Rehabiliterande förhållningssätt - Utbildning till rehabcoach

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rehabiliterande förhållningssätt - Utbildning till rehabcoach"

Transkript

1 Rehabiliterande förhållningssätt - Utbildning till rehabcoach Utbildningsprojekt Hösten 2012 Projektredovisning Anna Hassel Arbetsterapeut/Projektledare

2 Beställare Sociala sektorn, Borlänge kommun Projektansvarig Marie-Louise Nyström Projektledare Anna Hassel leg Arbetsterapeut

3 Sammanfattning Under hösten 2012 har undersköterskor och vårdbiträden fått utbildning i ett rehabiliterande förhållningssätt. I och med den utbildningsinsats som gick av stapeln, valde äldreomsorgen i Borlänge kommun följande definition för rehabiliterande förhållningssätt: Att arbeta för att upprätthålla och förbättra de äldres funktionsförmåga samt verka för den enskildes psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Borlänge kommun valde att satsa på denna utbildning för att möjliggöra att de äldre, boende på kommunens särskilda boenden, ska bibehålla sin aktivitetsförmåga och ha möjlighet att känna livskvalitet. Vinster med ett rehabiliterande förhållningssätt för de boende och personal är många, bland annat kan man öka hälsan hos båda grupperna. Tidigare projekt inom området är bland annat en utbildning kallad VERA där utbildning i rehabiliterande förhållningssätt och förflyttningsteknik ingick. Denna pågick i Borlänge kommun under Här framkom att det fanns fortsatt behov av utbildning i ämnet. Målet med utbildningsprojektet är att ge rehabombud, eller så kallade rehabcoacher, inom äldreomsorgen ett särskilt ansvar för att inspirera och verka för att arbetsmetoder utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt används och prioriteras i det dagliga arbetet. Syftet är att stödja och stimulera individens egen förmåga att utföra aktiviteter och förebygga ett ökat vårdbehov hos äldre. I val av upplägg har man valt att utgå från motsvarande utbildningsinsats i Östhammars Kommun. Undersköterskor och vårdbiträden fick ansöka om rollen som rehabcoach och sammanlagt 38 rehabcoacher valdes ut. Dessa rehabcoacher fick utbildning i rehabiliterande förhållningssätt, sju tillfällen med uppgifter och handledning mellan tillfällena. Varje tillfälle var uppbyggt kring ett tema: Rehabiliterande förhållningssätt, Människosyn, Aktivitet och rörelse, en workshop med temat Fysisk miljö och måltidsmiljö, en Föreläsning av rehabombud från Östhammars kommun, Hur man blir studiecirkelledare samt sista tillfället med diplomutdelning och festligheter (infaller efter projekttid). Före och efter utbildningen fick rehabcoacherna fylla i en enkät för att skatta hur mycket de tyckte sig arbeta efter ett rehabiliterande förhållningssätt. Enkätsvaren visar att flera aktiviteter förknippades med rehabiliterande förhållningssätt efter utbildningen och att rehabcoacherna de arbetade mer utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt efter att utbildningen genomförts. Vad gäller arbetet på avdelningen generellt visar enkätsvaren att det vid tillfälle 2 var en ökad spridning jämfört med tillfälle 1. Även intervjuer gjordes och där framkommer bland annat att hälften av rehabcoacherna som intervjuades upplevde en skillnad i sitt arbete på avdelningen samt att de reflekterar mer på hur de jobbar. Rehabcoacher och övrigt vårdpersonal upplevde att de jobba lika mycket utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. I diskussionen framkommer att en möjlig orsak till att flera aktiviteter ansågs ingå i ett rehabiliterande förhållningssätt kan bero på att synen om vad som räknas in i det

4 rehabiliterande förhållningssättet breddats. Att rehabcoacherna ser bredare på begreppet rehabiliterande förhållningssättet kan också förklara det som framkom i enkäter gällande att rehabcoacherna upplevde att de själva arbetade mer utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt medan spridningen var ökad vad gäller uppfattningen om arbetet på avdelningen generellt.

5 Innehållsförteckning BAKGRUND 1 DEFINITIONER 1 ORSAK TILL UTBILDNING 2 TIDIGARE PROJEKT 3 MÅL OCH SYFTE 3 GENOMFÖRANDE 3 ENKÄT 3 INTERVJU 3 TIDSPLAN 3 UTBILDNING 4 STUDIECIRKEL 5 REHABCOACHER 4 RESULTAT 5 UTVÄRDERING 8 DISKUSSION 8 REFERENSER 9

6 Bakgrund Definitioner Nedan är begrepp definierade som är av betydelse för rapportens innehåll. Rehabiliterande förhållningssätt Socialstyrelsen definierar begreppet rehabiliterande förhållningssätt som följer: Att brukaren är subjekt i sin egen rehabilitering eller habilitering Att processen utgår från en helhetssyn (holism) Att processen har fokus på det friska (salutogenes) och konkreta problem samt är framtidsinriktad (1). I och med projektutbildningen i rehabiliterande förhållningssätt som gått av stapeln i Borlänge 2012 så har äldreomsorgen i Borlänge Kommun antagit följande definition av rehabiliterande förhållningssätt: Att arbeta för att upprätthålla och förbättra de äldres funktionsförmåga samt verka för den enskildes psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Borlänge kommun och projektledaren har valt att ge exempel på vad detta kan innebära: Vi uppmuntrar den boende att göra det han/hon klarar själv Vi stödjer den boende i det han/hon inte klarar själv och vi utför sysslorna med den boende utifrån hans/hennes förutsättningar Vi motiverar och uppmuntrar den boende att göra egna val och stödjer honom/henne att behålla intressen, vanor och att ha ansvar för sin vardag Rehabilitering Socialstyrelsen har definierat rehabilitering som följer: Rehabilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Insatserna kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår (2). Specifik rehabilitering Sektionen för Äldres hälsa inom Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund och Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter har beskrivit specifik rehabilitering i Ättestupa eller Folkhälsomål (2011). Häri beskriver man specifik rehabilitering som något som faller under Hälso- och sjukvårdslagen, insatserna är riktade mot en individ, målinriktade och ska följas upp. De utförs ofta av arbetsterapeut eller sjukgymnast. Insatserna kan delegeras eller ordineras till annan personal (3). 1

7 Orsak till utbildning Salutogenes och hälsofrämjande arbete Salutogenes är begreppet för hälsans ursprung. Salutogen forskning fokuserar på frågeställningen vad som leder till att människor kan uppleva hälsa trots yttre påfrestningar. Man har funnit i forskningen att människor som utvecklar det friska i livet lever längre, har bättre hälsa, livskvalitet och mentalt välmående. Det är alltså av stor vikt för hälsan att fokus i vård och omsorg ligger på salutogena faktorer - friskfaktorer (4). Den salutogena forskningen ledde fram till vilka faktorer som bidrar till att människan upplever hälsa och känner välbefinnande, detta innefattas i begreppet KASAM- Känsla Av Sammanhang. Antonovsky, som forskade i detta, fann att om människan hade en hög känsla av sammanhang så hade hon lättare att uppleva hälsa trots yttre påfrestningar. I begreppet KASAM ingå begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Har man en hög andel av dessa faktorer så har man hög KASAM och därmed möjlighet att uppleva bättre hälsa (5). Att som personal arbeta med dessa faktorer i vård och omsorg är en stor och viktig del för att möjliggöra att de boende upplever hälsa. Hur kan vi öka den boendes KASAM? Dagens sjukvård koncentrerar sig i första hand på motsatsen, patogenes, och fokuserar på det sjuka. Denna utbildning lägger fokus på hur vi som personal kan stärka hälsan hos den boende genom att arbeta salutogent. Hälsovinster för personal Lisa Andersson, sjukgymnast och personalutbildare i rehabiliterande förhållningssätt diskuterar personalens vinst av att arbeta med ett rehabiliterande förhållningssätt. Att alla arbetar efter samma mål, för att ge den boende möjlighet att bibehålla sin identitet och sin förmåga, gör att personalen kan känna en större trygghet i arbetet samt bidrar till att det blir roligare att gå till jobbet. Ett annat resultat av att arbeta efter detta förhållningssätt är en ökad känsla av meningsfullhet för personalen (6). Dessa vinster i sig kan bidra till en bättre hälsa för personalen. Man bör också beakta den fysiska aspekten; att låta den boende göra det han/hon klarar, skonar personalens kroppar och ryggar eftersom de i sin tur arbetar mer stödjande än hjälpande. Vinster av ett rehabiliterande förhållningssätt Att satsa på rehabilitering och ett rehabiliterande förhållningssätt är något som indirekt kan påverka vård och omsorgskostnader. Även detta ligger naturligtvis som grund till varför vi valde att utbilda vårdpersonal i rehabiliterande förhållningssätt. Genom att arbeta efter ett rehabiliterande förhållningssätt stöttar personalen den boende i att bibehålla sin identitet, funktion, självständighet och hälsa (6). Därmed klarar den boende att vara självständig under längre tid, och man kan minska eller bibehålla hjälpbehovet. För att på sikt minska omvårdnadskostnaderna är det ett rehabiliterande förhållningssätt som krävs hos all personal. Med detta arbetssätt kan man få den enskilde att bibehålla sina förmågor, sina förutsättningar för rörelse och aktivitet längre och därmed minska eller bibehålla hjälpbehovet på sikt. Förhållningssättet är något man måste jobba långsiktigt med. 2

