Bilaga 4 MUCOSALA MELANOM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 4 MUCOSALA MELANOM"

Transkript

1 Bilaga 4 MUCOSALA MELANOM Sammanställt av Boel Ragnarsson-Olding Mukosala melanom 1. Bakgrund Mukosala maligna melanom (MMM) är definitionsmässigt tumörer som utgår från slemhinnor, men oftast inkluderas även intilliggande yta, d.v.s. hårlös icke sol-exponerad hud ( glabrous skin ) som t.ex. i vulva, delar av näshålan, glans penis och distala delen av analkanalen. MMM är generellt sett sällsynta. Det har publicerats åtskilliga kasuistiska rapporter och små serier av MMM baserade på lokala register och material från enskilda större sjukhus men få internationella, populationsbaserade undersökningar. I en svenskt populationsbaserad patientserie från det nationella cancerregistret ingick patienter med melanom (exklusive ögonmelanom) varav 2,1 procent var mukosala (Tabell 1). Frekvensordningen av engagerade organ var: 44,9 procent i kvinnliga genitalia (huvudsakligen vulva), 26,7 procent i anus rektum och 26,7 procent i huvud- och halsregionen (näs- och munhåla). I ett amerikanskt patientmaterial på melanom från National Cancer Data Base i USA under tiden , var 1,3 procent mukosala med annan frekvensordning: 55,4 procent i huvud- och halsregionen, 23,8 procent i anus rektum och 18 procent i kvinnliga genitalia (huvudsakligen vulva) (1). Jämförelser mellan hudmelanom och MMM har visat skillnader beskrivna i olika publikationer och översiktligt redovisade i Tabell 2. Medelålder vid tumördebut är högre vid MMM än vid hudmelanom, med undantag av lentigo maligna melanom (LMM) som är vanligast hos äldre. MMM anges ofta (50 80 procent) visa metastasering redan vid primär diagnos, i svenska material dock betydligt mer sällan (8 48 procent) (2-4). Många patienter får dock metastasering inom ett år efter diagnos, vilket talar för tidigare mikrometastasering. Metastaseringen är ofta direkt hematogen. För MMM finns ingen konsensus om stadieindelning. Ibland har man följt en tregradig skala där stadie I avser melanom avgränsade till primärtumören med eller utan satelliter, stadie II visar spridning till regionala lymfkörtlar och/eller in-transitmetastaser och stadie III avser spridning utanför de regionala lymfkörtlarna (disseminerad tumörsjukdom). Nackdelen med detta system är att hög- och lågriskpatienter inte kan urskiljas i stadie I. Man har också försökt använda AJCC-2002-klassifikationen för hudmelanom på MMM. Man har då givetvis inte kunnat använda Clarks nivåer av anatomiska skäl eftersom bindvävsskiktningen submuköst skiljer sig från den subepidermala. I den nyligen antagna 7:e editionen av AJCC klassifikationen har invasionsdjupet enligt Clark ersatts med mitosförekomst (per mm 2 ) i tumören. Detta innebär att AJCC:s indelning eventuellt kan användas också på MMM, men ännu finns ingen utvärdering. Det finns ett nytt kapitel i AJCC med fokus på stadieindelning av MMM inom huvud-och halsregionen och klassifikationen har i en retrospektiv studie på MMM i huvudoch halsregionen bedömts vara användbar (5,6). På kvinnliga genitala melanom har ibland använts den stadieindelning som föreslagits av International Federation of Gynecology and

2 Obstetrics (FIGO). Denna är dock olämplig vid melanom eftersom den är skapad enbart för skivepitelcancer som har en helt annorlunda biologi och ett annat växtsätt än melanom. Histopatologin domineras av mukosala lentiginösa melanom (MLM), identisk med ALM vid hudmelanom, följt av NM och SSM dvs. en frekvensordning helt annorlunda den vid hudmelanom (Tabell 2). Etiologin till MMM är okänd. MMM har en signifikant lägre frekvens av mutationer i BRAF- och NRAS-generna jämfört med hudmelanom (7-10). Skillnaden har satts i samband med en mutagen effekt av UV-bestrålning på solexponerad hud, något som givetvis saknas i slemhinnor. Det finns dock en högre frekvens av mutationer i KIT-genen och ett ökat antal genkopior i MMM, framför allt i vulvamelanom jämfört med hudmelanom (Tabell 2) (11-14). Detta har öppnat vägen för behandlingsförsök med imatinib och andra tyrosin kinase-inhibitorer. Behandlingsframgång har rapporterats i enstaka fall, men inga större sammanställningar har hittills publicerats (15,16). Förstadier till MMM är okända. Nevi och melanos är alltid ett observandum men i majoriteten av fallen bedöms tumören vara de novo-melanom. Inga riskfaktorer finns identifierade. Behandling av samtliga MMM finns publicerade i små retrospektiva studier samt en liten prospektiv studie (vulvamelanom). Det finns inga randomiserade studier på grund av sjukdomens sällsynthet. Patienterna är oftast inte systematiskt behandlade och uppföljda. Evidensnivåerna är därför låga (III-IV) och rekommendationsgraderna (C-D) bör därför användas med försiktighet. För samtliga MMM saknas data för behandling av lokoregionala lymfkörtlar. Elektiv lymfkörtelutrymning har inte visat sig förbättra överlevnaden. Portvaktskörtelbiopsi (Sentinel node biopsi, SNB) har rapporterats i mycket små MMM-grupper men ingen utvärdering av större material ifråga om terapeutisk effekt och prognos av SNB har publicerats. I väntan på en sådan utvärdering rekommenderas därför för närvarande enbart terapeutisk lymfkörtelutrymning. Det finns sparsamt med specifika data om behandling av generaliserat MMM. Metastaserande sjukdom uppvisar i allmänhet likheter med och behandlas som metastaserande hudmelanom. KIT-genen bör analyseras för behandlingsstudie med tyrosinkinashämmare. Det finns inte något vetenskapligt underlag eller konsensus för hur man bör följa dessa MMMpatienter efter initial diagnos och behandling. Förslag till uppföljning av samtliga MMM: På grund av den höga risken för återfall rekommenderas kontroll var tredje månad de första tre åren med varannan kontroll på opererande klinik och varannan på onkologklinik. Vid återfallsfrihet följs patienten under 5 år. 2. MMM i huvud- och halsregionen 2.1 Bakgrund I en nyligen sammanställd svensk populationsbaserad konsekutiv serie av 156 patienter åren syntes en signifikant incidensökning hos båda könen, men med den snabbaste ökningen hos männen (2). Kvinnorna var dock signifikant överrepresenterade (55 procent) jämfört med männen (45 procent). Incidensökningen och könsfördelningen skiljer sig från

3 internationella rapporter, men populationsbaserade studier av dessa tumörer är sällsynta (6,17). Medianåldern i Sverige vid diagnostillfället var 72 år. I den svenska studien engagerade 44 procent av melanomen näshålan, 23 procent paranasal sinus och cirka 20 procent både näshåla och paranasal sinus (okänd primär lokalisation 13 procent). Majoriteten av tumörerna, 71 procent, var amelanotiska och 35 procent polypösa, vilket primärt försvårade den kliniska diagnosen. I 93 procent av fallen var sjukdomen lokal men avancerad. Spridning till regionala lymfkörtlar var ovanlig primärt (drygt 3 procent) men så var fallet även vid senare lokalt återfall eller generalisering. De vanligaste första symtomen var nästäppa eller näsblödning. Nästan alla övriga MMM i huvud- och halsregionen är lokaliserade till munhålan. Det är extremt sällsynt med primära MMM i esophagus och innerörat. 2.2 Behandling På grund av tumörens sällsynthet är riktlinjerna för behandling inte väl etablerade. Patienterna bör diskuteras vid en multidisciplinär konferens och man kan här diskutera centraliserad behandling. Den grundläggande kirurgiska målsättningen är komplett kirurgisk excision med erhållande av fria resektionsränder, men p.g.a. den komplicerade anatomin kan detta ibland vara svårt att uppnå utan destruktiva eller handikappande resultat. För närvarande rekommenderas enbart terapeutisk lymfkörtelutrymning. Det finns enstaka anekdotiska rapporter av portvaktskörteldissektion men ingen utvärdering av större material ifråga om terapeutisk effekt och prognos. Fullständig fjärrmetastasutredning bör utföras före val av kirurgisk metod, för att undvika ett metodval som medför ett destruktivt, handikappande resultat hos patienter med redan inträffad generaliserad sjukdom. Nyttan av postoperativ strålbehandling för patienter som har genomgått en fullständig resektion är kontroversiell men har i vissa studier bedöms minska risken för lokala återfall (18,19). Andra studier har inte funnit en sådan effekt (20). Strålbehandling bedöms dock vara till nytta för patienter med kvarstående sjukdom eller med avsaknad av adekvat resektionsmarginal. 2.3 Prognos 5-årsöverlevnaden är låg (20 till 31 procent) (2,6,17). Kvinnor visade en signifikant bättre överlevnad än män i det svenska materialet. Anledningen är okänd. 2.4 Uppföljning av patienter behandlade för MMM i huvud- och halsregionen Det saknas vetenskapligt underlag för hur man bör följa MMM-patienter efter initial diagnos och behandling. Det finns för närvarande inte heller någon konsensus om uppföljningen. På grund av den höga risken för återfall rekommenderas de första tre åren kontroll var 3:e månad med varannan kontroll på opererande klinik och varannan på onkologklinik. Vid återfallsfrihet följs patienten under 5 år.

4 2.5 Rekommendationer Rekommendationerna för primär behandling baseras på ett begränsat antal retrospektiva serier med stor potential för bias p.g.a. patientselektion och heterogen behandling och uppföljning. Patienter bör remitteras till en specialistenhet med erfarenhet av MMM inom huvud- och halsregionen. Komplett kirurgisk excision med erhållande av fria resektionsränder är den grundläggande kirurgiska målsättningen. Fjärrmetastasutredning bör utföras före val av kirurgisk metod. Postoperativ strålbehandling rekommenderas. Enbart terapeutisk lymfkörtelutrymning rekommenderas. Behandlingen av den generaliserade sjukdomen bör vara densamma som behandlingen av hudmelanom. Analys av KIT-genen bör utföras. Vården av patienter med SNMM bör utföras av ett multidisciplinärt team med erfarenhet av behandling av dessa patienter. För dessa rekommendationer gäller Evidensnivå III samt Rekommendationsgrad C. 3. Ano-rektala melanom (ARM) inklusive perianala. 3.1 Bakgrund En svensk populationsbaserad konsekutiv serie av 251 patienter visade en signifikant högre incidens hos kvinnor än hos män (21). Liknande siffror har rapporterats från USA men populationsbaserade studier av dessa tumörer är sällsynta (22,23). Incidensen är stabil eller i stigande. Ålder vid diagnos är oftast över 60 år. I det svenska materialet var ARM fördelade på: 54 procent i enbart analkanalen, 24 procent i både analkanal och distala rektum, 10 procent i anus och perianal hud och 11 procent med okänd primär lokalisation. Sjukdomen var vid diagnos lokal i procent, visade regional spridning i procent och var generaliserad i 8 33 procent av fallen (4,22,24). Det första symtomet var ofta en blödning. Kliniska fyndet var ofta en amelanotisk polyp, hemmoroidliknande förändring eller amelanotisk tumör, vilket tillsammans med tumörens ovanlighet primärt försvårade den kliniska diagnosen. Det var mycket ovanligt att patienten noterat ett tillväxande nevus. 3.2 Behandling. På grund av tumörens sällsynthet saknas väl etablerade riktlinjer för behandling. Patienterna bör diskuteras vid en multidisciplinär konferens och man kan här diskutera centraliserad behandling. Traditionellt har abdomino-perineal resektion (APR) rekommenderats som primärbehandling men avsaknad av överlevnadsvinst och risk för komplikationer har gjort att man allt oftare använder sfinkterbevarande kirurgi med bred lokal excision med fria resektionsränder (25) (Tabell 3). Man finner en högre grad av lokal kontroll för patienter som genomgått APR, men ingen överlevnadsskillnad. Cirka en tredjedel av patienterna med primärt (icke-metastaserande) ARM anses behöva genomgå APR för att få en komplett resektion. Anmärkningsvärt är att man sällan

