Bilaga 4 MUCOSALA MELANOM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 4 MUCOSALA MELANOM"

Transkript

1 Bilaga 4 MUCOSALA MELANOM Sammanställt av Boel Ragnarsson-Olding Mukosala melanom 1. Bakgrund Mukosala maligna melanom (MMM) är definitionsmässigt tumörer som utgår från slemhinnor, men oftast inkluderas även intilliggande yta, d.v.s. hårlös icke sol-exponerad hud ( glabrous skin ) som t.ex. i vulva, delar av näshålan, glans penis och distala delen av analkanalen. MMM är generellt sett sällsynta. Det har publicerats åtskilliga kasuistiska rapporter och små serier av MMM baserade på lokala register och material från enskilda större sjukhus men få internationella, populationsbaserade undersökningar. I en svenskt populationsbaserad patientserie från det nationella cancerregistret ingick patienter med melanom (exklusive ögonmelanom) varav 2,1 procent var mukosala (Tabell 1). Frekvensordningen av engagerade organ var: 44,9 procent i kvinnliga genitalia (huvudsakligen vulva), 26,7 procent i anus rektum och 26,7 procent i huvud- och halsregionen (näs- och munhåla). I ett amerikanskt patientmaterial på melanom från National Cancer Data Base i USA under tiden , var 1,3 procent mukosala med annan frekvensordning: 55,4 procent i huvud- och halsregionen, 23,8 procent i anus rektum och 18 procent i kvinnliga genitalia (huvudsakligen vulva) (1). Jämförelser mellan hudmelanom och MMM har visat skillnader beskrivna i olika publikationer och översiktligt redovisade i Tabell 2. Medelålder vid tumördebut är högre vid MMM än vid hudmelanom, med undantag av lentigo maligna melanom (LMM) som är vanligast hos äldre. MMM anges ofta (50 80 procent) visa metastasering redan vid primär diagnos, i svenska material dock betydligt mer sällan (8 48 procent) (2-4). Många patienter får dock metastasering inom ett år efter diagnos, vilket talar för tidigare mikrometastasering. Metastaseringen är ofta direkt hematogen. För MMM finns ingen konsensus om stadieindelning. Ibland har man följt en tregradig skala där stadie I avser melanom avgränsade till primärtumören med eller utan satelliter, stadie II visar spridning till regionala lymfkörtlar och/eller in-transitmetastaser och stadie III avser spridning utanför de regionala lymfkörtlarna (disseminerad tumörsjukdom). Nackdelen med detta system är att hög- och lågriskpatienter inte kan urskiljas i stadie I. Man har också försökt använda AJCC-2002-klassifikationen för hudmelanom på MMM. Man har då givetvis inte kunnat använda Clarks nivåer av anatomiska skäl eftersom bindvävsskiktningen submuköst skiljer sig från den subepidermala. I den nyligen antagna 7:e editionen av AJCC klassifikationen har invasionsdjupet enligt Clark ersatts med mitosförekomst (per mm 2 ) i tumören. Detta innebär att AJCC:s indelning eventuellt kan användas också på MMM, men ännu finns ingen utvärdering. Det finns ett nytt kapitel i AJCC med fokus på stadieindelning av MMM inom huvud-och halsregionen och klassifikationen har i en retrospektiv studie på MMM i huvudoch halsregionen bedömts vara användbar (5,6). På kvinnliga genitala melanom har ibland använts den stadieindelning som föreslagits av International Federation of Gynecology and

2 Obstetrics (FIGO). Denna är dock olämplig vid melanom eftersom den är skapad enbart för skivepitelcancer som har en helt annorlunda biologi och ett annat växtsätt än melanom. Histopatologin domineras av mukosala lentiginösa melanom (MLM), identisk med ALM vid hudmelanom, följt av NM och SSM dvs. en frekvensordning helt annorlunda den vid hudmelanom (Tabell 2). Etiologin till MMM är okänd. MMM har en signifikant lägre frekvens av mutationer i BRAF- och NRAS-generna jämfört med hudmelanom (7-10). Skillnaden har satts i samband med en mutagen effekt av UV-bestrålning på solexponerad hud, något som givetvis saknas i slemhinnor. Det finns dock en högre frekvens av mutationer i KIT-genen och ett ökat antal genkopior i MMM, framför allt i vulvamelanom jämfört med hudmelanom (Tabell 2) (11-14). Detta har öppnat vägen för behandlingsförsök med imatinib och andra tyrosin kinase-inhibitorer. Behandlingsframgång har rapporterats i enstaka fall, men inga större sammanställningar har hittills publicerats (15,16). Förstadier till MMM är okända. Nevi och melanos är alltid ett observandum men i majoriteten av fallen bedöms tumören vara de novo-melanom. Inga riskfaktorer finns identifierade. Behandling av samtliga MMM finns publicerade i små retrospektiva studier samt en liten prospektiv studie (vulvamelanom). Det finns inga randomiserade studier på grund av sjukdomens sällsynthet. Patienterna är oftast inte systematiskt behandlade och uppföljda. Evidensnivåerna är därför låga (III-IV) och rekommendationsgraderna (C-D) bör därför användas med försiktighet. För samtliga MMM saknas data för behandling av lokoregionala lymfkörtlar. Elektiv lymfkörtelutrymning har inte visat sig förbättra överlevnaden. Portvaktskörtelbiopsi (Sentinel node biopsi, SNB) har rapporterats i mycket små MMM-grupper men ingen utvärdering av större material ifråga om terapeutisk effekt och prognos av SNB har publicerats. I väntan på en sådan utvärdering rekommenderas därför för närvarande enbart terapeutisk lymfkörtelutrymning. Det finns sparsamt med specifika data om behandling av generaliserat MMM. Metastaserande sjukdom uppvisar i allmänhet likheter med och behandlas som metastaserande hudmelanom. KIT-genen bör analyseras för behandlingsstudie med tyrosinkinashämmare. Det finns inte något vetenskapligt underlag eller konsensus för hur man bör följa dessa MMMpatienter efter initial diagnos och behandling. Förslag till uppföljning av samtliga MMM: På grund av den höga risken för återfall rekommenderas kontroll var tredje månad de första tre åren med varannan kontroll på opererande klinik och varannan på onkologklinik. Vid återfallsfrihet följs patienten under 5 år. 2. MMM i huvud- och halsregionen 2.1 Bakgrund I en nyligen sammanställd svensk populationsbaserad konsekutiv serie av 156 patienter åren syntes en signifikant incidensökning hos båda könen, men med den snabbaste ökningen hos männen (2). Kvinnorna var dock signifikant överrepresenterade (55 procent) jämfört med männen (45 procent). Incidensökningen och könsfördelningen skiljer sig från

3 internationella rapporter, men populationsbaserade studier av dessa tumörer är sällsynta (6,17). Medianåldern i Sverige vid diagnostillfället var 72 år. I den svenska studien engagerade 44 procent av melanomen näshålan, 23 procent paranasal sinus och cirka 20 procent både näshåla och paranasal sinus (okänd primär lokalisation 13 procent). Majoriteten av tumörerna, 71 procent, var amelanotiska och 35 procent polypösa, vilket primärt försvårade den kliniska diagnosen. I 93 procent av fallen var sjukdomen lokal men avancerad. Spridning till regionala lymfkörtlar var ovanlig primärt (drygt 3 procent) men så var fallet även vid senare lokalt återfall eller generalisering. De vanligaste första symtomen var nästäppa eller näsblödning. Nästan alla övriga MMM i huvud- och halsregionen är lokaliserade till munhålan. Det är extremt sällsynt med primära MMM i esophagus och innerörat. 2.2 Behandling På grund av tumörens sällsynthet är riktlinjerna för behandling inte väl etablerade. Patienterna bör diskuteras vid en multidisciplinär konferens och man kan här diskutera centraliserad behandling. Den grundläggande kirurgiska målsättningen är komplett kirurgisk excision med erhållande av fria resektionsränder, men p.g.a. den komplicerade anatomin kan detta ibland vara svårt att uppnå utan destruktiva eller handikappande resultat. För närvarande rekommenderas enbart terapeutisk lymfkörtelutrymning. Det finns enstaka anekdotiska rapporter av portvaktskörteldissektion men ingen utvärdering av större material ifråga om terapeutisk effekt och prognos. Fullständig fjärrmetastasutredning bör utföras före val av kirurgisk metod, för att undvika ett metodval som medför ett destruktivt, handikappande resultat hos patienter med redan inträffad generaliserad sjukdom. Nyttan av postoperativ strålbehandling för patienter som har genomgått en fullständig resektion är kontroversiell men har i vissa studier bedöms minska risken för lokala återfall (18,19). Andra studier har inte funnit en sådan effekt (20). Strålbehandling bedöms dock vara till nytta för patienter med kvarstående sjukdom eller med avsaknad av adekvat resektionsmarginal. 2.3 Prognos 5-årsöverlevnaden är låg (20 till 31 procent) (2,6,17). Kvinnor visade en signifikant bättre överlevnad än män i det svenska materialet. Anledningen är okänd. 2.4 Uppföljning av patienter behandlade för MMM i huvud- och halsregionen Det saknas vetenskapligt underlag för hur man bör följa MMM-patienter efter initial diagnos och behandling. Det finns för närvarande inte heller någon konsensus om uppföljningen. På grund av den höga risken för återfall rekommenderas de första tre åren kontroll var 3:e månad med varannan kontroll på opererande klinik och varannan på onkologklinik. Vid återfallsfrihet följs patienten under 5 år.

4 2.5 Rekommendationer Rekommendationerna för primär behandling baseras på ett begränsat antal retrospektiva serier med stor potential för bias p.g.a. patientselektion och heterogen behandling och uppföljning. Patienter bör remitteras till en specialistenhet med erfarenhet av MMM inom huvud- och halsregionen. Komplett kirurgisk excision med erhållande av fria resektionsränder är den grundläggande kirurgiska målsättningen. Fjärrmetastasutredning bör utföras före val av kirurgisk metod. Postoperativ strålbehandling rekommenderas. Enbart terapeutisk lymfkörtelutrymning rekommenderas. Behandlingen av den generaliserade sjukdomen bör vara densamma som behandlingen av hudmelanom. Analys av KIT-genen bör utföras. Vården av patienter med SNMM bör utföras av ett multidisciplinärt team med erfarenhet av behandling av dessa patienter. För dessa rekommendationer gäller Evidensnivå III samt Rekommendationsgrad C. 3. Ano-rektala melanom (ARM) inklusive perianala. 3.1 Bakgrund En svensk populationsbaserad konsekutiv serie av 251 patienter visade en signifikant högre incidens hos kvinnor än hos män (21). Liknande siffror har rapporterats från USA men populationsbaserade studier av dessa tumörer är sällsynta (22,23). Incidensen är stabil eller i stigande. Ålder vid diagnos är oftast över 60 år. I det svenska materialet var ARM fördelade på: 54 procent i enbart analkanalen, 24 procent i både analkanal och distala rektum, 10 procent i anus och perianal hud och 11 procent med okänd primär lokalisation. Sjukdomen var vid diagnos lokal i procent, visade regional spridning i procent och var generaliserad i 8 33 procent av fallen (4,22,24). Det första symtomet var ofta en blödning. Kliniska fyndet var ofta en amelanotisk polyp, hemmoroidliknande förändring eller amelanotisk tumör, vilket tillsammans med tumörens ovanlighet primärt försvårade den kliniska diagnosen. Det var mycket ovanligt att patienten noterat ett tillväxande nevus. 3.2 Behandling. På grund av tumörens sällsynthet saknas väl etablerade riktlinjer för behandling. Patienterna bör diskuteras vid en multidisciplinär konferens och man kan här diskutera centraliserad behandling. Traditionellt har abdomino-perineal resektion (APR) rekommenderats som primärbehandling men avsaknad av överlevnadsvinst och risk för komplikationer har gjort att man allt oftare använder sfinkterbevarande kirurgi med bred lokal excision med fria resektionsränder (25) (Tabell 3). Man finner en högre grad av lokal kontroll för patienter som genomgått APR, men ingen överlevnadsskillnad. Cirka en tredjedel av patienterna med primärt (icke-metastaserande) ARM anses behöva genomgå APR för att få en komplett resektion. Anmärkningsvärt är att man sällan

5 anger den kliniska och/eller histologiska marginalen vid excisionen. Fria resektionsmarginaler, oavsett operationsmetod, är det enda som signifikant förbättrar 5-årsöverlevnaden (4). The Australian guidelines for the management of anorectal melanoma rekommenderar sfinkter bevarande radikal excision i de flesta fall. Förutom MR pelvis bör fullständig fjärrmetastasutredning med t.ex. PET/CT utföras före val av kirurgisk metod. ARM metastaserar vanligen till inguinala lymfkörtlar, medan metastasering till bäckenkörtlar är ovanlig. Vid påvisad körtelmetastasering rekommenderas terapeutisk utrymning. portvaktskörtelbiopsi (SNB) har utförts på ett litet antal fall men det finns ingen utvärdering av större material ifråga om terapeutisk effekt och prognos. Postoperativ strålbehandling har diskuterats men rapporterna är motsägelsefulla (26) och kontrollerade studier saknas. I en studie (27) med 23 patienter behandlade med sfinkterbevarande lokal excision följt av strålbehandling fick ingen patient loko-regionalt recidiv. I dessa fall förelåg dock mikroskopiskt fria marginaler innan strålbehandlingen. 3.3 Uppföljning Det saknas vetenskapligt underlag för hur man bör följa ARM-patienter efter initial diagnos och behandling. Det finns för närvarande ingen konsensus om uppföljning. På grund av den höga risken för återfall rekommenderas de första tre åren kontroll var 3:e månad med varannan kontroll på opererande klinik och varannan på onkologklinik. Vid återfallsfrihet följs patienten under 5 år. 3.4 Prognos Cirka hälften av patienterna avlider under det första året efter diagnos (21,22). Total 5- årsöverlevnad är procent. Kvinnor har bättre 5-årsöverlevnad än män. Anledningen är okänd. 3.5 Rekommendationer Rekommendationer för primär behandling baseras på ett begränsat antal retrospektiva serier med stor potential för bias p.g.a. patientselektion och heterogen behandling och uppföljning. Trots allt är resultaten från dessa studier likartade. Det primära melanomet i anorektala regionen bör, i de flesta fall, genomgå lokalt radikal excision. APR är endast indicerat för patienter vars primärtumör inte går att operera med ett begränsat förfarande. Enbart terapeutisk lymfkörtelutrymning rekommenderas vid påvisad metastasering. Fjärrmetastasutredning bör utföras före val av kirurgisk metod. Kirurgisk intervention vid lokalt återfall kan ge god lindring för patienten. Betydelsen av radioterapi (RT) hos patienter med ej adekvata marginaler efter en bred lokal excision eller APR är okänd men RT bör övervägas. Behandlingen av den generaliserade sjukdomen bör vara densamma som behandlingen av hudmelanom. KIT-genen bör analyseras.

6 Vården av patienter med ARM bör utföras av ett multidisciplinärt team med erfarenhet av behandling av dessa patienter. För dessa rekommendationer gäller Evidensnivå III samt Rekommendationsgrad C. 4. Vulvamelanom 4.1 Bakgrund Vulvamelanom är i Sverige det vanligaste slemhinnemelanomet (Tabell I). Under perioden minskade incidensen från 0,27 till 0,14 per 10 5 kvinnor men därefter är incidensen oförändrad, liknande internationella rapporter (28-30). Den svenska incidensen är dock fortfarande något högre än dessa. I Sverige utgör vulvamelanom cirka 7 procent ( ) av alla vulvamaligniteter. Vulvamelanom förekommer oftast hos äldre kvinnor där 75 procent är över 60 år vid diagnostillfället. I en svensk undersökning av 219 patienter var 31 procent av melanomen lokaliserade till labia majora varav majoriteten till den mediala hårlösa delen, 19 procent till labia minora, 31 procent till klitoris, 11 procent periuretralt och 5 procent till introitus vaginae (31). Histologiskt var 49 procent av melanomen lokaliserade till glabrous skin, 38 procent till övergången mellan glabrous skin och hårbevuxen hud på labium majus och endast 13 procent enbart till den hårbevuxna huden på labium majus. Fördelningen av majoriteten av melanomen till den centrala delen av vulva stämmer med internationella rapporter. Nästan 40 procent av tumörerna uppvisar klinisk eller makroskopisk ulceration och de är vid diagnostillfället oftast tjocka; procent i den svenska serien uppvisande en tjocklek på över 3 mm med de tjockaste tumörerna lokaliserade till klitoris och den centrala delen av vulva. 35 procent av tumörerna hade en polyp-liknande form och cirka 30 procent visade en makroskopisk amelanos vilket tillsammans primärt försvårar rätt klinisk diagnos. Internationellt anges att de regionala inguinala lymfkörtlarna är involverade hos upp till en tredjedel av patienterna vid diagnostillfället och att cirka 25 procent av patienterna har generaliserad sjukdom vid diagnostillfället. Dessa siffror är något lägre i det svenska materialet. De flesta patienter noterar som första symtom en blödning, en amelanotisk polyp eller knöl. Klåda eller smärta är mindre vanliga debutsymtom. Det var ovanligt att patienten noterat ett tillväxande nevus. 4.2 Behandling På grund av tumörens sällsynthet saknas väl etablerade riktlinjer för behandling. Patienterna bör diskuteras vid en multidisciplinär konferens och man kan här diskutera centraliserad behandling. Kirurgi är den grundläggande behandlingen av vulvamelanom. Det finns inte mycket underlag för generella rekommendationer. Det finns retrospektiva studier, men de inkluderar oftast patienter i olika kliniska stadier. Dessutom finns en liten prospektiv studie. På grund av sjukdomens sällsynthet finns inga randomiserade studier som belyser effektiviteten vid olika behandlingsstrategier. Den kirurgiska metodiken har utvecklats från aggressiv kirurgi, t.ex. vulvectomi med bilateral inguinal lymfkörtelutrymning, till en mer begränsad lokal bred excision med resektionsmarginaler fria från tumör. Denna övergång till bred excision har skett eftersom den aggressiva kirurgin inte förbättrar överlevnaden (Tabell 4) utan i stället orsakar ökad morbiditet enligt flera rapporter. I några studier anges dock att man får en större lokal kontroll

7 med den aggressiva kirurgin. Melanom lokaliserade centralt till klitoris och urethra är dock ofta mycket stora och det kan krävas en mer omfattande kirurgi för att uppnå fria resektionsränder. Anmärkningsvärt är att man i litteraturen sällan anger den kliniska och/eller histopatologiska marginalen på excisionen. I princip rekommenderas en begränsad excision med tumörfria marginaler där marginalstorleken måste baseras på tumörens läge och de anatomiska förhållandena men det är önskvärt med en fri marginal på minst 10 mm. Ett dilemma är att den centrala delen av vulva har minimal submukös fettväv vilket gör det svårt att åstadkomma fria resektionsränder. Förutom MR pelvis bör fullständig fjärrmetastasutredning med t.ex. PET/CT utföras före val av kirurgisk metod. Adjuvant strålbehandling mot tumörområdet kan övervägas om resektionsmarginalerna inte är optimala. Dock medför strålbehandling mot vulva oftast stora biverkningar. De flesta patienter med lokala återfall utvecklar snart en generaliserad sjukdom. Kirurgi vid lokalt recidiverande tumörer medför ingen överlevnadsfördel men kan ofta vara till stor lindring för patienten. Elektiv lymfkörtelutrymning har inte visat sig förbättra resultatet, och är förenad med stor morbiditet. Portvaktskörtelbiopsi har rapporterats i vulvamelanom men det saknas utvärdering av större material ifråga om terapeutisk effekt och prognos. Enbart terapeutisk lymfkörtelutrymning rekommenderas för närvarande. Behandlingen av den generaliserade sjukdomen bör i övrigt vara densamma som behandlingen av hudmelanom. Försök till behandling med imatinib och andra tyrosin kinase-inhibitorer är särskilt aktuella vid vulvamelanom eftersom dessa har en signifikant högre frekvens av KIT-mutationer än andra MMM (14). 4.3 Uppföljning av patienter behandlade för vulvamelanom Det saknas vetenskapligt underlag för hur man bör följa MMM-patienter efter initial diagnos och behandling. Det finns för närvarande ingen konsensus om uppföljning På grund av den höga risken för återfall rekommenderas de första tre åren kontroll var 3:e månad med varannan kontroll på opererande klinik och varannan på onkologklinik. Vid återfallsfrihet följs patienten under 5 år. 4.4 Prognos Sammantaget är prognosen för vulvamelanom dålig, med procent 5-årsöverlevnad (29,30,32). 4.4 Rekommendationer Rekommendationerna för behandling baseras på ett begränsat antal retrospektiva serier med stor potential för bias (p.g.a. patientselektion och heterogen behandling och uppföljning) och en liten prospektiv studie. Fullständig fjärrmetastasutredning bör utföras före val av kirurgisk metod. Melanom i vulva hanteras genom bred lokal excision med fria marginaler. En stor tumör, särskilt centralt beläget i vulva, kan dock kräva omfattande kirurgi.

8 Enbart terapeutisk lymfkörtelutrymning rekommenderas. Kirurgisk intervention vid lokalt återfall kan ge god lindring för patienten. Behandlingen av den generaliserade sjukdomen bör vara densamma som behandlingen av hudmelanom. KIT-genen bör analyseras. Vården av patienter med melanom i vulva bör utföras av ett multidisciplinärt team med erfarenhet av behandling av dessa patienter För dessa rekommendationer gäller Evidensnivå III samt Rekommendationsgrad C. 5 Vaginala melanom Melanom i vagina, cervix uteri och urethra är mycket sällsynt. Av dessa lokalisationer är vagina vanligast. Av tumörerna i vagina växer procent i nedre tredjedelen av vagina och majoriteten av patienterna i det svenska materialet hade lokalt avancerad sjukdom vid diagnostillfället och 22 procent hade regional spridning eller generaliserad sjukdom. Medelåldern var 69 år vid diagnos. Den grundläggande kirurgiska målsättningen är komplett kirurgisk excision med fria resektionsränder (33), men oftast krävs då stor extensiv kirurgi. Fullständig fjärrmetastasutredning bör utföras före val av kirurgisk metod. Vid metastasering till regionala lymfkörtlar utförs terapeutisk lymfkörtelutrymning. Risken för lokalt återfall är mycket hög, oavsett omfattningen av kirurgi och/eller strålbehandling, och de flesta patienter avlider i en kombination av lokoregional och generaliserad sjukdom inom en kort tid. Uppföljning av patienter behandlade för MMM i vagina: På grund av den höga risken för återfall rekommenderas de första tre åren kontroll var 3:e månad med varannan kontroll på opererande klinik och varannan på onkologklinik. Vid återfallsfrihet följs patienten under 5 år. Den observerade 5-årsöverlevnaden i Sverige var drygt 13 procent. Rekommendationer Rekommendationerna för behandling baseras på fallbeskrivningar och ett fåtal små retrospektiva serier. Grundläggande kirurgisk målsättning är komplett kirurgisk excision med fria resektionsränder. Fullständig fjärrmetastasutredning bör utföras före val av kirurgisk metod. Enbart terapeutisk lymfkörtelutrymning rekommenderas. Kirurgisk intervention vid lokalt återfall kan ge god lindring för patienten. Behandlingen av den generaliserade sjukdomen bör vara densamma som behandlingen av hudmelanom. KIT-genen bör analyseras. Vården av patienter med melanom i vagina bör utföras av ett multidisciplinärt team med erfarenhet av behandling av dessa patienter För dessa rekommendationer gäller Evidensnivå IV samt Rekommendationsgrad D.

9 6 Melanom i de manliga genito-urinvägarna Melanom på de manliga yttre könsorganen och i de nedre urinvägarna är mycket sällsynt. Många patienter har varit medvetna om en redan existerande pigmenterad lesion. Melanomen är nästan alltid lokaliserade till glans penis, d.v.s. glabrous skin och beter sig på liknande sätt som vulvamelanom. Rekommendationerna för behandling baseras på ett mycket begränsat antal små retrospektiva serier med mycket stor potential för bias se tidigare kommentar. Den grundläggande kirurgiska målsättningen är komplett kirurgisk excision med fria resektionsränder. Bred excision med fria resektionsmarginaler snarare än penektomi är lämpligast, om möjligt (34). Fullständig fjärrmetastasutredning bör utföras före val av kirurgisk metod. Vid metastasering till regionala lymfkörtlar utförs terapeutisk lymfkörtelutrymning. Uppföljning av patienter behandlade för MMM på penis: På grund av den höga risken för återfall rekommenderas de första tre åren kontroll var 3:e månad med varannan kontroll på opererande klinik och varannan på onkologklinik. Vid återfallsfrihet följs patienten under 5 år. Den totala överlevnaden är dålig men bättre än för melanom i vulva och vagina. Den observerade 5-årsöverlevnaden i Sverige var 45 procent. Rekommendationer Rekommendationerna för behandling baseras på fallbeskrivningar och ett fåtal små retrospektiva serier. Grundläggande kirurgisk målsättning är komplett kirurgisk excision med fria resektionsränder, Fullständig fjärrmetastasutredning bör utföras före val av kirurgisk metod. Enbart terapeutisk lymfkörtelutrymning rekommenderas. Kirurgisk intervention vid lokalt återfall kan ge god lindring för patienten. Behandlingen av den generaliserade sjukdomen bör vara densamma som behandlingen av hudmelanom. KIT-genen bör analyseras. Vården av patienter med penis melanom bör utföras av ett multidisciplinärt team med erfarenhet av behandling av dessa patienter För dessa rekommendationer gäller Evidensnivå IV samt Rekommendationsgrad D. Sammanfattning och framtid Det finns goda skäl att prospektivt och konsekutivt samla nationella data om mukosala melanom, genomförda behandlingar och portvaktskörtelbiopsi. På samma sätt bör tumörmaterial sparas för genetiska studier av t.ex. KIT-genen. Möjligheten till randomiserade nationella, nordiska eller internationella studier bör övervägas.

10 Tabell 1: Kutana och mukosala melanom i Sverige Lokalisation Totalt antal Män Kvinnor Kutana Mukosala Vulva Anus-rektum Näshåla Munhåla Vagina eller cervix uteri - Penis Urethra Ögonmelanom (3 717) exkluderade Källa: Svenska cancerregistret Tabell 2: Jämförelse kutana och mukosala melanom Kutana Mukosala Medelålder vid 60 år år diagnos Stadieindelning AJCC Ingen konsensus, se text Riskfaktorer Solexponering, hereditet, Okända DN Kliniskt amelanotiska 2 8 procent procent melanom Histopatologiska subtyper SSM>NM>LMM>ALM MLM (=ALM) >NM>SSM Tumörgenetik KIT-mutationer 5 procent procent BRAF-mutationer procent <1 procent N-ras-mutationer procent 7 procent Källor: Data från Nationella Kvalitetsregistret, avsnitt 6.1. Riskfaktorer, se tabell, avsnitt 6.1. Referenser 7 14,33

11 Tabell 3: Primär kirurgisk behandling av melanom i anus-rektum Sammanslagen data från 9 publikationer (35) efter 1990, och inkluderande enbart patientserier med mer än 20 patienter med enbart lokal sjukdom. Kirurgisk metod Patienter, N=396 Lokal, bred excision, med eller utan elektiv lymfkörtelutrymning 225 APR, med eller utan elektiv lymfkörtelutrymning 171 Signifikant skillnad mellan grupperna i fråga om Återfall eller återfallsfritt intervall a) Ingen skillnad 5-årsöverlevnad b) Ingen skillnad a) beräknad endast i 4 rapporter b) beräknad endast i 9 rapporter Tabell 4: Primär kirurgisk behandling av melanom i vulva, alla kliniska stadier Sammanslagen data från 11 publikationer (36) inkluderande patient-serier med >20 patienter. Kirurgisk metod Patienter N=554 (100 procent) Lokal bred excision eller 144 (26) hemivulvectomi + lymfkörtelutrymning 53 (10) Vulvectomi 123 (22) + lymfkörtelutrymning 234 (42) Signifikant skillnad mellan grupperna i fråga om Återfallsfritt intervall a Ingen skillnad Överlevnad b Ingen skillnad a) beräknad endast i 3 rapporter b) beräknad endast i 9 rapporter

12 Referenser 1) Chang, A.E., L.H. Karnell, and H.R. Menck, The National Cancer Data Base report on cutaneous and noncutaneous melanoma: a summary of 84,836 cases from the past decade. The American College of Surgeons Commission on Cancer and the American Cancer Society. Cancer, (8): p ) Jangard M, Hansson J, Ragnarsson-Olding B. Primary mucosal malignant melanoma of the nasal cavity and paranasal sinuses - a nationwide study of 186 consecutive Swedish cases Rhinology, 2013; 51(1): ) Ragnarsson-Olding BK, Nilsson BR, Kanter-Lewensohn LR, Lagerlöf B, Ringborg UK. Malignant melanoma of the vulva in a nationwide, 25-year study of 219 Swedish females: predictors of survival. Cancer 1999;86: ) Nilsson PJ and Ragnarsson-Olding BK. Importance of clear resection margins in anorectal malignant melanoma. British Journal of Surgery 2010;97: ) Edge SE, Byrd DR, Compton CC, Fritz AG, Greene FL, Trotti A. AJCC Cancer Staging Manual. New York, NY: Springer, ) Gal TJ, Silver N, Huang B. Demographics and Treatment Trends in Sinonasal Mucosal Melanoma. Laryngoscope, 2011;121: ) Jiveskog S, Ragnarsson-Olding B, Platz A, Ringborg U. N-ras mutations are common in melanomas from sun-exposed skin of humans but rare in mucosal membranes or unexposed skin. J Invest Dermatol 1998;111: ) Maldonado JL, Fridlyand J, Patel H, Jain AN, Busam K, Kageshita T, et al. Determinants of BRAF mutations in primary melanomas. J Natl Cancer Inst 2003;95: ) Edwards RH, Ward MR, Wu H, Medina CA, Brose MS, Volpe P, et al. Absence of BRAF mutations in UV-protected mucosal melanomas. JMed Genet 2004;41: ) Curtin JA, Fridlyand J, Kageshita T, Patel HN, Busam KJ, Kutzner H, et al. Distinct sets of genetic alterations in melanoma. N Engl J Med 2005;353: ) Curtin JA, Busam K, Pinkel D, Bastian BC. Somatic activation of KIT in distinct subtypes of melanoma. J Clin Oncol 2006;24: ) Antonescu CR, Busam KJ, Francone TD, Wong GC, Guo T, Agaram NP, et al. L576P KIT mutation in anal melanomas correlates with KIT protein expression and is sensitive to specific kinase inhibition. Int J Cancer 2007;121: ) Beadling C, Jacobson-Dunlop E, Hodi FS, Le C, Warrick A, Patterson J, et al. KIT gene mutations and copy number in melanoma subtypes. Clin Cancer Res 2008;14: ) Omholt K, Grafström E, Kanter-Lewensohn L, Hansson J, and Ragnarsson-Olding BK. KIT Pathway Alterations in Mucosal Melanomas of the Vulva and Other Sites. Clin Cancer Res, (12);

