Strategi för energieffektiv bebyggelse
|
|
- Ulf Andersson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljövårdsberedningen Jo 1968: A Strategi för energieffektiv bebyggelse Miljövårdsberedningens promemoria 2004:2
2 Miljövårdsberedningen Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm Tel Fax Promemorian kan beställas från Miljövårdsberedningens kansli e-post: Omslag Miljöinformation AB Foto Mikael Bertmar/Tiofoto EDITA NORSTEDT TRYCKERI AB Stockholm 2004 ISSN X
3 Till miljöministern och ordföranden i Miljövårdsberedningen Miljövårdsberedningen är regeringens råd i miljöfrågor. Beredningens verksamhet under innevarande mandatperiod syftar dels till att bidra till den strategiska diskussionen om hur vi långsiktigt klarar de svenska miljömålen och våra internationella åtaganden, dels till att löpande bistå regeringen med råd i aktuella miljöpolitiska frågor. De strategiska diskussionerna sker inom två kluster nämligen: 1. Miljöpolitik för ekologisk omställning, som handlar om hur vi ska bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. 2. Miljöpolitik för hållbart nyttjande och förvaltning av våra naturresurser. En grupp ledamöter i Miljövårdsberedningen har under år 2004 fördjupat sig i frågor om energieffektivisering i framför allt bebyggelsen som ett led i diskussionen om hur vi kan bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. Gruppen består av generalsekreteraren Svante Axelsson, professorn Christian Azar, professorn Åke Bergman, riksdagsledamoten Åsa Domeij, författaren Stefan Edman, professorn Thomas B. Johansson, studeranden Anna Jonsson, professorn Anna-Lisa Lindén, distriktschefen Johan Trouvé, generaldirektören Ines Uusmann och professorn Barbara Wohlfarth. I denna promemoria ges förslag till en långsiktig strategi och idéer om konkreta åtgärder för att genomföra strategin. Betoningen i Miljövårdsberedningens arbete har legat på att hitta långsiktiga strategier och beredningen har inte haft möjlighet att närmare utveckla och konsekvensbeskriva de olika konkreta åtgärder som presenteras i promemorian. Vissa av åtgärderna är utredda tidigare, medan andra kan behöva analyseras vidare innan beslut fattas.
4 En referensgrupp av forskare och praktiker inom området har varit knutna till arbetet. Referensgruppen har bestått av avdelningschefen Stefan Camitz, arkitekten Hans Eek, docenten John Holmberg, professorn Björn Karlsson, konsulten Hans Nilsson, konsulten Anders Nylander, konsulten Agneta Persson, generaldirektören Bertil Pettersson, verkställande direktören Stefan Sandesten och universitetslektorn Maria Wall. Avdelningschefen Egil Öfverholm, Statens Energimyndighet, har också bidragit med fakta och synpunkter. Promemorian har diskuterats under ett seminarium med representanter från Energimyndigheten, Samordningskansliet för hållbar utveckling, Närings- och Miljödepartementen samt personer ur referensgruppen. I arbetet med promemorian har från Miljövårdsberedningens kansli deltagit sekreteraren Kristina Olsson och kanslichefen Siv Näslund. Miljövårdsberedningens ledamotsgrupp har tillsammans med vice ordföranden Jan Bergqvist beslutat att till Miljövårdsberedningens ordförande Lena Sommestad överlämna denna promemoria med råd till regeringen om energieffektivisering i bebyggelsen. Stockholm i december 2004 Jan Bergqvist Vice ordförande
5 Innehåll Energieffektivisering för en långsiktigt hållbar välfärd - idémässig utgångspunkt och argumentering... 7 Minskade miljö- och hälsoeffekter... 8 Ett resurseffektivt fysiskt nav i välfärden... 9 Positiv stimulans för miljödriven tillväxt... 9 God mylla för export Säkrare tillförsel Kan energianvändningen verkligen minska Varför sker inte detta i större utsträckning En jämförande betraktelse En politik för energieffektivisering - förslag till regeringens agerande Vision, mål och strategi ) En strategisk plattform Stimulera fronten ) En funktion för utveckling och spridning av energieffektiv teknik ) Utvecklad teknikupphandling
6 Innehåll 4) Forskning, demonstration, testing grounds och internationell medverkan...22 En brygga mellan front och bredd ) Staten som ett föredöme och brygga till brett genomförande...25 Genomslag på bredden ) En motor för brett genomslag ) Mer korrekta och tydliga priser ) Ekonomiska incitament för energieffektiva val ) Skärpta regler för planering och byggande ) Ökad kunskap...33 Lansering...35 Litteratur och referenser
7 Energieffektivisering för en långsiktigt hållbar välfärd - idémässig utgångspunkt och argumentering Regeringen och riksdagen har en samfälld ambition om en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar samhällsutveckling i Sverige. I detta arbete är en ledstjärna att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan, s.k. decoupling. Det kan bland annat ske genom effektivisering. Energi är en central resurs för vår välfärd och en politik för energieffektivisering är därmed av vikt för att åstadkomma en hållbar utveckling. Klimatfrågan är en mycket stor utmaning. Det blir allt mer uppenbart för det internationella samfundet att energisystemet måste ställas om. Inom EU går vissa länder före, t.ex. Tyskland och Storbritannien. I de nya tillväxtländerna blir det allt tydligare att man behöver nya energilösningar för att möta efterfrågan och för att lösa miljöproblemen. Energieffektivisering är ett viktigt medel för att klara omställningen. För att undvika allvarliga klimatförändringar krävs att koldioxidutsläppen i EU reduceras med % under de närmaste femtio åren. Energieffektivisering är avgörande för att nå dessa mål. 1 Samtidigt pågår harmoniseringen av den europeiska energimarknaden. Den har lett till att även elpriserna i viss mån har harmoniserats. I framtiden kommer elnäten inom Europa att byggas ihop än mer vilket kommer att leda till ytterligare harmonisering av priserna. Detta i kombination med ökande oljepriser kommer att göra energieffektivisering allt viktigare även ur ekonomisk synvinkel. 1 Det holländska ordförandeskapet i EU anger i utkast till klimatmål att utsläppen till år 2050 globalt behöver minska med % och i industriländer med %, beroende på vilka antaganden man gör om utvecklingen i u-länderna. Exploring climate regimes for differentiation of commitments to achieve the EU climate target, RIVM. I PostKyoto-uppdraget säger Naturvårdsverket att I-länder behöver minska utsläppen med närmare 85 % om man ska klara 2 graders temperaturhöjning, vilket beräknas motsvara en stabilisering på en koncentration om 450 ppm CO2 eller 550 ppm växthusgaser i atmosfären. 7
8 Energieffektivisering för en långsiktigt hållbar välfärd - idémässig utgångspunkt och argumentering Sett ur ett inrikespolitiskt perspektiv finns det också flera goda argument som motiverar åtgärder för en effektivare energianvändning: Minskad energianvändning betyder minskade miljöeffekter och minskad ohälsa. Minskade energikostnader, för både offentliga och privata sektorn, kan skapa ökat utrymme för satsningar på välfärd och för investeringar. En systematiskt genomförd energieffektivisering i hela det svenska samhället kan ge tillväxt och sysselsättning i berörda branscher och företag. En ökad inhemsk marknad för energieffektivisering kan skapa god mylla för export. Energieffektivisering kan bidra till en säkrare tillförsel. Den ständigt aktuella politiska debatten handlar om hur nationens samlade ekonomiska resurser skall räcka till för alla de sociala välfärdsmål som vi önskar uppnå, inte minst när det gäller skolan, vården och omsorgen. Generellt gäller det givetvis att skapa goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt. Specifikt för den offentligt finansierade välfärdssektorn ställs politiken inför valet att öka skatteintäkterna eller att optimera de ekonomiska resurserna genom en effektivare användning av tillgängliga medel. Vi vill i detta sammanhang argumentera för effektivare energianvändning, framför allt för att uppnå ambitiösa klimat- och miljömål, men också för att effektiv energianvändning kan minska kostnader och skapa utrymme bl.a. för sociala välfärdssatsningar. Minskade miljö- och hälsoeffekter Valet av energibärare (kol, olja, bensin, diesel, uran, etc.) och mängden använd energi påverkar graden av miljöbelastning som klimatpåverkan (CO 2, CH 4 m.m.), luftföroreningar (SOx, NOx, aerosoler, O 3 m.m.), försurning (SOx, NOx), vattenföroreningar, övergödning, oljespill och radioaktivt avfall. Utsläppen påverkar även folkhälsan. Miljö- och hälsoeffekter är även förbundna med stora samhällskostnader. Om vi minskar energianvändningen minskar såväl skadorna som samhällets kostnader för dem. 8
9 Energieffektivisering för en långsiktigt hållbar välfärd - idémässig utgångspunkt och argumentering Ett resurseffektivt fysiskt nav i välfärden Energi används för uppvärmning, komfortkyla, belysning, drift av elektriska apparater, industriprocesser m.m. Alla varor kräver energi i samband med tillverkning, drift och transporter. Även produktion av tjänster kräver som regel energi. Energianvändningen utgör en kostnad för hushållen, näringslivet och det offentliga. Med smarta investeringar kan vi få lika god eller bättre välfärd samtidigt som vi minskar energianvändningen. Investeringar i energieffektivisering kan ge minskade kostnader under lång tid framöver. Investeringar i effektiv utrustning kan betala sig på 3-5 år, men kan ha en betydligt längre teknisk livslängd (ofta 5-15 år 2 ). Byggnadsanknutna investeringar för energieffektivisering kan kräva något längre tid innan de har betalat sig, men har i gengäld ofta ännu längre livslängd än investeringar i utrustning (ofta år) 3 4. Detta ger möjligheter att minska utgifterna, t.ex. för den offentliga ekonomin. 5 Många kommuner kan minska sin energiförbrukning och få utrymme att t.ex. anställa fler lärare och omsorgspersonal. Positiv stimulans för miljödriven tillväxt En systematiskt genomförd energieffektivisering i hela det svenska samhället betyder ökad efterfrågan på kunskap, material, teknik, installationer, service, m.m. och kan ge tillväxt och sysselsättning i berörda branscher och företag. Sådana tjänster upphandlas ofta på orten och kan därför stärka det lokala näringslivet. 2 T.ex. räknar man med att den tekniska livslängden för brunvaror, mindre elektriska apparater och datorer är 5 år, för belysningsarmatur och vitvaror 10 år samt för varmvattenberedare och ventilationsystem 15 år. Dock kan separata komponenter ha en kortare livslängd Energianvändning i bebyggelsen, Energiframsyn Sverige i Europa, s. 8 och Den s.k. klimatskärmen ( huskroppen) har en teknisk livslängd på cirka år. Energianvändning i bebyggelsen, Energiframsyn Sverige i Europa, s Lönsamma sätt att spara energi, en lathund, flersbostadshus och lokaler, Sparkraft, Ibland argumenteras att man inte får full miljöeffekt av en effekivisering därför att den sänkta kostnaden ger utrymme att konsumera mer av samma resurs eller av någon annan resurs som ger miljöpåverkan (den s.k. retureffekten). Som svar på kritiken framförs ofta att oavsett hur den aktör som får ett ökat budgetutrymme väljer att disponera det, så skapas en valmöjlighet. Miljönyttan av energieffektivisering blir alltså beroende av hur det frigjorda utrymmet används. 9
10 Energieffektivisering för en långsiktigt hållbar välfärd - idémässig utgångspunkt och argumentering God mylla för export En ökad inhemsk marknad för energieffektiviseringsteknik och dito tjänster kan skapa god mylla för export till länder som också brottas med att minska energianvändning och klimatförändrande utsläpp. EU har, genom ett flertal nya direktiv på området, ökat fokus på effektivare energianvändning. Handel med miljödriven teknik (energihushållning, vatten- och markvård, bättre fordon, bränslen och byggnader), är en av den globala ekonomins snabbast växande marknader. 6 De företag och nationer som ligger i fronten har chans att exportera och tjäna pengar. Om inget görs riskerar Sverige att tappa marknadsandelar jämfört med t.ex. Tyskland och Storbritannien. Säkrare tillförsel Energieffektiviseringen kan bidra till en säkrare tillförsel. Elsystemet är idag hårt belastat vid förbrukningstoppar. Lägre energianvändning ger förutsättningar att ta ned maxbelastningen. Minskad energianvändning kan även minska beroendet av importerad olja och gas. Energieffektivisering gör det enklare att säkra försörjningen i kriser. Högre energieffektivitet, och insatser för detta, kan således ge positiva effekter för miljö, folkhälsa, enskildas ekonomi, samhällsekonomi, välfärd och energiförsörjning. I det följande diskuteras i huvudsak energianvändningen inom sektorn bostäder och service. Den omfattar cirka 155 TWh av den totala slutliga årliga energianvändningen i Sverige på cirka 400 TWh. 7 Den normalårskorrigerade elanvändningen utgör cirka 70 6 Under år 2002 exporterade svenska miljöteknikföretag produkter och tjänster till ett värde av nära 15 mdkr. Exporttillväxten inom miljötekniksektorn ökade med 8,4 % jämfört med året innan. Exportrådets rapport om svensk miljöteknikexport för I Tyskland ökade exporten av energieffektiva produkter under år 2002 med 9,0 % i medeltal, medan övrig export ökade med 3,9 % i medeltal. Franzjosef Schafhausen, Federal Ministry for the Environment, Nature Conservation and Nuclear Safety, Berlin, Miljövårdsberedningens möte Energiläget i siffror 2003, s. 5, Energimyndigheten. Energianvändningen inom sektorn uppgick år 2003 till 156,5 TWh och motsvarade cirka 39 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. Energiläget 2004, Energimyndigheten. Till detta kommer ytterligare 122 TWh om man räknar med omvandlingsförlusterna fördelade enligt rapport Allt eller inget systemgränser för byggnaders uppvärmning, Energimyndigheten och Ångpanneföreningen AB,
11 Energieffektivisering för en långsiktigt hållbar välfärd - idémässig utgångspunkt och argumentering TWh av den årliga energianvändningen inom sektorn. 8 Den totala slutliga elanvändningen i Sverige omfattar cirka 130 TWh. 9 Kan energianvändningen verkligen minska samtidigt som landet producerar lika god eller bättre välfärd, t.ex. mätt som boendekvalitet, sjukvård, äldreomsorg och utbildning? Vi har redan gjort det. Åren ökade den totala energianvändningen endast marginellt i Sverige. 10 Detta skedde trots att befolkningen under samma tid ökade med drygt en miljon medborgare, vår uppvärmda boyta ökade med cirka 30 % 11 och industrins omsättning växte med cirka 50 %. Utvecklingen drevs bland annat på av oljekrisen som gav genklang i det stora bostadsbyggandet under den tidiga delen av perioden, t.ex. i form av förbättrad effektivitet i uppvärmningen. Den teknikutveckling som har skett, och som fortsätter att ske, gör det möjligt. Genom isolering, värmeväxling, nya typer av fönster, trimning av energisystem, m.m. kan vi skapa effektivare uppvärmning av lokaler och bostäder. Några beräkningar och goda exempel säger att vi systematiskt kan minska både värme- och elanvändningen under åren framöver: Energiframsyn visar att, om vi vid renovering av byggnader systematiskt väljer de mest energieffektiva komponenterna, så kan vi på cirka 50 år halvera den årliga energianvändningen i befintlig bebyggelse Energiläget 2004, Energimyndigheten, s. 22. Den normalårskorrigerade elvärmeanvändningen ökade från 4,7 till 29 TWh Därefter har den normalårskorrigerade elvärmeanvändningen minskat något till att uppgå till 23,2 Twh år Ibid. 9 Energiläget 2004, Energimyndigheten, s Observera att primärenergin har ökat om man räknar svenska el-kwh på samma sätt som i andra länder, dvs. som om de vore genererade i kondensanläggning. 11 Boytan ökade med cirka 22 % under åren Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler - sammanställning avseende åren , statistiska meddelanden, E 16 SM 8901, SCB, Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler - sammanställning avseende åren , statistiska meddelanden, E 16 SM 9203, SCB, Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler - sammanställning avseende år 1999 och 2000, statistiska meddelanden, EN 16 SM 0104, SCB, Tätorter 2000, statistiska meddelanden, MI 38 SM 0101, SCB, Agneta Persson, Ångpanneföreningen AB, och Ingrid Munkhammar, SCB, bedömer att skattningen om cirka 30 % ökning av ytan under åren är rimlig. 12 Faktarapport Energianvändning i bebyggelsen, IVA-projektet Energiframsyn i Europa, ss. 5 och
12 Energieffektivisering för en långsiktigt hållbar välfärd - idémässig utgångspunkt och argumentering Beträffande nybyggnation finns det exempel på mycket energieffektiva byggnader. Det finns t.ex. nya småhus som har hälften så stort behov av köpt energi som ett genomsnittligt befintligt hus och det finns radhus utan separat värmesystem, s.k. passiva hus. 13 Business Leaders Initiative on Climate Change pekar på att vi med känd och beprövad teknik kan minska energianvändningen med 50 % i både nyproduktion och befintlig bebyggelse samt att en halverad energiåtgång i befintliga bostäder och lokaler skulle innebära besparingar i driftskostnader på cirka 40 mrdkr per år. 14 Energikontor Sydost och Linköpings universitet undersökte i samverkan med elva företag, energibolaget och kommunen i Oskarshamn, potentialen för energieffektivisering och övergång till förnyelsebara energislag. Bedömningen var att genomsnittliga företag, med en rimlig ekonomisk insats, kan effektivisera energianvändningen med 40 % 15. Specifikt för el är potentialen 48 %. DESS har extrapolerat resultatet till hela Sverige 16 och fann att potentialen på årsbasis då kan uppskattas till 9,6 TWh för el och 29 TWh för energi totalt. 17 Systembolaget minskade på tio år sin energianvändning med 70 % på m² yta. Metoderna var utbildning av driftpersonal och installation av reglerteknik för belysning, fläktar, pumpar, värme, m.m. Nettovinsten kan beräknas vara cirka 25 mnkr årligen, på tio år 250 mnkr. Samtidigt minskade oljeanvändningen och därmed koldioxidutsläppen kraftigt. 18 Volvo minskade på kort tid sin elanvändning i Hisingenfabrikerna med 30 % efter rekommendationer av en forskargrupp vid Linköpings universitet. Gruppen anser att små och medelstora svenska företag med relativt enkla medel kan minska sin elförbrukning med i genomsnitt % Energimyndighetens projekt 2000-talets småhus respektive radhusen i Lindås. 14 Debattartikel, DN Investeringar är avräknade och återbetalningstiden är kort cirka 1-5 år. En skattning av Hans Eek, Göteborgs Energi. Elpriset har getts ett genomsnittsvärde, på 60 öre/kwh. En skattning av Jonas Nässén, Chalmers MWh/år. 16 Exklusive elintensiv industri. 17 Slutrapport från Delegationen för energiförsörjning i Sydsverige, 2003, s. 78 f. 18 EKO energi, Teknikexempel på strategiskt energiarbete, Energimyndigheten. Kompletterande information från Lars Löfstedt, energikonsult, ansvarig för Systembolagets program. 19 Potentialen gäller små och medelstora företag utanför den energiintensiva industrin. Analysen bygger på en jämförelse mellan företag i Sverige och andra länder. Björn Karlsson, Linköpings universitet. 12
13 Energieffektivisering för en långsiktigt hållbar välfärd - idémässig utgångspunkt och argumentering Landstinget i Dalarna har sänkt energiräkningen med 17 mnkr på tio år genom ett långsiktigt energiprogram, engagerad personal och förändrade vardagsrutiner. Falu lasarett blev år 2000 landets mest energisnåla sjukhus med en förbrukning på 190 kwh per m 2 och år. 20 Nyköpings kommun investerar cirka 40 mnkr i datoriserade styr- och övervakningssystem i 124 fastigheter. Ett år efter projektets start hade 30 fastigheter datoriserats och ett antal energiåtgärder genomförts. Målsättningen, 17 % energibesparing, hade uppnåtts. Med den besparingen är investeringen betald efter drygt sex år. 21 Varför sker inte detta i större utsträckning om det är enkelt och på kort och medellång sikt ekonomiskt lönsamt att effektivisera energianvändningen i bostäder och lokaler? Vi menar att ett antal förhållanden bidrar: Energidebatten handlar nästan uteslutande om tillförsel av ny energi, något som understöds av och gynnar de välorganiserade energiproducenterna. Möjligheten till lönsam effektivisering av energianvändningen belyses sällan. De företag som producerar teknik och tjänster i denna sektor är, jämfört med energiproducenterna, små och svagt organiserade. Branschen består av små och medelstora företag som saknar resurser att ta ett strategiskt grepp om intressanta kundsegment. Energianvändningen ligger hos nästan alla aktörer utanför kärnverksamheten och upplevs aldrig som det akuta problemet. För de flesta aktörer utgör energikostnaderna en liten del av de totala utgifterna. 22 Fragmentisering av verksamheten, bland annat genom outsourcing, innebär att man inte ser helheten. 20 Energivärlden, Energimyndigheten Energivärlden, Energimyndigheten År 2000 utgjorde energiprisernas andel av de totala rörliga kostnaderna för industrin 2,5 %. För basindustrierna (järn-, stål-, och metallverk; massaindustri, pappersindustri och grafisk industri; baskemikalieindustri; tillverkningsindustri samt verkstadsindustri) som har en relativt stor energianvändning utgör kostnaderna för köpt energi i medeltal cirka 6 7 % av de totala kostnaderna. Energiindikatorer 2003, Energimyndigheten, s. 44. Energikostnaderna utgör också en förhållandevis liten del av hushållens utgifter: ca 3,5 % för värme och 1,5 % för hushållsel. Energianvändning i bebyggelsen, John Holmberg och Jonas Nässén, Energi i Bebyggelsen, Formas
14 Energieffektivisering för en långsiktigt hållbar välfärd - idémässig utgångspunkt och argumentering Det finns investeringskostnader i starten som ett hushåll, ett företag, en kommun eller ett landsting kan ha svårt att finansiera, trots att investeringarna redan efter några år genererar minskade utgifter. Vi ser inte bonuseffekten utan driver ett traditionellt resonemang om att vi ska göra energieffektiviseringar när vi får råd, istället för att anlägga ett livscykelperspektiv och inse att det omvända gäller. Detta kan också bero på att inköp av utrustning och kostnader för drift belastar olika delar av en budget. Brist på tydliga signaler från ledningen i kommuner, landsting, bostadsföretag och i staten. Byggprocessen är fragmentiserad över ett antal olika aktörer och kortsiktig kostnadspress i varje led i processen leder till kvalitetssänkning. Det råder brist på kunskap om såväl traditionell energibesparande teknik som den nya teknikens möjligheter på både planerings-, bygg- och underhållssidan. Användarna är också oinformerade. Nuvarande system för kvalitetskontroll som bygger på egenkontroll fungerar inte. Det finns ett kontraktuellt problem, då en aktör betalar för investeringarna (t.ex. fastighetsägaren) och en annan aktör skördar vinsterna (t.ex. hyresgästen), som gör att investeringar inte kommer till stånd. Det finns inga lättsålda standardlösningar. Produkt, kostnad och vinst är svårt att tydliggöra för kunden. Det ekonomiska incitamentet har varit relativt svagt. Elanvändningen är högre i Sverige än i andra länder, främst därför att de svenska elpriserna i årtionden legat lågt, t.ex. cirka 50 % lägre än de tyska. Energibolagens återkoppling till användaren är dålig beträffande förbrukning och kostnader. För boende i flerbostadshus saknas incitament att spara då energikostnaden för värme och varmvatten ej debiteras separat. Det finns beteenderelaterade hinder, såsom att det ibland är tidskrävande och stökigt att genomföra åtgärderna. Med hjälp av kunskap och teknik, som väsentligen vuxit fram under och 90-talen, är vi idag i ett nytt och positivt läge beträffande 14
15 Energieffektivisering för en långsiktigt hållbar välfärd - idémässig utgångspunkt och argumentering möjligheter till effektivare energianvändning. Vi kan skapa en fortsatt god välfärd med allt mindre mängd insatt energi. En jämförande betraktelse Under tillväxtboomen på 50- och 60-talen gjordes en kraftfull satsning på bostäder, vägar, sjukvård, äldreomsorg, utbildning, etc. Det blev tillsammans med en framgångsrik exportindustri en stark motor för tillväxt, som i sin tur gav möjlighet för ytterligare utbyggnad av välfärden. Statens roll var tydlig och handlade om politiska beslut och investeringsstöd, med syfte att främja den sociala hållbarheten i samhället. Nu måste välfärden göras mer resurseffektiv och miljöanpassad. Investeringar i energieffektivisering kan bli en förstärkande motor för miljödriven tillväxt, samtidigt som den ekologiska hållbarheten främjas. Politiken för resurseffektivitet bör göras lika tydlig som under välfärdspolitikens första fas. 15
16 En politik för energieffektivisering - förslag till regeringens agerande För att visa att regeringen satsar målmedvetet på energieffektivisering som ett prioriterat politikområde krävs en strategi och en palett av konkreta styrmedel. Miljövårdsberedningen föreslår regeringen följande strategi: ta fram vision, mål och handlingsplan, stimulera teknikfronten, använd offentlig sektor som en brygga för marknadsutveckling och ge stöd till ett brett genomförande. Vi föreslår vidare att regeringen överväger följande tio åtgärder. På vissa områden finns redan initiativ inom energipolitiken, t.ex. inom det kortsiktiga energipolitiska programmet och i EU-direktiv. I de delarna innebär beredningens förslag ett komplement eller förslag till ändrad inriktning. Mer om pågående initiativ och ytterligare förslag att överväga finns i underlagsmaterial för Miljövårdsberedningens diskussion (promemoria 2004:2B). 17
17 Vision, mål och strategi 1) En strategisk plattform Inrätta en Energieffektiviserings- och omställningsberedning i linje med förslag i utvärderingen av det långsiktiga energipolitiska 23 programmet. En sådan strategisk plattform bör innehålla representanter från berörda samhällssektorer. Några centrala uppgifter för beredningen är att ta fram visionen Energieffektiva Sverige 2050, sätta nationella mål för energieffektivisering, anta en strategi samt omsätta strategin i sektornedbrutna mål och åtgärder. Ett sådant nationellt mål för bebyggelsesektorn skulle kunna vara 1 % per år eller cirka 50 % energieffektivisering till år Beredningen bör anlägga ett systemperspektiv för att spara där åtgärderna gör mest nytta. Eventuellt fokuseras elvärme och elanvändning framför generell energieffektivisering. Det kan också vara viktigt att utreda och åtgärda trenden av ökande energianvändning för kyla. Vi behöver åtgärder som riktar sig till både befintlig bebyggelse och nybyggnation. Åtgärderna bör också analyseras ur ett målgruppsperspektiv (se underlagsmaterial för Miljövårdsberedningens diskussion) och beredningen bör verka för att kunskapen om styrmedel och målgrupper kontinuerligt byggs upp. Sådan kunskap bör förslagsvis vidareutvecklas av rådet och motorn (se åtgärd 2 och 6) i dialog med landets energirådgivare. 23 EFUD en del i omställningen i energisystemet, SOU 2003:80. 19
18 Stimulera fronten 2) En funktion för utveckling och spridning av energieffektiv teknik En funktion för utveckling och spridning av ny energieffektiv teknik bör inrättas, t.ex. ett råd. Rådet bör kunna ge marknadsintroduktionsstöd för att påskynda utvecklingen. Det kan även verka för kontinuerlig information om teknikfronten till centrala aktörer såsom grupperingar för teknikupphandling och miljöteknikexport, banker, försäkringsbolag, Exportkreditnämnden (EKN), Svensk Exportkredit AB (SEK), Exportrådet, och Sida. Syfte med denna del av arbetet är bl.a. att åstadkomma uppgradering av eventuella teknikstyrande krav eller riktlinjer. Ytterligare en uppgift kan vara att entusiasmera forskare och företag till internationell medverkan (se även åtgärd 4d) samt att föra samman svenska aktörer i olika nätverk såsom World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), International Council for Local Environmental Initiatives (ICLEI), Energie- Cités, klimatkampanjen, klimatkommunerna, etc. Rådet bör lämna förslag till nya åtgärder och styrmedel för ökad utveckling och spridning av ny teknik till Energieffektiviserings- och omställningsberedningen. Funktionen kan organiseras inom befintliga myndigheter eller samordnas med andra initiativ, t.ex. är Organisation for the Promotion of Energy Technologies (OPET) inom Energimyndigheten intressant (men upphör inom ett år). 3) Utvecklad teknikupphandling Teknikupphandlingens främsta funktion är att skjuta fram fronten för prestanda på marknaden, men den verkar också för att marknaden som helhet inte ska slå sig till ro. Trots att de flesta aktörer är positiva till ett sådant komplement av marknaden tycks verksam- 21
19 Stimulera fronten heten vara slumrande. Statligt stöd behövs även fortsättningsvis för att organisera upphandlingen. Regeringen bör bland annat uppmana offentliga fastighetsägare att ansluta sig till och agera aktivt i befintliga beställargrupper. Eventuellt bör arbetet i befintliga grupperingar, t.ex. energimyndighetens beställargrupper för lokaler, flerbostadsfastigheter och småhus, utvecklas och stöttas ytterligare. Rådet för utveckling och spridning av energieffektiv teknik bör ansvara för detta arbete. 4) Forskning, demonstration, testing grounds och internationell medverkan a) Forskning Utvärderingen av det långsiktiga energipolitiska programmet konstaterar att effektivisering har potential att bli en betydande nisch inom energiteknikområdet, då inriktningen går hand i hand med marknadens intresse. Regeringen bör se till att det blir ett tydligt och kraftigt ökande utrymme för forskning för energieffektivisering i bebyggelsen. Ett forskarnätverk inom området energieffektivisering i bebyggelsen behöver byggas upp i Sverige. Det kan fungera som en arena för forskning, vidareutveckling och utvärdering av genomförda åtgärder samt som en kunskapskälla för branschen. Detta nätverk kan med fördel knytas till nätverk i andra länder, närmast till länderna i Nordeuropa, som har liknande klimatförhållanden (se även åtgärd 4d). b) Demonstration Demonstration av den nya tekniken är viktig. Vi behöver konkreta exempel för att oberoende utvärdera teknik och därmed visa att tekniken fungerar. Det är viktigt för att få genomslag på marknaden. Ett exempel som har rönt stort intresse är de passiva husen i Lindås. Flerbostadshusen i kvarteret Jöns Ols i Lund är ett annat exempel med hög energiprestanda. Teknik- och beteendeaspekten bör beaktas gemensamt vid utvärdering och utveckling. Regeringen bör betona behovet av demonstrationsobjekt samt utvärdering av teknik och beteendemässiga aspekter för såväl nya som befintliga byggnader inom alla bebyggelsesegment. 22
20 Stimulera fronten c) Testing grounds För att få kunskap om teknikens möjligheter och behov av stöd för genomslag på marknaden (t.ex. kompletterande infrastruktur och styrmedel) behöver vi praktiskt implementera teknik och bedriva forskning i en parallell process. För att fullt ut förstå energieffektiviseringens potential behövs ett antal storskaliga testverksamheter, t.ex. regioner eller kommuner. Några projekt i praktik och forskning som har liknande, om än inte lika breda, ansatser är Stockholms miljöbilsprojekt, klimatarbetet i Växjö samt forskning om vätgas kopplat till Uppsala kommun. Regeringen bör reservera medel inom kommande klimatinvesteringsprogram (Klimp) för ett begränsat antal strategiska testing grounds. Finansieringen bör omfatta stöd för investeringar i teknik och insatser för beteendeförändringar, utvärdering samt stöd för samverkan mellan involverade aktörer. d) Internationell forsknings- och branschmedverkan Det finns ett ökat intresse för energieffektiva byggnader på internationell och europeisk nivå. Inom EU kommer energifrågan upp i flera nya direktiv och energieffektiva byggnader kommer eventuellt att bli ett fördjupningsområde inom EU:s handlingsplan för miljöteknik 24. Utvärderingen av det långsiktiga energipolitiska programmet 25 ställer sig positiv till att Sverige ska ta en roll inom den internationella energiforskningen. Om Sverige vill ta en roll inom området är det tid att agera nu. Svenska energiforskare samverkar inom International Energy Agency (IEA), bl.a. med fokus på passiva hus. Inom det specifika projektet medverkar även praktiker inom byggbranschen. Det finns andra initiativ inom de internationella samarbetsorganen där Sverige borde delta och exponera sin kunskap till gagn för svensk industri, t.ex. Climate Technology Initiative och Renewable Energy Efficiency Partnership (REEP). Rådet för utveckling och spridning av energieffektiv teknik (se åtgärd 2), bör bevaka dylika initiativ för att i största möjliga utsträckning peka på relevant svensk kompetens inom forskarsamhälle och näringsliv. Ett särskilt fokus är att stötta internationell kunskapsspridning om svenska demonstrationsobjekt och testing grounds (se åtgärd 4c). 24 Environmental Technology Action Plan (ETAP). 25 EFUD en del i omställningen av energisystemet - betänkande av LångEn-utredningen (SOU 2003:80) 23
2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se
Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen
1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11
Nationell strategi för lågenergibyggnader Tomas Berggren 2010-11-11 Befintliga styrmedel för byggnader Nya byggregler och energideklarationer (Boverket) Övergripande styrmedel som skatter mm Nytt energipolitiskt
Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?
Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Energieffektivisering Energimyndighetens strategier
Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.
BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom
Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)
Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?
För en bred energipolitik
2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?
Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB
Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Energikrav i planprocessen Rapporter SKL- rapport: Att bygga skolor och förskolor som passivhus Rapporter finns på: www.aton.se Rådgivning åt kommuner som ställer Energikrav:
Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi
Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas
Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)
Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!
Miljönämndens program för Energieffektiva byggnader Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Etapp 2: 2011-2013 Sammanfattning Bostäder och lokaler använder en tredjedel av all energi i Sverige.
Beskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006
Bygga-bo-dialogen i ett regionalt perspektiv Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor
Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer
BESLUT 1 (5) Datum Analysavdelningen Tobias Persson tobias.persson@energimyndigheten.se Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer Sammanfattning Energimyndigheten anser att viktnings-
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
En sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)
Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet
Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer
Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.
Klimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Energistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Lokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
Nu är ansvaret ditt!
Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det
myter om energi och flyttbara lokaler
5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med
Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Energieffektivisering i Svensk industri-
Energieffektivisering i Svensk industri- Vad gör Energimyndigheten? Energikonferens ENIG 2010-04-21 Mölndal Thomas Björkman Energimyndigheten Att prata om Stöd till: Forskning, affärsutveckling och företagens
Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter
PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets
Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen
Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och Erik Thornström 1 Innehåll Genomförandet av EU:s energieffektiviseringsdirektiv Översyn av Boverkets byggregler Budgetpropositionen
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Ett energieffektivt samhälle
Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011
Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn
Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20
Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten
Energimyndigheten. Främjande insatser visar vägen
Energimyndigheten Ett hållbart energisystem Tomas Berggren Energimyndigheten Avdelningen för främjande 2011-09-21 Främjande insatser visar vägen Energimyndigheten Direktiv och mål NNE-strategin. främjande
Isolering och klimatfrågan
Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2
Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Hur främjar Energimyndigheten energitjänster?
Hur främjar Energimyndigheten energitjänster? Nätverksträff energieffektivisering och energitjänster, Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme 15 maj 2013, Göteborg Glenn Widerström, Energimyndigheten Bakgrund
Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten
Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna
Aktuellt från Energimyndigheten
Aktuellt från Energimyndigheten Dag Lundblad, avd. Främjande Uppdrag Styrmedel EU-direktiv Nationella initiativ Främjande - Nätverk - Uthållig kommun - LÅGAN Ska vi klara miljömålen? 30000 28000 GWh 10%
Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402
Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.
Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda Miljö- och energidepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 761 Europaparlamentets
Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn
Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa
Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik
Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September
Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna
Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna Kommunal Teknik 2009 1 2 3 AB Gavlegårdarna Gavlegårdarna är ett av landets större allmännyttiga bostadsföretag utanför storstäderna med 16 000 lägenheter,
Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör
Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan
VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Fastighetsägares miljöarbete ska kännetecknas av långsiktighet, trygghet och samverkan inom ekonomiskt rimliga villkor. AKTIVT ARBETE FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE En
Summering av gruppdiskussionerna
2008-03-19 Summering av gruppdiskussionerna Energiseminarium 5 mars Temagrupper: Energieffektivisering Förnybar Energi Planering, kunskap, forskning och näringsliv 1-1 Energieffektivisering 1(6) Vad ser
Strategin ska konkretisera och strukturera kommunens arbete och vare ett verktyg för att uppfylla fastställda mål inom miljö och klimatområdet.
(fastställd 2014-04-28) Sustainable Energy Action Plan Bilaga till Övertorneå kommuns Energiplan som antogs av kommunfullmäktige 2010-05-03 Inledning Övertorneå kommun undertecknade 2013 Borgmästaravtalet
Förslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Sverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner
RINCIP För klimatsmarta kommuner och regioner Broschyren ger en överblick över utvalda resultat och slutsatser i Principprojektet. Första delen fokuserar på vårt arbete med visioner och scenarier för
Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting
Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas
Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20
Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag
Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4
Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län
Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack
Bräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008
Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets
BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12
Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Basindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9
Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning
Uppföljning av strategi för minskad energianvändning 2014 samt förslag till reviderade mål
2015-03-11 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2010/460-409 Kommunstyrelsen Uppföljning av strategi för minskad energianvändning 2014 samt förslag till reviderade mål Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner
Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1
Utgåva 1:1 2015-01-16 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Jordärtskockan 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?
Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu
Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering
Energi- och klimatfrågor till 2020
Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck
Finansiering, lån och statliga bidrag
Finansiering, lån och statliga bidrag - Hur kan vi finansiera klimatarbetet? Ylva Gjetrang, Länsstyrelsen Örebro län STATLIGA STÖD FÖR ENERGI OCH KLIMATÅTGÄRDER 1 Investeringar för mer förnybar energi
Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta
Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.
Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi
Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv? Vilka krav ställs på Sverige? Vad innebär
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1
Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva
Källa bilder: Energivärlden. Energieffektiviseringsstödet. Framgångsrik energieffektivisering
Källa bilder: Energivärlden Energieffektiviseringsstödet Framgångsrik energieffektivisering Presentationens innehåll Kort om Energieffektiviseringsstödet Utvärderingar av stödet Hur går energiarbetet?
BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1
Utgåva 1:1 2013-10-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rektorn 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION
Rapport Energideklaration
Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning
POLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad
Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt
Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande
Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/2573/E Stockholm, 2009-01-30 Remissyttrande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare
Organisering för energieffektivitet i sjöfarten
Organisering för energieffektivitet i sjöfarten Hannes Johnson, M.Sc. Sustainable Ship Propulsion, Chalmers hannes.johnson@chalmers.se Varför organisering? Energieffektivitet ur ett redarperspektiv Hur
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Seminarium om elsystemet
2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska
Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)
Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) SABOs synpunkter SABO instämmer i regeringens
Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga
Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga
Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se
Klimatrapport 2013 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport