EUs fond för asyl, migration och integration - AMIF. Öppen utlysning

Transkript

1 Bfd (14) Funktionen för Fonderna EUs fond för asyl, migration och integration - AMIF Öppen utlysning 1. EU-kommissionens fond för asyl, migration och integration AMIF EU-kommissionen inrättade fonden för asyl, migration och integration i april Sveriges nationella program för beslutades sedan av EU-kommissionen i augusti Denna utlysning styrs av de medel som Sverige beviljats av EU inom ramen för det nationella programmet och grundar sig på Europaparlamentets och Rådets förordningar (EU) nr 514/2014 samt 516/2014 och efterföljande förordningar och regleringar. EU-fondens övergripande mål är att bidra till en effektiv hantering av migrationsströmmar och till genomförandet, stärkandet och utvecklingen av EUs gemensamma politik för asyl och invandring, samtidigt som de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna respekteras. 2. Sveriges nationella program och regeringens satsningar Med det nationella programmet vill Sverige säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Den svenska strategin syftar till att värna asylrätten, underlätta rörligheten över gränser, främja en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvarata och beakta migrationens utvecklingseffekter. Stärkandet av det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS) och en fördjupning av det europeiska och internationella samarbetet är också mål för fonden. Det nationella programmet går att läsa i sin helhet här: Sveriges nationella program Sedan programmet antogs har stora förändringar skett med anledning av den internationella flyktingkrisen. Antalet personer som sökte asyl i Sverige under 2015 var historiskt högt och fler människor befinner sig på flykt idag än under andra världskriget. Trots detta minskar antalet asylsökande till Sverige, bland annat till följd av migrationsöverenskommelsen mellan EU och Turkiet, gränskontroller på Balkan och inre gräns- och ID-kontroller i Schengenområdet. Migrationsverkets prognos för antalet asylsökande till Sverige har därför skrivits ned för kommande år. En ny lag infördes också av regeringen i juli 2016 där bland annat tidsbegränsade uppehållstillstånd

2 2 (14) infördes för alla skyddsbehövande utom kvotflyktingar. Mottagandet av flyktingar för vidarebosättning ökas istället, från 1900 per år till 3400 år 2017 och 5000 efterföljande år. Den 1 juni 2016 trädde också ändringar i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande i kraft. Ändringarna innebär att rätten till bistånd tas bort för vuxna personer utan barn som har avvisnings- eller utvisningsbeslut som har vunnit laga kraft. Det pågår också en statlig översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända (Dir 2015:107) med syfte att främja en snabb etablering i arbets- och samhällslivet för de personer som beviljas uppehållstillstånd och stödja en effektiv och rättssäker asylprocess. Utredningen kommer att lämna förslag inom följande områden: bosättning av asylsökande och nyanlända samt anvisning av ensamkommande barn överenskommelser med kommuner ansvarsfördelning mellan myndigheter organiserad sysselsättning statlig ersättning till kommuner och landsting Uppdraget ska delredovisas senast den 16 januari 2017 och redovisas slutligt senast den 31 oktober Regeringen har också tillsatt en särskild utredare som ska analysera förutsättningarna för att skapa lagliga vägar för att söka asyl i EU (Dir 2016:8) till exempel genom att införa en möjlighet att utfärda viseringar för personer som har för avsikt att ansöka om asyl i EU. Utredningen ska redovisas senast 31 december Mottagandet av ensamkommande barn kommer också att effektiviseras genom att alla kommuners ansvar förtydligas och en begränsning för kommuner att placera barnet i annan kommun än den som Migrationsverket anvisat införs. Detta förslag har remitterats (Ds 2015:33) och den aviserade lagändringen avses träda i kraft 1 juli Regeringen föreslog också i vårpropositionen 2016 satsningar på tidiga insatser för asylsökande för att stärka asylsökandes kunskaper i svenska och om det svenska samhället samt påskynda etableringen i samhället. Enligt denna satsning ska Migrationsverket inte längre ansvara för svenskundervisning eller andra etableringsförberedande åtgärder. Regeringen föreslår istället att länsstyrelserna får ansvaret för att samordna och organisera tidiga insatser för asylsökande. Regeringen vill också se över möjligheterna att arbeta under asyltiden och Arbetsförmedlingen har tillförts medel för att erbjuda asylsökande kompetenskartläggning för en snabbare etablering.