13 15) Satzger I, Küttler U, Völker B, Schenck F, Kapp A, Gutzmer R. Anal mucosal melanoma with KIT-activating mutation and response to imatinib therapy case report and review of the literature. Dermatology 2010;220: ) Guo J, Si L, Flaherty KT, Xu X, Zhu Y, Corless CL, et al. Phase II, Open-labelSingle-Arm Trial of Imatinib Mesylate in Patients With Metastatic Melanoma Harboring c-kit Mutation or Amplification. J Clin Oncol 2011;29: ) Chiu, N.T. and M.A. Weinstock, Melanoma of oronasal mucosa. Population-based analysis of occurrence and mortality. Arch Otolaryngol Head Neck Surg, (9): p ) Nakashima JP, Viegas CM, Fassizoli AL, Rodrigues M, Chamon LAG Silva JHC, et al. Postoperative adjuvant radiation therapy in the treatment of primary head and neck mucosal melanomas. ORL 2008; 70: ) Krengli M, Masini L, Kaanders JH. Radiotherapy in the treatment of mucosal melanoma of the upper aerodigestive tract: analysis of 74 cases: a rare cancer network study. Int J Radiat Oncol Biol Phys 2006; 65: ) Lund VJ, Chisholm EJ, Howard DJ, Wei WI. Sinonasal malignant melanoma: an analysis of 115 cases assessing outcomes of surgery, postoperative radiotherapy and endoscopic resection. Rhinology 2012;50: ) Ragnarsson-Olding BK, Nilsson PJ, Olding LB & Nilsson BR. Primary ano-rectal malignant melanomas within a population-based national patient series in Sweden during 40 years. Acta Oncologica, 2009; 48: ) Weinstock MA. Epidemiology and prognosis of anorectalmelanoma. Gastroenterology 1993;104: ) Cagir B, Whiteford MH, Topham AB, Rakinic J, Fry RD. Changing epidemiology of anorectal melanoma. Dis Colon Rectum 1999;42: ) Kiran RP, Rottoli M, Pokala N, Fazio VW. Long-term Outcomes After Local Excision and Radical Surgery for Anal Melanoma: Data From a Population Database. Dis Colon Rectum 2010; 53: ) Bullard KM, Tuttle TM, Rothenberger DA, Madoff RD, Baxter NN, Finne CO et al. Surgical therapy for anorektal melanoma. J Am Coll Surg 2003; 196: ) Moozar KL, Wong CS, Couture J. Anorectal malignant melanoma: treatment with surgery or radiation therapy, or both. Can J Surg 2003; 46: ) Ballo MT, Gershenwald JE, Zagars GK, Lee JE, Mansfield PF, Strom EA, Bedikian AY, et al. Sphincter-sparing local excision and adjuvant radiation for anal-rectal melanoma. J Clin Oncol. 2002;20(23):

14 28) Ragnarsson-Olding B, Johansson H, Rutqvist LE, RingborgU. Malignant melanoma of the vulva and vagina: trends in incidence, age distribution and long-term survival among 245 consecutive cases in Sweden Cancer 1993; 71: ) Weinstock MA. Malignant melanoma of the vulva and vagina in the United States: patterns of incidence and populationbased estimates of survival. Am J Obstet Gynecol 1994; 171: ) Stang A, Streller B, Eisinger B, Jöckel KH. Population-based incidence rates of malignant melanoma of the vulva in Germany. Gynecol Oncol. 2005;96(1): ) Ragnarsson-Olding BK, Kanter-Lewensohn LR, Lagerlöf B, Nilsson BR, Ringborg UK. Malignant melanoma of the vulva in a nationwide, 25-year study of 219 Swedish female: clinical observations and histopathological features. Cancer 1999; 86: ) Verschraegen C, Benjapibal M, SuprakarapongkulW, Levy L, Ross M, Atkinson E, et al. Vulvar melanoma at the M.D. Anderson Cancer Center: 25 years later. Int J Gynecol Cancer 2001; 11: ) Frumovitz M, Etchepareborda M, Sun CC, Soliman PT, Eifel PJ, Levenback CF, Ramirez PT. Primary Malignant Melanoma of the Vagina. Obstetrics & Gynecology 2010;116(6) ) van Geel AN, den Bakker MA, Kirkels W, Horenblas S, Kroon BBR, de Wilt JHW, Eggermont AMM, et al. Prognosis of Primary Mucosal Penile Melanoma: A Series of 19 Dutch Patients and 47 Patients from the Literature. Urology 2007;70(1) ) Goldman et al 1990, Sweden; Slingluff et al 1990, USA; Brady et al 1995, USA; Roumen et al 1996, Netherlands;Thibault et al 1996, USA; Pessaux et al 2004, France; Yeh et al 2006, USA, Nilsson & Ragnarsson-Olding 2010, Sweden, Kiran RP et al 2010,USA. 36) Prodratz et al. 1983, USA; Davidsson et al. 1987, UK; Rose et al. 1988, USA; Bradgate et al. 1990, UK; Tasseron et al. 1991, Nederländerna; Trimble et al. 1992, USA; Rãber et al. 1996, Tyskland; Scherstroen et al. 1996, Norge; DeMatos et al. 1998, USA; Ragnarsson-Olding et al. 1999, Sverige; Verschraegen et al. 2001, USA.

