MARIA LUNDQVIST NORLING

Transkript

1 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr MARIA LUNDQVIST NORLING Reder ut begreppen kring tystnadsplikten TYSTNADSPLIKT FÖR FRIVLLIGA Vilket ansvar har jag som anställd? När förtroenden är förseglade VI TALAR OM tystnadsplikten Största möjliga TYSTNAD?

2 TEMA NR 5/11 TYSTNADSPLIKTEN Medlemslån för dig som är medlem i facket! Låg ränta och inga avgifter* Inget krav på säkerhet Liv- och Betalskydd ingår utan extra kostnad Förverkliga dina önskningar och känn dig samtidigt trygg genom det unika Liv- och Betalskydd som ingår i Medlemslånet. Villkoren för lånet gäller lika för alla och du kan låna upp till kr. Återbetalning sker genom månadsvisa uttag från ditt lönekonto i banken. Livskyddet innebär att lånet löses om låntagaren avlider, Betalskyddet betalar en del av lånekostnaden om låntagaren blir sjuk eller arbetslös. Läs mer på swedbank.se/medlemslan * Effektiv ränta 6,80% (aug 2011), beräknad med en kreditränta på 6,60%, kreditbelopp kr och återbetalningstid på 5 år. Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon telefax Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon bror.holm@svenskakyrkan.se Redaktion Ann Thörnblad mobiltelefon ann.thornblad@kyrka.se Redaktionsråd Bror Holm Lars Gunnar Selinder Annika Svensson Magnus Gissler Lennart Håkansson Ann Thörnblad Redaktör och Grafisk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Thomas Klockseth Adressändringar Tryck Elanders Falköping, 2011 ISSN Utgivningsplan nr 6/11-9 december 2011 Annonser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon /1 färg :- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- 2 Kyrkfack 5/11

3 LEDAREN Tystnadsplikten berör oss alla Att vara bunden av tystnadsplikt kan i många sammanhang vara tungt att bära. Den ställer krav på respekt och omsorg, men också på att den som får ta emot svåra livsfrågor måste kunna härbärgera det svåra utan att själv gå under. Tystnadsplikten är en viktig uppgift kyrkan har att fylla. Det är viktigt att det finns en plats i samhället där människor får berätta, får öppna sig om det som är svårt, det som är tungt att bära. Det är oerhört värdefullt att det finns en ventil i samhället där sanningen får sägas, där det spruckna och skadade får lyftas fram. Tystnadsplikten är ett viktigt verktyg i den uppgiften. Den absoluta tystnadsplikten borgar ytterst för att ingenting av det som yppats vid bikt eller enskild själavård lämnar samtalets skyddade rum. Att vara bunden av tystnadsplikt kan i många sammanhang vara tungt att bära. Den ställer krav på respekt och omsorg, men också på att den som får ta emot svåra livsfrågor måste kunna härbärgera det svåra utan att själv gå under. Kunskap och kompetens, varsamhet och ödmjukhet inför uppgiften är nödvändiga förutsättningar för att klara av den, men också att få stöd och handledning. För medlemmarna i KyrkA är frågorna om tystnadsplikten centrala och viktiga. I Kyrkfack belyser vi grundläggande arbetsområden i Svenska kyrkan, eftersom det är vår vardag. Därför är det naturligt att detta nummer av Kyrkfack lyfter fram tystnadsplikten. Dessutom har årets kyrkomöte nyligen behandlat frågan. Tystnadsplikten berör oss alla och vi har till uppgift att värna om den och våra medmänniskors förtroende och tillit. Allt arbete i Svenska kyrkan bygger på förtroende. Tystnadsplikten är en viktig förutsättning för Svenska kyrkans arbete. En viktig grund för tystnadsplikten är omtanke om och respekt för människor. Det är naturligt för oss som arbetar i Svenska kyrkan att hålla tyst om det som vi får ta del av genom vårt arbete. Tystnadsplikten följer oss i det enskilda samtalet, men också i det som kommer till vår kännedom utan att det direkt berättas för oss. Graden av tystnadsplikt kan variera beroende på vilken befattning vi har, förväntningarna på att vi inte ska berätta vidare gäller för alla. Tystnadsplikten har med människors förtroende för Svenska kyrkan att göra. Tilltron till kyrkan är hög och vi har ett stort ansvar och ett tusenårigt arv att förvalta. Vi har att vårda arvet i vårt arbete men också att efterlämna ett gott arv till nästa generation i kyrkan. BROR HOLM FÖRBUNDSORDFÖRANDE Grunden för kyrkans tystnadsplikt är mångfacetterad, men respekt för och omtanke om medmänniskan är en grundläggande princip. I människans nöd kan ett samtal i förtroende öppna för evigheten i vardagen, skriver förre ärkebiskopen KG Hammar i förordet till biskopsmötets brev om Tystnadsplikt och sekretess i Svenska kyrkans arbete. Tystnadsplikten är inte till för vår skull utan till för den som kommer till oss, som öppnar sitt inre, som visar oss förtroende. Den som visar oss sådan tillit måste vi också möta med respekt och omtanke. Vi får dela medmänniskors skörhet, nöd och vånda, men också funderingar om vardagens frågor och livets mening. Vi får förtroendet att gå med en bit på livsvägen. Det kräver respekt för medvandraren, omsorg om förtroendet. Kyrkfack 5/11 3

4 Britt-Mari Larsson har jobbat som diakon i Trelleborgs församling i två år och hon tycker inte att tystnadsplikten är helt enkel att förhålla sig till. Du har som diakon å ena sidan tystnadsplikt, men å andra sidan har du en anmälningsplikt, säger hon. Foto Magnus Aronson Största möjliga tyst Ibland har hon efterlängtat en absolut tystnadsplikt även för diakoner som på ett sätt skulle förenkla arbetet. Men det är ingen situation som hon egentligen önskar, för i praktiken konstaterar Britt-Mari att den skulle binda mig till händer och fötter. Det är så mycket jag ser som tyvärr behöver anmälas. Bara i år har jag gjort två anmälningar och det finns säkert ett mörkertal som vi diakoner aldrig kommer i kontakt med. I båda fallen har det varit barn som farit illa och inte fått mat, blivit misshandlade och där jag har försökt under flera samtalskontakter att hjälpa familjen att finna lösningar. Men när de inte vill ta emot hjälp är du till 4 Kyrkfack 5/11 sista tvungen att anmäla. I det ena fallet, där ingen av föräldrarna klarade ansvaret, kunde jag ana att det blev en lättnad för mamman eftersom de inte förmådde ta hand om sina barn. Däremot känner Britt-Mari en tveksamhet inför kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötet att diakoner ska få en utökad anmälningsskyldighet som innebär att de blir skyldiga att anmäla till socialtjänsten redan vid misstanke om att ett barn far illa. Det är så mycket som bygger på det samtal som du har med personen framför dig. Det blir svårare att göra en riktig bedömning när den kontakten saknas. Det handlar också om vilken relation du har till socialsekreteraren som du gör anmälan till, hur kan vi hantera detta och hur kan vi hjälpas åt? Sätta gränser När Britt-Mari möter konfidenter i själavårdande samtal är hon tydlig med att berätta att hon har tystnadsplikt men även anmälningsplikt. Väldigt ofta får hon sätta gränser när hon till exempel möter församlingsbor i mataffären och pratstunden övergår till något som liknar ett själavårdande samtal Trelleborg är en liten stad och det är inte helt ovanligt att någon som är ensam och ledsen, eller arg och besviken börjar lätta sitt hjärta så att alla kan höra Foto Magnus Aronson

5 TEMA TYSTNADSPLIKTEN Vi bad vår förbundsjurist Robert Svec svarar på frågan vad som händer om en diakon bryter mot tystnadsplikten. Tystnadsplikten för diakon omfattar alla samtal där någon vänder sig till diakonen i personliga angelägenheter och kontakten beror på hans eller hennes uppdrag som diakon. Enskild själavård för vilken präst har tystnadsplikt är tänkt att täcka in ett snävare område än begreppet självårdande samtal. Diakonens tystnadsplikt kan dock vika om konfidenten så medger, diakonen ålagts att uttala sig under ed eller det enligt lag finns en skyldighet att lämna ut uppgifter eller anmäla visst förhållande. I övrigt kan samma tillsynsåtgärder från domkapitlets sida riktas mot den diakon som bryter mot sin tystnadsplikt. nad? TYSTNADSPLIKT FÖR DIAKONER 32 kap 9 Den som är eller har varit behörig att utöva uppdraget som diakon har tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon därvid har fått veta under själavårdande samtal. Ur Kyrkoordningen det. Det är ju positivt att de har det förtroendet för mig, men jag behöver också skydda t ex fru Andersson innan samtalet har glidit över i något som inte är lämpat att prata om offentligt. Då välkomnar jag dem till att fortsätta det själavårdande samtalet i församlingshemmet. Britt-Mari var församlingspedagog innan hon vigdes till diakon och arbetar till 20 % med konfirmander, flera av de kontakterna mynnar ut i själavårdande samtal vilket är vad hon huvudsakligen arbetar med. För många ungdomar är det en lättnad att kunna prata med en diakon och veta att det som sägs stannar i rummet. De upplever sig många gånger svikna av skolan och vuxenvärlden. De har kanske sagt något i förtroende till mentorn som sedan förmedlar det till kuratorn och som i sin tur ringer föräldrarna. Det är inte lätt att vara människa idag, i ett allt hårdare samhällsklimat, och unga människor står inför så mycket val samtidigt som de håller på att finna sin identitet. Med frågeställningar som; Vågar jag sticka ut? Får jag vara med? Vad ska jag bli när jag blir stor? I samband med alla de själavårdande samtal som Britt-Mari har slås hon av att vi människor alltid har mer kraft och styrka än vad vi tror oss besitta. Att möta en person som varit missburkare och som sedan tar tag i sitt beroende och möter dig som nykter. Det är stort. Det är fantastiskt att vara diakon! Det är så mycket jag ser som tyvärr behöver anmälas. Bara i år har jag gjort två anmälningar och det finns säkert ett mörkertal som vi diakoner aldrig kommer i kontakt med. Britt-Mari Larsson, diakon i Trelleborgs församling. Foto Göran Petersson Kyrkfack 5/11 5

6 TEMA TYSTNADSPLIKTEN Gunnar Karlquist jobbade som fängelsepräst i sex år på Västerviksanstalten. Bunden av tystnadsplikten? Den absoluta tystnadsplikten är en självklarhet och en förutsättning för att den enskilda ska känna sig trygg under själavården, tycker Gunnar Karlquist. Han arbetade som fängelsepräst i sex år och tog ibland emot bekännelser som rörde svåra brott. 6 Kyrkfack 5/11 I filmen Priest från 1994 brottas fader Greg med vad han ska välja.; att följa sitt samvete eller att vara trogen tystnadsplikten? En ung kvinna i församlingen berättar under bikten att hon blivit sexuellt utnyttjad av sin far under en längre tid och Fader Greg som känner familjen har svårt att förhålla sig till vad hon berättat. Vetskapen om vad som pågår bränner som eld. Till sist väljer han ett förhållningssätt och om det val han gör och dess konsekvenser handlar filmen sedan om. Under åren fick Gunnar Karlquist ta emot förtroenden, inte från brottsoffer, utan istället från de som brutit mot lagen, när han jobbade som fängelsepräst på Västerviksanstalten. När han började sin tjänst hade internerna en strafftid på max fyra år men efter några år blev Västerviksanstalten också ett fängelse för dem med livstidsstraff. Jag var med och byggde upp verksamheten tillsammans med en imam och en pastor från Alliansmissionen. Vi arbetade tillsammans i team och kontakten byggde alltid på att den enskilde tog initiativet. Frågeställningarna varierade beroende på hur lång strafftiden var och hur länge de varit intagna. Tiden i häktet är ofta ångestfylld. Då är personen direkt tagen ur sitt civila sammanhang och har svårt att se varför. Vad gör jag här och hur ska det gå för mig? Hur ska det gå för mina anhöriga? När de sedan har fått sin strafftid övergår frågorna till att kretsa kring vad ska jag göra när jag kommer ut. Svårast är det för dem som sitter på livstid. De sitter i tio år innan straffet omprövas och tidsbestäms. Då handlar samtalen bland annat om att hitta en livsgnista tills de just får en omprövning och att vidga de fyra cellväggarna. Att finna inre värden och saker att se fram emot. En kille som hade målat när han var yngre tog upp det igen och hade ver-

