PRINCIPPROGRAM FÖR DJURSKYDDET SVERIGE

Transkript

1 PRINCIPPROGRAM FÖR DJURSKYDDET SVERIGE Lantbruksdjur Transporter Slakt Konsument Sällskapsdjur Häst Djur som föds upp för päls Djurförsök Rovdjur Jakt Vilda djur i underhållning Smällare och raketer 1

2 2 Detta principprogram är antaget av förbundsstämman Under stämmoperioden kan dokumentet uppdateras av förbundsstyrelsen.

3 INNEHÅLL Ideologi...5 Lantbruksdjur Fågel Grisar Mjölkkor och övriga nötkreatur Vallning...8 Transporter...8 Slakt...9 Konsument...10 Sällskapsdjur Hund Katt...11 Häst...12 Djur som föds upp för päls...12 Djurförsök...12 Rovdjur...13 Jakt...13 Vilda djur i underhållning...15 Smällare och raketer

4 4

5 IDEOLOGI Djurskyddet Sveriges vision är ett samhälle där människor visar respekt och medkänsla för alla djur. Djurskyddet Sverige vill betona vikten av: Foto: Mostphotos Förståelse och kunskap om olika arters levnadssätt, beteenden och behov. Förmåga att se till de enskilda individerna i en djurgrupp. Förmåga till inlevelse och medkänsla för alla levande varelser. Alla djurs egenvärde. 5

6 LANTBRUKSDJUR Att djurskyddslagens krav på att djur ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdom ska gälla på individnivå, även för lantbruksdjuren. Människan har ett ansvar att ständigt arbeta för bättre djurvälfärd för de djur vi använder i livsmedelsproduktionen. Att djurskyddslagen ska vara förebyggande och ange miniminivåer och att dessa inte ska kunna frångås med sk. kontrollprogram. Att det är inkonsekvent och olämpligt att lagstiftningen gör skillnad på olika arter som har liknande behov. Vi anser det också inkonsekvent och olämpligt att lagstiftningen för samma djurslag kan skilja betydligt beroende på om djuret hålls till exempel i ett konventionellt lantbruk eller i en djurpark. Att myndigheter, djurägare och slakterinäring ska använda rönen från forskning till att förbättra djurvälfärden för djuren i livsmedelsproduktionen. Att kontrollmyndigheten ges tillräckliga resurser för att kunna utföra kontroller så att anmälningar följs upp och det förebyggande arbetet stärks. Att det underlag djuren hålls på ska vara anpassat till djurslaget och inte får bestå av nät eller gödseldränerande golv. Foto: istockphoto

7 Att alla lantbruksdjur ska ha större utrymmen och berikning i lämplig form. Att alla lantbruksdjur ska ha tillgång till utevistelse. Att tamdjuren ska ges skydd från rovdjur och en smittskyddsmässigt välplanerad utomhusmiljö. Att inga djur ska få hållas uppbundna eller fixerade. Att taggtråd ska förbjudas för alla djurslag. Att krav måste ställas på implementering och förbättrad kontroll av gällande regelverk i EU:s medlemsstater och ansökarländer. Att straffnivån för brott mot gällande lagstiftning ska höjas samt att grovt brott mot djurskyddslagen införs i brottsbalken. Att djur bör hållas grupper av lagom storlek, gruppstorleken ska vara anpassad efter djurslagens specifika behov. Att extremaveln som leder till att djur får reproduktionsproblem och medför lidande bör förbjudas. Att alla utegående djur ska ha tillgång till skydd mot väder och insekter. Sådana skydd ska vara anpassade till den specifika artens och enskilda individens behov. Fågel Att den högsta tillåtna beläggningsgraden för slaktkycklingar ska vara högst den som lagen tillskriver, undantag på grund av kontrollprogram ska ej tillåtas. Att aveln för slaktkycklingraser måste inriktas på att minska tillväxttakten hos kycklingarna för att minska hälsoproblemen. Att noll procent kraftiga fotförändringar är den enda acceptabla nivån inom svensk slaktkycklinguppfödning. Att gasbedövning bör användas istället för elbedövning vid slakt. Att kycklingar ska få tillgång till utevistelse på områden väl anpassade för djurens behov, så att fåglarna får möjlighet att utföra sina naturliga beteenden att picka, sprätta, leta föda ute och röra sig över större ytor. Att värphöns ska hållas i frigående system med tillgång till utevistelse. Att beläggningsgraden för kalkoner ska sänkas. Grisar Att arbetet med att minska smågrisdödligheten bör intensifieras, men inte genomföras på sätt som går ut över suggans hälsa och välbefinnande. Exempelvis måste avelsmålet angående antal födda smågrisar ändras så att kullstorleken på sikt minskar. 7

8 Att i de tillfällen det är nödvändigt att galtar kastreras, ska detta ske med immunokastrering, som är den mest djurvänliga metoden för att undvika galtlukt. Att fixering av grisar fortsatt ska vara förbjudet. Att tidigare avvänjning av smågrisar från suggan än vad dagens lagstiftning föreskriver inte ska tillåtas. Mjölkkor och övriga nötkreatur Att dagens lagkrav på bete bör skärpas så att alla nötdjur omfattas av minst betestiden för södra Sverige. Att alla nötkreatur, även stutar och kalvar/ungdjur som ska slaktas mitt i sommaren eller är yngre än sex månader, ska omfattas av beteskravet. Att kalvar i mjölkkobesättningar ska ges möjlighet att fortsätta dia i tillräcklig omfattning under de första levnadsmånaderna. Att alla nötkreatur ska ha tillgång till varsin liggplats. Vallning Att vallningsdjuren ska vara i god kondition, vilket innebär att de klarar av att bli vallade utan att visa tecken på påfrestning. Djur som visar tecken på nedsatt allmäntillstånd, andningspåverkan, hälta eller smittsam sjukdom ska inte användas vid vallningsträning. Alla djur som används vid vallningsträning ska vara i normalhull och friska. Att vallningsdjuren ska vara i lämplig ålder för att kunna tränas med hund. För får och getter innebär detta att de är minst fyra månader gamla, nötkreatur ska vara minst sex månader och ankor måste vara vuxna djur. Används dräktiga nötkreatur får dessa inte vara över sex månaders dräktighet. Dräktiga tackor och getter i sista halvan av dräktigheten ska inte användas vid vallningsträning. Att hunden under vallning alltid ska vara under kontroll, i god kondition samt behandlas väl och ges tid för vila/vatten. Att träning av tik inte ska få ske i senare delen av dräktigheten eller när tiken har valpar som är yngre än 12 veckor. TRANSPORTER Att rutiner för transport till slakt samt hanteringen på slakterier förbättras så att inga djur dödas eller skadas under transporten. Att transporter av levande djur ska minimeras och att slakt bör ske utan onödiga transporter. Den övergripande målsättningen för djurtransporter ska vara samma som för försöksdjuren: ersätta, minska och förbättra (Replace, Reduce, Refine de tre R:en). 8

9 Foto: Eurogroup for Animals Att samma krav ska gälla oberoende av syftet med transporten av djuren transport till slakt, för vidareuppfödning, för att de ska användas i avel eller för tävling. Att transporter inte ska tillåtas upprepas efter en kortare vila, för att förlänga transporten. Alla angivna transporttider måste omfatta tiden för av- och pålastning av djur. Att EU:s regler kring djurtransporter ska skärpas och att den totala transporttiden ska vara maximalt 8 timmar. Att samma krav ska gälla oberoende av syftet med transporten av djuren transport till slakt, för vidareuppfödning, för att de ska användas i avel eller för tävling. SLAKT Att det måste vara ett oavvisligt krav inom hela EU att alla djur som slaktas får en fullgod bedövning (medvetslöshet) innan slakten sker. Att inga levande djur ska behöva vistas på slakteri över natten. Att mobila slakterier och ny teknik för gårdsslakterier ska fortsätta utvecklas. 9

10 KONSUMENT Att det ska finnas en tydlig märkning av ull och dun där det framgår att djuren inte utsatts för oacceptabla produktionsmetoder som mulesing för ullproduktion eller plockning av fjädrar/dun från levande fåglar. Att produktionsmetoder som mulesing och plockning av dun från levande fåglar är fullständigt oacceptabelt, liksom ryckning av päls hos till exempel angorakaniner. Att svenska klädföretag ska uppmanas att inte köpa in produkter som innehåller merinoull, angoraull eller fjädrar om inte en acceptabel produktion kan bevisas. Att allt importerat kött som kommer från djur som slaktats utan bedövning och säljs i Sverige ska märkas. Att skinn ska märkas så det framgår i vilket land djuret fötts, vuxit upp och slaktats samt om djuret haft tillgång till utevistelse och om slakten skett med bedövning. Att ursprungsmärkning av allt animaliskt livsmedel skall införas. 10 Foto: istockphoto

11 SÄLLSKAPSDJUR Att när människan har djur som sällskapsdjur är det grundläggande att en ser till varje arts specifika behov. Att det inte ska vara möjligt att köpa djur direkt i zoo-butiker. Köpet ska istället föregås av ett beställningsförfarande. Köparen bör ha relevanta kunskaper om djurslaget hen avser att köpa. Att en 16-årsgräns för att få vara juridisk ägare till djur ska införas. Att djur ska hållas på ett sådant sätt att de ges möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Burar avsedda för sällskapsdjur ska vara utformade så att djuret kan röra sig på ett naturligt sätt, vilket i praktiken innebär att burstorlekarna måste ökas väsentligt. Exempelvis ska en kanin kunna skutta, gräva och resa sej, en fågel ska kunna flyga och söka föda och en råtta ska kunna klättra. Att ett djur som är svårt sjukt eller skadat, och där ingen vård kan erbjudas, ska avlivas av djurskyddsmässiga skäl. Att all form av träning av djur, oavsett utförare, ska bygga på belöning av önskvärda beteenden och vara helt fri från alla former av tvång samt psykiskt och fysiskt våld. Foto: Birgitta Wiberg Att utrustning som används på djuren inte får vara utformad så att den riskerar att orsaka smärta, rädsla eller obehag. Att aveln bör förändras så att fokus läggs på djurens hälsa och välbefinnande istället för exteriör. Om inte detta sker anser vi att vissa raser bör utgå av djurskyddsskäl. Hund Att hundens utrustning inte får vara av sådan beskaffenhet att den riskerar att orsaka smärta, rädsla eller obehag, exempelvis stryphalsband eller antiskallspray. Att hundar som far illa av sitt utseende inte ska få belönas på utställningar. Innan hundar av raser med stora utseenderelaterade hälsoproblem tillåts vara med i utställningar samt gå i avel ska dessa genomgå och godkännas i en utökad rasanpassad veterinärbesiktning. Katt I Sverige lever uppskattningsvis mer än hundratusen katter som saknar ägare och hem. En del av dessa har övergivits, andra har fötts ute av hemlösa katthonor. Dessa förvildade katter utsätts otvivelaktigt för stort lidande då de många gånger går en plågsam död till mötes på grund av svält, sjukdomar eller skador. Att alla katter ska vara märkta och registrerade. Att alla utekatter ska vara kastrerade. Att en så kallad k-märkning bör införas där ett K tatueras i kattens ena öra och/eller visas i kattregistret för att visa att katten är kastrerad. Att en katt ska ges nödvändig vård och därmed bör vara försäkrad. 11

12 Att katter inte ska skänkas bort. Att avskjutning av friska men skygga katter inte är, av såväl etiska som funktionella skäl, ett alternativ. Att Trap - Neuter - Return, TNR, kan accepteras som ett kortsiktigt sätt att hantera friska men ej socialiserbara katter, men inte som ett sätt att på lång sikt lösa problem med förvildade katter. HÄST Att spödrivning av häst i alla dess former ska vara förbjudet. Att det inte ska vara tillåtet att ha hästar uppbundna i spilta. Att hästar ska ha sällskap av minst en annan häst. Att EU-lagstiftningen om pass för hästar ska utvecklas med ett svenskt register och efterföljas så att hästar inte kan försvinna eller slaktas av misstag. Att alla hästar ska ha rätt till daglig utevistelse på tillräckligt stora ytor med för hästar lämpligt underlag. Att hästar alltid ska ha tillgång till dricksvatten. DJUR SOM FÖDS UPP FÖR PÄLS Att uppfödning av djur enbart avsedda för päls ska förbjudas. DJURFÖRSÖK Att målsättningen ska vara att alla för djuren plågsamma djurförsök ska kunna ersättas utan att den vetenskapliga kvalitén sänks. Att staten och läkemedelsföretag bör avsätta mer pengar till forskning om djurfria metoder. Att så länge djurförsök används ska de tre R:en (Replace, Reduce, Refine) genomsyra verksamheten. Varje djurförsök måste också prövas mot det behov det förväntas kunna motsvara, och försök som inte är nödvändiga för att förbättra människors eller djurs hälsa bör inte tillåtas. Att i de fall där det finns mindre smärtsamma metoder ska dessa användas, även om det innebär en högre kostnad. Att i försök där djur utsätts för lidande ska detta minimeras även i tid. Målsättningen är att inga djur ska utsättas för lidande. 12

13 Foto: istockphoto Foto: Istockphoto Att djur som används i försök ska övervakas noga både vad avser djurets fysiska hälsa samt beteendeförändringar. Det alltid ska finnas en ansvarig etolog för varje djurförsök. Att djur som används i försök ska ha rätt till berikning. ROVDJUR Att staten ska ge generösa bidrag för skydd av tamdjur mot rovdjursangrepp. Att licensjakt på varg och lo ska stoppas. Att all jakt på varg och lo ska utföras av statligt anställda jägare. Att brott mot jaktlagen ska beivras och leda till hårdare straff. JAKT Att vilda djur ska omfattas av en skyddslag där de erkänns som levande och kännande individer. Att alla jakt- och viltfrågor i Sverige ska hamna under en statlig myndighet med ett renodlat myndighetsuppdrag. Att Svenska Jägareförbundet fråntas det allmänna uppdraget (statliga medel för att informera om rovdjur) och betraktas som det förbundet är en intresseorganisation. 13

14 Att allt lidande för djur i samband med jakt ska minimeras. Ingen nivå av skadeskjutningar är acceptabelt, och det psykiska lidandet (till exempel tidsaspekten) måste vara lika avgörande som den fysiska smärtan när det gäller att försöka avgöra djurs lidande. Att alla djurskyddsmässigt oacceptabla jaktformer ska förbjudas, till exempel all jakt där djur fångas levande (t.ex. med burar och snaror) för att avlivas, bågjakt och utsläppsjakt. Att all jakt, oavsett på vilket djurslag, ska bedrivas på ett sätt som innebär minst möjlig stress och lidande hos djuret. Det ska tas stor hänsyn till djurens artspecifika egenskaper när t.ex. tillåtna jakttider och jaktmetoder utvärderas och beslutas. Att utbildningsnivå och lämplighet hos den enskilde jägaren kontrolleras regelbundet. Att hundar som används vid jakt ska behandlas med respekt och att en relevant riskbedömning ska göras inför jakten. Om jakten anses kunna innebära en mycket stor risk för att hunden blir skadad ska jakten avlysas. Löshundsjakt ska ej vara tillåtet. Att möjligheterna till skyddsjakt ska begränsas mycket påtagligt och att alternativa lösningar ska prövas först för att förhindra konflikter mellan djur och människa. 14 Foto: Mostphotos

15 Att kuljakt på vattenlevande däggdjur inte ska få bedrivas när dessa vistas i vattnet, och aldrig från båt. Att obligatorisk märkning av snöskotrars drivmattor ska införas för att öka möjligheten att beivra jaktbrott. Att ett förbud mot alla former av grytjakt ska införas. Att grytjaktsträning samt hållande av grävling förbjuds. Att jakt på utsatt fågel förbjuds. VILDA DJUR I UNDERHÅLLNING Djurskyddet Sverige anser att: Att inga vilda djur ska vara tillåtna på cirkus eller i annan underhållning. SMÄLLARE OCH RAKETER Att det ska vara förbjudet för privatpersoner att använda smällare och raketer. 15

16 När du bryr dig. Djurskyddet Sverige Hammarby Fabriksväg Stockholm djurskyddet.se 16