8 Tidigare projekt Under åren har man i Borlänge satsat på rehabiliterande förhållningssätt i olika former. Under 1990-talet genomfördes en utbildningsinsats, Rehab 300, mot ett hemtjänstområde i Borlänge Kommun. Under våren och hösten 2009 gick Vera projektet av stapeln. Då utbildades delar av personalgrupp i hemtjänst och särskilt boende i rehabiliterande förhållningssätt och förflyttningsteknik. Målet var att förbättra kunskaper och färdigheter kring rehabiliterande förhållningssätt och förflyttningsteknik hos undersköterskor och vårdbiträden inom dessa verksamheter. 300 personer skulle utbildas och målet var att 70 % av dessa skulle uppleva att de fick ökade kunskaper i ämnet. Kursen fick färre deltagare än förväntat men fler av dem som deltog upplevde att de fick ökade kunskaper (84 %). Reflektionerna efter detta projekt var bland annat att kunskaperna inte sprider sig från deltagarna till övriga i personalgruppen och att det finns behov av fortsatta utbildningsinsatser samt ytterligare handledning. Mål och syfte Målet med utbildningsprojektet är att ge rehabombud, eller så kallade rehabcoacher, inom äldreomsorgen ett särskilt ansvar för att inspirera och verka för att arbetsmetoder utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt används och prioriteras i det dagliga arbetet. Syftet är att stödja och stimulera individens egen förmåga att utföra aktiviteter och förebygga ett ökat vårdbehov hos äldre. Genomförande Enkät På ett uppsamlingsheat, så kallad kick-off, innan utbildningens start fick rehabcoacherna fylla i en enkät (se bilaga 1). Där fick de skatta omvårdnadsarbetet utifrån om ett rehabiliterande förhållningssätt ingick samt definiera påståenden utifrån om de utgick från ett rehabiliterande förhållningssätt eller inte. Enkäten fylldes sedan i igen efter tillfälle 6, när rehabcoacherna tillgodogjort sig utbildningen. En skillnad mellan gruppens skattning kunde då synliggöras. Vid första enkät-tillfället var svarsfrekvensen 33 av 38. Vid tillfälle två var svarsfrekvensen 34 av 37. Intervju I slutet av utbildningen, november/december 2012, genomfördes intervjuer med 8 rehabcoacher, 8 personer från övrig personal undersköterska/vårdbiträden- och 6 personer boende på de särskilda boendena samt 2 enhetschefer. Intervjuerna byggde på öppna frågor. Se bilaga 2. Tidsplan I mars 2012 informerades enhetschefer på särskilt boende angående utbildningsprojektets upplägg. I informationen ingick att enhetscheferna i sin tur skulle informera undersköterskor och vårdbiträden om kursen samt att de undersköterskor och vårdbiträden som var intresserade skulle söka rollen som rehabcoach. I april och maj genomfördes intervjuer med 3

9 de som sökt rollen som rehabcoach. I intervjun fick den sökande berätta orsaken till intresset och hur man såg på rehabiliterande förhållningssätt. Den sökande fick information om utbildningen och upplägget. I början av maj 2012 fick berörda enhetschefer information om projektet genom en föreläsning av undertecknad. Enhetschefer från Östhammars kommun ansvariga för rehabiliterande förhållningssätt-utbildningen informerade om hur upplägget av utbildning i Östhammars Kommun sett ut. Sista maj hölls ett uppsamlingsheat för rehabcoacherna där de fick svara på en enkät, fick information om vilken grupp de ingick i, samt tid och plats för utbildningen. Den 16 e augusti startade utbildningen, efter 6 utbildningstillfällen med sista tillfället i december var utbildningen avklarad. Under denna tid träffade undertecknad rehabcoacherna för handledning i rehabiliterande förhållningssätt mellan utbildningstillfällena, ca en träff per rehabcoach. Dessa träffar var utspridda över hösten. För att möjliggöra att alla ska få del av utbildningen har extra utbildningstillfällen planerats in samt i vissa fall enskilda träffar med undertecknad och berörd rehabcoach. Rehabcoacher Rehabcoacherna var från början 38 stycken till antalet och består av undersköterskor och vårdbiträden som sökt rollen som rehabcoach. Antal som sökte var 43 st. Efter intervju har de valts ut på fem avdelningar var det fler som sökt än som kunde få rollen och då har projektledaren valt person tillsammans med enhetschef. Valet har bland annat grundats på hur många andra uppdrag man har. Av de 38 rehabcoacherna är en person rehabassistent och övriga personal i det dagliga arbetet. I snitt är det en rehabcoach per avdelning. En person avsade sig uppdraget på grund av sjukskrivning och ersattes av en annan person. En person ytterligare avsade sig uppdraget men ersattes inte av annan person. Antal deltagare vid avslut var 37 st. Gruppen delades in i två mindre grupper. Utbildning Konceptet och upplägget för utbildningen bygger på Rehabombud- utbildningen man satsat på i Östhammars kommun och ett kunskapsinhämtande har skett inför planering och uppstart (7). Anledningen till att man inspirerats av denna kommuns arbete är dels för att resultatet av utbildningen varit positivt och dels för att arbetsmetoden är applicerbar i Borlänge kommun. Utbildningen består av sju tillfällen à tre timmar, med olika teman. Rehabiliterande förhållningssätt, Människosyn, Aktivitet och rörelse, en workshop med temat Fysisk miljö och måltidsmiljö, en Föreläsning av rehabombud från Östhammars kommun, Hur man blir studiecirkelledare samt sista tillfället med diplomutdelning och festligheter (infaller efter projekttid). Olika gästföreläsare har hållit i föreläsningar, bland annat en överläkare för Geriatrik och rehabiliteringsmedicin i Falun/Borlänge. De flesta föreläsningar har dock undertecknad ansvarat för själv. Delar av kurstillfället har bestått av föreläsning, stor del har även bestått av diskussioner och gruppuppgifter. Till utbildningen har rehabcoacherna fått ett skriftligt material, se bilaga 3. Mellan tillfällena har de också fått uppgifter som ska utföras och lämnas in skriftligt, uppgifterna finns angivna i materialet. Undertecknad har under utbildningen träffat rehabcoacherna på deras arbetsplats för att handleda kring rehabiliterande förhållningssätt i det praktiska arbetet. Uppgifterna har 4

10 diskuterats samt hur arbetet fortlöper kring det rehabiliterande förhållningssättet i arbetsgruppen. Vilka motstånd de upplever samt vilka förändringar som redan kommit till stånd har också diskuterats. Studiecirkel Efter genomförd utbildning håller rehabcoachen studiecirklar med sina kollegor för att förankra det rehabiliterande förhållningssätt i arbetsgruppen. Denna del sker efter projekttid och beskrivs därför inte ytterligare i detta material. Resultat Enkätsvar Svarsfrekvens för enkät omgång ett var 33 deltagare och för enkät nummer två 34 st. Från enkät-tillfälle ett som skedde innan utbildningens start, skattade deltagarna som framgår i figur 1, gula staplar. Enkätsvar från rehabcoacherna visade att de definierade rehabiliterande förhållningssätt olika. Av de påståenden de skulle skatta var det flest som ansåg att aktiviteten att äta själv var en del av ett rehabiliterande förhållningssätt medan minst antal personer tyckte företeelsen att få sin frukost serverad innebar ett rehabiliterande förhållningssätt. När enkäten fylldes i efter kurstillfälle 6, de vinröda staplarna, kan man se en tydlig förändring. Fler personer har skattat fler alternativ som rehabiliterande förhållningssätt. Man har nu en uppfattning av att rehabiliterande förhållningssätt består av fler delar och komponenter än vad man först ansåg. Vad är ett rehabiliterande förhållningssätt? Tillfälle 1 n=33 Tillfälle 2 n= Välja kläder Träna sina ben Äta själv Utföra fritidssysslor Påverka sin duschdag Träna varje dag Lugn och ro vid måltid Få sin frukost serverad Tillfälle 1 Tillfälle 2 Figur 1 5

11 Gällande hur deltagarna själv arbetar utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt skattade de som framgår i figur två. Vid första tillfället skattade de flesta mellan tre och fyra i den femgradiga skalan där ett står för instämmer inte alls och fem innebär instämmer helt. Detta innebär att de flesta deltagare upplever sig arbeta efter detta förhållningssätt i viss mängd. Efter tillfälle 6, rosa linje, uppfattar de flesta att de nu mer arbetar utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt, där flest har skattat en fyra. Jag har ett rehabiliterande förhållningssätt när jag arbetar Antal deltagare Tillfälle 1 Tillfälle Figur Instämmer inte alls till 5 -Instämmer helt I figur 3 framkommer hur deltagarna anser att arbetslaget och kollegorna arbetar efter ett rehabiliterande förhållningssätt. Även här skattade de flesta en trea i första omgången. Som ovan innebär detta att deltagarna anser att deras kollegor till viss del arbetar efter ett rehabiliterande förhållningssätt. I omgång två är skattningen högre och man uppfattar att kollegorna har ett arbetssätt som är mer präglat av ett rehabiliterande förhållningssätt än man tidigare ansett. Min arbetsgrupp arbetar utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt Antal deltagare Tillfälle 1 Tillfälle instämmer inte alls till 5- instämmer helt Figur 3 6

12 Intervjuer I intervjuns första fråga framkom att det varierade bland rehabcoacherna hur de upplever arbetet på sin avdelning utifrån rehabiliterade förhållningssätt. Några rehabcoacher tyckte att det fungerade skapligt och att man redan till viss del arbetar utifrån ett rehabiliterande förhållningssättet på avdelningen. Andra upplevde att arbetet på avdelningen inte alls skedde utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. Rehabcoacher inom korttidsboende och demensboende upplevde att det var svårt att jobba utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt på grund av klientelet på avdelningen. På frågorna som handlade om hur arbetet såg ut på avdelningen före kursen och om det var någon skillnad jämfört med nuvarande, svarade hälften av rehabcoacherna att de själva jobbar annorlunda och reflekterar mer på arbetet på avdelningen. Den andra hälften av rehabcoacherna uppgav att de inte märkt någon skillnad jämfört med innan kursen. Samtliga rehabcoacher som deltog i intervjuerna satte en sju eller åtta i självskattning, gällande hur mycket de jobbade utifrån ett rehabiliterade förhållningssätt. Tre av rehabcoacherna ansågs att stress var det som hindrade dem från att uppnå en tia, tre rehabcoacher ansåg att de behövde reflektera på och få in det rehabiliterade förhållningssättet praktiskt i vardagen för att kunna värdera sin insats som en tia. Två av rehabcoacherna hade svårt att säga vad som behövde förbättras. Av de kollegor som intervjuades uppgav tre personer att det saknades tid för att jobba utifrån ett rehabiliterade förhållningssätt, flera av de intervjuade upplevde också att det berodde på den personal som jobbade vid varje arbetspass hur mycket som gjordes utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. Sex av de åtta som tillfrågades såg ingen skillnad i arbetet jämfört med före utbildningen i rehabiliterande förhållningssätt men flera uppgav att de trodde att det skulle förändras i samband med studiecirklarna på avdelningen. Två av de tillfrågade upplevde viss skillnad jämfört med tidigare. Övrig personal skattade sig som en sjua eller åtta, precis som rehabcoacherna, undantag var en person som skattade sig mellan fem och sex samt en person som skattade sig som en tia. De boende som intervjuades upplevde till största del att de fick göra det som de klarade själva medan en person uppgavs sig få mer hjälp än som var nödvändigt. Ingen av de boende hade upplevt någon skillnad sedan utbildningen för rehabcoacherna började. Tre av de boende som intervjuades uppgav att de hade önskemål som inte blev uppfyllda till fullo, dessa önskemål handlade enbart om aktivering och utevistelse, övriga tre boendeupplevde att de fick sina behov fullständigt tillgodosedda. De två enhetschefer som intervjuades skattade båda vikten av att arbeta utifrån ett rehabiliterade förhållningssätt som en tia. Den ena chefen upplevde att rehabcoacherna hade lyftas av kursen men hade inte sett någon skillnad hos den övriga arbetsgruppen, den andra chefen såg ingen förändring i arbetssättet. Den ena chefen definierade rehabiliterande förhållningssätt som att sätta personen i fokus, se vad personen vill samt pusha på brukare. Denna chef upplevde att dennes personalgrupp till stor del jobbade utifrån det rehabiliterande förhållningssättet. 7

13 Den andra chefen definierade rehabiliterande förhållningssätt som att se det friska, vad brukaren klarar av och sedan förstärka det istället för att fokusera på det som inte fungerar, denna chef upplevde att ca 20 % av personalen jobbade helt utifrån detta medan andra hade längre kvar. Utvärdering Utvärderingarna som rehabcoacherna fyllt i visar att man i det stora hela tyckte att utbildningen var bra, intressant och lärorik. Det framkom att rehabcoacherna önskat mer information om utbildningen före kursstart. De mest uppskattade tillfällena var tillfälle tre och fyra. Tillfälle fem då personal från Östhammar var på besök var mestadels positivt även om vissa av rehabcoacherna inte tyckte att det gav så mycket. Även tillfälle sex då ABF var på besök var det skiftande åsikter om, de flesta tyckte att det var bra medan andra tyckte att det onödigt långt. Generellt önskades mer diskussioner från flera av rehabcoacherna. Diskussion Som framgår i figur 1 så har deltagarna gång ett skattat färre aktiviteter som en del av ett rehabiliterande förhållningssätt än i omgång två. Detta kan tolkas som att deltagarna har fått en större kunskap om begreppet rehabiliterande förhållningssätt under kursens gång och därmed förstått att fler aktiviteter kan vara en del av ett rehabiliterande förhållningssätt. Innan kursens start hade man en snävare uppfattning vad detta arbetssätt innebar. Intressant är även att fler skattat alternativet Få sin frukost serverad som en del av ett rehabiliterande förhållningssätt efter kursens gång. Även denna företeelse kan innebära ett rehabiliterande förhållningssätt eftersom man utgår från individen som kan spara energi som sen kan användas i en annan, valbar aktivitet. Detta är något som deltagarna fått kunskap om under kursen. Projektledarens tanke med de olika alternativen var att alla påståendena kan innebära ett rehabiliterande förhållningssätt under vissa förutsättningar. I figur 2 kan man se att deltagarna efter kursen uppfattar att de i större grad arbetar efter ett rehabiliterande förhållningssätt än innan. Skillnaden är inte så markant men man kan ändå se en viss förändring. Om detta tyder på att man nu till större grad vet vad ett rehabiliterande förhållningssätt innebär och därmed inser att mer av det man redan gjorde var efter ett rehabiliterande förhållningssätt, eller om det tyder på att man förändrat sitt arbetssätt är svårt att säga. Kopplat till föregående diagram kan man dock med stor sannolikhet säga att det till stor del handlar om att sätta rätt ord på det man gör och därmed inse att man kanske redan arbetar efter ett rehabiliterande förhållningssätt. När det gäller deltagarnas uppfattning om kollegornas arbetssätt ser man i figur 3 att det i skattning två är en större spridning. Medan de flesta i omgång ett skattade en trea är nu linjen annorlunda med en större grad fyror. Även här kan detta tyda på att man nu vet vad ett rehabiliterande förhållningssätt innebär och kan se att man till viss del redan arbetat efter detta. Vissa deltagare och enheter har dock även förändrat arbetssättet under kursens gång mot ett mer rehabiliterande förhållningssätt och grafen kan även vara ett tecken på detta. Resultatet av intervjuerna gav inget samlat intryck av upplevelserna, troligtvis betydde detta på att frågor som ställdes var öppna med syftet rehabcoacherna skulle få uttrycka sig fritt och beskriva hur var och en upplevde kursen. Till viss del kan det skiftande resultatet gällande 8

14 hur arbetet på avdelningen ser ut och hur det såg ut före utbildning bero på att olika rehabcoacher ställer olika krav på både sig själv och kollegorna i arbetsgruppen. Ingen av rehabcoacherna uppgav tidsbrist som ett hinder för att jobba med rehabiliterande förhållningssätt (även om flera uppgav stress som ett problem). Flera av övriga vårdpersonalen som intervjuades tyckte att det saknades tid för att jobba utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt, denna skillnad mellan rehabcoacher och övrig personal beror troligen på att tidsaspekten har diskuterats mycket under utbildningen i rehabiliterande förhållningssätt. Att de boende inte upplevt någon skillnad vid tidpunkten för intervjuerna beror troligtvis på att enbart en ur personalstyrkan som varje brukare träffat gått utbildningen. Troligen kommer denna skillnad att bli större när studiecirklarna kommer igång på avdelningen då all personal som arbetar dagtid ska delta i studiecirklarna. Utvärderingen visar att de flesta av dem som genomförde utbildningen var nöjda, det som kunde förbättras var praktiska saker som lokal och flera pauser vilket kommer att finnas i åtanke till kommande utbildningar. Vad gäller kurstillfällen som rehabcoacher haft under hösten visade utvärderingen till största del positiva upplevelser. Det kan inte urskiljas någon allmän kritik från en större del av gruppen. Det fanns dock åsikter från ett fåtal av deltagarna kring vissa av kurstillfällena. Det är svårt att hitta ett upplägg som passar många olika individer perfekt. Hur kurstillfällen uppfattas beror mycket på vilka erfarenheter deltagarna bär med sig sedan tidigare. 9

15 Referenser 1. ( ) 2. ( ) 3. Föreningen Sveriges Arbetsterapeuter & Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Ättestupa eller folkhälsomål - Ett manifest för alla äldre medborgares rätt till specifik rehabilitering ( ) 5. ( ). 6.Att få leva tills jag dör om ett rehabiliterande synsätt Lisa Andersson, Fortbildning AB/Tidningen Äldreomsorgen Östhammars kommun. Rehabiliterande förhållningssätt, Om värdighet i vardagen. Utbildningshäfte samt studiecirkelmaterial

16 Bilaga 1 Enkät 1-Rehabiliterande förhållningssätt- Rehabcoacher Utbildning och studiecirkel Vad innebär ett rehabiliterande förhållningssätt för mig? 1. Vad innebär det att arbeta utifrån ett Rehabiliterande förhållningssätt? Nedan är exempel angivna, kryssa i rutan framför de exempel du tycker passar in på ett arbetssätt präglat av ett rehabiliterande förhållningssätt. Skriv även egna kommentarer. Att få välja kläder på morgonen Att få träna sina ben på en cykel Att få äta själv Att få utföra sina fritidssysselsättningar Att få vara med och påverka vilken dag man ska duscha Att träna varje dag Att få lugn och ro vid maten Att få sin frukost serverad Annat: 2. Jag har ett rehabiliterande förhållningssätt när jag arbetar. Markera i den ruta som passar bäst. Instämmer inte Instämmer helt alls 3. Min arbetsgrupp arbetar utifrån ett Rehabiliterande förhållningssätt. Markera i den ruta som passar bäst. Instämmer inte Instämmer helt alls

17 Bilaga 2 Intervju - undersköterska/vårdbiträde samt rehabcoach särskilt boende För undersköterska/vårdbiträde, ej rehabcoach: vad är ett rehabiliterande förhållningssätt för dig? Hur upplever du arbetet på din arbetsplats utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt? Hur arbetade ni på er arbetsplats innan kursen i rehabiliterande förhållningssätt? Vad är skillnaden i arbetssätt nu jämfört med innan kursen? Hur mycket jobbar du enligt ett rehabiliterande förhållningssätt? Skatta mellan 1-10, där 1 är inte alls och 10 så mycket det går. Vad är det som gör att du skattar Vad skulle krävas av dig/vad behöver skillnaden bli för att du ska skatta en 10? Intervju - boende på särskilt boende Hur upplever du hjälpen, stödet du får från personalen? Får du göra det du klarar själv? (Vad klarar du själv och vad behöver du hjälp med?) Hur ser personalens arbetssätt ut sedan i somras gällande det stöd du får, någon förändring? Vad är viktigt för dig i vardagen (vanor, roller, behov) får du de aspekterna tillfredsställda? Intervju - enhetschefer Hur upplever du vårdpersonalens arbete när det gäller ett rehabiliterande förhållningssätt? Ser du någon skillnad i arbetssättet det senaste halvåret? Hur viktigt tycker du att det är att arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt? Skatta 1 till 10 där 1 inte alls är viktigt och 10 jätteviktigt. Hur definierar du/vad innebär det för dig att arbeta efter ett rehabiliterande förhållningssätt?

18 Rehabiliterande förhållningssätt - Utbildning till rehabcoach Bilaga 3 Rehabiliterande förhållningssätt Utbildning för blivande rehabcoacher Ett deltagarmaterial till utbildningen i rehabiliterande förhållningssätt Ett rehabiliterande förhållningssätt mer än att jobba med händerna på ryggen Projektledare Anna Hassel Hösten 2012

19 Rehabiliterande förhållningssätt - Utbildning till rehabcoach Bilaga 3 Innehåll REHABILITERANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT UTBILDNING TILL REHABCOACH _ 5 TILLFÄLLE 1: REHABILITERANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT 6 TILLFÄLLE 2: MÄNNISKOSYN 7 TILLFÄLLE 3: AKTIVITET OCH RÖRELSE 8 TILLFÄLLE 4: WORKSHOP FYSISK MILJÖ OCH MÅLTIDSMILJÖ 9 TILLFÄLLE 5: BERÄTTELSE FRÅN ÖSTHAMMAR UNDERSKÖTERSKOR BERÄTTAR OM ARBETET KRING REHABILITERANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT 10 TILLFÄLLE 6: STUDIECIRKEL ABF INFORMERAR 11 TILLFÄLLE 7: KNYTA IHOP SÄCKEN 12 MATERIAL OCH INFORMATION INSPIRERAT OCH HÄMTAT FRÅN: 13

20 Rehabiliterande förhållningssätt - Utbildning till rehabcoach Bilaga 3 Rehabiliterande förhållningssätt utbildning till rehabcoach Mål med utbildningen Målet med utbildningen är att utbilda rehabcoacher med speciell inriktning mot ett rehabiliterande förhållningssätt. De i sin tur kommer ha ett ansvar för att inspirera övrig personal så att förhållningssättet kan genomsyra verksamheten. Tillvägagångssätt Under sju tillfällen kommer deltagarna att diskutera rehabiliterande förhållningssätt i större och mindre grupper och få lyssna på föreläsningar med mera. Följande teman ingår: Rehabiliterande förhållningssätt Människosyn Aktivitet och rörelse Workshop- Fysisk miljö och måltidsmiljö Berättelse från Östhammar Studiecirkel ABF Knyta ihop säcken Mellan tillfälle sex och sju får deltagarna starta en studiecirkel på sin arbetsplats med sina kollegor. Fem tillfällen ska sammanlagt bokas in för att förankra det rehabiliterande förhållningssättet i arbetsgruppen och hitta gemensamma tankar och rutiner att arbeta utifrån. Här ska även en grundlag för ett rehabiliterande förhållningssätt skapas. 3

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg Projektet Guldstunder i äldres vardag Sida 2 Sida 3 Inledning Sedan augusti 2008 arbetar två kvalitetsinspiratörer

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg * Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg *Utbildning Kognitiva funktionsnedsättningar och Tydliggörande pedagogik *Skattning av självständighet *Genomförandeplan *Brukarenkäter

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet Ett salutogent förhållningssätt Om meningsfullhet och livskvalitet Anor från 1700-talet Fattighuset Vegahusen Änggårdsbacken Otium Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Samma förutsättningar

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

I Eslöv ser vi individen. Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren

I Eslöv ser vi individen. Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren I Eslöv ser vi individen Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren Fokus på individen ger ökad brukarkvalitet och nöjdare medarbetare Vård och Omsorg ska öka sitt fokus på individen. Vi

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Vad tycker du om bemanningen i demensvården?

Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Resultat av Socialstyrelsens webbenkät 14 september 7 november 2011 2011-11-08 Om enkäten Enkäten har genomförts som en webbenkät under perioden 14 september

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal

Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal -i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt PROJEKTPLAN Utbildning av omsorgspersonal i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Att arbeta på avdelningen Stöd och service Att arbeta på avdelningen Stöd och service På avdelningen Stöd och service arbetar vi med att hjälpa personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning är när en person på grund av en skada eller

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

DELOMRÅDE REHABILITERING

DELOMRÅDE REHABILITERING 1 (6) Ansökan av stimulansmedel per delområde avseende 2010 års stimulansmedel, äldreomsorgskontoret, 2010-07-06 Bilaga 1 dnr 10/79 Äldreomsorgskontoret har 13 602 tkr i stimulansmedel att fördela mellan

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Gemensamt förhållningssätt - ur ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande perspektiv -En utvärdering

Gemensamt förhållningssätt - ur ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande perspektiv -En utvärdering VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tina Palm, projektledare SLUTRAPPORT 1 (35) VON/2008:56-027 Gemensamt förhållningssätt - ur ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande perspektiv -En utvärdering

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision Ledarskap i äldreomsorgen En rapport från Kommunal och Vision Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Hur upplever cheferna förutsättningarna för ledarskap? 6 Vad anser medarbetarna? 7 Slutsatser och

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Hagalundsgruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Hagalundsgruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Hagalundsgruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal

Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal Delprojektet har utbildat omvårdnadspersonal inom kost och nutrition med syfte att kvalitetssäkra nutritionsomhändertagandet inom äldreomsorgen

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Att få rätt stöd i sitt hem

Att få rätt stöd i sitt hem Att få rätt stöd i sitt hem Att flytta från föräldrahemmet Bostäder Vi lever i en kultur där vuxna personer oavsett funktionsnedsättningar skall flytta från sina föräldrar och leva ett självständigt liv

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Slutrapport Rehabilitering

Slutrapport Rehabilitering Slutrapport Rehabilitering Syftet med förändringsarbetet vid Kinnaborg har varit att skapa korttidsvård med ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Delprojektet har finansierats av statliga

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

60 lägenheter Plan 2 2 bgr för personer med demensdiagnos á 9 lägenheter 1 bgr s.k. omvårdnadsboende 9 lägenheter

60 lägenheter Plan 2 2 bgr för personer med demensdiagnos á 9 lägenheter 1 bgr s.k. omvårdnadsboende 9 lägenheter Ljungbackens vård- och omsorgsboende Särskilt boende för äldre över 65 år 60 lägenheter Plan 2 2 bgr för personer med demensdiagnos á 9 lägenheter 1 bgr s.k. omvårdnadsboende 9 lägenheter Plan 3 3 bgr

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Kartläggning. YRKESKRAV. ett kartläggningsmaterial byggt på självskattning

Kartläggning. YRKESKRAV. ett kartläggningsmaterial byggt på självskattning Kartläggning. ett kartläggningsmaterial byggt på självskattning Deltagare i arbetsgruppen: Anna Thomsson (Botkyrka), Camilla Andersson (Ekerö), Kerstin Haglund (Hägersten Liljeholmen), Catarina Larsson

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer