VERKSAMHET 2009 UTRIKESPOLITISK A INSTITUTET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHET 2009 UTRIKESPOLITISK A INSTITUTET"

Transkript

1 VERKSAMHET 2009 UTRIKESPOLITISK A INSTITUTET

2

3

4 FÖRORD Utrikespolitiska Institutet (UI), som drivs av den ideella föreningen Utrikespolitiska samfundet, grundades Institutet är ett partipolitiskt oberoende center för information, forskning, analys, utbildning och debatt om globala frågor och världens länder. Målgrupp för UIs informationsverksamhet är den svenska allmänheten. Forskningsverksamheten riktar sig till både det svenska och internationella forskarsamhället. Inriktningen är främst på frågor av särskild betydelse för svensk utrikespolitik. En viktig UI-funktion är att vara ett forum för debatt om aktuella frågor och en mötesplats för experter, akademiker, politiker, journalister m fl. Under 2009 mötte UI en växande efterfrågan på sin analys och omvärldsbevakning, inom politik, ekonomi, säkerhet och förhållanden i världens länder. För att bättre kunna fungera som ett tanke- och analysstöd för intressenter etablerade UI en konsult- och analysverksamhet med fokus på att leverera analysstöd, statistik och data samt även gå in i samarbeten där UIs data kunde ge mervärde åt existerande data- och kartsystem. Verksamheten växte under slutet av året och kommer att fortsätta utvecklas under UI har en omfattande föreläsnings- och konferensverksamhet samt årliga fortbildningar. Institutet utger tidskrifter, faktahäften, böcker och forskningsrapporter samt har en unik omvärldsbevakning som uppdateras dagligen. UI har också ett offentligt bibliotek med speciell inriktning på internationell politik och utrikespolitik. Institutet sysselsätter cirka fyrtiofem personer, av vilka ett tjugofemtal är engagerade i olika forskningsprojekt. UI finansieras genom ett årligt statsanslag, särskilda forsknings- och projektbidrag samt försäljning av egna publikationer. 4

5 PREFACE Founded in 1938, the Swedish Institute of International Affairs (UI) is an independent center of research, analysis, education, debate, and information on global issues and the countries of the world. UI is a premier forum for international debate, bringing together academics, politicians, diplomats, journalists and the general public. The Institute has a staff of approximately 45 employees. Permanent senior fellows, scholars in residence with short-term projects, and guest researchers from Sweden and abroad carry out advanced research in international relations at UI. Many of the Institute s research programmes are also conducted as part of international collaborative networks. Faced with growing demand for its analyses and strategic intelligence, UI established a consultancy unit in 2009 focused on providing analytical support, facts and information on political, economic and security developments around the world. UI plans to expand its consultancy unit in UI organises a broad array of conferences, seminars, lectures, panel discussions and annual executive education courses, often featuring international experts. Most of the Institute s events are held in English. In addition, UI regularly invites prominent international figures to address the general public and its membership. The Institute publishes journals, information booklets, academic books and research reports. Moreover, UI offers Landguiden a unique online country information service that is updated daily. UI also houses one of Scandinavia s foremost libraries in international affairs. At the crossroads of scholarship, diplomacy, journalism and politics, the Swedish Institute of International Affairs offers Sweden the world in one place. 5

6

7 INNEHÅLL Årskrönika sid 9 Programverksamheten sid 17 Evenemang i urval sid 21 Forskning sid 25 Crismart sid 29 Organisation och verksamhet sid 31 Forskningsprogram och projekt sid Europa sid Globalisering och säkerhet sid Mellanöstern sid Nordöstasien sid Ryssland och dess närområde sid Svensk och internationell säkerhets- och försvarspolitik sid 61 Skrifter och publikationer sid 67 Världspolitikens Dagsfrågor sid 68 Internationella Studier sid 69 Länder i fickformat sid 71 Landguiden sid 71 Anna Lindh-biblioteket sid 73 Kommunikation och administration sid 77 Utrikespolitiska samfundets årsberättelse sid 79 Ledamotsförteckning sid 83 7

8

9 ÅRSKRÖNIKA YES, WE CAN Årets förmodligen största händelse inträffade redan den 20 januari när Barack Obama svor eden som USAs 44e president och lovade förändra politiken i USA. Obamas presidentperiod inleddes mitt under den ekonomiska krisen efter Lehman Brothers kollaps tidigare under hösten Obama skred genast till verket för att hejda landets rekordhöga arbetslöshet och djupa ekonomiska recession med en stimulansplan, som kongressen till slut godkände. Han lovade att avveckla Guantanamofängelset och under året började vi se överföringen av fångarna till andra fängelser. Under året hamnade sedan den försvagade ekonomin och reformerna av USAs sjukvårdförsäkningssystem i fokus. För omvärlden märktes Obamas tillträde främst genom att den amerikanska utrikespolitiken ändrat inriktning. Den tidigare Bushadministrationens starka fokus på Irak upphörde genast. Obama förklarade omgående efter tillträdet att kriget i Irak var en felprioritering och inledde truppåterdragandet. Idag är det kriget i Afghanistan som måste vinnas. Men kriget går dåligt och amerikanska befälhavare vädjar nu om att få öka antalet trupper kraftigt. Samtidigt har drygt 900 amerikanska män kommit tillbaka från Afghanistan i kistor och hälften av amerikanerna tycker nu att USA ska dra sig tillbaka. Samtidigt är kriget avgörande för Obama USA måste vinna det på något sätt för att hans administration ska ha ett fortsatt förtroendekapital. Det som fascinerar med USAs politik är förmågan till förändring och att landet nu utvecklar sin utrikespolitik i en ny riktning ger skäl för oss att följa landets politik noga. Obama har förändrat viljan och samtalstonen med andra länder och skapat större möjligheter till multilateral politik, vilket får genomslag i utrikespolitiken i alla världens länder. I ljuset av detta kan man se Norges nobel kommittés beslut att tilldela Barack Obama fredspriset som ett kvitto på just denna förändring. Ett kontroversiellt beslut, många röster hördes för och emot eftersom USA är ett krigförande land. SVERIGES EUROPEISKA ÅR 2009 var Sveriges stora europeiska år. Sverige företrädde under hösten den union som med sina cirka 500 miljoner medborgare är världens största integrerade ekonomi, och som under senare år allt mer utvecklat och använt sina olika instrument för fred och säkerhet runt om i världen. Europeiska unionen har bytt skepnad och utvecklats genom decennierna. EU har gång på gång visat sig vara en formidabel problemlösare och fortsatt fungera som 9

10 en dynamisk, sammanhållande kraft för Europa, samtidigt som det finns många frågetecken kring unionens demokratiska kapacitet, liksom fortfarande ett avstånd mellan å ena sidan politiker och tjänstemän som ser EU som en möjlighet till fred och tillväxt och å andra sidan många medborgare som tillsammans med EU-kritiska politiker uppfattar unionen som odemokratisk och som ett intrång i den nationella sfären. Under året stod mycket på unionens interna agenda: val till Europaparlamentet och tillsättning av en ny Europakommission. I oktober hölls en ny folkomröstning på Irland om Lissabonfördraget, där Irland sa ja och därmed öppnade dörren för en förändring av hela grundvalen för EU. UNDER SVERIGES ORDFÖRANDESKAP Under hösten spekulerades det i diplomatiska kretsar om att ett nytt krig kunde vara på väg i Bosnien-Hercegovina. Varningar hördes från både bosniska politiker och från Paddy Ashdown, som var det internationella FN-styrets höge representant mellan Bosnien, med kanske världens mest komplicerade konstitution som baseras på det s k Daytonavtalet, är fortfarande i stora delar en dysfunktionell stat, med ett svagt och splittrat styre och en enormt dyr och komplicerad administration. För att lösa situationen måste författningen revideras och förvaltningen förenklas. I oktober lade EU och USA fram ett förslag, det s k Butmirpaketet, och tuffa förhandlingar inleddes. Landet har långt kvar till EU-medlemskap och kommer att vara under EUs överinseende under flera år framöver. Ett stort och mångfacetterat land med ett sårigt förflutet vill bli del av EU-kretsen: Turkiet. Förhandlingar om Turkiets EU-medlemskap var under året en känslig fråga. EU-länder som Frankrike och Tyskland är skeptiska till ett turkiskt medlemskap, medan länder som Holland och Sverige är positiva. I Sverige finns ett brett politiskt stöd för ett turkiskt EU-medlemskap, samtliga sju riksdagspartier förespråkar att välkomna Turkiet i unionen. Sverige är dock inte representativt för EU överlag. I unionen som helhet är flera höga politiker samt en majoritet av medborgarna emot att Turkiet ska bli ett EU-land även om landet skulle uppfylla de kriterier som fastställs för medlemskap. Bland annat Frankrikes president Nicolas Sarkozy har öppet uttryckt sitt motstånd mot att acceptera Turkiet i EU. Den inställningen har i sin tur väckt ont blod i Turkiet, och hotar reformer, vilket ökar vissa EU-medlemmars skepsis gentemot Turkiet. Tydliga reformer i landet för att garantera en starkare demokrati, större respekt för de mänskliga rättigheterna och minoriteters rättigheter har varit ett av argumenten för skeptikerna, men även mer främlingsfientlig argumentation har drivit debatten från dem som fruktar ett islamifierat Eurabien. Under 2009 gick inte oväntat förhandlingarna mellan EU och Turkiet i stå. FINANSKRISEN ÄR GLOBAL OCH LOKAL Den globala finanskris som uppstod hösten 2008 efter investmentbanken Lehman Brothers kollaps fick kraftiga återverkningar över hela världen var ett år präglat av kriser i såväl industri som tjänstesektorn. General Motors gick ut med beskedet att Saab skulle säljas av från koncernen och flera liknande fall av åtstramningar i den globala ekonomin och handeln kunde vi följda under året. Det välmående Island, som under och 90-talen byggt upp ett välstånd till stor del baserat på en expanderande finanssektor, genomlevde en recession och en för många islänningar brutal omställning från välstånd till ekonomisk kris efter att finanskrisen drabbade landet, som bland annat ledde till att isländska staten övertog kontrollen över Kaupthing Bank. Lettland genomlevde en av landets svåraste kriser och flera andra länder, exempelvis Spanien och Irland fann sig plötsligt i en svår situation med ökande arbetslöshet och 10

11 avstannande industrier under Stora stödpaket sattes samman av EU för att dämpa effekterna i flera av länderna. Parallellt med denna solidaritet kunde vi även se en protektionistisk reaktion, där ekonomisk nationalism i form av olika skyddstullar o dyl restes mot omvärlden i ett flertal länder. Decennier av snabb fattigdomsbekämpning och framsteg i utvecklingsländer riskerar därmed att förbytas i nya spänningar och även utlösa gamla konflikter. SVENSK SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIK Sverige spelar idag en central roll inom EUs säkerhetspolitiska utveckling. Sverige är den ledande partnerskapsnationen till Nato och har länge haft status som stormakt inom FNs fredsbevarande operationer och nedrustningsförhandlingar i Genève. Sverige har dessutom långvariga och unika bilaterala säkerhetspolitiska relationer med USA och Storbritannien vilket betydligt större länder som Italien, Tyskland, Nederländerna, Spanien och Australien inte har. Samtidigt är Sverige deklarerat alliansfritt. Svensk säkerhetspolitik utvecklades under året vidare från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar, i och med att den allmänna manliga värnplikten avskaffades genom riksdagsbeslut i juni. Sverige deltog i Natoledda insatser i Kosovo, Afghanistan och i en marin EU-insats för att bekämpa piraters kapningar i Adenviken och utanför Somalias kust. Sverige har på senare år haft en ambivalent inställning till Nato. Å ena sidan en tydlig säkerhetspolitisk doktrin om alliansfrihet, å andra sidan är Sverige medlem i Natos organisation för löst anknutna stater, Partnership for Peace, och deltar med trupp i samövningar och olika insatser som KFOR (Kosovo) och ISAF (Afghanistan). Sveriges närvaro i Afghanistan får alltmer påtagliga konsekvenser. Våldet ökade under året liksom risken för att soldater och annan utsänd personal skulle drabbas ökade under året. Att utöver rent militära bedömningar även förstå de sociala, politiska och kulturella omständigheterna är viktigt för personalens säkerhet och för att lyckas i sitt arbete. NYA OCH NYGAMLA SÄKERHETSHOT PIRATER Under 2009 blev hela världen varse att pirater även existerar idag. De attacker och kapningar som genomfördes av lastfartyg i Adenviken och utanför Somalias kust väckte akuta frågor om maritim säkerhet och kom plicerade problem i korsningen mellan folkrätt och länders straffrätt. Piraternas attacker, kunde vi snabbt konstatera, var inte utslag av enskilda kriminella, utan snarare en del av en komplex global ekonomi där kapningar av containerfartyg visade sig vara en lukrativ affärsverksamhet KONTRATERRORISM När Barack Obama tillträdde som USAs president ändrades snabbt den amerikanska politiken kring terrorism. Begreppet global war on terror försvann ur terminologin och kanske kunde man även skönja en slags normalisering av terrorismbekämpning. Från att ha varit ett exceptionellt och kontroversiellt sätt att bedriva ett globalt, lågintensivt och starkt kritiserat krig, återgick det till en form av kontraterror som inriktade sig mer fokuserat på att bekämpa de olika grenarna av al-qaida i främst Irak, Afghanistan och Pakistan, liksom de vidsträckta områdena i södra Sahara, det s k Sahelområdet. Diskussion om hur man förhindrar och bekämpar terrorism har fortsatt prioritet, och fokus utvecklades i 11

12 viss mån på ett intressant men inte alltid okontroversiellt sätt från militära och polisiära insatser till mjukare åtgärder i korsningen mellan biståndsverksamhet och säkerhet. Att förstå dessa säkerhetspolitiska utvecklingar och hur terrorismbekämpning sker är en viktig del i vår verksamhet. GAS, OLJA OCH POLITIK Med en årlig användning av naturgas på 950 bcm (billion cubic meter, miljarder kubik) om året, 30 % av världsmarknaden, är Europa inklusive Ryssland och Turkiet, världens största marknad för naturgas. I sådana volymer blir energi en fråga om politik och säkerhet, om globaliserade flöden som upprättar beroende och konflikthot. Konflikter med icke samarbetsvilliga transitländer har gjort att Ryssland söker alternativa transportvägar för transporter av naturgas till Europa. Nord Stream, pipeline genom Östersjön för transport av rysk gas till Tyskland, är ett sådant alternativ. South Stream, genom Svarta havet till Bulgarien är en annan alternativ pipeline. Denna pipeline ska också komplettera den redan existerande Blue Stream mellan Ryssland och Turkiet. I Ryssland har Gazprom monopol på pipelines för naturgas, liksom ensamrätt till export av naturgas. Gazprom är världens största gasföretag, till stor del statsägt och närstående den ryska politiska ledningen. Korruptionen inom Gazprom sägs vara omfattande. Hur omfattande den är är svårt att bedöma, då Gazprom inte är ett företag som utmärker sig för någon överdriven transparens. Den gas som Gazprom exporterar säljs antingen direkt, via dotter bolag/joint-ventures eller trading-företag registrerade i skatteparadis, som RosUkrEnergo. Gazprom har hittills haft full kontroll över gastransporterna, pipelines, inte bara av gas från Ryssland utan även av gas från Centralasien och Kaukasien. Ryssland har varit en pålitlig leverantör av energi till importländerna. Sedan Sovjetunionens upplösning har dock konflikter uppstått där Ryssland har använt naturgasleveranserna som ett verktyg för sin politik i grannområden. Konflikterna har inneburit att ryska gasleveranser till dessa länder har avbrutits. Detta har i sin tur inneburit att transporterna av rysk gas till andra länder i Europa också avbrutits, något som varit extra kännbart eftersom avbrotten ofta skett under den kalla årstiden. Första gången Ryssland stängde av gasen till Ukraina var i oktober Gaskonflikten flammade upp igen vid årsskiftet Och återigen vid årsskiftet då miljoner hushåll blev utan värme på grund av ett avbrott som orsakades av Rysslands och Ukrainas dispyt om gaspriset. Gasledningen går via Kiev till några andra europeiska länder som är beroende av Ukrainas avtal med Ryssland. Även inför 2010 hotade Ryssland att stoppa leveranserna då man befarade att Ukraina inte skulle kunna betala för dem. Ett nytt ettårsavtal tecknades dock med höjda priser i december ASIEN I OMVANDLING På flera håll i Asien uppstod en politisk turbulens som kommer att forma samhällena under lång tid framöver. Under året såg vi en fortsatt stark ekonomisk utveckling i Kina, ett land som alltmer växer in i en stormaktsroll, ekonomiskt och handelspolitiskt. Kina är regionens energigigant och står för hälften av den asiatiska energikonsumtionen. Att förstå Kina är avgörande för att förstå världens utveckling idag. Japan genomgick under 2009 en omvälvande politisk förändring. Den 13 augusti vaknade Japan till en ny politisk epok efter att oppositionen tagit hem en svepande seger i parlamentsvalet. Vi har nått startlinjen. Äntligen 12

13 har vi möjlighet att skapa en ny sorts politik som kommer att uppfylla människors förväntningar, sade nye premiärministern Yukio Hatoyama efter jordskredssegern som ritat om Japans politiska landskap. Det liberaldemokratiska partiet LDP som under hela efterkrigstiden sedan andra världskriget har kunnat regera ohotat, led en förödande förlust mot DPJ som nu fick egen majoritet i underhuset. Det japanska folket ville tydligt se förändring och krafttag mot den stigande arbetslösheten och en krackelerande välfärd. DPJs dramatiska seger kom även att öppna upp för en omorientering av Japans relation till USA. Ända sedan andra världskriget har Japan haft en nära men ojämlik relation till USA. Enligt den så kallade Yoshidadoktrinen (döpt efter premiärminister Shigeru Yoshida) var Japans högsta prioritet att sträva efter ekonomisk välfärd, samtidigt som en låg profil skulle hållas i diplomatiska frågor och militära överväganden skulle överlåtas till USA. Den doktrinen kan man säga att Japan slutligen övergett. I dess ställe kommer ett japanskt säkerhetspolitiskt tänkande med nya implikationer för hela regionen. Nordkorea är en av världens mest slutna stater och en av de sista verkligt totalitära regimerna i världen. Som ett litet och till stora delar mycket fattigt land lyckas Nordkorea genom att de är en kärnvapenbärande nation ändå inta en nyckelroll i det geopolitiska spel som pågår på den koreanska halvön. De s k sexpartssamtalen om avrustning på Koreahalvön, där USA, Nord- och Sydkorea, Ryssland, Kina och Japan deltar, pendlade som vanligt mellan genombrott och sammanbrott. Nordkorea spelade under 2009 en slags nukleär roulett där Pyongyang förkastade samtalen och den 24 februari utfördes ett rakettest som väckte stark kritik. NÄRMANDEN OM FRED I MELLANÖSTERN, IRAN, IRAK OCH AFGHANISTAN Mellanösternkonflikterna har pågått sedan början på 1900-talet, med diskussioner och förhandlingar om en tvåstatslösning sedan 1948 då staten Israel bildades. Under 2009 fanns inga större utrymmen för samtal till fred. Året inleddes blodigt när israeliska styrkor i en våldsam markoffensiv gick in i Gaza. Offensiven, som inleddes med luftanfall som pågick från slutet av december 2008 till 18 januari 2009 var ett svar på bombardemang av raketer som avfyrats av Hamas in mot israeliska bosättningar. Offensiven blev blodig, med cirka 1300 palestinska och 13 israeliska dödsoffer. Vid ettårsdagen av kriget i december 2009 höll palestinska myndigheter en minnestund där man krävde att Israel öppnar gränserna till Gaza. Dagen var återigen våldsam då Israel dödade sex palestinier. IRAK När Barack Obama tillträdde som USAs president i januari sade han att samtliga trupper, cirka soldater, skulle dras tillbaka till utgången av augusti Cirka lämnas kvar för att utbilda irakisk militär och polis till slutet av Första omgången av tillbakadragandet skedde i början av Kriget har skördat cirka irakiska dödsoffer. Fortfarande går det nästan dagligen att läsa i tidningar hur terror våld och självmordsbombningar skördar liv. Det är en dyster och samtidigt monoton bild, som riskerar att skymma andra, och minst lika viktiga, skeenden. Irak, liksom Afghanistan, är idag länder där utländska styrkor och den internationella närvaron i olika kombinationer av bistånds- och säkerhetspolitik skapar nya, intressanta och inte okontroversiella former för civil militär samverkan. 13

14 IRAN Under 2009 växte misstankarna om att Iran utvecklar en förmåga att tillverka egna kärnvapen. Det diplomatiska spelet kring denna fråga trappades upp och åsikterna inom FNs säkerhetsråd om vad som borde göras gick isär efter välkända mönster, där USA och Storbritannien hotade med sanktioner medan Ryssland och Kina förhöll sig mer avvaktande. Vid presidentvalet i juni valdes Mahmoud Ahmadinejad om under oklara former och trots beskyllningar om valfusk och korruption. Den rättmätige segraren, anser de flesta bedömare, lär ha varit Mir-Hossein Mousavi. Som en direkt reaktion på valresultatet bröt i mitten av juni demonstrationer ut på Teherans gator till stöd för Mousavi och mot Ahmadinejads regim. Kravallpolis och regimtrogna milistrupper slog tillbaka demonstranter med kraftigt våld, och demonstrationerna övergick i regelrätt upplopp och gatustrider med flera döda och skadade och tusentals personer arresterade. Den reformistiske Mir Hossein Mousavi, som allmänt förväntades vinna över den nykonservative Ahmadinejad i och med det höga valdeltagandet, överklagade resultatet till ayatolla Ali Khamenei, Irans högste ledare, men lyckades inte ta makten. Ahmadinejads ifrågasatta seger med 63 procent av rösterna ansågs av flera västländer vara ett allvarligt bakslag för möjligheterna till mer öppenhet och demokrati i Iran, liksom en lösning på krisen kring Irans nukleära ambitioner. AFGHANISTAN Afghanistan har nu stöd från USA och 44 allierade länder men experterna anser att man inte kan besegra kriget med militära medel. I en utfrågning i USAs kongress i december 2009 ansåg USAs ambassadör till Afghanistan, Karl Eikenberry, att korruption i regeringskretsarna är det största hotet mot landets stabilitet. USA vill utöka trupperna för att kunna utbilda en man stark afghansk armé till år Hotet från al-qaida och talibanerna kvarstår så länge Afghanistan tillåter dem att vara kvar. I december 2009 förstärkte USA sina styrkor i Afghanistan med ytterligare 6000 soldater. Samtidigt sker en utvidgning av samarbetet mellan den civila och den militära närvaron, något som skapar nya frågor för hur utvecklingssamarbete ska utformas, och var gränsen går mellan bistånd och militär insats. Sveriges engage mang i Afghanistan är enligt regeringen långsiktigt. Idag finns en styrka om cirka 500 svenska personer i Afgha nistan, verksamma vid den ISAF-enhet för regional säkerhet och utveckling som Sverige har ledningsansvaret för i Mazar-e Sharif. Att belysa förut sättningarna för och konsekvenserna av en sådan insats är fortsatt av stor vikt. Afghanistans första presidentval 2004 blev en manifestation för optimism och förväntningar. Åtta miljoner afghaner la sin röst för en ny och bättre framtid och motbevisade i handling de som hävdat att Afghanistan inte var moget för demokrati. När Afghanistan i september 2009 gick till sitt andra president- och provinsval var bilden drastiskt förändrad. Pessimism och brustna förväntningar dominerar bland afghaner idag. Den största besvikelsen är att Karzai-regimen och de internationella styrkor som stödjer den ännu 2009 inte lyckats skapa säkerhet för den afghanska civilbefolkningen. För varje år sedan 2004 har motståndsrörelsen skapat allt större osäkerhet i allt större delar av landet. De intensifierade striderna har lett till ökat antal civila dödsoffer och hindrat återuppbyggnadsarbetet framförallt i södra och östra Afghanistan. Valet i september genomfördes förhållandevis lugnt, men efter kritik från internationella samfundet om omfattande valfusk genomfördes en andra valomgång, där Karzai utgick med segern. Samtidigt är det ingen 14

15 tvekan om att valet också var en besvikelse. Valet synliggjorde på ett påtagligt sätt de svagheter i den afghanska statsapparaten som fortfarande står i vägen för landets utveckling. För vanliga afghaner är det ökade våldet och den enorma fattigdomen dock det som upptar vardagen. Inom de internationella organisationerna som är på plats är det få som tror på projektet att skapa en väl fungerande demokrati i Afghanistan. KLIMATMÖTET I KÖPENHAMN Sällan har förväntningarna på en politisk sammankomst varit så höga var året då klimatfrågan och världens fokus på klimatförändringarna stod som mest i fokus. FNs klimatpanel höll ett möte i början av december och förväntningarna på resultaten av mötet hade stigit under året. Man kom dit för att lösa problemen med global uppvärmning och dess konsekvenser i form av höjd havsvattennivå, torka, översvämningar, vattenbrist, kollapsande ekosystem och mycket annat. Vad som dock blev tydligt var de stora sprickor som fanns mellan västvärlden och G-77, en grupp utvecklingsländer, liksom mellan EUs ambitioner och USA och Kinas mer konservativa hållning i frågan om hur målen för klimatförändringar skulle formuleras. Klimatfrågan har debatterats i minst två decennier. 188 länder skrev under Kyotoprotokollet 1997, där man för första gången fastställde bindande internationella mål för minskning av utsläpp av växthusgaser. USA och Kina stod utanför. I-länderna skulle enligt det minska utsläppen med 5,2 procent jämfört med år U-länderna hade inga utsläppsbegränsningar definierade i protokollet. De största utsläppen sker i Kina och USA och de minsta i u-länderna. intrång på en klimatforskningsenhet i Storbritannien och i och med det upptäcktes det att data hade manipulerats till stöd för hypotesen om att människor skapar den globala uppvärmningen. Detta ledde till att FN var redo att undersöka anklagelserna om manipulation av forskningsresultaten. Många anser att resultatet av klimatmötet var väldigt klent, eftersom inget bindande avtal undertecknades. Målet att jordens medeltemperatur inte ska få öka med mer än två grader står fast i den politiska överenskommelsen som USA, Kina, Indien och Sydafrika ingick på avslutningskvällen. Siffrorna om vilka utsläppsminskningar som krävs för detta globalt hade då strukits. Köpenhamnsöverenskommelsen anger att i-länderna till att börja med ska ge 30 miljarder dollar i stöd till åtgärder för att skydda de fattigaste u-länderna från klimatförändringar. Överenskommelsen mellan de fyra länderna godtogs formellt som FNs ramkonvention om klimatförändringar (COP15). Kritiken mot Kina var kraftig efter mötet. Många menade att landets förhandlare blockerade en riktig överenskommelse eftersom Kina inte är villigt att genomföra de förändringar som krävs för att få ner sina höga koldioxidutsläpp. Kinas roll var också intressant, eftersom landet både är en företrädare för G-77, som till stor del består av utvecklingsländer, och samtidigt är en växande supermakt, och en stor uppköpare av energiråvaror av just länder i G-77. Klimatförhandlingarna må ha varit en besvikelse för många som hoppades på ett genombrott under 2009, men frågan kommer att fortsätta leva kvar under många år framöver och kräva förnyad analys. Veckorna före mötet i Köpenhamn inträffade en händelse som kom att kallas Climategate. Det hade skett data- 15

16

17 PROGRAMVERKSAMHETEN Utrikespolitiska Institutet strävar efter att öka kunskapen om och främja intresset för internationella relationer bland allmänheten samt att bidra till en öppen debatt i Sverige om utrikespolitiska frågor. För att uppfylla dessa viktiga uppgifter arrangerar UIs programavdelning årligen ett 50-tal föreläsningar, konferenser, seminarier och möten om internationella frågor. Under 2009 bestod programavdelningen av programchefen Jan Joel Andersson och programsamordnarna Anna-Karin Jonsson och Sarah Schulman. Uls programverksamhet har haft hög aktivitet med ett stort antal välbesökta arrangemang. Cirka personer besökte våra öppna evenemang. Därtill har programverksamheten tagit emot studiebesök av föreningar, skolor och universitet samt internationella grupper som blivit informerade om UIs verksamhet och läget i världen. Utöver detta har även ett flertal mindre rundabordssamtal organiserats med en särskilt inbjuden publik. Årets programverksamhet präglades mycket av det svenska EU-ordförandeskapet under andra halvan av Flera seminarier ägnades också åt Afghanistan och situationen i Ryssland men även klimatfrågan och utvecklingen i Asien belystes i flera välbesökta seminarier. PROGRAMAVDELNINGEN: ANDERS HELLNER, ANNA KARIN JONSSON, JAN JOEL ANDERSSON, SARAH SCHULMAN, TOWE GREWIN 17

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr=

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= DET TALADE ORDET GÄLLER! `ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= Herr talman, ärade åhörare här på läktaren och du som sitter där hemma och lyssnar framför radio

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Kriget som USA kan förlora

Kriget som USA kan förlora Skymning för Pax Americana? Kriget som USA kan förlora USA har för mycket att förlora i en öppen konflikt med Kina. Därför är det troligt att en pragmatisk inställning uppbackad av en fortsatt stark militär

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs VEM ÄR JAG Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs biståndsverksamhet men också som journalist och anställd av FN. Har också arbetat

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Under oljekrisen fyrdubblade OPEC-länderna priset på råolja. Priset på olja steg från $3 per fat till $11 per fat. Här ser man hur en man hamstrar bensin i en

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: En rättvis värld är möjlig Version: Beslutad version En rättvis värld är möjlig 5 Socialdemokraternas internationella politik syftar till alla människors frigörelse, utveckling

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Framtida nordisk förbundsstat

Framtida nordisk förbundsstat 266 Centerpartiets partistämma 2011 i Åre Nr: :1 Framtida nordisk förbundsstat Centerpartiet är förespråkare för ett starkt nordiskt samarbete. Centerpartiet har också grannpartier i flera nordiska länder.

Läs mer

Optimism och pessimism. Mellan de lägena har relationen. En fientlig symbios

Optimism och pessimism. Mellan de lägena har relationen. En fientlig symbios Skymning för Pax Americana? En fientlig symbios De kan inte leva varken med eller utan den andre. Tätt sammanflätande i en ekonomisk symbios måste Kina och USA hitta ett sätt att förhålla sig till varandra.

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Internationellt program

Internationellt program Internationellt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som skapar en globalt hållbar värld

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1. Den nya sidenvägens ekonomiska bälte

En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1. Den nya sidenvägens ekonomiska bälte 1 (4) 2015-03-27 Rapporten är skriven av Christer Ljungwall, Daniel Ekström och Felix Nyström Tillväxtanalys kontor i Peking christer.ljungwall@growthanalysis.se En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm.

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm. Hej IKFF: are! Ett nytt år är här och fredsarbetet går vidare. Med tanke på den katastrofala början på året (våra tankar går naturligtvis till alla civila offer för krig i världen bl a i Gaza och på Sri

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

Möllestugan på FN konferens

Möllestugan på FN konferens Möllestugan på FN konferens Inledning Den 11-13 december 2011 deltog svenska representanter under FN:s årliga konferens (UNAOC) i Doha, Qatar. UNAOC är en plattform som möjliggör idéutbyte, att deltagarna

Läs mer

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala http://kikaren.skl.se/artikel.asp?c=3985&a=62064 10.09.2009 Konferens Climate and Jobs Local solutions? Tisdagen den 8 september genomfördes en stor och lyckad konferens i Bryssel på temat Climate and

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Nord Stream en bricka i energispelet

Nord Stream en bricka i energispelet Nord Stream en bricka i energispelet Olja, gas och energi är 2000-talets globala maktinstrument. Tillgången och efterfrågan definierar inte bara de ekonomiska villkoren, utan ritar upp en säkerhetspolitisk

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program Internationelltoch säkerhetspolitiskt program 2015 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 17 19 april 2015, Linköping. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Relationen och konflikten mellan Ukraina, Ryssland och EU

Relationen och konflikten mellan Ukraina, Ryssland och EU Statsvetenskap 1, 30 hp 2014-01-07 Internationell politik, 7,5 hp Ansvarig lärare: Per Jansson Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Relationen och konflikten mellan Ukraina, Ryssland

Läs mer

Sydgruppen: Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, SAARC

Sydgruppen: Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, SAARC Praktikrapport 1. Allmän information Utrikesdepartementet (UD), Enheten för Asien- och Oceanien Sydgruppen: Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, SAARC Postadress: Utrikesdepartementet,

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Globala frågor. Globala problem s. 179 180. Befolkningsutveckling s. 180 185

Globala frågor. Globala problem s. 179 180. Befolkningsutveckling s. 180 185 Globala frågor Globala problem s. 179 180 1 Montrealprotokollet handlade om att lösa ett miljöproblem. Vilket? Försurning av land och vatten. Förstörandet av ozonskiktet i atmosfären. Klimatförändringarna.

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

2009 kommer att bli ett år av betydande politiska och ekonomiska utmaningar större och mer omfattande än på mycket länge.

2009 kommer att bli ett år av betydande politiska och ekonomiska utmaningar större och mer omfattande än på mycket länge. Utrikesdeklarationen 2009 Herr/Fru talman 2009 kommer att bli ett år av betydande politiska och ekonomiska utmaningar större och mer omfattande än på mycket länge. Det internationella samarbetet kommer

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Föreningen FHS höstmöte 2009 Agenda 1. Inledning 2. Omvärld 3. Insatser 4. Personalförsörjning 5. Stödutredning 6. Framåt

Läs mer

En rättvis värld är möjlig

En rättvis värld är möjlig Stockholm 2014-02-19 Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2014 En rättvis värld är möjlig 2 (11) Sverige är ett bra land med frihet, demokrati och säkerhet. 2014 markerar flera viktiga årsdagar av händelser

Läs mer

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien.

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien. Fred som provokation Det var vid Krimkrigets slut som Åland demilitariserades. För att förstå demilitariseringens tillkomst måste vi titta på utvecklingen under Krimkriget. I juli 1853 ockuperade Ryssland

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING Flyktingsiffrorna i världen Totalt finns det 27.8 miljoner flyktingar, internflyktingar

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan?

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? 2012-06-14/15 Ramverket - civil dialog i Europa National överenskommelser

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 1(5) Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 Sammanfattning Vi fick inga besked om det kommande arbetet med PO-förordningen (543/2011), annat än att det kommer nästa

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

VAD ÄR SVENSK UTRIKESPOLITIK?

VAD ÄR SVENSK UTRIKESPOLITIK? Almedalen 2010 EN JÄMFÖRELSE AV SVERIGES UTRIKESDEKLARATIONER 2000-2010: VAD ÄR SVENSK UTRIKESPOLITIK? Daniel Engström daniel.engstrom@fores.se Petter Hojem petter.hojem@fores.se Sarah Schulman sarah.schulman@ui.se

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

MINNS DU NOVEMBER 2012?

MINNS DU NOVEMBER 2012? MINNS DU NOVEMBER 2012? Fråga 1 Ett videoklipp på You Tube har slagit alla rekord och upphovsmannen hamnade i Guinness Rekordbok under november 2012. Vem är det som ligger bakom klippet? 1. Barack Obama

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader

Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader kvar till valen till EU-parlamentet. När motionen diskuteras

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

I'm Barack Obama an even bigger warmonger than Bush, war criminal, responsible Malalai Joya.

I'm Barack Obama an even bigger warmonger than Bush, war criminal, responsible Malalai Joya. I'm Barack Obama an even bigger warmonger than Bush, war criminal, responsible Malalai Joya. Patrik Paulov, Proletären, nr 15, 2010 Afghanistans modigaste kvinna har hon kallats. Det är förståeligt. Den

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet

Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet NO 5 2 May 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, UI ingmar.oldberg@ui.se

Läs mer