7 TEMA TYSTNADSPLIKTEN nissage. Någon som haft en barnatro kan knyta an till den igen. Vi pratar om skuld och att äga det man har gjort. Och enligt Gunnar landar de flesta, med tiden, i någon form av självinsikt. Att det inte bara handlar om otur att de sitter i fängelse utan att det till och med är självförvållat. Det som kommer upp i samtalen är så småningom etiska och moraliska rättsfrågor där jag försöker förmedla att de straffar ut sig själva om de inte följer samhällets gemensamma lagar och regler. Som fängelsepräst fick du höra tunga bekännelser. Var det svårt att härbärgera dem? Nej, jag har aldrig varit frestad att bryta mot tystnadsplikten och svika ett förtroende. Däremot är det ett stöd att lägga vissa samtal ifrån sig i en handledningssituation, och att ventilera en prekär situation. Det är ett sätt att slipa verktygen, du är ju ditt eget arbetsredskap. Det har hänt att interner har berättat om svåra brott som inte tidigare har uppdagats. Att de överhuvudtaget tar upp det i själavården visar att samvetet har börjar gnaga. Det är trots allt en process som har påbörjats. Även om jag inte kan föra vidare vad som har sagts under den enskilda själavården, kan jag förmedla vad jag tycker. Att jag tycker att det här kan du inte leva med. Samtalen leder i sig till att de brott de har pratat om börjar skava och ibland så pass att internerna själva väljer att bekänna vad de har gjort. ABSOLUT TYSTNADSPLIKT 31 KAP. 9 Den som är eller har varit behörig att utöva uppdraget som präst har tystnadsplikt i fråga om uppgifter som han eller hon därvid har fått veta under bikt eller enskild själavård. Ur Kyrkoordningen Är den absoluta tystnadsplikten ett stöd eller något som bakbinder? Den är ett stöd, när den enskilde vänder sig till en präst för att pratat om svåra saker, så är själva förutsättningen att det sagda stannar i rummet. Den absoluta tystnadsplikten är bra i sin positiva tillämpning, men i mitt fackliga uppdrag ser jag också att den leder till att kyrkoherdar inte vågar ta i arbetsmiljöproblem. De är inte helt ovanligt att de gömmer sig bakom att information som berör arbetsmiljön är enskild själavård. Och då tillämpas tystnadsplikten felaktigt, det är inte meningen att den ska legitimera feghet och att sopa problem under mattan. Det råder osäkerhet kring tystnadsplikten och vad som kännetecknar ett själavårdande samtal. Gränsdragningen är för oklar, vi skulle behöva en större tydlighet kring vad som egentligen gäller, avslutar Gunnar. Några frågor om tystnadsplikten - Robert Svec reder ut begreppen Vad händer om jag som präst bryter mot tystnadsplikten? För det som sägs vid bikt och enskild själavård gäller tystnadsplikt. Förbudet mot att lämna ut uppgifter som omfattas av tystnadsplikten avser även ett sådant förhållande att bikt eller enskild själavård ens ägt rum. En särskild punkt för domkapitlets tillsynsåtgärder tar sikte just på den situationen att prästen brutit mot tystnadsplikten. Påföljden kan då bli skriftlig erinran, prövotid om tre år eller förlust av behörigheten att utöva kyrkans vigningstjänst. Finns det förmildrande omständigheter. Om en präst i bikt eller själavård får reda på att någon utsätter sin fru för misshandel och sedan anmäler den personen. Påverkar det påföljden? Jag kan för egen del inte påminna mig något sådant ärende, men jag utgår ifrån att det kan finnas förmildrande omständigheter. Om tystnadsplikten inte gällde för sådant som sagts vid bikt eller enskild själavård finns dock anledning befara att bland annat grova brottslingar överhuvudtaget inte skulle vända sig till prästen. Det kan heller knappast betraktas som tillfredsställande. Prästens tystnadsplikt motsvaras av ett förbud i rättegångsbalken att som vittne höra prästen om vad som framkommit i samband med bikt och enskild själavård. Däremot får man som präst varna berörda personer, om man har fått information om planerat allvarligt brott, utan att röja var uppgiften kommer ifrån. Historiskt har det kallats för åtvarning. Värt att också nämna är att tystnadsplikten inte bara är till för att skydda konfidenten utan också för att upprätthålla förtroendet för Svenska kyrkan och dess själavård. Foto Magnus Aronson Kyrkfack 5/11 7

8 TEMA TYSTNADSPLIKTEN Tystnadsplikten är en självklarhet för flertalet som arbetar inom Svenska kyrkan. Men regelsystemet innehåller också otydligheter och gränsdragningarna är inte alltid knivskarpa. Maria Lundqvist Norling, rättschef på kyrkokansliet, har bl a varit med och tagit fram förslagen om tystnadsplikten till årets kyrkomöte. Kyrkfack bad henne reda ut några av begreppen. När förtroenden är förs När Karin* jobbade som församlingsassistent i början på 2000-talet talades det ganska lite om den församlingsvårdande tystnadsplikten. Eller vad den egentligen innebar. Fler än en gång fick hon ta emot förtroenden från konfirmander och ibland var det aktuellt med föräldrakontakter. Vissa av dessa förtroenden berörde komplicerade hemförhållanden och hon bar dem med sig en tid. Och trots en diffus bild av den församlingsvårdande tystnadsplikten var det en självklarhet att skydda familjen, och att det hon fått veta stannade mellan dem. Den församlingsvårdande tystnadsplikten är lite knepig att ringa in. Svenska kyrkan tog över begreppet från sekretesslagen, som gällde innan kyrka och stat skildes åt. Begreppet församlingsvård har beskrivits som församlingsverksamhet som liknar den verksamhet som förekommer inom socialtjänsten, alltså kontakter med människor som rör vård eller omhändertagande. Det är ett Maria Lundqvist Norling. Foto Magnus Aronson 8 Kyrkfack 5/11 samlingsnamn för uppgifter som bland annat rör diakonalt arbete, barn och ungdomsverksamhet och sorgegrupper, säger Maria Lundqvist Norling. Vi har nu formulerat den församlingsvårdande tystnadsplikten så att den följs av ett starkt skydd. Huvudregeln är att du inte får lämna ut uppgifter om det inte står klart att det inte kan skada en enskild person. Men om nu Karin* hade lämnat ut uppgifter om familjen med de komplicerade hemförhållandena, hade det inte blivit någon egentlig påföljd. Det hade troligen blivit ett samtal med arbetsgivaren som följts av en varning och om familjen tagit illa vid sig ett skadeståndsanspråk. Begreppet sekretess omfattar ett både muntligt och ett skriftligt utlämnande. Men Svenska kyrkan har inte ansetts kunna binda enskilda anställda till tystnadsplikt genom enbart stadgar, det måste finnas en avtalsförpliktelse i botten och därför är den muntliga delen reglerad i kollektivavtalet, medan den skriftliga delen regleras i kyrkoordningen. Om du bryter mot kyrkoordningen följer inga sanktioner, om du inte är präst eller diakon, men om du i någon mening inte har följt den förpliktelse som följer med kollektivavtalet kan det bli fråga om ett avtalsbrott. Och då kan det just bli fråga om ett samtal med arbetsgivaren med en eventuell varning som påföljd. Anmälningsplikt för alla I det förslag som kyrkostyrelsen har lagt till kyrkomötet förelås anmälningsplikten omfatta alla anställda och även frivilliga i den mån dessa kan sägas finnas i kyrkans verksamhet som bestämmelsen lyder. Flera kritiska röster har höjts som ifrågasätter om det är rimligt att lägga en anmälningsplikt på till exempel en 17-årig konfirmandledare. Jag har haft flera frågor om detta och ungdomar förutsätts ju med växande ålder kunna ta ett ökat ansvar. Redan när de är 12 år ska de samtycka när det gäller inträde eller utträde i Svenska kyrkan, när de är 15 år är de straffmyndiga och vid 18 år är de myndiga, så från samhällets perspektiv finns

9 OFFENTLIGHET OCH TYSTNADSPLIKT I SVENSKA KYRKAN av Maria Lundqvist Norling Verbum förlag glade Offentlighet & tystnadsplikt ger en heltäckande bild av vad som gäller i Svenska kyrkan idag. Författaren går igenom bestämmelserna som finns i lag, kyrkoordning och kollektivavtal och redogör för vad som gäller, verksamhet för verksamhet. Aktuella frågor om tystnadsplikt och anmälningsskyldighet reds också ut. Illustration Anna Gunneström det en tilltro till ungdomars förmåga. Dessutom har den unga ledaren vuxna ledare omkring sig, som hon eller han kan rådgöra med. Enskild själavård I kyrkomötesskrivelsen om tystnadsplikt föreslås att benämningen själavårdande samtal för diakoner ändras till enskild själavård. Men vad innebär de olika begreppen i praktiken och vari ligger skillnaden? En gång i tiden hade vi begreppet själavårdande samtal som begrepp för prästen, men det var för diffust och behövde förtydligas. Ordet enskild själavård anger att det är ett samtal mellan en person, eller ett par, och en präst eller diakon. Termen själavårdande samtal är så diffus till sitt innehåll att det är svårt att veta vilka samtal om ska räknas som själavårdande, så därför har vi velat förtydliga samtalets karaktär även för diakoner. Termen enskild självård har en mycket starkare förankring i kyrkans språkbruk. I den församling där Karin* arbetade användes just begreppet själavård lite svävande, samtal som egentligen var ett medarbetarsamtal blev en blandning av begreppen och det ledde till en otydlighet kring tystnadsplikten. Vilken information omfattades av den och vilken gjorde det inte? Om du tar upp en fråga med din chef som berör arbetet, så faller det utanför tystnadspliktens bestämmelser om själavård och handlar om ett medarbetarsamtal. Ett sådant samtal kan i och för sig övergå till själavård, men då är det upp till arbetsgivaren att vara professionell. En kyrkoherde ska inte själavårda sina medarbetare, finns det sådana behov, så bör man hänvisa till någon annan, säger Maria Lundqvist Norling. Var går gränsen? Svenska kyrkan är på många sätt en händelserik arbetsplats som omfattar liv och död och möter människor i kris. En arbetsdag kan innefatta alltifrån den djupaste glädje till bottenlös sorg. Och det ligger i vår mänskliga natur att kommunicera det vi varit med om, att dela upplevelser och frågeställningar, Om du tar upp en fråga med din chef som berör arbetet, så faller det utanför tystnadspliktens bestämmelser och handlar om ett medarbetarsamtal. Ett sådant samtal kan i och för sig övergå till själavård, men då är det upp till arbetsgivaren att vara professionell. även om de flesta har en inbyggd känsla för vilken information som inte ska spridas vidare. Var går gränsen mellan när vardagligt prat med en kollega övergår från att vara harmlöst skvaller till att faktiskt bryta mot tystnadsplikten? Det går inte att säga exakt var den gränsen går. Det är också avgörande om det är uppgifter som jag har fått i min yrkesroll eller i ett annat sammanhang som inte berör mitt yrkesutövande. Men rent allmänt handlar det om allmänt omdöme och att en enskild person inte ska ta skada. Jag kan bara konstatera att regelsystemet inte är enkelt. Det är komplicerat med dubbelstyrningen, genom både kyrkoordning och kollektivavtal. De regelsystem vi har behöver också stödjas av det personliga omdömet och erfarenhet, avslutar Maria Lundqvist Norling. *Karin är en fiktiv person, inspirerad av faktiska situationer och arbetsplatser. Kyrkfack 5/11 9

10 TEMA TYSTNADSPLIKTEN Att leda ideella medarbetare påminner om ett arbetsledarskap. De ideella medarbetarna omfattas inte av den församlingsvårdande tystnadsplikten. Men praxis är att utforma någon form av civilrättsligt tystnadspliktsavtal för den ideella medarbetaren. Tystnadsplikten för frivilliga Nyligen har Partille församling tagit fram en utvecklingsplan för att arbeta med ideella medarbetare som nu ska förankras i arbetslag och kyrkoråd. Den konkretiserar hur församlingen ska arbeta med ideella medarbetare och engagera, inspirera och rekrytera frivilliga krafter. Det är viktigt att ta vara på människors engagemang och möta alla med respekt, så att de inte känner sig utnyttjade. Alla ska ha en kontaktperson som de kan vända sig till med frågor, och som också erbjuder ett stöd, säger Britt- Marie Svantesson som arbetar i Partille församling som diakon och arbetsledare sedan fem år tillbaka. Även om en ideell medarbetare leder en grupp så behöver den personen Britt-Marie Svantesson är diakon och arbetsledare i Partille församling. 10 Kyrkfack 5/11 någon som bryr sig om dem och stämmer av hur frivilligarbetet fungerar, kontaktpersonens roll påminner om arbetsledarens. Det är också viktigt att vara lyhörd för vilken verksamhet som passar varje person och slussa vidare så att hon eller han hamnar rätt. Civilrättsligt tystnadspliktsavtal Partille församlings norra distrikt har ett väl utvecklat frivilligarbete med ca 100 personer och runt 200 insatser. Räknar Britt-Marie med körverksamheten blir det 285 personer som bidrar med sin tid och sitt engagemang på något sätt. De ideella medarbetarna omfattas inte av den församlingsvårdande tystnadsplikten, däremot rekommenderas en form av civilrättsligt tystnadspliksavtal. Vi har en blankett om tystnadsplikten och där den som skriver på ger ett löfte om att följa den. Om du är med i t ex en besöksgrupp är det praxis att du skriver under. Men vi har dragit gränsen vid praktiskt arbete, om du hjälper till vid kyrkkaffet har vi gjort den bedömningen att det räcker med att föra ett samtal. Det gör vi med samtliga frivilliga och om självklarheten i att vi inte för vidare känsliga uppgifter om andra, att man har det omdömet och en omsorg om varandra. Om du har fått del av känslig information vid t ex ett kyrkkaffe så finns kontaktpersonen som en resurs. Det är inte meningen att någon med ett frivilligt uppdrag ska bära det själv. Jag tänker på en person som jag var kontaktperson för och som just hade fått reda på något jobbigt, jag uppmanande henne att komma till mig och var tydlig med att det var dags att hon släppte det hon tidigare burit på. Även om du har skrivit på ett papper behöver du någon som du kan vända dig till i knepiga situationer. Vem bär ansvaret i församlingen om en ideell medarbetare sprider känslig information? Om informationen är av den karaktären att det kan skada tredje man, så ligger det på chefsnivå. Det ska inte en enskild kantor eller pedagog behöva bära. Om det skulle vara så att jag själv är inblandad som kontaktperson, hamnar ansvaret hos kyrkoherden. Är de ideella medarbetarna medvetna om allvaret kring tystnadsplikten? De flesta av de frivilliga är i en mogen ålder, så de är genomgående försiktiga med vad de säger. Men det är klart att det har hänt att en frivillig har pratat väl öppet om en annan frivillig. Kan själva det faktum att det finns en tystnadsplikt locka personer att skvallra, att vara en källa till hemlig information? Tystnadsplikten kan ju hävdas intill absurdum, så är det ju inte tänkt. Den finns till för att skydda människor. Ofta skvallrar vi om en människa som anses ha ett knepigt beteende, problematiskt blir det när skvallret sker på bekostnad av en annan människa. Det kan gå så långt att hon eller han avpersonifieras, att empatin försvinner, och personen bara benämns i förminskande och förlöjligande ordalag. Det kan då vara lätt att bara följa med, det krävs lite mod och styrka att inte bara följa med skvallret, säger Britt-Marie.

11 Foto Thomas Klockseth Om du har fått del av känslig information vid t ex ett kyrkkaffe så finns kontaktpersonen som en resurs. Det är inte meningen att någon med ett frivilligt uppdrag ska bära det själv. Anmälningsplikt för alla I kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötet om tystnadsplikten föreslås att anmälningsskyldigheten ska gälla alla anställda och frivilliga i Svenska kyrkan. Vad tycker du om förslaget? Det är bra att anmälningplikten gäller alla anställda. Men det kan bli svårigheter om frivilliga ska anmäla direkt till sociala myndigheter. Du måste ju ha någon sorts kompetens för att avgöra när du ska anmäla. Därför är det bra att ha någon att samråda med. Jag tror att man måste finna former för hur man går till väga. Tänker att den frivillige först ska tala med kontaktpersonen som kanske i sin tur samråder med en kollega. Jag har varit med om att en person gjorde en anmälan som mest blev till skada för familjen det är viktigt att noga ha tänkt igenom för- och emot och försöka se konsekvensen av anmälan. Alla fall är ju inte så solklara. Det behövs ett gott omdöme och ofta erfarenhet för att göra en bra bedömning, avslutar Britt-Marie. FÖRSAMLINGSVÅRDANDE TYSTNADSPLIKT 54 kap. 2 I kyrkans församlingsvårdande verksamhet gäller förbud mot att röja uppgifter om en enskilds personliga förhållanden. Förbudet gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att personen i fråga eller någon närstående lider men. ur Kyrkoordningen KOMMENTAR Tystnadsplikten omfattar alla anställda. Däremot finns det inga regler för förtroendevalda eller ideella medarbetare. De omfattas inte av någon formell tystnadsplikt. En rekommendation är därför att utforma någon form av civilrättsligt tystnadspliktsavtal för den idéella medarbetaren. Källa Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation Kyrkfack 5/11 11

12 TEMA TYSTNADSPLIKT Ett skyddat rum Slutbetänkandet till Ett skyddat rum - tystnadsplikt i Svenska kyrkan ligger till grund för kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötet om tystnadsplikten. Bl a föreslås anmälningsskyldighet för alla anställda och frivillga. Tystnadsplikten innebär att det i kyrkan finns ett skyddat rum dit människor kan gå och tala med en präst eller diakon i förtroende. Kyrkans tystnadsplikt är på flera sätt välkänd och respekterad i samhället och måste därför värnas, säger biskop Esbjörn Hagberg som har lett utredningen om tystnadsplikten i Svenska kyrkan. För att betona tystnadspliktens centrala roll föreslår utredningen Ett skyddat rum tystnadsplikt i Svenska kyrkan, att tystnadsplikten uttryckligen ska nämnas bland vigningslöftena för präst och diakon. Kyrkostyrelsen har också lämnat, bl a, följande förslag till kyrkomötet: * Idag omfattas diakons tystnadsplikt av sådan information som erhållits under vad som betecknas själavårdande samtal. Den beteckningen föreslås i stället bli enskild själavård. svenska kyrkans * Prästens tystnadsplikt brukar betecknas som absolut. utredningar 2010:3 Termen är välkänd, etablerad och respekterad i samhället och föreslås nu ersätta termen ovillkorlig tystnadsplikt i Ett skyddat rum kyrkohandboken. tystnadsplikt i svenska kyrkan * Att det i 54 kap införs en bestämmelse om anmälningsskyldighet för den som i kyrkans verksamhet får kännedom om något som gör att socialnämnden behöver ingripa till ett barns eller annan omyndigs skydd. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller inom kommunal och yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet enligt soicaltjänstlagen. I konsekvens med detta föreslås också bestämmelser om undantag i kyrkoordningen som ska göra det möjligt att uppfylla denna skyldighet, bland annat när det gäller diakons tystnadsplikt. Läs utredningen i sin helhet på Klimat och energi i kyrkobyggnader Inom Svenska kyrkan är vi delaktiga i många pågående stora och små projekt. Bland annat som projektledare, aktiva med utredningar, analyser och projekteringar. Vår mångåriga erfarenhet av kyrkobyggnader och ett stort kontaktnät gör att vi kan bistå församlingar och samfälligheter med mycket varierande tjänster inom teknikområdet. Vänd er till oss för råd och hjälp med: Projektering Klimatutredningar Styrsystem Nya värmeanläggningar Byggnadsantikvariska uppdrag Kulturhistorisk karaktärisering Byggledning och besiktning Fukt och mögelanalyser Bidrags ansökningar Vårdplaner Utbildning och mycket mer! Svensk Klimatstyrning AB Box 6, Kolbäck Tel Fax info@svklimat.se Målsättningen med våra arbeten är att bevara kulturarvet 12 Kyrkfack 5/11

13 Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är svec@kyrka.se Vad säger arbetstidslagen? Normalt arbetar jag som pedagog för endast en församling som också är min arbetsgivare. Arbetstiden är heltid. För en kortare period har jag dock även blivit erbjuden ett vikariat för annan arbetsgivare. Sammanlagt blir det uppenbarligen mer än heltid men min ordinarie församling har godkänt det för denna gång. Finns det några hinder enligt arbetstidslagen? Energisk församlingspedagog När det gäller arbetstidslagens begränsningar gäller denna endast det arbete som utförs hos en och samma arbetsgivare. Om en arbetstagare har flera anställningar, till exempel en heltidsanställning hos en arbetsgivare och en deltidsanställning hos en annan, bedöms de båda anställningarna oberoende av varandra. Även om arbetstagaren sammanlagt arbetar mer än vad lagen medger blir det inte någon överträdelse av lagen i detta fall. En annan sak är givetvis hur pass lämpligt det är för din hälsa och för att du ska kunna återhämta dig tillräckligt mellan arbetet. Kan jag ta emot en resa till Rom? Under några år har jag genom mitt arbete i församlingen byggt upp en samtalskontakt med en äldre ensamstående församlingsbo. Samtalen är återkommande och av strikt yrkesmässig karaktär. Eftersom vi bland annat delar ett genuint konstintresse vill han nu bjuda mig på en resa till Rom för att gå på museer och ta del av stadens historia. Helt spontant känns det som ett mycket roligt initiativ, men samtidigt ställer jag mig undrande till om ett sådant koncept är godtagbart av etiska skäl. Präst i mellansverige Det är naturligtvis av stor betydelse att integriteten för anställda inom Svenska kyrkan inte kan ifrågasättas. I linje med detta ligger också att kyrkan måste motverka misstankar om att de anställdas arbete kan påverkas genom gåvor och belöningar. Mycket viktigt är att de som i sitt arbete möter församlingsmedlemmar och andra, inte minst gamla och sjuka, har ett professionellt förhållningssätt. De som kommer i kontakt med kyrkans företrädare, och deras anhöriga, måste känna trygghet och vara säkra på att de inte utsätts för påtryckningar eller att de under sina kontakter kan förlora pengar eller annat av värde. En anställd som tar emot en gåva som är att bedöma som otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning kan också göra sig skyldig till mutbrott. Bestämmelserna om mutbrott ska inte endast förhindra rent pliktstridiga handlingar utan har också till uppgift att förhindra blotta uppkomsten av misstankar att en anställd på ett klandervärt sätt låtit sig påverkas. Sådana misstankar rubbar utan vidare förtroendet för den verksamhet där han eller hon arbetar. Tanken är att ge ett långtgående skydd för vad som vanligtvis betecknas tjänstens integritet. Mot bakgrund av vad du berättat kan jag inte annat än förstå att det inte skulle vara i sin ordning att du blev bjuden på resan, som säkerligen uppgår till ett värde av flera tusen kronor. Om så sker FRÅGA JURISTEN uppstår i vart fall misstankar om att du i arbetet låtit dig påverkats på ett otillåtet sätt. Och redan denna omständighet utgör alltså sådan skada att arbetsgivaren kan anses ha förlorat förtroendet för dig. Till detta kommer också att präster och diakoner omfattas av domkapitlets tillsyn över vigningstjänsterna. Jag har svårt att se att domkapitlet utan vidare skulle acceptera att präster och diakoner tog emot gåvor av sina församlingsbor. Närmare till hands ligger i stället att prästen eller diakonen blir föremål för någon tillsynsåtgärd, ytterst förlorar behörigheten att utöva sin vigningstjänst. Du bör alltså klargöra för församlingsbon att du inte kan ta emot resan och informera din arbetsledare om situationen. På så sätt undviker du arbets- och kyrkorättsliga bekymmer och skapar i stället klarhet i nu uppkommen situation. Tid för semesterersättning? Jag känner en viss irritation över att min arbetsgivare betalar ut semestertillägget efter min semester. Det måste väl ändå vara så att jag ska ha tillgång till pengarna vid semestern så att de då också kan komma till användning? Bengt Semesterlönen består enligt kollektivavtalet Kyrkans AB av din ordinarie månadslön och ett semesterdagstillägg. Semesterdagstillägget är en utfyllnad för att uppnå den ersättningsnivå som semesterlagen förutsätter. Det utges för varje uttagen betald semesterdag som beräknas ingå i semesterledigheten oavsett om semesterdagen är av årssemestern eller sparad sådan. Enligt kollektivavtalet ska också semesterdagstillägget utges i samband med semesterledigheten. Syftet med semesterdagstillägget är också mycket riktigt att du ska kunna disponera tillägget under semesterledigheten. Avtalet förutsätter även att de lokala parterna kan diskutera någon form av förskott i detta avseende. Kyrkfack 5/11 13

14 FÖRBUNDSINFORMATION Tillsammans blir vi starka - missa inte vår rekryteringskampanj Ju fler medlemmar vi blir i KyrkA desto större blir kraften bakom våra krav i avtalsförhandlingar och desto bättre villkor och förmåner får varje medlem. Under hela året pågår KyrkAs medlemsvärvarkampanj och där den som rekryterar får en bokcheck i premie. Ju fler vi är tillsammans i förbundet desto större kraft får vi bakom våra krav i förhandlingar och diskussioner och desto bättre villkor, förutsättningar och förmåner får du i ditt viktiga uppdrag för kyrkan. Den som rekryterar en ny medlem får ett presentkort från Bokus motsvarande ett värde på 200 kr som tack för hjälpen. Det gäller per medlem, så den som värvar tio medlemmar får alltså tio stycken presentkort. Undantaget är de fackligt förtroendevalda som är uttagna på tid. Däremot får du som är uttagen på tid ett presenkort som tack för hjälpen. Kyrkfack pratade med Johan Lautmann, ny ordförande i Uppsalakretsen om hur de arbetar med medlemsrekrytering. Vi har till stora delar en ny styrelse med flera nya fackliga förtroendemän, så medlemsrekrytering har inte varit vår största prioritet, säger han. Men några nya medlemmar har vi fått. Vi har varit ute på teologen i Uppsala med information om förbundet. Vi Johan Lautmann är ny ordförande för Uppsala stiftskrets. fick ett positivt bemötande och värvade några nya medlemmar. Vid kommande kontaktsmöten kommer vi också passa på och informera om KyrkA och vad vi kan göra för medlemmarna. SVENSKA PRÄSTERSKAPETS UNDERSTÖDSSTIFTELSE - ANSÖKAN SENAST 4 NOVEMBER 2011 Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse. Stiftelsen som bildats av överskottsmedel dels från Pensionskassan Svenska prästerskapets understödsförening, dels från Hilda och Håkan Theodor Ohlssons fond har till ändamål att lämna understöd till präster och deras närmaste efterlevande vid sjukdom, rehabilitering, habilitering och andra behjärtansvärda behov och bidrag till präster för fortbildning och vidareutbildning i teologiska ämnen av betydelse för den prästerliga verksamheten, varvid präster och änkor efter präster, vilka varit medlemmar i föreningen skall äga företräde vid tilldelning av understöd eller bidrag. Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster inom Svenska kyrkan och deras närmaste efterlevande. Ansökningar om medel från stiftelsen avseende första halvåret 2012 ställs till Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse, Box 30078, Stockholm, och skall ha inkommit senast den 4 november Se vidare Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomst- och förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skatte myndigheten ingiven deklaration. I annat fall skall sökanden lämna uppgifter om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning. Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden före utgången av december Kyrkfack 5/11

15 Kontakta oss på KyrkA Behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida JENNY EDLING Kretsordförande, Luleå stiftskrets STEN BYLIN Kretsordförande, Härnösands stiftskrets JOHAN LAUTMANN Kretsordförande, Uppsala stiftskrets ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD Kretsordförande, Västerås stiftskrets INGEMAR HANSSON Kretsordförande, Karlstads stiftskrets LEENAH MALMI PAUSER Kretsordförande, Stockholms stiftskrets ANGELINA BACKMAN Kretsordförande, Strängsnäs stiftskrets EVA KIRKEBY Kretsordförande, Linköpings stiftskrets CHRISTER EDVINSON Kretsordförande, Skara stiftskrets ANNA-LISA SAAR Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets KENT ÖSTERDAHL Kretsordförande, Visby stiftskrets LARS GUNNAR SELINDER Kretsordförande, Växjö stiftskrets MIA MÖLLER Kretsordförande, Lunds stiftskrets EVA LINDSTRÖM Kretsordförande, 14:e kretsen ANNA JUHLIN Kretsordförande, Utlandskretsen 0043(0) Vi arbetar på kansliet LENA FORSBERG Handläggare medlemsregistret MAGNUS GISSLER Kanslichef VIBEKE HAMMARSTRÖM Ombudsman KRISTINA HARRISON Ekonomi & IT LENNART HÅKANSSON Kommunikatör SOFIE TILLGREN Handläggare medlemsregistret ROBERT SVEC Förbundsjurist ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på eller via e-post till eller FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Anneth på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan måndag till fredag: ÖVRIGA FRÅGOR I övriga frågor kontaktar du kansliet på kansli@kyrka.se eller vår växel så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du kan även besöka vår hemsida Kyrkfack 5/11 15

16 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Posttidning B Prisvärda kör-själv-erbjudanden till Kyrkfack:s läsare Foto:Per Eriksson/Trigger Photo Inkl. halvpension Skidsemester i Värmland Långbergets Sporthotell i norra Värmland 4 hotellets varmrätt med kaffe Rabatt: 20% på skidhyra Skotersafari - Åk 2,betala för 1 Skidskola (privatlektioner: snowboard, alpint eller längd) - Boka 2, betala för 1 Allt detta är i hotellets egen skidbacke! 2.212:- per person i dubbelrum SPARA UPP TILL 388:- Långbergets Sporthotell ligger 630 m.ö.h. på berget Långberget i Sysslebäck i Värmland. Skidområdet frestar med en över 250 m lång slalombacke och 80 km välpreparerade längdspår (2-25 km långa), så att alla kan följa med på turen. Fler utmaningar väntar i det större skidområdet Branäs (25 km). Passa på att prova snöskotersafari! Ankomst 2012: Jan.: 1, 8, 15, 22, 29. / Feb.: 5, 12, 19, 26. / Mars: 4, 11, 18, 25. / April: 1, 8. Ankomst 12/ pristillägg 100:- per person. OBS!!! Vistelsen är exkl. sängkläder och handdukar. Kan hyras mot betaling 150:- per set. Täcke och kudde finns i rummet. Barnerabatter: 2 barn t.o.m. 6 år gratis i föräldrars säng. 2 barn 7 t.o.m. 14 år från 1.100:- per barn i föräldrars rum. Max 3 barn per rum. Barnrabatterna gäller vid 2 fullt betalande vuxna eller 1 fullt betalande vuxen som betalar enkelrumstillägg. Beställs på tfn Gourmetvistelse nära Köpenhamn Glostrup Park Hotel i Storköpenhamn, Danmark Inkl. gourmetmiddag 3 härliga dagar i Stockholm Park Inn Rezidor SAS Solna i Stockholm Prisvärt fyrstjärnigt hotell 2 övernattningar med frukost 1 fyrarätters gourmetmiddag Gratis filmkanaler Tillträde till relaxavdelning Gångavstånd till S-tåget 979:- per person i dubbelrum SPARA UPP TILL 521:- 2 övernattningar 2 frukostbufféer 957:- per person i minidubbelrum SPARA UPP TILL 243:- På Glostrup Park Hotel råder en blandning av internationell och avslappnat dansk atmosfär. Och ni kan se fram emot gourmetmiddagen i hotellets restaurang som är en av Danmarks bästa. Ute i landskapet tar vägarna er förbi vackra slott till Själlands upplevelser, där Köpenhamn (15 km) självklart är en av höjdpunkterna. Avkoppling bjuds i hotellets wellnessavdelning. Ankomst: Fredagar och lördagar 6/1-1/ Barnerabatter: 2 barn t.o.m. 6 år gratis i föräldrars säng. Gäller vid 2 fullt betalande vuxna. Extra dygn 489:-. Sparbeloppet är i förhållande till hotellets ord. riktpris med reservation för specialerbjudanden. Endast slutstädning, transport ingår inte. Kan beställas fram till åtta dagar före ankomst. Expeditionsavgift max. 99:-. Husk trängselskatt i Stockholm. Med reservation för utsålda datum samt tryckfel. Medlem av Danmarks Rejsegarantifond nr På Park Inn Rezidor SAS Solna bor du modernt, mitt i Solna Centrum, ett köpcentrum med hela 120 butiker. Hotellet erbjuder avkoppling i bastu med panoramautsikt från 14:e våningen. Det är promenadavstånd till närmsta T-banestation varifrån du åker in till Stockholm city på bara 10 min. Utflyktstips: Karlbergs slott (3,9 km), Hagaparken (5,7 km) och Ulriksdals Slott (6,4 km). Ankomst: Fredagar 28/10-16/ & 13/1-8/ Valfri 18/12-21/ & 27/ / Extra dygn med frukostbuffé 450:-. Var på den säkra sidan! Avbeställ utan skäl med DTF travels ångerförsäkring. Beställs vid hotellbokningen. Endast 89:- per person Populära erbjudanden Beställ NU på eller tfn Annonskod: KYRKFACK