5 anger den kliniska och/eller histologiska marginalen vid excisionen. Fria resektionsmarginaler, oavsett operationsmetod, är det enda som signifikant förbättrar 5-årsöverlevnaden (4). The Australian guidelines for the management of anorectal melanoma rekommenderar sfinkter bevarande radikal excision i de flesta fall. Förutom MR pelvis bör fullständig fjärrmetastasutredning med t.ex. PET/CT utföras före val av kirurgisk metod. ARM metastaserar vanligen till inguinala lymfkörtlar, medan metastasering till bäckenkörtlar är ovanlig. Vid påvisad körtelmetastasering rekommenderas terapeutisk utrymning. portvaktskörtelbiopsi (SNB) har utförts på ett litet antal fall men det finns ingen utvärdering av större material ifråga om terapeutisk effekt och prognos. Postoperativ strålbehandling har diskuterats men rapporterna är motsägelsefulla (26) och kontrollerade studier saknas. I en studie (27) med 23 patienter behandlade med sfinkterbevarande lokal excision följt av strålbehandling fick ingen patient loko-regionalt recidiv. I dessa fall förelåg dock mikroskopiskt fria marginaler innan strålbehandlingen. 3.3 Uppföljning Det saknas vetenskapligt underlag för hur man bör följa ARM-patienter efter initial diagnos och behandling. Det finns för närvarande ingen konsensus om uppföljning. På grund av den höga risken för återfall rekommenderas de första tre åren kontroll var 3:e månad med varannan kontroll på opererande klinik och varannan på onkologklinik. Vid återfallsfrihet följs patienten under 5 år. 3.4 Prognos Cirka hälften av patienterna avlider under det första året efter diagnos (21,22). Total 5- årsöverlevnad är procent. Kvinnor har bättre 5-årsöverlevnad än män. Anledningen är okänd. 3.5 Rekommendationer Rekommendationer för primär behandling baseras på ett begränsat antal retrospektiva serier med stor potential för bias p.g.a. patientselektion och heterogen behandling och uppföljning. Trots allt är resultaten från dessa studier likartade. Det primära melanomet i anorektala regionen bör, i de flesta fall, genomgå lokalt radikal excision. APR är endast indicerat för patienter vars primärtumör inte går att operera med ett begränsat förfarande. Enbart terapeutisk lymfkörtelutrymning rekommenderas vid påvisad metastasering. Fjärrmetastasutredning bör utföras före val av kirurgisk metod. Kirurgisk intervention vid lokalt återfall kan ge god lindring för patienten. Betydelsen av radioterapi (RT) hos patienter med ej adekvata marginaler efter en bred lokal excision eller APR är okänd men RT bör övervägas. Behandlingen av den generaliserade sjukdomen bör vara densamma som behandlingen av hudmelanom. KIT-genen bör analyseras.

6 Vården av patienter med ARM bör utföras av ett multidisciplinärt team med erfarenhet av behandling av dessa patienter. För dessa rekommendationer gäller Evidensnivå III samt Rekommendationsgrad C. 4. Vulvamelanom 4.1 Bakgrund Vulvamelanom är i Sverige det vanligaste slemhinnemelanomet (Tabell I). Under perioden minskade incidensen från 0,27 till 0,14 per 10 5 kvinnor men därefter är incidensen oförändrad, liknande internationella rapporter (28-30). Den svenska incidensen är dock fortfarande något högre än dessa. I Sverige utgör vulvamelanom cirka 7 procent ( ) av alla vulvamaligniteter. Vulvamelanom förekommer oftast hos äldre kvinnor där 75 procent är över 60 år vid diagnostillfället. I en svensk undersökning av 219 patienter var 31 procent av melanomen lokaliserade till labia majora varav majoriteten till den mediala hårlösa delen, 19 procent till labia minora, 31 procent till klitoris, 11 procent periuretralt och 5 procent till introitus vaginae (31). Histologiskt var 49 procent av melanomen lokaliserade till glabrous skin, 38 procent till övergången mellan glabrous skin och hårbevuxen hud på labium majus och endast 13 procent enbart till den hårbevuxna huden på labium majus. Fördelningen av majoriteten av melanomen till den centrala delen av vulva stämmer med internationella rapporter. Nästan 40 procent av tumörerna uppvisar klinisk eller makroskopisk ulceration och de är vid diagnostillfället oftast tjocka; procent i den svenska serien uppvisande en tjocklek på över 3 mm med de tjockaste tumörerna lokaliserade till klitoris och den centrala delen av vulva. 35 procent av tumörerna hade en polyp-liknande form och cirka 30 procent visade en makroskopisk amelanos vilket tillsammans primärt försvårar rätt klinisk diagnos. Internationellt anges att de regionala inguinala lymfkörtlarna är involverade hos upp till en tredjedel av patienterna vid diagnostillfället och att cirka 25 procent av patienterna har generaliserad sjukdom vid diagnostillfället. Dessa siffror är något lägre i det svenska materialet. De flesta patienter noterar som första symtom en blödning, en amelanotisk polyp eller knöl. Klåda eller smärta är mindre vanliga debutsymtom. Det var ovanligt att patienten noterat ett tillväxande nevus. 4.2 Behandling På grund av tumörens sällsynthet saknas väl etablerade riktlinjer för behandling. Patienterna bör diskuteras vid en multidisciplinär konferens och man kan här diskutera centraliserad behandling. Kirurgi är den grundläggande behandlingen av vulvamelanom. Det finns inte mycket underlag för generella rekommendationer. Det finns retrospektiva studier, men de inkluderar oftast patienter i olika kliniska stadier. Dessutom finns en liten prospektiv studie. På grund av sjukdomens sällsynthet finns inga randomiserade studier som belyser effektiviteten vid olika behandlingsstrategier. Den kirurgiska metodiken har utvecklats från aggressiv kirurgi, t.ex. vulvectomi med bilateral inguinal lymfkörtelutrymning, till en mer begränsad lokal bred excision med resektionsmarginaler fria från tumör. Denna övergång till bred excision har skett eftersom den aggressiva kirurgin inte förbättrar överlevnaden (Tabell 4) utan i stället orsakar ökad morbiditet enligt flera rapporter. I några studier anges dock att man får en större lokal kontroll

7 med den aggressiva kirurgin. Melanom lokaliserade centralt till klitoris och urethra är dock ofta mycket stora och det kan krävas en mer omfattande kirurgi för att uppnå fria resektionsränder. Anmärkningsvärt är att man i litteraturen sällan anger den kliniska och/eller histopatologiska marginalen på excisionen. I princip rekommenderas en begränsad excision med tumörfria marginaler där marginalstorleken måste baseras på tumörens läge och de anatomiska förhållandena men det är önskvärt med en fri marginal på minst 10 mm. Ett dilemma är att den centrala delen av vulva har minimal submukös fettväv vilket gör det svårt att åstadkomma fria resektionsränder. Förutom MR pelvis bör fullständig fjärrmetastasutredning med t.ex. PET/CT utföras före val av kirurgisk metod. Adjuvant strålbehandling mot tumörområdet kan övervägas om resektionsmarginalerna inte är optimala. Dock medför strålbehandling mot vulva oftast stora biverkningar. De flesta patienter med lokala återfall utvecklar snart en generaliserad sjukdom. Kirurgi vid lokalt recidiverande tumörer medför ingen överlevnadsfördel men kan ofta vara till stor lindring för patienten. Elektiv lymfkörtelutrymning har inte visat sig förbättra resultatet, och är förenad med stor morbiditet. Portvaktskörtelbiopsi har rapporterats i vulvamelanom men det saknas utvärdering av större material ifråga om terapeutisk effekt och prognos. Enbart terapeutisk lymfkörtelutrymning rekommenderas för närvarande. Behandlingen av den generaliserade sjukdomen bör i övrigt vara densamma som behandlingen av hudmelanom. Försök till behandling med imatinib och andra tyrosin kinase-inhibitorer är särskilt aktuella vid vulvamelanom eftersom dessa har en signifikant högre frekvens av KIT-mutationer än andra MMM (14). 4.3 Uppföljning av patienter behandlade för vulvamelanom Det saknas vetenskapligt underlag för hur man bör följa MMM-patienter efter initial diagnos och behandling. Det finns för närvarande ingen konsensus om uppföljning På grund av den höga risken för återfall rekommenderas de första tre åren kontroll var 3:e månad med varannan kontroll på opererande klinik och varannan på onkologklinik. Vid återfallsfrihet följs patienten under 5 år. 4.4 Prognos Sammantaget är prognosen för vulvamelanom dålig, med procent 5-årsöverlevnad (29,30,32). 4.4 Rekommendationer Rekommendationerna för behandling baseras på ett begränsat antal retrospektiva serier med stor potential för bias (p.g.a. patientselektion och heterogen behandling och uppföljning) och en liten prospektiv studie. Fullständig fjärrmetastasutredning bör utföras före val av kirurgisk metod. Melanom i vulva hanteras genom bred lokal excision med fria marginaler. En stor tumör, särskilt centralt beläget i vulva, kan dock kräva omfattande kirurgi.

8 Enbart terapeutisk lymfkörtelutrymning rekommenderas. Kirurgisk intervention vid lokalt återfall kan ge god lindring för patienten. Behandlingen av den generaliserade sjukdomen bör vara densamma som behandlingen av hudmelanom. KIT-genen bör analyseras. Vården av patienter med melanom i vulva bör utföras av ett multidisciplinärt team med erfarenhet av behandling av dessa patienter För dessa rekommendationer gäller Evidensnivå III samt Rekommendationsgrad C. 5 Vaginala melanom Melanom i vagina, cervix uteri och urethra är mycket sällsynt. Av dessa lokalisationer är vagina vanligast. Av tumörerna i vagina växer procent i nedre tredjedelen av vagina och majoriteten av patienterna i det svenska materialet hade lokalt avancerad sjukdom vid diagnostillfället och 22 procent hade regional spridning eller generaliserad sjukdom. Medelåldern var 69 år vid diagnos. Den grundläggande kirurgiska målsättningen är komplett kirurgisk excision med fria resektionsränder (33), men oftast krävs då stor extensiv kirurgi. Fullständig fjärrmetastasutredning bör utföras före val av kirurgisk metod. Vid metastasering till regionala lymfkörtlar utförs terapeutisk lymfkörtelutrymning. Risken för lokalt återfall är mycket hög, oavsett omfattningen av kirurgi och/eller strålbehandling, och de flesta patienter avlider i en kombination av lokoregional och generaliserad sjukdom inom en kort tid. Uppföljning av patienter behandlade för MMM i vagina: På grund av den höga risken för återfall rekommenderas de första tre åren kontroll var 3:e månad med varannan kontroll på opererande klinik och varannan på onkologklinik. Vid återfallsfrihet följs patienten under 5 år. Den observerade 5-årsöverlevnaden i Sverige var drygt 13 procent. Rekommendationer Rekommendationerna för behandling baseras på fallbeskrivningar och ett fåtal små retrospektiva serier. Grundläggande kirurgisk målsättning är komplett kirurgisk excision med fria resektionsränder. Fullständig fjärrmetastasutredning bör utföras före val av kirurgisk metod. Enbart terapeutisk lymfkörtelutrymning rekommenderas. Kirurgisk intervention vid lokalt återfall kan ge god lindring för patienten. Behandlingen av den generaliserade sjukdomen bör vara densamma som behandlingen av hudmelanom. KIT-genen bör analyseras. Vården av patienter med melanom i vagina bör utföras av ett multidisciplinärt team med erfarenhet av behandling av dessa patienter För dessa rekommendationer gäller Evidensnivå IV samt Rekommendationsgrad D.

9 6 Melanom i de manliga genito-urinvägarna Melanom på de manliga yttre könsorganen och i de nedre urinvägarna är mycket sällsynt. Många patienter har varit medvetna om en redan existerande pigmenterad lesion. Melanomen är nästan alltid lokaliserade till glans penis, d.v.s. glabrous skin och beter sig på liknande sätt som vulvamelanom. Rekommendationerna för behandling baseras på ett mycket begränsat antal små retrospektiva serier med mycket stor potential för bias se tidigare kommentar. Den grundläggande kirurgiska målsättningen är komplett kirurgisk excision med fria resektionsränder. Bred excision med fria resektionsmarginaler snarare än penektomi är lämpligast, om möjligt (34). Fullständig fjärrmetastasutredning bör utföras före val av kirurgisk metod. Vid metastasering till regionala lymfkörtlar utförs terapeutisk lymfkörtelutrymning. Uppföljning av patienter behandlade för MMM på penis: På grund av den höga risken för återfall rekommenderas de första tre åren kontroll var 3:e månad med varannan kontroll på opererande klinik och varannan på onkologklinik. Vid återfallsfrihet följs patienten under 5 år. Den totala överlevnaden är dålig men bättre än för melanom i vulva och vagina. Den observerade 5-årsöverlevnaden i Sverige var 45 procent. Rekommendationer Rekommendationerna för behandling baseras på fallbeskrivningar och ett fåtal små retrospektiva serier. Grundläggande kirurgisk målsättning är komplett kirurgisk excision med fria resektionsränder, Fullständig fjärrmetastasutredning bör utföras före val av kirurgisk metod. Enbart terapeutisk lymfkörtelutrymning rekommenderas. Kirurgisk intervention vid lokalt återfall kan ge god lindring för patienten. Behandlingen av den generaliserade sjukdomen bör vara densamma som behandlingen av hudmelanom. KIT-genen bör analyseras. Vården av patienter med penis melanom bör utföras av ett multidisciplinärt team med erfarenhet av behandling av dessa patienter För dessa rekommendationer gäller Evidensnivå IV samt Rekommendationsgrad D. Sammanfattning och framtid Det finns goda skäl att prospektivt och konsekutivt samla nationella data om mukosala melanom, genomförda behandlingar och portvaktskörtelbiopsi. På samma sätt bör tumörmaterial sparas för genetiska studier av t.ex. KIT-genen. Möjligheten till randomiserade nationella, nordiska eller internationella studier bör övervägas.

10 Tabell 1: Kutana och mukosala melanom i Sverige Lokalisation Totalt antal Män Kvinnor Kutana Mukosala Vulva Anus-rektum Näshåla Munhåla Vagina eller cervix uteri - Penis Urethra Ögonmelanom (3 717) exkluderade Källa: Svenska cancerregistret Tabell 2: Jämförelse kutana och mukosala melanom Kutana Mukosala Medelålder vid 60 år år diagnos Stadieindelning AJCC Ingen konsensus, se text Riskfaktorer Solexponering, hereditet, Okända DN Kliniskt amelanotiska 2 8 procent procent melanom Histopatologiska subtyper SSM>NM>LMM>ALM MLM (=ALM) >NM>SSM Tumörgenetik KIT-mutationer 5 procent procent BRAF-mutationer procent <1 procent N-ras-mutationer procent 7 procent Källor: Data från Nationella Kvalitetsregistret, avsnitt 6.1. Riskfaktorer, se tabell, avsnitt 6.1. Referenser 7 14,33

11 Tabell 3: Primär kirurgisk behandling av melanom i anus-rektum Sammanslagen data från 9 publikationer (35) efter 1990, och inkluderande enbart patientserier med mer än 20 patienter med enbart lokal sjukdom. Kirurgisk metod Patienter, N=396 Lokal, bred excision, med eller utan elektiv lymfkörtelutrymning 225 APR, med eller utan elektiv lymfkörtelutrymning 171 Signifikant skillnad mellan grupperna i fråga om Återfall eller återfallsfritt intervall a) Ingen skillnad 5-årsöverlevnad b) Ingen skillnad a) beräknad endast i 4 rapporter b) beräknad endast i 9 rapporter Tabell 4: Primär kirurgisk behandling av melanom i vulva, alla kliniska stadier Sammanslagen data från 11 publikationer (36) inkluderande patient-serier med >20 patienter. Kirurgisk metod Patienter N=554 (100 procent) Lokal bred excision eller 144 (26) hemivulvectomi + lymfkörtelutrymning 53 (10) Vulvectomi 123 (22) + lymfkörtelutrymning 234 (42) Signifikant skillnad mellan grupperna i fråga om Återfallsfritt intervall a Ingen skillnad Överlevnad b Ingen skillnad a) beräknad endast i 3 rapporter b) beräknad endast i 9 rapporter

12 Referenser 1) Chang, A.E., L.H. Karnell, and H.R. Menck, The National Cancer Data Base report on cutaneous and noncutaneous melanoma: a summary of 84,836 cases from the past decade. The American College of Surgeons Commission on Cancer and the American Cancer Society. Cancer, (8): p ) Jangard M, Hansson J, Ragnarsson-Olding B. Primary mucosal malignant melanoma of the nasal cavity and paranasal sinuses - a nationwide study of 186 consecutive Swedish cases Rhinology, 2013; 51(1): ) Ragnarsson-Olding BK, Nilsson BR, Kanter-Lewensohn LR, Lagerlöf B, Ringborg UK. Malignant melanoma of the vulva in a nationwide, 25-year study of 219 Swedish females: predictors of survival. Cancer 1999;86: ) Nilsson PJ and Ragnarsson-Olding BK. Importance of clear resection margins in anorectal malignant melanoma. British Journal of Surgery 2010;97: ) Edge SE, Byrd DR, Compton CC, Fritz AG, Greene FL, Trotti A. AJCC Cancer Staging Manual. New York, NY: Springer, ) Gal TJ, Silver N, Huang B. Demographics and Treatment Trends in Sinonasal Mucosal Melanoma. Laryngoscope, 2011;121: ) Jiveskog S, Ragnarsson-Olding B, Platz A, Ringborg U. N-ras mutations are common in melanomas from sun-exposed skin of humans but rare in mucosal membranes or unexposed skin. J Invest Dermatol 1998;111: ) Maldonado JL, Fridlyand J, Patel H, Jain AN, Busam K, Kageshita T, et al. Determinants of BRAF mutations in primary melanomas. J Natl Cancer Inst 2003;95: ) Edwards RH, Ward MR, Wu H, Medina CA, Brose MS, Volpe P, et al. Absence of BRAF mutations in UV-protected mucosal melanomas. JMed Genet 2004;41: ) Curtin JA, Fridlyand J, Kageshita T, Patel HN, Busam KJ, Kutzner H, et al. Distinct sets of genetic alterations in melanoma. N Engl J Med 2005;353: ) Curtin JA, Busam K, Pinkel D, Bastian BC. Somatic activation of KIT in distinct subtypes of melanoma. J Clin Oncol 2006;24: ) Antonescu CR, Busam KJ, Francone TD, Wong GC, Guo T, Agaram NP, et al. L576P KIT mutation in anal melanomas correlates with KIT protein expression and is sensitive to specific kinase inhibition. Int J Cancer 2007;121: ) Beadling C, Jacobson-Dunlop E, Hodi FS, Le C, Warrick A, Patterson J, et al. KIT gene mutations and copy number in melanoma subtypes. Clin Cancer Res 2008;14: ) Omholt K, Grafström E, Kanter-Lewensohn L, Hansson J, and Ragnarsson-Olding BK. KIT Pathway Alterations in Mucosal Melanomas of the Vulva and Other Sites. Clin Cancer Res, (12);

13 15) Satzger I, Küttler U, Völker B, Schenck F, Kapp A, Gutzmer R. Anal mucosal melanoma with KIT-activating mutation and response to imatinib therapy case report and review of the literature. Dermatology 2010;220: ) Guo J, Si L, Flaherty KT, Xu X, Zhu Y, Corless CL, et al. Phase II, Open-labelSingle-Arm Trial of Imatinib Mesylate in Patients With Metastatic Melanoma Harboring c-kit Mutation or Amplification. J Clin Oncol 2011;29: ) Chiu, N.T. and M.A. Weinstock, Melanoma of oronasal mucosa. Population-based analysis of occurrence and mortality. Arch Otolaryngol Head Neck Surg, (9): p ) Nakashima JP, Viegas CM, Fassizoli AL, Rodrigues M, Chamon LAG Silva JHC, et al. Postoperative adjuvant radiation therapy in the treatment of primary head and neck mucosal melanomas. ORL 2008; 70: ) Krengli M, Masini L, Kaanders JH. Radiotherapy in the treatment of mucosal melanoma of the upper aerodigestive tract: analysis of 74 cases: a rare cancer network study. Int J Radiat Oncol Biol Phys 2006; 65: ) Lund VJ, Chisholm EJ, Howard DJ, Wei WI. Sinonasal malignant melanoma: an analysis of 115 cases assessing outcomes of surgery, postoperative radiotherapy and endoscopic resection. Rhinology 2012;50: ) Ragnarsson-Olding BK, Nilsson PJ, Olding LB & Nilsson BR. Primary ano-rectal malignant melanomas within a population-based national patient series in Sweden during 40 years. Acta Oncologica, 2009; 48: ) Weinstock MA. Epidemiology and prognosis of anorectalmelanoma. Gastroenterology 1993;104: ) Cagir B, Whiteford MH, Topham AB, Rakinic J, Fry RD. Changing epidemiology of anorectal melanoma. Dis Colon Rectum 1999;42: ) Kiran RP, Rottoli M, Pokala N, Fazio VW. Long-term Outcomes After Local Excision and Radical Surgery for Anal Melanoma: Data From a Population Database. Dis Colon Rectum 2010; 53: ) Bullard KM, Tuttle TM, Rothenberger DA, Madoff RD, Baxter NN, Finne CO et al. Surgical therapy for anorektal melanoma. J Am Coll Surg 2003; 196: ) Moozar KL, Wong CS, Couture J. Anorectal malignant melanoma: treatment with surgery or radiation therapy, or both. Can J Surg 2003; 46: ) Ballo MT, Gershenwald JE, Zagars GK, Lee JE, Mansfield PF, Strom EA, Bedikian AY, et al. Sphincter-sparing local excision and adjuvant radiation for anal-rectal melanoma. J Clin Oncol. 2002;20(23):

14 28) Ragnarsson-Olding B, Johansson H, Rutqvist LE, RingborgU. Malignant melanoma of the vulva and vagina: trends in incidence, age distribution and long-term survival among 245 consecutive cases in Sweden Cancer 1993; 71: ) Weinstock MA. Malignant melanoma of the vulva and vagina in the United States: patterns of incidence and populationbased estimates of survival. Am J Obstet Gynecol 1994; 171: ) Stang A, Streller B, Eisinger B, Jöckel KH. Population-based incidence rates of malignant melanoma of the vulva in Germany. Gynecol Oncol. 2005;96(1): ) Ragnarsson-Olding BK, Kanter-Lewensohn LR, Lagerlöf B, Nilsson BR, Ringborg UK. Malignant melanoma of the vulva in a nationwide, 25-year study of 219 Swedish female: clinical observations and histopathological features. Cancer 1999; 86: ) Verschraegen C, Benjapibal M, SuprakarapongkulW, Levy L, Ross M, Atkinson E, et al. Vulvar melanoma at the M.D. Anderson Cancer Center: 25 years later. Int J Gynecol Cancer 2001; 11: ) Frumovitz M, Etchepareborda M, Sun CC, Soliman PT, Eifel PJ, Levenback CF, Ramirez PT. Primary Malignant Melanoma of the Vagina. Obstetrics & Gynecology 2010;116(6) ) van Geel AN, den Bakker MA, Kirkels W, Horenblas S, Kroon BBR, de Wilt JHW, Eggermont AMM, et al. Prognosis of Primary Mucosal Penile Melanoma: A Series of 19 Dutch Patients and 47 Patients from the Literature. Urology 2007;70(1) ) Goldman et al 1990, Sweden; Slingluff et al 1990, USA; Brady et al 1995, USA; Roumen et al 1996, Netherlands;Thibault et al 1996, USA; Pessaux et al 2004, France; Yeh et al 2006, USA, Nilsson & Ragnarsson-Olding 2010, Sweden, Kiran RP et al 2010,USA. 36) Prodratz et al. 1983, USA; Davidsson et al. 1987, UK; Rose et al. 1988, USA; Bradgate et al. 1990, UK; Tasseron et al. 1991, Nederländerna; Trimble et al. 1992, USA; Rãber et al. 1996, Tyskland; Scherstroen et al. 1996, Norge; DeMatos et al. 1998, USA; Ragnarsson-Olding et al. 1999, Sverige; Verschraegen et al. 2001, USA.

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen.

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen. Regionens landsting i samverkan Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012 Uppsala-Örebroregionen Aug 2014-08-18 Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Symtom Nytillkommen avvikande hudtumör som oftast är pigmenterad eller förändringar i befintliga nevus i hud.

Symtom Nytillkommen avvikande hudtumör som oftast är pigmenterad eller förändringar i befintliga nevus i hud. Regional medicinsk riktlinje Malignt melanom Fastställas av Hälso- och sjukvårdsdirektören (RS 3723-2014) giltigt till 2016-12-31 Utarbetad av Regionala vårdprocessgruppen Hudtumörer Huvudbudskap I västra

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD 2013 Projektplan Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011 Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD Bakgrund En vanlig sökorsak på landets vårdcentraler

Läs mer

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN INFORMATION... 3 KVALITETSREGISTRETS OMFATTNING... 3 INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER...

Läs mer

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Humant papillomvirus (HPV) orsakade cancerformer -förutom livmoderhalscancer

Humant papillomvirus (HPV) orsakade cancerformer -förutom livmoderhalscancer Humant papillomvirus (HPV) orsakade cancerformer -förutom livmoderhalscancer T Dalianis Dept. of Oncology-Pathology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden. Tina Dalianis 1 Innehåll I. HPV och cancer

Läs mer

Malignt melanom Nationellt vårdprogram

Malignt melanom Nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom Nationellt vårdprogram 1 November 2014 Versionshantering Datum 2013-05-07 2014-11-11 Beskrivning av förändring

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret 2014 Kontaktsjuksköterska Tydligt namngiven för patienten och har speciell tillgänglighet. Har ett tydligt skriftligt uppdrag. Datum när patienten

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus. Register för malignt hudmelanom

Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus. Register för malignt hudmelanom Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus Gäller 12 01 01 13 12 31 Register för malignt hudmelanom Nionde upplagan Malignt hudmelanom och dysplastiska nevus Vårdprogrammet finns på www.rccuppsalaorebro.se

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Står du inför prostatacancer?

Står du inför prostatacancer? Teknologin som gör detta möjligt: da Vinci kirurgisystem Din läkare ingår bland det växande antal kirurger över hela jorden som erbjuder da Vinci-kirurgi för en rad komplicerade tillstånd. da Vinci kirurgisystem

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Gynekologisk Cancer: cervix Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Vad vi skall tala om idag Cervix Ovariet Epiteliala tumörer Germinalcellstumörer

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister

Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister, FAR14-161 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Malignt hudmelanom. Nationellt

Läs mer

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska Levermetastaser Överlevnad vid levermetastaser från kolorektal cancer (CLM) Spridning

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 27 februari 2009. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Håller lungcancerstudierna vad de lovar? Erfarenheter med ett lokalt behandlingsregister Anders Vikström Överläkare Lungkliniken, Linköping

Håller lungcancerstudierna vad de lovar? Erfarenheter med ett lokalt behandlingsregister Anders Vikström Överläkare Lungkliniken, Linköping Håller lungcancerstudierna vad de lovar? Erfarenheter med ett lokalt behandlingsregister Anders Vikström Överläkare Lungkliniken, Linköping Cytostatika vid lungcancer 2007 2008 2009 Signifikanta skillnader

Läs mer

Diagnostik av förlossningsskador

Diagnostik av förlossningsskador Diagnostik av förlossningsskador Eva Uustal MD, PhD Division of Obstetrics and Gynecology Department of Molecular and Clinical Medicine University Hospital of Linköping, Sweden 2014-08-27 2014-08-27 Vad

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Vulvacancer. Har det hänt något??

Vulvacancer. Har det hänt något?? Vulvacancer Har det hänt något?? Vulvacancer Ca 5% av gynekologisk cancer 120 150 nya fall per år i Sverige Incidens Cancer In Situ Vulva i Sverige Ca 130-150 fall per år Klassificering av Vulvar Epitehelial

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Vårdprogram för malignt melanom

Vårdprogram för malignt melanom Vårdprogram för malignt melanom 2004 Vårdprogrammets giltighetstid: 2004 01 01 2006 03 31 www.ocsyd.lu.se Vårdprogram för malignt melanom Diagnostik, behandling och uppföljning i södra sjukvårdsregionen

Läs mer

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,

Läs mer

Robotkirurgi - framtid eller redan här?

Robotkirurgi - framtid eller redan här? Robotkirurgi - framtid eller redan här? Peter Mangell Överläkare, Med dr Enheten för kolorektalkirurgi VO Kirurgi och Urologi SUS Malmö 2014-03-12 1 Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Nej 2014-03-12

Läs mer

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Principer för behandlingen Lokal behandling Kirurgi av primärtumören Regional behandling Strålbehandling av

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige.

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Januari 2014 Axelregistret - Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Bakgrund: Under de år som gått sedan det Svenska Skulder och ArmbågsSällskapet (SSAS) startade det Svenska Axelregistret så har

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet kort och långt perspektiv Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Nytt om melanom? FÖRFATTARNA. Inledning. Diagnostik

Nytt om melanom? FÖRFATTARNA. Inledning. Diagnostik Nytt om melanom? Olli Saksela och Sari Pitkänen De senaste åren har nya melanomläkemedel tagits i ruk, vilket har gjort att det nu för första gången går att påverka den återstående livslängden för melanompatienter

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Malignt melanom. 14 Januari 2013 UTKAST NATIONELLT VÅRDPROGRAM 2013. Nationella arbetsgruppen för Malignt melanom

Malignt melanom. 14 Januari 2013 UTKAST NATIONELLT VÅRDPROGRAM 2013. Nationella arbetsgruppen för Malignt melanom Malignt melanom NATIONELLT VÅRDPROGRAM 2013 14 Januari 2013 UTKAST Nationella arbetsgruppen för Malignt melanom Versionshantering Datum År-Mån-Dag Beskrivning av förändring Rekommendationer utarbetade

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Elna-Marie Larsson, professor, överläkare BFC/Röntgen Akademiska sjukhuset, Uppsala SFNR årsmöte, Lund, 111111

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Sjukdomens progress är mycket långsam och en uppföljning av prostatacancerdöd kommer att ta mellan cirka 10 och 15 år. 38 onkologi i sverige nr 4 14

Sjukdomens progress är mycket långsam och en uppföljning av prostatacancerdöd kommer att ta mellan cirka 10 och 15 år. 38 onkologi i sverige nr 4 14 Sjukdomens progress är mycket långsam och en uppföljning av prostatacancerdöd kommer att ta mellan cirka 1 och 15 år. 38 onkologi i sverige nr 4 14 I avsaknad av jämförande studier mellan kirurgi och strålning

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

En ny era kan inledas inom lungcancer

En ny era kan inledas inom lungcancer Bakgrundsmaterial Iressa 2010-03-04 En ny era kan inledas inom lungcancer Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige, och den femte vanligaste cancerformen. Men trots det har lungcancer

Läs mer

NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER

NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER co OC NKOLOGISKT ENTRUM Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER Regionalt vårdprogram 1997 Beställningsadress: Onkologiskt centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45 GÖTEBORG Tfn 031-20

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

näring till cancerpatienter

näring till cancerpatienter näring till cancerpatienter Näringsbehandling ökar toleransen och effekten av cancerbehandling och förbättrar patientens livskvalitet 1-3 30 80 % av cancerpatienterna tappar mycket i vikt 4 Viktsförlust

Läs mer

Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy.

Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy. Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy Annica Holmqvist Division of Oncology Department of Clinical and Experimental

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN

UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN BAKGRUND Koloncancer Incidensen i Sverige av koloncancer är ca 4000 fall per år. Ca 380 per år diagnosticeras i norra regionen. Koloncancer drabbar något

Läs mer

Könsstympning av flickor

Könsstympning av flickor Könsstympning av flickor Lars Almroth Barnkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Karolinska Institutet Stockholm Könsstympning av flickor Stockholm 9 maj 14 Vad, var och varför? Kan en djup tradition omvärderas

Läs mer

Njurtumörer hos barn

Njurtumörer hos barn Njurtumörer hos barn De flesta är Wilms (men inte alla) Anna Nyström Röntgen Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Rtg pulm: Gosse född i v 35+5, FV 3195g.

Läs mer

Ebba Kihlstedt, ST-läkare 2013-05-13

Ebba Kihlstedt, ST-läkare 2013-05-13 HUDTUMÖRER RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV HUDTUMÖRER PÅ KIRURGKLINIKEN, VRINNEVISJUKHUSET. Ebba Kihlstedt, ST-läkare 2013-05-13 Granskat av: Ann Cherian, specialist, Ellen Andersson, specialist, och Hans

Läs mer

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom?

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Frågor och svar av gynekolog Eva Rylander SFOG-veckan 24 augusti 2009i Norrköping Vem kan få livmoderhalscancer? Vem får inte livmoderhalscancer?

Läs mer

Patientinformation 1(5)

Patientinformation 1(5) 1(5) Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie med läkemedlen Avastin (bevacizumab) Tarceva (erlotinib) och Xeloda (capecitabine) för patienter med spridd tjock- /ändtarmscancer.

Läs mer

Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO

Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO AroCell AB Affärsidé AroCell utvecklar, producerar och kommersialiserar tester för bestämning av celltillväxt, vilka kan användas för uppföljning och

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Mellansvenskt läkemedelsforum Örebro 4 februari 2015. Medicinska genombrott Bröstcancer och Malignt Melanom

Mellansvenskt läkemedelsforum Örebro 4 februari 2015. Medicinska genombrott Bröstcancer och Malignt Melanom Mellansvenskt läkemedelsforum Örebro 4 februari 2015 Medicinska genombrott Bröstcancer och Malignt Melanom Kenneth Villman Överläkare Onkologiska kliniken USÖ Mentometerfråga Kenneth Villman 150204 2 Disposition

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna Delmålen är uppdelade i tre nivåer, där: ) innebär att självständigt

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Vårdprogram för malignt melanom

Vårdprogram för malignt melanom Vårdprogram för malignt melanom Diagnostik, behandling och uppföljning i södra sjukvådrsregionen 2009 Tillägg maj 2011 Nya studier. Se sid 8, 55 och 58 Vårdprogrammets giltighetstid: 2009 09 01 2011 09

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Five papers I Farahmand B, Hållmarker U, Brobert GP, Ahlbom A

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer