Utländska företag 2006

Transkript

1 S2007:005 Utländska företag 2006

2 Utländska företag 2006 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, ÖSTERSUND Telefon Telefax Förfrågningar: Sara Berntsson telefon e-post Markus Lindvert telefon: , e-post: Producent SCB, Programmet för industri ÖREBRO Telefon Telefax Förfrågningar: Namn: Joakim Lundin telefon: e-post: Ansvarig utgivare Sture Öberg Östersund juni 2007 ISSN X

3

4 Innehåll Sammanfattning...5 Fortsatt ökning av de utländska företagen och dess anställda... 5 Nya länder investerar i Sverige...5 Flest utländska företag inom tjänstesektorn... 5 Få stora företag sysselsätter flest... 6 Definition av utländska företag... 7 Skillnader mellan olika statistikkällor... 8 Resultat från undersökningen... 9 Fortsatt ökning av antal utländska företag och anställda... 9 Företagsförvärv är vanligaste etableringsformen... 9 Nya länder investerar i Sverige Amerikansk kontrollerade företag ökade antalet anställda mest Flest företag inom tjänstesektorn Kraftigast ökning av antalet anställda inom tjänstesektorn...12 Störst andel anställda inom kemisk industri...13 Få stora företag sysselsätter flest Utländskt ägande är koncentrerat till storstadsregionerna Inga större förändringar bland de utländska IT-företagen Virtuella filialer Tabellförteckning Tabeller Fakta om statistiken Definitioner

5

6 Sammanfattning Fortsatt ökning av de utländska företagen och dess anställda Antalet utländska företag i Sverige blev 672 fler under Antalet anställda i de utlandsägda företagen ökade med personer, vilket var en större ökning jämfört med föregående undersökning. Totalt fanns det utlandsägda företag med anställda i Sverige år De svarade för 23 procent av sysselsättningen i det svenska näringslivet, vilket har varit på en i stort sett oförändrad nivå sedan år Företagsförvärv är den vanligaste etableringsformen bland de utländska företagen. Totalt har 49 procent blivit utländska genom förvärv. Nyetableringar är det näst vanligaste skälet till att företagen blev utländska (29 procent). Förvärv är vanligare inom tillverkningsindustrin än inom tjänstesektorn. Nya länder investerar i Sverige Sydafrika var ett av flera länder som tidigare inte kontrollerat särskilt många företag i Sverige men som nu ökat sitt ägande både i antal företag och anställda. Antalet företag kontrollerade från Sydafrika ökade, från nio till 59 företag, beroende på uppköp av större svenska företag. Även antalet företag och anställda kontrollerade från Malta, Saudiarabien, Indien och Bahrain ökade förhållandevis kraftigt. Företag kontrollerade från Norge svarade för den största ökningen av antalet utländska företag mellan 2005 och 2006 (176 företag), följt av Belgien/Luxemburg (119 företag) och Danmark (59 företag). Norge är även det ägarland som kontrollerar flest företag i Sverige (1 472 företag), följt av USA (1 260) och Storbritannien (1 218). Flera ägarländer ökade antalet anställda i Sverige år De största ökningarna förekom i företag kontrollerade från USA, Tyskland, Sydafrika och Storbritannien. Ökningarna uppgick till mellan och personer. Antalet anställda minskade framförallt i företag kontrollerade från Nederländerna, Schweiz och Danmark. Minskningarna uppgick till mellan och anställda. Förändringarna berodde i huvudsak på ägarförändringar. Totalt sett dominerar EU-länderna det utländska ägandet i Sverige, 58 procent av alla anställda. USA är det ägarland med flest antal anställda i Sverige, personer, motsvarande 19 procent av alla anställda. Antalet anställda i utlandskontrollerade arbetsställen ökade i 15 av 21 län under De största ökningarna ägde rum i Stockholms län, Västmanlands län samt Gävleborgs län. Det utländska ägandet är fortsatt koncentrerat till storstadsregionerna. Av alla utländska arbetsställen i Sverige fanns 33 procent i Stockholms län, 17 procent i Västra Götalands län och 14 procent i Skåne län. I dessa län arbetade 62 procent av de anställda i utländska företag. Flest utländska företag inom tjänstesektorn Inom tjänstesektorn ökade antalet anställda framförallt inom hälso- och sjukvård samt datakonsulter. Minskningar skedde främst inom landtransportföretag samt hotell och restaurang, vilket i huvudsak berodde på ägarförändringar. 5

7 Inom byggsektorn minskade antalet anställda med drygt en femtedel, till nära personer. Det totala antalet företag var dock oförändrat, 242 stycken. Inom tillverkningsindustrin ökade antalet anställda framförallt inom maskinindustri och stål- och metallverk. Ökningarna uppgick med respektive personer. Av samtliga utländska företag tillhörde 76 procent tjänstesektorn och 14 procent tillverkningsindustrin. Mellan 2005 och 2006 ökade antalet tjänsteföretag mest. 55 procent av alla anställda i utländska företag i Sverige återfinns inom tjänstesektorn, 41 procent inom tillverkningsindustrin och tre procent inom byggsektorn. Få stora företag sysselsätter flest Av de utländska företagen 2006 var 86 procent små med färre än 50 anställda i Sverige. Dessa företag sysselsatte 11 procent av de anställda i utländska företag. De stora företagen med fler än 250 anställda utgjorde fyra procent av samtliga utländska företag medan dess andel av sysselsättningen var 68 procent av alla anställda i de utländska företagen. Detta var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. 6

8 Definition av utländska företag Huvudprincipen är att ett företag definieras som utlandsägt om mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av en utländsk ägare. Om företaget tillhör en koncern i Sverige vars koncernmoder är utlandsägd räknas det också som utlandsägt. Är företaget ägt i flera led är det den yttersta ägaren, det vill säga det moderbolag som i sin tur inte kontrolleras till mer än hälften av något annat bolag, som bestämmer nationaliteten på alla ingående bolag. När två eller flera utländska ägare med olika nationalitet tillsammans innehar aktier med ett röstvärde som överstiger 50 procent redovisas de i en separat kategori, delat ägande, i tabeller över ägarländer. Företag som ägs till hälften från Sverige räknas som svenskägda och ingår inte i denna rapport. Förändringen av antalet utländska företag redovisas respektive undersökningsår, vilket kan vara ett annat år än det då ägarförändringen ägt rum. Detta beror på förbättrad täckning i statistiken, där även företag som varit utländska före 2006 identifierats i den senaste undersökningen. Förändringar i statistiken beror också på förändringar i populationen utländska företag. Hela koncerner kan från ett år till ett annat ändra nationalitet. En koncern eller ett företag som ena året var utlandsägd kan nästa år vara svenskägd och vice versa. Inom koncerner beror förändringarna framförallt på köp, försäljningar och nedläggningar av bolag. Att förändringar i population kan ha stort genomslag på statistiken bör särskilt beaktas vid tolkningen av utvecklingen i enskilda länder och för enskilda branschgrupper. Populationsförändringarna försvårar även jämförelser över tiden. Se Fakta om statistiken för mer information om undersökningen samt definitioner. 7

9 Skillnader mellan olika statistikkällor ITPS mäter omfattning och förändringar i det utländska ägandet i Sverige uttryckt i antal företag och anställda. Utgångspunkten för mätningarna är att identifiera ägare i andra länder som kontrollerar företag i Sverige. Nationaliteten bestäms av den yttersta ägarens hemvist. ITPS tillämpar definitioner som överenskommits med OECD och EU samt rapporterar statistik till dessa organisationer. ITPS statistik mäter den totala omfattningen och nationaliteten bestäms efter den yttersta ägaren som kontrollerar verksamheten. Det finns annan statistik som mäter transaktioner kring utländska företagsförvärv och ägande över gränserna, t.ex. Riksbankens betalningsbalansstatistik, som omfattar s.k. direktinvesteringar och portföljinvesteringar. Enligt OECD är kriteriet för en direktinvestering att minst tio procent av aktierna eller röstvärdet innehas av en utländsk investerare. En lägre andel räknas som portföljinvestering (finansiell placering). En direktinvestering kan avse nyetableringar, fusioner, förvärv, aktieägartillskott och lån till bolag i ett annat land. Om ett dotter- eller intressebolag självt finansierar sig i värdlandet ingår detta inte i värdet på en direktinvestering. Dessutom bestäms nationaliteten av den närmaste ägarens hemvist och inte av den yttersta ägaren. Riksbankens direktinvesteringsstatistik redovisar alltså finansiella transaktioner med omvärlden och är en delpost i landets betalningsbalans. Det utländska företagets verksamhet och deras investeringsvolymer i Sverige ingår inte i begreppet direktinvestering. Liksom vid andra internationella jämförelser finns problem med jämförbarhet. Tillgången och aktualiteten innebär att dessa siffror ofta används i fel sammanhang, t.ex. för att redovisa omfattningen på den verksamhet som bedrivs i värdlandet. ITPS statistik och betalningsbalansen kompletterar alltså varandra genom att visa olika aspekter av utlandets ägande i Sverige. 8

10 Resultat från undersökningen Fortsatt ökning av antal utländska företag och anställda Antalet utländska företag i Sverige blev 672 fler under Antalet anställda i de utlandsägda företagen ökade med , vilket var en större ökning jämfört med föregående undersökning. Totalt fanns det utlandsägda företag med anställda i Sverige år I undersökningen för 2006 tillkom totalt företag. Detta inkluderar företag som blev utländska 2006 eller tidigare samt företag som aktiverats 2006 från att ha varit vilande. Antalet företag som utgått ur undersökningen uppgick till 1 430, vilket bland annat omfattar företag som inte längre var verksamma på grund av exempelvis likvidation, konkurs, avregistrering, fusion (965 företag) eller att företagen blev svenskägda 2006 (367 företag). Detta genererar en nettoökning med 672 utländska företag jämfört med 2005 års undersökning. De utländska företagens andel av samtliga anställda i näringslivet uppgick till 23 procent 2006 vilket har varit i stort sett oförändrat sedan år Se figur 1. Figur 1 Antalet anställda i utländska företag och deras andel av antalet anställda i näringslivet ,0 Anställda ,0 15,0 10,0 5,0 Procent Antal anställda Procent 0 0, Företagsförvärv är vanligaste etableringsformen Företagsförvärv är den vanligaste etableringsformen bland de utländska företagen. Totalt har 49 procent (5 489 företag) av stocken blivit utländska genom förvärv. Nyetableringar är det näst vanligaste skälet till att företagen blev utländska, totalt har 29 procent (3 179 företag) av samtliga utländska företag etablerats på detta sätt. Se tabell nedan. Antal företag och anställda efter etableringsform för de utländska företagen ALLA 2006 Antal företag Andel företag % Antal Anställda Förvärv/köp Fusion/sammanslagning Nyetablering Övrigt Uppgift saknas Totalt

11 Förvärv är vanligare inom tillverkningsindustrin än inom tjänstesektorn. Inom tillverkningsindustrin blev 67 procent utländska genom förvärv, för tjänstesektorn var motsvarande siffra 46 procent. Inom tjänstesektorn blev 31 procent utländska genom nyetablering, inom tillverkningsindustrin var motsvarande siffra 17 procent. Av de nytillkomna företagen i denna undersökning svarade 33 procent att de blivit utländska genom förvärv och 24 procent att de blivit utländska genom nyetablering. Tre procent anger att de etablerat sig på annat sätt. Av de nytillkomna företagen ingår även de företag som blivit utländska tidigare än år 2006, men som kommit med i undersökningen detta år. Uppgift saknas för 39 procent av de nytillkomna företagen på denna fråga. Nya länder investerar i Sverige Många länder som tidigare inte kontrollerat särskilt många företag i Sverige har nu ökat sitt ägande både i antal företag och anställda. I exempelvis Sydafrika, Malta och Saudiarabien ökade ägandet av de utländska företagen kraftigt. Antalet företag kontrollerade från Sydafrika ökade från nio till 59 företag mellan 2005 och Även antalet anställda ökade kraftigt i företag ägda från Sydafrika, från 348 till personer. Antalet företag kontrollerade från Malta ökade från 7 till 29 företag mellan dessa år, antalet anställda ökade med 90 personer. Även Saudiarabien ökade kontrollen i företagen i Sverige, från 31 till 53 företag med 620 fler personer anställda. Antalet företag kontrollerade från Indien ökade från 10 till 22 företag och antalet anställda från 215 till År 2005 var ett företag kontrollerat från Bahrain, år 2006 var antalet åtta med sammanlagt 540 anställda. Dessa förändringar beror i huvudsak på ett fåtal större uppköp av företag i Sverige. Företag kontrollerade från Norge stod för den största ökningen av antalet utländska företag mellan 2005 och 2006 (176 företag), följt av Belgien/Luxemburg (119 företag) samt Danmark (59 företag) och Sydafrika (50 företag). Se figur 2. Norge är det land som kontrollerar flest företag i Sverige (1 472 företag), följt av USA (1 260) och Storbritannien (1 218 företag). 10

12 Figur 2 Antalet företag 2006, 2005 samt 1990 Antal företag Norge USA Nederländerna Storbritannien Danmark Tyskland Belgien / Luxemburg Finland Schweiz Frankrike Övriga De länder som minskade sitt ägande var framförallt Nederländerna samt Schweiz. Antalet företag kontrollerade från Nederländerna minskade med 60 företag, företagen kontrollerade från Schweiz minskade med 24 stycken. Amerikansk kontrollerade företag ökade antalet anställda mest Antalet anställda i utländska företag ökade med personer mellan 2005 och I företag kontrollerade från EU länderna (EU25) uppgick antalet anställda till vilket motsvarade 58 procent av alla anställda i utländska företag. Företag kontrollerade från Norden hade sammanlagt anställda, detta motsvarade 24 procent av de anställda i utländska företag. Motsvarande andel i NAFTA-länderna (USA, Kanada och Mexico) var 20 procent, anställda. Flera ägarländer ökade antalet anställda i Sverige år De största ökningarna förekom i företag kontrollerade från USA, Tyskland, Sydafrika och Storbritannien. Ökningarna uppgick till 3 013, 2 866, respektive anställda jämfört med år Antalet anställda minskade mest i företag kontrollerade från Nederländerna, Schweiz och Danmark. Minskningarna uppgick till 3 319, respektive anställda mellan 2005 och Förändringarna berodde i huvudsak på att företagen bytt ägarland eller att de blivit svenskägda. Det största enskilda ägarlandet med avseende på antal anställda är USA med sina anställda. Därefter följer Storbritannien och Finland med respektive anställda. 11

13 Figur 3 Antalet anställda i utländska företag 2006, 2005 samt 1990 efter ägarland Antal anställda USA Storbritannien Finland Nederländerna Tyskland Norge Frankrike Danmark Schweiz Belgien / Luxemburg Övriga Flest företag inom tjänstesektorn Av samtliga utländska företag tillhörde 76 procent tjänstesektorn och 14 procent tillverkningsindustrin. Det var även inom tjänstesektorn som antalet tjänsteföretag ökade mest från föregående år, 698 företag. Inom tillverkningsindustrin uppgick ökningen till 22 företag. Inom tjänstesektorn fanns flest utländska företag inom partihandel, företag. Andra företagstjänster var den näst största tjänstebranschen sett till antal företag, företag, där den största gruppen var juridiska byråer, redovisning och annan konsultverksamhet. Inom fastighetsverksamhet var utländska företag aktiva, en ökning med 332 företag sedan Kraftigast ökning av antalet anställda inom tjänstesektorn Antalet anställda i tjänstesektorn ökade med personer till mellan 2005 och Antalet anställda ökade framför allt inom hälso- och sjukvård samt datakonsulter. Inom hälso- och sjukvård ökade antalet anställda med till anställda. Inom datakonsulter uppgick ökningen till personer vilket innebar att branschen hade totalt anställda. De branscher inom tjänstesektorn där antalet anställda minskade var framförallt landtransportföretag samt hotell och restaurang, minskningarna uppgick till respektive anställda. Totalt sett var 55 procent av alla anställda i utländska företag anställda inom tjänstesektorn, 41 procent inom tillverkningsindustrin och tre procent inom byggsektorn. Inom byggsektorn minskade antalet anställda med drygt en femtedel, från personer till anställda. Antalet företag var dock oförändrat 242 stycken. Inom tillverkningsindustrin ökade antalet anställda med 299 personer till totalt anställda. Inom maskinindustri samt stål- och metallverk ökade antalet anställda med respektive personer. Inom motorfordonsindustrin minskade däremot antalet anställda med till anställda. 12

14 Störst andel anställda inom kemisk industri Av samtliga anställda i utländska företag fanns 55 procent inom tjänstesektorn. Därav arbetade flest inom partihandeln (12 procent) samt andra företagstjänster (9 procent). Andelen anställda inom tillverkningsindustrin var 41 procent, varav 20 procent inom verkstadsindustrin. De branscher där störst andel av det totala antalet anställda i näringslivet hörde till utländska företag var framförallt kemiindustri, industri för stenkolsprodukter och flygbolag. I dessa branscher arbetade 84, 79 respektive 70 procent i utländska företag. I läkemedelsindustrin som ingår i kemiindustrin arbetade 89 procent i utländska företag. Inom annan elektroindustri samt inom jord- och stenvaruindustri var 56 respektive 54 procent anställda i utländska företag. Inom branschen partihandel med bränslen arbetade 94 procent i utländska företag. I tjänstesektorn hade, förutom flygbolagen, researrangörer samt datakonsulter flest andel anställda i utländska företag, 49 respektive 39 procent. Inom branschen partihandel med bränslen var 94 procent anställda i utländska företag. Inom elverk, gas, värme och vatten var andelen anställda i utländska företag 24 procent. 13

15 Figur 4 Anställda i utländska företag i procent av samtliga anställda i branschen i Sverige 2006 Kemisk industri Industri för stenkolsprodukter Flygbolag Annan elektroindustri Jord- och stenvaruindustri Motorfordonsindustri Researrangörer/transportförm. Massa- och pappersindustri Maskinindustri Stål- och metallverk Datakonsulter Livsmedelsindustri Partihandel Ind. för medicinsk utr. Försäkringsbolag Textilindustri Gummi- och plastvaruindustri Annan transportmedelsind. Elverk, gas, värme, vatten Uthyrningsfirmor Anm. I figuren ingår enbart de 20 branscher som har störst andel anställda i utländska företag, för en fullständig redovisning se tabellbilagan. Jämfört med år 2005 bestod förändringarna framförallt av en minskad andel anställda i beklädnadsindustrin, en minskning med 17 procentenheter, till 4 procent. I denna bransch har både antalet företag och anställda minskat mellan åren. Inom försäkringsbolag ökade andelen anställda med 11 procentenheter. Österrike, Italien och Schweiz hade störst andelar av sina anställda inom tillverkningsindustrin, mellan 76 och 57 procent. Även USA och Luxembourg hade en stor andel anställda inom industrin (52 procent). Cypern var det land som hade högst andel anställda inom tjänstesektorn, 98 procent. Följt av Frankrike och Danmark med 71 respektive 62 procent anställda inom tjänstesektorn. 14

16 Få stora företag sysselsätter flest Av de utländska företagen 2006 var 86 procent små med färre än 50 anställda i Sverige. Dessa företag sysselsatte 11 procent av de anställda i utländska företag. De stora företagen med fler än 250 anställda utgjorde 4 procent av samtliga utländska företag, men deras andel av sysselsättningen var 68 procent av alla anställda i de utländska företagen. Detta var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. De medelstora företagen med anställda i Sverige utgjorde 10 procent av de utländska företagen och dess andel av sysselsättningen var 21 procent. De mindre utländska företagen hade relativt fler anställda inom tjänstesektorn än vad de större hade. De större företagen var mer jämnt fördelade mellan tillverkningsindustrin och tjänstesektorn. Utländskt ägande är koncentrerat till storstadsregionerna För att få en bättre regional översikt av var de utländska företagen bedriver sin verksamhet i Sverige redovisas även arbetsställen per län i rapporten. Alla verksamma företag har minst ett arbetsställe. År 2006 uppgick antalet utländska arbetsställen till , en ökning med 950 stycken, sedan föregående år. Det utländska ägandet är fortsatt koncentrerat till storstadsregionerna. Av alla utländska arbetsställen i Sverige fanns 33 procent i Stockholms län, 17 procent i Västra Götalands län och 14 procent i Skåne län. De största förändringarna skedde i Stockholms län och Västra Götalands län med ökningar på 413 respektive 151 arbetsställen. Antalet anställda i utlandskontrollerade arbetsställen ökade i 15 av 21 län i årets undersökning. De län där de anställda ökade mest var Stockholms län (6 659 personer) följt av Västmanland (1 793) samt Gävleborgs län (1 724). De län som hade den största minskningen av antalet anställda vid utländska arbetsställen var Dalarna och Värmland med minskningar på 678 respektive 279 anställda. I de tre storstadslänen (Stockholms, Skåne och Västra Götalands län) arbetade 62 procent av de anställda i utländska företag. De län med lägst andel anställda vid utlandskontrollerade arbetsställen av det totala antalet anställda i näringslivet var Gotlands län (8 procent), Jämtlands län (11 procent) samt Norrbottens län (10 procent). Detta var inte några större skillnader jämfört med fjolårets undersökning. I Stockholms län arbetade 81 procent av alla anställda i utländska arbetsställen i tjänstesektorn. I Norrbottens län var motsvarande andel 64 procent. I Blekinge, Dalarna och Västmanlands län var de anställda i utländska arbetsställen mer koncentrerade till tillverkningsindustrin med andelar på mellan procent. Inga större förändringar bland de utländska IT-företagen Antalet utländska IT-företag ökade med 43 företag till mellan 2005 och Mellan dessa år ökade antalet anställda med personer till personer i de utländska IT-företagen. USA är fortfarande det största enskilda ägarlandet av IT-företag, både avseende antal företag och anställda. Antalet anställda ökade framförallt inom konsultverksamhet avseende system och programvara, en ökning med anställda till personer. Konsultverksamhet avseende databehandling ökade med anställda till personer. Både inom tillverkningsindustrin och inom partihandeln minskade antalet anställda som helhet i de utländska IT-företagen. 15

17 Antalet arbetsställen med IT-verksamhet uppgick till år 2006, en ökning med 88 arbetsställen. Antalet anställda ökade med personer till anställda. De län som hade flest anställda vid utländska IT-arbetsställen var storstadslänen Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län. I IT-tabellerna ingår samtliga arbetsställen som är klassade som IT-verksamheter, oavsett hur företaget de tillhör är branschklassat. Därur uppkommer skillnaden mellan det totala antalet anställda i de utländska IT-arbetsställena och i de utländska IT-företagen. Virtuella filialer Antalet filialer som är registrerade för skatt men som saknar fast arbetsställe, så kallade virtuella filialer var 493 stycken år Detta var en ökning med 74 filialer sedan år procent av filialerna är verksamma inom tjänstesektorn och framförallt inom partihandeln (31 procent). Andelen virtuella filialer verksamma inom tillverkningsindustrin uppgick till 6 procent och inom byggindustrin till 4 procent. För 10 procent av filialerna finns ingen uppgift om bransch. Dessa filialer kan av praktiska skäl inte undersökas med enkät eftersom de inte bedriver någon stadigvarande verksamhet på en adress i Sverige. De virtuella filialerna finns därför inte med i redovisningen över antalet utländska företag i Sverige. 16

18 Tabellförteckning Tabell 1 Anställda i utländska företag fördelat på bransch och ägarland Procentuell fördelning av antal anställda. Tabell 2 Utländska företag och anställda 2006, 2005 och 1990 fördelade på ägarland. Tabell 3 Utländska företag och anställda 2006 och 2005 samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat. Tabell 4 Utländska företag och antällda 2006, 2005 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. Tabell 5 Utländska företag och anställda 2006 och 2005 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Finare branschfördelning än i tabell 4. Tabell 6 Utländska företag och anställda 2006, 2005 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Fördelat efter företagsstorlek. Tabell 7 Anställda i utländska företag fördelade på storlek och bransch Procentuell fördelning av antal anställda. Tabell 8 Anställda i utländska arbetsställen fördelade på län och kommun i Sverige Procentuell fördelning av antal anställda per ländergrupper. Tabell 9 Anställda i utländska arbetsställen fördelade på län och kommun i Sverige och bransch Procentuell fördelning av antal anställda per bransch. Tabell 10 Antal arbetsställen i utländska företag fördelade på län och kommun i Sverige Procentuell fördelning av antal arbetsställen per län. Tabell 11 Utländska arbetsställen och anställda 2006, 2005 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Fördelat efter län och kommun. Tabell 12 Utländska IT-företag 2006 och Fördelat på bransch. Tabell 13 Utländska IT-företag fördelade på de 10 största ägarländerna 2006 och Tabell 14 Utländska IT-verksamheter i Sverige fördelade på län 2006 och Tabell 15 Utländska företag per etableringsform Branschfördelat. Tabell 16 Antal anställda i utländska företag per etableringsform Branschfördelat. 17

19 Tabeller Tabell 1 Anställda i utländska företag fördelat på bransch och ägarland Procentuell fördelning av antal anställda. Ägargrupp / ägarland 1) Totalt 2006 Varav inom Antal Andel Tillverkningsind. 2) Tjänstesektorn 2) Övriga näringar anst. anst. Antal Andel Antal Andel Antal Andel anst. anst. anst. anst. anst. anst. Norden Finland Danmark Norge EU EU Storbritannien Nederländerna Tyskland Frankrike Luxemburg Italien Irland Cypern Belgien Österrike Övriga länder i EU NAFTA USA Asien Japan Övriga världen Schweiz Delat ägande 3) TOTALT I ländergrupperna ingår följande länder: Norden: Danmark, Finland, Island, Norge EU 15: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Österrike. EU25: Belgien, Danmark, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta. Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckiska republiken, Tyskland, Ungern, Österrike. NAFTA: Kanada, Mexico, USA Asien: Azerbajdzjan, Bahrain, Hongkong, Indien, Israel, Japan, Kina, Kuwait, Laos, Malaysia, Saudiarabien, Singapore, Sydkorea, Taiwan, Thailand. 2. Tillverkningsindustrin motsvarar SNI Tjänstesektorn motsvarar SNI Delat ägande avser de företag som ägs av två eller flera länder och där summan av röstvärdet från de utländska ägarna överstiger 50 procent. 18

20 Tabell 2a Utländska företag och anställda 2006 och 2005 fördelade på ägarland. Ägargrupp / ägarland 1) Antal Antal Andel Antal Antal Andel företag anst. anst. företag anst. anst. TOTALT Därav: EU EU Norden NAFTA Asien Norge USA Storbritannien Danmark Nederländerna Belgien/Luxemburg Tyskland Finland Frankrike Schweiz Japan Italien Cypern Kanada Österrike Sydafrika Saudiarabien Irland Jersey Jungfruöarna, Brittiska Spanien Gibraltar Hongkong Malta Australien Bermuda Island Indien Kina Singapore Estland Panama Liechtenstein Polen Israel Caymanöarna Bahrain Sydkorea Portugal Lettland Slovenien Ryssland Taiwan Kuwait Övriga länder Land ej specificerat Delat ägande 2) TOTALT Se fotnot Tabell 1 2. Delat ägande avser de företag som ägs av två eller flera länder och där summan av röstvärdet från de utländska ägarna överstiger 50 procent. 19

21 Tabell 2b Utländska företag och anställda 1990 fördelade på ägarland. Ägargrupp / ägarland 1) 1990 Antal Antal Andel företag anst. anst. TOTALT Därav: EU Norden NAFTA Asien Norge USA Storbritannien Danmark Nederländerna Belgien / Luxemburg Tyskland Finland Frankrike Schweiz Japan Italien Cypern Kanada Österrike Sydafrika Saudiarabien Irland Jersey Brittiska Jungfruöarna Spanien Gibraltar Hongkong Malta Australien Bermuda Island Indien Kina Singapore Estland Panama Liechtenstein Polen Israel Caymanöarna Bahrain Sydkorea Portugal Lettland Slovenien Ryssland Taiwan Kuwait Övriga länder Land ej specificerat TOTALT Se fotnot Tabell 1 2. Delat ägande avser de företag som ägs av två eller flera länder och där summan av röstvärdet från de utländska ägarna överstiger 50 procent. 20

22 Tabell 3a Utländska företag och anställda 2006 samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal företag Utländska företag företag anst. av alla i ut- i närings- i proc. av alla i ländska ftg 1) livet 2) branschen i Sverige 3) Jordbruk och jakt Skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Därav Kol- och torvutvinning Utvinning av metallmalmer Annan mineralutvinning Tillverkningsindustri Därav Livsmedelsindustri Textilindustri Beklädnadsindustri Garvning och annan läderberedning Trävaruindustri Massa- och pappersindustri Grafisk industri Industri för stenkolsprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaruindustri Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Verkstadsindustri varav Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för datorer Annan elektroindustri Teleproduktindustri Ind. för medicinsk utr Motorfordonsindustri Annan transportmedelsind Möbelindustri Återvinningsindustri Elverk, gas, värme, vatten Byggverksamhet

23 Tabell 3a, forts. Utländska företag och anställda 2006 samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal företag Utländska företag företag anst. av alla i ut- i närings- i proc. av alla i ländska ftg 1) livet 2) branschen i Sverige 3) Tjänsteverksamhet , Därav Handel med motorfordon Partihandel Detaljhandel Hotell och restaurang Landtransportföretag Rederier Flygbolag Researrangörer/transportförm Post- och telekommunikation Banker o andra kreditinstitut Försäkringsbolag Stödtjänster finaisell verksamhet Fastighet Uthyrningsfirmor Datakonsulter Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster varav Utbildning Hälso- och sjukvård Reningsverk Rekreation, kultur, sport Andra serviceföretag Ej branschkodade företag TOTALT Andelen anställda avser anställda i utländska företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utländska företag. 2. Näringsliv: Företag, företags intresseorganisationer mm, filialer till utländska företag, banker, andra finansinstitut, försäkringsinstitut och personliga företag. 3. Andelen utländska företag avser utländska företag i branschen i förhållande till totala antalet företag i branschen i Sverige. 22

24 Tabell 3b Utländska företag och anställda 2005 samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal företag Utländska företag företag anst. av alla i ut.- i närings- i proc. av alla i ländska ftg 1) livet 2) branschen i Sverige 3) Jordbruk och jakt Skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Därav Kol- och torvutvinning Utvinning av metallmalmer Annan mineralutvinning Tillverkningsindustri Därav Livsmedelsindustri Textilindustri Beklädnadsindustri Garvning och annan läderberedning Trävaruindustri Massa- och pappersindustri Grafisk industri Industri för stenkolsprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaruindustri Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Verkstadsindustri varav Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för datorer Annan elektroindustri Teleproduktindustri Ind. för medicinsk utr Motorfordonsindustri Annan transportmedelsind Möbelindustri Återvinningsindustri Elverk, gas, värme, vatten Byggverksamhet

25 Tabell 3b, forts. Utländska företag och anställda 2005 samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal företag Utländska företag företag anst. av alla i ut.- i närings- i proc. av alla i ländska ftg 1) livet 2) branschen i Sverige 3) Tjänsteverksamhet Därav Handel med motorfordon Partihandel Detaljhandel Hotell och restaurang Landtransportföretag Rederier Flygbolag Researrangörer/transportförm Post- och telekommunikation Banker o andra kreditinstitut Försäkringsbolag Stödtjänster finaisell verksamhet Fastighet Uthyrningsfirmor Datakonsulter Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster varav Utbildning Hälso- och sjukvård Reningsverk Rekreation, kultur, sport Andra serviceföretag Ej branschkodade företag TOTALT Andelen anställda avser anställda i utländska företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utländska företag. 2. Näringsliv: Företag, företags intresseorganisationer mm, filialer till utländska företag, banker, andra finansinstitut, försäkringsinstitut och personliga företag. 3. Andelen utländska företag avser utländska företag i branschen i förhållande till totala antalet företag i branschen i Sverige. 24

26 Tabell 4a Utländska företag och anställda 2006 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal anst. Anst. i proc. av företag anst. av alla i ut.- i närings- alla i branschen ländska ftg 1) livet 2) i Sverige 3) Jordbruk och jakt Skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Därav Kol- och torvutvinning Utvinning av metallmalmer Annan mineralutvinning Tillverkningsindustri Därav Livsmedelsindustri Textilindustri Beklädnadsindustri Garvning och annan läderberedning Trävaruindustri Massa- och pappersindustri Grafisk industri Industri för stenkolsprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaruindustri Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Verkstadsindustri varav Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för datorer Annan elektroindustri Teleproduktindustri Ind. för medicinsk utr Motorfordonsindustri Annan transportmedelsind Möbelindustri Återvinningsindustri Elverk, gas, värme, vatten Byggverksamhet

27 Tabell 4a, forts. Utländska företag och anställda 2006 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal anst. Anst. i proc. av företag anst. av alla i ut.- i närings- alla i branschen ländska ftg 1) livet 2) i Sverige 3) Tjänsteverksamhet , Därav Handel med motorfordon Partihandel Detaljhandel Hotell och restaurang Landtransportföretag Rederier Flygbolag Researrangörer/transportförm Post- och telekommunikation Banker o andra kreditinstitut Försäkringsbolag Stödtjänster finaisell verksamhet Fastighet Uthyrningsfirmor Datakonsulter Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster varav Utbildning Hälso- och sjukvård Reningsverk Rekreation, kultur, sport Andra serviceföretag Ej branschkodade företag TOTALT Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utlandsägda företag i Sverige. 2. Näringsliv: Företag, företags intresseorganisationer mm, filialer till utländska företag, banker, andra finansinstitut, försäkringsinstitut och personliga företag. 3. Andelen anställda avser anställda i utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i branschen i Sverige. 26

28 Tabell 4b Utländska företag och anställda 2005 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal anst. Anst. i proc. av företag anst. av alla i ut.- i närings- alla i branschen ländska ftg 1) livet 2) i Sverige 3) Jordbruk, skogsbruk, fiske, Skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Därav Kol- och torvutvinning Utvinning av metallmalmer Annan mineralutvinning Tillverkningsindustri Därav Livsmedelsindustri Textilindustri Beklädnadsindustri Garvning och annan läderberedning Trävaruindustri Massa- och pappersindustri Grafisk industri Industri för stenkolsprodukter Kemisk industri och gummiind Gummi- och plastvaruindustri Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Verkstadsindustri varav Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för datorer Annan elektroindustri Teleproduktindustri Ind. för medicinsk utr Motorfordonsindustri Annan transportmedelsind Möbelindustri Återvinningsindustri Elverk, gas, värme, vatten Byggverksamhet

29 Tabell 4b, forts. Utländska företag och anställda 2005 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal anst. Anst. i proc. av företag anst. av alla i ut.- i närings- alla i branschen ländska ftg 1) livet 2) i Sverige 3) Tjänsteverksamhet Därav Handel med motorfordon Partihandel Detaljhandel Hotell och restaurang Landtransportföretag Rederier Flygbolag Researrangörer/transportförm Post- och telekommunikation Banker o andra kreditinstitut Försäkringsbolag Finaisell verksamhet Fastighet Uthyrningsfirmor Datakonsulter Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster varav Utbildning Hälso- och sjukvård Reningsverk Rekreation, kultur, sport Andra serviceföretag Ej branschkodade företag TOTALT Andelen anställda avser anställda i utländska företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utländska företag i Sverige. 2. Näringsliv: Företag, företags intresseorganisationer mm, filialer till utländska företag, banker, andra finansinstitut, försäkringsinstitut och personliga företag. 3. Andelen anställda avser anställda i utländska företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i branschen i Sverige. 28

30 Tabell 5 Utländska företag och anställda 2006 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal anst. Anst. i proc. av företag anst. av alla i ut.- i närings- alla i branschen ländska ftg 1) livet 2) i Sverige 3) Jordbruk, skogsbruk, fiske, Utvinning av mineral Tillverkningsindustri Därav Livsmedelsindustri varav Livsmedels- och tobaksindustri Livsmedelsindustri exkl. övr Övrig livsmedelsindustri Textilindustri varav Textilsömnadsindustri Annan textil Trävaruindustri Massaindustri Grafisk industri Kemisk industri och gummiind varav Petroleumraffinaderier Kemisk industri Baskemikalieindustri m.m Läkemedelsindustri m.m Gummi- och plastvaruind Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Verkstadsindustri varav Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för kontorsmaskiner Annan elektroindustri Teleproduktindustri Industri för instrument Transportmedelsindustri Annan transportmedelsind Övrig tillverkningsindustri varav Möbelindustri Elverk, gas, värme, vatten Därav Elverk

31 Tabell 5, forts. Utländska företag och anställda 2006 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Bransch / branschgrupp SNI Antal Antal Andel anst. Antal anst. Anst. i proc. av företag anst. av alla i ut.- i närings- alla i branschen ländska ftg 1) livet 2) i Sverige 3) Byggverksamhet Tjänsteverksamhet Därav Handel med motorfordon Partihandel varav Hushållsapparater m.m Medicinsk utrustning m.m Andra hushållsvaror Bränslen Virke, andra byggmaterial Datorer Kontorsmaskiner Elektronikkomponenter Smaskiner för sjöfart Detaljhandel Hotell och restaurang Transporter Resebyråer, post/tele varav Godsterminaler, resebyråer Resebyråer m.m Transportförmedling Finansiell verksamhet Fastighet Uthyrning, databehandling Forskning och utveckling Andra företagstjänster varav Juridiska byråer, redovisning o annan konsultverksamhet Arkitektkontor m.m Reklam- och marknadsf.byråer Städföretag Övriga företagssevicefirmor Övriga tjänster Ej branschkodade företag TOTALT Andelen anställda avser anställda i utländska företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i utländska företag i Sverige. 2. Näringsliv: Företag, företags intresseorganisationer mm, filialer till utländska företag, banker, andra finansinstitut, försäkringsinstitut och personliga företag. 3. Andelen anställda avser anställda i utländska företag i branschen i förhållande till totala antalet anställda i branschen i Sverige. 30