Block Trafikledning alla trafikslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Block Trafikledning alla trafikslag"

Transkript

1 BlockTrafikledningallatrafikslag Förslagtillfärdplan(Slutversion1.0L) Underlagetsyftartillattgeettförslagpåenfärdplanförframtidautvecklingavtrafikledningsfunktioner

2 Dokumenttitel: Block Trafikledning alla trafikslag Skapat av: Arbetsgruppen Block Trafikledning Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer: [Ärendenummer] Projektnummer: [Projektnummer] Version: 1.0L (Slutversion) Publiceringsdatum: Utgivare: Kontaktperson: Uppdragsansvarig:

3 Innehåll Inledning 5 Bakgrund och motiv...5 Arbetets genomförande...6 Målbilder 8 Luftfartens målbild...8 Sjöfartens målbild Sea Traffic Management en viktig pusselbit för sjöfartens utveckling och samverkan med övriga trafikslag 12 Federation av information ett paradigmskifte 12 Operatörerna kompetens- och utbildningsbehov i mötet med nya system 14 Sjöfarten sammanfattning 15 Väg- och järnvägs-trafikens målbild...16 Fokus väg och järnväg 16 Trafikslagsövergripande målbild inom transportsektorn...18 Sammanfattning av samtliga trafikslags målbilder...21 Milstolpar 22 Milstolpe Vad är MONALISA 2.0? 22 Informationsdelning 23 Milstolpe Milstolpe Nulägesbeskrivning 25 Trafikslagsövergripande trafikledning...25 Noder och Hotspots...25 Sjötrafikledning...25 Vägtrafik- och järnvägstrafik-ledning Flygtrafikledning...27 Rekommendationer för nästa steg 29 Arbetsgruppens rekommendation MONALISA Arlanda flygplats Hotspot. 30 GOTRIS 32 Referenser 37 Bilaga 1 Dokumentation från Workshops 38 Workshop #1 Svenska styrkor och svagheter 39

4 Styrkor...39 Svagheter Möjligheter...41 Hot Målformuleringar erhållna från SWOT-arbetet Workshop #2 Sammanställning av förslag 44 Information som vi vill ha Några vägledande råd för informationshantering...45 Aktiviteter...45 Förslag till pilot:... 46

5 Inledning Bakgrund och motiv Området trafikledning kan bidra till att uppnå mål inom miljö, effektivitet och säkerhet prioriterade av Forum för Innovation inom Transport sektorn. Inom området trafikledning ryms trafikledning för samtliga fyra trafikslag; flyg, sjöfart, järnväg och väg med avseende på trafikslagens gods och passagerare. Då området är både mycket omfattande och komplext är det nödvändigt att göra tydliga avgränsningar. Med utgångspunkt i trafikslagens utveckling och möjligheter samt med ett trafikslagsövergripande fokus har färdplanearbetet inriktats mot nedanstående tre delområden: I. Trafikslagsövergripande trafikledning och erfarenhetsutbyte mellan trafikslagen: Genom erfarenhetsutbyte, nya digitala lösningar för informationsdelning samt gränssnitt och sammankoppling av trafikledningssystemen inom de olika trafikslagen bedöms att informationshanteringen på ett trafikslagsövergripande plan kan effektiviseras avsevärt. Samtidigt kan förutsättningar för att inom ramen för ett sammanhållet transportsystem förenkla planering för effektiva godsoch persontransporter i ett dörr till dörrkoncept. Erfarenhetsutbyte mellan trafikslagen bedöms också genom en rad synergier mellan trafikslagen aktivt kunna bidra till att effektivisera och utveckla trafikledningen inom respektive trafikslag, likväl som att återanvändning/kunskapsöverföring av koncept, metoder och systemlösningar kan minska kostnaderna för FoU/FoI. Färdplanen har identifierat samverkansområden och konkreta åtgärder i syfte att skapa funktioner för trafikslagsövergripande informationshantering samt identifierat behov av kunskapsöverföring. Inom delar av trafikområdet finns även vinster att hämta med gemensam trafikslagsövergripande trafikledning. Ett sådant exempel är störningshantering i storstad av väg- och järnvägstrafik men det kan även röra sig om trafik till och från samt gods- och personflöden genom noder såsom flygplatser, hamnar och knutpunkter för kollektivtrafik eller järnväg (rangerbangårdar och/eller järnvägsstationer). Ett annat exempel är optimering av omlastning/transferering av gods och passagerare mellan trafikslag. Färdplanen avser lämna förslag på konkreta åtgärder inom ledning/samordning av de olika trafikslagen. II. Utveckling av trafikledningssystem inom de olika trafikslagen: Inom såväl flyg, sjöfart, järnväg som väg finns ett antal hinder som skapar ineffektiviteter i transportsystemet. Att lösa eller mildra dessa problem kan kraftfullt bidra till lösningar av de trafikslagsövergripande utmaningarna avseende exempelvis miljö och punktlighet (=kundnöjdhet). Detta bidrar till att uppnå de mål som Forum för Transportinnovation satt upp samt bidrar till arbetet att nå övergripande transportpolitiska mål. Färdplanen avser lämna föreslag på konkreta åtgärder inom de olika trafikslagen.

6 Effektiva transportsystem inom respektive trafikslag är också en förutsättning för att optimera transportsystemet på en trafikslagsövergripande nivå, t ex att punktlighet och störningshantering är av samma kvalitet. III. Effektivare noder / hot spots: Färdplanen kommer också att fokusera på de problem och utmaningar som finns i viktiga noder så som Stockholm city, Arlanda flygplats respektive Göteborgs hamn. I dessa noder är ofta transportvolymerna stora och därtill utmaningarna och möjliga vinster likaså stora. Här finns också lågt hängande frukter genom möjligheter till avsevärda vinster inom korta tidshorisonter. Färdplanen avser lämna förslag på konkreta åtgärder för att adressera utmaningar i viktiga noder/hot spots. Det är viktigt att ta fram konkreta resultat för att arbetet ska leda vidare till nästa fas. Därför är det angeläget att resultatet från nuvarande arbete lägger grunden för en fortsatt färdplan som bygger på existerande kunskap, tydliga landvinningar inom teknikområdet och framgångsrika verksamheter och samarbeten. De senare skall ske genom Triple Helix-samarbeten mellan näring, akademi och myndigheter och där konkreta mål sätts upp för fortsatt arbete på kort/medellång sikt ( ). Målbilden skall dock ta avstamp i Forums vision och det långsiktiga målet 2030, dvs visionen om att bryta trenden för miljöpåverkan. Målbilden skall också utgå ifrån de nationella övergripande målen (transportpolitiska målen) samt den Europeiska visionen (t ex att 90% av befolkningen ska ha en restid om max 4 timmar dörr-tilldörr). Miljövinster uppnås sannolikt bäst inom respektive trafikslag; gröna inflygningar, ruttplanering och sjötrafikledning inom sjöfarten, Just-In-Time för godstrafik till/från hamnar mm. Innovationsblocket kan därutöver bidra med vinster i effektivitet och informationsutbyte i noderna / hot spots mellan de olika trafikslagen (hamnar, flygplatser etc.) samt inom och mellan trafikslagen. Att underlätta för gods och resenärer i bytet mellan olika trafikslag är ytterligare en utmaning som Innovationsblocket adresserar. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte sker redan idag i hög grad, framför allt inom sjöfartsområdet genom samarbetet mellan LFV och Sjöfartsverket (SESAR respektive MONALISA 1 och 2) i syfte att snabba på utvecklingen av sjötrafikledning. Också logistikarbetet, då sjöbaserat gods ska överföras till väg/järnväg, kan förbättras. Motsvarande förbättringspotential gäller för resenärer vid persontransporter. Framtida system för trafikledning av väg och järnväg bedöms även kunna hämta influenser från luft-/sjötrafikledning. Arbetets genomförande Arbetet har bedrivits av en arbetsgrupp med följande sammansättning: Jan Thörnqvist, Saab AB (processledare) Jan G Larsson, Saab AB (projektledare) Anders Brödje, Sjöfartsverket Göran Rudbäck, Sjöfartsverket Magnus Sundström, Sjöfartsverket

7 Beatrice Benedicto, Trafikverket Gunnar Bengtsson, Trafikverket Catherine Kotake, Trafikverket Åke Lundgren, Trafikverket Gunnar Olsson, Luftfartsverket Gunnar Frisk, Luftfartsverket Jonas Sundberg, Sweco (Forums representant) Två workshops med externa deltagare har genomförts inom ramen för färdplanearbetet. Under den första workshopen genomfördes en SWOT-analys och den andra workshopen utnyttjades till att definiera informationsbehov för informationssamverkan samt aktiviteter för att nå detta. En nulägesbeskrivning samt målbildsbeskrivningar för de olika trafikslagen är framtagna och har också använts som presentationsmaterial i workshops. Resultatet skall ses som ett förslag till färdplan för trafikledningsområdet. Detta förslag behöver framförallt kompletteras med bidrag och synpunkter från transportörer, godsägare och lokaltrafikoperatörer för att kunna färdigställas. I arbetet med att ta fram förslaget till färdplan har de tre delområdena ovan studerats vidare ur ett informationsperspektiv. Delområde två har även studerats utifrån att de olika trafikslagen utvecklas vidare med inspiration från övriga trafikslag. Ur nulägesbeskrivning och målbeskrivningar har pågående, planerade och delvis önskade aktiviteter extraherats. Målbeskrivningarna behöver också dokumenteras och kompletteras vidare, vilket ytterligare kan bidra till färdplanen. LFV kommer i detta avseende att kunna bidra med förslag på aktiviteter/projekt för att studera och söka lösningar på problem inom trafikledning av luftfart med fokus på effektivitet och miljöpåverkan. Ur SWOT-analysen, under workshop ett, framkom två saker som avspeglas tydligt i färdplanen, dels behovet av informationssamverkan mellan samtliga intressenter i transportsystemet, dels att det finns bra plattformar för att testa förslag i realistisk miljö. Workshopen kring informationssamverkan resulterade i förslag på aktiviteter och ett första utkast till vilka informationskategorier som krävs för en trafikslagsövergripande informationssamverkan. Utbyte och delning av information mellan olika trafikslag bör uppmuntras och underlättas. Som exempel finns förslag till utbyte av trafikinformation mellan Trafik Stockholm och Arlanda som ett FOI-uppdrag inom Trafikverket. Under arbetet med färdplanen har även utbyte av trafikinformation mellan trafikslagen i Göteborgs hamn identifierats som ett potentiellt FOI-uppdrag, då Göteborg hamn utgör en mycket viktig nod för Sveriges transportflöde.

8 Målbilder Luftfartens målbild Civilflygets utmaningar är globalt sett monumentala den kraftigt ökande efterfrågan på resor ochtransporterglobalt,samtidigtmedkravenpåkraftigtminskadmiljöpåverkanochkostnader, medbibehållenellerökadsäkerhetocheffektivitet.måleninomframföralltmiljö,kostnadseffektivitet,punktlighetochsäkerhetkräverstoraförändringar/innovationerförattnåenlångsiktigt hållbarflygtrafik,taktmedenökadtrafik.exärmåleninomeu(ses,sesar)attatmskall tripplera kapaciteten, höja säkerheten 10 gånger, minska förseningar med 50% och samtidigt sänka kostnaderna med 50% och minska varje flygnings miljöpåverkan med 10% 1 Visionen inom ACARE går längre än så och nuvarande satsningar inom ex EU:s FoI-program CleanSky ochsesar,ärotillräckligaförattmötadenfullautmaningenochförattflygetskallblilångsiktigt hållbart.dennaförändringkräverökadeinsatserochförnyelsetaktenmåsteökasåattnyalösningarsnabbarekommeranvändning. Den övergripande visionen med LFV:s FoU-arbete är att bana väg för implementering av ett kostnadseffektivt och moderntatm-system som möter kraven från kunder och partners den nordeuropeiskaregionen.lfv,närasamarbetemedpartnerssamtkunder,ärdrivandedetta arbete.dagslägetärdeövergripandemålen Kontinuerligutvecklingavflygsäkerheten Kostnadseffektivitet Minskningavflygetsmiljöpåverkan Rättkapacitet SyftetmedFoIinomATM-områdetförLFVäratt: UppfyllaettnationellaFoI-ansvarenligtmyndighetensinstruktion. Verkaförattnådetransportpolitiskamålen. Kunnamötaframtidakravfrånomvärlden. Förbättradenegnaverksamhetenmot/medkund. Verkapro-aktivtinominternationellaFoI-aktiviteterförattsäkerställaattlösningarmöter ovanståendesyfteochmål(påverka),samt hämtahem kunskap(medverka). Sverige har en traditionellt stark och konkurrenskraftig flygindustri men en kanske inte lika kändspetskompetensinomflygtrafikledning.faktumärdockattsverigeharbådespetskompetens och har varit/är ledande inom innovationer så som Gröna Flygningar, Fjärrstyrda Torn, Arrival/DepartureManagement,datalänk-tjänster,mm.Häringårbådeindustri,flygbolag,flygplastoperatörer(texSwedavia),flygledningsoperatörer 2 (texluftfartsverket)somallavarit/är ledandeeuropaochvissafallglobalt.sverigeärocksåettföregångslandvadgällerinformations, kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan trafikslagen. Som exempel kan nämnas 1 10% per flygning avser reduktion från ATM enbart, motsvarande 10% CO 2 -reduktion. Andra delar av luftfartssystemet (farkostsystemet bränsle och motorteknik) bidrar med ytterligare substantiella reduktioner för att nå de totala miljömålen. 2 Flygledningsoperatörer Leverantörer av flygtrafikledning. Även kallad ANSP (Air Navigation Service Provider)

9 SESAR,SingleEuropeanSkyATMResearch300pågåendeprojektförattmoderniseraoch harmoniseraflygtrafikledningeneuropa. Utöverdefunktions-ochhänsynsmålsomfinnspånationellnivåfinnspåEuropeisknivåvision ochmålframföralltinomsingeleuropeanskyochdesssesar-projekt,bl.a.att: tripplerakapaciteten ökasäkerhetsfaktorn10ggr minskaförseningarmed50% halverakostnaden reduceramiljöpåverkanmed10%pergenomfördflygning MONALISA2-projektetdärflygochsjösamarbetarruntutvecklingavtrafikledningfördenmaritimasektorn. tidsperiodenframtill2030dettaavserdockpåeuropabasisejförsverigeellersvenskaaktörerenskilt,ävenomsverigedeltaraktivtsesarförattnåmålen.enviktigförutsättningföratt nådegemensammatransportpolitiskamåleninomeuropaärattsesarprogrammetlyckasutvecklaochimplementeraenharmoniseradatmmiljöeuropa.dettaberörallabyggstenarinom ATM,såsommetoder,rutiner, luftrumsdesign,tekniskasystem,regler,förordningarmm.från SverigedeltarförnärvarandeLFV,Swedavia,Saab,SAS,MalmöAviation,NOVAIR,FörsvarsmaktensamtnågraSME:ersomassociatedpartners.LFVochSwedaviadeltarett50-talprojektoch fokuserarbl.a.påtidsstyrdaflygningar,fjärrstyrdatorn,grönaflygningar,informationmanagement, Collaborative Decision Making (CDM), System-Wide InformationManagement (SWIM) och tidstyrda ankomst- (AMAN) och avgångs-flöden (DMAN). Saab arbetar med prototypframtagninginomområdenafjärrstyrdatorn,optimeringavtrafikflödenvidflygplatserochflygtrafikledningssystemförflygtrafiktjänstvidflygplatser. SESAR Deployment Kick-offförimplementeringsfasenskereftersommaren(besluttasjunigällandevemsomblir DeploymentManager/ImplementeringsGeneral).Sexområdenhardefinierats,förvilkabusinesscasehardefinieratsochutvärderats: ExtendedAMANandPBNinhighdensityTMAs IntegrationandThroughputFunctionalities FlexibleAirspaceManagementandFreeRoute NetworkCollaborativeManagement(FlowNOP) iswimfunctionality InitialTrajectoryInformationSharing(i4D) Exakthurimplementeringsaktiviteternaskallgenomförasochvemsomskallkoordinerademär ejbeslutat.generelltgällerdockattspecifikasystemimplementationersomrealiserarnyakonceptelementkommerattimplementerasbretteuropaochdesomväljerattimplementeravia medlemskapinomsesardeploymentkommerattblisubventioneradeförattgöradet. SESAR 2.0 är under definition och enligt preliminära planer kommer denna fortsättning av SESAR(1.0)löpa10årmedstart2014/15.SESAR2.0kommervaradelfinansieratavHorizon Under 2013 kommer planerna mejslas fram och det är viktigt att Sverige deltar denna processaktivt.enanbudsfasärförväntadattinitierasunderhösten2013.förväntadeskillnader frånsesar(1.0)ärfrämstattdetblirfärreprojektochattensatsningkommerattskepåstörre

10 ochheltäckandeprojekt/konceptområden,vilketförväntasminskabehovetavfrämstkoordineringochmanagementoverhead.huruvidaecviasesar2.0kommerattstyrautvecklinggenom attlistavilkaområdensomanbudemottasförelleromdetärupptillpartnersattföreslårelevantaområdenärdagslägetoklart.inomsesarhardocktendensenvaritattfrånprogramledningenssidamerochmerstyrvilkaområdensomskallprioriteras. Fligthpath2050 Europe s Vision for Aviation,Maintaining Global Leadership &ServingSociety sneeds.( SESARprogrammet(ATMspecifikforskningochutveckling)harenHighLevelGrouputseddav europakommissionentagitframenövergripandeframtidavisionförflygeteuropa,baseradpå förstahanddeframtidasamhällskraven.dennafinnsbl.a.målbildenatt90%aveuropasbefolkningskallhamax4timmarsrestiddörr-till-dörrinomeuropasamtkraftigtminskadmiljöpåverkan (75%CO 290%NOx). Luftfarten sammanfattning LFVharsininstruktion(2010:778)ansvarförattbedrivaflygtrafiktjänstlikvälsomFoI.NuvarandeFoI-instruktionärunderuppdatering,vilket innebärenunifieringavallatransportmyndigheters instruktionstext. LFV arbetar nu, på uppdrag av regeringen, med att beskriva flygets framtidafoibehov.dettaarbeteharföljandestrategiskahuvudområdenförfoiidentifierats: GrönaFlygningar Trafikflödesoptimeringar Kostnadseffektivttrafikledningssystem InformationManagementArkitektur Demonstratorerochvalideringsplattformar Robusthetochtillförlitliginfrastruktur Trafikslagsövergripande Transversal Akademiochforskningssamverkan Samverkanochstrategiskainitiativ 10

11 Sjöfartens målbild Sjöfartensutmaningarskallsesutifrånettglobalt perspektiv,ävenomdetförsvenskdelfinns pan-europeiskainslag.utgångspunktenförregelverkförinternationellsjöfartärdetarbetesom skerinomramenförinternationalmaritimeorganisation(imo),somärettfn-organ.imoarbetar övergripande med regelverk som rör både sjösäkerhet liksom sjöfartssäkerhet, sjöfartens miljöpåverkan,tekniskutvecklingochkravställningsamtutbildningochträningsfrågorförsjögåendepersonal.regelverksomskapasinomramenförimosverksamhetärgrundeninternationellrättochskallsåledesimplementerasnationelllagstiftningefterengenomgångenratificeringsprocess.utifrånettpan-europeisktperspektivpåverkassjöfartenpåmotsvarandeområdensomimoarbetar,dockärarbetetinomeufördelatpåfrämstkommissionenrespektiveden europeiskasjösäkerhetsorganisationenemsa,vilkabådapåverkarnationelllagstiftning. För att använda Kommissionens egna ord, så utgör sjöfarten en katalysator för ekonomisk utvecklingochvälståndinomhelaeuropa. Sjöfartensäkerställerförsörjningstrygghetenförenergi,livsmedelochråvarorochgerdetfrämstamedletföreuropeiskimportochexporttillresten av världen. Nästan 90% av EU: externa godstransporter sker sjövägen. Närsjöfarten står för 40%avhandelninomEUtermeravton-kilometer. 3 Kommissionen har nyligen uppdaterat sina strategiska mål och rekommendationer för EU: sjöfartspolitikframtill2018.åtgärderpåområdetförsjötransportsyftartillattsäkerställaden långsiktigaresultatavdeneuropeiskasjöfartensomhelhettillförmånförallaandraekonomiska sektorerochförslutkonsumenten. EttstortfokusinombådeIMOochEUsamtävenandrainternationellasamarbetsorgan,såsom InternationalAssociationofMarineAidstoNavigationandLighthouseAuthorities(IALA),ligger påe-navigation.detsenareomfattarutvecklingenavelektroniskahjälpmedelochstödfunktioner syfte att höja sjösäkerheten och samtidigt avlasta operatören. Inom EU har konceptet utvecklats till att omfatta även den logistiska delen av en sjöfrakt, varför benämningen inom EU oftaäre-maritimesomavserattvaramertäckandeänjustanvändningenave-funktionerombord. InomE-Maritimeliggerenstordelavfokuspåsjötrafikövervakningochinomområdetkansjöfartensmålbildnärmastdelasupptrehuvuddelar; UtvecklingenochinförandetavSeaTrafficManagement FederationofInformationförsjöfarten Kompetens-ochutbildningsbehovförattmötanyasystem Samtliga tre fokusområden är starkt knutna till varandra. Ett tydligt exempel på detta är införandetavstm,vilketgrundenbyggerpåinformationsdelning,varförutvecklingenavenfederationofinformationförsjöfartenärenavgrundstenarnastmsutvecklingochinförande.samtidigtkaningetderateknisktsysteminförasutanenstarktändradutbildningdåkompetenskrav förbådeland-ochombordpersonalkommerattförändras. 3 (hämtat kl 1045) 11

12 Sea Traffic Management en viktig pusselbit för sjöfartens utveckling och samverkan med övriga trafikslag Enfrågasommångaställersigidagäromdetframtidascenariotförenbefälhavareärattvara ennavigerandeellermonitorerandesådan,vilketmedallsannoliktharsittsvarattdetinteblir antingen-eller,utanbåde-ochsamtlitetill. Yrkessjöfarten,bortsettfrånrenkryssningstrafik,börbetraktassomenviktiglastbärandelänk hela transportkedjan. Att endast optimera sjöfarten ur ett eget perspektiv ger inte sällan helt motsatt effekt för helheten. Den sjöfartsinterna effektiviteten kan måhända höjas men den externaeffektivitetenbefraktningkansnararefåennegativeffekt.avdenanledningenmåstedet finnasenholistisksynpåbl.a.dee-processersomformasidagochintehanterademsomisolerade företeelser under olika paraplyer såväl nationellt, internationellt, federativt som tvärsektoriellt. Framförandeochnavigeringavfartygärinteenrenodladnavigatoriskprocessochharaldrigså varit,mendenmåstemed allnödvändighetframgentänmerintegrerasmedandraprocessers kravochbehovförattkunnautgöraenbättreoptimeradlastbärandelänktransportkedjan.de viktigasteprocessernainvolveradesjöfartenär,förutomdetnautiska,ävenpraktisklasthantering, ekonomisk lasthantering, tullfrågor samt säkerhetsproblematik. Dessa processer hanteras idag allt för stor utsträckning separerade ifrån varandra. Allt oftare lanseras nyskapade begreppsomex.e-navigation,e-maritime,e-customoche-securitysomallaharsittvällovligasyfte,mensomgenomsinavsaknadavettholistisktsynsättmissardenövergripandeförbättringspotentialensombehövsförattgörasjöfartentillenänmerkonkurrenskraftiglastbärandelänk. Uretthistorisktperspektivsyftarsamhälletsutvecklinggenerellttillattminskaenergiåtgången ellerökavinsternavilketoftastgårhandhand.desenastedecenniernasaccelererandemotett merochmerinformationsintensivtsamhälleharskapatenmängdnyaprodukterochprocesser som tidigare inte var möjliga. Kostsamma och energikrävande servicefunktioner till industrin kanrationaliserasbortochersättsalltmermedattnyttjarnasättscentrumochgestillgångtill deninformationsombehövsförattutföraenenskildönskadprocess. Dennaförändringharpågåttunderettantalårochökaralltsnabbareförvardag.Människanav idagfårsjälvutföradesysslorsomhanellerhontidigarefåtthjälpmed,exempelvisattskötasin ekonomi,betalaräkningar,handlamedaktier,checkainpåflyg,postabrev,väljamusikochfilmerefteregetbehov.utvecklingensamhälletgårmotattdärdensomhartillgångtillnödvändiginformationkanelimineramellanhändersombådekostarpengarochenergi.detfinnsingen anledningatttroattsjöfartenkommerattföljaenannanvägänsamhälletövrigt. Federation av information ett paradigmskifte Motdennabakgrundärdetmycketsannoliktattettframtidascenariobyggsuppgenomdetvå skilda paradigmskiften som måste tillskapas för att möjliggöra en förändring mot en informationsburensjöfart. SjöfartsnäringenmåsteskapaenFederationavinformationsomsamtligaberördaintressenter kvalificerarsigför,blikvalitetsäkradeförsamtävenvalideradeavhängigtdenbehörighetochde behovberördintressentharförattutförasinaegnaprocesser. 12

13 Data federation (Margaret Rouse, 2010 [3]) Data federation technology is software that provides an organization with the ability to aggregate data from disparate sources in a virtual database so it can be used for business intelligence (BI) or other analysis. The virtual database created by data federation technology doesn't contain the data itself. Instead, it contains information about the actual data and its location (see metadata). The actual data is left in place. Federated database system (Sheth & Larson, 1990 [2]) A federated database system (FDBS) is a collection of cooperating but autonomous component database systems (DBSs). The component DBSs are integrated to various degrees. The software that provides controlled and coordinated manipulation of the component DBSs is called a federated database management system (FDBMS). Both databases and DBMSs play important roles in defining the architecture of an FDBS. Component database refers to a database of a component DBS. A component DBS can participate in more than one federation. The DBMS of a component DBS, or component DBMS, can be a centralized or distributed DBMS or another FDBMS. The component DBMSs can differ in such aspects as data models, query languages, and transaction management capabilities. One of the significant aspects of an FDBS is that a component DBS can continue its local operations and at the same time participate in a federation. The integration of component DBSs may be managed either by the users of the federation or by the administrator of the FDBS together with the administrators of the component DBSs. The amount of integration depends on the needs of federation users and desires of the administrators of the component DBSs to participate in the federation and share their databases. BegreppetsomsådantskapadesunderåttiotaletavNCOIC(NetworkCentricOperationalIndustry Consortium) och idag syns tillämpningar av sådana federationer ex CISE (Common Information Sharing Environment) som är ett övervaknings- och gränskontrollprojekt inom EU kommissionens DG MARE. Ett annat utvecklingsprogram, men inom flygdomänen, är SESAR (SingleEuropeanSkyATMResearch),därtransversalaprojektarbetarmedattutvecklaarkitekturförinformationsdelningochinformationstjänsterinomhelaATMsegmentetSWIM(System WideInformationsManagement).Ävendettabyggerpåettfederationstänk. För sjöfarten bör därför en motsvarande Federation of information utvecklas, en s.k. Maritime Web,därberördaintressenterdelarmedsigavsininformationrespektivehämtarandrasden utsträckningdetbehövsförattkunnautförasinegenuppgiftalternativtytterligareförädlainformationförövrigaaktörer.för attfederationenskallfungerasåmåsteallaberördaintressentermedsjöfartsanknytningellerpånågotvisärinvolveradettfartygsresavaradelsystemet.tillberördaintressenterkanses,utöverfartygochredare,hamnar,mäklare,lotsar,bogserbåtar,tull,polis,brovakter,kanaler,vts,kustbevakning,mm. FörtrovärdighetochstyrningavFederationenkrävsattIMOellerettmotsvarandeöverstatligt organsystemförvaltar/ägerfederationen,förattpåsåvissäkerställautvecklingochupprätthållandeavregelverkochtillstånd,systemuppdateringarochfunktioner.förattundvikaenparallell utveckling av nischade informationsutbytessystem är det viktigt att tidigare nämnda e- processeringårsomskikteninformationsstack. KonsekvensernaavenFederationblirpåsiktattingenlängrebehöverrapporterainsinauppgif- tertillencentralenheteftersomallaberördaintressenterdelarmedsigav,respektivehartill- 13

14 gångtillbehövdinformation.enföljdavärsinturenförändringavbehovetochfunktionenför vissaavdagensinsamlingsprocessersåsomsafeseanet,hazmat,falrapporter,m.fl.samtidigt kommermycketstorakravattställaspåsamtligaaktörerattkontinuerligtuppdateradynamiska data realtid. Detta bedöms leda till mer automatiserade processer där den mänskliga inmatningenochkontrollenefterhandkommerattupphöra.deidaglågtutnyttjaderöststyrdafunktionernakommerattökadärexbefälhavarensanroppåvhfomettfartygsavgångautomatiskt genererarenatd.rfidfunktionersomkontrollerarlastflödenkommerattkunnagesmerautomatisktstyrandefunktioner,osv. DetandrastoraparadigmskiftetärattsjöfartenmåsteövergåfrånSurfaceBasedOperationtill VoyageBasedOperations.FörattfåFederationenattfungerapåettpraktisktochintelligentsätt behövsinförandetavenprocessmedunika Voyagenumbers somhållersammanochblirmarkörer för informationsflödet varje givet ögonblick för varje fartyg och dess unika resa. Dessa nummerserierhanterascentraltavfederationenssystemägareochtilldelasrederiernamedflera årsframförhållningförattdeskallkunnagörasinlångsiktigastrategiskaochekonomiskaplanering liksom den rent operativa planeringen. Planeringen med Voyage numbers följer schemat längsenstrategisk,taktiskochexekutivtidsaxel.deprocessersomstöderdenhorisontellatidsaxelnärförnavigeringensdelexolikaservicefunktionersomdefinieratsavimomsp(maritime Service Portfolio) där Sjöfartsverkets MONALISA-projekt utgör en aktör, Portable pilot units,portsafe,weatherrouteing,routeoptimisingmodules,m.fl.ärandra.menhärmåstemed all nödvändighet även andra serviceportföljer ingå, exempelvis de som fungerar under e- Maritime,e-Customs,CISEochsåvidare.Detärav ytterstaviktattsamtligaparterenasomen gemensamplattformmedinformationsutbyteomdettapåsiktskallfungeraoptimalt. Redarenärdenpartsom,avnaturligaskäl,stårfördenlångsiktigastrategiskaplaneringen;vilka fartygskallrederietha,vilkatraderdeskallgåpå,vilkamarknaderrederietskallspelapåetc. Fördentaktiskaplaneringensommöteruppdestrategiskabeslutenståroftastbefraktareoch voyageplannerochfördenslutgiltigaprocessentidsaxeln,denexekutiva,ärdetbefälhavaren som bär ansvaret. För samtliga dessa funktioner finnsprocesser inom serviceportföljerna som äranpassademensomocksåmåstevaragodkändaochvalideradeinomfederationenominformationsutbytetskallfungerapårättsätt. Operatörerna kompetens- och utbildningsbehov i mötet med nya system Med en fullt fungerande federation of information och ett voyage-baserat informationsflöde kommerheltnyarbetsmetodikattbehövautvecklasförattpåbästasättnyttiggöradenyamöjligheterochkravsomuppstårmeddeombordsystemsomkommeratthanterainformationsflödet.informationnetworksystems(ins)måstekompletterasmedövrigainformationsflödenmen utanattfördenskullinverkamenligtpåsäkerheten.framtagningavdessasystembörmedfördelkunnaarbetasframnärasamarbetemellanindustri,högskolaochmyndighetförattsamtligaaktörerpåettsåtidigtstadiumsommöjligtskallkunnaplanläggaochanpassaegnaprocesser. Dekvalifikationersomkommerattbehövasmåstestorutsträckninganpassasefterdetjänster som skall levereras och det bedöms som troligt att dagens sjöbefälsutbildning inte inkludera delarsombehövsförattfungerasomsjöbefälettframtidainformationsdelningssystem.dagens sjökaptensutbildning har, så gott det låtit sig göras, justerats och utvecklats för dagens sjöfart menharprincipsettlikadanutgenerationeftergenerationavsjökaptensklasser.utbildningen 14

15 avframtidaaktörerombordochlandärdagslägetingalundaförbereddpådekravsomindustrin,teknikutvecklingenochkapitaletkommerattkräva. Enjämförelsemedflygdomänenkangörasförattsehurmanlöstdettaochsomkanskeävenkan fungera som en tankeställare till en förändring av roller, utbildning och ansvar till sjöss. Inom flygetharmanprincipsammaproblematikvidstartochlandningsomettangörandeelleravgående fartyg.skillnaden är attpiloterna är specialiserade på denna enda uppgift och har inte utbildats för något annat onödigt heller. En pilot kan all sin instrumentering till 100%, han/honharmängdtränatstorutsträckningbådesimulatorsomverklighetenochärmycket välinsattdelokalaförhållandensområderpådeflygplatsersomtrafikeras.funktionenäräven dubblerad med en Co-pilot som besitter samma kunskapsnivå. Passagerare, last, marknadsfrågorochkundmötensamtsjukvårdhanterasavsärskiltavdeladpersonal. Detkanocksåtjänasomettexempelattbristermötetmellanutbildning,träning,visaviroller ochfunktionerombordochilandredanutgörengrundförökadriskförincidenterocholyckor. För att bäst möta framtida utmaningar och möjligheter och med införtandet av koncept som Sea Traffic Management och Federation of Information måste ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbeteinledassyfteattförståhursamspeletskallorganiseras,operatörernatränas ochutbildas,systemetdesignassamtregelverkenutformas. Sjöfarten sammanfattning SjöV har genom regeringens instruktion uppdrag att svara för forskning och innovation som motiveras av myndighetens uppgifter. SjöV arbetar nu, på uppdrag av regeringen, med att beskrivasjöfartensframtidafoibehov.dettaarbeteharföljandestrategiskahuvudområdenför FoIidentifierats: TrafikflödesoptimeringarSTM Förenkladehandelsrutiner(e-dokument,etc.) InformationManagementArkitektur Demonstratorerochvalideringsplattformar Trafikslagsövergripande Sjösäkerhetshöjandeåtgärder Akademiochforskningssamverkan Behovavfortsattgrundforskning 15

16 Väg- och järnvägs-trafikens målbild MålbildtrafikledningtransporterSverige/Europa. Fokus väg och järnväg Trenderförväg-ochjärnvägstrafik Detfinnstretydligatrendersompåverkardenframtidautvecklingenavtransportsystemet. Liveablecity eller dengodastaden ärenglobaltrendsomnukommersomreaktionpåpersonbils-eran. Den andra trenden som radikalt kommer att förändra villkoren är The internet of things detvillsägaalltsuppkopplingdärvigårfrånmiljarderuppkopplingartill50miljarder pånågrafåår.dentredjetrendenärnaturligtvisglobaliseringengenerelltochdeneuropeiska harmoniseringenavregelverkochstrukturerpåtransportområdetspecifikt. Liveablecity Viärpåväginettsamhälledärstoragruppervill(ochmåste)bostaden.Urbaniseringen,stigandepriserpåboendestadenochungamänniskorslivsstilförändrarsnabbtsynenpåkvalitetenstaden.Trafikensomdensettutkanintetadenplatsendentarnu,detärtillochmedbesvärligtatthaenbilenstorstad,ochdetkommerbliännusvårare.Cykeln,gåendetochkollektivtrafiken blir stommen stadens persontransporter, och resten av transportsystemet måste anpassas därefter. Barn måste kunna gå till skolan på egen hand, buller och luftföroreningar/partiklarmåsteminska,ochdengenomgåendetrafikenärdensomskertillfotsochpåcykel. Detförändrarhelaramenförtätorterstransporterochvägtransportsystemet,kravenpåtrafikstyrningskaexempelvisutgåfrånattbilistermåstelämnaföreträdeförcyklisterochfotgängare, merellermindrevarsomhelstgatunätet.trafikljusenförsvinnerstadenpådeflestaställen, ochdetkommerattblimerplatsförframföralltcyklister.detärenutmaningattgöratrafikmiljönsäker,mentroligenmåstevibörjaprataom cykelfart somriktmärkeförhurfortmankan köra bil en sådan trafik. Även realtids trafikinformation för cyklister och gående kommer att varaettviktigtinstrumentochettkravfrånanvändarnainomsnarframtid. 16

17 Samtidigtskakollektivtrafikenochvarudistributionenetchagodframkomlighetochhögkvalitet,vilketåterigenställerstorakravpåtrafikstyrningenavstadensvägtrafik.Kollektivtrafiksystemet(bussochtåg)skaklarasåvälennormalsituationsomensituationmedextremvolym, exempelvisstoraevenemangellerstörningarnågondelavtransportsystemet.informationsutbytetmellandeolikatrafikslagenochtransportströmmarnaärdärförcentraltförattkunnaoptimeranyttjandetavinfrastrukturochkapacitettransportsystemet. TheInternetofthings Självklartblirallabilarochandrafordonuppkoppladepånätetdenärmasteåren.Vikommeratt få nya tjänster, och fordon/lastbärare blir en Ipadpå hjul. Vi kommer att kunna kommunicera viatalochhörselochinteviaskärmarochtextning(somärriskfyllt).ettheadsetbilenoch lastbilenblirlikanaturligtsomattpilotenharettpåsig.påmotorvägarkommermanattkunna kopplauppsigpåentjänstsominnebärattbilenkörnästanautomatiskt,medförarensomövervakare.mankanseenskärmsinframruta,menmanmåstevarabereddatttaövernärtjänsten sägertill. Utvecklingen kommer leda till en samverkan mellan fordon och infrastruktur på vägsidan liknandedensomfinnspåjärnväg.detkommeralltsåblimöjligtattstyravägtrafikenpåandrasätt ochmerdirektänviadagenstrafiksignalerochvariablaskyltsystem. Internetofthingsgerocksåförutsättningarförattföljagods-ochvaruflödenövertrafikslagen på ett nytt sätt. Genom att koppla ihop information om varu- och persontransportflöden med trafikflödenkansystemeteffektiviserasviakoordineradtrafikledningmellantrafikslagen. Ettexempelärattkanmantilltågtrafikledningenfåinformationomnärbåtarnakommerinför lossningtillgöteborgshamnsåkandenoperativa styrningenavtågtrafikenanpassasefterrådandesituation,ochdärmedkanetteffektivarenyttjandeavjärnvägenskapacitetuppnås.omväntkanenstörningavstörreomfattningjärnvägstransporternasnabbtkommatillsjöfartens aktörer.dettakangeensnabbareomställningtillnyatransportlösningarochbättresamverkan mellan trafikslagen, vilket leder till ett smidigare och mer sömlöst transportsystem, både för person-ochgodstransporter. 17

18 Europeiskharmonisering Avregleringen av tågtrafiken inom EU fortsätter. Sverige är ett av de länder som har kommit längstreformringenavjärnvägstrafiken.tillskillnadfrånendelandraländerärdetfleraktöreratthanterapåettkonkurrensneutraltsättdetsvenskasystemet,mendetkommerpåsikt attvarasammaöverhelaeuropa.ochmedbådeenorganisatoriskochtekniskharmonisering avjärnvägssystemetunderlättasdeninternationellatrafiken.förattytterligareförenklaförutsättningarna för framför allt godstransporterna dagens system införs nugodskorridorer med europeisk trafikledning som går över nationsgränserna. Implementeringen av det nya europeisktgemensammasignalsystemet(ertms)skavarainförtpåhuvudstråksverigetill2025. InomvägområdetharmoniserasjustnuenradIT-lösningarförvägtrafiktjänstersomsyftartill attökatrafiksäkerhetochframkomlighet.exempelpådetärinformations-ochbokningssystem för säkra parkeringsplatser för lastbilar, ecall (automatiskt larm från personbilar vid olyckor medinformationomblposition)ochmultimodalareseplanerare. Blirdetsåhär? Detmestaavovanståendefinnsellerärnäraattfinnas.Endelverkarrenafantasierna,mendet är det inte. Frågan är bara hur vi ska ställa oss till framtiden. Inställningen till de nya ITverktygenhariblandmedförtattvikommitpåefterkälken,ochintehunnitmedattpåverkaen positivriktning.mobiltelefonenbilenärettsådantexempel.omvihadevaritmedochfåtttill detfrånbörjansåhadevikanskesluppitdenförbudsmentalitetsomspriditsigövervärlden tillingennytta.omviiställetärmedframkantensåharvienjättechansattgåhandhandmed samhällsutvecklingen.dåkommerviattnådehögtställdasäkerhets-ochmiljö/klimatmålvihar dagensochframtidenssamhälle. Trafikslagsövergripande målbild inom transportsektorn Mål2030utsläppavväxthusgaserminskadetill80%avnivåernaför200820%under2008). NB!Målenför2030kommerattstyramålenför2050! Flygplatser,hamnar,stationerförspårbundentrafikochbussknutpunktermåsteblimultimodalatransportnodersomkopplarsammanolikatrafikslag. SeKOM(2009)540 Multimodalabokningssystemochbetalsystem! ÖkadanvändningavITS. SeävenKOM(2011)144 18

19 19

20 Tiomålsättningarförettkonkurrenskraftigtochresurseffektivttransportsystem:riktmärkenförattuppnå måletmed60minskningavväxthusgasutsläppen. VITBOKFärdplanförettgemensamteuropeiskttransportområdeettkonkurrenskraftigtoch Resurseffektivttransportsystem.EUROPEISKAKOMMISSIONEN.Brysselden KOM(2011)144 slutlig UtdragurKOM(2011)144Bilagaavsnitt24 UtdragurKOM(2011)144Bilagaavsnitt39 20

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! September!2014!!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! September!2014!! Färdplan)för) Trafikledning)alla)trafikslag) FÖRETTSAMVERKANDE,HÅLLBARTOCHSAMMANHÅLLETTRANSPORTSYSTEM September2014 1 Dokumenttitel:Trafikledningallatrafikslag Skapatav:ArbetsgruppenTrafikledning Dokumentdatum:2014N09N22

Läs mer

UPPKOPPLADE SAMVERKANDE TRANSPORTER

UPPKOPPLADE SAMVERKANDE TRANSPORTER EN SVENSK FÄRDPLAN FÖR UPPKOPPLADE OCH SAMVERKANDE TRANSPORTER Stefan Myhrberg, Ericsson Forum för innovation inom transportsektorn 2014-09-03 1 FÄRDPLAN FÖR UPPKOPPLADE SAMVERKANDE TRANSPORTER En gemensam

Läs mer

Filip Kjellgren Forums kansli

Filip Kjellgren Forums kansli www.transportinnovation.se Filip Kjellgren Forums kansli 2014-05-15 1 Forums medlemmar 2014-05-15 2 Forums mål: Uppnå ett mer hållbart transportsystem, särskilt genom att bryta trenden mellan transporter

Läs mer

Geoinfo Jan Bergstrand

Geoinfo Jan Bergstrand Geoinfo 2012 Jan Bergstrand Trängsel i storstadsregionerna ska minska En strategi för trafikledning i storstad är framtagen tillsammans med berörda samarbetspartners klart 30 november 2011 (Från Trafikverkets

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Transportsveriges viktigaste steg för framtiden

Transportsveriges viktigaste steg för framtiden Transportsveriges viktigaste steg för framtiden Filip Kjellgren och Jonas Sundberg, Forum för innovation inom transportsektorn 1 2014-05-16 www.transportinnovation.se 2 2014 05 16 2014-05-16 2 Forums medlemmar

Läs mer

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Moderna och säkra sjövägar Service dygnet runt Framtidens sjöfart Marin ITS Tillämpningar för: e-navigation,

Läs mer

Nationell Strategi och handlingsplanför användning av ITS. Petter Åsman

Nationell Strategi och handlingsplanför användning av ITS. Petter Åsman 1 Nationell Strategi och handlingsplanför användning av ITS Petter Åsman Trender-Transportsystemets digitalisering Självkörande fordon Samverkande system (fordon- infrastruktur) Reglering av tillträde

Läs mer

Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet

Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet Ingrid Lundberg Volvo Logistics Eric Nilsson Next Part Johan Axiö Sjöfartsverket Emil Fasten Trafikverket Ola Hjärtström Norrköpings Hamn och Stuveri Stig-Göran

Läs mer

Bifogar LFV:s remiss avseende Förslag till klimatfärdplan (Skickas även med post).

Bifogar LFV:s remiss avseende Förslag till klimatfärdplan (Skickas även med post). TRN 2016-0082-99 Från: Ann-Louise Ornerud Till: TRF Funk Registrator Ärende: VB: remiss klimatfärdplan 2050 Datum: den 2 oktober 2017 11:41:35 Bilagor: image001.png D-2017-108257 Remiss - Förslag till

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Arlandarådet Arlandas framtida utveckling Anders Svensson, Näringsdepartementet

Arlandarådet Arlandas framtida utveckling Anders Svensson, Näringsdepartementet Arlandarådet Arlandas framtida utveckling Anders Svensson, Näringsdepartementet En svensk flygstrategi Strategin ger en vision för flygets roll i transportsystemet. I strategin lyfter regeringen fram sju

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet Gemensamma prioriteringar för transportinfrastrukturen i sju län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Stockholm-Mälarregionen

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

Förstudie ITS Medverkande Samtal med 19 personer representerande 16 organisationer (företag, myndigheter, kommuner, akademi)

Förstudie ITS Medverkande Samtal med 19 personer representerande 16 organisationer (företag, myndigheter, kommuner, akademi) ITS 2030 Förstudie ITS 2030 Frågeställningar Finns det behov av en framtidsbild/långsiktig målbild för ITS? Vad skulle en sådan kunna innehålla? Särskilt viktiga områden? Hur bör arbetet bedrivas? Medverkande

Läs mer

Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart

Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart 8. STOHAB 2017-11-21 Till Stockholms Hamn AB:s styrelse Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart Bakgrund Av ägardirektiv till Stockholms Hamn AB 2017-2019 framgår bl.a. att Hamnen ska medverka

Läs mer

Trafikslagsövergripande trafikledning Göta älv - Storgöteborg

Trafikslagsövergripande trafikledning Göta älv - Storgöteborg Trafikslagsövergripande trafikledning Göta älv - Storgöteborg Kort överblick 2019-06-03 Trafikledning Göta älv - Storgöteborg Yrkessjöfart Fritidssjöfart Göta älvbron / Hisingsbron Kollektivtrafik (spårvagn

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

Filip Kjellgren

Filip Kjellgren www.transportinnovation.se Filip Kjellgren 2014-09-03 1 Forums medlemmar 2014-09-03 2 Kraftsamling på transportinnovation Tre sektorer måste utvecklas och samverka; energi, telekom & transport Öka innovationskraften

Läs mer

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? 18/2 2011 Kerstin Lindberg Göransson, flygplatsdirektör Swedavia Arlanda Swedavia AB Bildades 1 april 2010

Läs mer

ITS från potential till förutsättning

ITS från potential till förutsättning TMALL 0141 Presentation v 1.0 ITS från potential till förutsättning Avrapportering av regeringsuppdraget Norra Latin, Stockholm 14 maj 2014 Inledning 20 september 2013 5 maj 2014 14 maj 2014 2 PROGRAM

Läs mer

Komplettering av Nationell strategi och handlingsplan för användning av Intelligenta transportsystem i Sverige

Komplettering av Nationell strategi och handlingsplan för användning av Intelligenta transportsystem i Sverige Komplettering av Nationell strategi och handlingsplan för användning av Intelligenta transportsystem i Sverige Kortversion Trafikverket 781 89 Borlänge 0771-921 921 www.trafikverket.se Transportstyrelsen

Läs mer

Projekt Green Flights. LG Stridsman ANS / Development

Projekt Green Flights. LG Stridsman ANS / Development Projekt Green Flights LG Stridsman ANS / Development Syfte & Mål med Green Flights Samordna miljörelaterade projekt inom ATM området som påverkar genomförandet av en flygning i Svenskt luftrum. Genom ökad

Läs mer

RPAS I CIVILT LUFTRUM MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR.

RPAS I CIVILT LUFTRUM MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR. RPAS ATC RPAS I CIVILT LUFTRUM MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR. Trafikverket 2017 Clarion Hotel Arlanda Airport 23 mars 2017 Peder Blom, LFV RPAS-Remotely Piloted Aircraft System Obemannade farkoster går långt

Läs mer

ITS Rådet. ITS statusrapport 2011

ITS Rådet. ITS statusrapport 2011 ITS Rådet ITS statusrapport 2011 Disposition Sammanfattning Inledning ITS-rådet I. Utveckla former för samarbete mellan näringsliv och myndigheter II. Öka det svenska agerandet i EU på ITS område III.

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Strategi för trafikinformation

Strategi för trafikinformation Strategi för trafikinformation 2 Titel: Strategi för trafikinformation Utgivningsdatum: Februari 2012 Utgivare: Trafikverket Inledning Behovet av trafikinformation 1 ökar, men området är komplext och många

Läs mer

Bergslagsbanan. Idéstudie Förutsättningar som testanläggning

Bergslagsbanan. Idéstudie Förutsättningar som testanläggning Bergslagsbanan Idéstudie Förutsättningar som testanläggning Bakgrund och behov Sverige satsar kraftfullt på effektivisering och förbättring av transportsystemet Förutom investeringar samt drift och underhåll

Läs mer

Utvärdera möjligheterna att tillgängliggöra luftrummet för drönare att flyga utom synhåll

Utvärdera möjligheterna att tillgängliggöra luftrummet för drönare att flyga utom synhåll Utvärdera möjligheterna att tillgängliggöra luftrummet för drönare att flyga utom synhåll Utredningsuppdraget Avgränsning Problem Gällande/kommande regelverk Internationellt pågående arbete U space Luftrummets

Läs mer

Miljönytt från ICAO. Flygplatsdag 12 mars 2019 Marie Hankanen

Miljönytt från ICAO. Flygplatsdag 12 mars 2019 Marie Hankanen Miljönytt från ICAO Flygplatsdag 12 mars 2019 Marie Hankanen Kommande 20 min handlar om: Resultat från det elfte mötet i ICAO:s miljökommitté CAEP (4-15 februari 2019) inklusive kort diskussion Kommande

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

ITS handlingsplan. Möte mellan myndigheter. Välkommen. Arlanda Sky City 2011-03-28

ITS handlingsplan. Möte mellan myndigheter. Välkommen. Arlanda Sky City 2011-03-28 ITS handlingsplan Möte mellan myndigheter Arlanda Sky City Välkommen 2011-03-28 Att samtala mer om i eftermiddag Regeringens tre uppdrag har syftet att nå de transport och näringspolitiska målen snabbare

Läs mer

ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs

ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs 12-10-30 JIP Svenska Skeppshypoteks illustration av hur respektive Joint Industry Project (JIP) organiseras.. ställde sig Sveriges Redareförening (SRF), som första redareförening

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Analysera och prognosticera godstrafik. Samgodsmodellen förklarad på ett enklare sätt

Analysera och prognosticera godstrafik. Samgodsmodellen förklarad på ett enklare sätt Analysera och prognosticera godstrafik Samgodsmodellen förklarad på ett enklare sätt Samgods vad är det? Samgodsmodellen är ett verktyg som används för att göra analyser, bedömningar och prognoser för

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Flygoperativ effektivisering med hjälp av SWIM (System Wide Information Management) Peder Blomqvist Luftfartsverket och Joakim Jerbrant, Swedawia

Flygoperativ effektivisering med hjälp av SWIM (System Wide Information Management) Peder Blomqvist Luftfartsverket och Joakim Jerbrant, Swedawia Flygoperativ effektivisering med hjälp av SWIM (System Wide Information Management) Peder Blomqvist Luftfartsverket och Joakim Jerbrant, Swedawia Peder Blomqvist - Joakim Jerbrant InformationsstrategS

Läs mer

Trafikverket här börjar resan!

Trafikverket här börjar resan! Trafikverket här börjar resan! Den 1 april 2010 startar Trafikverket. Då avvecklas Banverket, Vägverket och SIKA. Trafikverket kommer att ansvara för den samlade långsiktiga infrastrukturplaneringen. Det

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser

Läs mer

Fortsatt EU-arbete med ITS-direktivet

Fortsatt EU-arbete med ITS-direktivet Fortsatt EU-arbete med ITS-direktivet Maria Marton Ms Representant i EU-kommissionens ITS-kommitté Resultatkonferensen för ITS 20181114 Intelligent transportsystem, ITS = digitaliseringens intåg i transportsystemet

Läs mer

Västsvensk infrastruktur

Västsvensk infrastruktur Enskild motion S1892 Motion till riksdagen 2018/19:2123 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Västsvensk infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region Om Mälardalsrådet Samverkansorganisation och mötesplats för storregionala utvecklingsfrågor Politiskt styrd organisation Medlemmar: 57 kommuner, 5 landsting, 5 associerade Fokusområden Infrastruktur och

Läs mer

Hallå Urban Karlström, ordförande i Forum!

Hallå Urban Karlström, ordförande i Forum! NYHETSBREV, Nummer 2, oktober 2012 Hallå Urban Karlström, ordförande i Forum! Vad är du mest nöjd med när du ser tillbaka på de gångna månaderna? Att vi fått igång arbetet i våra åtta innovationsblock.

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

FRAMTIDENS TRAFIKLEDNING 2 november 2018

FRAMTIDENS TRAFIKLEDNING 2 november 2018 Billy Josefsson, Manager Automation & Human Performance, LFV Dr Jonas Lundberg och Dr Karl Johan Palmerius, Linköping Universitet FRAMTIDENS TRAFIKLEDNING 2 november 2018 LFV 1 LFV 2 Skapat av: [Förnamn

Läs mer

Lina Moritz Programansvarig CLOSER

Lina Moritz Programansvarig CLOSER Lina Moritz Programansvarig CLOSER lina.moritz@lindholmen.se CLOSER är en neutral plattform för samarbete, kunskapsutbyte och innovation för ökad transporteffektivitet Kunskapsnod Projekt och implementering

Läs mer

Lägesrapport Aktiviteter kopplade till ITS-direktivet

Lägesrapport Aktiviteter kopplade till ITS-direktivet Lägesrapport Aktiviteter kopplade till ITS-direktivet Åsa Vagland, Stockholm 14 maj 2014 Direktivets områden priority areas I. Optimal användning av väg-, trafik- och resedata I. Kontinuitet i ITS -tjänster

Läs mer

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand!

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Vi ansvarar

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Ett alltmer digitalt baserat och automatiserat transportsystem

Ett alltmer digitalt baserat och automatiserat transportsystem Ett alltmer digitalt baserat och automatiserat transportsystem 2019-05-14 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Christer Hårrskog Trender i transportsystemet Trafikverkets omvärldsanalys 2018 Trafikverkets

Läs mer

Kombinerad mobilitet i Norden. Tommy Vestlie, senior advisor, sustainable travel

Kombinerad mobilitet i Norden. Tommy Vestlie, senior advisor, sustainable travel Kombinerad mobilitet i Norden Tommy Vestlie, senior advisor, sustainable travel 1 En 20 min resa genom nuläget i Norden Definitionen av kombinerad mobilitet. Ett urval över vad som händer i branschen just

Läs mer

Framkomliga och användbara vägar och järnvägar Nu vässar vi oss för framtiden

Framkomliga och användbara vägar och järnvägar Nu vässar vi oss för framtiden Framkomliga och användbara vägar och järnvägar Nu vässar vi oss för framtiden 1 2 En tydlig inriktning för framtiden. Vår uppgift är att hålla vägar och järnvägar framkomliga och säkra, oavsett årstid.

Läs mer

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

MARKNADSSTRATEGI den 22 februari Marknadsstrategi

MARKNADSSTRATEGI den 22 februari Marknadsstrategi Marknadsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

Delprojektet Internationell Tillgänglighet Projektplan

Delprojektet Internationell Tillgänglighet Projektplan Delprojektet Internationell Tillgänglighet Projektplan Utfärdare: Avdelningen för tillväxt Ver 2 Versionshantering Datum: Redigerare: Godkänd av: 1: 2011-07-08 xx 2: 2012-01-25 David Schubert 3: 2012-01-27

Läs mer

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document

Läs mer

Godsstrategi - från mål till åtgärder

Godsstrategi - från mål till åtgärder Godsstrategi - från mål till åtgärder 1 Roadmap to a single European transport area Mål 2050 Ökad rörlighet med minskade utsläpp Inga fossildrivna fordon i städer 40% hållbara drivmedel för flyget 40%

Läs mer

Trafikverkets godsstrategi

Trafikverkets godsstrategi Trafikverkets godsstrategi Varför en (långsiktig) godsstrategi? Intern och extern tydlighet Stärkt konkurrenskraft Reducera negativa effekter Bidra till största möjliga nytta av resursanvändandet givet

Läs mer

DRIFTSRESTRIKTIONER AV BULLERSKÄL PÅ HELSINGFORS-VANDA FLYGPLATS

DRIFTSRESTRIKTIONER AV BULLERSKÄL PÅ HELSINGFORS-VANDA FLYGPLATS BESLUT Päiväys/ Datum 21.10.2015 Finavia Abp PB 50 01531 VANDA Dnro/Dnr TRAFI/8440/05.00.11.01/2012 Viite/ Referens Finavia Abp:s ansökan 9.5.2010, Dnr 10/080/2010 DRIFTSRESTRIKTIONER AV BULLERSKÄL PÅ

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services. Flygtrafik & Logistik

Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services. Flygtrafik & Logistik Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services Flygtrafik & Logistik World Traffic 2 Innehåll Introduktion Historia Roller och styrningar Flygsäkerhet Luftrum Före flygning Flygplatskontrolltjänst Inflygningskontrolltjänst

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10

Kommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10 Kommittédirektiv Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget Dir. 2018:10 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera

Läs mer

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017 Smart@Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Digitaliseringsavdelningen the World s most engaged citizens Stad + Data = Makt Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017 Photo: Andreas Fernbrant Urbanisering

Läs mer

REFERAT FRÅN FARTYGSFORUM 2012

REFERAT FRÅN FARTYGSFORUM 2012 REFERAT FRÅN FARTYGSFORUM 2012 Fartygsforum 2012 genomfördes den 13-14 oktober i Göteborg. Fartygsforum är en mötesplats för alla som bevarar och använder historiska fartyg, ett tillfälle för ideella aktörer

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Strategy and Management of Information and reflections on Digitalisation of Society and Businesses.

Strategy and Management of Information and reflections on Digitalisation of Society and Businesses. Peter Olofsson - Founder, owner and CEO Strategy and Management of Information and reflections on Digitalisation of Society and Businesses. Utvecklingen går fort Perspektiv från 1984... Information väl

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo TMALL 0141 Presentation v 1.0 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo Jan Lindgren 2017-05-23 Var är vi? Åtgärdsvalsstudie - vad är det? Syftet med en åtgärdsvalsstudie är att med 4-stegsprincipen

Läs mer

Flygplatserna i Västernorrland betydelse för regionen

Flygplatserna i Västernorrland betydelse för regionen Flygplatserna i Västernorrland betydelse för regionen Flygplatserna i Västernorrland betydelse för regionen Flygplatsernas betydelse för regionens funktion och utveckling Styrkor, svagheter, möjligheter,

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Marcus Öberg Examen från KTS 2006 Projektingenjör, LFV Teknik 2006-2010 Uppdragsledare, Swedavia Konsult

Läs mer

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

ITS stöd för effektiv godstransport

ITS stöd för effektiv godstransport ITS stöd för effektiv godstransport på Göta Älv Ansökan till Vinnovas Utmaningsdriven Innovation Våren 2012 ITS för effektiv godstransport på Göta Älv .om bakgrunden om co modal trafikstyrning Järnväg

Läs mer

ITS i Planerings- och investeringsprocessen

ITS i Planerings- och investeringsprocessen ITS i Planerings- och investeringsprocessen Introduktion Trafikverket levererade 2014 ett förslag till en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS som svar på regeringens uppdrag. Arbetet

Läs mer

Framtidens järnväg formas idag!

Framtidens järnväg formas idag! Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI Europa standardiserar BIM 25 november, 2014 ULI SIS, Swedish Standards Institute Sveriges medlem i CEN (europastandarder) och ISO (globala standarder) SS Svensk standard Ideell förening, ägs av medlemmar

Läs mer

Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt

Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt TL FOI projekt Transportpolitiska mål Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt Funktionsmål Tillgänglighet Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Trafikverkets strategiska utmaningar 2012-2021 Ett energieffektivt

Läs mer

Innovation med informationsteknik i Svensk sjöfart och maritim verksamhet

Innovation med informationsteknik i Svensk sjöfart och maritim verksamhet Innovation med informationsteknik i Svensk sjöfart och maritim verksamhet Per-Erik Holmberg Viktoriainstitutet Sjöfartsforum Stockholm 20121108 Innovation..the creation and adoption of an idea, a product,

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,

Läs mer

Kommittédirektiv. Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar. Dir. 2009:127. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009

Kommittédirektiv. Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar. Dir. 2009:127. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009 Kommittédirektiv Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar Dir. 2009:127 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera de konsekvenser

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Anders Jönsson Tågstrateg Telefon: +46 40 675 30 24, +46 72 599 77 98 E-post: anders.e.jonsson@skane.se PROJEKTPLAN Datum 2015-10-26 1 (8) Tågstrategi

Läs mer

Projektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt Stockholm

Projektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt Stockholm Projektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt 13380 Stockholm 2017-03-15 1 1. Bakgrund och nuläge 1.1. Bakgrund På senare år har det växt fram en lång rad

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

Foto: Nils-Johan Norenlind TRANSAM. Samordning av transportforskning i Sverige

Foto: Nils-Johan Norenlind TRANSAM. Samordning av transportforskning i Sverige Foto: Nils-Johan Norenlind TRANSAM Samordning av transportforskning i Sverige Januari 2007 Fungerande transporter är en viktig del av vår vardag. Betydelsen för samhälle, tillväxt och sysselsättning är

Läs mer

Populärversion av: Åtgärder för ökad andel godstransporter på järnväg och med fartyg REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG

Populärversion av: Åtgärder för ökad andel godstransporter på järnväg och med fartyg REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG Populärversion av: Åtgärder för ökad andel godstransporter på järnväg och med fartyg REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

Swedavia PMO Hur gjorde vi på Swedavia?

Swedavia PMO Hur gjorde vi på Swedavia? Swedavia PMO Hur gjorde vi på Swedavia? Conny Ulvestaf Projektstrateg Swedavia PMO Swedavias roll Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten. Vår vision Tillsammans

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer