euron LaRS CaLmFORS HaRaLd EdquiSt NiLS LuNdgREN StEFaN de VyLdER PEHR WiSSéN SEx EkONOmER Om EuROkRiSEN (REd)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "euron LaRS CaLmFORS HaRaLd EdquiSt NiLS LuNdgREN StEFaN de VyLdER PEHR WiSSéN SEx EkONOmER Om EuROkRiSEN (REd)"

Transkript

1 euron SEx EkONOmER Om EuROkRiSEN LaRS CaLmFORS HaRaLd EdquiSt NiLS LuNdgREN StEFaN de VyLdER PEHR WiSSéN (REd) HaNS tson SÖdERStRÖm FORES 2013

2 Överlever euron? sex ekonomer om eurokrisen Lars Calmfors, Harald Edquist, Nils Lundgren, Stefan de Vylder, Pehr Wissén och Hans Tson Söderström (redaktör). FORES, Bellmansgatan 10, Stockholm , Omslag: Kalle Magnusson Sättning: Anna Halla 1:a upplagan, 1:a tryckningen Tryckt hos ScandBooks, Falun 2013 ISBN: Fritt tillgängligt med vissa rättigheter förbehållna. FORES vill ha största möjliga spridning av de publikationer vi ger ut. Därför kan publikationerna utan kostnad laddas ner via Enstaka exemplar kan också beställas i tryckt form via fores.se. Vår hantering av upphovsrätt utgår från Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported License (läs mer på Det innebär i korthet att det är tillåtet att dela, det vill säga att kopiera, distribuera och sända verket, på villkor att FORES och författaren anges, ändamålet är icke kommersiellt och verket inte förändras, bearbetas eller byggs vidare på.

3 Överlever euron? Sex ekonomer om eurokrisen Lars Calmfors Harald Edquist Nils Lundgren Stefan de Vylder Pehr Wissén Hans Tson Söderström (red)

4 Om Fores En grön och liberal tankesmedja FORES Forum för reformer och entreprenörskap är en grön och liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sina liv. Miljö och marknad, migration, företagandet i civilsamhället, integritet, jämställdhet, global demokratisering och moderniserad välfärd det är några av de frågor vi jobbar med. Vi är en öppen och oberoende mötesplats för samhällsengagerade, debattörer, akademiker och beslutsfattare i hela Sverige. Tillsammans med personer i hela Sverige ska vi hitta lösningar på hur Sverige kan möta de utmaningar som globaliseringen och kliamathotet innebär. Vi fungerar som en länk mellan nyfikna samhällsmedborgare, debattörer, entreprenörer, beslutsfattare och seriös forskning. FORES producerar böcker och arrangerar seminarier och debatter. Besök gärna vår webbplats

5 Innehåll Kapitel 1. Perspektiv på eurokrisen. Hans Tson Söderström... 1 Kapitel 2. Har euron någon framtid? Stefan de Vylder...23 Kapitel 3. Är eurokrisen en konkurrenskraftskris? Harald Edquist Kapitel 4. Överlever euron? Lars Calmfors Kapitel 5. Är en bankunion lösningen på Europas problem? Pehr Wissén Kapitel 6. EU och euron en institutionell analys Nils Lundgren Referenser

6 Kapitel 1 Perspektiv på eurokrisen Hans Tson Söderström 1

7 Hans Tson Söderström Under sensommaren 2013 började en ljusglimt i tunneln skönjas för euroområdet. Andra kvartalet visade preliminärt på positiva tillväxttal för Tyskland och Frankrike, och därmed kunde euroområdet som helhet visa en BNP-tillväxt på 0,3 procent i förhållande till kvartalet före. Det är en låg tillväxtsiffra (lägre än till exempel USA, Japan och Storbritannien), men ändå en positiv signal efter 18 månader med fallande produktion. Även från krislandet Spanien kom signaler om en vändning till positiv (men mycket låg) tillväxt under andra halvåret Den stora överraskningen var Portugal, som under andra kvartalet växte med hela 1,1 procent efter två och ett halvt år av oavbruten nedgång. För hårt prövade medborgare i euroområdets länder var detta givetvis välkomna nyheter. Det finns dock ännu ingen anledning att blåsa faran över. Euroområdet har i praktiken befunnit sig i en kontinuerlig ekonomisk-politisk kris under de fem år som gått sedan den amerikanska fastighetskrisen skakade världens finanssystem efter det att investmentbanken Lehman Brothers ansökt om konkursskydd den 15 september Ekonomin har stagnerat, BNP för de 17 euroländerna är idag 2 procent lägre än vid utgången av Arbetslösheten har stigit till 12 procent för området som helhet, med katastrofala nivåer för enskilda länder: 28 procent i Grekland, 26 procent i Spanien och 17 procent i Portugal. Statsskulderna har Perspektiv på eurokrisen stigit till över 90 procent av BNP i genomsnitt, med siffror på långt över 100 procent i Grekland (160), Italien (130), Portugal (127) och Irland (125). Euroområdets banker, varav många är starkt exponerade mot dessa överbelånade stater, är i vissa fall otillräckligt konsoliderade för att kunna hantera kreditförluster av någon omfattning. Det ligger i sakens natur att det inte går att förutse var de största förlusterna kommer att uppenbaras, men en omfattande europeisk finanskris är långt ifrån utesluten. Det krävs betydligt mer än en konjunkturförstärkning för att ta sig ut ur denna utomordentligt besvärliga situation. Den amerikanske ekonomen Jay C. Shambaugh har pedagogiskt beskrivit den ekonomiska krisen i euroområdet som en»järntriangel«av tre olika kriser, där varje försök att lösa en enskild kris riskerar att förvärra de två andra. 1 Det är, för det första, en tillväxt- och konkurrenskraftskris med svag inhemsk efterfrågan i hela euroområdet och begränsade exportmöjligheter för krisländerna till följd av höga lönekostnader, låg produktivitet och eurons starka växelkurs. Det är, för det andra, en statskuldskris med ohållbart stora statsskulder i de flesta euroländer. Det är, för det tredje, en bank- och finanskris med underkapitaliserade banker som är 1 Shambaugh, J. C.,»The Euro s Three Crises«, Brookings Papers on Economic Activity, Spring 2012, sid En redogörelse för Shambaughs analys finns även i Pehr Wisséns kapitel i denna volym. 2 3

8 Hans Tson Söderström deras budgetunderskott. Detta har givetvis förvärrat såväl tillväxt- som bankkrisen enligt ovan. Åtskilliga ekonomer (inklusive medverkande i denna volym) har föreslagit att krishanteringen istället borde ha börjat med en omförhandling/nedskrivning av statsskulden i de mest skuldtyngda länderna. En sådan strategi riskerar dock att omedelbart utlösa en akut finanskris, då en sådan nedskrivning skulle utradera det egna kapitalet i många av euroområdets systemviktiga banker. Dessa banker kan inte tillåtas att gå omkull, utan de ekonomiskt starkare länderna (läs Tyskland) skulle tvingas att direkt eller indirekt svara för insättarskyddet och ta över åtskilliga av bankernas övriga förpliktelser gentemot sina prioriterade fordringsägare. Den låsta situationen tillsammans med den hittills tämligen valhänta krishanteringen har utlöst ett lättbegripligt politiskt missnöje i de flesta av euroområdets länder möjligtvis med undantag av de nytillkommande länderna från det gamla östblocket. I de svagaste länderna finns en växande frustration och vrede över långivarnas åtstramningskrav, som driver fram omfattande nedskärningar av löner, sysselsättning och sociala förmåner. De många miljoner som förlorar arbete och bostad har naturligt nog svårt att förstå hur de med detta kan bidra till en förbättring av Europas ekonomiska läge. Samtidigt har medborriskexponerade mot stater och privata låntagare i många olika länder. De tre kriserna förstärker varandra. Tillväxt- och konkurrenskraftskrisen förvärrar statskuldskrisen genom att arbetslöshet och stagnation bidrar till stora budgetunderskott, och den förvärrar bankkrisen genom en kontinuerlig försvagning av såväl offentliga som privata låntagares betalningsförmåga. Bankkrisen, i sin tur, förvärrar tillväxtkrisen genom att banker med ansträngda balansräkningar är ovilliga att ge lån till investeringar och konsumtion. Den förvärrar också statsskuldskrisen genom staternas mer eller mindre explicita åtaganden att rädda systemviktiga banker på fallrepet. Statsskuldskrisen, slutligen, förvärrar tillväxtkrisen genom den åtstramningspolitik som krävs för att få ned budgetunderskotten, och den förvärrar bankkrisen genom osäkerhet om hur stor del av bankernas omfattande innehav av statspapper som kommer att behöva omförhandlas och skrivas ned i framtiden. Den hittillsvarande ekonomisk-politiska strategin inom euroområdet har varit att i första hand hantera statsskuldskrisen genom nya lån via den så kallade trojkan, det vill säga IMF (den internationella valutafonden), ECB (Europeiska centralbanken) och EUkommissionen. I gengäld har långivarna krävt en hård åtstramningspolitik i låntagarländerna för att få ned Perspektiv på eurokrisen 4 5

9 Hans Tson Söderström garna i Nordeuropas starkare länder allt svårare att förstå varför deras surt förvärvade slantar ska användas för att subventionera lågproduktiv sysselsättning, generösa välfärdssystem och misskötta banker i krisländerna. Missnöjet tär hårt på den europeiska solidariteten och göder nya partibildningar, alltifrån det närmast nynazistiska Gyllene gryning i Grekland via populist-nationalistiska Front National i Frankrike och Sannfinländarna i Finland till det elitistiska Alternativ für Deutschland i Tyskland. Även om dessa partibildningar än så länge har ett begränsat direkt politiskt inflytande så visar deras blotta existens på en klar begränsning av de stora partiernas framtida manöverutrymme i Europafrågorna. Vilka vägar ut ur eurokrisen som är möjliga och önskvärda beror givetvis på hur man ser på krisens orsaker och karaktär. Det finns bland världens ekonomer starkt skiftande uppfattningar om orsakerna till att euroländerna har försatt sig i den djupgående ekonomiska och politiska kris där de nu befinner sig. Även bland svenska ekonomer finns naturligt nog dessa divergerande uppfattningar representerade. Med hjälp av grova generaliseringar skulle man kunna dela in uppfattningarna i några olika kategorier. En första kategori är då att hela europrojektet var feltänkt från början: att varje försök att införa en gemensam valuta för EU-länderna var dömt att Perspektiv på eurokrisen misslyckas, alldeles oavsett hur valutaunionens institutioner utformades. Denna uppfattning är ganska vanlig bland amerikanska ekonomer, som gärna pekar på hur USA på ett helt annat sätt än EU uppfyller de kriterier som brukar anges för att en valutaunion ska kunna fungera väl: likartad konjunkturkänslighet, geografiskt och yrkesmässigt rörlig arbetskraft, flexibla löner (både uppåt och nedåt), samt inte minst en gemensam finanspolitik för hela valutaunionen med stora möjligheter att snabbt överföra resurser från överhettade till nedåtgående regioner. Dessa ekonomer skakade på sina vittra huvuden och dömde redan vid starten det stolta projektet till undergång. För dem finns ingen annan rationell lösning på problemen än en upplösning av valutaunionen och återgång till nationella valutor inom EU. En andra uppfattning är att en all-europeisk valutaunion visserligen är teoretiskt möjlig, men att den tekniska lösning som valts lider av ett antal brister. Många som hyser denna uppfattning pekar på nödvändigheten av att kombinera valutaunionen med en finanspolitisk union och därtill sedan finanskrisen uppenbarades en bankunion. Grundinställningen är att det är möjligt att lösa eurokrisen genom att lappa och laga, och vägen framåt ligger i ett mycket närmare samarbete på många fler områden än det penningpolitiska. 6 7

10 Hans Tson Söderström En tredje (delvis överlappande) uppfattning menar att valutaunionen i sin nuvarande form skulle ha goda förutsättningar att överleva utan större problem om man bara hade begränsat medlemskapet till de EUländer som åtminstone initialt verkligen uppfyllde de krav på finanspolitisk disciplin som ställdes. En lösning på dagens kris kan då vara att utesluta de länder (i första hand Grekland) som i praktiken aldrig uppfyllt valutaunionens villkor. En något annorlunda uppfattning är att det inte föreligger något större fel på vare sig unionens medlemmar eller dess spelregler, utan att problemet ligger att regelsystemet inte efterlevts. I första hand gäller det återigen de finanspolitiska spelreglerna, där överträdelser i enlighet med pakten borde ha bestraffats på ett tidigare stadium och där så kallade bail-outs (det vill säga undsättning av länder med stora statsskuldsproblem) inte heller borde ha genomförts, likaledes i enlighet med pakten. I praktiken skulle detta ha inneburit statsbankrutt i några av krisländerna med påföljande kollapser i det europeiska bankväsendet, men det är fullt möjligt att dessa skulle ha kunnat hanteras. För framtiden ligger då lösningen på eurokrisen i en skärpning och förbättrad övervakning av unionens spelregler. Vårt land ingår inte i euroområdet, eftersom det svenska folket vid folkomröstningen den 14 september Perspektiv på eurokrisen 2003 med klar majoritet avvisat en övergång till euron. Det var en unik folklig demonstration mot det politiska, ekonomiska och mediala etablissemanget, där ja-sidan fick stöd av en av de mest påkostade valkampanjerna någonsin. Idag ligger det folkliga stödet för en svensk övergång till euron kring 10-procentnivån, och även de tidigare mest vältaliga euroförespråkarna har tystnat i debatten.»för närvarande inte aktuellt«är det politiskt korrekta svaret. Det innebär dock inte att Sverige undgår eurokrisen. Även om den svenska ekonomin har klarat sig betydligt bättre än merparten av länderna inom euroområdet så berörs vi på en mängd olika sätt av det europeiska drama vi nu bevittnar. Stagnationen inom vår närmaste omvärld innebär för det första väsentligt försämrade exportmöjligheter. Hälften av Sveriges produktion exporteras, och nästan 40 procent av den svenska exporten går till euroländerna. Även det tidigare snabbväxande grannlandet Finland det enda av de nordiska länderna som ingår i euroområdet har nu drabbats av stora ekonomiska svårigheter. För en liten exportberoende ekonomi som den svenska är det ofrånkomligt att stagnationen på våra viktigaste exportmarknader inverkar menligt på den inhemska aktivitetsnivån. Härtill kommer, för det andra, en potentiell finansiell smitta från illa konsoliderade banker på kontinenten. Även svenska banker tvingas till 8 9

11 Hans Tson Söderström restriktivitet i sin kreditgivning när konsolideringskraven höjs och hotet om en finansiell härdsmälta inom euroområdet består. Som lojal EU-medlem dras Sverige vidare in i det arbete med krishantering, räddningsoperationer och regelförändringar som kommit att ta en allt större del av utrymmet inom unionens beslutsfattande. Vi har att ta ställning till en strid ström av förslag till beslut som utlösts av krisen, men som givetvis också påverkar svenskt näringsliv och bankväsen. Vissa av dessa förslag har samhällsekonomiska och/eller statsfinansiella kostnader som Sverige inte självklart kan acceptera, även om de sprungit ur aldrig så behjärtansvärda motiv. Krisen har visat att det finns gränser för vårt lands lojalitet med andra EU-länder och de beslut som fattas i Bryssel. Anspråken växer på att större hänsyn bör tas till synpunkter från svensk sida. Det ska inte uteslutas att den något sturskare svenska attityden gentemot Bryssel åtminstone delvis bottnar i att det visat sig politiskt opportunt att inta en mer självständig hållning gentemot EU-organen och en mer lyssnande attityd gentemot EU-kritiska röster på djupet av den inhemska folkopinionen. Men Sverige är en oskiljaktig del av Europa, och vår framtid måste bygga på ett aktivt och konstruktivt deltagande i det europeiska samarbetet. Förhoppningsvis kan Sverige i samspel med andra EU-länder medverka till att detta Perspektiv på eurokrisen samarbete utvecklas i riktningar som är såväl ekonomiskt rationella som folkligt förankrade. Detta förutsätter att det inom vårt land finns en bred förståelse för EU:s nuvarande problem: hur de har uppkommit, vari de består och hur de kan lösas. Det kräver också visioner om hur det europeiska samarbetet i framtiden bäst bör utvecklas för att inte bara undvika kriser och friktioner utan även ligga i alla de europeiska folkens långsiktiga intresse. Syftet med denna skrift är att i en sådan konstruktiv anda bidra till en bred svensk debatt kring eurokrisens orsaker, karaktär och tänkbara lösningar genom att på ett lättillgängligt sätt presentera ett antal tongivande svenska ekonomers syn på frågorna. Tyngdpunkten är avsedd att ligga på det framåtblickande hur EU kan och bör gå vidare från dagens situation även om en analys av krisens uppkomst och orsaker bildar en naturlig fond för resonemangen. I valet av författare har avsikten varit att presentera ett allsidigt spektrum av uppfattningar om EU, euron och krisen, samtidigt som sakkunskap, analysförmåga och pedagogisk skicklighet har varit övergripande urvalskriterier. Skriften inleds med ett brett upplagt frontalangrepp mot euron av nationalekonomen och samhällsdebattören Stefan de Vylder. Efter sin doktorsavhandling har han varit verksam som docent vid Handelshögskolan i Stockholm och som konsult i frågor om handel, 10 11

12 Hans Tson Söderström globalisering och bistånd. Han är författare till många böcker, däribland»världens springnota: finanskrisen och vägen framåt«(2010) och»eurokrisen«(2012), bägge utgivna på Ordfronts förlag. de Vylder går igenom de viktigaste invändningarna mot en europeisk valutaunion och ser ingen annan lösning på dagens kris än någon form av upplösning av unionen. Han vill inte framställa detta som ett okomplicerat scenario, men ser det ändå som bättre än en fortsättning av den pågående krishanteringen och de lidanden den orsakar folken i krisländerna. Han pekar på flera positiva historiska exempel på upplösta valutaunioner och anger ett antal olika vägar som en upplösning kan ta. Många anser att eurokrisen har sin upprinnelse i svag konkurrenskraft hos krisländernas näringsliv, särskilt i förhållande till euroområdets tyngsta ekonomi Tyskland. Harald Edquist, forskningsledare vid FORES efter doktorsexamen vid Handelshögskolan i Stockholm samt verksamhet som forskningsledare vid SNS och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, undersöker vilket empiriskt stöd som finns för detta betraktelsesätt. Han konstaterar att många krisländer hade mycket låg relativ produktivitetsnivå vid eurostarten, men att deras lönenivåer var anpassade till detta så att deras konkurrenskraft vid inträdet inte utgjorde något större problem. Däremot har krisländerna efter inträdet försämrat sin relativa kon- Perspektiv på eurokrisen kurrenskraft gentemot Tyskland till följd av svag produktivitetsutveckling och stora löneökningar. (Men det är också påfallande i Edquists studie i hur hög grad den tyska kostnadsutvecklingen skiljer sig från alla övriga EU-länders, inte bara krisländernas.) Flera faktorer förefaller ligga bakom den svaga produktivitetsutvecklingen i krisländerna: det kan vara för stora fastighetsinvesteringar, för små immateriella investeringar och/eller alltför svag strukturomvandling. Därmed har Edquist satt fingret på vilka olika långsiktiga förändringar som är nödvändiga för att framtida spänningar inom valutaunionen om den överlever inte ska bli övermäktiga.»överlever euron?«frågar Lars Calmfors, professor vid Institutet för internationell ekonomi, regeringens EMU-utredare 1995/96 och en av Sveriges internationellt mest ansedda ekonomer. Han tar ett samlat grepp på förutsättningarna för att den nuvarande krishanteringen och beslutade regelförändringar ska leda till framgång på såväl kort som lång sikt. En huvudslutsats är att den valda krishanteringsstrategin med stödlån i utbyte mot hårda krav på finanspolitisk åtstramning visserligen har tekniska förutsättningar att gradvis ta ned skuldkvoten i krisländerna. Men hans bedömning är att strategin med dess höga kostnader i form av arbetslöshet och förlorad produktion ändå inte kommer att visa sig genomförbar av politiska skäl. Den 12 13

13 Hans Tson Söderström tiska partiet Junilistan. Lundgren lyfter blicken över den akuta krisen och sätter in den i ett större politiskt och historiskt sammanhang. Han utgår från den forskning i institutionell ekonomi som finner att det var de dynamiska konsekvenserna av konkurrens mellan fragmenterade politiska enheter som resulterade i en utpräglat kreativ miljö. Det var frånvaron av en storskalig politisk och ekonomisk ordning som skapade den nödvändiga miljön för ekonomisk tillväxt och ytterst för mänsklig frihet, det vill säga för det som vi idag betraktar som det framgångsrika Europa. Lundgren hävdar att den starka tendensen till likriktning och centralstyrning på allt fler områden inom EU är farlig för Europas framtid. Han pläderar istället för så kallad flexibel integration, varigenom exempelvis länder som vill införa en gemensam valuta ska vara fria att göra detta utan att andra EU-länder tvingas att delta. Sammantaget kan det för många läsare framstå som att bidragen ger ett överraskande dystert perspektiv på eurokrisen. Borde de inte ha haft en mer optimistisk grundton? Ingen som känner ett medansvar för det europeiska samarbetets framtid är dock betjänt av att bortse från krisens allvar. Den utgör i sin helhet ett svårlösligt problemkomplex med allvarliga konflikter mellan kort och lång sikt, mellan de starka och de svaga ländernas egenintresse samt inte minst mellan det ekonomiskt rationella och det politiskt möjinnebär därför stora risker för eurons fortbestånd, och Calmfors pekar på bättre lösningar. Om euron inte skulle överleva den pågående krisen, blir förstås de långsiktiga regelförändringarna irrelevanta. Men det finns enligt Calmfors även skäl att tvivla på att de nya reglerna i sig verkligen skapar ett långsiktigt hållbart system. Han underbygger detta med en noggrann genomgång av reglernas konsekvenser. En så kallad bankunion har framställts som en nödvändig ingrediens i en strategi för att rädda euron. Pehr Wissén, ekon. dr. och mångårig vice VD i Handelsbanken, tidigare huvudsekreterare i regeringens finansmarknadskommitté och numera adjungerad professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, tar sig an denna fråga. Efter en genomgång av bankunionens innebörd konstaterar Wissén att den är en viktig del av krislösningen genom att lösa upp kopplingen mellan bankkriser och statskuldskriser. Det skulle även göra det avsevärt lättare att såväl undvika som hantera framtida kriser. Dock är vägen fram till en bankunion full av svåra beslut, och det är inte självklart när man kan nå fram till målet och heller inte vilka kompromisser som krävs för att nå dit. Antologin avslutas med ett framtidsinriktat bidrag av Nils Lundgren, fil. dr. i nationalekonomi, tidigare forskare vid Konjunkturinstitutet, chefekonom vid Nordbanken och EU-parlamentariker för det eurokri- Perspektiv på eurokrisen 14 15

