Block Trafikledning alla trafikslag
|
|
- Sofia Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BlockTrafikledningallatrafikslag Förslagtillfärdplan(Slutversion1.0L) Underlagetsyftartillattgeettförslagpåenfärdplanförframtidautvecklingavtrafikledningsfunktioner
2 Dokumenttitel: Block Trafikledning alla trafikslag Skapat av: Arbetsgruppen Block Trafikledning Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer: [Ärendenummer] Projektnummer: [Projektnummer] Version: 1.0L (Slutversion) Publiceringsdatum: Utgivare: Kontaktperson: Uppdragsansvarig:
3 Innehåll Inledning 5 Bakgrund och motiv...5 Arbetets genomförande...6 Målbilder 8 Luftfartens målbild...8 Sjöfartens målbild Sea Traffic Management en viktig pusselbit för sjöfartens utveckling och samverkan med övriga trafikslag 12 Federation av information ett paradigmskifte 12 Operatörerna kompetens- och utbildningsbehov i mötet med nya system 14 Sjöfarten sammanfattning 15 Väg- och järnvägs-trafikens målbild...16 Fokus väg och järnväg 16 Trafikslagsövergripande målbild inom transportsektorn...18 Sammanfattning av samtliga trafikslags målbilder...21 Milstolpar 22 Milstolpe Vad är MONALISA 2.0? 22 Informationsdelning 23 Milstolpe Milstolpe Nulägesbeskrivning 25 Trafikslagsövergripande trafikledning...25 Noder och Hotspots...25 Sjötrafikledning...25 Vägtrafik- och järnvägstrafik-ledning Flygtrafikledning...27 Rekommendationer för nästa steg 29 Arbetsgruppens rekommendation MONALISA Arlanda flygplats Hotspot. 30 GOTRIS 32 Referenser 37 Bilaga 1 Dokumentation från Workshops 38 Workshop #1 Svenska styrkor och svagheter 39
4 Styrkor...39 Svagheter Möjligheter...41 Hot Målformuleringar erhållna från SWOT-arbetet Workshop #2 Sammanställning av förslag 44 Information som vi vill ha Några vägledande råd för informationshantering...45 Aktiviteter...45 Förslag till pilot:... 46
5 Inledning Bakgrund och motiv Området trafikledning kan bidra till att uppnå mål inom miljö, effektivitet och säkerhet prioriterade av Forum för Innovation inom Transport sektorn. Inom området trafikledning ryms trafikledning för samtliga fyra trafikslag; flyg, sjöfart, järnväg och väg med avseende på trafikslagens gods och passagerare. Då området är både mycket omfattande och komplext är det nödvändigt att göra tydliga avgränsningar. Med utgångspunkt i trafikslagens utveckling och möjligheter samt med ett trafikslagsövergripande fokus har färdplanearbetet inriktats mot nedanstående tre delområden: I. Trafikslagsövergripande trafikledning och erfarenhetsutbyte mellan trafikslagen: Genom erfarenhetsutbyte, nya digitala lösningar för informationsdelning samt gränssnitt och sammankoppling av trafikledningssystemen inom de olika trafikslagen bedöms att informationshanteringen på ett trafikslagsövergripande plan kan effektiviseras avsevärt. Samtidigt kan förutsättningar för att inom ramen för ett sammanhållet transportsystem förenkla planering för effektiva godsoch persontransporter i ett dörr till dörrkoncept. Erfarenhetsutbyte mellan trafikslagen bedöms också genom en rad synergier mellan trafikslagen aktivt kunna bidra till att effektivisera och utveckla trafikledningen inom respektive trafikslag, likväl som att återanvändning/kunskapsöverföring av koncept, metoder och systemlösningar kan minska kostnaderna för FoU/FoI. Färdplanen har identifierat samverkansområden och konkreta åtgärder i syfte att skapa funktioner för trafikslagsövergripande informationshantering samt identifierat behov av kunskapsöverföring. Inom delar av trafikområdet finns även vinster att hämta med gemensam trafikslagsövergripande trafikledning. Ett sådant exempel är störningshantering i storstad av väg- och järnvägstrafik men det kan även röra sig om trafik till och från samt gods- och personflöden genom noder såsom flygplatser, hamnar och knutpunkter för kollektivtrafik eller järnväg (rangerbangårdar och/eller järnvägsstationer). Ett annat exempel är optimering av omlastning/transferering av gods och passagerare mellan trafikslag. Färdplanen avser lämna förslag på konkreta åtgärder inom ledning/samordning av de olika trafikslagen. II. Utveckling av trafikledningssystem inom de olika trafikslagen: Inom såväl flyg, sjöfart, järnväg som väg finns ett antal hinder som skapar ineffektiviteter i transportsystemet. Att lösa eller mildra dessa problem kan kraftfullt bidra till lösningar av de trafikslagsövergripande utmaningarna avseende exempelvis miljö och punktlighet (=kundnöjdhet). Detta bidrar till att uppnå de mål som Forum för Transportinnovation satt upp samt bidrar till arbetet att nå övergripande transportpolitiska mål. Färdplanen avser lämna föreslag på konkreta åtgärder inom de olika trafikslagen.
6 Effektiva transportsystem inom respektive trafikslag är också en förutsättning för att optimera transportsystemet på en trafikslagsövergripande nivå, t ex att punktlighet och störningshantering är av samma kvalitet. III. Effektivare noder / hot spots: Färdplanen kommer också att fokusera på de problem och utmaningar som finns i viktiga noder så som Stockholm city, Arlanda flygplats respektive Göteborgs hamn. I dessa noder är ofta transportvolymerna stora och därtill utmaningarna och möjliga vinster likaså stora. Här finns också lågt hängande frukter genom möjligheter till avsevärda vinster inom korta tidshorisonter. Färdplanen avser lämna förslag på konkreta åtgärder för att adressera utmaningar i viktiga noder/hot spots. Det är viktigt att ta fram konkreta resultat för att arbetet ska leda vidare till nästa fas. Därför är det angeläget att resultatet från nuvarande arbete lägger grunden för en fortsatt färdplan som bygger på existerande kunskap, tydliga landvinningar inom teknikområdet och framgångsrika verksamheter och samarbeten. De senare skall ske genom Triple Helix-samarbeten mellan näring, akademi och myndigheter och där konkreta mål sätts upp för fortsatt arbete på kort/medellång sikt ( ). Målbilden skall dock ta avstamp i Forums vision och det långsiktiga målet 2030, dvs visionen om att bryta trenden för miljöpåverkan. Målbilden skall också utgå ifrån de nationella övergripande målen (transportpolitiska målen) samt den Europeiska visionen (t ex att 90% av befolkningen ska ha en restid om max 4 timmar dörr-tilldörr). Miljövinster uppnås sannolikt bäst inom respektive trafikslag; gröna inflygningar, ruttplanering och sjötrafikledning inom sjöfarten, Just-In-Time för godstrafik till/från hamnar mm. Innovationsblocket kan därutöver bidra med vinster i effektivitet och informationsutbyte i noderna / hot spots mellan de olika trafikslagen (hamnar, flygplatser etc.) samt inom och mellan trafikslagen. Att underlätta för gods och resenärer i bytet mellan olika trafikslag är ytterligare en utmaning som Innovationsblocket adresserar. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte sker redan idag i hög grad, framför allt inom sjöfartsområdet genom samarbetet mellan LFV och Sjöfartsverket (SESAR respektive MONALISA 1 och 2) i syfte att snabba på utvecklingen av sjötrafikledning. Också logistikarbetet, då sjöbaserat gods ska överföras till väg/järnväg, kan förbättras. Motsvarande förbättringspotential gäller för resenärer vid persontransporter. Framtida system för trafikledning av väg och järnväg bedöms även kunna hämta influenser från luft-/sjötrafikledning. Arbetets genomförande Arbetet har bedrivits av en arbetsgrupp med följande sammansättning: Jan Thörnqvist, Saab AB (processledare) Jan G Larsson, Saab AB (projektledare) Anders Brödje, Sjöfartsverket Göran Rudbäck, Sjöfartsverket Magnus Sundström, Sjöfartsverket
7 Beatrice Benedicto, Trafikverket Gunnar Bengtsson, Trafikverket Catherine Kotake, Trafikverket Åke Lundgren, Trafikverket Gunnar Olsson, Luftfartsverket Gunnar Frisk, Luftfartsverket Jonas Sundberg, Sweco (Forums representant) Två workshops med externa deltagare har genomförts inom ramen för färdplanearbetet. Under den första workshopen genomfördes en SWOT-analys och den andra workshopen utnyttjades till att definiera informationsbehov för informationssamverkan samt aktiviteter för att nå detta. En nulägesbeskrivning samt målbildsbeskrivningar för de olika trafikslagen är framtagna och har också använts som presentationsmaterial i workshops. Resultatet skall ses som ett förslag till färdplan för trafikledningsområdet. Detta förslag behöver framförallt kompletteras med bidrag och synpunkter från transportörer, godsägare och lokaltrafikoperatörer för att kunna färdigställas. I arbetet med att ta fram förslaget till färdplan har de tre delområdena ovan studerats vidare ur ett informationsperspektiv. Delområde två har även studerats utifrån att de olika trafikslagen utvecklas vidare med inspiration från övriga trafikslag. Ur nulägesbeskrivning och målbeskrivningar har pågående, planerade och delvis önskade aktiviteter extraherats. Målbeskrivningarna behöver också dokumenteras och kompletteras vidare, vilket ytterligare kan bidra till färdplanen. LFV kommer i detta avseende att kunna bidra med förslag på aktiviteter/projekt för att studera och söka lösningar på problem inom trafikledning av luftfart med fokus på effektivitet och miljöpåverkan. Ur SWOT-analysen, under workshop ett, framkom två saker som avspeglas tydligt i färdplanen, dels behovet av informationssamverkan mellan samtliga intressenter i transportsystemet, dels att det finns bra plattformar för att testa förslag i realistisk miljö. Workshopen kring informationssamverkan resulterade i förslag på aktiviteter och ett första utkast till vilka informationskategorier som krävs för en trafikslagsövergripande informationssamverkan. Utbyte och delning av information mellan olika trafikslag bör uppmuntras och underlättas. Som exempel finns förslag till utbyte av trafikinformation mellan Trafik Stockholm och Arlanda som ett FOI-uppdrag inom Trafikverket. Under arbetet med färdplanen har även utbyte av trafikinformation mellan trafikslagen i Göteborgs hamn identifierats som ett potentiellt FOI-uppdrag, då Göteborg hamn utgör en mycket viktig nod för Sveriges transportflöde.
8 Målbilder Luftfartens målbild Civilflygets utmaningar är globalt sett monumentala den kraftigt ökande efterfrågan på resor ochtransporterglobalt,samtidigtmedkravenpåkraftigtminskadmiljöpåverkanochkostnader, medbibehållenellerökadsäkerhetocheffektivitet.måleninomframföralltmiljö,kostnadseffektivitet,punktlighetochsäkerhetkräverstoraförändringar/innovationerförattnåenlångsiktigt hållbarflygtrafik,taktmedenökadtrafik.exärmåleninomeu(ses,sesar)attatmskall tripplera kapaciteten, höja säkerheten 10 gånger, minska förseningar med 50% och samtidigt sänka kostnaderna med 50% och minska varje flygnings miljöpåverkan med 10% 1 Visionen inom ACARE går längre än så och nuvarande satsningar inom ex EU:s FoI-program CleanSky ochsesar,ärotillräckligaförattmötadenfullautmaningenochförattflygetskallblilångsiktigt hållbart.dennaförändringkräverökadeinsatserochförnyelsetaktenmåsteökasåattnyalösningarsnabbarekommeranvändning. Den övergripande visionen med LFV:s FoU-arbete är att bana väg för implementering av ett kostnadseffektivt och moderntatm-system som möter kraven från kunder och partners den nordeuropeiskaregionen.lfv,närasamarbetemedpartnerssamtkunder,ärdrivandedetta arbete.dagslägetärdeövergripandemålen Kontinuerligutvecklingavflygsäkerheten Kostnadseffektivitet Minskningavflygetsmiljöpåverkan Rättkapacitet SyftetmedFoIinomATM-områdetförLFVäratt: UppfyllaettnationellaFoI-ansvarenligtmyndighetensinstruktion. Verkaförattnådetransportpolitiskamålen. Kunnamötaframtidakravfrånomvärlden. Förbättradenegnaverksamhetenmot/medkund. Verkapro-aktivtinominternationellaFoI-aktiviteterförattsäkerställaattlösningarmöter ovanståendesyfteochmål(påverka),samt hämtahem kunskap(medverka). Sverige har en traditionellt stark och konkurrenskraftig flygindustri men en kanske inte lika kändspetskompetensinomflygtrafikledning.faktumärdockattsverigeharbådespetskompetens och har varit/är ledande inom innovationer så som Gröna Flygningar, Fjärrstyrda Torn, Arrival/DepartureManagement,datalänk-tjänster,mm.Häringårbådeindustri,flygbolag,flygplastoperatörer(texSwedavia),flygledningsoperatörer 2 (texluftfartsverket)somallavarit/är ledandeeuropaochvissafallglobalt.sverigeärocksåettföregångslandvadgällerinformations, kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan trafikslagen. Som exempel kan nämnas 1 10% per flygning avser reduktion från ATM enbart, motsvarande 10% CO 2 -reduktion. Andra delar av luftfartssystemet (farkostsystemet bränsle och motorteknik) bidrar med ytterligare substantiella reduktioner för att nå de totala miljömålen. 2 Flygledningsoperatörer Leverantörer av flygtrafikledning. Även kallad ANSP (Air Navigation Service Provider)
9 SESAR,SingleEuropeanSkyATMResearch300pågåendeprojektförattmoderniseraoch harmoniseraflygtrafikledningeneuropa. Utöverdefunktions-ochhänsynsmålsomfinnspånationellnivåfinnspåEuropeisknivåvision ochmålframföralltinomsingeleuropeanskyochdesssesar-projekt,bl.a.att: tripplerakapaciteten ökasäkerhetsfaktorn10ggr minskaförseningarmed50% halverakostnaden reduceramiljöpåverkanmed10%pergenomfördflygning MONALISA2-projektetdärflygochsjösamarbetarruntutvecklingavtrafikledningfördenmaritimasektorn. tidsperiodenframtill2030dettaavserdockpåeuropabasisejförsverigeellersvenskaaktörerenskilt,ävenomsverigedeltaraktivtsesarförattnåmålen.enviktigförutsättningföratt nådegemensammatransportpolitiskamåleninomeuropaärattsesarprogrammetlyckasutvecklaochimplementeraenharmoniseradatmmiljöeuropa.dettaberörallabyggstenarinom ATM,såsommetoder,rutiner, luftrumsdesign,tekniskasystem,regler,förordningarmm.från SverigedeltarförnärvarandeLFV,Swedavia,Saab,SAS,MalmöAviation,NOVAIR,FörsvarsmaktensamtnågraSME:ersomassociatedpartners.LFVochSwedaviadeltarett50-talprojektoch fokuserarbl.a.påtidsstyrdaflygningar,fjärrstyrdatorn,grönaflygningar,informationmanagement, Collaborative Decision Making (CDM), System-Wide InformationManagement (SWIM) och tidstyrda ankomst- (AMAN) och avgångs-flöden (DMAN). Saab arbetar med prototypframtagninginomområdenafjärrstyrdatorn,optimeringavtrafikflödenvidflygplatserochflygtrafikledningssystemförflygtrafiktjänstvidflygplatser. SESAR Deployment Kick-offförimplementeringsfasenskereftersommaren(besluttasjunigällandevemsomblir DeploymentManager/ImplementeringsGeneral).Sexområdenhardefinierats,förvilkabusinesscasehardefinieratsochutvärderats: ExtendedAMANandPBNinhighdensityTMAs IntegrationandThroughputFunctionalities FlexibleAirspaceManagementandFreeRoute NetworkCollaborativeManagement(FlowNOP) iswimfunctionality InitialTrajectoryInformationSharing(i4D) Exakthurimplementeringsaktiviteternaskallgenomförasochvemsomskallkoordinerademär ejbeslutat.generelltgällerdockattspecifikasystemimplementationersomrealiserarnyakonceptelementkommerattimplementerasbretteuropaochdesomväljerattimplementeravia medlemskapinomsesardeploymentkommerattblisubventioneradeförattgöradet. SESAR 2.0 är under definition och enligt preliminära planer kommer denna fortsättning av SESAR(1.0)löpa10årmedstart2014/15.SESAR2.0kommervaradelfinansieratavHorizon Under 2013 kommer planerna mejslas fram och det är viktigt att Sverige deltar denna processaktivt.enanbudsfasärförväntadattinitierasunderhösten2013.förväntadeskillnader frånsesar(1.0)ärfrämstattdetblirfärreprojektochattensatsningkommerattskepåstörre
10 ochheltäckandeprojekt/konceptområden,vilketförväntasminskabehovetavfrämstkoordineringochmanagementoverhead.huruvidaecviasesar2.0kommerattstyrautvecklinggenom attlistavilkaområdensomanbudemottasförelleromdetärupptillpartnersattföreslårelevantaområdenärdagslägetoklart.inomsesarhardocktendensenvaritattfrånprogramledningenssidamerochmerstyrvilkaområdensomskallprioriteras. Fligthpath2050 Europe s Vision for Aviation,Maintaining Global Leadership &ServingSociety sneeds.( SESARprogrammet(ATMspecifikforskningochutveckling)harenHighLevelGrouputseddav europakommissionentagitframenövergripandeframtidavisionförflygeteuropa,baseradpå förstahanddeframtidasamhällskraven.dennafinnsbl.a.målbildenatt90%aveuropasbefolkningskallhamax4timmarsrestiddörr-till-dörrinomeuropasamtkraftigtminskadmiljöpåverkan (75%CO 290%NOx). Luftfarten sammanfattning LFVharsininstruktion(2010:778)ansvarförattbedrivaflygtrafiktjänstlikvälsomFoI.NuvarandeFoI-instruktionärunderuppdatering,vilket innebärenunifieringavallatransportmyndigheters instruktionstext. LFV arbetar nu, på uppdrag av regeringen, med att beskriva flygets framtidafoibehov.dettaarbeteharföljandestrategiskahuvudområdenförfoiidentifierats: GrönaFlygningar Trafikflödesoptimeringar Kostnadseffektivttrafikledningssystem InformationManagementArkitektur Demonstratorerochvalideringsplattformar Robusthetochtillförlitliginfrastruktur Trafikslagsövergripande Transversal Akademiochforskningssamverkan Samverkanochstrategiskainitiativ 10
11 Sjöfartens målbild Sjöfartensutmaningarskallsesutifrånettglobalt perspektiv,ävenomdetförsvenskdelfinns pan-europeiskainslag.utgångspunktenförregelverkförinternationellsjöfartärdetarbetesom skerinomramenförinternationalmaritimeorganisation(imo),somärettfn-organ.imoarbetar övergripande med regelverk som rör både sjösäkerhet liksom sjöfartssäkerhet, sjöfartens miljöpåverkan,tekniskutvecklingochkravställningsamtutbildningochträningsfrågorförsjögåendepersonal.regelverksomskapasinomramenförimosverksamhetärgrundeninternationellrättochskallsåledesimplementerasnationelllagstiftningefterengenomgångenratificeringsprocess.utifrånettpan-europeisktperspektivpåverkassjöfartenpåmotsvarandeområdensomimoarbetar,dockärarbetetinomeufördelatpåfrämstkommissionenrespektiveden europeiskasjösäkerhetsorganisationenemsa,vilkabådapåverkarnationelllagstiftning. För att använda Kommissionens egna ord, så utgör sjöfarten en katalysator för ekonomisk utvecklingochvälståndinomhelaeuropa. Sjöfartensäkerställerförsörjningstrygghetenförenergi,livsmedelochråvarorochgerdetfrämstamedletföreuropeiskimportochexporttillresten av världen. Nästan 90% av EU: externa godstransporter sker sjövägen. Närsjöfarten står för 40%avhandelninomEUtermeravton-kilometer. 3 Kommissionen har nyligen uppdaterat sina strategiska mål och rekommendationer för EU: sjöfartspolitikframtill2018.åtgärderpåområdetförsjötransportsyftartillattsäkerställaden långsiktigaresultatavdeneuropeiskasjöfartensomhelhettillförmånförallaandraekonomiska sektorerochförslutkonsumenten. EttstortfokusinombådeIMOochEUsamtävenandrainternationellasamarbetsorgan,såsom InternationalAssociationofMarineAidstoNavigationandLighthouseAuthorities(IALA),ligger påe-navigation.detsenareomfattarutvecklingenavelektroniskahjälpmedelochstödfunktioner syfte att höja sjösäkerheten och samtidigt avlasta operatören. Inom EU har konceptet utvecklats till att omfatta även den logistiska delen av en sjöfrakt, varför benämningen inom EU oftaäre-maritimesomavserattvaramertäckandeänjustanvändningenave-funktionerombord. InomE-Maritimeliggerenstordelavfokuspåsjötrafikövervakningochinomområdetkansjöfartensmålbildnärmastdelasupptrehuvuddelar; UtvecklingenochinförandetavSeaTrafficManagement FederationofInformationförsjöfarten Kompetens-ochutbildningsbehovförattmötanyasystem Samtliga tre fokusområden är starkt knutna till varandra. Ett tydligt exempel på detta är införandetavstm,vilketgrundenbyggerpåinformationsdelning,varförutvecklingenavenfederationofinformationförsjöfartenärenavgrundstenarnastmsutvecklingochinförande.samtidigtkaningetderateknisktsysteminförasutanenstarktändradutbildningdåkompetenskrav förbådeland-ochombordpersonalkommerattförändras. 3 (hämtat kl 1045) 11
12 Sea Traffic Management en viktig pusselbit för sjöfartens utveckling och samverkan med övriga trafikslag Enfrågasommångaställersigidagäromdetframtidascenariotförenbefälhavareärattvara ennavigerandeellermonitorerandesådan,vilketmedallsannoliktharsittsvarattdetinteblir antingen-eller,utanbåde-ochsamtlitetill. Yrkessjöfarten,bortsettfrånrenkryssningstrafik,börbetraktassomenviktiglastbärandelänk hela transportkedjan. Att endast optimera sjöfarten ur ett eget perspektiv ger inte sällan helt motsatt effekt för helheten. Den sjöfartsinterna effektiviteten kan måhända höjas men den externaeffektivitetenbefraktningkansnararefåennegativeffekt.avdenanledningenmåstedet finnasenholistisksynpåbl.a.dee-processersomformasidagochintehanterademsomisolerade företeelser under olika paraplyer såväl nationellt, internationellt, federativt som tvärsektoriellt. Framförandeochnavigeringavfartygärinteenrenodladnavigatoriskprocessochharaldrigså varit,mendenmåstemed allnödvändighetframgentänmerintegrerasmedandraprocessers kravochbehovförattkunnautgöraenbättreoptimeradlastbärandelänktransportkedjan.de viktigasteprocessernainvolveradesjöfartenär,förutomdetnautiska,ävenpraktisklasthantering, ekonomisk lasthantering, tullfrågor samt säkerhetsproblematik. Dessa processer hanteras idag allt för stor utsträckning separerade ifrån varandra. Allt oftare lanseras nyskapade begreppsomex.e-navigation,e-maritime,e-customoche-securitysomallaharsittvällovligasyfte,mensomgenomsinavsaknadavettholistisktsynsättmissardenövergripandeförbättringspotentialensombehövsförattgörasjöfartentillenänmerkonkurrenskraftiglastbärandelänk. Uretthistorisktperspektivsyftarsamhälletsutvecklinggenerellttillattminskaenergiåtgången ellerökavinsternavilketoftastgårhandhand.desenastedecenniernasaccelererandemotett merochmerinformationsintensivtsamhälleharskapatenmängdnyaprodukterochprocesser som tidigare inte var möjliga. Kostsamma och energikrävande servicefunktioner till industrin kanrationaliserasbortochersättsalltmermedattnyttjarnasättscentrumochgestillgångtill deninformationsombehövsförattutföraenenskildönskadprocess. Dennaförändringharpågåttunderettantalårochökaralltsnabbareförvardag.Människanav idagfårsjälvutföradesysslorsomhanellerhontidigarefåtthjälpmed,exempelvisattskötasin ekonomi,betalaräkningar,handlamedaktier,checkainpåflyg,postabrev,väljamusikochfilmerefteregetbehov.utvecklingensamhälletgårmotattdärdensomhartillgångtillnödvändiginformationkanelimineramellanhändersombådekostarpengarochenergi.detfinnsingen anledningatttroattsjöfartenkommerattföljaenannanvägänsamhälletövrigt. Federation av information ett paradigmskifte Motdennabakgrundärdetmycketsannoliktattettframtidascenariobyggsuppgenomdetvå skilda paradigmskiften som måste tillskapas för att möjliggöra en förändring mot en informationsburensjöfart. SjöfartsnäringenmåsteskapaenFederationavinformationsomsamtligaberördaintressenter kvalificerarsigför,blikvalitetsäkradeförsamtävenvalideradeavhängigtdenbehörighetochde behovberördintressentharförattutförasinaegnaprocesser. 12
13 Data federation (Margaret Rouse, 2010 [3]) Data federation technology is software that provides an organization with the ability to aggregate data from disparate sources in a virtual database so it can be used for business intelligence (BI) or other analysis. The virtual database created by data federation technology doesn't contain the data itself. Instead, it contains information about the actual data and its location (see metadata). The actual data is left in place. Federated database system (Sheth & Larson, 1990 [2]) A federated database system (FDBS) is a collection of cooperating but autonomous component database systems (DBSs). The component DBSs are integrated to various degrees. The software that provides controlled and coordinated manipulation of the component DBSs is called a federated database management system (FDBMS). Both databases and DBMSs play important roles in defining the architecture of an FDBS. Component database refers to a database of a component DBS. A component DBS can participate in more than one federation. The DBMS of a component DBS, or component DBMS, can be a centralized or distributed DBMS or another FDBMS. The component DBMSs can differ in such aspects as data models, query languages, and transaction management capabilities. One of the significant aspects of an FDBS is that a component DBS can continue its local operations and at the same time participate in a federation. The integration of component DBSs may be managed either by the users of the federation or by the administrator of the FDBS together with the administrators of the component DBSs. The amount of integration depends on the needs of federation users and desires of the administrators of the component DBSs to participate in the federation and share their databases. BegreppetsomsådantskapadesunderåttiotaletavNCOIC(NetworkCentricOperationalIndustry Consortium) och idag syns tillämpningar av sådana federationer ex CISE (Common Information Sharing Environment) som är ett övervaknings- och gränskontrollprojekt inom EU kommissionens DG MARE. Ett annat utvecklingsprogram, men inom flygdomänen, är SESAR (SingleEuropeanSkyATMResearch),därtransversalaprojektarbetarmedattutvecklaarkitekturförinformationsdelningochinformationstjänsterinomhelaATMsegmentetSWIM(System WideInformationsManagement).Ävendettabyggerpåettfederationstänk. För sjöfarten bör därför en motsvarande Federation of information utvecklas, en s.k. Maritime Web,därberördaintressenterdelarmedsigavsininformationrespektivehämtarandrasden utsträckningdetbehövsförattkunnautförasinegenuppgiftalternativtytterligareförädlainformationförövrigaaktörer.för attfederationenskallfungerasåmåsteallaberördaintressentermedsjöfartsanknytningellerpånågotvisärinvolveradettfartygsresavaradelsystemet.tillberördaintressenterkanses,utöverfartygochredare,hamnar,mäklare,lotsar,bogserbåtar,tull,polis,brovakter,kanaler,vts,kustbevakning,mm. FörtrovärdighetochstyrningavFederationenkrävsattIMOellerettmotsvarandeöverstatligt organsystemförvaltar/ägerfederationen,förattpåsåvissäkerställautvecklingochupprätthållandeavregelverkochtillstånd,systemuppdateringarochfunktioner.förattundvikaenparallell utveckling av nischade informationsutbytessystem är det viktigt att tidigare nämnda e- processeringårsomskikteninformationsstack. KonsekvensernaavenFederationblirpåsiktattingenlängrebehöverrapporterainsinauppgif- tertillencentralenheteftersomallaberördaintressenterdelarmedsigav,respektivehartill- 13
14 gångtillbehövdinformation.enföljdavärsinturenförändringavbehovetochfunktionenför vissaavdagensinsamlingsprocessersåsomsafeseanet,hazmat,falrapporter,m.fl.samtidigt kommermycketstorakravattställaspåsamtligaaktörerattkontinuerligtuppdateradynamiska data realtid. Detta bedöms leda till mer automatiserade processer där den mänskliga inmatningenochkontrollenefterhandkommerattupphöra.deidaglågtutnyttjaderöststyrdafunktionernakommerattökadärexbefälhavarensanroppåvhfomettfartygsavgångautomatiskt genererarenatd.rfidfunktionersomkontrollerarlastflödenkommerattkunnagesmerautomatisktstyrandefunktioner,osv. DetandrastoraparadigmskiftetärattsjöfartenmåsteövergåfrånSurfaceBasedOperationtill VoyageBasedOperations.FörattfåFederationenattfungerapåettpraktisktochintelligentsätt behövsinförandetavenprocessmedunika Voyagenumbers somhållersammanochblirmarkörer för informationsflödet varje givet ögonblick för varje fartyg och dess unika resa. Dessa nummerserierhanterascentraltavfederationenssystemägareochtilldelasrederiernamedflera årsframförhållningförattdeskallkunnagörasinlångsiktigastrategiskaochekonomiskaplanering liksom den rent operativa planeringen. Planeringen med Voyage numbers följer schemat längsenstrategisk,taktiskochexekutivtidsaxel.deprocessersomstöderdenhorisontellatidsaxelnärförnavigeringensdelexolikaservicefunktionersomdefinieratsavimomsp(maritime Service Portfolio) där Sjöfartsverkets MONALISA-projekt utgör en aktör, Portable pilot units,portsafe,weatherrouteing,routeoptimisingmodules,m.fl.ärandra.menhärmåstemed all nödvändighet även andra serviceportföljer ingå, exempelvis de som fungerar under e- Maritime,e-Customs,CISEochsåvidare.Detärav ytterstaviktattsamtligaparterenasomen gemensamplattformmedinformationsutbyteomdettapåsiktskallfungeraoptimalt. Redarenärdenpartsom,avnaturligaskäl,stårfördenlångsiktigastrategiskaplaneringen;vilka fartygskallrederietha,vilkatraderdeskallgåpå,vilkamarknaderrederietskallspelapåetc. Fördentaktiskaplaneringensommöteruppdestrategiskabeslutenståroftastbefraktareoch voyageplannerochfördenslutgiltigaprocessentidsaxeln,denexekutiva,ärdetbefälhavaren som bär ansvaret. För samtliga dessa funktioner finnsprocesser inom serviceportföljerna som äranpassademensomocksåmåstevaragodkändaochvalideradeinomfederationenominformationsutbytetskallfungerapårättsätt. Operatörerna kompetens- och utbildningsbehov i mötet med nya system Med en fullt fungerande federation of information och ett voyage-baserat informationsflöde kommerheltnyarbetsmetodikattbehövautvecklasförattpåbästasättnyttiggöradenyamöjligheterochkravsomuppstårmeddeombordsystemsomkommeratthanterainformationsflödet.informationnetworksystems(ins)måstekompletterasmedövrigainformationsflödenmen utanattfördenskullinverkamenligtpåsäkerheten.framtagningavdessasystembörmedfördelkunnaarbetasframnärasamarbetemellanindustri,högskolaochmyndighetförattsamtligaaktörerpåettsåtidigtstadiumsommöjligtskallkunnaplanläggaochanpassaegnaprocesser. Dekvalifikationersomkommerattbehövasmåstestorutsträckninganpassasefterdetjänster som skall levereras och det bedöms som troligt att dagens sjöbefälsutbildning inte inkludera delarsombehövsförattfungerasomsjöbefälettframtidainformationsdelningssystem.dagens sjökaptensutbildning har, så gott det låtit sig göras, justerats och utvecklats för dagens sjöfart menharprincipsettlikadanutgenerationeftergenerationavsjökaptensklasser.utbildningen 14
15 avframtidaaktörerombordochlandärdagslägetingalundaförbereddpådekravsomindustrin,teknikutvecklingenochkapitaletkommerattkräva. Enjämförelsemedflygdomänenkangörasförattsehurmanlöstdettaochsomkanskeävenkan fungera som en tankeställare till en förändring av roller, utbildning och ansvar till sjöss. Inom flygetharmanprincipsammaproblematikvidstartochlandningsomettangörandeelleravgående fartyg.skillnaden är attpiloterna är specialiserade på denna enda uppgift och har inte utbildats för något annat onödigt heller. En pilot kan all sin instrumentering till 100%, han/honharmängdtränatstorutsträckningbådesimulatorsomverklighetenochärmycket välinsattdelokalaförhållandensområderpådeflygplatsersomtrafikeras.funktionenäräven dubblerad med en Co-pilot som besitter samma kunskapsnivå. Passagerare, last, marknadsfrågorochkundmötensamtsjukvårdhanterasavsärskiltavdeladpersonal. Detkanocksåtjänasomettexempelattbristermötetmellanutbildning,träning,visaviroller ochfunktionerombordochilandredanutgörengrundförökadriskförincidenterocholyckor. För att bäst möta framtida utmaningar och möjligheter och med införtandet av koncept som Sea Traffic Management och Federation of Information måste ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbeteinledassyfteattförståhursamspeletskallorganiseras,operatörernatränas ochutbildas,systemetdesignassamtregelverkenutformas. Sjöfarten sammanfattning SjöV har genom regeringens instruktion uppdrag att svara för forskning och innovation som motiveras av myndighetens uppgifter. SjöV arbetar nu, på uppdrag av regeringen, med att beskrivasjöfartensframtidafoibehov.dettaarbeteharföljandestrategiskahuvudområdenför FoIidentifierats: TrafikflödesoptimeringarSTM Förenkladehandelsrutiner(e-dokument,etc.) InformationManagementArkitektur Demonstratorerochvalideringsplattformar Trafikslagsövergripande Sjösäkerhetshöjandeåtgärder Akademiochforskningssamverkan Behovavfortsattgrundforskning 15
16 Väg- och järnvägs-trafikens målbild MålbildtrafikledningtransporterSverige/Europa. Fokus väg och järnväg Trenderförväg-ochjärnvägstrafik Detfinnstretydligatrendersompåverkardenframtidautvecklingenavtransportsystemet. Liveablecity eller dengodastaden ärenglobaltrendsomnukommersomreaktionpåpersonbils-eran. Den andra trenden som radikalt kommer att förändra villkoren är The internet of things detvillsägaalltsuppkopplingdärvigårfrånmiljarderuppkopplingartill50miljarder pånågrafåår.dentredjetrendenärnaturligtvisglobaliseringengenerelltochdeneuropeiska harmoniseringenavregelverkochstrukturerpåtransportområdetspecifikt. Liveablecity Viärpåväginettsamhälledärstoragruppervill(ochmåste)bostaden.Urbaniseringen,stigandepriserpåboendestadenochungamänniskorslivsstilförändrarsnabbtsynenpåkvalitetenstaden.Trafikensomdensettutkanintetadenplatsendentarnu,detärtillochmedbesvärligtatthaenbilenstorstad,ochdetkommerbliännusvårare.Cykeln,gåendetochkollektivtrafiken blir stommen stadens persontransporter, och resten av transportsystemet måste anpassas därefter. Barn måste kunna gå till skolan på egen hand, buller och luftföroreningar/partiklarmåsteminska,ochdengenomgåendetrafikenärdensomskertillfotsochpåcykel. Detförändrarhelaramenförtätorterstransporterochvägtransportsystemet,kravenpåtrafikstyrningskaexempelvisutgåfrånattbilistermåstelämnaföreträdeförcyklisterochfotgängare, merellermindrevarsomhelstgatunätet.trafikljusenförsvinnerstadenpådeflestaställen, ochdetkommerattblimerplatsförframföralltcyklister.detärenutmaningattgöratrafikmiljönsäker,mentroligenmåstevibörjaprataom cykelfart somriktmärkeförhurfortmankan köra bil en sådan trafik. Även realtids trafikinformation för cyklister och gående kommer att varaettviktigtinstrumentochettkravfrånanvändarnainomsnarframtid. 16
17 Samtidigtskakollektivtrafikenochvarudistributionenetchagodframkomlighetochhögkvalitet,vilketåterigenställerstorakravpåtrafikstyrningenavstadensvägtrafik.Kollektivtrafiksystemet(bussochtåg)skaklarasåvälennormalsituationsomensituationmedextremvolym, exempelvisstoraevenemangellerstörningarnågondelavtransportsystemet.informationsutbytetmellandeolikatrafikslagenochtransportströmmarnaärdärförcentraltförattkunnaoptimeranyttjandetavinfrastrukturochkapacitettransportsystemet. TheInternetofthings Självklartblirallabilarochandrafordonuppkoppladepånätetdenärmasteåren.Vikommeratt få nya tjänster, och fordon/lastbärare blir en Ipadpå hjul. Vi kommer att kunna kommunicera viatalochhörselochinteviaskärmarochtextning(somärriskfyllt).ettheadsetbilenoch lastbilenblirlikanaturligtsomattpilotenharettpåsig.påmotorvägarkommermanattkunna kopplauppsigpåentjänstsominnebärattbilenkörnästanautomatiskt,medförarensomövervakare.mankanseenskärmsinframruta,menmanmåstevarabereddatttaövernärtjänsten sägertill. Utvecklingen kommer leda till en samverkan mellan fordon och infrastruktur på vägsidan liknandedensomfinnspåjärnväg.detkommeralltsåblimöjligtattstyravägtrafikenpåandrasätt ochmerdirektänviadagenstrafiksignalerochvariablaskyltsystem. Internetofthingsgerocksåförutsättningarförattföljagods-ochvaruflödenövertrafikslagen på ett nytt sätt. Genom att koppla ihop information om varu- och persontransportflöden med trafikflödenkansystemeteffektiviserasviakoordineradtrafikledningmellantrafikslagen. Ettexempelärattkanmantilltågtrafikledningenfåinformationomnärbåtarnakommerinför lossningtillgöteborgshamnsåkandenoperativa styrningenavtågtrafikenanpassasefterrådandesituation,ochdärmedkanetteffektivarenyttjandeavjärnvägenskapacitetuppnås.omväntkanenstörningavstörreomfattningjärnvägstransporternasnabbtkommatillsjöfartens aktörer.dettakangeensnabbareomställningtillnyatransportlösningarochbättresamverkan mellan trafikslagen, vilket leder till ett smidigare och mer sömlöst transportsystem, både för person-ochgodstransporter. 17
18 Europeiskharmonisering Avregleringen av tågtrafiken inom EU fortsätter. Sverige är ett av de länder som har kommit längstreformringenavjärnvägstrafiken.tillskillnadfrånendelandraländerärdetfleraktöreratthanterapåettkonkurrensneutraltsättdetsvenskasystemet,mendetkommerpåsikt attvarasammaöverhelaeuropa.ochmedbådeenorganisatoriskochtekniskharmonisering avjärnvägssystemetunderlättasdeninternationellatrafiken.förattytterligareförenklaförutsättningarna för framför allt godstransporterna dagens system införs nugodskorridorer med europeisk trafikledning som går över nationsgränserna. Implementeringen av det nya europeisktgemensammasignalsystemet(ertms)skavarainförtpåhuvudstråksverigetill2025. InomvägområdetharmoniserasjustnuenradIT-lösningarförvägtrafiktjänstersomsyftartill attökatrafiksäkerhetochframkomlighet.exempelpådetärinformations-ochbokningssystem för säkra parkeringsplatser för lastbilar, ecall (automatiskt larm från personbilar vid olyckor medinformationomblposition)ochmultimodalareseplanerare. Blirdetsåhär? Detmestaavovanståendefinnsellerärnäraattfinnas.Endelverkarrenafantasierna,mendet är det inte. Frågan är bara hur vi ska ställa oss till framtiden. Inställningen till de nya ITverktygenhariblandmedförtattvikommitpåefterkälken,ochintehunnitmedattpåverkaen positivriktning.mobiltelefonenbilenärettsådantexempel.omvihadevaritmedochfåtttill detfrånbörjansåhadevikanskesluppitdenförbudsmentalitetsomspriditsigövervärlden tillingennytta.omviiställetärmedframkantensåharvienjättechansattgåhandhandmed samhällsutvecklingen.dåkommerviattnådehögtställdasäkerhets-ochmiljö/klimatmålvihar dagensochframtidenssamhälle. Trafikslagsövergripande målbild inom transportsektorn Mål2030utsläppavväxthusgaserminskadetill80%avnivåernaför200820%under2008). NB!Målenför2030kommerattstyramålenför2050! Flygplatser,hamnar,stationerförspårbundentrafikochbussknutpunktermåsteblimultimodalatransportnodersomkopplarsammanolikatrafikslag. SeKOM(2009)540 Multimodalabokningssystemochbetalsystem! ÖkadanvändningavITS. SeävenKOM(2011)144 18
19 19
20 Tiomålsättningarförettkonkurrenskraftigtochresurseffektivttransportsystem:riktmärkenförattuppnå måletmed60minskningavväxthusgasutsläppen. VITBOKFärdplanförettgemensamteuropeiskttransportområdeettkonkurrenskraftigtoch Resurseffektivttransportsystem.EUROPEISKAKOMMISSIONEN.Brysselden KOM(2011)144 slutlig UtdragurKOM(2011)144Bilagaavsnitt24 UtdragurKOM(2011)144Bilagaavsnitt39 20
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! September!2014!!
Färdplan)för) Trafikledning)alla)trafikslag) FÖRETTSAMVERKANDE,HÅLLBARTOCHSAMMANHÅLLETTRANSPORTSYSTEM September2014 1 Dokumenttitel:Trafikledningallatrafikslag Skapatav:ArbetsgruppenTrafikledning Dokumentdatum:2014N09N22
Läs merUPPKOPPLADE SAMVERKANDE TRANSPORTER
EN SVENSK FÄRDPLAN FÖR UPPKOPPLADE OCH SAMVERKANDE TRANSPORTER Stefan Myhrberg, Ericsson Forum för innovation inom transportsektorn 2014-09-03 1 FÄRDPLAN FÖR UPPKOPPLADE SAMVERKANDE TRANSPORTER En gemensam
Läs merFilip Kjellgren Forums kansli
www.transportinnovation.se Filip Kjellgren Forums kansli 2014-05-15 1 Forums medlemmar 2014-05-15 2 Forums mål: Uppnå ett mer hållbart transportsystem, särskilt genom att bryta trenden mellan transporter
Läs merGeoinfo Jan Bergstrand
Geoinfo 2012 Jan Bergstrand Trängsel i storstadsregionerna ska minska En strategi för trafikledning i storstad är framtagen tillsammans med berörda samarbetspartners klart 30 november 2011 (Från Trafikverkets
Läs merSvensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?
Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-
Läs merVarför bildas Trafikverket?
Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen
Läs merITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake
ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen
Läs merTransportsveriges viktigaste steg för framtiden
Transportsveriges viktigaste steg för framtiden Filip Kjellgren och Jonas Sundberg, Forum för innovation inom transportsektorn 1 2014-05-16 www.transportinnovation.se 2 2014 05 16 2014-05-16 2 Forums medlemmar
Läs merGenomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011
Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Moderna och säkra sjövägar Service dygnet runt Framtidens sjöfart Marin ITS Tillämpningar för: e-navigation,
Läs merNationell Strategi och handlingsplanför användning av ITS. Petter Åsman
1 Nationell Strategi och handlingsplanför användning av ITS Petter Åsman Trender-Transportsystemets digitalisering Självkörande fordon Samverkande system (fordon- infrastruktur) Reglering av tillträde
Läs merFokusgrupp infrastruktur och intermodalitet
Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet Ingrid Lundberg Volvo Logistics Eric Nilsson Next Part Johan Axiö Sjöfartsverket Emil Fasten Trafikverket Ola Hjärtström Norrköpings Hamn och Stuveri Stig-Göran
Läs merBifogar LFV:s remiss avseende Förslag till klimatfärdplan (Skickas även med post).
TRN 2016-0082-99 Från: Ann-Louise Ornerud Till: TRF Funk Registrator Ärende: VB: remiss klimatfärdplan 2050 Datum: den 2 oktober 2017 11:41:35 Bilagor: image001.png D-2017-108257 Remiss - Förslag till
Läs merKORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS
KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning
Läs merEuropeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien
Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt
Läs merKlimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Läs merArlandarådet Arlandas framtida utveckling Anders Svensson, Näringsdepartementet
Arlandarådet Arlandas framtida utveckling Anders Svensson, Näringsdepartementet En svensk flygstrategi Strategin ger en vision för flygets roll i transportsystemet. I strategin lyfter regeringen fram sju
Läs merEinar Schuch och Christer Agerback
Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter
Läs merNätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket
Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter
Läs merEn Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet
En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet Gemensamma prioriteringar för transportinfrastrukturen i sju län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Stockholm-Mälarregionen
Läs merSYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland
SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län
Läs merFörstudie ITS Medverkande Samtal med 19 personer representerande 16 organisationer (företag, myndigheter, kommuner, akademi)
ITS 2030 Förstudie ITS 2030 Frågeställningar Finns det behov av en framtidsbild/långsiktig målbild för ITS? Vad skulle en sådan kunna innehålla? Särskilt viktiga områden? Hur bör arbetet bedrivas? Medverkande
Läs merUtredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart
8. STOHAB 2017-11-21 Till Stockholms Hamn AB:s styrelse Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart Bakgrund Av ägardirektiv till Stockholms Hamn AB 2017-2019 framgår bl.a. att Hamnen ska medverka
Läs merTrafikslagsövergripande trafikledning Göta älv - Storgöteborg
Trafikslagsövergripande trafikledning Göta älv - Storgöteborg Kort överblick 2019-06-03 Trafikledning Göta älv - Storgöteborg Yrkessjöfart Fritidssjöfart Göta älvbron / Hisingsbron Kollektivtrafik (spårvagn
Läs merFör delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från
Läs merFilip Kjellgren
www.transportinnovation.se Filip Kjellgren 2014-09-03 1 Forums medlemmar 2014-09-03 2 Kraftsamling på transportinnovation Tre sektorer måste utvecklas och samverka; energi, telekom & transport Öka innovationskraften
Läs merHur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?
Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? 18/2 2011 Kerstin Lindberg Göransson, flygplatsdirektör Swedavia Arlanda Swedavia AB Bildades 1 april 2010
Läs merITS från potential till förutsättning
TMALL 0141 Presentation v 1.0 ITS från potential till förutsättning Avrapportering av regeringsuppdraget Norra Latin, Stockholm 14 maj 2014 Inledning 20 september 2013 5 maj 2014 14 maj 2014 2 PROGRAM
Läs merKomplettering av Nationell strategi och handlingsplan för användning av Intelligenta transportsystem i Sverige
Komplettering av Nationell strategi och handlingsplan för användning av Intelligenta transportsystem i Sverige Kortversion Trafikverket 781 89 Borlänge 0771-921 921 www.trafikverket.se Transportstyrelsen
Läs merProjekt Green Flights. LG Stridsman ANS / Development
Projekt Green Flights LG Stridsman ANS / Development Syfte & Mål med Green Flights Samordna miljörelaterade projekt inom ATM området som påverkar genomförandet av en flygning i Svenskt luftrum. Genom ökad
Läs merRPAS I CIVILT LUFTRUM MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR.
RPAS ATC RPAS I CIVILT LUFTRUM MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR. Trafikverket 2017 Clarion Hotel Arlanda Airport 23 mars 2017 Peder Blom, LFV RPAS-Remotely Piloted Aircraft System Obemannade farkoster går långt
Läs merITS Rådet. ITS statusrapport 2011
ITS Rådet ITS statusrapport 2011 Disposition Sammanfattning Inledning ITS-rådet I. Utveckla former för samarbete mellan näringsliv och myndigheter II. Öka det svenska agerandet i EU på ITS område III.
Läs mer100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07
Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster
Läs merStrategi för trafikinformation
Strategi för trafikinformation 2 Titel: Strategi för trafikinformation Utgivningsdatum: Februari 2012 Utgivare: Trafikverket Inledning Behovet av trafikinformation 1 ökar, men området är komplext och många
Läs merBergslagsbanan. Idéstudie Förutsättningar som testanläggning
Bergslagsbanan Idéstudie Förutsättningar som testanläggning Bakgrund och behov Sverige satsar kraftfullt på effektivisering och förbättring av transportsystemet Förutom investeringar samt drift och underhåll
Läs merUtvärdera möjligheterna att tillgängliggöra luftrummet för drönare att flyga utom synhåll
Utvärdera möjligheterna att tillgängliggöra luftrummet för drönare att flyga utom synhåll Utredningsuppdraget Avgränsning Problem Gällande/kommande regelverk Internationellt pågående arbete U space Luftrummets
Läs merMiljönytt från ICAO. Flygplatsdag 12 mars 2019 Marie Hankanen
Miljönytt från ICAO Flygplatsdag 12 mars 2019 Marie Hankanen Kommande 20 min handlar om: Resultat från det elfte mötet i ICAO:s miljökommitté CAEP (4-15 februari 2019) inklusive kort diskussion Kommande
Läs merGatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst
Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation
Läs merITS handlingsplan. Möte mellan myndigheter. Välkommen. Arlanda Sky City 2011-03-28
ITS handlingsplan Möte mellan myndigheter Arlanda Sky City Välkommen 2011-03-28 Att samtala mer om i eftermiddag Regeringens tre uppdrag har syftet att nå de transport och näringspolitiska målen snabbare
Läs merZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs
ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs 12-10-30 JIP Svenska Skeppshypoteks illustration av hur respektive Joint Industry Project (JIP) organiseras.. ställde sig Sveriges Redareförening (SRF), som första redareförening
Läs merUpprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT
Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets
Läs merAnalysera och prognosticera godstrafik. Samgodsmodellen förklarad på ett enklare sätt
Analysera och prognosticera godstrafik Samgodsmodellen förklarad på ett enklare sätt Samgods vad är det? Samgodsmodellen är ett verktyg som används för att göra analyser, bedömningar och prognoser för
Läs merNytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
Läs merFlygoperativ effektivisering med hjälp av SWIM (System Wide Information Management) Peder Blomqvist Luftfartsverket och Joakim Jerbrant, Swedawia
Flygoperativ effektivisering med hjälp av SWIM (System Wide Information Management) Peder Blomqvist Luftfartsverket och Joakim Jerbrant, Swedawia Peder Blomqvist - Joakim Jerbrant InformationsstrategS
Läs merTrafikverket här börjar resan!
Trafikverket här börjar resan! Den 1 april 2010 startar Trafikverket. Då avvecklas Banverket, Vägverket och SIKA. Trafikverket kommer att ansvara för den samlade långsiktiga infrastrukturplaneringen. Det
Läs mer***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning
Läs merLOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi
Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade
Läs merHöghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se
Läs merNyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat
Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser
Läs merFortsatt EU-arbete med ITS-direktivet
Fortsatt EU-arbete med ITS-direktivet Maria Marton Ms Representant i EU-kommissionens ITS-kommitté Resultatkonferensen för ITS 20181114 Intelligent transportsystem, ITS = digitaliseringens intåg i transportsystemet
Läs merVästsvensk infrastruktur
Enskild motion S1892 Motion till riksdagen 2018/19:2123 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Västsvensk infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merEn Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region
Om Mälardalsrådet Samverkansorganisation och mötesplats för storregionala utvecklingsfrågor Politiskt styrd organisation Medlemmar: 57 kommuner, 5 landsting, 5 associerade Fokusområden Infrastruktur och
Läs merHallå Urban Karlström, ordförande i Forum!
NYHETSBREV, Nummer 2, oktober 2012 Hallå Urban Karlström, ordförande i Forum! Vad är du mest nöjd med när du ser tillbaka på de gångna månaderna? Att vi fått igång arbetet i våra åtta innovationsblock.
Läs merInrikes persontransport en handlingsplan
Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter
Läs merFRAMTIDENS TRAFIKLEDNING 2 november 2018
Billy Josefsson, Manager Automation & Human Performance, LFV Dr Jonas Lundberg och Dr Karl Johan Palmerius, Linköping Universitet FRAMTIDENS TRAFIKLEDNING 2 november 2018 LFV 1 LFV 2 Skapat av: [Förnamn
Läs merLina Moritz Programansvarig CLOSER
Lina Moritz Programansvarig CLOSER lina.moritz@lindholmen.se CLOSER är en neutral plattform för samarbete, kunskapsutbyte och innovation för ökad transporteffektivitet Kunskapsnod Projekt och implementering
Läs merLägesrapport Aktiviteter kopplade till ITS-direktivet
Lägesrapport Aktiviteter kopplade till ITS-direktivet Åsa Vagland, Stockholm 14 maj 2014 Direktivets områden priority areas I. Optimal användning av väg-, trafik- och resedata I. Kontinuitet i ITS -tjänster
Läs merMiljövinster och miljonvinster går hand i hand!
Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Vi ansvarar
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merBilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021
RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna
Läs merEtt alltmer digitalt baserat och automatiserat transportsystem
Ett alltmer digitalt baserat och automatiserat transportsystem 2019-05-14 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Christer Hårrskog Trender i transportsystemet Trafikverkets omvärldsanalys 2018 Trafikverkets
Läs merKombinerad mobilitet i Norden. Tommy Vestlie, senior advisor, sustainable travel
Kombinerad mobilitet i Norden Tommy Vestlie, senior advisor, sustainable travel 1 En 20 min resa genom nuläget i Norden Definitionen av kombinerad mobilitet. Ett urval över vad som händer i branschen just
Läs merFramkomliga och användbara vägar och järnvägar Nu vässar vi oss för framtiden
Framkomliga och användbara vägar och järnvägar Nu vässar vi oss för framtiden 1 2 En tydlig inriktning för framtiden. Vår uppgift är att hålla vägar och järnvägar framkomliga och säkra, oavsett årstid.
Läs merStrategiskt innovationsområde inom BIM och GIS
Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande
Läs merMARKNADSSTRATEGI den 22 februari Marknadsstrategi
Marknadsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade
Läs merDelprojektet Internationell Tillgänglighet Projektplan
Delprojektet Internationell Tillgänglighet Projektplan Utfärdare: Avdelningen för tillväxt Ver 2 Versionshantering Datum: Redigerare: Godkänd av: 1: 2011-07-08 xx 2: 2012-01-25 David Schubert 3: 2012-01-27
Läs merInformation technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Läs merGodsstrategi - från mål till åtgärder
Godsstrategi - från mål till åtgärder 1 Roadmap to a single European transport area Mål 2050 Ökad rörlighet med minskade utsläpp Inga fossildrivna fordon i städer 40% hållbara drivmedel för flyget 40%
Läs merTrafikverkets godsstrategi
Trafikverkets godsstrategi Varför en (långsiktig) godsstrategi? Intern och extern tydlighet Stärkt konkurrenskraft Reducera negativa effekter Bidra till största möjliga nytta av resursanvändandet givet
Läs merDRIFTSRESTRIKTIONER AV BULLERSKÄL PÅ HELSINGFORS-VANDA FLYGPLATS
BESLUT Päiväys/ Datum 21.10.2015 Finavia Abp PB 50 01531 VANDA Dnro/Dnr TRAFI/8440/05.00.11.01/2012 Viite/ Referens Finavia Abp:s ansökan 9.5.2010, Dnr 10/080/2010 DRIFTSRESTRIKTIONER AV BULLERSKÄL PÅ
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi
Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör
Läs merFlygtrafiktjänsten Air Navigation Services. Flygtrafik & Logistik
Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services Flygtrafik & Logistik World Traffic 2 Innehåll Introduktion Historia Roller och styrningar Flygsäkerhet Luftrum Före flygning Flygplatskontrolltjänst Inflygningskontrolltjänst
Läs merKommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10
Kommittédirektiv Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget Dir. 2018:10 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera
Läs merStad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017
Smart@Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Digitaliseringsavdelningen the World s most engaged citizens Stad + Data = Makt Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017 Photo: Andreas Fernbrant Urbanisering
Läs merREFERAT FRÅN FARTYGSFORUM 2012
REFERAT FRÅN FARTYGSFORUM 2012 Fartygsforum 2012 genomfördes den 13-14 oktober i Göteborg. Fartygsforum är en mötesplats för alla som bevarar och använder historiska fartyg, ett tillfälle för ideella aktörer
Läs merGodstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
Läs merStrategy and Management of Information and reflections on Digitalisation of Society and Businesses.
Peter Olofsson - Founder, owner and CEO Strategy and Management of Information and reflections on Digitalisation of Society and Businesses. Utvecklingen går fort Perspektiv från 1984... Information väl
Läs merÅtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo Jan Lindgren 2017-05-23 Var är vi? Åtgärdsvalsstudie - vad är det? Syftet med en åtgärdsvalsstudie är att med 4-stegsprincipen
Läs merFlygplatserna i Västernorrland betydelse för regionen
Flygplatserna i Västernorrland betydelse för regionen Flygplatserna i Västernorrland betydelse för regionen Flygplatsernas betydelse för regionens funktion och utveckling Styrkor, svagheter, möjligheter,
Läs merFlygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult
Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Marcus Öberg Examen från KTS 2006 Projektingenjör, LFV Teknik 2006-2010 Uppdragsledare, Swedavia Konsult
Läs merFramtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring
Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret
Läs merEn svensk flygskatt (SOU 2016:83)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens
Läs merITS stöd för effektiv godstransport
ITS stöd för effektiv godstransport på Göta Älv Ansökan till Vinnovas Utmaningsdriven Innovation Våren 2012 ITS för effektiv godstransport på Göta Älv .om bakgrunden om co modal trafikstyrning Järnväg
Läs merITS i Planerings- och investeringsprocessen
ITS i Planerings- och investeringsprocessen Introduktion Trafikverket levererade 2014 ett förslag till en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS som svar på regeringens uppdrag. Arbetet
Läs merFramtidens järnväg formas idag!
Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste
Läs merRemissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet
Läs merEuropa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI
Europa standardiserar BIM 25 november, 2014 ULI SIS, Swedish Standards Institute Sveriges medlem i CEN (europastandarder) och ISO (globala standarder) SS Svensk standard Ideell förening, ägs av medlemmar
Läs merAlla kommer fram smidigt, grönt och tryggt
TL FOI projekt Transportpolitiska mål Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt Funktionsmål Tillgänglighet Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Trafikverkets strategiska utmaningar 2012-2021 Ett energieffektivt
Läs merInnovation med informationsteknik i Svensk sjöfart och maritim verksamhet
Innovation med informationsteknik i Svensk sjöfart och maritim verksamhet Per-Erik Holmberg Viktoriainstitutet Sjöfartsforum Stockholm 20121108 Innovation..the creation and adoption of an idea, a product,
Läs merHogia Transport Systems
Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både
Läs merVägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell
Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,
Läs merKommittédirektiv. Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar. Dir. 2009:127. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009
Kommittédirektiv Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar Dir. 2009:127 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera de konsekvenser
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål
Läs merKoncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten
Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Anders Jönsson Tågstrateg Telefon: +46 40 675 30 24, +46 72 599 77 98 E-post: anders.e.jonsson@skane.se PROJEKTPLAN Datum 2015-10-26 1 (8) Tågstrategi
Läs merProjektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt Stockholm
Projektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt 13380 Stockholm 2017-03-15 1 1. Bakgrund och nuläge 1.1. Bakgrund På senare år har det växt fram en lång rad
Läs merGöteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012
Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda
Läs merFoto: Nils-Johan Norenlind TRANSAM. Samordning av transportforskning i Sverige
Foto: Nils-Johan Norenlind TRANSAM Samordning av transportforskning i Sverige Januari 2007 Fungerande transporter är en viktig del av vår vardag. Betydelsen för samhälle, tillväxt och sysselsättning är
Läs merPopulärversion av: Åtgärder för ökad andel godstransporter på järnväg och med fartyg REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG
Populärversion av: Åtgärder för ökad andel godstransporter på järnväg och med fartyg REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se
Läs merSwedavia PMO Hur gjorde vi på Swedavia?
Swedavia PMO Hur gjorde vi på Swedavia? Conny Ulvestaf Projektstrateg Swedavia PMO Swedavias roll Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten. Vår vision Tillsammans
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Läs mer