MARIA LUNDQVIST NORLING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MARIA LUNDQVIST NORLING"

Transkript

1 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr MARIA LUNDQVIST NORLING Reder ut begreppen kring tystnadsplikten TYSTNADSPLIKT FÖR FRIVLLIGA Vilket ansvar har jag som anställd? När förtroenden är förseglade VI TALAR OM tystnadsplikten Största möjliga TYSTNAD?

2 TEMA NR 5/11 TYSTNADSPLIKTEN Medlemslån för dig som är medlem i facket! Låg ränta och inga avgifter* Inget krav på säkerhet Liv- och Betalskydd ingår utan extra kostnad Förverkliga dina önskningar och känn dig samtidigt trygg genom det unika Liv- och Betalskydd som ingår i Medlemslånet. Villkoren för lånet gäller lika för alla och du kan låna upp till kr. Återbetalning sker genom månadsvisa uttag från ditt lönekonto i banken. Livskyddet innebär att lånet löses om låntagaren avlider, Betalskyddet betalar en del av lånekostnaden om låntagaren blir sjuk eller arbetslös. Läs mer på swedbank.se/medlemslan * Effektiv ränta 6,80% (aug 2011), beräknad med en kreditränta på 6,60%, kreditbelopp kr och återbetalningstid på 5 år. Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon telefax Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon Redaktion Ann Thörnblad mobiltelefon Redaktionsråd Bror Holm Lars Gunnar Selinder Annika Svensson Magnus Gissler Lennart Håkansson Ann Thörnblad Redaktör och Grafisk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Thomas Klockseth Adressändringar Tryck Elanders Falköping, 2011 ISSN Utgivningsplan nr 6/11-9 december 2011 Annonser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon /1 färg :- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- 2 Kyrkfack 5/11

3 LEDAREN Tystnadsplikten berör oss alla Att vara bunden av tystnadsplikt kan i många sammanhang vara tungt att bära. Den ställer krav på respekt och omsorg, men också på att den som får ta emot svåra livsfrågor måste kunna härbärgera det svåra utan att själv gå under. Tystnadsplikten är en viktig uppgift kyrkan har att fylla. Det är viktigt att det finns en plats i samhället där människor får berätta, får öppna sig om det som är svårt, det som är tungt att bära. Det är oerhört värdefullt att det finns en ventil i samhället där sanningen får sägas, där det spruckna och skadade får lyftas fram. Tystnadsplikten är ett viktigt verktyg i den uppgiften. Den absoluta tystnadsplikten borgar ytterst för att ingenting av det som yppats vid bikt eller enskild själavård lämnar samtalets skyddade rum. Att vara bunden av tystnadsplikt kan i många sammanhang vara tungt att bära. Den ställer krav på respekt och omsorg, men också på att den som får ta emot svåra livsfrågor måste kunna härbärgera det svåra utan att själv gå under. Kunskap och kompetens, varsamhet och ödmjukhet inför uppgiften är nödvändiga förutsättningar för att klara av den, men också att få stöd och handledning. För medlemmarna i KyrkA är frågorna om tystnadsplikten centrala och viktiga. I Kyrkfack belyser vi grundläggande arbetsområden i Svenska kyrkan, eftersom det är vår vardag. Därför är det naturligt att detta nummer av Kyrkfack lyfter fram tystnadsplikten. Dessutom har årets kyrkomöte nyligen behandlat frågan. Tystnadsplikten berör oss alla och vi har till uppgift att värna om den och våra medmänniskors förtroende och tillit. Allt arbete i Svenska kyrkan bygger på förtroende. Tystnadsplikten är en viktig förutsättning för Svenska kyrkans arbete. En viktig grund för tystnadsplikten är omtanke om och respekt för människor. Det är naturligt för oss som arbetar i Svenska kyrkan att hålla tyst om det som vi får ta del av genom vårt arbete. Tystnadsplikten följer oss i det enskilda samtalet, men också i det som kommer till vår kännedom utan att det direkt berättas för oss. Graden av tystnadsplikt kan variera beroende på vilken befattning vi har, förväntningarna på att vi inte ska berätta vidare gäller för alla. Tystnadsplikten har med människors förtroende för Svenska kyrkan att göra. Tilltron till kyrkan är hög och vi har ett stort ansvar och ett tusenårigt arv att förvalta. Vi har att vårda arvet i vårt arbete men också att efterlämna ett gott arv till nästa generation i kyrkan. BROR HOLM FÖRBUNDSORDFÖRANDE Grunden för kyrkans tystnadsplikt är mångfacetterad, men respekt för och omtanke om medmänniskan är en grundläggande princip. I människans nöd kan ett samtal i förtroende öppna för evigheten i vardagen, skriver förre ärkebiskopen KG Hammar i förordet till biskopsmötets brev om Tystnadsplikt och sekretess i Svenska kyrkans arbete. Tystnadsplikten är inte till för vår skull utan till för den som kommer till oss, som öppnar sitt inre, som visar oss förtroende. Den som visar oss sådan tillit måste vi också möta med respekt och omtanke. Vi får dela medmänniskors skörhet, nöd och vånda, men också funderingar om vardagens frågor och livets mening. Vi får förtroendet att gå med en bit på livsvägen. Det kräver respekt för medvandraren, omsorg om förtroendet. Kyrkfack 5/11 3

4 Britt-Mari Larsson har jobbat som diakon i Trelleborgs församling i två år och hon tycker inte att tystnadsplikten är helt enkel att förhålla sig till. Du har som diakon å ena sidan tystnadsplikt, men å andra sidan har du en anmälningsplikt, säger hon. Foto Magnus Aronson Största möjliga tyst Ibland har hon efterlängtat en absolut tystnadsplikt även för diakoner som på ett sätt skulle förenkla arbetet. Men det är ingen situation som hon egentligen önskar, för i praktiken konstaterar Britt-Mari att den skulle binda mig till händer och fötter. Det är så mycket jag ser som tyvärr behöver anmälas. Bara i år har jag gjort två anmälningar och det finns säkert ett mörkertal som vi diakoner aldrig kommer i kontakt med. I båda fallen har det varit barn som farit illa och inte fått mat, blivit misshandlade och där jag har försökt under flera samtalskontakter att hjälpa familjen att finna lösningar. Men när de inte vill ta emot hjälp är du till 4 Kyrkfack 5/11 sista tvungen att anmäla. I det ena fallet, där ingen av föräldrarna klarade ansvaret, kunde jag ana att det blev en lättnad för mamman eftersom de inte förmådde ta hand om sina barn. Däremot känner Britt-Mari en tveksamhet inför kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötet att diakoner ska få en utökad anmälningsskyldighet som innebär att de blir skyldiga att anmäla till socialtjänsten redan vid misstanke om att ett barn far illa. Det är så mycket som bygger på det samtal som du har med personen framför dig. Det blir svårare att göra en riktig bedömning när den kontakten saknas. Det handlar också om vilken relation du har till socialsekreteraren som du gör anmälan till, hur kan vi hantera detta och hur kan vi hjälpas åt? Sätta gränser När Britt-Mari möter konfidenter i själavårdande samtal är hon tydlig med att berätta att hon har tystnadsplikt men även anmälningsplikt. Väldigt ofta får hon sätta gränser när hon till exempel möter församlingsbor i mataffären och pratstunden övergår till något som liknar ett själavårdande samtal Trelleborg är en liten stad och det är inte helt ovanligt att någon som är ensam och ledsen, eller arg och besviken börjar lätta sitt hjärta så att alla kan höra Foto Magnus Aronson

5 TEMA TYSTNADSPLIKTEN Vi bad vår förbundsjurist Robert Svec svarar på frågan vad som händer om en diakon bryter mot tystnadsplikten. Tystnadsplikten för diakon omfattar alla samtal där någon vänder sig till diakonen i personliga angelägenheter och kontakten beror på hans eller hennes uppdrag som diakon. Enskild själavård för vilken präst har tystnadsplikt är tänkt att täcka in ett snävare område än begreppet självårdande samtal. Diakonens tystnadsplikt kan dock vika om konfidenten så medger, diakonen ålagts att uttala sig under ed eller det enligt lag finns en skyldighet att lämna ut uppgifter eller anmäla visst förhållande. I övrigt kan samma tillsynsåtgärder från domkapitlets sida riktas mot den diakon som bryter mot sin tystnadsplikt. nad? TYSTNADSPLIKT FÖR DIAKONER 32 kap 9 Den som är eller har varit behörig att utöva uppdraget som diakon har tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon därvid har fått veta under själavårdande samtal. Ur Kyrkoordningen det. Det är ju positivt att de har det förtroendet för mig, men jag behöver också skydda t ex fru Andersson innan samtalet har glidit över i något som inte är lämpat att prata om offentligt. Då välkomnar jag dem till att fortsätta det själavårdande samtalet i församlingshemmet. Britt-Mari var församlingspedagog innan hon vigdes till diakon och arbetar till 20 % med konfirmander, flera av de kontakterna mynnar ut i själavårdande samtal vilket är vad hon huvudsakligen arbetar med. För många ungdomar är det en lättnad att kunna prata med en diakon och veta att det som sägs stannar i rummet. De upplever sig många gånger svikna av skolan och vuxenvärlden. De har kanske sagt något i förtroende till mentorn som sedan förmedlar det till kuratorn och som i sin tur ringer föräldrarna. Det är inte lätt att vara människa idag, i ett allt hårdare samhällsklimat, och unga människor står inför så mycket val samtidigt som de håller på att finna sin identitet. Med frågeställningar som; Vågar jag sticka ut? Får jag vara med? Vad ska jag bli när jag blir stor? I samband med alla de själavårdande samtal som Britt-Mari har slås hon av att vi människor alltid har mer kraft och styrka än vad vi tror oss besitta. Att möta en person som varit missburkare och som sedan tar tag i sitt beroende och möter dig som nykter. Det är stort. Det är fantastiskt att vara diakon! Det är så mycket jag ser som tyvärr behöver anmälas. Bara i år har jag gjort två anmälningar och det finns säkert ett mörkertal som vi diakoner aldrig kommer i kontakt med. Britt-Mari Larsson, diakon i Trelleborgs församling. Foto Göran Petersson Kyrkfack 5/11 5

6 TEMA TYSTNADSPLIKTEN Gunnar Karlquist jobbade som fängelsepräst i sex år på Västerviksanstalten. Bunden av tystnadsplikten? Den absoluta tystnadsplikten är en självklarhet och en förutsättning för att den enskilda ska känna sig trygg under själavården, tycker Gunnar Karlquist. Han arbetade som fängelsepräst i sex år och tog ibland emot bekännelser som rörde svåra brott. 6 Kyrkfack 5/11 I filmen Priest från 1994 brottas fader Greg med vad han ska välja.; att följa sitt samvete eller att vara trogen tystnadsplikten? En ung kvinna i församlingen berättar under bikten att hon blivit sexuellt utnyttjad av sin far under en längre tid och Fader Greg som känner familjen har svårt att förhålla sig till vad hon berättat. Vetskapen om vad som pågår bränner som eld. Till sist väljer han ett förhållningssätt och om det val han gör och dess konsekvenser handlar filmen sedan om. Under åren fick Gunnar Karlquist ta emot förtroenden, inte från brottsoffer, utan istället från de som brutit mot lagen, när han jobbade som fängelsepräst på Västerviksanstalten. När han började sin tjänst hade internerna en strafftid på max fyra år men efter några år blev Västerviksanstalten också ett fängelse för dem med livstidsstraff. Jag var med och byggde upp verksamheten tillsammans med en imam och en pastor från Alliansmissionen. Vi arbetade tillsammans i team och kontakten byggde alltid på att den enskilde tog initiativet. Frågeställningarna varierade beroende på hur lång strafftiden var och hur länge de varit intagna. Tiden i häktet är ofta ångestfylld. Då är personen direkt tagen ur sitt civila sammanhang och har svårt att se varför. Vad gör jag här och hur ska det gå för mig? Hur ska det gå för mina anhöriga? När de sedan har fått sin strafftid övergår frågorna till att kretsa kring vad ska jag göra när jag kommer ut. Svårast är det för dem som sitter på livstid. De sitter i tio år innan straffet omprövas och tidsbestäms. Då handlar samtalen bland annat om att hitta en livsgnista tills de just får en omprövning och att vidga de fyra cellväggarna. Att finna inre värden och saker att se fram emot. En kille som hade målat när han var yngre tog upp det igen och hade ver-

7 TEMA TYSTNADSPLIKTEN nissage. Någon som haft en barnatro kan knyta an till den igen. Vi pratar om skuld och att äga det man har gjort. Och enligt Gunnar landar de flesta, med tiden, i någon form av självinsikt. Att det inte bara handlar om otur att de sitter i fängelse utan att det till och med är självförvållat. Det som kommer upp i samtalen är så småningom etiska och moraliska rättsfrågor där jag försöker förmedla att de straffar ut sig själva om de inte följer samhällets gemensamma lagar och regler. Som fängelsepräst fick du höra tunga bekännelser. Var det svårt att härbärgera dem? Nej, jag har aldrig varit frestad att bryta mot tystnadsplikten och svika ett förtroende. Däremot är det ett stöd att lägga vissa samtal ifrån sig i en handledningssituation, och att ventilera en prekär situation. Det är ett sätt att slipa verktygen, du är ju ditt eget arbetsredskap. Det har hänt att interner har berättat om svåra brott som inte tidigare har uppdagats. Att de överhuvudtaget tar upp det i själavården visar att samvetet har börjar gnaga. Det är trots allt en process som har påbörjats. Även om jag inte kan föra vidare vad som har sagts under den enskilda själavården, kan jag förmedla vad jag tycker. Att jag tycker att det här kan du inte leva med. Samtalen leder i sig till att de brott de har pratat om börjar skava och ibland så pass att internerna själva väljer att bekänna vad de har gjort. ABSOLUT TYSTNADSPLIKT 31 KAP. 9 Den som är eller har varit behörig att utöva uppdraget som präst har tystnadsplikt i fråga om uppgifter som han eller hon därvid har fått veta under bikt eller enskild själavård. Ur Kyrkoordningen Är den absoluta tystnadsplikten ett stöd eller något som bakbinder? Den är ett stöd, när den enskilde vänder sig till en präst för att pratat om svåra saker, så är själva förutsättningen att det sagda stannar i rummet. Den absoluta tystnadsplikten är bra i sin positiva tillämpning, men i mitt fackliga uppdrag ser jag också att den leder till att kyrkoherdar inte vågar ta i arbetsmiljöproblem. De är inte helt ovanligt att de gömmer sig bakom att information som berör arbetsmiljön är enskild själavård. Och då tillämpas tystnadsplikten felaktigt, det är inte meningen att den ska legitimera feghet och att sopa problem under mattan. Det råder osäkerhet kring tystnadsplikten och vad som kännetecknar ett själavårdande samtal. Gränsdragningen är för oklar, vi skulle behöva en större tydlighet kring vad som egentligen gäller, avslutar Gunnar. Några frågor om tystnadsplikten - Robert Svec reder ut begreppen Vad händer om jag som präst bryter mot tystnadsplikten? För det som sägs vid bikt och enskild själavård gäller tystnadsplikt. Förbudet mot att lämna ut uppgifter som omfattas av tystnadsplikten avser även ett sådant förhållande att bikt eller enskild själavård ens ägt rum. En särskild punkt för domkapitlets tillsynsåtgärder tar sikte just på den situationen att prästen brutit mot tystnadsplikten. Påföljden kan då bli skriftlig erinran, prövotid om tre år eller förlust av behörigheten att utöva kyrkans vigningstjänst. Finns det förmildrande omständigheter. Om en präst i bikt eller själavård får reda på att någon utsätter sin fru för misshandel och sedan anmäler den personen. Påverkar det påföljden? Jag kan för egen del inte påminna mig något sådant ärende, men jag utgår ifrån att det kan finnas förmildrande omständigheter. Om tystnadsplikten inte gällde för sådant som sagts vid bikt eller enskild själavård finns dock anledning befara att bland annat grova brottslingar överhuvudtaget inte skulle vända sig till prästen. Det kan heller knappast betraktas som tillfredsställande. Prästens tystnadsplikt motsvaras av ett förbud i rättegångsbalken att som vittne höra prästen om vad som framkommit i samband med bikt och enskild själavård. Däremot får man som präst varna berörda personer, om man har fått information om planerat allvarligt brott, utan att röja var uppgiften kommer ifrån. Historiskt har det kallats för åtvarning. Värt att också nämna är att tystnadsplikten inte bara är till för att skydda konfidenten utan också för att upprätthålla förtroendet för Svenska kyrkan och dess själavård. Foto Magnus Aronson Kyrkfack 5/11 7

8 TEMA TYSTNADSPLIKTEN Tystnadsplikten är en självklarhet för flertalet som arbetar inom Svenska kyrkan. Men regelsystemet innehåller också otydligheter och gränsdragningarna är inte alltid knivskarpa. Maria Lundqvist Norling, rättschef på kyrkokansliet, har bl a varit med och tagit fram förslagen om tystnadsplikten till årets kyrkomöte. Kyrkfack bad henne reda ut några av begreppen. När förtroenden är förs När Karin* jobbade som församlingsassistent i början på 2000-talet talades det ganska lite om den församlingsvårdande tystnadsplikten. Eller vad den egentligen innebar. Fler än en gång fick hon ta emot förtroenden från konfirmander och ibland var det aktuellt med föräldrakontakter. Vissa av dessa förtroenden berörde komplicerade hemförhållanden och hon bar dem med sig en tid. Och trots en diffus bild av den församlingsvårdande tystnadsplikten var det en självklarhet att skydda familjen, och att det hon fått veta stannade mellan dem. Den församlingsvårdande tystnadsplikten är lite knepig att ringa in. Svenska kyrkan tog över begreppet från sekretesslagen, som gällde innan kyrka och stat skildes åt. Begreppet församlingsvård har beskrivits som församlingsverksamhet som liknar den verksamhet som förekommer inom socialtjänsten, alltså kontakter med människor som rör vård eller omhändertagande. Det är ett Maria Lundqvist Norling. Foto Magnus Aronson 8 Kyrkfack 5/11 samlingsnamn för uppgifter som bland annat rör diakonalt arbete, barn och ungdomsverksamhet och sorgegrupper, säger Maria Lundqvist Norling. Vi har nu formulerat den församlingsvårdande tystnadsplikten så att den följs av ett starkt skydd. Huvudregeln är att du inte får lämna ut uppgifter om det inte står klart att det inte kan skada en enskild person. Men om nu Karin* hade lämnat ut uppgifter om familjen med de komplicerade hemförhållandena, hade det inte blivit någon egentlig påföljd. Det hade troligen blivit ett samtal med arbetsgivaren som följts av en varning och om familjen tagit illa vid sig ett skadeståndsanspråk. Begreppet sekretess omfattar ett både muntligt och ett skriftligt utlämnande. Men Svenska kyrkan har inte ansetts kunna binda enskilda anställda till tystnadsplikt genom enbart stadgar, det måste finnas en avtalsförpliktelse i botten och därför är den muntliga delen reglerad i kollektivavtalet, medan den skriftliga delen regleras i kyrkoordningen. Om du bryter mot kyrkoordningen följer inga sanktioner, om du inte är präst eller diakon, men om du i någon mening inte har följt den förpliktelse som följer med kollektivavtalet kan det bli fråga om ett avtalsbrott. Och då kan det just bli fråga om ett samtal med arbetsgivaren med en eventuell varning som påföljd. Anmälningsplikt för alla I det förslag som kyrkostyrelsen har lagt till kyrkomötet förelås anmälningsplikten omfatta alla anställda och även frivilliga i den mån dessa kan sägas finnas i kyrkans verksamhet som bestämmelsen lyder. Flera kritiska röster har höjts som ifrågasätter om det är rimligt att lägga en anmälningsplikt på till exempel en 17-årig konfirmandledare. Jag har haft flera frågor om detta och ungdomar förutsätts ju med växande ålder kunna ta ett ökat ansvar. Redan när de är 12 år ska de samtycka när det gäller inträde eller utträde i Svenska kyrkan, när de är 15 år är de straffmyndiga och vid 18 år är de myndiga, så från samhällets perspektiv finns

9 OFFENTLIGHET OCH TYSTNADSPLIKT I SVENSKA KYRKAN av Maria Lundqvist Norling Verbum förlag glade Offentlighet & tystnadsplikt ger en heltäckande bild av vad som gäller i Svenska kyrkan idag. Författaren går igenom bestämmelserna som finns i lag, kyrkoordning och kollektivavtal och redogör för vad som gäller, verksamhet för verksamhet. Aktuella frågor om tystnadsplikt och anmälningsskyldighet reds också ut. Illustration Anna Gunneström det en tilltro till ungdomars förmåga. Dessutom har den unga ledaren vuxna ledare omkring sig, som hon eller han kan rådgöra med. Enskild själavård I kyrkomötesskrivelsen om tystnadsplikt föreslås att benämningen själavårdande samtal för diakoner ändras till enskild själavård. Men vad innebär de olika begreppen i praktiken och vari ligger skillnaden? En gång i tiden hade vi begreppet själavårdande samtal som begrepp för prästen, men det var för diffust och behövde förtydligas. Ordet enskild själavård anger att det är ett samtal mellan en person, eller ett par, och en präst eller diakon. Termen själavårdande samtal är så diffus till sitt innehåll att det är svårt att veta vilka samtal om ska räknas som själavårdande, så därför har vi velat förtydliga samtalets karaktär även för diakoner. Termen enskild självård har en mycket starkare förankring i kyrkans språkbruk. I den församling där Karin* arbetade användes just begreppet själavård lite svävande, samtal som egentligen var ett medarbetarsamtal blev en blandning av begreppen och det ledde till en otydlighet kring tystnadsplikten. Vilken information omfattades av den och vilken gjorde det inte? Om du tar upp en fråga med din chef som berör arbetet, så faller det utanför tystnadspliktens bestämmelser om själavård och handlar om ett medarbetarsamtal. Ett sådant samtal kan i och för sig övergå till själavård, men då är det upp till arbetsgivaren att vara professionell. En kyrkoherde ska inte själavårda sina medarbetare, finns det sådana behov, så bör man hänvisa till någon annan, säger Maria Lundqvist Norling. Var går gränsen? Svenska kyrkan är på många sätt en händelserik arbetsplats som omfattar liv och död och möter människor i kris. En arbetsdag kan innefatta alltifrån den djupaste glädje till bottenlös sorg. Och det ligger i vår mänskliga natur att kommunicera det vi varit med om, att dela upplevelser och frågeställningar, Om du tar upp en fråga med din chef som berör arbetet, så faller det utanför tystnadspliktens bestämmelser och handlar om ett medarbetarsamtal. Ett sådant samtal kan i och för sig övergå till själavård, men då är det upp till arbetsgivaren att vara professionell. även om de flesta har en inbyggd känsla för vilken information som inte ska spridas vidare. Var går gränsen mellan när vardagligt prat med en kollega övergår från att vara harmlöst skvaller till att faktiskt bryta mot tystnadsplikten? Det går inte att säga exakt var den gränsen går. Det är också avgörande om det är uppgifter som jag har fått i min yrkesroll eller i ett annat sammanhang som inte berör mitt yrkesutövande. Men rent allmänt handlar det om allmänt omdöme och att en enskild person inte ska ta skada. Jag kan bara konstatera att regelsystemet inte är enkelt. Det är komplicerat med dubbelstyrningen, genom både kyrkoordning och kollektivavtal. De regelsystem vi har behöver också stödjas av det personliga omdömet och erfarenhet, avslutar Maria Lundqvist Norling. *Karin är en fiktiv person, inspirerad av faktiska situationer och arbetsplatser. Kyrkfack 5/11 9

10 TEMA TYSTNADSPLIKTEN Att leda ideella medarbetare påminner om ett arbetsledarskap. De ideella medarbetarna omfattas inte av den församlingsvårdande tystnadsplikten. Men praxis är att utforma någon form av civilrättsligt tystnadspliktsavtal för den ideella medarbetaren. Tystnadsplikten för frivilliga Nyligen har Partille församling tagit fram en utvecklingsplan för att arbeta med ideella medarbetare som nu ska förankras i arbetslag och kyrkoråd. Den konkretiserar hur församlingen ska arbeta med ideella medarbetare och engagera, inspirera och rekrytera frivilliga krafter. Det är viktigt att ta vara på människors engagemang och möta alla med respekt, så att de inte känner sig utnyttjade. Alla ska ha en kontaktperson som de kan vända sig till med frågor, och som också erbjuder ett stöd, säger Britt- Marie Svantesson som arbetar i Partille församling som diakon och arbetsledare sedan fem år tillbaka. Även om en ideell medarbetare leder en grupp så behöver den personen Britt-Marie Svantesson är diakon och arbetsledare i Partille församling. 10 Kyrkfack 5/11 någon som bryr sig om dem och stämmer av hur frivilligarbetet fungerar, kontaktpersonens roll påminner om arbetsledarens. Det är också viktigt att vara lyhörd för vilken verksamhet som passar varje person och slussa vidare så att hon eller han hamnar rätt. Civilrättsligt tystnadspliktsavtal Partille församlings norra distrikt har ett väl utvecklat frivilligarbete med ca 100 personer och runt 200 insatser. Räknar Britt-Marie med körverksamheten blir det 285 personer som bidrar med sin tid och sitt engagemang på något sätt. De ideella medarbetarna omfattas inte av den församlingsvårdande tystnadsplikten, däremot rekommenderas en form av civilrättsligt tystnadspliksavtal. Vi har en blankett om tystnadsplikten och där den som skriver på ger ett löfte om att följa den. Om du är med i t ex en besöksgrupp är det praxis att du skriver under. Men vi har dragit gränsen vid praktiskt arbete, om du hjälper till vid kyrkkaffet har vi gjort den bedömningen att det räcker med att föra ett samtal. Det gör vi med samtliga frivilliga och om självklarheten i att vi inte för vidare känsliga uppgifter om andra, att man har det omdömet och en omsorg om varandra. Om du har fått del av känslig information vid t ex ett kyrkkaffe så finns kontaktpersonen som en resurs. Det är inte meningen att någon med ett frivilligt uppdrag ska bära det själv. Jag tänker på en person som jag var kontaktperson för och som just hade fått reda på något jobbigt, jag uppmanande henne att komma till mig och var tydlig med att det var dags att hon släppte det hon tidigare burit på. Även om du har skrivit på ett papper behöver du någon som du kan vända dig till i knepiga situationer. Vem bär ansvaret i församlingen om en ideell medarbetare sprider känslig information? Om informationen är av den karaktären att det kan skada tredje man, så ligger det på chefsnivå. Det ska inte en enskild kantor eller pedagog behöva bära. Om det skulle vara så att jag själv är inblandad som kontaktperson, hamnar ansvaret hos kyrkoherden. Är de ideella medarbetarna medvetna om allvaret kring tystnadsplikten? De flesta av de frivilliga är i en mogen ålder, så de är genomgående försiktiga med vad de säger. Men det är klart att det har hänt att en frivillig har pratat väl öppet om en annan frivillig. Kan själva det faktum att det finns en tystnadsplikt locka personer att skvallra, att vara en källa till hemlig information? Tystnadsplikten kan ju hävdas intill absurdum, så är det ju inte tänkt. Den finns till för att skydda människor. Ofta skvallrar vi om en människa som anses ha ett knepigt beteende, problematiskt blir det när skvallret sker på bekostnad av en annan människa. Det kan gå så långt att hon eller han avpersonifieras, att empatin försvinner, och personen bara benämns i förminskande och förlöjligande ordalag. Det kan då vara lätt att bara följa med, det krävs lite mod och styrka att inte bara följa med skvallret, säger Britt-Marie.

11 Foto Thomas Klockseth Om du har fått del av känslig information vid t ex ett kyrkkaffe så finns kontaktpersonen som en resurs. Det är inte meningen att någon med ett frivilligt uppdrag ska bära det själv. Anmälningsplikt för alla I kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötet om tystnadsplikten föreslås att anmälningsskyldigheten ska gälla alla anställda och frivilliga i Svenska kyrkan. Vad tycker du om förslaget? Det är bra att anmälningplikten gäller alla anställda. Men det kan bli svårigheter om frivilliga ska anmäla direkt till sociala myndigheter. Du måste ju ha någon sorts kompetens för att avgöra när du ska anmäla. Därför är det bra att ha någon att samråda med. Jag tror att man måste finna former för hur man går till väga. Tänker att den frivillige först ska tala med kontaktpersonen som kanske i sin tur samråder med en kollega. Jag har varit med om att en person gjorde en anmälan som mest blev till skada för familjen det är viktigt att noga ha tänkt igenom för- och emot och försöka se konsekvensen av anmälan. Alla fall är ju inte så solklara. Det behövs ett gott omdöme och ofta erfarenhet för att göra en bra bedömning, avslutar Britt-Marie. FÖRSAMLINGSVÅRDANDE TYSTNADSPLIKT 54 kap. 2 I kyrkans församlingsvårdande verksamhet gäller förbud mot att röja uppgifter om en enskilds personliga förhållanden. Förbudet gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att personen i fråga eller någon närstående lider men. ur Kyrkoordningen KOMMENTAR Tystnadsplikten omfattar alla anställda. Däremot finns det inga regler för förtroendevalda eller ideella medarbetare. De omfattas inte av någon formell tystnadsplikt. En rekommendation är därför att utforma någon form av civilrättsligt tystnadspliktsavtal för den idéella medarbetaren. Källa Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation Kyrkfack 5/11 11

12 TEMA TYSTNADSPLIKT Ett skyddat rum Slutbetänkandet till Ett skyddat rum - tystnadsplikt i Svenska kyrkan ligger till grund för kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötet om tystnadsplikten. Bl a föreslås anmälningsskyldighet för alla anställda och frivillga. Tystnadsplikten innebär att det i kyrkan finns ett skyddat rum dit människor kan gå och tala med en präst eller diakon i förtroende. Kyrkans tystnadsplikt är på flera sätt välkänd och respekterad i samhället och måste därför värnas, säger biskop Esbjörn Hagberg som har lett utredningen om tystnadsplikten i Svenska kyrkan. För att betona tystnadspliktens centrala roll föreslår utredningen Ett skyddat rum tystnadsplikt i Svenska kyrkan, att tystnadsplikten uttryckligen ska nämnas bland vigningslöftena för präst och diakon. Kyrkostyrelsen har också lämnat, bl a, följande förslag till kyrkomötet: * Idag omfattas diakons tystnadsplikt av sådan information som erhållits under vad som betecknas själavårdande samtal. Den beteckningen föreslås i stället bli enskild själavård. svenska kyrkans * Prästens tystnadsplikt brukar betecknas som absolut. utredningar 2010:3 Termen är välkänd, etablerad och respekterad i samhället och föreslås nu ersätta termen ovillkorlig tystnadsplikt i Ett skyddat rum kyrkohandboken. tystnadsplikt i svenska kyrkan * Att det i 54 kap införs en bestämmelse om anmälningsskyldighet för den som i kyrkans verksamhet får kännedom om något som gör att socialnämnden behöver ingripa till ett barns eller annan omyndigs skydd. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller inom kommunal och yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet enligt soicaltjänstlagen. I konsekvens med detta föreslås också bestämmelser om undantag i kyrkoordningen som ska göra det möjligt att uppfylla denna skyldighet, bland annat när det gäller diakons tystnadsplikt. Läs utredningen i sin helhet på Klimat och energi i kyrkobyggnader Inom Svenska kyrkan är vi delaktiga i många pågående stora och små projekt. Bland annat som projektledare, aktiva med utredningar, analyser och projekteringar. Vår mångåriga erfarenhet av kyrkobyggnader och ett stort kontaktnät gör att vi kan bistå församlingar och samfälligheter med mycket varierande tjänster inom teknikområdet. Vänd er till oss för råd och hjälp med: Projektering Klimatutredningar Styrsystem Nya värmeanläggningar Byggnadsantikvariska uppdrag Kulturhistorisk karaktärisering Byggledning och besiktning Fukt och mögelanalyser Bidrags ansökningar Vårdplaner Utbildning och mycket mer! Svensk Klimatstyrning AB Box 6, Kolbäck Tel Fax Målsättningen med våra arbeten är att bevara kulturarvet 12 Kyrkfack 5/11

13 Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är Vad säger arbetstidslagen? Normalt arbetar jag som pedagog för endast en församling som också är min arbetsgivare. Arbetstiden är heltid. För en kortare period har jag dock även blivit erbjuden ett vikariat för annan arbetsgivare. Sammanlagt blir det uppenbarligen mer än heltid men min ordinarie församling har godkänt det för denna gång. Finns det några hinder enligt arbetstidslagen? Energisk församlingspedagog När det gäller arbetstidslagens begränsningar gäller denna endast det arbete som utförs hos en och samma arbetsgivare. Om en arbetstagare har flera anställningar, till exempel en heltidsanställning hos en arbetsgivare och en deltidsanställning hos en annan, bedöms de båda anställningarna oberoende av varandra. Även om arbetstagaren sammanlagt arbetar mer än vad lagen medger blir det inte någon överträdelse av lagen i detta fall. En annan sak är givetvis hur pass lämpligt det är för din hälsa och för att du ska kunna återhämta dig tillräckligt mellan arbetet. Kan jag ta emot en resa till Rom? Under några år har jag genom mitt arbete i församlingen byggt upp en samtalskontakt med en äldre ensamstående församlingsbo. Samtalen är återkommande och av strikt yrkesmässig karaktär. Eftersom vi bland annat delar ett genuint konstintresse vill han nu bjuda mig på en resa till Rom för att gå på museer och ta del av stadens historia. Helt spontant känns det som ett mycket roligt initiativ, men samtidigt ställer jag mig undrande till om ett sådant koncept är godtagbart av etiska skäl. Präst i mellansverige Det är naturligtvis av stor betydelse att integriteten för anställda inom Svenska kyrkan inte kan ifrågasättas. I linje med detta ligger också att kyrkan måste motverka misstankar om att de anställdas arbete kan påverkas genom gåvor och belöningar. Mycket viktigt är att de som i sitt arbete möter församlingsmedlemmar och andra, inte minst gamla och sjuka, har ett professionellt förhållningssätt. De som kommer i kontakt med kyrkans företrädare, och deras anhöriga, måste känna trygghet och vara säkra på att de inte utsätts för påtryckningar eller att de under sina kontakter kan förlora pengar eller annat av värde. En anställd som tar emot en gåva som är att bedöma som otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning kan också göra sig skyldig till mutbrott. Bestämmelserna om mutbrott ska inte endast förhindra rent pliktstridiga handlingar utan har också till uppgift att förhindra blotta uppkomsten av misstankar att en anställd på ett klandervärt sätt låtit sig påverkas. Sådana misstankar rubbar utan vidare förtroendet för den verksamhet där han eller hon arbetar. Tanken är att ge ett långtgående skydd för vad som vanligtvis betecknas tjänstens integritet. Mot bakgrund av vad du berättat kan jag inte annat än förstå att det inte skulle vara i sin ordning att du blev bjuden på resan, som säkerligen uppgår till ett värde av flera tusen kronor. Om så sker FRÅGA JURISTEN uppstår i vart fall misstankar om att du i arbetet låtit dig påverkats på ett otillåtet sätt. Och redan denna omständighet utgör alltså sådan skada att arbetsgivaren kan anses ha förlorat förtroendet för dig. Till detta kommer också att präster och diakoner omfattas av domkapitlets tillsyn över vigningstjänsterna. Jag har svårt att se att domkapitlet utan vidare skulle acceptera att präster och diakoner tog emot gåvor av sina församlingsbor. Närmare till hands ligger i stället att prästen eller diakonen blir föremål för någon tillsynsåtgärd, ytterst förlorar behörigheten att utöva sin vigningstjänst. Du bör alltså klargöra för församlingsbon att du inte kan ta emot resan och informera din arbetsledare om situationen. På så sätt undviker du arbets- och kyrkorättsliga bekymmer och skapar i stället klarhet i nu uppkommen situation. Tid för semesterersättning? Jag känner en viss irritation över att min arbetsgivare betalar ut semestertillägget efter min semester. Det måste väl ändå vara så att jag ska ha tillgång till pengarna vid semestern så att de då också kan komma till användning? Bengt Semesterlönen består enligt kollektivavtalet Kyrkans AB av din ordinarie månadslön och ett semesterdagstillägg. Semesterdagstillägget är en utfyllnad för att uppnå den ersättningsnivå som semesterlagen förutsätter. Det utges för varje uttagen betald semesterdag som beräknas ingå i semesterledigheten oavsett om semesterdagen är av årssemestern eller sparad sådan. Enligt kollektivavtalet ska också semesterdagstillägget utges i samband med semesterledigheten. Syftet med semesterdagstillägget är också mycket riktigt att du ska kunna disponera tillägget under semesterledigheten. Avtalet förutsätter även att de lokala parterna kan diskutera någon form av förskott i detta avseende. Kyrkfack 5/11 13

14 FÖRBUNDSINFORMATION Tillsammans blir vi starka - missa inte vår rekryteringskampanj Ju fler medlemmar vi blir i KyrkA desto större blir kraften bakom våra krav i avtalsförhandlingar och desto bättre villkor och förmåner får varje medlem. Under hela året pågår KyrkAs medlemsvärvarkampanj och där den som rekryterar får en bokcheck i premie. Ju fler vi är tillsammans i förbundet desto större kraft får vi bakom våra krav i förhandlingar och diskussioner och desto bättre villkor, förutsättningar och förmåner får du i ditt viktiga uppdrag för kyrkan. Den som rekryterar en ny medlem får ett presentkort från Bokus motsvarande ett värde på 200 kr som tack för hjälpen. Det gäller per medlem, så den som värvar tio medlemmar får alltså tio stycken presentkort. Undantaget är de fackligt förtroendevalda som är uttagna på tid. Däremot får du som är uttagen på tid ett presenkort som tack för hjälpen. Kyrkfack pratade med Johan Lautmann, ny ordförande i Uppsalakretsen om hur de arbetar med medlemsrekrytering. Vi har till stora delar en ny styrelse med flera nya fackliga förtroendemän, så medlemsrekrytering har inte varit vår största prioritet, säger han. Men några nya medlemmar har vi fått. Vi har varit ute på teologen i Uppsala med information om förbundet. Vi Johan Lautmann är ny ordförande för Uppsala stiftskrets. fick ett positivt bemötande och värvade några nya medlemmar. Vid kommande kontaktsmöten kommer vi också passa på och informera om KyrkA och vad vi kan göra för medlemmarna. SVENSKA PRÄSTERSKAPETS UNDERSTÖDSSTIFTELSE - ANSÖKAN SENAST 4 NOVEMBER 2011 Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse. Stiftelsen som bildats av överskottsmedel dels från Pensionskassan Svenska prästerskapets understödsförening, dels från Hilda och Håkan Theodor Ohlssons fond har till ändamål att lämna understöd till präster och deras närmaste efterlevande vid sjukdom, rehabilitering, habilitering och andra behjärtansvärda behov och bidrag till präster för fortbildning och vidareutbildning i teologiska ämnen av betydelse för den prästerliga verksamheten, varvid präster och änkor efter präster, vilka varit medlemmar i föreningen skall äga företräde vid tilldelning av understöd eller bidrag. Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster inom Svenska kyrkan och deras närmaste efterlevande. Ansökningar om medel från stiftelsen avseende första halvåret 2012 ställs till Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse, Box 30078, Stockholm, och skall ha inkommit senast den 4 november Se vidare Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomst- och förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skatte myndigheten ingiven deklaration. I annat fall skall sökanden lämna uppgifter om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning. Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden före utgången av december Kyrkfack 5/11

15 Kontakta oss på KyrkA Behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida JENNY EDLING Kretsordförande, Luleå stiftskrets STEN BYLIN Kretsordförande, Härnösands stiftskrets JOHAN LAUTMANN Kretsordförande, Uppsala stiftskrets ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD Kretsordförande, Västerås stiftskrets INGEMAR HANSSON Kretsordförande, Karlstads stiftskrets LEENAH MALMI PAUSER Kretsordförande, Stockholms stiftskrets ANGELINA BACKMAN Kretsordförande, Strängsnäs stiftskrets EVA KIRKEBY Kretsordförande, Linköpings stiftskrets CHRISTER EDVINSON Kretsordförande, Skara stiftskrets ANNA-LISA SAAR Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets KENT ÖSTERDAHL Kretsordförande, Visby stiftskrets LARS GUNNAR SELINDER Kretsordförande, Växjö stiftskrets MIA MÖLLER Kretsordförande, Lunds stiftskrets EVA LINDSTRÖM Kretsordförande, 14:e kretsen ANNA JUHLIN Kretsordförande, Utlandskretsen 0043(0) Vi arbetar på kansliet LENA FORSBERG Handläggare medlemsregistret MAGNUS GISSLER Kanslichef VIBEKE HAMMARSTRÖM Ombudsman KRISTINA HARRISON Ekonomi & IT LENNART HÅKANSSON Kommunikatör SOFIE TILLGREN Handläggare medlemsregistret ROBERT SVEC Förbundsjurist ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på eller via e-post till eller FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Anneth på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan måndag till fredag: ÖVRIGA FRÅGOR I övriga frågor kontaktar du kansliet på eller vår växel så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du kan även besöka vår hemsida Kyrkfack 5/11 15

16 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Posttidning B Prisvärda kör-själv-erbjudanden till Kyrkfack:s läsare Foto:Per Eriksson/Trigger Photo Inkl. halvpension Skidsemester i Värmland Långbergets Sporthotell i norra Värmland 4 hotellets varmrätt med kaffe Rabatt: 20% på skidhyra Skotersafari - Åk 2,betala för 1 Skidskola (privatlektioner: snowboard, alpint eller längd) - Boka 2, betala för 1 Allt detta är i hotellets egen skidbacke! 2.212:- per person i dubbelrum SPARA UPP TILL 388:- Långbergets Sporthotell ligger 630 m.ö.h. på berget Långberget i Sysslebäck i Värmland. Skidområdet frestar med en över 250 m lång slalombacke och 80 km välpreparerade längdspår (2-25 km långa), så att alla kan följa med på turen. Fler utmaningar väntar i det större skidområdet Branäs (25 km). Passa på att prova snöskotersafari! Ankomst 2012: Jan.: 1, 8, 15, 22, 29. / Feb.: 5, 12, 19, 26. / Mars: 4, 11, 18, 25. / April: 1, 8. Ankomst 12/ pristillägg 100:- per person. OBS!!! Vistelsen är exkl. sängkläder och handdukar. Kan hyras mot betaling 150:- per set. Täcke och kudde finns i rummet. Barnerabatter: 2 barn t.o.m. 6 år gratis i föräldrars säng. 2 barn 7 t.o.m. 14 år från 1.100:- per barn i föräldrars rum. Max 3 barn per rum. Barnrabatterna gäller vid 2 fullt betalande vuxna eller 1 fullt betalande vuxen som betalar enkelrumstillägg. Beställs på tfn Gourmetvistelse nära Köpenhamn Glostrup Park Hotel i Storköpenhamn, Danmark Inkl. gourmetmiddag 3 härliga dagar i Stockholm Park Inn Rezidor SAS Solna i Stockholm Prisvärt fyrstjärnigt hotell 2 övernattningar med frukost 1 fyrarätters gourmetmiddag Gratis filmkanaler Tillträde till relaxavdelning Gångavstånd till S-tåget 979:- per person i dubbelrum SPARA UPP TILL 521:- 2 övernattningar 2 frukostbufféer 957:- per person i minidubbelrum SPARA UPP TILL 243:- På Glostrup Park Hotel råder en blandning av internationell och avslappnat dansk atmosfär. Och ni kan se fram emot gourmetmiddagen i hotellets restaurang som är en av Danmarks bästa. Ute i landskapet tar vägarna er förbi vackra slott till Själlands upplevelser, där Köpenhamn (15 km) självklart är en av höjdpunkterna. Avkoppling bjuds i hotellets wellnessavdelning. Ankomst: Fredagar och lördagar 6/1-1/ Barnerabatter: 2 barn t.o.m. 6 år gratis i föräldrars säng. Gäller vid 2 fullt betalande vuxna. Extra dygn 489:-. Sparbeloppet är i förhållande till hotellets ord. riktpris med reservation för specialerbjudanden. Endast slutstädning, transport ingår inte. Kan beställas fram till åtta dagar före ankomst. Expeditionsavgift max. 99:-. Husk trängselskatt i Stockholm. Med reservation för utsålda datum samt tryckfel. Medlem av Danmarks Rejsegarantifond nr På Park Inn Rezidor SAS Solna bor du modernt, mitt i Solna Centrum, ett köpcentrum med hela 120 butiker. Hotellet erbjuder avkoppling i bastu med panoramautsikt från 14:e våningen. Det är promenadavstånd till närmsta T-banestation varifrån du åker in till Stockholm city på bara 10 min. Utflyktstips: Karlbergs slott (3,9 km), Hagaparken (5,7 km) och Ulriksdals Slott (6,4 km). Ankomst: Fredagar 28/10-16/ & 13/1-8/ Valfri 18/12-21/ & 27/ / Extra dygn med frukostbuffé 450:-. Var på den säkra sidan! Avbeställ utan skäl med DTF travels ångerförsäkring. Beställs vid hotellbokningen. Endast 89:- per person Populära erbjudanden Beställ NU på eller tfn Annonskod: KYRKFACK

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Kyrkfack. Medlemmen i fokus MÖTET. 3 röster. - har du råd att inte vara med? om KyrkA. Om det goda. Stefan Einhorn: Nr 4 2011

Kyrkfack. Medlemmen i fokus MÖTET. 3 röster. - har du råd att inte vara med? om KyrkA. Om det goda. Stefan Einhorn: Nr 4 2011 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 4 2011 MEDLEM I KYRKA Allt om medlemsnyttan och dina medlemsförmåner KARIN LÅNGSTRÖM-VINGE Vi borde fira att vi kan vara med i facket Stefan Einhorn:

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Etiska riktlinjer 2011:4 beslutade den 26 september 2011 Innehåll Det är viktigt att allmänheten uppfattar Rekryteringsmyndigheten och dess verksamhet som en viktig

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

KYRKOORDNINGEN Förbundsjuristen reder ut begreppen SALTSJÖBADEN Om medlemskapet DIN PENSION Valet avgör din framtid. Nytt kollektivavtal

KYRKOORDNINGEN Förbundsjuristen reder ut begreppen SALTSJÖBADEN Om medlemskapet DIN PENSION Valet avgör din framtid. Nytt kollektivavtal Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 3 2011 KYRKOORDNINGEN Förbundsjuristen reder ut begreppen SALTSJÖBADEN Om medlemskapet DIN PENSION Valet avgör din framtid Nytt kollektivavtal - nu

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Anmälan av företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val

Anmälan av företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val Blankett 1B Anmälan av företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val Ombudet för en nomineringsgrupp som har ansökt om registrering av sin gruppbeteckning för val till Kyrkomötet kan

Läs mer

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet?

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet? Mutor och jäv Vad gäller i kommunal verksamhet? 1 Hur vill vi ha det i samhället.. och i vår egen kommunala verksamhet? I och med det som hänt i Göteborg har vi vaknat för att detta fenomen finns även

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt Denna information vänder sig till samtliga personer som är verksamma inom förskolor, fritidshem, förskoleklasser, grund- och gymnasieskolor som drivs i enskild

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Kyrkfack. Dina framtida pengar. Går en diakon & en präst i pension? TEMA. Nr 5 2010

Kyrkfack. Dina framtida pengar. Går en diakon & en präst i pension? TEMA. Nr 5 2010 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 5 2010 SJUKFÖRSÄKRING Vad gör den för mig? PENSIONEN Så kan du påverka den INKOMSTFÖRSÄKRING Så räddar den din ekonomi vid arbetslöshet Går en diakon

Läs mer

INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun!

INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! Organisationen Socialförvaltningen ansvarar över att alla som bor eller tillfälligt vistas i kommunen

Läs mer

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus

Läs mer

Riktlinjer för bisysslor

Riktlinjer för bisysslor Riktlinjer för bisysslor Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2015-01-29, 16 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

KFOs lilla lathund. Om sekretess och tystnadsplikt

KFOs lilla lathund. Om sekretess och tystnadsplikt KFOs lilla lathund Om sekretess och tystnadsplikt Regler om sekretess och tystnadsplikt Denna information vänder sig till samtliga personer som är verksamma inom området personlig assistans i enskild regi.

Läs mer

Policy för Internet- och e-postanvändning i N.N. församling/samfällighet/stift

Policy för Internet- och e-postanvändning i N.N. församling/samfällighet/stift Policy för Internet- och e-postanvändning i N.N. församling/samfällighet/stift Beslutad av Utgångspunkt Datorer är ett mycket viktigt redskap i Svenska kyrkans verksamhet. Förutom verksamhetens krav på

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Information om sekretess gåvor och testamenten hantering av privata medel

Information om sekretess gåvor och testamenten hantering av privata medel Information om sekretess gåvor och testamenten hantering av privata medel Innehållsförteckning Välkommen till äldreförvaltningen i Karlskrona... 5 Sekretess och tystnadsplikt...6 Om gåvor och testamenten...

Läs mer

Kyrkfack. TEMA Chef & kyrkoherde i KyrkA. Att ge & TA KRITIK. Hur sätter du gränser? Nr 1 2010 EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

Kyrkfack. TEMA Chef & kyrkoherde i KyrkA. Att ge & TA KRITIK. Hur sätter du gränser? Nr 1 2010 EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 1 2010 Att ge & TA KRITIK Hur sätter du gränser? TEMA Chef & kyrkoherde i KyrkA TEMA NR 1/10 CHEF & KYRKOHERDE I KYRKA En trygg och kompetent chef

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

En specialutbildning om offentlighet och sekretess för dig som arbetar i växel och reception!

En specialutbildning om offentlighet och sekretess för dig som arbetar i växel och reception! 2006-09-19 06/82 Samtliga nämnder/styrelser En specialutbildning om offentlighet och sekretess för dig som arbetar i växel och reception! Inklusive de nya lagreglerna från 1 oktober 2006 om förbudet att

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ALKOHOL OCH DROGPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1 POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av ett alkohol-

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet 1)

Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet 1) Blankett 5 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet 1) Upplysningar om anmälan av kandidater finns på sidan 7. Blanketten ska skickas till respektive stiftsstyrelse, se sidan 8 för adress. Var

Läs mer

Samtliga nämnder och styrelser Landstinget

Samtliga nämnder och styrelser Landstinget 2006-02-21 06/36 Samtliga nämnder och styrelser Landstinget ANSVAR OCH BEFOGENHETER FÖR FÖRVALTNINGSCHEFER OCH ANDRA KOMMUNALA CHEFER BAKGRUND Enligt önskemål inbjuder härmed Gävleborgs Kommuner och Landsting

Läs mer

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av missbruk hos en medarbetare skapar problem även på arbetsplatsen. Arbetsprestation, säkerhet

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR 2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 Blad 1 Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 1. Inledning Riktlinjerna har tagits fram i syfte att förhindra och förebygga

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen Innehållsförteckning Policy om tagande och givande av muta... 3 Allmänt...3 Syfte...3 Tagande

Läs mer

En specialutbildning om offentlighet och sekretess för dig som arbetar i växel/reception eller med allmänna kansliuppgifter!

En specialutbildning om offentlighet och sekretess för dig som arbetar i växel/reception eller med allmänna kansliuppgifter! 2010-05-26 10/66 Samtliga nämnder/styrelser Landstinget Kommunala bolag/stiftelser En specialutbildning om offentlighet och sekretess för dig som arbetar i växel/reception eller med allmänna kansliuppgifter!

Läs mer

BYGGNADSÄMNESINDUSTRIN

BYGGNADSÄMNESINDUSTRIN Nr 12 Juni 2007 Kurser hösten 2007 Vi översänder inbjudan till kurs i arbetsrätt samt kurs i arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön som genomförs i samarbete med Livsmedelsföretagen. Anmälan görs på bifogad

Läs mer

Frågor och svar angående växling av semesterdagstillägg

Frågor och svar angående växling av semesterdagstillägg Sid 1 (5) Frågor och svar angående växling av semesterdagstillägg mot ledig tid Vad är syftet? Svar: Gävle kommun vill ge sina medarbetare ytterligare ett sätt att få sitt livspussel att gå ihop. Tid är

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Ansvarsfrågor i förskola och skola

Ansvarsfrågor i förskola och skola 2014-12-19 15/33 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Skolstyrelsen (motsv) fvb till rektorer/förskolechefer Friskolor Fristående förskolor Ansvarsfrågor i förskola

Läs mer

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa.

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Handlingsplanen är antagen av: Kyrkoherde Monica Göransson Ort datum Innehåll Inledning...3 Vad gör jag när jag

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo Green Cargo Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo 2 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 2 VISSA DEFINITIONER... 3 3 ANMÄLAN AV FACKLIG FÖRTROENDEMAN... 3 4 BEGREPPEN FACKLIG

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER. HSB Skåne

POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER. HSB Skåne POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER HSB Skåne 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mål 3 2 Policy 3 3 Definition och exempel 3 4 Om du utsätts 5 5 Om du får kännedom 6 6 Handlingsplan för arbetsgivaren 6 7

Läs mer

Regler för redovisning av bisyssla

Regler för redovisning av bisyssla Regler för redovisning av bisyssla 2013-01-02 Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-18, 8 Diarienummer 509/12 Vad menas med bisyssla? Med bisyssla menas att arbeta extra med uppgifter som inte ingår i anställningen

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Mall & Guide inför Semesterberäkning

Mall & Guide inför Semesterberäkning Mall & Guide inför Semesterberäkning Semesterlagen gäller för alla anställda Semesterlagen gäller alla arbetstagare, även medlemmar av arbetsgivarens familj. 25 dagars semester Varje anställd har rätt

Läs mer

Policy för samtliga medarbetare och chefer i Upplands Väsby kommun.

Policy för samtliga medarbetare och chefer i Upplands Väsby kommun. Bisysslor Policy för samtliga medarbetare och chefer i Upplands Väsby kommun. Med bisyssla avses verksamhet som bedrivs vid sidan om den ordinarie anställningen hos Upplands Väsby kommun och som inte hör

Läs mer

Material som gruppen har tillgång till: - Avdelningens lokaler - Datorer - Kopiator - Fax - Skrivare

Material som gruppen har tillgång till: - Avdelningens lokaler - Datorer - Kopiator - Fax - Skrivare Migrationsprojektet Jeanette Gustavsson, Rose-Marie Myhr, Daniel Jernström, Katja Ojanne, Amanda Naesman, Emil Bäckström, Nafie Hamde, Svetlana Avramovic & Theo Verheggen Syfte Under 3 månader kommer Hotell

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Klass Dokumenttitel A Avtal om facklig verksamhet inom Green Dokumentnummer Dokumentkategori Giltig från Utgåva Sida A 78-14 Policydokument 2004-04-22 1 1 (5) Utgivande funktion Sakredaktör Ansvarig utgivare

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Arbetsrätt för den som är verksam inom skola, fritidshem och förskola

Arbetsrätt för den som är verksam inom skola, fritidshem och förskola 2012-02-07 12/30 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Skolstyrelsen (motsv) f v b till Skolor Förskolor Fritidshem Fackliga företrädare Friskolor Arbetsrätt för

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg Värdegrund och Policy för ATSUB/Göteborg En grundläggande beskrivning av ATSUB/Göteborg finns att läsa i föreningens stadgar där kan man också läsa om organisationens syfte och mål. Detta dokument knyter

Läs mer

LEDIGHETER 2. Senast uppdaterad: 13-11-12

LEDIGHETER 2. Senast uppdaterad: 13-11-12 LEDIGHETER 2 FÖRÄLDRALEDIGHET 2 MAMMALEDIGHET 3 PAPPALEDIGHET 3 OMPLACERING VID RISKFYLLDA ARBETSFÖRHÅLLANDEN 3 LEDIGHETENS FÖRLÄGGNING 4 LEDIGHET, ENSKILDA ANGELÄGENHETER (AB 98 31) 5 LEDIGHET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

Läs mer

Skoladministratörens viktiga roll och funktion i skolan 2011

Skoladministratörens viktiga roll och funktion i skolan 2011 Skoladministratörens viktiga roll och funktion i skolan 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 16-17 mars i Stockholm TALARE Vittraskolan Forsgläntan Annika Hilmersson Stockholms stad Agneta Herlin

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Policy avseende Farliga förmåner i Bräcke kommun. Antagen av kommunfullmäktige 75/2015

Policy avseende Farliga förmåner i Bräcke kommun. Antagen av kommunfullmäktige 75/2015 Policy avseende Farliga förmåner i Bräcke kommun Antagen av kommunfullmäktige 75/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Omfattning... 3 3. Måltider... 3 4. Rabatter, subventioner och lån... 4 5.

Läs mer

Ansökan till Volontäråret i S:t Lars församling

Ansökan till Volontäråret i S:t Lars församling Ansökan till Volontäråret i S:t Lars församling Läs denna instruktion noggrant innan du fyller i ansökan! Fyll i ansökan så gott du kan, glöm inte att bifoga ett foto av dig själv. Fyll i blanketten Skicka

Läs mer

Vägledande riktlinje för ett gemensamt förhållningssätt avseende hantering av gåvor och andra förmåner inom Norrköpings kommun

Vägledande riktlinje för ett gemensamt förhållningssätt avseende hantering av gåvor och andra förmåner inom Norrköpings kommun Riktlinje 2013-03-04 Vägledande riktlinje för ett gemensamt förhållningssätt avseende hantering av gåvor och andra förmåner inom Norrköpings kommun Diarienummer KS 987/2012 003 Riktlinjen är antagen av

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Kyrkfack. Verksamhetsansvar TEMA. - det andliga & världsliga ledarskapet. Nr 4 2010

Kyrkfack. Verksamhetsansvar TEMA. - det andliga & världsliga ledarskapet. Nr 4 2010 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 4 2010 DIAKON ledare & förebild FÖRSAMLINGSPEDAGOG kompis - ledare? GODHET LÖNAR SIG gynnar såväl ledarskap som medarbetarskap TEMA Verksamhetsansvar

Läs mer

LSS och personlig assistans - bl.a. ny viktig lagstiftning och Socialstyrelsens handbok för Lex Sarah

LSS och personlig assistans - bl.a. ny viktig lagstiftning och Socialstyrelsens handbok för Lex Sarah 2014-12-22 15/38 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen/företaget Socialnämnden (motsv) Enskilda assistansanordnare LSS och personlig assistans - bl.a. ny viktig lagstiftning

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

För dig som är chef inom socialtjänsten

För dig som är chef inom socialtjänsten 2012-09- 12/86 Socialnämnden (motsv) För dig som är chef inom socialtjänsten Ansvar och befogenheter - vad är vad? Vem gör vad? BAKGRUND SYFTE MÅLGRUPP Det är mycket att hålla ordning på för den som är

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Motion gällande valberedningens deltagande och yttrande-, förslags- samt rösträtt vid regionstyrelsens sammanträden.

Motion gällande valberedningens deltagande och yttrande-, förslags- samt rösträtt vid regionstyrelsens sammanträden. Punkt 9 på dagordningen Motioner till kongressen. 2011-00018 Regionstyelsen Unionen Motion gällande verksamhetsrevisorernas deltagande vid regionstyrelsens sammanträde. Verksamhetsrevisorerna Uppgift och

Läs mer

Semester så funkar det

Semester så funkar det Semester så funkar det Information om reglerna i semesterlagen Semesterlagen Alla anställda har rätt till fem veckors semester (25 dagar) per år. Semesterlagen skiljer på betald och obetald semester. Semesteråret,

Läs mer

LVU - lag med särskilda bestämmelser om vård av unga

LVU - lag med särskilda bestämmelser om vård av unga 2012-11-23 13/01 Socialnämnden (motsv) IFO LVU - lag med särskilda bestämmelser om vård av unga Utbildningsdag om tillämpning av LVU och lite om handläggning av ärenden BAKGRUND Socialtjänsten är utsatt

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

Jobba med oss! Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Jobba med oss! Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Jobba med oss! Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun Ludvika kommun satsar mycket resurser på utveckling av arbetsmiljö och hälsa,

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer s Etiska Regler Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer Utbildning AB 2011 1 Våra Etiska Regler s grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Nyhetsbrev april 2015 till dig som är god man och förvaltare

Nyhetsbrev april 2015 till dig som är god man och förvaltare Detta är årets första nyhetsbrev till dig som är ställföreträdare eller blivande ställföreträdare under tillsyn av överförmyndarnämnd. Granskning På vår hemsida www.haninge.se/overformyndare publiceras

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Mutor och bestickning

Mutor och bestickning 1 (8) Mutor och bestickning 1. Inledning Som tjänsteman vid Försäkringskassan har du ett ansvar för att uppträda på ett sådant sätt att du bidrar till att allmänheten har ett stort förtroende för myndigheten.

Läs mer