MELLAN MAJORITETER OCH MINORITETER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MELLAN MAJORITETER OCH MINORITETER"

Transkript

1 SVENSKT I FINLAND FINSKT I SVERIGE II MELLAN MAJORITETER OCH MINORITETER Om migration, makt och mening Redaktörer Marianne Junila och Charles Westin Svenska litteratursällskapet i Finland Helsingfors

2 Susan Sundback ATT KRAMA EN FINNE Variationer kring språkgränsen i Svenskfinland För några år sedan genomförde en grupp ålänningar ett uppmärksammat gatujippo under devisen Krama en finne. Det gick till så att några inflyttade finskspråkiga omfamnades av infödda eller naturaliserade ålänningar inför kameror. Syftet var att på ett enkelt men slående sätt argumentera mot den på senare år relativt högljudda åländska nationalismen med delvis starkt antifinska inslag. Det ovanliga evenemanget uppmärksammades av medierna på Åland, vilket naturligtvis var meningen, men också på fastlandet. 1 Det handlade om ett åtminstone temporärt överskridande av den språkgräns som sedan slutet av 1800-talet existerat i Finland och genom självstyrelsens språkliga garantier starkast cementerats på Åland. Det åländska kramjippot visade att den åländska relationen till det finska är formad av tillhörigheten till den finlandssvenska kultursfären. Ändå är det av olika skäl osannolikt att en liknande kampanj skulle förverkligas på fastlandet. Inom finlandssvenskheten är i dag åsikterna om hur man skall förhålla sig till språkgränsen och de finskspråkiga mindre enhetliga än de brukade vara. Motivet att isolera sig från finskt inflytande har minskat i takt med att ett fullt liv på svenska blivit allt svårare att leva i Finland, men har inte försvunnit. I mån av möjlighet har finlandssvenskarna strävat till att upprätthålla egna separata samhällsinstitutioner såsom t.ex. daghem, skolor, teatrar, tidningar och religiösa församlingar. För de mest svensksinnade kan tanken på språklig avspänning upplevas som ett hot och de skulle troligen inte ge sig in i något oöverlagt kramjippo med finskspråkiga. Ännu troligare är det dock att många finlandssvenskar skulle finna idén befängd därför att de redan har så goda och nära kontakter över språkgränsen. Under efterkrigstiden har allt fler finlandssvenskar gift sig med finskspråkiga och fostrat sina barn i familjer där svenskan inte alltid är det självklara kommunikationsmedlet. 2 På svenskt håll har man inte sällan här sett ett hot mot finlandssvenskheten i framtiden. Språkets roll vid parbildningar tangerar en av grundförutsättningarna 405

3 SUSAN SUNDBACK för den finlandssvenska kulturens fortlevnad. Erik Allardt och Christian Starck oroade sig vid 1980-talets början över den särskilt i Helsingfors ökande trenden till äktenskap över språkgränsen. 3 De frågade sig om inte socialisationen till en finlandssvensk identitet i daghem, skolor och högre utbildning blir mindre effektiv då allt fler svenskspråkiga växer upp i miljöer där finskan är det dominerande språket. 4 Mycket tyder på att skillnaderna mellan olika delar av Svenskfinland ökat vad gäller benägenheten för giftermål över språkgränsen. I uppsatsen kommer frågan om vad språkgränsen innebär för relationerna mellan språkgrupperna, för tvåspråkiga parbildningar och för svenskans ställning i tvåspråkiga familjer i olika sammanhang att behandlas. Med termen språkgräns avses här den språkliga delning av Finlands befolkning som förklaras med 1800-talets finska och svenska väckelser kring det egna språket. Den sociala uppspaltningen av finländarna i två språkgrupper är befäst i språklagarna, enligt vilka de två kollektiven är jämbördiga men separerade. 5 Materialet utgörs av finländska enkätdata från projektet Språkgrupp, medborgarskap och lokal välfärdsstat. Frågeformuläret skickades till lika många svensk- och finskspråkiga i Åbo, S:t Karins, Hangö, Kristinestad, Pedersöre och Vasa. Svarspersonerna representerar lokalbefolkningen på orter långt borta från huvudstädernas mera nationella och elitistiska kultur. De generaliseringar som görs kan betraktas som baserade på folkliga och åtminstone delvis lokalt präglade opinioner. Genom projektet ville man studera och jämföra minoritetspositionen i kommuner av olika storlek och med olika andelar finsk- och svenskspråkiga. Forskarna antog bl.a. att en lokal minoritet trivs bättre om den utgör en betydande andel av totalbefolkningen eller är en stor befolkningsgrupp i sig. Trots att utgångspunkten var att jämföra förhållandena i fyra kommuner i båda länderna valdes från Finland totalt sex (se Tabell 1). De två extra kommunerna, Kristinestad och Pedersöre, är sådana där svenska var majoritetens språk. 6 I det följande ställer jag frågan om och hur relationerna mellan finlandssvenskar och finnar påverkas av kommunens och minoritetens storlek. Har kommunens respektive minoritetens storlek någon direkt effekt på den finlandssvenska identiteten och språkbeteendet i familjerna? Hur är det när de finskspråkiga är minoritet? Åbo är en stor kommun med en relativt liten svensk minoritet på bara ca 5 procent. Också Vasa med över invånare är en för finländska förhållanden stor stad, men här utgör de svenskspråkiga en fjärdedel av stadens befolkning. De fyra andra städerna är små till invånarantalet. 406

4 ATT KRAMA EN FINNE Tabell 1. Befolkningstal, språkförhållanden och minoritetens storlek i de finländska undersökningskommunerna vid utgången av år 2000 Språkgruppernas andel (%) Andra Kommun Befolkningstal Finska Svenska språk Minoriteter Åbo ,7 5,2 4, (svensk) Vasa ,1 25,5 2, (svensk) S:t Karins ,7 3,7 1,3 746 (svensk) Hangö ,7 45,3 1, (svensk) Pedersöre ,4 91,2 0,4 862 (finsk) Kristinestad ,0 57,6 0, (finsk) Källa: Väestö/Befolkning 2001, s. 6. Medan svenskarna i Åbo och S:t Karins bildar öar i ett finskt hav är nejderna kring de andra städerna starkt svenska. Största befolkningen bland de små städerna har S:t Karins, som också är den av kommunerna som har den minsta svenska minoriteten både absolut och relativt sett. Hangö och Pedersöre med sina ca invånare var har mycket olika språkförhållanden: i Hangö utgör de svenska nära hälften av invånarna, i Pedersöre är de finskspråkiga en liten minoritet på åtta procent. Balansen mellan de två språkgrupperna är bäst i Hangö och Kristinestad där minoriteten är nästan lika stor som majoriteten. I Kristinestad är de finskspråkiga i minoritet och utgör 40 procent av befolkningen. SVENSKT OCH FINSKT Av historiska skäl har finskan och svenskan en plats i den finländska nationella självbilden som saknar motsvarighet i det gamla moderlandet Sverige och som försvårar alla jämförelser mellan de båda länderna. Finländsk lag talar om två nationalspråk och stöder så principiellt idealet om jämställdhet mellan minoritet och majoritet. Det egna språket har för finländare ur båda språkgrupperna sedan 1800-talet varit ett viktigt identifikationsobjekt. Under 1800-talet levde svenskan kvar som elitens språk och blev som sådant kritiserat av den finsknationella rörelsen. Efter den demokratiska representationsreformen reducerades svenskan till ett nationellt minoritetsspråk. Men ännu under mellankrigstiden var svenskans praktiska betydelse så stor att det tidvis ledde till konflikter mellan språkgrupperna. Att utvecklingen efter andra världskriget varit betydligt fredligare hänger samman med att finskan i nästan alla sammanhang blivit 407

5 SUSAN SUNDBACK det första språket. 7 Behovet av mobilisering för det finska språket har med tiden avtagit liksom inslaget av aggressiv antisvenskhet i majoriteten. Utfall mot finlandssvenskheten blossar dock upp då och då i vissa språkligt radikala grupper. 8 Det är primärt finlandssvenskarnas vakthållning kring svenskans ställning som ett nationellt språk som förklarar varför Finland trots den finskspråkiga befolkningens numerära dominans fortfarande officiellt om inte alltid i praktiken är ett tvåspråkigt land. Men det är föga sannolikt att den finlandssvenska kulturen skulle ha fortlevt om inte de svenskspråkiga själva hade upplevt sig representera något annat än de finskspråkiga. Det specifikt finlandssvenska lever i stor utsträckning genom de svenskspråkiga organisationer och institutioner som utgör ett finlandssvenskt civilsamhälle i Finland. 9 Föreställningarna bakom begreppet Svenskfinland skapades i slutet av 1800-talet inom ramen för den sent väckta svenska nationalitetsrörelsen i Finland. Före 1809 hade alla varit svenskar. Efter det att Finland lösgjorts från Sverige hade många svenskspråkiga särskilt i urbana och intellektuella kretsar börjat se sig själva som finnar. En del av dessa bytte språk och/eller förfinskade sitt namn. Den av Hegel och Snellman inspirerade nationella ideologin betonade starkt språkets betydelse för folkets, kulturens och nationens enhet, vilket bidrog till en finsk kulturell mobilisering som förutsatte att svenskans långvariga hegemoni i Finland skulle brytas. Den svensknationella väckelsen kom därför att handla om hur man kunde fortsätta att vara svensk i Finland utan att samtidigt ställa sig utanför det nödvändiga nationsbygget. Begreppen Svenskfinland och finlandssvensk kom att stå för en finländsk (inte finsk!) kultur och identitet som levde på svenska. Utgångspunkten för tanken på ett geografiskt Svenskfinland var naturligtvis de svensktalandes bosättning vid kusterna i Nyland, Åboland och södra Österbotten samt på Åland. Försöket att efter självständighetsdeklarationen utverka autonomi för dessa områden misslyckades delvis på grund av att en stor andel finskspråkiga sedan länge levde i samma områden. Men idén om det finlandssvenska området levde kvar ändå. Det är rentav troligt att den normativa svenskheten blev mer betonad i den finlandssvenska mobiliseringen än den hade varit om den territoriella autonomin hade kommit till stånd. Enligt Bo Lönnqvist 10 var det särskilt föreställningen om de svenskspråkiga i Finland som ett slags storfamilj med egna traditioner och kulturdrag som slog igenom. Just därför har folkkulturen med rötter i det gamla agrara samhället haft ett starkt symbolvärde för finlandssvenskar- 408

6 ATT KRAMA EN FINNE na. 11 Här är det dock viktigare att notera att den svenska nationalitetsrörelsen försåg finlandssvenskarna med ett territorium i Finland med vilket de kunde identifiera sig och inom vilket en stor del av finlandssvenskarna hade sin härkomst. 12 I enkäten ombads svarspersonerna gradera sin samhörighet med Finland och med svenskspråkiga områden i Finland. Omskrivningen motiverades av en önskan att särskilt betona de territoriella aspekterna av Svenskfinland. Trots att detta kan ha påverkat många svenskspråkiga, särskilt i södra Finland, att ange en svagare identifikation än om frågan helt enkelt hade gällt identifikation med Svenskfinland, visar resultaten på tydliga och stora skillnader mellan språkgrupperna på alla orter. Då det gäller identifikationen som finländare finns däremot ingen skillnad mellan språkgrupperna. Av Tabell 2 framgår att de svenskspråkiga i de sex kommunerna uttrycker ungefär lika stark identifikation med det geografiska Svenskfinland. Det tyder på en grundhållning som är relativt oberoende av lokala förhållanden. De finskspråkigas samhörighet med de svenska områdena är däremot starkare i de mer svenska kommunerna Hangö, Kristinestad och Pedersöre än i Åbo, S:t Karins och Vasa. I Åbo och Vasa markerar de två huvudspråken en tydligare klyvning av den lokala kulturen. En effekt av denna lokala språkgräns tycks vara att de svenskspråkiga mer och de finskspråkiga mindre identifierar sig med det geografiska Svenskfinland. I S:t Karins är den finlandssvenska kulturen inte tillräckligt etablerad för att det ska vara meningsfullt att tala om en lokal språkgräns. Tabell 2 bestyrker att den finlandssvenska identiteten inte skall ses som ett uttryck för separatism i nationalitetsfrågan. Den är en förstärkning av de svenskspråkigas allmänt starka finländska identitet utan att ändå vara samma sak som denna. 13 För finlandssvenskheten är frågan om skyddet för det författaren Arvid Mörne 14 i början av 1900-talet benämnde den svenska jorden i dag en högaktuell fråga. Med tanke på den lokala och regionala förankringens betydelse för folkgruppens samhörighet och identitet är frågan av största vikt. De bestämmelser om kommunernas språk som tillkommit för att skydda den lokala språkminoriteten ger inga absoluta garantier för att det geografiska Svenskfinland även i framtiden kommer att ha en stark svensk framtoning. Kommunernas språkliga status de kan vara enspråkigt finska eller svenska, alternativt tvåspråkiga med dominans för det större språket kan förändras i enlighet med de ändringar i befolkningsstruktu- 409

7 SUSAN SUNDBACK Tabell 2. Samhörighet med det svenska området och med Finland efter kommun och språk (medelvärden, 1 = liten samhörighet, 5 = stor samhörighet) Känner samhörighet med: Det svenska området Finland Svensk- Finsk- Diffe- Svensk- Finsk- Diffe- Kommun språkiga språkiga rens språkiga språkiga rens Tvåspråkiga kommuner: finsk majoritet Åbo 4,0 1,9 2,1 4,4 4,3 0,1 Vasa 4,0 2,1 1,9 4,3 4,3 Hangö 3,9 2,4 1,5 4,3 4,4 0,1 svensk majoritet Kristinestad 3,9 2,6 1,7 4,2 4,2 Enspråkiga kommuner svenskspråkig Pedersöre 3,9 2,7 0,7 4,0 4,5 0,5 finskspråkig S:t Karins 3,9 2,0 1,9 4,6 4,1 0,3 Källa: Sundback ren som sker genom in- och utflyttning liksom genom de trender som påverkar individers och familjers val vid språkregistreringen. Språklagen ger ett relativt starkt skydd för finlandssvenskheten i kommuner med en gammal och stabil svensk bosättning, med stor andel svenskspråkiga och liten finsk inflyttning. Den förmår däremot inte skydda de svenska språkmiljöer som utsätts för det starkaste trycket. För dagens mestadels tvåspråkiga finlandssvenskar är en förändring i en tvåspråkig kommuns status från svensk till finsk majoritet troligen en mera dramatisk händelse än övergången från enspråkigt svensk status till tvåspråkig med svensk majoritet. Varje gång en kommun inom det finlandssvenska kärnområdet förlorar sin svenska majoritet urholkas grunden för finlandssvenskarnas upplevelse av att ha ett eget urhem i Finland. Det är en process som pågått under hela självständighetstiden och som accelererat efter andra världskriget. År 1950 fanns 47 enspråkigt svenska kommuner i Finland men år 1991 bara 21 (bland dessa Ålands 16 kommuner). De tvåspråkiga kommunerna med svensk majoritet minskade under samma tid från 32 till Den jämlikhet mellan språkgrupperna som innebär att helt finska kommuner kan bli tvåspråkiga t.ex. genom stor svensk inflyttning har nästan enbart teoretisk betydelse. Mig- 410

8 ATT KRAMA EN FINNE rationen från det finska inlandet till kustområdena har allvarligt försvagat svenskans ställning både lokalt och nationellt. Ändå pekar utvecklingen i S:t Karins på att en omvänd process med inflyttning av svenskspråkiga i en helfinsk kommun på sikt kan bjuda på överraskningar. 16 Finlandssvenskheten har under de senaste hundra åren blivit mer beroende av sina traditionella kärnbygder och nätverk samtidigt som individerna på allt fler orter tvingats anpassa sig till ett samhällsliv som i huvudsak går på finska. Trycket i riktning mot språklig assimilering har ökat. I dag gäller för finlandssvenskarna lika väl som för sverigefinnarna att minoriteten mer identifierar sig med majoriteten än tvärtom. 17 Den enskildes bindning till Svenskfinland har i högre grad än förr blivit en förhandlingsfråga där individuella språkliga och andra intressen ställs gentemot det kollektiva kravet på lojalitet mot de svenska organisationerna och institutionerna i Finland. Många av de mest enspråkiga har i unga år undvikit ett inre korstryck kring den språkliga identiteten genom att emigrera. När det gäller de finlandssvenska regionerna har befolkningsunderlaget länge varit vikande, utom på Åland. Finlandssvenskarna är överrepresenterade bland dem som flyttar till Sverige. LOKAL VARIATION I SPRÅKKLIMATET Man bör särskilt i språkligt blandade miljöer vara skeptisk till antagandet att individer alltid är medvetna om språkets betydelse för den egna identiteten. Vid sidan av den lokala språkmiljön har även den nationella kontexten betydelse för individers språkliga identitet. Olika länder skiljer sig av historiska och politiska skäl i synen på språks sociala och kulturella betydelse. Av undersökningen Språkgrupp, medborgarskap, lokal välfärdsstat framgick att frågorna om språklig identitet inte alls väckte samma intresse bland svarspersoner bosatta i Sverige som bland dem som bodde i Finland. I Sverige var ett mycket vanligt svar att man inte hade någon åsikt om relationerna mellan svensk- och finskspråkiga i sin kommun. Detta gällde också för de rätt få finskspråkiga i materialet. Invandrare från Finland som blivit svenska medborgare prioriterade frågorna om sverigefinnarnas språkliga ställning lika lågt som rikssvenskarna i allmänhet. Det var endast relativt nyligen inflyttade finskspråkiga med finskt medborgarskap som upplevde bristen på språkliga rättigheter som ett verkligt problem. I det finländska materialet var stämningen helt annorlunda. Finländarna var i allmänhet mycket väl förberedda på frågorna om 411

9 SUSAN SUNDBACK Tabell 3. Missnöjda med relationerna mellan språkgrupperna efter språkgrupp och kommuntyp (andelen missnöjda svar) Svensk- Finsk- Diffespråkiga språkiga rens procentandel Åbo 13 % 3 % 10 Stor kommun, liten svensk minoritet Vasa 9 % 11 % 2 Stor kommun, stor svensk minoritet S:t Karins 9 % 4 % 5 Liten kommun, liten svensk minoritet Hangö 4 % 7 % 3 Liten kommun, stor svensk minoritet Pedersöre 2 % 20 % 18 Liten kommun, liten finsk minoritet Kristinestad 7 % 36 % 29 Liten kommun, stor finsk minoritet Genomsnitt 7 % 13 % 6 Källa: Sundback språkskillnader och mer benägna att uttrycka belåtenhet med relationerna. 18 Att många finländare, särskilt i de gamla svenska regionerna, uppfattar samlevnaden mellan finskt och svenskt som någonting naturligt och positivt är i och för sig inte överraskande. Men som framgår av Tabell 3 varierar attityden till det lokala språkliga klimatet. Ofta är missnöjet större inom den lokala språkliga minoriteten. Missnöjet var ändå något vanligare bland de finskspråkiga, trots att dessa utgjorde majoriteten i fyra av de sex kommunerna; 13 procent av de finskspråkiga och endast 7 procent bland de svenskspråkiga uttryckte missnöje. Resultatet ligger i linje med den kanadensiska språksociologen Kenneth McRaes uppfattning om ett asymmetriskt förhållande mellan de två nationella språken i Finland som yttrar sig i att den svenskspråkiga befolkningen sympatiserar mer med de finskspråkiga än tvärtom. 19 De finskspråkigas missnöje var emellertid starkast koncentrerat till de två finska minoriteterna, i Pedersöre och Kristinestad, och i viss mån till Vasa och Hangö där majoriteten visserligen i dag är finsk men de svenskspråkiga utgör en stor minoritet. På de två orter där svenskan spelar liten roll i det dagliga livet är finsktalande klart mera tillfreds med språkförhållandena än de svensktalande. Pedersöre och Kristinestad är båda relativt små kommuner i svenska Österbotten men har olikartade språkförhållanden. I Kristinestad, men inte i Pedersöre, var också de svenskspråkiga rätt missnöjda med språksituationen. Stämningarna i Kristinestad kan förklaras med att andelen finskspråkiga under rätt kort tid vuxit starkt och de finskspråkiga kommit 412

10 ATT KRAMA EN FINNE att uppfattas som ett hot mot den svenska majoriteten. I de fyra kommuner där minoriteten är svensk framträder ett tydligt mönster: det svenska missnöjet står i omvänd proportion till deras andel av totalbefolkningen. I dem, där finskan var det större språket var de finskspråkiga i allmänhet nöjda med språksituationen. Generellt förklarar dock varken totalbefolkningens eller minoritetens absoluta storlek inställningen till den lokala språksituationen i Tabell 3. Minoriteten är inte entydigt mera missnöjd i de två större städerna eller då den på lokalplanet är stor. I allmänhet är det majoritetsbefolkningen som klagar mindre. När minoriteten är stor och svensk, såsom i Hangö och Vasa, är skillnaderna mellan språkgrupperna rätt små. I det tvåspråkiga Hangö med sin stora svenska minoritet och i det nästan helsvenska Pedersöre var de svenskspråkiga mer tillfreds. 20 Svaren på en fråga om hur man bedömde framtidsutsikterna för finlandssvenskarna pekade på en utbredd pessimism bland de svenskspråkiga (se Tabell 4). Inte ens de som levde i lokalsamhällen med svensk majoritet var särskilt optimistiska. De finskspråkiga visade större benägenhet för utslätande svar eller ansåg att finlandssvenskarna troligen gick mot en bättre position. Att mer än en femtedel av de finskspråkiga i alla kommuner valde vet ej -svaret mot mindre än en tiondedel av de svenskspråkiga visar att man på finskt håll inte alltid såg frågan som särskilt relevant. Utgående från de svar som kan tolkas är skillnaderna mellan språkgrupperna relativt stora i Åbo och Vasa. De svenskspråkiga S:t Karinsbornas överraskande optimism kan endast förstås som en följd av de för- Tabell 4. Åsikter om finlandssvenskarnas ställning i Finland om tjugo år efter språk och kommun (medelvärden 1 5, 1 = mycket försämrad, 2 = något försämrad, 3 = oförändrad, 4 = något förbättrad, 5 = mycket förbättrad; vet ej-svaren har utelämnats) Svensk- Finsk- Diffe- Kommun språkiga språkiga rens Åbo 2,2 3,0 0,8 Vasa 2,1 3,0 0,9 S:t Karins 2,4 3,0 0,6 Hangö 2,1 2,6 0,5 Pedersöre 2,2 2,9 0,7 Kristinestad 2,0 2,6 0,6 Genomsnitt 2,2 2,9 0,7 Källa: Sundback

11 SUSAN SUNDBACK bättringar av den lokala svenska servicen som ägt rum under senare år. Intressanta är också skillnaderna mellan finskspråkiga i olika kommuner; den finska opinionen i Hangö och Kristinestad är betydligt mer pessimistisk i fråga om finlandssvenskarnas öde än den i andra kommuner, vilket troligen vittnar om att många finskspråkiga på dessa orter delvis identifierar sig med den finlandssvenska kulturen. Språkgränsen är med andra ord inte så tydlig här. I de tre kommuner där den relativa svenska tillbakagången under efterkrigstiden varit som störst, d.v.s. i Vasa, Kristinestad och Hangö, är den svenska pessimismen mest utbredd. Tabellerna 3 och 4 beskriver åsikter om finlandssvenskarnas ställning på lokal och nationell nivå. Så gott som alla svenskspråkiga ser pessimistiskt på finlandssvenskarnas framtid. Orsaken kan vara ideologisk, d.v.s. baserad på föreställningar om ett finskt hot, eller återspegla erfarenheter av ökande svårigheter att reda sig på svenska nationellt och lokalt. Medan Tabell 3 pekar på olika erfarenheter i de tolv språkkategorierna och skillnader i värderingen av den lokala språksituationen, ger den senare tabellen i högre grad uttryck för attityder kring finlandssvenskhetens framtid som, frånsett Kristinestad och Hangö, är relativt oberoende av boendeort. De lokala erfarenheterna färgar tydligast av sig på Kristinestads- och S:t Karins-svenskarnas uppfattningar om den finlandssvenska framtiden, men på olika sätt. På båda orterna är de svenskspråkiga tämligen tillfreds med de lokala språkförhållandena men Kristinestadsborna ser mera pessimistiskt på finlandssvenskarnas framtid. Uppenbarligen måste skillnaden tillskrivas olika erfarenheter och därav skapade förväntningar i fråga om det svenska språkets ställning. Medan Kristinestad, som är omgivet av svenskbygd, möjligen står inför en övergång till finska som första språk, har S:t Karins-borna kunnat bevittna hur svenskspråkiga verksamheter långsamt växer fram i deras mycket finska miljö. De svenskspråkigas attityder i Åbo liknar dem i S:t Karins, vilket kan förklaras med att Åboborna aldrig ens kunnat förvänta sig att språkförhållandena lokalt kunde vara väsentligt annorlunda än de är. Det svenska missnöjet i Åbo är litet med tanke på att de svenskspråkiga faktiskt är en liten minoritet där. En trolig förklaring är att Åbo har många svenska institutioner. De svenska Vasaborna är relativt missnöjda med de lokala förhållandena och uttrycker även pessimism beträffande finlandssvenskarnas framtid. Erfarenheterna av den lokala och den nationella språkutvecklingen stöder här varandra. Bland Hangö- och Pedersöresvenskarna råder en viss inkongruens mellan den negativa synen på finlandssvenskarnas generella framtid och den po- 414

12 ATT KRAMA EN FINNE sitiva inställningen till den lokala språksituationen. Här tycks hemortens förhållanden fungera som motvikt till oron över finlandssvenskarnas framtid. I de två kommuner där förhållandena mellan språkgrupperna är mest jämlika, men där svenskan är mera utbredd bland den äldre befolkningen och finskan bland de unga, d.v.s. i Hangö och Kristinestad, är de finskspråkigas syn på finlandssvenskarnas framtid mera negativ än genomsnittligt. Också de finskspråkiga i det helsvenska Pedersöre (90 svarspersoner), bland vilka missnöjet med de lokala språkförhållandena var rätt allmänt, såg mörkare på finlandssvenskarnas framtida ställning än de finskspråkiga i Åbo, S:t Karins och Vasa. Som ovan påpekats så tenderar finskspråkiga i allmänhet att se hela frågeställningen som mindre viktig för dem själva varför de oftare väljer ett neutralt svar. Sannolikt är förutsättningarna för finsk inlevelse i finlandssvenskarnas situation bättre i Hangö, Kristinestad och Pedersöre än i Åbo, S:t Karins och Vasa (jfr även Tabell 2). Detta borde rimligen skapa bättre förutsättningar för vänskap och kärlek över språkgränsen i de tre mindre kommunerna med gammal svensk befolkning. Men hur ser det ut i verkligheten? Hur kommer det sig att det är speciellt i storstäderna som giftermål över språkgränsen blivit vanliga och att de endogama kraven för många finlandssvenskar under efterkrigstiden övergivits? 21 KÄRLEK ÖVER SPRÅKGRÄNSEN Undersökningen av språkvalet i minoriteternas familjer måste börja med en undersökning av språkets betydelse för giftermål och samboförhållanden. Om en ort präglas av parbildning över språkgränsen torde språksituationen i familjerna vara svårare att förutse än om parförhållanden inom språkgrupperna är regeln. En relativt stor andel av svarspersonerna, nästan en fjärdedel, var varken gifta eller sambor och har därför utelämnats ur Tabell 5. Också ett tiotal personer vars partner varken talade finska eller svenska har utelämnats. De flesta ensamstående var unga personer i Åbo, S:t Karins eller Vasa. I de svenska minoriteterna varierade andelen ensamstående mellan 14 procent i S:t Karins och 28 procent i Åbo. I de finska minoriteterna i Kristinestad och Pedersöre var 21 procent respektive 13 procent ensamstående. I alla städer utom Pedersöre var de finskspråkiga något oftare ensamma. 415

13 SUSAN SUNDBACK Tabell 5. Makas/makes eller sambos språk bland medlemmar i den lokala språkminoriteten (%) Språk Svenska Finska Tvåspråkig Totalt N Åbosvenskar % 184 Vasasvenskar % 177 S:t Karins-svenskar % 127 Hangösvenskar % 130 Pedersörefinnar % 106 Kristinestadsfinnar % 119 Källa: Datafilen Språkgrupp, medborgarskap, lokal välfärdsstat. Svenskarna i Åbo och i S:t Karins hade i nästan hälften av fallen en finskspråkig partner. En mycket stor andel av Pedersörefinnarna levde med en svenskspråkig partner. Bland de tre kommuner där parförhållanden över språkgränsen är vanligast finns alltså två kommuner där de finskspråkiga allmänt taget framträder som främmande för det finlandssvenska och bara en kommun (Pedersöre) där den finska opinionen klart färgats av finlandssvensk erfarenhet och ideologi. Gemensamt för de tre orterna är att minoriteten utgör mindre än tio procent av totalbefolkningen (jfr Tabell 1). Detta kan tolkas som ett uttryck för att de gamla motsättningarna mellan språkgrupperna som hörde samman med etnisk och språklig stamideologi mest förlorat sin makt över finlandssvenskarna som kommit att leva som tvåspråkiga eller praktiskt finskspråkiga innan eller genom parbildningen. Att den kollektiva språkliga identifikationen fortfarande är viktig framgår emellertid av den starka parbildningen inom språkgruppen i de större lokala minoriteterna. I Vasa, Hangö och Kristinestad där minoriteterna utgör procent av totalbefolkningen har man i högre grad bildat par inom den egna språkgruppen (jfr Tabell 1). Bland svenskarna i Vasa och Hangö är partnern i cirka 2/3 av fallen svenskspråkig eller fullständigt tvåspråkig. Men även Kristinestadsfinnarna har haft en stark tendens att bilda par inom den egna språkgruppen. Eftersom gifta personer och sambopar med olika språk i något skede måste bestämma sig för ett gemensamt huvudspråk, särskilt då familjen har barn, frågade vi även om språket i hemmen. Denna variabel torde ge en bättre indikation på förutsättningarna för minoritetsspråkets framtida 416

14 ATT KRAMA EN FINNE Tabell 6. Familjens språk bland individer tillhörande de lokala minoriteterna (%) Båda Endast Mest svenska, lika Mest finska, Endast svenska även finska mycket även svenska finska Totalt N Svensk minoritet Åbo % 253 S:t Karins % 150 Vasa % 233 Hangö % 164 Finsk minoritet Pedersöre % 121 Kristinestad % 148 Källa: Datafilen Språkgrupp, medborgarskap, lokal välfärdsstat. ställning i de sex kommunerna än uppgifterna om partnerns språk i Tabell 5. Uppgifterna i Tabell 5 och 6 stöder varandra eftersom de visar att minoriteter som i större utsträckning bildat familj inom den egna språkgruppen också favoriserar minoritetsspråket inom familjen. Andelen familjer som talar enbart svenska hemma är störst bland Vasa- och Hangösvenskarna, d.v.s. på orter där den svenska minoriteten är relativt och absolut sett stor. Andelen sådana familjer är dessutom klart större bland de svenskspråkiga i Åbo än bland dem i S:t Karins trots att det gäller två grannkommuner där svenskarna utgör relativt små minoriteter. I S:t Karins lever en femtedel av de svenskspråkiga i helt finska familjer. Bland de två finskspråkiga minoriteterna dominerade det egna språket inom familjen men dess dominans var mycket större i Kristinestad än i Pedersöre. Om svaret båda språken lika mycket läggs till övriga svar som stöder minoritetsspråket framstår språkanvändningen som minst blandad bland finnarna i Kristinestad och som mest påverkad av finskan bland de svenskspråkiga i S:t Karins. I de svenska minoriteterna är familjespråket svenska till minst 90 procent i Vasa och Hangö, till nästan 80 procent i Åbo men bara till 65 procent i S:t Karins. I de finska minoriteterna är familjespråket finska hos 95 procent av svarspersonerna i Kristinestad och hos 84 procent i Pedersöre. Resultatet visar att det kulturella mönstret för familjebildning inom språkgruppen fortfarande existerar bland finlandssvenskarna men att det ger vika i situationer när den svenska minoriteten underskrider en viss andel av befolkningen, här cirka 25 procent. Materi- 417

15 SUSAN SUNDBACK alet ger dock inte besked om minoritetens absoluta antal direkt påverkar sannolikheten för parbildning inom minoritetsspråket. De mest enspråkiga familjerna finns i denna jämförelse bland svenskarna i Vasa och Hangö samt bland finnarna i Kristinestad. Också här är det minoritetens relativa storlek som är den bästa förklaringen. Det är överlag vanligare att bägge språken används i familjerna om den lokala majoriteten är svensk än om den är finsk. Hangö är ett undantag så till vida att det här är fråga om en formellt tvåspråkig kommun med finsk majoritet men med utbredd tvåspråkighet även i de finsktalande respondenternas familjer. KUNSKAPER I DET ANDRA SPRÅKET Det har redan framkommit att kommunens totala befolkningsmängd och minoritetens absoluta storlek har liten effekt på minoritetens trivsel med språkförhållandena eller på oddsen för att man inom minoriteten ska välja partner eller familjespråk i enlighet med sitt eget språk. Däremot har minoritetens relativa storlek visat sig ha stor betydelse. Lokalt är svenskans ställning betydligt starkare i Vasa, Hangö, Pedersöre och Kristinestad än i Åbo och S:t Karins. I Vasa och Hangö är de svenskspråkigas ställning inte helt olik den i Pedersöre och Kristinestad där svenskan är majoritetsspråk. De två kommunerna med finsk minoritet skiljer sig från varandra så att de finskspråkiga i Pedersöre assimilerats mer än i de Kristinestad. När det gäller det assimileringstryck som relativt små minoriteter upplever är det alltså ingen skillnad om minoritetsspråket är finska eller svenska. Men vad säger materialet om de språkliga förutsättningarna för minoritetens och majoritetens möjligheter att få och upprätthålla kontakt med varandra? De lokala variationerna är stora mellan språkgrupperna och bland svenskspråkiga på olika orter (se Tabell 7). Medan 35 procent av finlandssvenskarna i alla sex kommuner säger sig behärska finska fullständigt är skillnaderna stora mellan dem som bor i Åbo eller S:t Karins och dem som bor i Vasa eller Hangö. I Pedersöre säger sig endast en tiondedel av de svenskspråkiga behärska finska fullständigt. Också på den finska sidan är variationen tydlig (Tabell 8). I genomsnitt åtta procent av de finskspråkiga på de sex orterna säger sig behärska svenska fullständigt, men andelen är högre i Pedersöre (20 procent), Hangö (13 procent) och Kristinestad (12 procent), d.v.s. i Svenskfinlands kärnbygder. Faktum är dock att kunskaperna i det andra språket är så goda bland svenskspråkiga i Åbo 418

16 ATT KRAMA EN FINNE Tabell 7. Kunskaper i finska inom de fyra svenska minoriteterna (%) Inga Brist- Ganska Full- Totalt fälliga bra ständiga N Åbo % 259 S:t Karins % 150 Vasa % 235 Hangö % 163 Genomsnitt % 807 Källa: Datafilen Språkgrupp, medborgarskap, lokal välfärdsstat. Tabell 8. Kunskaper i svenska inom de två finska minoriteterna (%) Inga Brist- Ganska Full- Totalt fälliga bra ständiga N Kristinestad % 148 Pedersöre % 180 Genomsnitt % 328 Källa: Datafilen Språkgrupp, medborgarskap, lokal välfärdsstat. och S:t Karins att de flesta finlandssvenskar utan större besvär kan umgås på finska. Ett jippo av typen krama en finne blir för dem tämligen meningslöst. Det är troligen mera spännande för Vasa- och Hangösvenskarna eftersom det bland dem är mindre vanligt med goda kunskaper i finska. Sådan är situationen troligen också i många andra mindre kommuner med svenska som majoritetsspråk. På dessa orter med vidmakthållen språkgräns är sannolikheten för att kramandet skulle utvecklas till djup vänskap eller kärlek tämligen liten. Behovet av att krama en finne i Svenskfinland är annat än på Åland. Det torde vara större i de kommuner där de finskspråkiga är i minoritet och ofta har svaga kunskaper i svenska. Syftet skulle då vara att invitera de finskspråkiga att överskrida språkgränsen på det lokala planet. AVSLUTNING Svaren på de frågor som ställdes i början är att både kommunens storlek och minoritetens absoluta och relativa storlek kan vara av stor betydelse 419

17 SUSAN SUNDBACK för relationerna mellan språkgrupperna. Tidigare eller pågående demografiska processer som ändrar den lokala balansen mellan språkgrupperna påverkar minoritetens erfarenheter och beteenden. I det föregående visade sig framför allt minoritetens relativa storlek spela en roll och detta oberoende av om den var finsk- eller svenskspråkig. När minoriteten utgör nära hälften av befolkningen är den en politisk faktor som inte kan förbises på lokal nivå och har bättre möjligheter att hålla fast vid sitt språk oberoende av om det är finska eller svenska. Om minoriteten är liten ökar både missnöjet med språkförhållandena och sannolikheten för giftermål över språkgränsen med varierande konsekvenser för valet av huvudspråk i familjerna. Kommunens befolkningstal spelade en roll i det avseendet att de finskspråkiga i de minsta kommunerna, som alla var starkt svenska, kände en starkare närhet till finlandssvenskheten än de gjorde i de tre större kommunerna, där finskan klart dominerade. Skillnaden mellan de finskspråkigas och de svenskspråkigas minoritetssituation visade sig i starkare missnöje med den lokala språksituationen bland de finskspråkiga. Förklaringen är möjligen att man som del av den stora nationella majoriteten har svårigheter att acceptera sin lokala undantagssituation. En annan förklaring är de rätt svaga kunskaperna i svenska bland finskspråkiga även på orter som Kristinestad och Pedersöre. Den finlandssvenska identiteten mätt som samhörighet med de svenska områdena i Finland påverkades inte av kommunens eller minoritetens storlek. Däremot var sannolikheten för fullständiga kunskaper i finska och äktenskap över språkgränsen betydligt större i grannkommunerna S:t Karins och Åbo där de svenskspråkiga utgjorde små minoriteter. I jämförelse med de svenska S:t Karins-borna identifierade sig Åboborna något mera som finlandssvenskar och talade mera svenska i sina familjer. De var också mera missnöjda med språkförhållandena i sin kommun, trots att Åbo är en mera svensk stad än S:t Karins. Den troliga förklaringen är att de svenska Åboborna är tio gånger fler samt att Åbo har urgamla tvåspråkiga traditioner och ett stort antal finlandssvenska institutioner. NOTER 1 Nya Åland Finnäs 2001, Allardt & Starck 1981,

18 ATT KRAMA EN FINNE 4 Se t.ex. Lojander-Visapää 2001 och Herberts 1991 om tvåspråkiga familjer. 5 Närmare om språkgränsen i t.ex. Allardt & Starck 1981, Ståhlberg 1995 samt Lönnqvist 2003b. 6 Bäck & al. (red.) McRae 1977, Herberts Grönholm Lönnqvist 2003a, Jfr Wolf-Knuts 2001, som betraktar de finlandssvenska symbolerna ur ett intressant minoritetspsykologiskt perspektiv. 12 Ståhlberg 1995, Spearmans rangkorrelation mellan de två dimensionerna för samhörighet (med Svenskfinland respektive Finland) är bara 0,18 och signifikansen 0,1. 14 Mörne Finnäs 2001, Bäck & al. (red.) Sundback De nationella skillnaderna är säkerställda genom chitvå-test. 19 McRae 1977, Eftersom språkförhållandena i många finlandssvenska kommuner under talet förändrades p.g.a. stor finsk inflyttning kunde man förvänta sig att de finskspråkiga bott kortare tid i kommunen (med undantag av S:t Karins som haft kraftig svensk inflyttning under senare år). Så är också fallet även om den genomsnittliga skillnaden bara är tre år. På alla orter frånsett Pedersöre finns en betydande gammal finskspråkig befolkning. I snitt har de finlandssvenska respondenterna bott i kommunerna 28 år och de finskspråkiga 25 år. Men också bland de svenskspråkiga är skillnaderna stora mellan kommunerna: den längsta tiden i kommunen har de svensktalande i Kristinestad (38 år), Hangö (37 år) och Pedersöre (30 år), medan skillnaden mellan finskt och svenskt är mindre i det stora städerna Vasa och Åbo samt i S:t Karins strax utanför Åbo. Också skillnader i ålder kan tänkas spela en roll för den tid svarspersonen bott i kommunen. I Åbo, Vasa och Pedersöre är de finskspråkiga i snitt två år äldre än de svenskspråkiga. I S:t Karins, Kristinestad och Hangö är läget tvärtom. Högst var medelåldern bland finlandssvenskarna i Hangö och Kristinestad vars medelålder var 50 mot 46 år för alla svarare. Medelåldern för finskspråkiga svarspersoner var i Hangö 47 och i Kristinestad 46 år. 21 Allardt & Starck 1981, 121. KÄLLOR OCH LITTERATUR Enkätdata Språkgrupp, medborgarskap, lokal välfärdsstat, Institutionen för offentlig förvaltning vid Åbo Akademi. 421

19 SUSAN SUNDBACK Litteratur Allardt, Erik & Starck, Christian (1981), Språkgränser och samhällsstruktur. Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv. Stockholm. Bäck, Henry, Granqvist, Nina, Sandqvist, Siv & Sundback, Susan (red.) (2005), Svenskt och finskt i kommunerna. Göteborg. Finnäs, Fjalar (2001), Finlandssvenskarna inför 2000-talet en statistisk översikt. Finlandssvensk rapport nr 40. Helsingfors. Grönholm, Christoffer (2003), Finlandssvenska folkrörelser. Historien om Svenskfinland. Svenska folkskolans vänners kalender Helsingfors, s Herberts, Kjell (1991), Tolv tvåspråkiga familjer. Vasa. Herberts, Kjell (1992), Tvång eller privilegium? Debatten om obligatorisk svenskundervisning i den finska grundskolan. Vasa. Lojander-Visapää, Catharina (2001), Med rätt att välja. Språkval och språkstrategier i språkligt blandade hushåll i Helsingfors. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 630. Helsingfors. Lönnqvist, Bo (2003a), Svenskfinlands tillblivelse. Historien om Svenskfinland. Svenska folkskolans vänners kalender Helsingfors, s Lönnqvist, Bo (2003b), Språkgränsens betydelse. Historien om Svenskfinland. Svenska folkskolans vänners kalender Helsingfors, s McRae, Kenneth (1997), Conflict and Compromise in Multilingual Societies: Finland. Waterloo (Canada). Mörne, Arvid (1959), Den svenska jorden inför havets anlete. Helsingfors. Nya Åland Ståhlberg, Krister (1995), Den finlandssvenska identitetens variationer. Krister Ståhlberg (red.), Finlandssvensk identitet och kultur. Meddelanden från Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi, A:441. Åbo, s Sundback, Susan (2005), Socialt kapital. Henry Bäck m.fl. (red.), Svenskt och finskt i kommunerna. Göteborg, s Wolf-Knuts, Ulrika (2001), The Finland Swedes. A Compensating Minority. Migration, Minorities, Compensation. Issues of Cultural Identity in Europe. Brussels. Väestö/Befolkning 2001:6. Befolkningens sammansättning. Folkräkningen Helsingfors. 422

2011-05-03. 1. Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)

2011-05-03. 1. Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla) Kognitivt element Barbro Allardt Ljunggren Lektor, Södertörns högskola Emotionellt element Konativt element (benägenhet att handla) BAL Uppsala den 3 maj 2011 1 BAL Uppsala den 3 maj 2011 2 En spegling

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Det finlandssvenska migrationshjulet :

Det finlandssvenska migrationshjulet : Det finlandssvenska migrationshjulet : Varför flyttar finlandssvenskar till Sverige? Charlotta Hedberg Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Det finlandssvenska migrationshjulet Process

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts

Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts Från enspråkighet till flerspråkighet Kjell Herberts SPRÅK I RÖRELSE i den svenska skolan i Finland Utbildningsstyrelsen 17.3.2017 En global trend hos individer, företag, samhällen...)... och även Svenskfinland

Läs mer

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND Åsa Bengtsson Professor i statsvetenskap 12 november UNDERSÖKNINGSDESIGN Uppföljning av två tidigare studier o o (Folktinget) (Magma) Beställd av Magma,

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar

Läs mer

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten

Läs mer

Kl Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap, berättar om tillitens roll i det nordiska välfärdssamhället

Kl Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap, berättar om tillitens roll i det nordiska välfärdssamhället Program Kl. 13.00 Lantrådet Katrin Sjögren hälsar välkommen Kl. 13.10 Forskare Sanna Roos (ÅSUB) och forskningskoordinator Petra Granholm (Ålands fredsinstitut) presenterar resultaten från Tillitsstudien

Läs mer

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga

Läs mer

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Regionförvaltningsverkets fortbildningsdag för bibliotekspersonal på tvåspråkiga orter, Kommunernas hus, B 3.6, onsdagen den 14 maj 2014

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Ökande flerspråkighet - 11,4% + 9,2% - 1,3% + 3,6% För kunskap och bildning 3 4 Stort samhällsintresse

Läs mer

NATIONELLA MINORITETER 2015

NATIONELLA MINORITETER 2015 Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...

Läs mer

Finskspråkiga försöker i större utsträckning än svenskspråkiga få service på sitt eget språk 18,4 6,2 3,3. Sällan Aldrig 1,9 81,7 54,8

Finskspråkiga försöker i större utsträckning än svenskspråkiga få service på sitt eget språk 18,4 6,2 3,3. Sällan Aldrig 1,9 81,7 54,8 Språkbarometern 14.. Sammanfattningen av resultaten från Språkbarometern Språkbarometern undersöker hur väl den lokala språkminoriteten får service på sitt eget språk i hemkommunen. Samtliga tvåspråkiga

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

Ruotsin kielen asema Svenskans ställning

Ruotsin kielen asema Svenskans ställning Ruotsin kielen asema Svenskans ställning Marraskuu 2008 Svenskans ställning i Finland Direktör Nils Erik Forsgårds förord Tankesmedjan Magma öppnar idag officiellt sin verksamhet med att presentera en

Läs mer

SAMMA LAGSTIFTNING VARIERANDE PRAXIS?

SAMMA LAGSTIFTNING VARIERANDE PRAXIS? SAMMA LAGSTIFTNING VARIERANDE PRAXIS? Socialarbetares syn på funktionshindrades delaktighet i Österbotten Vammaispalvelujen neuvottelupäivät Seminarium om handikappservice 29.-30.1.2015Helsingfors Elisabeth

Läs mer

Kommunala språkkrav mot bakgrund av sociala och strukturella faktorer

Kommunala språkkrav mot bakgrund av sociala och strukturella faktorer Detta är en presentation av ett planerat kapitel för min planerade doktorsavhandling om språkkrav i finska och svenska för anställda i tvåspråkiga kommuner i Finland. Syftet med min avhandling är undersöka

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet

Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet INNEHÅLL Termer Vad är flerspråkighet? Varför flerspråkighet? Flerspråkighet och förskola i Sverige

Läs mer

Finlandssvenskarna och deras institutioner Slutrapport

Finlandssvenskarna och deras institutioner Slutrapport Finlandssvenskarna och deras institutioner Slutrapport Projektets bakgrund och forskargruppen Initiativet till detta forskningsprojekt togs ursprungligen av de medlemmar inom Svenska litteratursällskapets

Läs mer

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige Motion till riksdagen 1985/86: Ub832 AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige De finska och svenska språken har i århundraden brukats i både Sverige och Finland. Antalet finskspråkiga har under

Läs mer

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige Informationsblad 1: Uppfattningar om i livsvillkor i norra Sverige Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige De som bor i landsändans största kommuner är överlag mer

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2019:1 11.6.2019 Familjer och hushåll 31.12.2018 Statistiken för 2018 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 eller densamma som 2017.

Läs mer

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Sverige före 1809 Sverige och Finland en nation Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska

Läs mer

Socialt förtroende och deltagande i frivilliga föreningar: Det sociala kapitalet i Svenskfinland

Socialt förtroende och deltagande i frivilliga föreningar: Det sociala kapitalet i Svenskfinland Socialt förtroende och deltagande i frivilliga föreningar: Det sociala kapitalet i Svenskfinland 1 Maria Bäck Opinioner och trender i Svenskfinland SLS, Helsingfors 2.6.2008 Konsekvenser av högt socialt

Läs mer

Språkkrav i tvåspråkiga kommuner variation och förändringar

Språkkrav i tvåspråkiga kommuner variation och förändringar Språkkrav i tvåspråkiga kommuner 1950-2015 variation och förändringar Finlandssvenska forskarskolan i Helsingfors, 17-18.5.2017 Mikael Harjula Helsingfors universitet Detta papper kan betraktas som en

Läs mer

Hur trivs studerande i Åbo? Opiskelijakaupunki Turku -media-aamiainen Vierailukeskus Joki

Hur trivs studerande i Åbo? Opiskelijakaupunki Turku -media-aamiainen Vierailukeskus Joki Hur trivs studerande i Åbo? Opiskelijakaupunki Turku -media-aamiainen 30.8.2018 Vierailukeskus Joki Vad handlar det om? En bestående handlingsmodell för partnerverksamhet mellan Åbo stad, högskolorna,

Läs mer

Regionalt skärgårdsråd Stockholm

Regionalt skärgårdsråd Stockholm Regionalt skärgårdsråd Stockholm 20.9.2018 800km fågelvägen 250 bebodda öar 50 000 invånare året om Över 30 kommuner NSS projekt, varför, hur och resultat Hur kan vi använda och nyttja resultaten? För

Läs mer

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter

Läs mer

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun 2018-04-20 Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun Det här styrdokumentet är ett allmänt hållet dokument för kommunens arbete med nationella minoriteter. Den kommer att kompletteras

Läs mer

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna

Läs mer

minoritetspolitiska arbete

minoritetspolitiska arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2018:1 12.6.2018 Familjer och hushåll 31.12.2017 Statistiken för 2017 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 personer, vilket är

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

Lennart Rohdin. Haninge, 20 februari 2018

Lennart Rohdin. Haninge, 20 februari 2018 Lennart Rohdin Haninge, 20 februari 2018 Ett senkommet erkännande av vårt lands historiska nationella minoriteter judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och deras språk, men också av vårt

Läs mer

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Program NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Diskussion om behoven ifråga utvärdering och utveckling av utbildning - En sak som vi vill bevara

Läs mer

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß! 1B/219 Tschüß! Hello! Hej! Bonjour! Hola! Statistika uppgifter om elevernas VILKA SPRÅK LÄSES I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? språkstudier och språkval BAKGRUND Cirka 8 % av eleverna i de finländska

Läs mer

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag

Läs mer

Pisa, pedagogik och politik perspektiv på skolledarskap

Pisa, pedagogik och politik perspektiv på skolledarskap Pisa, pedagogik och politik perspektiv på skolledarskap Michael Uljens Åbo Akademi Seminarium Den professionella läraren Vasa 24.1.2012 Struktur 1. Paradigmskiftet 2. PISA-resultaten nya analyser 3. Hur

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Livet på två språk. Konflikter och kompromisser Mikael Reuter Sprog i Norden, 1998, s. 165-169 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk

Läs mer

OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKAR INFÖR PRESIDENTVALET 2012

OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKAR INFÖR PRESIDENTVALET 2012 OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKAR INFÖR PRESIDENTVALET 2012 Åsa Bengtsson Docent i Statskunskap vid Åbo Akademi Akademiforskare vid Finlands Akademi 16.01.2012 Undersökningen Beställd av Magma och

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2017:1 12.6.2017 Familjer och hushåll 31.12.2016 Statistiken för 2016 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är

Läs mer

FRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND

FRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND 1 FRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND 13.11.2008 Siv Sandberg Utredningsansvarig vid den finlandssvenska tankesmedjan FRAMTIDSSPANING Den

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

VANDAUNGDOMARNA OCH DERAS FRITID EN UNDERSÖKNING OM HOBBYER, VÄNNER OCH TVÅSPRÅKIGHET I VANDA

VANDAUNGDOMARNA OCH DERAS FRITID EN UNDERSÖKNING OM HOBBYER, VÄNNER OCH TVÅSPRÅKIGHET I VANDA VANDAUNGDOMARNA OCH DERAS FRITID EN UNDERSÖKNING OM HOBBYER, VÄNNER OCH TVÅSPRÅKIGHET I VANDA EN UNDERSÖKNING OM VANDAUNGDOMARNAS FRITID Ungdomsarbete kommer i många former: som öppna ungdomsgårdar var

Läs mer

Redovisning av enkäten: Äldreomsorg för finsktalande brukare i Karlskoga kommun

Redovisning av enkäten: Äldreomsorg för finsktalande brukare i Karlskoga kommun Rapport 1 (7) Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Anne Ågren Redovisning av enkäten: Äldreomsorg för finsktalande brukare i Karlskoga kommun Anne Ågren Mars 2017 Rapport 2 (7) Bakgrund Karlskoga

Läs mer

DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar

DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar Stockholm, 4 januari 2017 Ipsos: David Ahlin, Björn Benzler 1 2015 Ipsos. Minskat Natomotstånd under de senaste tre åren majoritet vill öka resurserna

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen Vänster och höger i fl yktingopinionen VÄNSTER OCH HÖGER I FLYKTINGOPINIONEN MARIE DEMKER Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring,

Läs mer

Språkliga rättigheter

Språkliga rättigheter Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,

Läs mer

Regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2017

Regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2017 Regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2017 1 Grunden i lagstiftningen Språklagens 37. Författningsändring 2014. 9 och 10 i förordningen om verkställigheten av språklagen. I berättelsen

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2014:2 8.12.2014 Familjer och hushåll 31.12.2013 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,12 personer år 2013, vilket innebär att den sjönk något

Läs mer

Om betydelsen av minoriteters storlek för ett fullgott medborgarskap i tvåspråkiga kommuner

Om betydelsen av minoriteters storlek för ett fullgott medborgarskap i tvåspråkiga kommuner Om betydelsen av minoriteters storlek för ett fullgott medborgarskap i tvåspråkiga kommuner PL Linnéa Henriksson Offentlig förvaltning Åbo Akademi linnea.henriksson@abo.fi 19.11.2007 1 Om bakgrunden till

Läs mer

I valet och kvalet. Carina Nyberg. Faktorer som påverkar familjers val av skola och skolspråk

I valet och kvalet. Carina Nyberg. Faktorer som påverkar familjers val av skola och skolspråk Carina Nyberg I valet och kvalet Faktorer som påverkar familjers val av skola och skolspråk Avhandling för pedagogie magisterexamen Åbo Akademi Pedagogiska fakulteten Vasa 2009 ABSTRAKT Författare (Efternamn,

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Yttrande avseende betänkandet Ds 2011:33 - Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen

Yttrande avseende betänkandet Ds 2011:33 - Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

DN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

DN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos 1 SAMMANFATTNING Nato-opinionen december 2017 31 procent anser att Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato medan 44 procent anser

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET

OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET Åsa Bengtsson Docent i Statskunskap vid Åbo Akademi Akademiforskare vid Finlands Akademi 08.04.2011 UNDERSÖKNINGSDESIGN Beställd av Magma,

Läs mer

Sveriges befolkning efter ålder (2006)

Sveriges befolkning efter ålder (2006) Sveriges befolkning efter ålder (2006) 2006 1986 1966 1946 Vad innebär demografin Att bli vuxen tar tid Man är vuxen när man tar ansvar för sina beslut, försörjer sig själv eller har hittat sin identitet.

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier)

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Maria Brandén maria.branden@sociology.su.se su se För intresserade av befolkningsfrågor Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Främjar kontakt mellan forskare och andra

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun. ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jämtlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Vad innebar 1809 för språken? Stockholm 2/ MT

Vad innebar 1809 för språken? Stockholm 2/ MT Marika Tandefelt (2/4 2009) Hur blir det i framtiden? (en något tillrättalagd version av det muntliga anförandet) Mina damer och herrar! BILD 1. Svenskan i Finland och finskan i Sverige två pluricentriska

Läs mer

PRESSINFORMATION. En sammanfattning av Drömbarometern Svenska folkets livsdrömmar Bilaga 1 Visby, 23 november 2011

PRESSINFORMATION. En sammanfattning av Drömbarometern Svenska folkets livsdrömmar Bilaga 1 Visby, 23 november 2011 PRESSINFORMATION Bilaga 1 Visby, 23 november 2011 En sammanfattning av Drömbarometern 2011 Drömbarometern är en undersökning som årligen kartlägger svenska folkets livsdrömmar och görs av Tns-Sifo på uppdrag

Läs mer

Skilsmässor i Sverige

Skilsmässor i Sverige Skilsmässor i Sverige Att barn bor med enbart en av sina föräldrar är vanligare idag än på 1970-talet. Samtidigt som gruppen har vuxit har den förändrats jämfört med övriga barn. På 1970-talet hade barn

Läs mer

SKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

SKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SKÅNSKA TRENDER 21-211 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar och arrangera seminarier

Läs mer

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum 8 9.2.2018 Gun Oker-Blom En språkmedveten skola Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Befolkningstillväxten i Sibbo personer Tillväxt Födelseöverskott Nettoflyttning.

Befolkningstillväxten i Sibbo personer Tillväxt Födelseöverskott Nettoflyttning. personer Befolkningstillväxten i Sibbo 1995-215 1 5-5 1995 2 25 21 215-1 -1 5-2 Tillväxt Födelseöverskott Nettoflyttning Sibbo i siffror BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN I Sibbo bodde 19 399 personer 31.12.215. Befolkningen

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Dalarnas län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén Sammanställd av Sten Palmgren Helsingfors 2000 2 Översikt av Finlands gällande språklagstiftning

Läs mer

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer Författare, utredare och arbetsgrupp: Torbjörn Stoor, Ann Backman och

Läs mer

Varför tror vi att Värmland lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna

Varför tror vi att Värmland lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna Vänstervridna värmlänningar Vänstervridna värmlänningar Sören Holmberg Varför tror vi att lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna eller den vackra naturen. Nej, mer beroende på industrierna,

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011

Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011 * Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011 * *... skulle den samlade lokala, regionala och nationella informationen om svenska aktiviteter vara mindre synlig och betydligt mera fragmentarisk och spretig

Läs mer

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014.

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014. Utlåtande Finansministeriet Ärende: Begäran om utlåtande över utkastet till en regeringsproposition om kommunallagen, 8.5.2014, VM065.00/2012. Utlåtande ges av SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Läs mer

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Datum Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 170 Dokumentägare: Stabschef, klf Dokumentnamn: Strategi för

Läs mer