Utländska företag 2007

Transkript

1 S2008:005 Utländska företag 2007

2 Utländska företag 2007 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, ÖSTERSUND Telefon Telefax Förfrågningar: Markus Lindvert telefon: e-post: Ann-Sofie Karlsson telefon e-post Producent SCB, Programmet för industri ÖREBRO Telefon Telefax Förfrågningar: Jonas Färnstrand telefon: e-post: Ansvarig utgivare Brita Saxton Östersund juli 2008 ISSN X

3

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Definition av utländska företag... 7 Skillnader mellan olika statistikkällor... 8 Resultat från undersökningen... 9 Tabeller Fakta om statistiken Definitioner

5

6 Sammanfattning Fler än anställda i utländska företag Antalet utländska företag i Sverige blev 837 fler under år Antalet anställda i de utlandsägda företagen ökade med personer, vilket var en större ökning jämfört med föregående undersökning. Detta gör att för första gången är fler än anställda i utländska företag i Sverige. Totalt fanns det utlandsägda företag med anställda i Sverige år De svarade för 24 procent av sysselsättningen i det svenska näringslivet. Företagsförvärv är den vanligaste etableringsformen bland de utländska företagen. Totalt har 48 procent blivit utländska genom förvärv. Nyetableringar är det näst vanligaste skälet till att företagen blev utländska (28 procent). Förvärv är vanligare inom tillverkningsindustrin än inom tjänstesektorn. Norskt ägande ökar mest Norge svarade för den största ökningen av antalet utländska företag mellan åren 2006 och 2007 (176 företag), följt av Luxemburg (126 företag) och Cypern (112 företag). Norge är även det ägarland som kontrollerar flest företag i Sverige (1 648 företag), följt av Storbritannien (1 304) och USA (1 262). Flera ägarländer ökade antalet anställda i Sverige år De största ökningarna förekom i företag kontrollerade från Storbritannien, Danmark, Luxemburg och Norge. Antalet anställda minskade framförallt i företag kontrollerade från Nederländerna och USA. Totalt sett dominerar EU-länderna det utländska ägandet i Sverige, 61 procent av alla anställda. USA är det enskilda ägarland med flest anställda i Sverige, personer, motsvarande 17 procent av alla anställda i utländska företag. Antalet anställda i utlandskontrollerade arbetsställen ökade i 17 av 21 län under år De största ökningarna ägde rum i Stockholms, Västra Götalands samt Skåne län. Det utländska ägandet är fortsatt koncentrerat till storstadsregionerna. Av alla utländska arbetsställen i Sverige fanns 34 procent i Stockholms län, 16 procent i Västra Götalands län och 14 procent i Skåne län. I dessa län arbetade 62 procent av dem som var anställda i utländska företag. Antalet anställda i utländska tjänsteföretag ökar Antalet anställda i utländska tjänsteföretag ökade med drygt anställda. Inom tjänstesektorn ökade antalet anställda framförallt inom andra företagstjänster samt hälsooch sjukvård. Minskningar skedde främst inom detaljhandeln samt hotell och restaurang. Inom tillverkningsindustrin minskade antalet anställda i utländska företag med knappt anställda. Av samtliga utländska företag tillhörde 76 procent tjänstesektorn och 14 procent tillverkningsindustrin. Mellan åren 2006 och 2007 ökade antalet tjänsteföretag mest. 58 procent av alla anställda i utländska företag i Sverige återfinns inom tjänstesektorn, 38 procent inom tillverkningsindustrin och tre procent inom byggsektorn. 5

7 Få stora företag sysselsätter flest Av de utländska företagen år 2007 var 86 procent små med färre än 50 anställda i Sverige. Dessa företag sysselsatte 11 procent av de anställda i utländska företag. De stora företagen med fler än 250 anställda utgjorde fyra procent av samtliga utländska företag medan dess andel av sysselsättningen var 67 procent av alla anställda i de utländska företagen. Detta var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. 6

8 Definition av utländska företag Huvudprincipen är att ett företag definieras som utländskt om mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av en eller flera utländsk ägare. Om företaget tillhör en koncern i Sverige vars svenska koncernmoder är utlandsägd räknas också hela koncernen som utländsk. Är företaget ägt i flera led är det den yttersta ägaren, det vill säga det moderbolag som i sin tur inte kontrolleras till mer än hälften av något annat bolag, som bestämmer nationaliteten på alla ingående bolag. När två eller flera utländska ägare med olika nationalitet tillsammans innehar aktier med ett röstvärde som överstiger 50 procent redovisas de i en separat kategori, delat ägande, i tabeller över ägarländer. Företag som till hälften ägs från Sverige räknas som svenskägda och ingår inte i denna rapport. Förändringen av antalet utländska företag redovisas respektive undersökningsår, vilket kan vara ett annat år än det då ägarförändringen ägt rum. Detta beror på förbättrad täckning i statistiken, där även företag som varit utlandsägda före år 2007 identifierats i undersökningen. Förändringar i statistiken beror också på förändringar i populationen utländska företag. Hela koncerner kan från ett år till ett annat ändra nationalitet. En koncern eller ett företag som ena året var utlandsägd kan nästa år vara svenskägd och vice versa. Inom koncerner beror förändringarna framförallt på köp, försäljningar och nedläggningar av bolag. Att förändringar i population kan ha stort genomslag på statistiken bör särskilt beaktas vid tolkningen av utvecklingen i enskilda länder och för enskilda branschgrupper. Populationsförändringarna försvårar även jämförelser över tiden. Se Fakta om statistiken för mer information om undersökningen samt definitioner. 7

9 Skillnader mellan olika statistikkällor ITPS mäter omfattning och förändringar i det utländska ägandet i Sverige uttryckt i antal företag och anställda. Utgångspunkten för mätningarna är att identifiera ägare i andra länder som kontrollerar företag i Sverige. Nationaliteten bestäms av den yttersta ägarens hemvist. ITPS tillämpar definitioner som överenskommits samarbete med OECD och EU samt rapporterar statistik till dessa organisationer. ITPS statistik mäter den totala omfattningen och nationaliteten bestäms efter den yttersta ägaren som kontrollerar verksamheten. Det finns annan statistik som mäter transaktioner kring utländska företagsförvärv och ägande över gränserna, t.ex. betalningsbalansstatistiken, som omfattar s.k. direktinvesteringar och portföljinvesteringar. Kriteriet för en direktinvestering att minst tio procent av aktierna eller röstvärdet innehas av en utländsk investerare. En lägre andel räknas som portföljinvestering (finansiell placering). En direktinvestering kan avse nyetableringar, fusioner, förvärv, aktieägartillskott och lån till bolag i ett annat land. Om ett dotter- eller intressebolag självt finansierar sig i värdlandet ingår detta inte i värdet på en direktinvestering. Dessutom bestäms nationaliteten av den närmaste ägarens hemvist och inte av den yttersta ägaren. Direktinvesteringsstatistiken redovisar alltså finansiella transaktioner med omvärlden och är en delpost i landets betalningsbalans. Det utländska företagets verksamhet och deras investeringsvolymer i Sverige ingår inte i begreppet direktinvestering. Liksom vid andra internationella jämförelser finns problem med jämförbarhet. Tillgången och aktualiteten innebär att dessa siffror ofta används i fel sammanhang, t.ex. för att redovisa omfattningen på den verksamhet som bedrivs i värdlandet. ITPS statistik och betalningsbalansen kompletterar alltså varandra genom att visa olika aspekter av utlandets ägande i Sverige. 8

10 Resultat från undersökningen Fler än anställda i utländska företag Antalet utländska företag i Sverige blev 837 fler under år Antalet anställda i de utländska företagen ökade med , vilket var en större ökning jämfört med föregående års undersökning. Detta gör att för första gången är det fler än anställda i utländska företag i Sverige. Totalt fanns det utlandsägda företag med anställda i Sverige år I undersökningen för år 2007 tillkom totalt företag. Detta inkluderar företag som blev utländska 2007 samt företag som aktiverats 2007 från att ha varit vilande. Antalet företag som utgått ur undersökningen uppgick till 1 437, vilket bland annat omfattar företag som inte längre var verksamma på grund av exempelvis likvidation, konkurs, avregistrering, fusion (1 072 företag) eller att företagen blev svenskägda under år 2007 (214 företag). Detta genererar en nettoökning med 837 utländska företag jämfört med 2006 års undersökning. De utländska företagens andel av samtliga anställda i näringslivet uppgick till 24 procent 2007 vilket är en liten ökning sedan Se figur 1. Figur 1 Antalet anställda i utländska företag och deras andel av antalet anställda i näringslivet åren , ,0 15,0 10,0 5,0 Antal anställda Procent 0 0, Företagsförvärv är vanligaste etableringsformen Företagsförvärv är den vanligaste etableringsformen bland de utländska företagen. Totalt har 48 procent (5 723 företag) av stocken blivit utländska genom förvärv. Nyetableringar är det näst vanligaste skälet till att företagen blev utländska, totalt har 28 procent (3 321 företag) av samtliga utländska företag etablerats på detta sätt. Se tabell nedan. Förvärv är vanligare inom tillverkningsindustrin än inom tjänstesektorn. Inom tillverkningsindustrin blev 64 procent utländska genom förvärv, för tjänstesektorn var motsvarande siffra 45 procent. Inom tjänstesektorn blev 30 procent utländska genom nyetablering, inom tillverkningsindustrin var motsvarande siffra 17 procent. 9

11 Antal företag och anställda efter etableringsform för de utländska företagen ALLA 2007 Antal företag Andel företag % Antal Anställda Förvärv/köp Fusion/sammanslagning Nyetablering Övrigt Uppgift saknas Totalt Av de nytillkomna företagen i denna undersökning svarade 26 procent att de blivit utländska genom förvärv och 20 procent att de blivit utländska genom nyetablering. Sju procent anger att de etablerat sig på annat sätt. Av de nytillkomna företagen ingår även de företag som blivit utländska tidigare än år 2006, men som kommit med i undersökningen detta år. Uppgift saknas för 46 procent av de nytillkomna företagen på denna fråga. Norskt ägande ökar mest Företag kontrollerade från Norge stod för den största ökningen av antalet utländska företag mellan åren 2006 och 2007 (176 företag), följt av Luxemburg (126 företag) och Cypern (112 företag). Se figur 2. Norge är det land som kontrollerar flest företag i Sverige (1 648 företag), följt av Storbritannien (1 304 företag) och USA (1 262 företag). Några länder minskade sitt ägande, bland annat Nederländerna och Finland. Antalet företag kontrollerade från Nederländerna minskade med 17 företag, företagen kontrollerade från Finland minskade med 13 stycken. Figur 2 Antalet företag åren 2007, 2006 samt Norge Storbritannien USA Danmark Nederländerna Tyskland Luxemburg Finland Frankrike Schweiz Övriga 10

12 Brittiska företag ökar antalet anställda Antalet anställda i utländska företag ökade med personer mellan åren 2006 och I företag kontrollerade från EU länderna (EU27) uppgick antalet anställda till vilket motsvarade 61 procent av alla anställda i utländska företag. Företag kontrollerade från Norden hade sammanlagt anställda, detta motsvarade 26 procent av de anställda i utländska företag. Motsvarande andel i NAFTA-länderna (USA, Kanada och Mexico) var 18 procent, anställda. Flera ägarländer ökade antalet anställda i Sverige år De största ökningarna förekom i företag kontrollerade från Storbritannien, Danmark, Luxemburg och Norge. Ökningarna uppgick till , , respektive anställda jämfört med år Antalet anställda minskade mest i företag kontrollerade från Nederländerna och USA. Minskningarna uppgick till respektive anställda mellan åren 2006 och Det största enskilda ägarlandet med avseende på antal anställda är USA med sina anställda. Därefter följer Storbritannien och Finland med respektive anställda. Figur 3 Antalet anställda i utländska företag åren 2007, 2006 samt 1990 efter ägarland USA Storbritannien Finland Tyskland Danmark Norge Frankrike Nederländerna Schweiz Luxemburg Övriga Flest företag inom tjänstesektorn Av samtliga utländska företag tillhörde 76 procent tjänstesektorn och 14 procent tillverkningsindustrin. Det var även inom tjänstesektorn som antalet företag ökade mest från föregående år, 681 företag. Inom tillverkningsindustrin ökade antalet företag med 35 stycken. Inom tjänstesektorn fanns flest utländska företag inom partihandel, företag. Jämfört med föregående år var det en ökning på 99 företag. Andra företagstjänster var den näst största tjänstebranschen sett till antal företag, företag. (Den största gruppen inom andra företagstjänster var juridiska byråer, redovisning och annan konsultverksamhet.) Även andra företagstjänster har ökat sedan föregående år, med 94 företag. Inom fastighetsverksamhet var utländska företag aktiva, en ökning med 236 företag sedan år Det var fastighetsverksamhet och partihandel som stod för de största ökningarna av antalet företag inom tjänstesektorn mellan år 2007 och Inom tillverknings- 11

13 industrin ökade antalet företag något och det var främst verkstadsindustrin som ökade antalet företag jämfört med föregående år. Kraftigast ökning av antalet anställda inom tjänstesektorn Antalet anställda i tjänstesektorn ökade med personer till mellan åren 2006 och Antalet anställda ökade framför allt inom andra företagstjänster och hälso- och sjukvård. Inom andra företagstjänster ökade antalet anställda med personer till anställda. Inom hälso- och sjukvård ökade antalet anställda med till anställda. De branscher inom tjänstesektorn där antalet anställda minskade var framförallt detaljhandeln samt hotell och restaurang, minskningarna uppgick till respektive anställda. Totalt sett var 58 procent av alla anställda i utländska företag anställda inom tjänstesektorn, 37 procent inom tillverkningsindustrin och tre procent inom byggsektorn. Inom byggsektorn ökade antalet anställda med 444 personer till anställda. Inom tillverkningsindustrin minskade antalet anställda med personer till totalt anställda. Främst minskade motorfordonsindustrin och kemisk industri. Minskningarna uppgick till respektive anställda. Störst andel anställda inom industri för stenkolsprodukter Av samtliga anställda i utländska företag fanns 58 procent inom tjänstesektorn. Därav arbetade flest inom andra företagstjänster (13 procent) samt partihandeln (12 procent). Andelen anställda inom tillverkningsindustrin var 38 procent, varav 18 procent inom verkstadsindustrin. De branscher där störst andel av det totala antalet anställda i näringslivet hörde till utländska företag var framförallt industri för stenkolsprodukter, kemiindustri och flygbolag. I dessa branscher arbetade 90, 82 respektive 75 procent i utländska företag, se figur 4. I kemiindustrin ingår bland annat läkemedelsindustrin, där 88 procent arbetade i utländska företag, och petroleumraffinaderier, där 84 procent arbetade i utländska företag. Inom branschen partihandel med medicinsk utrustning arbetade 71 procent i utländska företag och inom transportförmedling arbetade 69 procent i utländska företag. Inom elverk, gas, värme och vatten var andelen anställda i utländska företag 26 procent. Österrike och Italien hade störst andelar av sina anställda inom tillverkningsindustrin (75 procent). Även Schweiz, Cypern och Irland hade en stor andel anställda inom industrin, mellan 54 och 56 procent. Frankrike, Danmark och Storbritannien hade störst andelar av sina anställda inom tjänstesektorn, mellan 71 och 75 procent. Fyra procent av de anställda var anställda inom övriga näringar, främst Finland och Tyskland hade anställda inom övriga näringar. 12

14 Figur 4 Anställda i utländska företag i procent av samtliga anställda i branschen i Sverige år 2007 Industri för stenkolsprodukter Kemisk industri Flygbolag Annan elektroindustri Motorfordonsindustri Researrangörer/transportförm. Jord- och stenvaruindustri Massa- och pappersindustri Datakonsulter Livsmedelsindustri Stål- och metallverk Partihandel Maskinindustri Ind. för medicinsk utr. Försäkringsbolag Textilindustri Gummi- och plastvaruindustri Beklädnadsindustri Annan transportmedelsind. Elverk, gas, värme, vatten Andra företagstjänster Uthyrningsfirmor Rederier Trävaruindustri Stödtjänster finaisell verksamhet Post- och telekommunikation Teleproduktindustri Industri för datorer Detaljhandel Forskning och utveckling Landtransportföretag Hotell och restaurang Övriga tjänster Grafisk industri Handel med motorfordon Metallvaruindustri Möbelindustri Utvinning av mineral Banker o andra kreditinstitut Återvinningsindustri Anm. I figuren ingår enbart de 20 branscher som har störst andel anställda i utländska företag, för en fullständig redovisning se tabellbilagan. Få stora företag sysselsätter flest Av de utländska företagen år 2007 var 86 procent små med färre än 50 anställda i Sverige. Dessa företag sysselsatte 11 procent av de anställda i utländska företag. De stora företagen med fler än 250 anställda utgjorde 4 procent av samtliga utländska företag, men deras andel av sysselsättningen var 67 procent av alla anställda i de utländska företagen. Detta var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. De medelstora företagen med

15 anställda i Sverige utgjorde 10 procent av de utländska företagen och dess andel av sysselsättningen var 21 procent. De mindre utländska företagen hade relativt fler anställda inom tjänstesektorn än vad de större hade. De större företagen var mer jämnt fördelade mellan tillverkningsindustrin och tjänstesektorn. Utländskt ägande är koncentrerat till storstadsregionerna För att få en bättre regional översikt av var de utländska företagen bedriver sin verksamhet i Sverige redovisas även arbetsställen per län i rapporten. Alla verksamma företag har minst ett arbetsställe. År 2007 uppgick antalet utländska arbetsställen till , en ökning med stycken, sedan föregående år. Det utländska ägandet är fortsatt koncentrerat till storstadsregionerna. Av alla utländska arbetsställen i Sverige fanns 34 procent i Stockholms län, 16 procent i Västra Götalands län och 14 procent i Skåne län. De största förändringarna skedde också dessa län. I Stockholms, Västra Götalands och i Skåne län ökade antalet med 568, 228 respektive 190 arbetsställen. Antalet anställda i utlandskontrollerade arbetsställen ökade i 17 av 21 län i årets undersökning. De län där de anställda ökade mest var Stockholms län ( personer) följt av Västra Götalands län (5 520) samt Skåne län (4 896). De län som hade den största minskningen av antalet anställda vid utländska arbetsställen var Kronobergs och Västmanlands med minskningar på 690 respektive 202 anställda. I de tre storstadslänen (Stockholms, Skåne och Västra Götalands) arbetade 62 procent av dem som var anställda i utländska företag. De län med lägst andel anställda vid utlandskontrollerade arbetsställen av det totala antalet anställda i näringslivet var Gotlands län (9 procent), Norrbottens län (11 procent) samt Jämtlands län (12 procent). Detta var inte några större skillnader jämfört med fjolårets undersökning. I Stockholms län arbetade 83 procent av alla anställda i utländska arbetsställen i tjänstesektorn. I Jämtland och Uppsala län var motsvarande andel 69 och 58 procent. I Blekinge, Dalarnas, Kalmar och Västmanlands län var de anställda i utländska arbetsställen mer koncentrerade till tillverkningsindustrin med andelar på mellan 61 och 66 procent. Inga större förändringar bland de utländska IT-företagen Antalet utländska IT-företag ökade med 74 företag till mellan åren 2006 och Mellan dessa år ökade antalet anställda med personer till personer i de utländska IT-företagen. USA är fortfarande det största enskilda ägarlandet av IT-företag, både avseende antal företag och anställda, (246 företag och anställda). Antalet anställda ökade framförallt inom konsultverksamhet avseende system och programvara, en ökning med anställda till personer. Telekommunikation ökade med anställda till personer. Inom främst konsultverksamhet avseende bokföringsmaskiner samt databehandlingsutrustning minskade antalet anställda med personer till 898 anställda. Antalet arbetsställen med IT-verksamhet uppgick till år 2007, en ökning med 266 arbetsställen. De län som hade flest anställda vid utländska IT-arbetsställen var storstadslänen Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län. I IT-tabellerna ingår samtliga arbetsställen som är klassade som IT-verksamheter, oavsett hur företaget de tillhör är branschklassat. Därur uppkommer skillnaden mellan det totala antalet anställda i de utländska IT-arbetsställena och i de utländska IT-företagen. 14

16 Virtuella filialer Antalet filialer som är registrerade för skatt men som saknar fast arbetsställe, så kallade virtuella filialer var 425 stycken år Detta var en minskning med 68 filialer sedan år procent av filialerna är verksamma inom tjänstesektorn och framförallt inom partihandeln (30 procent). Andelen virtuella filialer verksamma inom tillverkningsindustrin uppgick till 11 procent och inom byggindustrin till 4 procent. För 8 procent av filialerna finns ingen uppgift om bransch. Dessa filialer kan av praktiska skäl inte undersökas med enkät eftersom de inte bedriver någon stadigvarande verksamhet på en adress i Sverige. De virtuella filialerna finns därför inte med i redovisningen över antalet utländska företag i Sverige. 15

17 Tabellförteckning Tabell 1 Anställda i utländska företag fördelat på bransch och ägarland Procentuell fördelning av antal anställda. Tabell 2 Utländska företag och anställda 2007, 2006 och 1990 fördelade på ägarland. Tabell 3 Utländska företag och anställda 2007 och 2006 samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat. Tabell 4 Utländska företag och antällda 2007, 2006 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. Tabell 5 Utländska företag och anställda 2007 och 2006 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Finare branschfördelning än i tabell 4. Tabell 6 Utländska företag och anställda 2007, 2006 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Fördelat efter företagsstorlek. Tabell 7 Anställda i utländska företag fördelade på storlek och bransch Procentuell fördelning av antal anställda. Tabell 8 Anställda i utländska arbetsställen fördelade på län och kommun i Sverige Procentuell fördelning av antal anställda per ländergrupper. Tabell 9 Anställda i utländska arbetsställen fördelade på län och kommun i Sverige och bransch Procentuell fördelning av antal anställda per bransch. Tabell 10 Antal arbetsställen i utländska företag fördelade på län och kommun i Sverige Procentuell fördelning av antal arbetsställen per län. Tabell 11 Utländska arbetsställen och anställda 2007, 2006 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Fördelat efter län och kommun. Tabell 12 Utländska IT-företag 2007 och Fördelat på bransch. Tabell 13 Utländska IT-företag fördelade på de 10 största ägarländerna 2007 och Tabell 14 Utländska IT-verksamheter i Sverige fördelade på län 2007 och Tabell 15 Utländska företag per etableringsform Branschfördelat. Tabell 16 Antal anställda i utländska företag per etableringsform Branschfördelat. 16

18 Tabeller Tabell 1 Anställda i utländska företag fördelat på bransch och ägarland Procentuell fördelning av antal anställda. Ägargrupp / ägarland 1) Totalt 2006 Varav inom Antal Andel Tillverkningsind. Tjänstesektorn Övriga näringar anst. anst. Antal Andel Antal Andel Antal Andel anst. anst. anst. anst. anst. anst. Norden Finland Danmark Norge EU EU Storbritannien Nederländerna Tyskland Frankrike Luxemburg Italien Irland Cypern Belgien Österrike Övriga länder i EU NAFTA USA Asien Japan Övriga världen Schweiz Delat ägande 3) TOTALT I ländergrupperna ingår följande länder: Norden: Danmark, Finland, Island, Norge EU 15: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Österrike. EU27: Belgien, Bulgarien, Danmark, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta. Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckiska republiken, Tyskland, Ungern, Österrike. NAFTA: Kanada, Mexico, USA 2. Tillverkningsindustrin motsvarar SNI Tjänstesektorn motsvarar SNI Delat ägande avser de företag som ägs av två eller flera länder och där summan av röstvärdet från de utländska ägarna överstiger 50 procent. 17

19 Tabell 2a Utländska företag och anställda 2007 och 2006 fördelade på ägarland. Ägargrupp / ägarland 1) Antal Antal Andel Antal Antal Andel företag anst. anst. företag anst. anst. TOTALT Därav: EU27 (EU ) EU Norden NAFTA Asien Norge Storbritannien USA Danmark Nederländerna Tyskland Luxemburg Finland Frankrike Schweiz Cypern Belgien Japan Jersey Italien Österrike Kanada Jungfruöarna, Brittiska Spanien Irland Island Sydafrika Saudiarabien Malta Gibraltar Bermuda Australien Hongkong Indien Liechtenstein Kina Estland Singapore Caymanöarna Panama Polen Israel Peru Bahrain Ryssland Nya Zeeland Sydkorea Lettland Nederländska Västindien Övriga länder Land ej specificerat Delat ägande 2) TOTALT Se fotnot Tabell 1 2. Delat ägande avser de företag som ägs av två eller flera länder och där summan av röstvärdet från de utländska ägarna överstiger 50 procent. 18

20 Tabell 2b Utländska företag och anställda 1990 fördelade på ägarland. Ägargrupp / ägarland 1) 1990 Antal Antal Andel företag anst. anst. TOTALT Därav: EU Norden NAFTA Asien Norge Storbritannien USA Danmark Nederländerna Tyskland Luxemburg Finland Frankrike Schweiz Cypern Belgien Japan Jersey Italien Österrike Kanada Brittiska Jungfruöarna Spanien Irland Island Sydafrika Saudiarabien Malta Gibraltar Bermuda Australien Hongkong Indien Liechtenstein Kina Estland Singapore Caymanöarna Panama Polen Israel Peru Bahrain Ryssland Nya Zeeland Sydkorea Lettland Nederländska Västindien Övriga länder Land ej specificerat TOTALT Se fotnot Tabell 1 2. Delat ägande avser de företag som ägs av två eller flera länder och där summan av röstvärdet från de utländska ägarna överstiger 50 procent. 19

21 Tabell 3a Utländska företag och anställda 2007 samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal ftg Utl. ftg. företag anst. av alla i i närings- i proc. av utl. ftg. 1) livet 2) branschen 3) Jordbruk och jakt Skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Därav Kol- och torvutvinning Utvinning av metallmalmer Annan mineralutvinning Tillverkningsindustri Därav Livsmedelsindustri Textilindustri Beklädnadsindustri Garvning och annan läderberedning Trävaruindustri Massa- och pappersindustri Grafisk industri Industri för stenkolsprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaruindustri Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Verkstadsindustri varav Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för datorer Annan elektroindustri Teleproduktindustri Ind. för medicinsk utr Motorfordonsindustri Annan transportmedelsind Möbelindustri Återvinningsindustri Elverk, gas, värme, vatten Byggverksamhet

22 Tabell 3a, forts. Utländska företag och anställda 2007 samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal ftg Utl. ftg. företag anst. av alla i i närings- i proc. av utl. ftg. 1) livet 2) branschen 3) Tjänsteverksamhet Därav Handel med motorfordon Partihandel Detaljhandel Hotell och restaurang Landtransportföretag Rederier Flygbolag Researrangörer/transportförm Post- och telekommunikation Banker o andra kreditinstitut Försäkringsbolag Stödtjänster finaisell verksamhet Fastighet Uthyrningsfirmor Datakonsulter Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster varav Utbildning Hälso- och sjukvård Reningsverk Rekreation, kultur, sport Andra serviceföretag Ej branschkodade företag TOTALT Andelen anställda avser anställda i utländska företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utländska företag. 2. Näringsliv: Företag, företags intresseorganisationer mm, filialer till utländska företag, banker, andra finansinstitut, försäkringsinstitut och personliga företag. 3. Andelen utländska företag avser utländska företag i branschen i förhållande till totala antalet företag i branschen i Sverige. 21

23 Tabell 3b Utländska företag och anställda 2006 samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal ftg Utl. ftg. företag anst. av alla i i närings- i proc. av utl. ftg. 1) livet 2) branschen 3) Jordbruk och jakt Skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Därav Kol- och torvutvinning Utvinning av metallmalmer Annan mineralutvinning Tillverkningsindustri Därav Livsmedelsindustri Textilindustri Beklädnadsindustri Garvning och annan läderberednin Trävaruindustri Massa- och pappersindustri Grafisk industri Industri för stenkolsprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaruindustri Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Verkstadsindustri varav Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för datorer Annan elektroindustri Teleproduktindustri Ind. för medicinsk utr Motorfordonsindustri Annan transportmedelsind Möbelindustri Återvinningsindustri Elverk, gas, värme, vatten Byggverksamhet

24 Tabell 3b, forts. Utländska företag och anställda 2006 samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal ftg Utl. ftg. företag anst. av alla i i närings- i proc. av utl. ftg. 1) livet 2) branschen 3) Tjänsteverksamhet Därav Handel med motorfordon Partihandel Detaljhandel Hotell och restaurang Landtransportföretag Rederier Flygbolag Researrangörer/transportförm Post- och telekommunikation Banker o andra kreditinstitut Försäkringsbolag Stödtjänster finaisell verksamhet Fastighet Uthyrningsfirmor Datakonsulter Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster varav Utbildning Hälso- och sjukvård Reningsverk Rekreation, kultur, sport Andra serviceföretag Ej branschkodade företag TOTALT Andelen anställda avser anställda i utländska företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utländska företag. 2. Näringsliv: Företag, företags intresseorganisationer mm, filialer till utländska företag, banker, andra finansinstitut, försäkringsinstitut och personliga företag. 3. Andelen utländska företag avser utländska företag i branschen i förhållande till totala antalet företag i branschen i Sverige. 23

25 Tabell 4a Utländska företag och anställda 2007 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal anst. Utl. anst. företag anst. av alla i i närings- i proc. av utl. ftg. 1) livet 2) branschen 3) Jordbruk och jakt Skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Därav Kol- och torvutvinning Utvinning av metallmalmer Annan mineralutvinning Tillverkningsindustri Därav Livsmedelsindustri Textilindustri Beklädnadsindustri Garvning och annan läderberedning Trävaruindustri Massa- och pappersindustri Grafisk industri Industri för stenkolsprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaruindustri Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Verkstadsindustri varav Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för datorer Annan elektroindustri Teleproduktindustri Ind. för medicinsk utr Motorfordonsindustri Annan transportmedelsind Möbelindustri Återvinningsindustri Elverk, gas, värme, vatten Byggverksamhet

26 Tabell 4a, forts. Utländska företag och anställda 2007 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal anst. Utl. anst. företag anst. av alla i i närings- i proc. av utl. ftg. 1) livet 2) branschen 3) Tjänsteverksamhet Därav Handel med motorfordon Partihandel Detaljhandel Hotell och restaurang Landtransportföretag Rederier Flygbolag Researrangörer/transportförm Post- och telekommunikation Banker o andra kreditinstitut Försäkringsbolag Stödtjänster finaisell verksamhet Fastighet Uthyrningsfirmor Datakonsulter Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster varav Utbildning Hälso- och sjukvård Reningsverk Rekreation, kultur, sport Andra serviceföretag Ej branschkodade företag TOTALT Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utlandsägda företag i Sverige. 2. Näringsliv: Företag, företags intresseorganisationer mm, filialer till utländska företag, banker, andra finansinstitut, försäkringsinstitut och personliga företag. 3. Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i branschen i Sverige. 25

27 Tabell 4b Utländska företag och anställda 2006 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal anst. Utl. anst. företag anst. av alla i i närings- i proc. av utl. ftg. 1) livet 2) branschen 3) Jordbruk, skogsbruk, fiske, Skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Därav Kol- och torvutvinning Utvinning av metallmalmer Annan mineralutvinning Tillverkningsindustri Därav Livsmedelsindustri Textilindustri Beklädnadsindustri Garvning och annan läderberedning Trävaruindustri Massa- och pappersindustri Grafisk industri Industri för stenkolsprodukter Kemisk industri och gummiind Gummi- och plastvaruindustri Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Verkstadsindustri varav Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för datorer Annan elektroindustri Teleproduktindustri Ind. för medicinsk utr Motorfordonsindustri Annan transportmedelsind Möbelindustri Återvinningsindustri Elverk, gas, värme, vatten Byggverksamhet

28 Tabell 4b, forts. Utländska företag och anställda 2006 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal anst. Utl. anst. företag anst. av alla i i närings- i proc. av utl. ftg. 1) livet 2) branschen 3) Tjänsteverksamhet Därav Handel med motorfordon Partihandel Detaljhandel Hotell och restaurang Landtransportföretag Rederier Flygbolag Researrangörer/transportförm Post- och telekommunikation Banker o andra kreditinstitut Försäkringsbolag Finaisell verksamhet Fastighet Uthyrningsfirmor Datakonsulter Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster varav Utbildning Hälso- och sjukvård Reningsverk Rekreation, kultur, sport Andra serviceföretag Ej branschkodade företag TOTALT Andelen anställda avser anställda i utländska företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utländska företag i Sverige. 2. Näringsliv: Företag, företags intresseorganisationer mm, filialer till utländska företag, banker, andra finansinstitut, försäkringsinstitut och personliga företag. 3. Andelen anställda avser anställda i utländska företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i branschen i Sverige. 27

29 Tabell 5 Utländska företag och anställda 2007 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal anst. Utl. anst. företag anst. av alla i i närings- av i proc. utl. ftg. 1) livet 2) branschen 3) Jordbruk, skogsbruk, fiske, Utvinning av mineral Tillverkningsindustri Därav Livsmedelsindustri varav Livsmedels- och tobaksindustri Livsmedelsindustri exkl. övr Övrig livsmedelsindustri Textilindustri varav Textilsömnadsindustri Annan textil Trävaruindustri Massaindustri Grafisk industri Kemisk industri och gummiind varav Petroleumraffinaderier Kemisk industri Baskemikalieindustri m.m Läkemedelsindustri m.m Gummi- och plastvaruind Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Verkstadsindustri varav Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för kontorsmaskiner Annan elektroindustri Teleproduktindustri Industri för instrument Transportmedelsindustri Annan transportmedelsind Övrig tillverkningsindustri varav Möbelindustri Elverk, gas, värme, vatten Därav Elverk

30 Tabell 5, forts. Utländska företag och anställda 2007 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal anst. Utl. anst. företag anst. av alla i i närings- av i proc. utl. ftg. 1) livet 2) branschen 3) Byggverksamhet Tjänsteverksamhet Därav Handel med motorfordon Partihandel varav Hushållsapparater m.m Medicinsk utrustning m.m Andra hushållsvaror Bränslen Virke, andra byggmaterial Datorer Kontorsmaskiner Elektronikkomponenter Smaskiner för sjöfart Detaljhandel Hotell och restaurang Transporter Resebyråer, post/tele varav Godsterminaler, resebyråer Resebyråer m.m Transportförmedling Finansiell verksamhet Fastighet Uthyrning, databehandling Forskning och utveckling Andra företagstjänster varav Juridiska byråer, redovisning o annan konsultverksamhet Arkitektkontor m.m Reklam- och marknadsf.byråer Städföretag Övriga företagssevicefirmor Övriga tjänster Ej branschkodade företag TOTALT Andelen anställda avser anställda i utländska företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utländska företag i Sverige. 2. Näringsliv: Företag, företags intresseorganisationer mm, filialer till utländska företag, banker, andra finansinstitut, försäkringsinstitut och personliga företag. 3. Andelen anställda avser anställda i utländska företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i branschen i Sverige. 29

31 Tabell 6 Utländska företag och anställda 2007, 2006 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Fördelat efter företagsstorlek. Företags storlek/ Antal Antal Andel Anst. i Antal Antal Andel Anst. i Antal företag anst. anst. proc. av företag anst. anst. proc. av anst. näringsl. näringsl TOTALT Företags storlek/ Antal Antal Andel Anst. i Antal företag anst. anst. proc. av anst. näringsl TOTALT Storleksklasserna 0-49 räknas som små företag, som medelstora företag och 250- som stora företag. Tabell 7 Anställda i utländska företag fördelade på storlek och bransch Procentuell fördelning av antal anställda. Företags- Totalt 2007 Varav inom storlek/ Antal Andel Tillverkningsind. 1) Tjänstesektorn 1) Övriga näringar Antal anställda anställda Antal Andel Antal Andel Antal Andel anst. anställda anställda anställda anställda anställda anställda TOTALT Tillverkningsindustrin motsvarar SNI Tjänstesektorn motsvarar SNI