14 Hans Tson Söderström liga. Ingen av författarna förefaller särskilt optimistisk om de politiska möjligheterna att hantera krisen på ett sätt som klarar eurons långsiktiga överlevnad till gagn för medborgare i alla de nuvarande euroländerna. Och givetvis kan frågan ställas om inte den bästa lösningen vore en snar upplösning av euroområdet. Det finns då skäl att påminna om att valutaunionen under sitt första decennium har haft ett antal positiva effekter på de europeiska ekonomierna. I första hand är det fråga om en ökad tillväxt av den interna handeln inom euroområdet, som är empiriskt väldokumenterad genom ett flertal vetenskapliga studier. Den ökade internhandeln kan också ha haft positiva effekter på den ekonomiska tillväxten inom området, men detta finns inte lika tydligt belagt. Det handlar vidare om en fördjupning av de finansiella marknaderna inom euroområdet, vilket skapat en livaktig europeisk finansmarknad och bättre finansieringsmöjligheter. Den har också etablerat euron som en världsvaluta, alltjämt långt efter dollarn men före japanska yen och engelska pund. Det måste dessutom konstateras att det faktiskt existerar lösningar på eurokrisen som kan fungera om de också är politiskt möjliga. Sådana lösningar förs fram i de olika bidragen, men inte i samlad form och ofta utan att respektive författare förefaller sätta någon större tilltro till att de kan komma att tillgripas Perspektiv på eurokrisen i praktiken. Det kan därför vara lämpligt att avslutningsvis lyfta fram ett paket av åtgärder som skulle kunna förkorta lidandet för euroområdets medborgare utan att eurons överlevnad behöver äventyras. En första ingrediens i ett sådant paket är en mer expansiv finanspolitik i euroområdets (och nota bene övriga EU:s) starka länder, i första hand Tyskland. En rejäl tysk momssänkning och/eller sänkning av inkomstskatten skulle kunna stimulera konsumtion och import i Tyskland och därmed sätta fart på hjulen i övriga Europa. Den ökning av den tyska statsskuldskvoten som blir följden av en sådan stimulanspolitik skulle till viss del kunna kompenseras genom en begränsad höjning av arbetsgivaravgifterna, vilket samtidigt skulle reducera det tyska kostnadsförsprånget gentemot övriga euroländer. Åtgärderna skulle sannolikt inte leda till någon märkbar ökning av räntan på tyska statspapper, och om så ändå skulle bli fallet har ECB möjlighet att ingripa med stödköp. Ett andra inslag i paketet måste vara en ändring av konkurrensförhållandena inom euroområdet genom en så kallad intern revalvering i de starka länderna kombinerad med en intern devalvering i de svaga. En snabb lönestegring i Tyskland vore en naturlig följd av den föreslagna stimulanspolitiken som skulle begränsa det tyska kostnadsförsprånget gentemot krisländerna, samtidigt som krisländerna 16 17

15 Hans Tson Söderström genom sänkta arbetsgivaravgifter i kombination med en återhållsam lönepolitik och produktivitetshöjande åtgärder skulle kunna åstadkomma en relativt snabb förbättring av sitt relativa kostnadsläge inom området. (De sänkta arbetsgivaravgifterna skulle sannolikt behöva kompenseras av höjd moms för att inte ytterligare öka statsskulden, så detta är enkannerligen en politiskt svår balansakt.) En tredje sannolikt oundviklig ingrediens i ett verkningsfullt räddningspaket är en omförhandling/ nedskrivning av statsskulden i de mest skuldtyngda länderna. (Den nedskrivning av den grekiska statsskulden som redan genomförts har ju visat sig helt otillräcklig.) Ett begränsat moratorium för statskuldsräntorna på den italienska statsskulden skulle kunna kombineras med regelrätta skuldnedskrivningar för de mindre länderna Grekland och Portugal, kanske även Irland. Endast därigenom kan de undkomma åratal av ekonomiskt lidande, som undergräver demokratin och den europeiska solidariteten. Självklart måste sådana skuldnedskrivningar föranleda någon form av all-europeisk räddningsoperation för insättare och andra prioriterade fordringsägare i de systemviktiga europeiska banker som därigenom skulle komma på fallrepet. Beredskap för detta kan enbart skapas genom ett påskyndat arbete på en åtminstone provisorisk bankunion med ett regelverk för hantering av Perspektiv på eurokrisen krisbanker enligt Wisséns analys. Det är bråttom, och Tyskland måste givetvis vara med ombord. Ett fjärde inslag i paketet kan vara eurobonds. Därmed menas statspapper denominerade i euro som hela euroområdet solidariskt står bakom och som därför skulle kunna finna placerare på de globala finansmarknaderna till för låntagaren förmånliga villkor. Upp till säg 60 procent av euroländernas (resterande) statsskulder skulle kunna finansieras på detta vis. Därigenom skulle skuldbördan lättas inom ramen för EMU-samarbetets villkor, samtidigt som de länder som i framtiden drar på sig större skulder än vad samarbetet tillåter straffas genom högre räntor på den delen av skulden. Upplåning utöver 60 procent av BNP sker visserligen även den i euro, men utan den garanti som ett solidariskt ansvar från EU-länderna innebär och skulle därför med all sannolikhet innebära att räntesatsen blir högre. Förslaget är ändå inte oproblematiskt, eftersom det kan locka till nationell ansvarslöshet vid offentlig upplåning och därför kräva betydligt större inslag av överstatlighet i ländernas finanspolitik. Ett femte inslag och på lång sikt det viktigaste är att genomföra utbudsreformer i hela euroområdet för att skapa bättre tillväxt. Arbetsmarknaden, varumarknaden, bostadsmarknaden och marknaderna för många tjänster utmärks i många krisländer av 18 19

16 Hans Tson Söderström blockeringar som hindrar förnyelse. Vidare behövs skattereformer och reformer av den offentliga sektorn. I bästa fall kan eurokrisen bli den murbräcka som bryter sönder konkurrenshämmande regleringar och låsningar samt därtill bidrar till att sätta fart på framtidsinriktade satsningar på utbildning, forskning och utveckling. Med denna skrift vill FORES bekämpa den defaitism om Europaprojektets framtid som ibland förefaller sprida sig bland kriströtta medborgare. Krisen går att lösa om den politiska viljan finns. Och det europeiska samarbetet går en lysande framtid till mötes om bara de stora visionerna förankras i rationell ekonomisk analys och en bred förståelse och acceptans i de breda folklagren. Därav denna skrift som vill göra god ekonomisk analys av krisens uppkomst och orsaker men också av många tänkbara lösningar på krisen tillgänglig för en bred allmänhet. Var och en bör på denna grundval kunna göra en välinformerad självständig bedömning av vilka vägar ur krisen och för Europas framtid som bör väljas. Antologin är en del i en större satsning, där tankesmedjan FORES under året arrangerar ett antal seminarier och avslutar med en större konferens om EU:s framtidsfrågor. Förhoppningen är att den ska bidra till att göra debatt och beslut i dessa frågor mer upplysta. Ett tack går till Ungdomsstyrelsen, som på ett upp- Perspektiv på eurokrisen muntrande och flexibelt sätt administrerar det stöd för debatt om EU:s framtidsfrågor som har möjliggjort projektet. Författarens tack Jag vill tacka Andreas Bergström, Lars Jonung och Birgitta Swedenborg, som tillsammans med kapitelförfattarna bidragit med konstruktiva synpunkter. Jag bär dock ensam ansvaret för innehållet

17 Kapitel 2 Har euron någon framtid? Stefan de Vylder 23

18 Stefan de Vylder Inledning Bildandet av EMU framstår alltmer som det största ekonomisk-politiska misstaget i modern tid. Delar av Europa, och speciellt eurozonens växande antal krisländer, är sedan flera år offer för en mänsklig, ekonomisk och politisk katastrof. Allt är inte eurons fel. Men ganska mycket. Huvudsyftet med denna uppsats är att peka på de destruktiva effekter av EMU som gör att en upplösning av valutaunionen är både önskvärd och sannolik. Vad gäller frågan om hur upplösningen kommer att ske har jag inga enkla svar. I ett avslutande avsnitt nöjer jag mig därför med att presentera olika scenarion, varav inget är särskilt trevligt. Det mest önskvärda scenariot är att Tyskland, och kanske några länder till, lämnar euron enligt en väl förberedd men hemlighållen plan. Men mer sannolik är en oordnad reträtt från ett antal krisländer. Dock torde alla upplösningar av valutaunionen på sikt vara bättre än katastrofscenariot: en permanent krishantering ledd av en inkompetent, icke folkvald styrelse som tappat legitimitet hos Europas befolkning. Men först några ord om katastrofens omfattning. Har euron någon framtid? En ekonomisk, mänsklig och politisk katastrof Efter nära två års recession ökade eurozonens BNP det andra kvartalet 2013 med 0,3 procent, vilket fick somliga kommentatorer att dra en lättnadens suck. Men i de värst drabbade länderna, Grekland, Spanien och Portugal, fortsatte nedgången. Greklands BNP är nu drygt 25 procent lägre än år 2007, och någon ljusning är inte i sikte. I Grekland och Spanien överstiger den öppna arbetslösheten 25 procent. I Portugal går det, enligt EU:s statistikbyrå Eurostat, 89 arbetssökande på varje ledigt jobb. I Spanien 71 och i Irland Samtidigt som arbetslösheten har ökat har kostnaderna för den enskilde individen ökat. Sänkta löner och pensioner och en försvagning av arbetsrätt och a-kasseersättning har ingått som viktiga element i de många krispaketen. De långsiktiga effekterna av den mycket höga ungdomsarbetslösheten är svåra att mäta i siffror, men att inte komma in på arbetsmarknaden, eller kanske tvingas ta okvalificerade jobb och inte få någon nytta av sin utbildning, innebär både mänskliga och samhällsekonomiska förluster. Mycket av dagens utbildning är en färskvara; om man efter avslutade studier 1 Citerad av Michael Steen i Financial Times den 27 juli

19 Stefan de Vylder inte får praktisera det man lärt sig minskar både självkänslan och ens värde på arbetsmarknaden. Uppgivenhet präglar en hel ungdomsgeneration. Och till den kapitalflykt till madrassen och till säkrare länder som samtliga krisländer registrerat ska läggas utflödet av arbetskraft från GIIPS-länderna. 2 Från Spanien och Portugal går en strid ström av unga och välutbildade till de gamla kolonierna i Latinamerika och Afrika, och från samtliga krisländer sker en nettoutvandring till länder som Tyskland, Sverige och Norge. Från att ha varit nettomottagare av arbetskraft före krisen har GIIPS-länderna blivit nettoexportörer, och de redan tidigare extremt låga födelsetalen i samtliga krisländer utom Irland har sjunkit ytterligare de senaste åren. I Italien, Spanien, Portugal och Grekland ligger födelsetalen idag på knappt 1,5 barn per kvinna. Den genomsnittliga försörjningskvoten, det vill säga andelen yngre än 16 och äldre än 65 per 100 invånare, ökade från 47,0 till 50,0 mellan 2000 och De sjunkande födelsetalen är på kort sikt en lättnad, men antalet äldre ökar snabbt, och med dem växande sjukvårds- och pensionsnotor. I krisens spår följer växande sociala problem. Depressioner och självmord har blivit vanligare, och i Grek- 2 Dessa fem länder har ofta fått gå under beteckningen PIIGS. Det är ett uttryck som jag vägrar använda men som är ett av många uttryck för det förakt, för att inte säga mobbning, som utländska observatörer ofta givit uttryck för gentemot eurokrisens offer. 3 Baserad på befolkningsstatistiken i 2013 år Human Development Report. Har euron någon framtid? land, som före krisen hade Europas lägsta självmordsfrekvens, har självmorden på kort tid fördubblats 4. I Italien har frågan om det ökande antalet självmord lett till en omfattande debatt, och till och med landets tidigare premiärminister Mario Monti såg sig 2012 tvungen att kommentera frågan. Monti erkände att krisen medfört ett ökat antal självmord, men betonade att»lyckligtvis har vi ännu inte nått de grekiska siffrorna Vi kämpar varje dag för att undvika Greklands dramatiska öde«. 5 Listan över kostnader för krisen skulle kunna göras lång. 6 Till detta ska läggas att EMU har ökat de politiska motsättningarna inom och mellan länderna och skapat en permanent politisk kris i flera av länderna. Valutaunionens många akilleshälar Ingen nationalekonom har, så vitt jag vet, hävdat att EMU med dagens 17 medlemsländer utgör en optimal valutaunion. Till de centrala krav som brukar ställas på en sådan hör någorlunda väl synkroniserade 4 Stuckler & Basu, 2013 (s. xix). 5 Il Giornale 18 april För en utförligare diskussion, se de Vylder (2012), som detta avsnitt delvis är baserat på. Skakande skildringar av olika aspekter på den mänskliga katastrofen i Grekland finns i Pascalidou (2013) och Ekman (2013)

20 Stefan de Vylder konjunkturcykler utan asymmetriska chocker som drabbar enskilda medlemsländer, en rimligt likartad utveckling av inflation och produktivitet, en hög arbetskraftsrörlighet inom och mellan länderna, flexibla löner och priser, en gemensam finanspolitik som möjliggör stöd till stagnerande eller krisande länder och en bankunion med gemensamma insättargarantier för att förhindra bankrusningar. Samtliga dessa krav behöver givetvis inte vara uppfyllda för att uppväga de fördelar för handeln och annat som en gemensam valuta medför. Till exempel kan en gemensam finanspolitik med möjlighet att stötta stagnerande länder och regioner kompensera för bristande rörlighet på arbetsmarknaden. Men EMU uppfyller inget enda av ovanstående krav. Inget. Det fanns heller inte, vid bildandet av EMU, någon plan för hur kriser skulle hanteras. Däremot ett antal förbud mot krishantering, såsom Maastricht-fördragets no bailout-klausul, som förbjöd finansiellt stöd till länder i kris ett förbud mot att unionen skulle utvecklas till det i Tyskland så förhatliga begreppet»transferunion«samt förbud mot att ECB köper statsobligationer direkt från medlemsländerna. Krishanteringen har därför präglats av brandkårsutryckningar, ofta framförhandlade i sista stund, och av ett idogt tummande på EMU:s eget regelverk. Men problemet har ofta varit att den krislösning som på kort sikt framstått som logisk, Har euron någon framtid? eller rentav nödvändig för att rädda euron, har tenderat att bädda för allvarligare problem i framtiden. Men låt mig, innan jag kritiskt diskuterar krishanteringen, börja med några faktorer som gör att EMU:s själva konstruktion bäddar för spänningar av det slag vi bevittnat de senaste åren. Räntans procykliska roll Den gemensamma räntan i EMU 7 bidrog starkt till uppkomsten av fastighetsbubblor i länder som Irland och Spanien. I andra länder, som Grekland och Portugal, var det de låga räntenivåerna och de första årens eurooptimism som även avspeglade sig i att de sömniga finansmarknaderna under många år underskattade riskerna med vissa länders statspapper som möjliggjorde en ohållbar ökning av både privat och offentlig konsumtion. En gemensam ränta ger med automatik en procyklisk effekt, det vill säga den tenderar att stimulera ekonomin i länder som befinner sig i en högkonjunktur men dämpa i dem som lider av recession. Ju högre inflationen är i ett visst land, och ju mer ekonomin behöver kylas av, desto lägre blir realräntan, och vice versa när ekonomin skulle behöva stimuleras. Detta är en inbyggd perversitet i en valutaunion. 7 Den gemensamma räntan gäller den ränta som ECB tar när banken lånar ut till eurozonens affärsbanker. Den faktiska marknadsräntan påverkas av mycket annat. Inte minst av kreditrisken, som ju är extra hög i länder med växande arbetslöshet och fallande efterfrågan

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 Eurokrisen Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 När bör krisländer stödjas? Solvens eller likviditetsproblem? Insolvens: Framtida primära budgetöverskott räcker inte för att klara räntor

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike,

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Swedbank Analys Nr 7 20 juni 2012 Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Konvergensen inom eurozonen fram till 2007 var tydlig gällande BNP-tillväxt, priser och räntor men situationen

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Eurosamarbetet och skuldkrisen

Eurosamarbetet och skuldkrisen Eurosamarbetet och skuldkrisen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 212 43 Skuldkrisen i Europa är inte bara ett bekymmer för enskilda skuldtyngda länder utan har utvecklats till en kris för hela eurosamarbetet

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Finns det en grekisk åtramningsmyt?

Finns det en grekisk åtramningsmyt? Finns det en grekisk åtramningsmyt? Efter rapporten om Greklandkrisen fick jag flera synpunkter som gick ut på att Grekland fuskat med åtstramningen och reformerna. En mer underbyggd sådan kom i form av

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Skuldkrisen i Europa. Lars Calmfors Executive Trust 17 november 2011

Skuldkrisen i Europa. Lars Calmfors Executive Trust 17 november 2011 Skuldkrisen i Europa Lars Calmfors Executive Trust 17 november 2011 När bör krisländer stödjas? Solvens eller likviditetsproblem? Insolvens: Det diskonterade nuvärdet av framtida primära budgetöverskott

Läs mer

EU:s finanspakt. Förstärkt finanspolitisk samordning i EU FÖRDJUPNING

EU:s finanspakt. Förstärkt finanspolitisk samordning i EU FÖRDJUPNING Konjunkturläget mars 212 51 FÖRDJUPNING EU:s finanspakt Inom EU pågår ett arbete för att förstärka den finanspolitiska samordningen. Finanspakten är ett led i detta och bygger vidare på den redan existerande

Läs mer

Valutaunionen EMU med interna devalveringar - ekonomisk tillbakagång, förmynderi och social misär

Valutaunionen EMU med interna devalveringar - ekonomisk tillbakagång, förmynderi och social misär Grödinge 2013-08-15 Valutaunionen EMU med interna devalveringar - ekonomisk tillbakagång, förmynderi och social misär 1. Pengar och banker Pengar består inte bara av sedlar och mynt, utan pengar skapas

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors 2 Jag ska börja med att tacka för inbjudan att komma hit och tala om hur man ska se på behovet av finanspolitiska stimulanser. Det har

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Ränta och växelkurs i och utanför EMU*

Ränta och växelkurs i och utanför EMU* NILS GOTTFRIES Ränta och växelkurs i och utanför EMU* Att ha samma ränta som övriga länder i EMU och samma växelkurs mot länder utanför EMU kan vara problematiskt om utvecklingen i Sverige skiljer sig

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Eurokrisens nya offer : Cypern - Den fortsatta eurokrisen drabbar inte bara Europa utan också resten av världen

Eurokrisens nya offer : Cypern - Den fortsatta eurokrisen drabbar inte bara Europa utan också resten av världen Grödinge 2013-04-25 Eurokrisens nya offer : Cypern - Den fortsatta eurokrisen drabbar inte bara Europa utan också resten av världen 1. Eurokrisens nya offer : Cypern Cypernkrisen kom inte som en överraskning.

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet Sverige har förlorat ca 1200 miljarder kronor, sedan vi gick med i EU. Vårt land förlorar varje år ca 100 miljarder kronor som en följd av vårt EU-medlemskap.

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Annorlunda nu. Åtta sekel av finansiell dårskap. Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff. Översättning Gunnar Sandin. SNS Förlag

Annorlunda nu. Åtta sekel av finansiell dårskap. Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff. Översättning Gunnar Sandin. SNS Förlag annorlunda nu Annorlunda nu Åtta sekel av finansiell dårskap Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff Översättning Gunnar Sandin SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax:

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Eurokrisen och Finanspakten:

Eurokrisen och Finanspakten: Forum för EU-debatt Stefan de Vylder Eurokrisen och Finanspakten: Ur askan i elden Rapport nr 2 Eurokrisen och Finanspakten: Ur askan i elden Av Stefan de Vylder Maj 2013 The central irony of financial

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan.

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan. Tellus Midas Strategi under mars Marknadsbrev Mars 2015 I korthet: Avkastning I korthet: november: MIDASAvkastning mars 0,71% STOXX600 MIDAS -3,41% 1,71% Styrkan i aktiemarknaden höll i sig och Midas noterade

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

HUR SKA FRAMTIDA STATSFINANSIELLA KRISER I EUROPA UNDVIKAS?

HUR SKA FRAMTIDA STATSFINANSIELLA KRISER I EUROPA UNDVIKAS? HUR SKA FRAMTIDA STATSFINANSIELLA KRISER I EUROPA UNDVIKAS? av professor Lars Calmfors 1 Thuréusföredrag hållet vid prisutdelningsceremonin i Gustavianum den 31 augusti 2010 Under året har den internationella

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Kapitel 8. Öppna ekonomier

Kapitel 8. Öppna ekonomier Kapitel 8 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa MAKRO & MARKNAD Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa Sveriges Riksbank har sänkt till minusränta och initierar ett program för obligationsköp. De är uppenbarligen beredda att

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer