VERKSAMHET 2009 UTRIKESPOLITISK A INSTITUTET

Transkript

1 VERKSAMHET 2009 UTRIKESPOLITISK A INSTITUTET

2

3

4 FÖRORD Utrikespolitiska Institutet (UI), som drivs av den ideella föreningen Utrikespolitiska samfundet, grundades Institutet är ett partipolitiskt oberoende center för information, forskning, analys, utbildning och debatt om globala frågor och världens länder. Målgrupp för UIs informationsverksamhet är den svenska allmänheten. Forskningsverksamheten riktar sig till både det svenska och internationella forskarsamhället. Inriktningen är främst på frågor av särskild betydelse för svensk utrikespolitik. En viktig UI-funktion är att vara ett forum för debatt om aktuella frågor och en mötesplats för experter, akademiker, politiker, journalister m fl. Under 2009 mötte UI en växande efterfrågan på sin analys och omvärldsbevakning, inom politik, ekonomi, säkerhet och förhållanden i världens länder. För att bättre kunna fungera som ett tanke- och analysstöd för intressenter etablerade UI en konsult- och analysverksamhet med fokus på att leverera analysstöd, statistik och data samt även gå in i samarbeten där UIs data kunde ge mervärde åt existerande data- och kartsystem. Verksamheten växte under slutet av året och kommer att fortsätta utvecklas under UI har en omfattande föreläsnings- och konferensverksamhet samt årliga fortbildningar. Institutet utger tidskrifter, faktahäften, böcker och forskningsrapporter samt har en unik omvärldsbevakning som uppdateras dagligen. UI har också ett offentligt bibliotek med speciell inriktning på internationell politik och utrikespolitik. Institutet sysselsätter cirka fyrtiofem personer, av vilka ett tjugofemtal är engagerade i olika forskningsprojekt. UI finansieras genom ett årligt statsanslag, särskilda forsknings- och projektbidrag samt försäljning av egna publikationer. 4

5 PREFACE Founded in 1938, the Swedish Institute of International Affairs (UI) is an independent center of research, analysis, education, debate, and information on global issues and the countries of the world. UI is a premier forum for international debate, bringing together academics, politicians, diplomats, journalists and the general public. The Institute has a staff of approximately 45 employees. Permanent senior fellows, scholars in residence with short-term projects, and guest researchers from Sweden and abroad carry out advanced research in international relations at UI. Many of the Institute s research programmes are also conducted as part of international collaborative networks. Faced with growing demand for its analyses and strategic intelligence, UI established a consultancy unit in 2009 focused on providing analytical support, facts and information on political, economic and security developments around the world. UI plans to expand its consultancy unit in UI organises a broad array of conferences, seminars, lectures, panel discussions and annual executive education courses, often featuring international experts. Most of the Institute s events are held in English. In addition, UI regularly invites prominent international figures to address the general public and its membership. The Institute publishes journals, information booklets, academic books and research reports. Moreover, UI offers Landguiden a unique online country information service that is updated daily. UI also houses one of Scandinavia s foremost libraries in international affairs. At the crossroads of scholarship, diplomacy, journalism and politics, the Swedish Institute of International Affairs offers Sweden the world in one place. 5

6

7 INNEHÅLL Årskrönika sid 9 Programverksamheten sid 17 Evenemang i urval sid 21 Forskning sid 25 Crismart sid 29 Organisation och verksamhet sid 31 Forskningsprogram och projekt sid Europa sid Globalisering och säkerhet sid Mellanöstern sid Nordöstasien sid Ryssland och dess närområde sid Svensk och internationell säkerhets- och försvarspolitik sid 61 Skrifter och publikationer sid 67 Världspolitikens Dagsfrågor sid 68 Internationella Studier sid 69 Länder i fickformat sid 71 Landguiden sid 71 Anna Lindh-biblioteket sid 73 Kommunikation och administration sid 77 Utrikespolitiska samfundets årsberättelse sid 79 Ledamotsförteckning sid 83 7

8

9 ÅRSKRÖNIKA YES, WE CAN Årets förmodligen största händelse inträffade redan den 20 januari när Barack Obama svor eden som USAs 44e president och lovade förändra politiken i USA. Obamas presidentperiod inleddes mitt under den ekonomiska krisen efter Lehman Brothers kollaps tidigare under hösten Obama skred genast till verket för att hejda landets rekordhöga arbetslöshet och djupa ekonomiska recession med en stimulansplan, som kongressen till slut godkände. Han lovade att avveckla Guantanamofängelset och under året började vi se överföringen av fångarna till andra fängelser. Under året hamnade sedan den försvagade ekonomin och reformerna av USAs sjukvårdförsäkningssystem i fokus. För omvärlden märktes Obamas tillträde främst genom att den amerikanska utrikespolitiken ändrat inriktning. Den tidigare Bushadministrationens starka fokus på Irak upphörde genast. Obama förklarade omgående efter tillträdet att kriget i Irak var en felprioritering och inledde truppåterdragandet. Idag är det kriget i Afghanistan som måste vinnas. Men kriget går dåligt och amerikanska befälhavare vädjar nu om att få öka antalet trupper kraftigt. Samtidigt har drygt 900 amerikanska män kommit tillbaka från Afghanistan i kistor och hälften av amerikanerna tycker nu att USA ska dra sig tillbaka. Samtidigt är kriget avgörande för Obama USA måste vinna det på något sätt för att hans administration ska ha ett fortsatt förtroendekapital. Det som fascinerar med USAs politik är förmågan till förändring och att landet nu utvecklar sin utrikespolitik i en ny riktning ger skäl för oss att följa landets politik noga. Obama har förändrat viljan och samtalstonen med andra länder och skapat större möjligheter till multilateral politik, vilket får genomslag i utrikespolitiken i alla världens länder. I ljuset av detta kan man se Norges nobel kommittés beslut att tilldela Barack Obama fredspriset som ett kvitto på just denna förändring. Ett kontroversiellt beslut, många röster hördes för och emot eftersom USA är ett krigförande land. SVERIGES EUROPEISKA ÅR 2009 var Sveriges stora europeiska år. Sverige företrädde under hösten den union som med sina cirka 500 miljoner medborgare är världens största integrerade ekonomi, och som under senare år allt mer utvecklat och använt sina olika instrument för fred och säkerhet runt om i världen. Europeiska unionen har bytt skepnad och utvecklats genom decennierna. EU har gång på gång visat sig vara en formidabel problemlösare och fortsatt fungera som 9

10 en dynamisk, sammanhållande kraft för Europa, samtidigt som det finns många frågetecken kring unionens demokratiska kapacitet, liksom fortfarande ett avstånd mellan å ena sidan politiker och tjänstemän som ser EU som en möjlighet till fred och tillväxt och å andra sidan många medborgare som tillsammans med EU-kritiska politiker uppfattar unionen som odemokratisk och som ett intrång i den nationella sfären. Under året stod mycket på unionens interna agenda: val till Europaparlamentet och tillsättning av en ny Europakommission. I oktober hölls en ny folkomröstning på Irland om Lissabonfördraget, där Irland sa ja och därmed öppnade dörren för en förändring av hela grundvalen för EU. UNDER SVERIGES ORDFÖRANDESKAP Under hösten spekulerades det i diplomatiska kretsar om att ett nytt krig kunde vara på väg i Bosnien-Hercegovina. Varningar hördes från både bosniska politiker och från Paddy Ashdown, som var det internationella FN-styrets höge representant mellan Bosnien, med kanske världens mest komplicerade konstitution som baseras på det s k Daytonavtalet, är fortfarande i stora delar en dysfunktionell stat, med ett svagt och splittrat styre och en enormt dyr och komplicerad administration. För att lösa situationen måste författningen revideras och förvaltningen förenklas. I oktober lade EU och USA fram ett förslag, det s k Butmirpaketet, och tuffa förhandlingar inleddes. Landet har långt kvar till EU-medlemskap och kommer att vara under EUs överinseende under flera år framöver. Ett stort och mångfacetterat land med ett sårigt förflutet vill bli del av EU-kretsen: Turkiet. Förhandlingar om Turkiets EU-medlemskap var under året en känslig fråga. EU-länder som Frankrike och Tyskland är skeptiska till ett turkiskt medlemskap, medan länder som Holland och Sverige är positiva. I Sverige finns ett brett politiskt stöd för ett turkiskt EU-medlemskap, samtliga sju riksdagspartier förespråkar att välkomna Turkiet i unionen. Sverige är dock inte representativt för EU överlag. I unionen som helhet är flera höga politiker samt en majoritet av medborgarna emot att Turkiet ska bli ett EU-land även om landet skulle uppfylla de kriterier som fastställs för medlemskap. Bland annat Frankrikes president Nicolas Sarkozy har öppet uttryckt sitt motstånd mot att acceptera Turkiet i EU. Den inställningen har i sin tur väckt ont blod i Turkiet, och hotar reformer, vilket ökar vissa EU-medlemmars skepsis gentemot Turkiet. Tydliga reformer i landet för att garantera en starkare demokrati, större respekt för de mänskliga rättigheterna och minoriteters rättigheter har varit ett av argumenten för skeptikerna, men även mer främlingsfientlig argumentation har drivit debatten från dem som fruktar ett islamifierat Eurabien. Under 2009 gick inte oväntat förhandlingarna mellan EU och Turkiet i stå. FINANSKRISEN ÄR GLOBAL OCH LOKAL Den globala finanskris som uppstod hösten 2008 efter investmentbanken Lehman Brothers kollaps fick kraftiga återverkningar över hela världen var ett år präglat av kriser i såväl industri som tjänstesektorn. General Motors gick ut med beskedet att Saab skulle säljas av från koncernen och flera liknande fall av åtstramningar i den globala ekonomin och handeln kunde vi följda under året. Det välmående Island, som under och 90-talen byggt upp ett välstånd till stor del baserat på en expanderande finanssektor, genomlevde en recession och en för många islänningar brutal omställning från välstånd till ekonomisk kris efter att finanskrisen drabbade landet, som bland annat ledde till att isländska staten övertog kontrollen över Kaupthing Bank. Lettland genomlevde en av landets svåraste kriser och flera andra länder, exempelvis Spanien och Irland fann sig plötsligt i en svår situation med ökande arbetslöshet och 10

11 avstannande industrier under Stora stödpaket sattes samman av EU för att dämpa effekterna i flera av länderna. Parallellt med denna solidaritet kunde vi även se en protektionistisk reaktion, där ekonomisk nationalism i form av olika skyddstullar o dyl restes mot omvärlden i ett flertal länder. Decennier av snabb fattigdomsbekämpning och framsteg i utvecklingsländer riskerar därmed att förbytas i nya spänningar och även utlösa gamla konflikter. SVENSK SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIK Sverige spelar idag en central roll inom EUs säkerhetspolitiska utveckling. Sverige är den ledande partnerskapsnationen till Nato och har länge haft status som stormakt inom FNs fredsbevarande operationer och nedrustningsförhandlingar i Genève. Sverige har dessutom långvariga och unika bilaterala säkerhetspolitiska relationer med USA och Storbritannien vilket betydligt större länder som Italien, Tyskland, Nederländerna, Spanien och Australien inte har. Samtidigt är Sverige deklarerat alliansfritt. Svensk säkerhetspolitik utvecklades under året vidare från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar, i och med att den allmänna manliga värnplikten avskaffades genom riksdagsbeslut i juni. Sverige deltog i Natoledda insatser i Kosovo, Afghanistan och i en marin EU-insats för att bekämpa piraters kapningar i Adenviken och utanför Somalias kust. Sverige har på senare år haft en ambivalent inställning till Nato. Å ena sidan en tydlig säkerhetspolitisk doktrin om alliansfrihet, å andra sidan är Sverige medlem i Natos organisation för löst anknutna stater, Partnership for Peace, och deltar med trupp i samövningar och olika insatser som KFOR (Kosovo) och ISAF (Afghanistan). Sveriges närvaro i Afghanistan får alltmer påtagliga konsekvenser. Våldet ökade under året liksom risken för att soldater och annan utsänd personal skulle drabbas ökade under året. Att utöver rent militära bedömningar även förstå de sociala, politiska och kulturella omständigheterna är viktigt för personalens säkerhet och för att lyckas i sitt arbete. NYA OCH NYGAMLA SÄKERHETSHOT PIRATER Under 2009 blev hela världen varse att pirater även existerar idag. De attacker och kapningar som genomfördes av lastfartyg i Adenviken och utanför Somalias kust väckte akuta frågor om maritim säkerhet och kom plicerade problem i korsningen mellan folkrätt och länders straffrätt. Piraternas attacker, kunde vi snabbt konstatera, var inte utslag av enskilda kriminella, utan snarare en del av en komplex global ekonomi där kapningar av containerfartyg visade sig vara en lukrativ affärsverksamhet KONTRATERRORISM När Barack Obama tillträdde som USAs president ändrades snabbt den amerikanska politiken kring terrorism. Begreppet global war on terror försvann ur terminologin och kanske kunde man även skönja en slags normalisering av terrorismbekämpning. Från att ha varit ett exceptionellt och kontroversiellt sätt att bedriva ett globalt, lågintensivt och starkt kritiserat krig, återgick det till en form av kontraterror som inriktade sig mer fokuserat på att bekämpa de olika grenarna av al-qaida i främst Irak, Afghanistan och Pakistan, liksom de vidsträckta områdena i södra Sahara, det s k Sahelområdet. Diskussion om hur man förhindrar och bekämpar terrorism har fortsatt prioritet, och fokus utvecklades i 11

12 viss mån på ett intressant men inte alltid okontroversiellt sätt från militära och polisiära insatser till mjukare åtgärder i korsningen mellan biståndsverksamhet och säkerhet. Att förstå dessa säkerhetspolitiska utvecklingar och hur terrorismbekämpning sker är en viktig del i vår verksamhet. GAS, OLJA OCH POLITIK Med en årlig användning av naturgas på 950 bcm (billion cubic meter, miljarder kubik) om året, 30 % av världsmarknaden, är Europa inklusive Ryssland och Turkiet, världens största marknad för naturgas. I sådana volymer blir energi en fråga om politik och säkerhet, om globaliserade flöden som upprättar beroende och konflikthot. Konflikter med icke samarbetsvilliga transitländer har gjort att Ryssland söker alternativa transportvägar för transporter av naturgas till Europa. Nord Stream, pipeline genom Östersjön för transport av rysk gas till Tyskland, är ett sådant alternativ. South Stream, genom Svarta havet till Bulgarien är en annan alternativ pipeline. Denna pipeline ska också komplettera den redan existerande Blue Stream mellan Ryssland och Turkiet. I Ryssland har Gazprom monopol på pipelines för naturgas, liksom ensamrätt till export av naturgas. Gazprom är världens största gasföretag, till stor del statsägt och närstående den ryska politiska ledningen. Korruptionen inom Gazprom sägs vara omfattande. Hur omfattande den är är svårt att bedöma, då Gazprom inte är ett företag som utmärker sig för någon överdriven transparens. Den gas som Gazprom exporterar säljs antingen direkt, via dotter bolag/joint-ventures eller trading-företag registrerade i skatteparadis, som RosUkrEnergo. Gazprom har hittills haft full kontroll över gastransporterna, pipelines, inte bara av gas från Ryssland utan även av gas från Centralasien och Kaukasien. Ryssland har varit en pålitlig leverantör av energi till importländerna. Sedan Sovjetunionens upplösning har dock konflikter uppstått där Ryssland har använt naturgasleveranserna som ett verktyg för sin politik i grannområden. Konflikterna har inneburit att ryska gasleveranser till dessa länder har avbrutits. Detta har i sin tur inneburit att transporterna av rysk gas till andra länder i Europa också avbrutits, något som varit extra kännbart eftersom avbrotten ofta skett under den kalla årstiden. Första gången Ryssland stängde av gasen till Ukraina var i oktober Gaskonflikten flammade upp igen vid årsskiftet Och återigen vid årsskiftet då miljoner hushåll blev utan värme på grund av ett avbrott som orsakades av Rysslands och Ukrainas dispyt om gaspriset. Gasledningen går via Kiev till några andra europeiska länder som är beroende av Ukrainas avtal med Ryssland. Även inför 2010 hotade Ryssland att stoppa leveranserna då man befarade att Ukraina inte skulle kunna betala för dem. Ett nytt ettårsavtal tecknades dock med höjda priser i december ASIEN I OMVANDLING På flera håll i Asien uppstod en politisk turbulens som kommer att forma samhällena under lång tid framöver. Under året såg vi en fortsatt stark ekonomisk utveckling i Kina, ett land som alltmer växer in i en stormaktsroll, ekonomiskt och handelspolitiskt. Kina är regionens energigigant och står för hälften av den asiatiska energikonsumtionen. Att förstå Kina är avgörande för att förstå världens utveckling idag. Japan genomgick under 2009 en omvälvande politisk förändring. Den 13 augusti vaknade Japan till en ny politisk epok efter att oppositionen tagit hem en svepande seger i parlamentsvalet. Vi har nått startlinjen. Äntligen 12

13 har vi möjlighet att skapa en ny sorts politik som kommer att uppfylla människors förväntningar, sade nye premiärministern Yukio Hatoyama efter jordskredssegern som ritat om Japans politiska landskap. Det liberaldemokratiska partiet LDP som under hela efterkrigstiden sedan andra världskriget har kunnat regera ohotat, led en förödande förlust mot DPJ som nu fick egen majoritet i underhuset. Det japanska folket ville tydligt se förändring och krafttag mot den stigande arbetslösheten och en krackelerande välfärd. DPJs dramatiska seger kom även att öppna upp för en omorientering av Japans relation till USA. Ända sedan andra världskriget har Japan haft en nära men ojämlik relation till USA. Enligt den så kallade Yoshidadoktrinen (döpt efter premiärminister Shigeru Yoshida) var Japans högsta prioritet att sträva efter ekonomisk välfärd, samtidigt som en låg profil skulle hållas i diplomatiska frågor och militära överväganden skulle överlåtas till USA. Den doktrinen kan man säga att Japan slutligen övergett. I dess ställe kommer ett japanskt säkerhetspolitiskt tänkande med nya implikationer för hela regionen. Nordkorea är en av världens mest slutna stater och en av de sista verkligt totalitära regimerna i världen. Som ett litet och till stora delar mycket fattigt land lyckas Nordkorea genom att de är en kärnvapenbärande nation ändå inta en nyckelroll i det geopolitiska spel som pågår på den koreanska halvön. De s k sexpartssamtalen om avrustning på Koreahalvön, där USA, Nord- och Sydkorea, Ryssland, Kina och Japan deltar, pendlade som vanligt mellan genombrott och sammanbrott. Nordkorea spelade under 2009 en slags nukleär roulett där Pyongyang förkastade samtalen och den 24 februari utfördes ett rakettest som väckte stark kritik. NÄRMANDEN OM FRED I MELLANÖSTERN, IRAN, IRAK OCH AFGHANISTAN Mellanösternkonflikterna har pågått sedan början på 1900-talet, med diskussioner och förhandlingar om en tvåstatslösning sedan 1948 då staten Israel bildades. Under 2009 fanns inga större utrymmen för samtal till fred. Året inleddes blodigt när israeliska styrkor i en våldsam markoffensiv gick in i Gaza. Offensiven, som inleddes med luftanfall som pågick från slutet av december 2008 till 18 januari 2009 var ett svar på bombardemang av raketer som avfyrats av Hamas in mot israeliska bosättningar. Offensiven blev blodig, med cirka 1300 palestinska och 13 israeliska dödsoffer. Vid ettårsdagen av kriget i december 2009 höll palestinska myndigheter en minnestund där man krävde att Israel öppnar gränserna till Gaza. Dagen var återigen våldsam då Israel dödade sex palestinier. IRAK När Barack Obama tillträdde som USAs president i januari sade han att samtliga trupper, cirka soldater, skulle dras tillbaka till utgången av augusti Cirka lämnas kvar för att utbilda irakisk militär och polis till slutet av Första omgången av tillbakadragandet skedde i början av Kriget har skördat cirka irakiska dödsoffer. Fortfarande går det nästan dagligen att läsa i tidningar hur terror våld och självmordsbombningar skördar liv. Det är en dyster och samtidigt monoton bild, som riskerar att skymma andra, och minst lika viktiga, skeenden. Irak, liksom Afghanistan, är idag länder där utländska styrkor och den internationella närvaron i olika kombinationer av bistånds- och säkerhetspolitik skapar nya, intressanta och inte okontroversiella former för civil militär samverkan. 13

14 IRAN Under 2009 växte misstankarna om att Iran utvecklar en förmåga att tillverka egna kärnvapen. Det diplomatiska spelet kring denna fråga trappades upp och åsikterna inom FNs säkerhetsråd om vad som borde göras gick isär efter välkända mönster, där USA och Storbritannien hotade med sanktioner medan Ryssland och Kina förhöll sig mer avvaktande. Vid presidentvalet i juni valdes Mahmoud Ahmadinejad om under oklara former och trots beskyllningar om valfusk och korruption. Den rättmätige segraren, anser de flesta bedömare, lär ha varit Mir-Hossein Mousavi. Som en direkt reaktion på valresultatet bröt i mitten av juni demonstrationer ut på Teherans gator till stöd för Mousavi och mot Ahmadinejads regim. Kravallpolis och regimtrogna milistrupper slog tillbaka demonstranter med kraftigt våld, och demonstrationerna övergick i regelrätt upplopp och gatustrider med flera döda och skadade och tusentals personer arresterade. Den reformistiske Mir Hossein Mousavi, som allmänt förväntades vinna över den nykonservative Ahmadinejad i och med det höga valdeltagandet, överklagade resultatet till ayatolla Ali Khamenei, Irans högste ledare, men lyckades inte ta makten. Ahmadinejads ifrågasatta seger med 63 procent av rösterna ansågs av flera västländer vara ett allvarligt bakslag för möjligheterna till mer öppenhet och demokrati i Iran, liksom en lösning på krisen kring Irans nukleära ambitioner. AFGHANISTAN Afghanistan har nu stöd från USA och 44 allierade länder men experterna anser att man inte kan besegra kriget med militära medel. I en utfrågning i USAs kongress i december 2009 ansåg USAs ambassadör till Afghanistan, Karl Eikenberry, att korruption i regeringskretsarna är det största hotet mot landets stabilitet. USA vill utöka trupperna för att kunna utbilda en man stark afghansk armé till år Hotet från al-qaida och talibanerna kvarstår så länge Afghanistan tillåter dem att vara kvar. I december 2009 förstärkte USA sina styrkor i Afghanistan med ytterligare 6000 soldater. Samtidigt sker en utvidgning av samarbetet mellan den civila och den militära närvaron, något som skapar nya frågor för hur utvecklingssamarbete ska utformas, och var gränsen går mellan bistånd och militär insats. Sveriges engage mang i Afghanistan är enligt regeringen långsiktigt. Idag finns en styrka om cirka 500 svenska personer i Afgha nistan, verksamma vid den ISAF-enhet för regional säkerhet och utveckling som Sverige har ledningsansvaret för i Mazar-e Sharif. Att belysa förut sättningarna för och konsekvenserna av en sådan insats är fortsatt av stor vikt. Afghanistans första presidentval 2004 blev en manifestation för optimism och förväntningar. Åtta miljoner afghaner la sin röst för en ny och bättre framtid och motbevisade i handling de som hävdat att Afghanistan inte var moget för demokrati. När Afghanistan i september 2009 gick till sitt andra president- och provinsval var bilden drastiskt förändrad. Pessimism och brustna förväntningar dominerar bland afghaner idag. Den största besvikelsen är att Karzai-regimen och de internationella styrkor som stödjer den ännu 2009 inte lyckats skapa säkerhet för den afghanska civilbefolkningen. För varje år sedan 2004 har motståndsrörelsen skapat allt större osäkerhet i allt större delar av landet. De intensifierade striderna har lett till ökat antal civila dödsoffer och hindrat återuppbyggnadsarbetet framförallt i södra och östra Afghanistan. Valet i september genomfördes förhållandevis lugnt, men efter kritik från internationella samfundet om omfattande valfusk genomfördes en andra valomgång, där Karzai utgick med segern. Samtidigt är det ingen 14

15 tvekan om att valet också var en besvikelse. Valet synliggjorde på ett påtagligt sätt de svagheter i den afghanska statsapparaten som fortfarande står i vägen för landets utveckling. För vanliga afghaner är det ökade våldet och den enorma fattigdomen dock det som upptar vardagen. Inom de internationella organisationerna som är på plats är det få som tror på projektet att skapa en väl fungerande demokrati i Afghanistan. KLIMATMÖTET I KÖPENHAMN Sällan har förväntningarna på en politisk sammankomst varit så höga var året då klimatfrågan och världens fokus på klimatförändringarna stod som mest i fokus. FNs klimatpanel höll ett möte i början av december och förväntningarna på resultaten av mötet hade stigit under året. Man kom dit för att lösa problemen med global uppvärmning och dess konsekvenser i form av höjd havsvattennivå, torka, översvämningar, vattenbrist, kollapsande ekosystem och mycket annat. Vad som dock blev tydligt var de stora sprickor som fanns mellan västvärlden och G-77, en grupp utvecklingsländer, liksom mellan EUs ambitioner och USA och Kinas mer konservativa hållning i frågan om hur målen för klimatförändringar skulle formuleras. Klimatfrågan har debatterats i minst två decennier. 188 länder skrev under Kyotoprotokollet 1997, där man för första gången fastställde bindande internationella mål för minskning av utsläpp av växthusgaser. USA och Kina stod utanför. I-länderna skulle enligt det minska utsläppen med 5,2 procent jämfört med år U-länderna hade inga utsläppsbegränsningar definierade i protokollet. De största utsläppen sker i Kina och USA och de minsta i u-länderna. intrång på en klimatforskningsenhet i Storbritannien och i och med det upptäcktes det att data hade manipulerats till stöd för hypotesen om att människor skapar den globala uppvärmningen. Detta ledde till att FN var redo att undersöka anklagelserna om manipulation av forskningsresultaten. Många anser att resultatet av klimatmötet var väldigt klent, eftersom inget bindande avtal undertecknades. Målet att jordens medeltemperatur inte ska få öka med mer än två grader står fast i den politiska överenskommelsen som USA, Kina, Indien och Sydafrika ingick på avslutningskvällen. Siffrorna om vilka utsläppsminskningar som krävs för detta globalt hade då strukits. Köpenhamnsöverenskommelsen anger att i-länderna till att börja med ska ge 30 miljarder dollar i stöd till åtgärder för att skydda de fattigaste u-länderna från klimatförändringar. Överenskommelsen mellan de fyra länderna godtogs formellt som FNs ramkonvention om klimatförändringar (COP15). Kritiken mot Kina var kraftig efter mötet. Många menade att landets förhandlare blockerade en riktig överenskommelse eftersom Kina inte är villigt att genomföra de förändringar som krävs för att få ner sina höga koldioxidutsläpp. Kinas roll var också intressant, eftersom landet både är en företrädare för G-77, som till stor del består av utvecklingsländer, och samtidigt är en växande supermakt, och en stor uppköpare av energiråvaror av just länder i G-77. Klimatförhandlingarna må ha varit en besvikelse för många som hoppades på ett genombrott under 2009, men frågan kommer att fortsätta leva kvar under många år framöver och kräva förnyad analys. Veckorna före mötet i Köpenhamn inträffade en händelse som kom att kallas Climategate. Det hade skett data- 15

16

17 PROGRAMVERKSAMHETEN Utrikespolitiska Institutet strävar efter att öka kunskapen om och främja intresset för internationella relationer bland allmänheten samt att bidra till en öppen debatt i Sverige om utrikespolitiska frågor. För att uppfylla dessa viktiga uppgifter arrangerar UIs programavdelning årligen ett 50-tal föreläsningar, konferenser, seminarier och möten om internationella frågor. Under 2009 bestod programavdelningen av programchefen Jan Joel Andersson och programsamordnarna Anna-Karin Jonsson och Sarah Schulman. Uls programverksamhet har haft hög aktivitet med ett stort antal välbesökta arrangemang. Cirka personer besökte våra öppna evenemang. Därtill har programverksamheten tagit emot studiebesök av föreningar, skolor och universitet samt internationella grupper som blivit informerade om UIs verksamhet och läget i världen. Utöver detta har även ett flertal mindre rundabordssamtal organiserats med en särskilt inbjuden publik. Årets programverksamhet präglades mycket av det svenska EU-ordförandeskapet under andra halvan av Flera seminarier ägnades också åt Afghanistan och situationen i Ryssland men även klimatfrågan och utvecklingen i Asien belystes i flera välbesökta seminarier. PROGRAMAVDELNINGEN: ANDERS HELLNER, ANNA KARIN JONSSON, JAN JOEL ANDERSSON, SARAH SCHULMAN, TOWE GREWIN 17