3 3 (14) Som en följd av flyktingsituationen har trycket ökat på landstingen att genomföra hälsoundersökningar. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att stödja landstingen i deras arbete med att erbjuda hälsoundersökningar till asylsökande. Regeringen planerar därtill åtgärder för att öka tillgängligheten av vård och behandling för traumatiserade asylsökande och nyanlända. Ett kunskapscentrum avseende ensamkommande barn kommer att bildas som en funktion vid Socialstyrelsen. Det stora antalet asylsökande ensamkommande barn hösten 2015 ökade också arbetsbelastningen inom socialtjänsten. Åtgärder har därför vidtagits för att stödja kommunerna i den rådande flyktingsituationen och medel har tillförts kommuner och landsting. Den 1 mars 2016 trädde lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning i kraft. Syftet är att få en jämnare fördelning av mottagande av nyanlända mellan landets kommuner, och att kommuner som har goda förutsättningar för etablering ska ta emot nyanlända i större utsträckning än tidigare. Länsstyrelserna har en viktig roll i genomförandet av den nya bosättningslagen. Ersättning till kommunerna för kostnader för nyanlända med särskilda behov har också höjts för att underlätta deras etablering. Den stora ökningen av antalet ensamkommande barn som sökte asyl i Sverige under 2015 gjorde att antalet överenskomna platser för mottagande av ensamkommande barn med kommunerna blev otillräckligt. För att uppnå en jämnare fördelning av mottagandet gav regeringen därför Migrationsverket i uppdrag att utforma en ny anvisningsmodell som tillämpas från 1 april Ytterligare åtgärder kommer att krävas för att förbättra kommunernas planeringsförutsättningar och att skapa ett effektivare mottagande av ensamkommande barn. Antalet deltagare i etableringsuppdraget hos Arbetsförmedlingen har ökat kontinuerligt sedan Arbetsförmedlingen fick uppdraget Till följd av den stora ökningen av antalet asylsökande till Sverige under 2015 förväntas antalet deltagare öka kraftigt framöver. Utöver regeringens många satsningar har det civila samhället spelat en viktig roll i mottagandet av flyktingar i Sverige. En rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Flyktingmottagande det civila samhällets roll och villkor visar bland annat att det civila samhällets organisationer och föreningar har ett stort engagemang och en stor drivkraft i arbetet kring flykting- och asylmottagandet och att deras insatser har varit avgörande för att med kvalitet kunna möta behoven. Flera rapporter som är relevanta för denna utlysning har publicerats under året. Bland annat har Barnombudsmannen publicerat en rapport om mottagandet av ensamkommande barn: Barn på flykt Barns och ungas

4 4 (14) röster om mottagandet av ensamkommande. Europeiska migrationsnätverket EMN har också publicerat en landrapport för Sverige om det svenska arbetet med vidarebosättning: Resettlement and Humanitarian Admission Programmes in Europe what works? Country Report Sweden. Regeringen har också satsat på att effektivisera arbetet med återvändande under året. Inför 2016 fick Migrationsverket och Polismyndigheten i uppdrag i sina respektive regleringsbrev att med bistånd av Kriminalvården genomföra en försöksverksamhet med syfte att effektivisera återvändandet. En slutrapport om uppdraget går att läsa här: Återvändandeuppdraget. Givet regeringens satsningar och pågående samhällsförändringar kommer funktionen för fonderna att titta särskilt noga på att varje ansökan innehåller en tillfredsställande omvärldsanalys och att projektet passar väl in i det svenska nationella programmet och bidrar till synergier med andra områden och program. Fonden ser särskilt gärna långsiktiga insatser som kompletterar och stärker regeringens satsningar. 3. Mål som är öppna i denna utlysning Utlysningen är öppen för aktörer som vill arbeta med projekt inom samtliga specifika mål inom det nationella programmet, men bara vissa nationella mål är öppna: 3.1 Specifikt mål 1, Asyl Aktörer som arbetar med asyl-, mottagnings- och vidarebosättningsfrågor är välkomna att komma in med förslag till projekt inom programmets specifika mål 1, Asyl (SM1). Två av de nationella målen är öppna för ansökningar: Nationellt mål 1 (NM1): Mottagnings- och asylsystem Finansiering kan beviljas till insatser som har som mål att förbättra och utveckla mottagningskapaciteten för asylsökande för att bättre hantera variationer i antal asylsökande. Utökade möjligheter hos kommunerna att erbjuda bostad åt asylsökande är en del av detta mål. Ett förbättrat mottagande av ensamkommande barn är också en del av detta mål. Målet syftar också till ett utökat samarbete och erfarenhetsutbyte nationellt, med andra EU-medlemsstater och internationella organisationer. Funktionen för fonderna ser också gärna integrationsinsatser för asylsökande, som till exempel arbetsförberedande och introduktionsfrämjande insatser. Insatser kan genomföras inom följande områden (dessa områden motsvaras av det nationella programmets prioriterade finansieringar och numreringen ska inte tolkas som att något av nedan områden är mer prioriterat än andra): 1. Utveckla asyl- och mottagningsprocessen för att minska vistelsetider i systemen. Kapacitetsbyggande åtgärder förväntas förbättra relevanta strukturer som stödsystem genom utveckling av IT-stöd och ärendehanteringssystem, kapacitetshöjande insatser riktade till

5 5 (14) kommunerna och samhället för bättre planering inom till exempel skola, sjukvård och barnomsorg. Samarbete och koordinererande åtgärder kommer att utvecklas tillsammans med erfarenhets- och kunskapsutbyte. Åtgärderna kommer att involvera bland andra Migrationsverket, kommuner, länsstyrelser, domstolar, Polismyndigheten och Arbetsförmedlingen. 2. Kommunikationsinsatser, som publicering och nätverkande. Det mottagande samhället kan vara en av målgrupperna. 3. Stärkandet av boendeformer för att utöka erbjudandet av tillgängliga bostäder. Detta skulle bland annat innebära stärkt samarbete mellan myndigheter (till exempel Migrationsverket och Arbetsförmedlingen), kommuner och bostadsföretag. Utbildning kommer också att utvecklas för att förbättra kunskaper för relevant personal vid offentlig upphandling. 4. Ökad rättslig kvalitet genom bättre stöd och rådgivning till sökande och förbättrad tillämpning av lagstiftning och så vidare. För detta ändamål; utbildning inom förvaltning (till exempel Migrationsverket och andra myndigheter), andra aktörer involverade i asylprocessen till exempel tolkar, gode män och offentliga biträden. 5. Bistå och stödja utsatta grupper som till exempel ensamkommande barn, tortyrskadade och HBT-personer till exempel genom särskilda utbildningsprogram för personal, utveckla riktlinjer och handlingsplaner för tidig identifiering. 6. Förbättrad åldersbedömning hos ensamkommande barn genom bland annat nya arbetsmetoder. Åtgärder som framställning av manualer och IT-system kommer att utvecklas. 7. Organiserad sysselsättning för asylsökande som till exempel praktik eller utbildning, för att förbereda dem för integration och arbetsmarknad Nationellt mål 3 (NM3): Vidarebosättning Detta mål syftar till att säkerställa tillgänglighet till bostäder för vidarebosatta och utveckla och testa nya metoder och arbetssätt. Målet är också att insatserna ska bidra till att garantera en effektiv och säker avresa från tredjeland, ökad kompetens hos personal samt förbättrad samordning av vidarebosättningsarbetet. Målsättningen är även ett ökat kunskapsutbyte och samverkan med relevanta nationella och internationella aktörer och att förbättra kunskapsutbyte på EU-nivå. En annan målsättning är att stärka det kommunala mottagandet. Insatser kan genomföras inom följande områden (dessa områden motsvaras av det nationella programmets prioriterade finansieringar och numreringen ska inte tolkas som att något av nedan områden är mer prioriterat än andra): 1. Utveckla metoder, förfaranden och samordning mellan nationella och internationella aktörer, bland andra UNHCR och IOM och andra vidarebosättningsländer till exempel genom utbyte av bästa praxis. 2. Stärka kapaciteten hos kommunerna och andra aktörer för att organisera ett mottagande för vidarebosatta, till exempel genom utbildning av relevant personal för ett hållbart mottagande i kommunerna och utveckling av kartläggning och analys av bostads- och arbetsmarknaden.

6 6 (14) 3. Utveckla informations- och kommunikationsåtgärder riktat till målgruppen före och efter avresa som till exempel information om Sverige, kartläggning av utbildningsbakgrund och yrkeskunskaper. 4. Övervaknings- och utvärderingsåtgärder relaterat till hela vidarebosättningsprocessen. För detta ändamål planeras utveckling av nationella indikatorer för tillförlitlig jämförelse. 5. Utbildnings- och kommunikationsinsatser om vidarebosättningsarbetet riktat till det mottagande samhället. 6. Utbyte av bästa praxis och kunskap, inklusive i samarbete med EASO för att stärka det gemensamma europeiska asylsystemet på EU-nivå Indikatorer för specifikt mål 1 Tabell 1: Gemensamma indikatorer 1 för specifikt mål 1, Asyl Specifikt mål Indikator Mätenhet Utgångsvärde Asyl Kontrakterat resultat 2016 Målvärde C1 - Antal personer i målgruppen som fått stöd via projekt på området mottagning och asylsystem som fått stöd från fonden C2.1 - Kapacitet (dvs. antalet platser) för ny infrastruktur för mottagning och inkvartering som inrättats enligt minimikraven i EU:s regelverk och i befintlig infrastruktur för mottagning och inkvartering som förbättrats enligt samma krav till följd av projekt som fått stöd från fonden. Antal 0,00 ca ,00 Antal 0,00 0, ,00 C2.2 - Procentuell andel av den totala mottagnings- och inkvarteringskapaciteten C3.1 - Antal personer som utbildats i asylrelaterade frågor med stöd från fonden % 0,00 0,00 30,00 Antal 0,00 ca 855, ,00 C3.2 - Antal personer uttryckt som en andel av den totala personalen som utbildats i dessa frågor % 0,00 Mätbar vid programmets avslutning 30,00 C4 - Antal informationsprodukter om ursprungsländer samt antalet undersökningsuppdrag som genomförts med stöd från fonden C5 - Antal projekt som fått stöd från fonden för att utveckla, övervaka och utvärdera asylpolitiken i medlemsstaterna Antal Antal 0,00 Mätbar vid programmets avslutning 5,00 0,00 6,00 30,00 C6 - Antal personer som vidarebosatts med stöd från fonden Antal 0,00 0, ,00 1 Enligt EU s förordning (EU 516/2014) ska samtliga medlemsstater rapportera till EUkommissionen utifrån ett antal gemensamma indikatorer. Syftet med indikatorerna är att göra det möjligt att mäta de resultat och effekter som fonden ger. De projekt som får stöd från fonden förväntas rapportera sina resultat gentemot indikatorer under projektets gång. Typ och antal indikatorer som ett projekt ska rapportera beror på projektets karaktär. Sökanden anger redan vid ansökan vilka gemensamma indikatorer projektet ska rapportera under projektets genomförande.

7 7 (14) 3.2 Specifikt mål 2, Integration och laglig migration Denna utlysning erbjuder en möjlighet för aktörer som arbetar med laglig migration att komma in med förslag till projekt inom programmets specifika mål 2, Integration och laglig migration (SM2). Laglig migration behöver utvecklas ytterligare och förutsättningar för att attrahera efterfrågad kompetens och arbetskraft till Sverige behöver förbättras. Programmet syftar till att främja rörligheten över gränser och den positiva inverkan detta har på utveckling. Ett av det specifika målets nationella mål är öppet för ansökningar: Nationellt mål 1 (NM1): Laglig migration Finansiering kan beviljas till insatser som har som mål att skapa gynnsamma villkor för laglig migration, inklusive arbetskraftsinvandring och cirkulär migration. Prioriteringarna ska skapa kortare handläggningstider, föreberedande insatser för laglig migration och öka integrationsåtgärder före avresa. Åtgärderna syftar till att ge mer stöd till individer och främja deras integration och etablering i Sverige. Insatser kan genomföras inom följande områden (dessa områden motsvaras av det nationella programmets prioriterade finansieringar och numreringen ska inte tolkas som att något av nedan områden är mer prioriterat än andra): 1. Utveckla utvärdering av existerande metoder eller utveckla nya för att kartlägga utbildning och arbetslivserfarenhet (inklusive validering), samt språkutbildningar, samhällsorientering med mera och utvecklande av så kallade Sverigeprogram (inspirerade från arbetet med vidarebosättning). 2. Utveckla digitalisering, till exempel ärendehanteringssystem, i syfte att korta handläggningstider för bland andra studenter, anhöriginvandrare och arbetskraftsinvandrare. Utveckling av webbplatser och egna sidor för de sökande så att de själva kan kontrollera sina ärenden kommer också att genomföras. 3. Förbereda och anpassa informations- och kommunikationsåtgärder som material till tredjelandsmedborgare om arbetsmarknaden i Sverige, utbildningssystemet och det svenska samhället. Informationsinsatser riktat till det mottagande samhället kommer också att genomföras. 4. Genomföra introduktionsprogram för nya tredjelandsmedborgare, som svenska för invandrare eller yrkesinriktad svenskundervisning (det vill säga svenska anpassad för olika yrken inom till exempel sjukvården, tekniska yrken med mera) samt samhällsinformation.

8 8 (14) Indikatorer för specifikt mål 2 Tabell 2: Gemensamma indikatorer 2 för specifikt mål 2, Integration och laglig migration Specifikt mål 2 - Integration och laglig migration Indikator Mätenhet Utgångsvärde Kontrakterat resultat 2016 C1 - Antal personer i målgrupperna som deltog i åtgärder före avresa som fått stöd från fonden Målvärde Antal 0,00 0, ,00 C3 - Antal befintliga lokala, regionala och nationella politiska ramar/åtgärder/verktyg för integration av tredjelandsmedborgare med deltagande av det civila samhället, migrantgrupper samt andra relevanta intressenter, till följd av de åtgärder som fått stöd från fonden Antal 0,00 30,00 400,00 C5 - Antal projekt som fått stöd från fonden för att utveckla, övervaka och utvärdera migrationspolitiken i medlemsstaterna Antal 0,00 7,00 20, Specifikt mål 3, Återvändande Aktörer som arbetar med återvändande är välkomna att komma in med förslag till projekt inom programmets specifika mål 3, Återvändande (SM3). Ett av det specifika målets nationella mål är öppet för ansökningar: Nationellt mål 1 (NM1): Kompletterande åtgärder Återvändandeåtgärder Funktionen för fonderna ser gärna insatser som bidrar till den nationella strategin av ett effektivt genomförande av återvändandedirektivet, förbättrat flöde i asylprocessen kopplat till återvändande och de nationella insatserna för att minska vistelsetiderna i mottagningssystemet. Åtgärder relaterat till både självmant och tvångvist återvändande är prioriterat med särskild uppmärksamhet på utsatta grupper som ensamkommande barn. Kapacitetbyggande insatser är en viktig del av strategin. Insatserna förväntas också bidra till ökad och förbättrad övervakning, utvärdering, forskning mm. Insatser kan genomföras inom följande områden (dessa områden motsvaras av det nationella programmets prioriterade finansieringar och numreringen ska inte tolkas som att något av nedan områden är mer prioriterat än andra): 2 Enligt EU s förordning (EU 516/2014) ska samtliga medlemsstater rapportera till EUkommissionen utifrån ett antal gemensamma indikatorer. Syftet med indikatorerna är att göra det möjligt att mäta de resultat och effekter som fonden ger. De projekt som får stöd från fonden förväntas rapportera sina resultat gentemot indikatorer under projektets gång. Typ och antal indikatorer som ett projekt ska rapportera beror på projektets karaktär. Sökanden anger redan vid ansökan vilka gemensamma indikatorer projektet ska rapportera under projektets genomförande.

9 9 (14) 1. Förbättrad kapacitetsuppbyggnad när det gäller organisationsstrukturer, processer och andra processflöden. Olika åtgärder kommer att genomföras bland annat utbildning och kompetensutveckling för stärkande av tillämpning av återvändandedirektivet i den dagliga handläggningen. 2. Utveckla hållbart återvändande bland annat genom rådgivning och främjande av frivilligt återvändande riktat till målgruppen och utbildning och kompetensutveckling av personal om särskilt utsatta grupper. Särskilt stöd till utsatta grupper kommer att ingå i prioriteringen. 3. Utveckling av förvar och alternativ till förvar genom att till exempel förbättra infrastrukturen och bättre utveckling och analys av större tillämpning av uppsikt som alternativ till förvar. 4. Utveckling av analys- och prognosverktyg, undersökningar som ska användas hos bland annat målgruppen och personal som arbetar med återvändande, utveckling av nationella indikatorer och statistik som möjliggör jämförelser och mäter effekten och resultat av genomförda åtgärder Nationellt mål 2 (NM2): Återvändandeåtgärder Funktionen för fonderna ser gärna insatser för att öka antalet återvändanden som genomförs självmant. De nationella målen inkluderar även åtgärder som bidrar till effektiva återanpassningsprogram i tredjeländer. Ett effektivt arbete med identifiering av personer som ska återvända och utfärdande av resehandlingar är också prioriterat. Insatser kan genomföras inom följande områden (dessa områden motsvaras av det nationella programmets prioriterade finansieringar och numreringen ska inte tolkas som att något av nedan områden är mer prioriterat än andra): 1. Utveckla frivilligt återvändande bland annat genom återanpassningsprogram som till exempel innebär finansiellt stöd, rådgivning, utbildning (före och efter avresa) och mottagande (till exempel i form av boende) i tredjeland. 2. Utveckla insatser för tvångsvis återvändande. 3. Utveckla identifiering av tredjelandsmedborgare och utfärdande av resehandlingar som kan innebära konsulära samarbeten med tredjeland och/eller svenska beskickningar. 4. Utveckla praktiskt samarbete med tredjeland, med FRONTEX och internationella organisationer i Sverige och i tredjeländer.

10 10 (14) Indikatorer för specifikt mål 3 Tabell 3: Gemensamma indikatorer 3 för specifikt mål 3, Återvändande Specifikt mål Indikator C1 - Antal personer som utbildats i återvändanderelaterade frågor med stöd från fonden C2 - Antal återvändande som fått återintegreringsstöd före eller efter återvändandet som samfinansierats av fonden 3 Återvändande Mätenhet Utgångsvärde Kontrakterat resultat 2016 Målvärde Antal 0,00 0,00 600,00 Antal 0,00 0,00 500,00 C3 - Antal personer vars återvändande medfinansierats av fonden personer som återvände frivilligt Antal 0,00 Mätbar vid programmets avslutning 1 000,00 C4 - Antal personer vars återvändande medfinansierats av fonden personer som återsändes C5 - Antal övervakade återsändanden som medfinansierades av fonden C6 Antal projekt som stöds genom denna fond för att utveckla, övervaka och utvärdera återvändandepolitiken i medlemsstaterna. Antal 0,00 0,00 500,00 Antal 0,00 0,00 4,00 Antal 0,00 2,00 10,00 4. Tidsram Utlysningen öppnar Utlysningens slutdatum (23.59) Bedömningsperiod Mars-maj 2017 Beslut/avtal med stödmottagare Juni 2017 Projektaktiviteter påbörjas Efter att avtal skrivits 3 Enligt EU s förordning (EU 516/2014) ska samtliga medlemsstater rapportera till EUkommissionen utifrån ett antal gemensamma indikatorer. Syftet med indikatorerna är att göra det möjligt att mäta de resultat och effekter som fonden ger. De projekt som får stöd från fonden förväntas rapportera sina resultat gentemot indikatorer under projektets gång. Typ och antal indikatorer som ett projekt ska rapportera beror på projektets karaktär. Sökanden anger redan vid ansökan vilka gemensamma indikatorer projektet ska rapportera under projektets genomförande.

11 11 (14) 5. Tillgängliga medel 90 miljoner SEK är tillgängligt i denna utlysning. 6. Information om ansökningsförfarandet Ansökningar kommer att tas emot och handläggas via funktionen för fondernas nya e-tjänst, Projektrummet. Efter att ni har fyllt i alla uppgifter som krävs i systemet ska ni skicka in: En underskriven bekräftelse på ansökan om stöd per post, Ett godtagbart intyg som styrker behörig firmatecknare (t.ex registreringsbevis från Bolagsverket eller protokoll från organisationens styrgrupp som utser behörigfirmatecknare). Icke offentliga aktörer ska skicka in senaste årsredovisning och förenklat bokslut för Om ni inte har en årsredovisning för 2016, skickar ni årsredovisningen för 2015 samt ett förenklat bokslut för En granskning kommer att göras av organisationens likviditet för de 6 första månaderna av projektet. Skicka ansökan till nedan adress: Migrationsverket Funktionen för fonderna Slottsgatan Norrköping De ansökningar som uppfyller våra formella krav (avsnitt 7 nedan) handläggs vidare av en projektkoordinator och en ekonom som granskar ansökan gentemot de urvalskriterier som anges nedan i avsnitt 9. Om kompletteringar krävs kommer ni att få en formell kompletteringsbegäran från oss. I regel kommer ni att få 5 arbetsdagar att skicka in ert kompletterande underlag. Om ni har särskilt behov av att skicka in ansökan manuellt (per post) kontakta funktionen för fonderna (fonderna@migrationsverket.se) i god tid. Uppge som ämne Manuell ansökan utlysning 2017 i mailet. För att ansökan ska vara fullständig krävs vissa handlingar. Ni kommer att få mejl från oss med information om mallar och handlingarna som ska skickas in till funktionen för fonderna. 7. Formella krav a. Krav på ansökan - Ansökan ska ha inkommit i sin helhet före utlysningens slutdatum, angivet under punkt 4 ovan - Bilagor som inte kan skickas via projektrummet skickas till funktionen för fonderna via mail: fonderna@migrationsverket.se eller via post (se adress ovan i avsnitt 6). Handlingarna ska vara poststämplade senast sista ansökningsdag - Ansökan ska vara skriven på svenska

12 12 (14) - Bekräftelse på ansökan som ska skickas in till funktionen för fonderna ska vara underskriven av behörig firmatecknare b. Krav på projektet - Medfinansiering kan endast erhållas för maximalt 75 procent av projektets stödberättigande kostnader - Projektperioden får inte löpa längre än till sista december Projektets målgrupp/er ska stämma överens med AMIFförordningen (516/2014), artikel 5 när det gäller specifikt mål 1, Asyl: o De som åtnjuter status som flykting eller som subsidiärt skyddsbehövande enligt direktiv 2011/95/EU (men som ännu ej erhållit svenskt medborgarskap) eller som har ansökt om någon av dessa former av internationellt skydd men ännu inte fått något beslut. o De som åtnjuter tillfälligt skydd i den mening som avses i direktiv 2001/55/EG o De som är eller har varit föremål för vidarebosättning i eller överföring från en annan medlemsstat. - artikel 8 och 9 när det gäller specifikt mål 2, Integration och laglig migration: o Tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i, eller som i förekommande fall håller på att förvärva laglig bosättning i Sverige o Tredjelandsmedborgare som uppfyller särskilda bestämmelser som gäller före avresan och/eller uppfyller krav i nationell rätt, samt i förekommande fall i enlighet med unionsrätten, inklusive krav på förmågan att integrera sig i samhället - och artikel 11 när det gäller specifikt mål 3, Återvändande: o Tredjelandsmedborgare som ännu inte har fått ett slutgiltigt avslag på sin begäran om uppehållstillstånd, sin lagliga bosättning och/eller internationellt skydd i Sverige och som får välja att utnyttja möjligheten till frivilligt återvändande o Tredjelandsmedborgare som åtnjuter uppehållstillstånd, laglig bosättning och/eller internationellt skydd i den mening som avses i direktiv 2011/95/EU eller tillfälligt skydd i den mening som avses i direktiv 2001/55/EG i Sverige och som har valt att utnyttja möjligheten till frivilligt återvändande. o Tredjelandsmedborgare som befinner sig i en medlemsstat och inte eller inte längre uppfyller villkoren för inresa och/ eller vistelse i Sverige, inbegripet de tredjelandsmedborgare vilkas avlägsnande har skjutits upp i enlighet med artiklarna 9 och 14.1 i direktiv 2008/115/EG. - Projektets mål och åtgärder ska vara stödberättigade enligt Sveriges nationella program för AMIF och ska svara mot de prioriteringar som anges i denna utlysning

13 13 (14) - Projektet ska vara relevant för kommissionens regelverk och bidra till att uppfylla en eller flera av de gemensamma indikatorer som är aktuella i utlysningen (se tabell 1, 2 och 3 ovan) 8. Uteslutningskriterier - Projektet får inte vara vinstdrivande - Projektet får inte vara medfinansierat från andra EU-fonder 9. Urvals- och tilldelningskriterier Utlysningens urvals- och tilldelningskriterier ska bidra till att de projekt som har bäst förutsättningar att bidra till det nationella programmets måluppfyllnad väljs ut. För att en ansökan ska gå vidare för granskning av expertgruppen (funktionen för fondernas partnerskap) krävs minst 65 poäng av totalt 100 möjliga (del A nedan) varav minst 15 poäng i urvalskriterierna kapacitet och kostnadseffektivitet, och minst 10 respektive 5 poäng i urvalskriterierna ansökans kvalitet och långsiktighet. Del B (nedan) kommer att granskas av expertgruppen. De experter som konsulteras i processen arbetar inom områdena asyl, migration, integration, flyktingmottagande och återvändande på olika statliga myndigheter, kommuner, landsting, länsstyrelser etc. Avgörande för den slutliga tilldelningen är att projektet bidrar till det nationella programmets mål i sin helhet (se del C nedan). Kriterium (Del A) - Kapacitet Projektorganisationen måste i ansökan visa att det finns tillräcklig kapacitet för att genomföra projektet vad gäller: erfarenhet/sakkunskap, (10p) trovärdighet och tillräckliga ekonomiska och administrativa resurser. (20p) - Kostnadseffektivitet (inklusive granskning av LOU och upphandlingsplan) Sparsamhet är resurser av den kvalitet och kvantitet som behövs? Effektivitet är budget i finansplanen rimlig i förhållande till kostnader och förväntat resultat för målgruppen? Ändamålsenlighet är projektets resurser ändamålsenliga för att projektet ska nå sina mål? - Ansökans kvalitet Projektansökans kvalitet (15p) Hur välformulerad är ansökan vad gäller metodologi, aktiviteter, arbetsplan, tidsplan, uppföljning, målgrupp, utvärdering och spridning av resultat? Främjas jämställdhetsperspektiv i projektet genom att kunskap om kvinnors och mäns olika förutsättningar och villkor syns, om och där det är relevant, i analyser, målformulering och plan för genomförande av projektet? Innehåller ansökan en tillfredställande behovsanalys. Finansplanens kvalitet (5p) Hur väl hänger aktivitets-, upphandlings- och finansplanen ihop? Poäng max 30 minst 15 max 30 minst 15 max 20 minst 10

14 14 (14) - Långsiktighet Är det sannolikt att projektets positiva effekter kommer att leva vidare när det finansiella stödet upphör? Uttrycker projektet en tydlig förståelse för den kontext och den utmaning som de planerar att fokusera på? Har projektet en tillfredställande plan för spridning av resultat? - Synergier Skapar projektet synergier med andra aktörer på lokal, regional eller nationell nivå? Är ansökans beskrivning av eventuella synergier korrekt beskriven utifrån de aktörer som är involverade? - Arbete med utsatta grupper eller grupper som har särskilda behov Ska projektet ge stöd till utsatta grupper eller grupper som har särskilda behov? max 10 minst 5 Totalt Kriterium (Del B) - Relevans, komplementaritet, koherens, hållbarhet och innovation a) Möter projektet de nationella behoven? (15p) b) Innehåller projektet stärkande och kompletterande åtgärder i förhållande till regeringens satsningar? (10p) c) Är projektet koherent och ej i motsättning till projekt med liknande mål? (10p) d) På vilket sätt bidrar projektet med något nytt utifrån tidigare liknande projekt? Är projektet särskilt innovativt i sin organisation, sina verktyg eller teman, sina aktiviteter, genomförs projektet på ett unikt sätt? (10p) e) Innehåller ansökan en relevant beskrivning av en önskad förändring? (5p) f) Är åtgärder som genomförs av projektet kompletterande i förhållande till andra EU-fonder? (10p) Poäng 60 Kriterium (Del C) - Ändamålsenlighet Bidrar projektet till det nationella programmets mål i sin helhet, beaktat redan beviljade projekt och projekt som kan komma att beviljas medel i denna utlysning? 4 Poäng 40 Totalt För att få en bild inom vilka nationella mål och prioriterade finansieringar funktionen för fonderna har medfinansierat insatser besök vår hemsida.