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Professor i kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Upplägg

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Gynekologisk Cancer : Corpus

Gynekologisk Cancer : Corpus Gynekologisk Cancer : Corpus Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Corpuscancer Endometriecancer (Sarkom)

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson Palliativ strålbehandling Björn Zackrisson Huvudsakliga indikationer Smärta av okomplicerad skelettmetastas Neuralgisk smärta vid skelettmetastasering Patologisk fraktur, ev. profylaktiskt Medullakompression

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen.

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen. Regionens landsting i samverkan Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012 Uppsala-Örebroregionen Aug 2014-08-18 Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Symtom Nytillkommen avvikande hudtumör som oftast är pigmenterad eller förändringar i befintliga nevus i hud.

Symtom Nytillkommen avvikande hudtumör som oftast är pigmenterad eller förändringar i befintliga nevus i hud. Regional medicinsk riktlinje Malignt melanom Fastställas av Hälso- och sjukvårdsdirektören (RS 3723-2014) giltigt till 2016-12-31 Utarbetad av Regionala vårdprocessgruppen Hudtumörer Huvudbudskap I västra

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser

Centrala rekommendationer och konsekvenser Centrala rekommendationer och konsekvenser Bröstcancer Diagnostik & Kirurgi Lisa Rydén, doc öl Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet Inst f Klin Vet Områdesansvarig Kirurgi Nationella Riktlinjer

Läs mer

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros 1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 130114 Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros Tillägg 140505 Sedan utlåtandet publicerades har TLV nu beslutat att Jakavi

Läs mer

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar

Läs mer

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD 2013 Projektplan Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011 Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD Bakgrund En vanlig sökorsak på landets vårdcentraler

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer

Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer Publicerad 98-10-09 Reviderad 00-08-21 Version 3 Alerts bedömning Vid operation av bröstcancer undersöks alltid förekomst

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom Kirurgisk stadieindelning av ovarialcancer enligt FIGO (1988) A B C I IA IB IC A B C V Tumören är begränsad till

Läs mer

Vilken nytta har man av kvalitetsregisterdata?

Vilken nytta har man av kvalitetsregisterdata? Vilken nytta har man av kvalitetsregisterdata? Ett par exempel från: Svenskt Kvalitetsregister för Huvud- och Halscancer Swedish Head and Neck Cancer Register (SweHNCR) Johan Wennerberg ÖNH-kliniken, Lund

Läs mer

Bakjoursskolan. 2009 Kir klin UMAS

Bakjoursskolan. 2009 Kir klin UMAS Inklämda bråck Bakjoursskolan 2009 Kir klin UMAS Typer av bråck Ljumskbråck inguinala femorala Ärrbråck Navelbråck Epigastrikabråck Obturatoriusbråck Övriga bråck Definitioner inklämning Icke reponibelt

Läs mer

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska

Läs mer

Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016

Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016 Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016 Tänkbara syften med uppföljning Hjälp med biverkningar av kirurgin

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Gastrointestinal cancer

Gastrointestinal cancer Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,

Läs mer

Pancreascancer -onkologisk behandling

Pancreascancer -onkologisk behandling Pancreascancer -onkologisk behandling 140307 Margareta Heby Skånes onkologiska klinik Tumörer i pancreas Duktal pancreascancer > 90% Distal choledochuscancer Periampullär cancer Duodenal cancer Lymfom

Läs mer

Atypisk cervixcytologi under graviditet

Atypisk cervixcytologi under graviditet Atypisk cervixcytologi under graviditet SFOG-veckan i Varberg 26 augusti 2014 Cecilia Kärrberg Överläkare, Med dr Processansvarig för cervixdysplasi och vulvaförändringar Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret 2014 Kontaktsjuksköterska Tydligt namngiven för patienten och har speciell tillgänglighet. Har ett tydligt skriftligt uppdrag. Datum när patienten

Läs mer

Svenska Gynekologiska CancerGruppen (SweGCG) en nationell multidisciplinär forskningsgrupp

Svenska Gynekologiska CancerGruppen (SweGCG) en nationell multidisciplinär forskningsgrupp Svenska Gynekologiska CancerGruppen (SweGCG) en nationell multidisciplinär forskningsgrupp Elisabeth Åvall Lundqvist, överläkare, professor, ordf SweGCG Onkologiska kliniken, Institutionen för klinisk

Läs mer

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Sonia Andersson Professor, överläkare KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Vad jag planerar att diskutera med er idag: Epidemiologi av cervixcancer Vilken roll spelar

Läs mer

GEOMAPPING. Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD.

GEOMAPPING. Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD. Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOMAPPING GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD. ULF STRÖMBERG, SAHLGRENSKA ANDERS HOLMÉN F&U REGION HALLAND MEF

Läs mer

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN INFORMATION... 3 KVALITETSREGISTRETS OMFATTNING... 3 INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER...

Läs mer

Diagnostik och behandling av malignt melanom alltid spännande!

Diagnostik och behandling av malignt melanom alltid spännande! Page 1 of 7 Startsidan 2006-06-19 Diagnostik och behandling av malignt melanom alltid spännande! Malignt melanom tillhör de sjukdomar som ökar mest i vårt land. Trots detta diskuteras den kirurgiska behandlingen

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R 2 0 0 5. Maligna hudmelanom ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R 2 0 0 5. Maligna hudmelanom ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R 2 5 Maligna hudmelanom ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer?

Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer? Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer? Pernilla Dahm Kähler (presenterad av Dr. P. Kölhede) Med.Dr. överläkare Sektionschef gynekologisk tumörkirurgi kvinnosjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Registerbaserade PROM-studier

Registerbaserade PROM-studier Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,

Läs mer

Malignt melanom Nationellt vårdprogram

Malignt melanom Nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom Nationellt vårdprogram 1 November 2014 Versionshantering Datum 2013-05-07 2014-11-11 Beskrivning av förändring

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Malignt melanom Nationellt vårdprogram

Malignt melanom Nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom Nationellt vårdprogram 1 November 2014 Versionshantering Datum 2013-05-07 2014-11-11 Beskrivning av förändring

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

Partial vaginismus definition, symptoms and treatment

Partial vaginismus definition, symptoms and treatment Partial vaginismus definition, symptoms and treatment Maria Engman, Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr Kvinnokliniken Västerviks sjukhus maria.engman@ltkalmar.se SFOG Skövde 2008-08-28 Sexuella smärtsyndrom,

Läs mer

Humant papillomvirus (HPV) orsakade cancerformer -förutom livmoderhalscancer

Humant papillomvirus (HPV) orsakade cancerformer -förutom livmoderhalscancer Humant papillomvirus (HPV) orsakade cancerformer -förutom livmoderhalscancer T Dalianis Dept. of Oncology-Pathology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden. Tina Dalianis 1 Innehåll I. HPV och cancer

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

Malignt hudmelanom R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R R E V I D E R A D 2 0 1 0

Malignt hudmelanom R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R R E V I D E R A D 2 0 1 0 R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R Malignt hudmelanom R E V I D E R A D 2 0 1 0 ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress

Läs mer

Njurcancer (hypernefrom)

Njurcancer (hypernefrom) Njurcancer (hypernefrom) Incidens Man 12,7/100 000 Kvinnor 8, 6 /100 000 Utgör ca 1000 av nya cancerfall i Sverige Ovanlig före 40 års ålder, medilanålder vid insjuknande 65-70 ar Etiologi Tobaksrökning,

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik

Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Innehåll

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras

Läs mer

Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter

Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter 3M Patient Warming Introduktion till konvektiv uppvärmning Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter Introduktion till konvektiv uppvärmning Jämförelse av system Frågor kring

Läs mer

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS

Läs mer

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala 18 F-FDG PET-CT i klinik Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION Positronannihila+on Positron 511 kev foton + 511 kev foton - - Elektron Coincidence

Läs mer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer

Läs mer

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar

Läs mer

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Sentinel node. Strålskydd patienter och personal. Sven-Åke Starck. SFNM utbildningsdag 2016 2016-05-23

Sentinel node. Strålskydd patienter och personal. Sven-Åke Starck. SFNM utbildningsdag 2016 2016-05-23 Sentinel node Strålskydd patienter och personal Sven-Åke Starck 1 Vad erhåller personalen för stråldoser? Vi börjar med kirurgerna 2 Hur många undersökningar? Isotopstatistik 2014 SSM Lymfvägar ospec.

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Exklusiv enteral nutritionsbehandling

Exklusiv enteral nutritionsbehandling Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt

Läs mer

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Kortversion av Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik

Kortversion av Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Kortversion av Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Gallvägscancer inklusive gallblåsa Hjärntumörer Hudmelanom Levercancer inklusive intraheptisk gallgångscancer Myelom Äggstockscancer Pankreascancer

Läs mer

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt

Läs mer

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Malignt melanom. Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö

Malignt melanom. Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö Malignt melanom Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö Är melanom farligt? 1960-talet - ca 50 % överlevde idag överlever ca 80-90 % Är melanom farligt? avgörande är att

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige.

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Januari 2014 Axelregistret - Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Bakgrund: Under de år som gått sedan det Svenska Skulder och ArmbågsSällskapet (SSAS) startade det Svenska Axelregistret så har

Läs mer

Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus. Register för malignt hudmelanom

Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus. Register för malignt hudmelanom Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus Gäller 12 01 01 13 12 31 Register för malignt hudmelanom Nionde upplagan Malignt hudmelanom och dysplastiska nevus Vårdprogrammet finns på www.rccuppsalaorebro.se

Läs mer

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 (cabazitaxel) ökar cytostatikans betydelse vid prostatacancer Behandla tidigt är, i kombination med prednison eller prednisolon,

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Överbehandling av prostatacancer diskuteras mycket.

Överbehandling av prostatacancer diskuteras mycket. Äldre män underbehandlas Ny svensk studie visar att många äldre män med högrisk för prostatacancer underbehandlas. Men skillnaderna är stora regionalt. Ola Bratt, docent i urologi vid Lunds universitet

Läs mer

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion

Läs mer

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 2015-10-14 Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 Vad gör vi och vad vill vi veta? Vad gör vi? -munhåletumörer; främst kirurgi -orofarynx; strålbehandling -epifarynx, hypofarynx, larynx;

Läs mer

Del 7 14 sidor 28 poäng

Del 7 14 sidor 28 poäng 14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen

Läs mer

Står du inför prostatacancer?

Står du inför prostatacancer? Teknologin som gör detta möjligt: da Vinci kirurgisystem Din läkare ingår bland det växande antal kirurger över hela jorden som erbjuder da Vinci-kirurgi för en rad komplicerade tillstånd. da Vinci kirurgisystem

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Gastrointestinala stromacellstumörer (GIST)

Gastrointestinala stromacellstumörer (GIST) Page 1 of 6 Startsidan 2006-06-19 Gastrointestinala stromacellstumörer (GIST) Behandling med tyrosinkinashämmare har på senare år förbättrat överlevnaden för patienter med GIST. Jan Åhlén och Harald Blegen

Läs mer

Hudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hudcancer och Hudsjukdomar Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Conflicts of interest: None declared Utan huden flyger själen iväg

Läs mer

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked.

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked. Fråga 1) Du arbetar som underläkarvikarie på lasarettet i S-stad. Till kirurgmottagningen kommer som extra patient en 63-årig kvinna som opererades i vänster bröst för fyra dagar sedan p.g.a. en cancer.

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Håller lungcancerstudierna vad de lovar? Erfarenheter med ett lokalt behandlingsregister Anders Vikström Överläkare Lungkliniken, Linköping

Håller lungcancerstudierna vad de lovar? Erfarenheter med ett lokalt behandlingsregister Anders Vikström Överläkare Lungkliniken, Linköping Håller lungcancerstudierna vad de lovar? Erfarenheter med ett lokalt behandlingsregister Anders Vikström Överläkare Lungkliniken, Linköping Cytostatika vid lungcancer 2007 2008 2009 Signifikanta skillnader

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för hudmelanom Diagnosår 1990 2008

Nationellt kvalitetsregister för hudmelanom Diagnosår 1990 2008 Nationellt kvalitetsregister för hudmelanom Diagnosår 1990 2008 Melanomregistergruppen består av regionansvariga från Svenska Melanomstudiegruppen (SMSG) och representanter från landets onkologiska centra/

Läs mer