Kommunicera Mera utbildning i effektiv kommunikation och samarbete för bättre patientsäkerhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunicera Mera utbildning i effektiv kommunikation och samarbete för bättre patientsäkerhet"

Transkript

1 Jukka Nopsanen Slutrapport Kommunicera Mera utbildning i effektiv kommunikation och samarbete för bättre patientsäkerhet Ett vårdutvecklingsprojekt hos Cancerfonden Lena Sharp, leg sjuksköterska/dr med vet Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

2 Slutrapport Kommunicera Mera - utbildning i effektiv kommunikation och samarbete för bättre patientsäkerhet Ett vårdutvecklingsprojekt hos Cancerfonden Lena Sharp, leg sjuksköterska/dr med vet, Onkologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Kartläggning av kommunikation och samarbete inför utbildningssatsningen Fokusgrupper Enkätundersökning Ändrat fokus Genomförandeprocess Crew Resource Management Case Train the trainer Utbildning för sjuksköterskorna inom strålbehandling Ur kursinnehållet Utbildningssatsning för övriga medarbetare inom strålbehandling Kursinnehåll Utbildningssatsning för chefer Återkoppling till medarbetarna inom strålbehandling Kliniska konsekvenser av projektet inom strålbehandlingsverksamheten Sjuksköterskans professionella roll och funktionsbeskrivning Briefing/debriefing En strålbehandlingsspecifik checklista SBAR Kommunikation av progress och resultat Spridningseffekter till övriga delar av kliniken Enkätundersökning, slutenvård :2 Fokusgruppsdiskussioner, slutenvård Återkoppling Utvärdering Dagböcker från kursdeltagarna Data från fokusgruppsdiskussioner Ekonomisk redovisning Diskussion

4 16. Slutsats Tack! Referenser Bilageförteckning

5 1. INLED NING Kommunikation mellan sjukvårdspersonal, patienter och närstående är en viktig del av omvårdnaden vid en onkologisk klinik. Effektiv kommunikation och samarbete inom och mellan yrkesgrupperna i vården är av stor betydelse för patientsäkerheten (1). Under det senaste decenniet har patientsäkerhet och avvikelsehantering diskuterats alltmer. Forskningsresultat har visat att det finns stora vinster med systematiskt patientsäkerhetsarbete och initiativ som checklistor och time-out har utvärderats med gott resultat inom akut- och traumavård (2-3). Dessvärre har utvecklingen inom cancervården inte alls kommit långt, trots den snabba utvecklingen inom området och de alltmer komplicerade onkologiska behandlingarna. Inom cancervården finns inga, för oss kända, publicerade studier med syfte att öka patientsäkerheten genom effektiv kommunikation trots att dagens cancervård i mångt och mycket påminner om akutvård i en högteknologisk miljö. Patienterna är svårt sjuka, beslut gällande vård och behandling fattas snabbt, vården är multiprofessionell och missförstånd inom teamet kan leda till oerhört allvarliga konsekvenser. Kommunikation och samarbete är viktiga delar av den säkerhetskultur och det säkerhetsklimat som beskrivs (4) som grundstenarna att arbeta med för att stärka patientsäkerheten i en organisation. Säkerhetskultur beskrivs som de gemensamma, ofta outtalade värden, attityder och föreställningar som styr medarbetarnas beteenden. Kulturen har stor makt och inflytande i en verksamhet, men finns mer osynligt i bakgrunden. Klimatet beskrivs som den mera officiella bilden av hur en verksamhet fungerar och hur ledningen vill att medarbetare skall agera i t.ex. säkerhetsfrågor. Alltså det som beskrivs i rutiner, PM och i verksamhetens strategiska dokument. Klimatet beskrivs av patientsäkerhetsforskare (4) som mera tillgängligt för förändringar och interventioner. 2. BAKGRUND Den onkologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset är Sveriges största cancerklinik och ansvarar för den icke-kirurgiska onkologiska sjukvården som omfattar strålbehandling, medicinsk cancerbehandling, förebyggande verksamhet och understödjande behandling. Organisatoriskt är verksamheten fördelad på Danderyds sjukhus, Radiumhemmet samt Södersjukhuset. Strålbehandling är en särskilt högteknologisk verksamhet inom kliniken som finns vid Södersjukhuset och Radiumhemmet. Personalen här måste kunna kommunicera och samarbeta kring både medicinska och omvårdnadsområden, strålfysik samt medicinsk teknik för att verksamheten skall fungera med hög patientsäkerhet. Detta projekt har framför allt genomförts inom strålbehandlingsverksamheten vid den onkologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset men har även i viss omfattning vidareutvecklats till övriga delar av kliniken. Sammanslagningen mellan de två stora sjukhusen i Stockholm (Karolinska sjukhuset och Huddinge universitetssjukhus) medförde många fördelar för strålbehandlingsverksamheten. Till exempel minskade väntetiderna för patienterna men samtidigt ställdes högre krav på personalen för att få samarbetet mellan de två geografiskt skilda avdelningarna att fungera optimalt. Här fanns stora skillnader, i både kultur och klimat, 3

6 motsättningar och starka traditioner. Chefssjuksköterskegruppen vid strålbehandlingsverksamheten (sedan sammanslagningen gemensam för båda avdelningarna) diskuterade ofta dessa problem och kom fram till att kommunikationen inom och mellan yrkesgrupperna var ett av de stora problemen de brottades med i det dagliga arbetet. Detta syntes också tydligt bland de rapporterade avvikelserna i verksamheten. Kontakt togs med Professor Carol Tishelman, Karolinska institutet (KI), Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME). Carol är känd i verksamheten från tidigare samarbeten mellan kliniken och KI (vårdutvecklingsprojektet ÖS samt Elviraprojektet). Ett samarbete inleddes och en projektgrupp bildades. Ekonomiska medel för ett vårdutvecklingsprojekt söktes och beviljades från Cancerfonden för Projektgruppen består av följande personer från Karolinska universitetssjukhuset: Lena Sharp, områdeschef, Med Dr, initiativtagare och projektledare Ing-Marie Moegelin, utbildnings/utvecklingssjuksköterska, magisterstudent Nadja Rystedt, onkologisjuksköterska, kursledare Dessutom från KI: Carol Tishelman, Leg ssk, professor, KI, LIME, FOUU-enheten Stockholms sjukhem. Catarina Widmark, Leg barnmorska, Med Dr, kursledare, KI, LIME samt Institutionen NVS, sektionen för omvårdnad, FOUU-enheten Stockholms sjukhem Helena Levälathi. Leg ssk, Med Lic, kursledare under första projektåret, Institutionen NVS, sektionen för omvårdnad, FOUU-enheten Stockholms sjukhem 3. KARTL ÄGGNING AV KOMMUNIKATION OCH SAMARBET E INFÖR UTBILDNINGSSAT SNINGEN 3.1 FOKUSGRUPPER För att kartlägga kommunikation och samarbete inom och mellan yrkesgrupperna inom strålbehandlingsverksamheten genomfördes sex fokusgruppsdiskussioner med medarbetare från olika yrkesgrupper vid båda avdelningarna. Dessutom ingick personal från de vårdenheter som strålbehandlingsverksamheten har mest samarbete med (öppen - och slutenvård inom onkologin). I en av grupperna ingick representanter från patientföreningarna för våra största patientgrupper. Intervjuerna bandades och leddes i huvudsak av Catarina Widmark som inte tidigare var känd för personalen på kliniken men har stor erfarenhet av fokusgruppsdiskussioner. Fokusgruppsdiskussionerna visade att det fanns tydliga tecken på att brister i kommunikationen och samarbete som påverkar patientsäkerheten på ett negativt sätt. Det framkom problem inom och mellan de olika yrkesgrupperna verksamma inom strålbehandlingen (onkologisjuksköterskor, läkare, sjukhusfysiker, undersköterskor och medicintekniska ingenjörer) men också problem mellan avdelningarna samt mellan olika team inom de båda avdelningarna. Data från dessa fokusgruppsdiskussioner analyseras med en kvalitativ forskningsansats och kommer att skickas för publikation under Flera viktiga områden belystes i fokusgrupperna som påverkar kommunikation, samarbete och leder till risker för nedsatt patientsäkerhet. Här listas några av dessa områden: 4

7 Otydligheter kring yrkesroller och ansvarsområden Brister i interaktion mellan yrkesgrupper och mellan de två avdelningarna, vilket också tydligt uppfattades av patientorganisationerna Brister i kommunikation och kommunikationsteknik inom och mellan de två avdelningarna. Viskningsleken används som metafor för att beskriva hur information levereras vidare i flera led och förvrängs på vägen Hantering av avvikelser (syndabockstänkande och strategiska beslut i att frångå rutiner) Otydlighet kring formellt och informellt ledarskap samt organisation Hierarkier inom och mellan yrkesgrupper o Här beskrivs hierarkiska strukturer som medför klara risker för patientsäkerheten som att inte påtala risker till överordnad personal eller att göra avsteg från givna säkerhetsrutiner för att undvika att störa läkare på lunchrast Ineffektiva informationsvägar o Man beskriver t.ex. att viktig information kan ges till medarbetare som är upptagen med andra arbetsuppgifter som kräver total uppmärksamhet. Detta benämns som flygande information De transkriberade och avidentifierade utskrifterna från fokusgrupperna sammanfattades på engelska (se bilaga 1 och 2) för att kunna diskuteras vidare de två amerikanska konsulter Suzanne Gordon och Bonnie O Connor, som involverades i projektet under planeringsfasen. 3.2 ENKÄTUNDERSÖKNING Innan utbildningsaktiviteterna startade (januari-februari 2009) genomfördes en anonym enkätundersökning bland de yrkesgrupper verksamma inom strålbehandlingsverksamheten. Den enkät som användes för detta ändamål var Safety and Attitude Questionnarie (SAQ), Texas University, Austin (5). Enkäten finns översatt till svenska och anpassades något för att passa verksamheten. Enkäten innehåller frågor kring samarbetsklimatet och säkerhetskulturen inom verksamheten. Under februari 2011 upprepades ekätundersökningen för att möjliggöra jämföresler före och efter projektets utbildningsaktiviteter. SAQ är från början en förfining av intensivvårdsavdelning Management Attitydes Questionnaire, som härrör från ett frågeformulär ofta används i kommersiellt flyg. Den skapades efter att forskarna fann att de flesta flygolyckor berodde på haverier i mellanmänskliga aspekter av besättningen såsom lagarbete, ledarskap, kommunikation och gemensamt beslutsfattande göra. SAQ genererades av diskussioner med vårdgivare och ämnesexperter för att analysera risk och säkerhet och bedöma kvalitet dom omfattar fyra teman: säkerhetsklimat, lagarbete klimat, stresserkännande, och organisationsklimat. Det organisatoriska klimatet som spelar en avgörande roll i fastställandet av förutsättningar för framgång eller misslyckande i att hantera risker. 5

8 I Kommunicera Mera projektet användes en version av två delar av SAQ-enkätens som ansågs särskilt relevanta, nämligen säkerhets- och samarbetsklimat. Som komplement till detta adderades frågor (framtagna av projektgruppen) för att kartlägga kommunikationen och attityder inom och mellan yrkesgrupperna. En detaljerad analys av enkätsvaren, där medarbetare som genomgått utbildningsinsatser inom ramen för projektet jämförs med dem som inte deltagit, pågår under våren I figuren nedan (baserad på SAQ-enkäten inför ledarskapsinternat och som presenteras under punkt 8) beskrivs samarbetsklimatet mellan yrkesgrupperna inom strålbehandlingsverksamheten. I detta fall har chefer och övriga personer i ledande ställning för de olika yrkesgrupperna, ca 15 personer, svarat på frågan om i vilken utsträckning de anser att kommunikation och samarbete fungerar väl eller mycket väl mellan de olika yrkesgrupperna. Samarbetsklimat, strålbehandling 67 % Läkare 100 % Fysiker 100 % 17 % 17 % 80 % Ssk Figur 1. Samarbetsklimat, strålbehandlingsverksamheten enligt chefer och ledare i verksamheten 4. ÄNDRAT FOKUS Initialt var tanken att projektet skulle fokusera på kommunikation mellan patienter och sjukvårdspersonal. I fokusgruppsdiskussionerna med både personal och patientföreningsrepresentanter påtalades dock främst brister i kommunikation och samarbete inom och mellan yrkesgrupperna. Detta förstärktes i dialogen med Suzanne Gordon och Bonnie O Connor. Projektgruppen beslutade därför att istället fokusera på kommunikation och samarbete inom och mellan yrkesgrupperna i verksamheten då brister här beskrivs som den vanligaste orsaken till avvikelser och bristande patientsäkerhet. 5. GENOMFÖRAND EPROCESS Projektgruppen planerade en utbildningssatsning att försöka öka medvetenheten och kunskapen genom att utbilda personalen i effektiv kommunikation, teamarbete och patientsäkerhet. Projektet vänder sig till alla yrkesgrupper men störst fokus har lagts på sjuksköterskor, vilket är den största yrkesgruppen i verksamheten. Projektet har också 6

9 kopplats till ett Vinnvård projekt (projektledare Mats Brommels, KI) med titeln; Innovationssystem för bättre hälsa. Vinnvårdprojektet undersöker förändringsarbete i flera olika former inom Stockholms läns landsting och ger därmed möjlighet att klargöra gemensamma faktorer som kan främja och motverka dessa processer. Helena Gustafsson, Fil Mag, doktorand inom Vinnvårdprojektet, studerar vårt vårdutvecklingsprojekt inom ramen för sitt doktorandarbete. 5.1 CREW RESOURCE MANAGEMENT Crew Resource Management (CRM) är både ett koncept och en serie av utbildningsstrategier som det kommersiella flyget har använt under många år och som dramatiskt lyckats reducera antalet allvarliga olyckor (5-6). CRM är utvecklat av NASA då man fann att de flesta flygolyckor är orsakade av brister i kommunikationen inom teamet. Idag ingår CRM i utbildningen av piloter och andra yrkesgrupper inom flyget och dessutom hålls årlig träning i CRM. Syftet är att motverka att fel uppstår, eliminera fel som uppstått, mildra skadliga konsekvenser av fel. I CRM används alla tillgängliga resurser; information, utrustning och människor för att driva en säker och ändamålsenlig verksamhet. Konceptet är implementerat på många amerikanska sjukhus i USA med ökad patientsäkerhet som följd (7). Projektgruppen utbildades i CRM under train-the trainer kursen. I samtliga utbildningsinsatser i projekt har CRM ingått som en viktig del. 5.2 CASE Olika situationer och händelser rapporterade från verksamheten och som delvis beskrivs i fokusgruppsdiskussionerna omarbetades till s.k. case (se exempel bilaga 3) som senare kom att användas i den utbildningssatsning som utarbetades. Ett av dessa case omarbetades också och spelades in som en film. Filmen har använts i de olika utbildningsaktiviteterna men även i sammanhang där projektet har presenterats. Filmen har också textats på engelska och använts i presentationer vid internationella konferenser (se detaljerad beskrivning, bilaga 10) TRAIN THE TRAINER Som beskrivs ovan involverades två amerikanska konsulter (Suzanne Gordon och Bonnie O Connor) som specialiserat sig på kommunikation inom vården. De bjöds in till ett fyra dagars komprimerat internat för att utbilda projektgruppen under våren Inför internatet hölls tre telefonkonferenser med projektgrupp och konsulter för att diskutera och förbereda internatet. 6. UTBILDNING FÖR SJUKSKÖTERSKORNA INOM ST RÅLBEHANDLING Baserat på fokusgruppsdiskussioner, diskussioner med konsulterna samt fortsatt diskussion inom projektgruppen utvecklades en kursplan med utbildningsserier för sjuksköterskor inom strålbehandlingsverksamheten. Utbildningen genomfördes i utbildningsserier med deltagare per grupp och fem hela utbildningsdagar (fredagar) samt en halv dags uppföljning (efter tre-sex månader). Nadja Rystedt var kursledare för samtliga sju kurser och ledde utbildningarna tillsammans med någon av övriga personer i projektledningen. Fyra kurser har genomförts under 2009 och tre kurser Kurstillfällena hölls utanför sjukhuset för att undvika störningar. För deltagarna ingick fri lunch, kurslitteratur och övrigt kursmaterial. Vid kursstarten fick deltagarna en dagbok och uppmanades föra anteckningar om reflektioner och tankar kring kursinnehåll men även i det kliniska arbetet rörande kommunikation och samarbete. Kursdeltagarna uppmanades föra dagbok under hela utbildningstiden och en tid 7

10 efteråt. Dagböckerna samlades in efter uppföljningstillfället och transkriberades och avidentifierades. En kvalitativ analys av dessa dagboksanteckningar pågår inom ramen för en magisteruppsats (Ing-Marie Moegelin). Som kurslitteratur användes bland annat boken, From Silence to Voice av Bernice Buresh och Suzanne Gordon (9). Boken tar upp sjuksköterskans profession och problematiserar kring yrkesgruppens arbete och många gånger bristande förmåga att beskriva sitt viktiga arbete och nå ut till allmänheten. Syftet med boken är att förbättra sjuksköterskors förmåga att kommunicera effektivt och göra sina röster hörda. Föreläsningar, case-diskussioner varvades med praktiska övningar. Mellan seminarierna gavs hemläxa där tonvikten las på observationer och reflektioner med hjälp av dagboksanteckningar. 6.1 UR KURSINNEHÅLLET Sjuksköterskans historia, genus och teknologi (Carol Tishelman) Professionell identitet, Carol Tishelman och kursledningen (föreläsning, diskussion och övning i att beskriva sitt arbete) Teamarbete (Tommy Anrell) Funktioner i ett högpresterande team: CRM; Ledar- och följarfunktioner (Carl-Johan Wallin) Effektiv kommunikation 1 Konflikthantering Beslutsfattande Förändringsprocesser (Johan Thor) Att reflektera Samarbetsövningar Identifikation och kartläggning av kritiska punkter för patientsäkerhetsrisker inom den egna verksamheten Utarbetande av handlingsplan för att genomföra åtgärder för att förbättra kommunikation, samarbete och patientsäkerhet inom den egna verksamheten Kurserna avslutades med att deltagarna fick presentera sina handlingsplaner för inbjudna chefer samt projektledaren (Lena Sharp). Handlingsplanerna beskrev vad kursmedlemmarna tillsammans, efter diskussion med cheferna vid sista kurstillfället, valde att genomföra för förändringsåtgärder för att effektivisera kommunikation/samarbete och därmed öka patientsäkerheten. Några av dessa förändringsåtgärder beskrivs vidare under punkt 10 (Kliniska konsekvenser av projektet inom strålbehandlingsverksamheten). Handlingsplanen följes sedan upp vid återträffen. Totalt har 75 av strålbehandlingsverksamhetens dryga 110 (68 %) sjuksköterskor genomgått utbildningen. Därefter avslutades utbildningssatsningen inom strålbehandlingsverksamheten och chefsgruppen tog över fortsatt implementeringsarbete utifrån de handlingsplaner som tagits fram. Utvärdering av projektet genomförs dock av projektgruppen, se vidare under rubriken utvärdering. 1 De kursmoment där ingen namngiven föreläsare anges hölls av kursledningen. 8

11 7. UTBILDNINGSSATSNING FÖR ÖVRIG A MEDARBETARE INOM ST RÅLBEHANDLING Sex seminarier à tre timmar (fyra under 2009 och två under 2010) om effektiv kommunikation och patientsäkerhet arrangerades där alla yrkesgrupper uppmuntrades att delta (läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, medicintekniska ingenjörer och sjukhusfysiker). För de sjuksköterskor som gick de tidigare beskrivna kurserna ingick dessa seminarier som ett utbildningsmoment. Seminarierna leddes av Carl-Johan Wallin, Med Dr och överläkare vid Simulatorcentrum, Karolinska universitetssjukhuset. Här varvades föreläsningar med gruppövningar. 7.1 KURSINNEHÅLL Högriskverksamhet, stress och operativt arbete Säkra arbetssätt (genomgång och uppföljning av ett arbetspass) och strukturerad kommunikation Träning i strukturerad kommunikation Avstämning enligt SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) Övningar: Säg till när säkerheten är hotad! och Föreslå en lösning två gånger! Totalt har ca 165 personer deltagit i dessa seminarier (exempel på utvärdering, se bilaga 4) vilket motsvarar ca 77 % av medarbetarna inom verksamheten. För att underlätta för större grupper av personal att delta arrangerades dessa seminarier på sjukhuset (tre seminarier på Södersjukhuset och tre vid Radiumhemmet) istället för, som för övriga utbildningsmoment, i externa lokaler. 8. UTBILDNINGSSATSNING FÖR CHEFER Inom strålbehandlingsverksamheten finns chefer för de olika yrkesgrupperna. Projektgruppen identifierade, efter att några kurser för medarbetare hade genomförts, att flera personer i ledande ställning inom verksamheten hade svårt att förhålla sig till kursdeltagarnas nya kunskaper och ändrade förhållningssätt. Under våren 2009 arrangerades därför ett två timmars seminarium för områdeschef, chefssjuksköterskor och utvecklingssjuksköterskor inom strålbehandlingsverksamheten som baserades på två programpunkter i sjuksköterskornas utbildning (sjuksköterskans historia, genus och teknologi samt professionell identitet). Seminariet leddes av Carol Tishelman som belyste dessa frågor ut ett ledarskapsperspektiv. Åtta personer deltog, vilket var hela dåvarande ledningsgruppen för sjuksköterskor och undersköterskor i verksamheten. I projektets regi arrangerades också ett tvådagars internat under hösten 2009 för dessa chefer, samt personer med annat ledningsansvar i verksamheten. Dessutom deltog verksamhetschefer för onkologi och sjukhusfysik samt divisionschef (som är gemensam för de båda klinikerna). Temat för internatet var Ledarskap för säkert samarbete i det nära patientarbetet och var baserat på CRM och händelser beskrivna från verksamheten. Femton chefer och/eller ledare deltog i internatet. Kursledare var Carl-Johan Wallin. Även här varvades föreläsningar med övningar. De case som användes belyser särskilt ledarskapets påverkan på kommunikation och samarbete (se exempel bilaga 5) och har tagits fram av projektgruppen. Temat den första kursdagen var säkert samspel i vården. Dagen innehöll följande program: 9

12 Organisatoriska erfarenheter av säkerhet i High Reliability Organisations Den mänskliga faktorn i komplex arbetsmiljö Mänsklig förmåga och dess begränsningar, stress Rollfördelning i arbetslag. Olika typer av arbetsgrupper Förutsättningar för lagarbete. Arbetsmetoder som stöder ett säkert samarbete Informationsutbyte och kommunikation Strukturerad kommunikation Beslutsfattande i arbetslag Kulturer: Nationella kulturer på arbetsplatsen enligt Hofstede Värderingar i olika nationer enligt Ingelhart Temat den andra kursdagen var säkert ledarskap i vården. Dagen innehöll följande program: Föredragande av en händelseanalys från verksamheten samt analys -varningssignaler i arbetet och hur kan man förebygga upptrappning av risker. Ansvarsfördelning i en komplex organisation och ledningsgrupp Ett svårt beslut. Hur man tillämpar kollaborativt beslutsfattande i administrativa sammanhang DVD: En strulig dag på jobbet och vad det kan föra med sig 2 Hur man kan identifiera varningstecken och ge återkoppling under pågående arbete 9. ÅTERKOPPLING TIL L MEDARBETARNA INOM ST RÅLBEHANDLING Under hösten 2008 redovisade Catarina Widmark resultaten från fokusgruppsdiskussionen där patientföreningarna deltog. Hela klinikens personal var inbjuden och redovisning hölls vid både Radiumhemmet och Södersjukhuset. Lena Sharp har redovisat det pågående projektet vid flera tillfällen inom kliniken och till övriga kliniker inom Karolinska universitetssjukhuset. Ing-Marie Moegelin och Nadja Rystedt har under hösten 2010 ordnat träffar för all personal inom strålbehandlingsverksamheten och redovisat projektet vid två tillfällen. 10. KLINISKA KONSEKVENSER AV PROJEKT ET INOM STRÅLBEHANDLINGSVERKSAMHET EN 10.1 SJUKSKÖTERSKANS PROFESSIONELLA ROLL OCH FUNKTIONSBESKRIVNING I handlingsplanen från kurs nummer två ingick att se över den befintliga funktionsbeskrivningen för sjuksköterskor inom strålbehandlingsverksamheten. Kursdeltagarna ville utveckla dokumentet och mera tydligt beskriva sitt arbete samt betona ansvarsområden som patientsäkerhet och samverkan i team. En arbetsgrupp tillsattes som bestod av kursdeltagare och chefssjuksköterskor. Gruppens arbete resulterade i en ny funktionsbeskrivning. 2 Denna DVD är samma film som används i utbildningen för sjuksköterskorna och är baserat på händelser ur verksamheten och som också beskrivs i fokusgruppsdiskussionerna. 10

13 Bland de ändringar som gjordes kan nämnas följande gällande avvikelserapportering och patientsäkerhet: Tidigare funktionsbeskrivning Omarbetad funktionsbeskrivning Följa gällande policy för avvikelsehantering Arbeta aktivt med patientsäkerhetsfrågor, sträva efter gott samarbete inom och mellan yrkesgrupperna i teamet Nyttan av en ny funktionsbeskrivning för sjuksköterskor när det gäller effektiv kommunikation, samarbete och patientsäkerhet är svår att värdera och utvärdera. Vår erfarenhet är dock att processen med att ta fram det nya dokumentet var viktig för sjuksköterskornas utveckling av synen på sin profession samt kopplingen mellan den professionella rollen och patientsäkerhet. Synsätt och agerande kring sjuksköterskornas professionella roll är svårt att utvärdera och några objektiva mätvärden har inte kunna identifieras. Bland de sjuksköterskor som deltog i kurserna märktes en ändrad inställning. De diskuterade med kollegor kring detta och började ta en mera aktiv roll i dialogen i det patientnära arbete samt vid möten. Man diskuterar alltmer hur man presenter sig för patienterna och vikten av att använda för- och efternamn samt befattning för att tydliggöra sin roll. En ökad medvetenhet kring patientsäkerhet och risker i arbetet kunde också ses. Nedan beskrivs flera mera påtagliga förändringsprocesser som direkt kan hänvisas till utbildningarna för sjuksköterskor inom projektet BRIEFING/DEBRIEFING En av de tekniker som beskrivs inom CRM för effektivare kommunikation i det patientnära arbetet är s.k. briefing/debriefing (10). Sjuksköterskorna som deltog i kurserna fick utbildning i denna teknik som innebär att det team som skall genomföra en gemensam patientnära uppgift samlas tre-fem minuter innan uppgiften genomförs och går igenom några fastställda punkter med fokus på patientsäkerhet. Det handlar om att planera genomförandet av uppgiften tillsammans och att alla har samma bild av hur man går till väga. Efter avslutat arbete samlas man igen och utvärderar kort teamets arbete. Det är viktigt att teamet inte blir störd under denna tid och att man håller sig till de förbestämda frågorna som finns nedskrivna i ett särskilt dokument (se bilaga 6). Briefing/debriefing infördes inom strålbehandlingsverksamheten vid start och slut av varje skift som en direkt konsekvens av projektet. Metoden har utvärderats genom brainstormingteknik bland medarbetarna (se bilaga 9). 11

14 Briefing i ett team av sjuksköterskor inför ett arbetspass på strålbehandlingsavdelningen EN STRÅLBEHANDLINGSSPECIFIK CHECKLISTA En annan teknik för ökad patientsäkerhet och kommunikation som beskrivs inom CRM är så kallade checklistor. Dessa har genomförts på bred front inom operationssjukvård med syfte att ge stöd åt minnet så att säkerhetsåtgärderna i samband med operationer genomföras systematiskt (11). Som tidigare beskrivits är strålbehandlingsmiljön extremt högteknologisk och arbetstempot är högt. Sjuksköterskorna som genomgått en av projektkurserna tog fram ett förslag på en strålbehandlingsspecifik checklista. På checklistan finns fem punkter (ID-kontroll, upplägg, område, behandlingsbordsparametrar, bildtagning) som är kända områden för avvikelser. Inför varje patients dagliga strålbehandling kontrollerar sjuksköterskorna tillsammans punkterna på checklistan. Syftet är att eliminera risken att någon kontroll inte har blivit genomförd. Checklistan är placerad inne i behandlingsrummet nära behandlingsbordet där patienten ligger för att få sin strålbehandling. En utvärdering efter två månades användning av checklistan visade att i 5 % av behandlingarna upptäcktes att någon av kontrollerna på checklistan inte blivit utförda. Då detta uppmärksammas hjälper alltså metoden till att minska risken för de vanligaste felbehandlingarna inom strålbehandlingsverksamheten. En strålbehandlingsspecifik checklista gås igenom tillsammans av sjuksköterskorna inför varje daglig strålbehandling för att minska risken för felbehandlingar SBAR SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) är en strukturerad modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal då ineffektiv muntlig eller skriftlig kommunikation är en bidragande faktor till majoriteten av avvikelser som drabbar patienter i sjukvården (11). 12

15 Poängen med SBAR är att viktig information överförs korrekt när både avsändarens och mottagarens hela uppmärksamhet och handlingsberedskap krävs för att fatta korrekta beslut och att vidta åtgärder. SBAR ingår i konceptet CRM och ingick i samtliga utbildningssatsningar inom ramen för detta projekt. Metoden är införd inom strålbehandlingsverksamheten för överrapportering mellan enheter och yrkesgrupper. Att införa SBAR vid strålbehandlingsverksamheten skrevs in som en del av verksamhetsplanen för onkologiska kliniken 2010 men ingen systematisk utvärdering av SBAR har genomförts inom ramen för projektet, med befintliga resurser. 11. KOMMUNIKATION AV PROGRESS OCH RESULTAT Projektet har uppmärksammats både nationellt och internationellt. Intresset är stort bland kollegor från många andra länder och vi kan konstatera att vi kommit långt i vårt patientsäkerhetsarbete i jämförelse med många andra onkologiska kliniker. I bilaga 10 ges en mera detaljerad rapport av aktiviteter som projektgruppen deltagit i för att sprida information om projektets progress och resultat. 12. SPRIDNINGSEFFEKTER TILL ÖVRIGA DELAR AV KLINIKEN Under våren 2010 spreds projektet till övriga enheter på vår klinik (öppenvård, slutenvård, behandlingsavdelningar). Ett två timmars seminarie kring effektiv kommunikation och patientsäkerhet för nio chefsjuksköterskor inom den onkologiska öppen-slutenvården hölls i mars 2010 för att initiera processen inom denna del av verksamheten. Seminariet leddes av Lena Sharp och Carl Johan Wallin ENKÄTUNDERSÖKNING, SLUTENVÅRD Under maj 2010 genomfördes en anonym enkätundersökning enligt SAQ-modellen (5) vid onkologiska klinikens fyra slutenvårdsavdelningar. Samtliga sjuksköterskor, läkare, undersköterskor och sekreterare erbjöds delta. Undersökningen är tänkt som en kartläggning inför en kommande utbildningssatsning kring kommunikation och patientsäkerhet. Uppföljning av enkäten genomförs efter den planerade utbildningssatsningen, som inte kommer att ske inom ramen för detta projekt. Från enkätundersökningen framgår dock att det finns problem i samarbetsklimatet mellan yrkesgrupperna i slutenvården. I figuren nedan beskrivs i vilken omfattning de olika yrkesgrupperna anser att kommunikation och samarbete inom den egen och med övriga grupper fungerar väl eller mycket väl. 13

16 Samarbetsklimat, slutenvård Läkare 100% (n=6) 14 % 33 % Undersköterskor 67 % (n = 28) 83% 75 % 43 % 63 % Sjuksköterskor 71 % (n= 28) Figur 2. Yrkesgrupperna inom slutenvården har svarat på frågan om i vilken utsträckning de anser att kommunikation och samarbete fungerar väl eller mycket väl. 12:2 FOKUSGRUPPSDISKUSSIONER, SLUTENVÅRD I augusti 2010 genomfördes fyra fokusgruppsdiskussioner med läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och chefssjuksköterskor inom slutenvården kring kommunikation och samarbete. Intervjuerna leddes av Catarina Widmark med stöd från övriga projektgruppen och bandades, transkriberades och avidentifierades. Både enkäter och fokusgrupper visade att det fanns problem med kommunikation och samarbete samt risker för patientsäkerheten. Nedan presenteras några viktiga områden som diskuterades under dessa fokusgrupper. Otydligheter i sjuksköterskerollen och oklar arbetsfördelning mellan undersköterskor och sjuksköterskor Undersköterskorna känner sig åsidosatta och uppfattar inte att de ingår som jämlika parter i det patientnära arbetet Oklarheter i patientfördelning, kontinuitet kontra rättvis arbetsbelastning Stora brister med den skriftliga dokumentationen i den digitala patientjournalen Take Care Brister i kommunikation och kommunikationsteknik inom avdelningarna. Viskningsleken används även här som metafor för att beskriva hur information levereras vidare i flera led och förvrängs på vägen Hierarkier inom och mellan yrkesgrupper o Här beskrivs hierarki mellan sjuksköterskor och undersköterskor tydligare än inom andra yrkesgrupper Olika syn på avvikelsehantering och patientsäkerhetsarbete mellan yrkesgrupperna 14

17 12.3 ÅTERKOPPLING Under hösten 2010 diskuterades resultatet av fokusgrupperna i projektgruppen och redovisades för klinikledningen samt chefsjuksköterskor vid onkologiska kliniken i december 2010 (Lena Sharp). En redovisning för personalen vid de fyra vårdavdelningarna är planerad till våren 2011 (Catarina Widmark). En riskanalys kring dokumentationen inom slutenvården planeras under 2011 (Helena Gustafsson). Även data från dessa fokusgruppsdiskussioner kommer att analyseras med en kvalitativ forskningsansats och skickas för publicering i form av en vetenskaplig artikel. 13. UTVÄRDERING Utvärderingen av projektet pågår och sammanställs under våren Vi är väl medvetna om svårigheterna att dra slutsatser av projektet då kommunikation och samarbete är svåra områden att utvärdera. Vid analys av de insamlade SAQ enkäterna (före och efter utbildningsinsatserna) kommer vi särskilt att jämföra data mellan de olika yrkesgrupperna men även att jämföra data från de medarbetare som deltagit respektive inte deltagit i de olika utbildningsaktiviteterna. Data hanteras konfidentiellt och ingen medarbetare eller chef på inom kliniken har tillgång till data på individnivå. Inför projektet besvarades enkäten av 15 sjukhusfysiker, 18 läkare, 5 medicintekniska ingenjörer, 70 onkologisjuksköterskor, samt 7 undersköterskor (totalt 115 svar). Vid uppföljningen besvarades enkäten av 14 sjukhusfysiker, 25 läkare, 3 medicintekniska ingenjörer, 79 onkologisjuksköterskor samt 7 undersköterskor (totalt 128 svar). Svarsfrekvensen vid båda enkätundersökningar var 60 % DAGBÖCKER FRÅN KURSDELTAGARNA Analys av kvalitativa data (14 insamlade dagböcker från de sjuksköterskor som genomgått Kommunicera bättre kursen) har pågått under hösten 2010 och fortsätter Ing-Marie Moegelin analyserar dessa data inom ramen för sin masteruppsats. Helena Gustafsson är handledare. Nedan följer några citat ur dagböckerna som exempel på hur sjuksköterskorna som genomgått kursen beskriver hur utbildningen påverkat dem i sin yrkesroll. Jag är väldigt nöjd med att ha gått kursen Kommunicera mera. Kursen har bidragit till att man oftare tänker efter före när jag pratar med kollegor och patienter. Jag är mer alert och uppmärksam på hur jag uttrycker mig, samtalar och hur vi beter oss mot varandra. Alltsedan kursen startade har det inte gått en enda dag då jag inte tänkt på hur man kommunicerar. Finns inte gemenskapen i gruppen blir vi bara en bunt människor som går i vägen för varandra istället för att förbättra sina prestationer som grupp. Om vi skall stärka vår yrkesgrupp måste vi inse att det är lika viktigt och betydelsefullt att ge medicinen i rätt dos och mängd som att ordinera den. Tittade igenom våra kallelsebrev (till patienterna) och kunde konstatera att vi där refererar till oss själva som personalen. Otydligt och marginaliserande! Ändrat samtliga kallelser. Nu står det onkologisjuksköterskorna istället! 15

18 13.2 DATA FRÅN FOKUSGRUPPSDISKUSSIONER Analysarbete pågår för kvalitativa data från fokusgruppsdiskussioner som genomfördes inom strålbehandlingen inledningsvis (Helena Gustafsson, Carol Tishelman, Catarina Widmark, Lena Sharp). Fortsatt analys av övriga insamlade data samt utvärdering pågår. 16

19 14. EKONOMISK RED OVISNING Post Kostnad, SEK Kommentar Utbildning för projektgruppen Telefonkonferenser, fyra dagars internat för åtta personer, flyg och hotell för två amerikanska konsulter Videoutrustning Arvoden externa föreläsare, samtliga utbildningsaktiviteter Arvoden för kursledare/forskare KI Arvode för transkribering (10 fokusgruppsdiskussioner samt 20 dagböcker) Arvode för riskanalys om dokumentation, doktorand Kursmaterial inkl litteratur Luncher, kaffe, kurslokaler för sju sjuksköterskeutbildningar Möteskostnader för projektgrupp Planering, utvärdering och analys av insamlade data Chefsinternat (två dagar, 15 pers) Grafisk profil Resa, hotell och konferensavgift för Lena Sharp i samband med 16 th International Conference in Cancer Nursing. ISNCC. Inbjuden talare. Summa Lönekostnader för projektgruppens medlemmar anställda av Karolinska universitetssjukhuset (Lena Sharp, Ing-Marie Moegelin, Nadja Rystedt) samt lön till samtliga medarbetare som deltog i utbildningsaktiviteter bekostades av onkologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset. Carol Tishelman medverkade inom ramen för sin tjänst som professor vid KI/LIME, utan kostnad för projektet. 15. DISKUSSION En av de stora fördelarna med projektet är det välfungerade samarbetet som byggt upp mellan den onkologiska kliniken och företrädare som representerar utbildning och forskning från KI. Detta underlättade för kursdeltagarna att direkt efter de olika kursmomenten testa, införa och utvärdera förbättringsåtgärder i större och mindre skala med stöd från projektgruppen (med gedigen kompetens inom kliniskt arbete, ledarskap, pedagogik och forskning/utveckling). Att dessutom projektgruppen bestod av både medarbetare med ansvar för utvecklingsfrågor och chefer ser vi också som en styrka. Projektledningen kunde ta till vara kursdeltagarnas ökade 17

20 engagemang och inflytande i patientsäkerhetsarbetet genom att driva goda idéer och initiativ vidare och förankra i verksamheten. I det kliniska arbetet finns alltid risken att utvecklingsarbetet får stå tillbaka när arbetstempot är högt, även om utbildning, forskning och utveckling ingår i uppdraget vid ett universitetssjukhus. Vid universiteten finns alltid risken att både utbildning, utveckling och forskning kommer för långt ifrån vården och att forskningsfrågorna inte är förankrade och/eller relevanta för det kliniska arbetet. I detta projekt lyckades vi överbrygga dessa hinder och tillvara ta kompetens från båda håll. Inför projektet diskuterade projektledningen ofta utmaningen med att arrangera och engagera olika yrkesgrupper i vården i samma projekt. Projektgruppen bestod uteslutande av sjuksköterskor. Detta kan ha bidraget till en viss skepsis från andra personalgrupper inledningsvis. Senare har intresset från alla berörda yrkesgrupper varit stort och många medarbetare har uttryckt att det varit oerhört värdefullt att få delta i både fokusgruppsdiskussioner och utbildningsaktiviteter. De olika yrkesgruppernas perspektiv har varit oerhört värdefullt för att förstå och beskriva komplexiteten inom kommunikation och samarbete i verksamheten. Även om det var viktigt och nödvändigt att erbjuda utbildningsaktiviteter till alla yrkesgrupper i verksamheten så bedömer vi att det var särskilt värdefullt att huvudfokus i projektet låg på sjuksköterskegruppen. Sjuksköterskorna är den största gruppen i verksamheten och trots att de arbetar självständigt med avancerade arbetsuppgifter såg vi många exempel på att de nedvärderade sitt eget arbete och vi såg brister i den professionella identiteten. Detta förstärktes av andra yrkesgrupper och hade negativ effekt på kommunikation och samarbete och därmed patientsäkerhet. Att dra slutsatser kring nyttan av denna typ av projekt är inte lätt. Många av de nya metoder som införts inom ramen för projektet är svåra att utvärdera objektivt. De utvärderingar som gjorts är i huvudsak subjektiva. Å andra sidan visar forskning inom andra vårdområden att medarbetarnas självskattning om verksamhetens kommunikation och samarbete är ett tillförlitligt mått på patientsäkerheten (12). Utvärderingen har också visat att den strålbehandlingsspecifika checklistan ökar sannolikheten för att medarbetarna verkligen genomför säkerhetskontroller enligt givna rutiner inför varje patients dagliga strålbehandling, vilket självklart torde minska risken för avvikelser. Dessutom påtalar ledande patientsäkerhetsforskare (4) att intervention med syfte att förbättra patientsäkerheten bör fokusera på att minska risken för exponering för avvikelser, snarare än att minska antalet avvikelser. Resonemanget bygger på att mörkertalet är stort och många avvikelser ändå aldrig upptäcks. Analys av genomförda enkätundersökningar (kvantitativa data) samt analys av data från fokusgruppsdiskussioner och dagböcker (kvalitativa data) pågår och inga resultat finns ännu klara. Vi ser dock i det insamlade materialet att många medarbetare som genomgått utbildningsaktiviteter beskriver en ökad medvetenhet kring kommunikation och samarbete och dess påverkan på patientsäkerheten. En svag länk kan självklart vara att inte alla medarbetare kunde erbjudas att delta. En säkerhetskultur beskrivs (4) skapas av ord, tankar och handling över tid i en organisation och kan därför sällan ändras snabbt efter ett förändringsarbete eller projekt. Säkerhetsklimatet beskrivs kunna ändras snabbare än kulturen och en ändring av klimatet ändrar kulturen 18

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Internationaliseringsdagarna 2016 2016-11-02 Anders Clarhäll Participant Report Form Identification of the Participant and General Information (Motivation)

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks Support Manual HoistLocatel Electronic Locks 1. S70, Create a Terminating Card for Cards Terminating Card 2. Select the card you want to block, look among Card No. Then click on the single arrow pointing

Läs mer

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils Shortly on our work Number of received pupils: - 300 for school year 2014-2015 - 600 for school year 2015-2016 - 220 pupils aug-dec 2016 - ca. 45

Läs mer

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Avhandlingens syfte och metoder Det övergripande syftet är att undersöka en rad

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31

Läs mer

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se Ann-Sofie Källberg Högskolan, Dalarna Akutkliniken, Falu Lasarett Institutionen för Medicin Solna, Karolinska

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete utifrån öppna jämförelser? Exempel från Landstinget i Kalmar län

Systematiskt förbättringsarbete utifrån öppna jämförelser? Exempel från Landstinget i Kalmar län Systematiskt förbättringsarbete utifrån öppna jämförelser? Exempel från Tillgänglighet och förnyelse - kombinera organisation och utveckling Tillgänglighet och förnyelse Strukturfrågor Utvecklingsfrågor

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Säkert teamarbete. Crew Resource Management. Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam. Utbildning i Säkert teamarbete

Säkert teamarbete. Crew Resource Management. Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam. Utbildning i Säkert teamarbete Crew Resource Management Säkert teamarbete Utbildning i Säkert teamarbete Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam Utveckla och implementera säkerhetsverktyg i det dagliga patientarbetet Crew Resource Management

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Questionnaire for visa applicants Appendix A

Questionnaire for visa applicants Appendix A Questionnaire for visa applicants Appendix A Business Conference visit 1 Personal particulars Surname Date of birth (yr, mth, day) Given names (in full) 2 Your stay in Sweden A. Who took the initiative

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Driving in the USA Driving is the lifeblood of the United States. It fosters commerce, recreation and

Läs mer

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2.

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2. Kursvärdering - sammanställning Kurs: 2AD510 Objektorienterad programmering, 5p Antal reg: 75 Program: 2AD512 Objektorienterad programmering DV1, 4p Antal svar: 17 Period: Period 2 H04 Svarsfrekvens: 22%

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

Equips people for better business

Equips people for better business Equips people for better business The Corn Philosophy When I was young, I used to spend time with my grandparents on their farm. One day my granddad asked me to fix the fence. Instead I went swimming with

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

IAK115 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design 1&2, 4 hp (H15)

IAK115 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design 1&2, 4 hp (H15) IAK5 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design &2, 4 hp (H5) Antal respondenter: 6 : Svarsfrekvens: 6,25 %. Information och inflytande / Information and influence Fick du tillräcklig information

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Read Texterna består av enkla dialoger mellan två personer A och B. Pedagogen bör presentera texten så att uttalet finns med under bearbetningen.

Read Texterna består av enkla dialoger mellan två personer A och B. Pedagogen bör presentera texten så att uttalet finns med under bearbetningen. ! Materialet vill ge en gemensam bas av användbara fraser för dialoger i klassrummet. skapa dialoger mellan elever på engelska. skapa tydliga roller för två personer, och. presentera meningsfulla fraser

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

Teenage Brain Development

Teenage Brain Development Teenage Brain Development In adults, various parts of the brain work together to evaluate choices, make decisions and act accordingly in each situation. The teenage brain doesn't appear to work like this.

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1 Discovering!!!!! ÅÄÖ EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24 Misi.se 2011 1 Dialogue SJs X2000* från Stockholm är försenat. Beräknad ankoms?d är nu 16:00. Försenat! Igen? Vad är klockan? Jag vet inte.

Läs mer

Libers språklåda i engelska: Spel och lekar (7 9)

Libers språklåda i engelska: Spel och lekar (7 9) Libers språklåda i engelska: Spel och lekar (7 9) Libers språklåda i engelska: Spel och lekar är en gedigen uppsättning övningar som kombinerar träning i muntlig språkproduktion med grammatik- och frasträning.

Läs mer

KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER. Joel Rasmussen, Örebro universitet

KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER. Joel Rasmussen, Örebro universitet KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER Joel Rasmussen, Örebro universitet joel.rasmussen@oru.se Vad som bör betraktas som en risk är inte självklart

Läs mer

2014-11-21 Av Patrik Österblad

2014-11-21 Av Patrik Österblad 2014-11-21 Av Patrik Österblad The interview We take a dive into a situation most of us have been in. The job interview. Questions and answers you as a job seeker perhaps should ask, as well as what you

Läs mer

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Geriatriskt Forum 8 oktober 2015 Svensk Geriatrisk Förening Susanne Kvarnström fil dr, hr-strateg Interprofessionellt teamarbete vad är ett team? Varför

Läs mer

IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16)

IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16) IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16) Antal respondenter: 14 : 3 Svarsfrekvens: 21,43 % 1. Information och inflytande / Information and influence Fick du tillräcklig information om kursens innehåll

Läs mer

Primärvårdens nationella kvalitetsdag 2012-11-27. PATIENTSÄKERHET MED HJÄLP AV MAPSAF. Mikael Christiansson Specialist i allmänmedicin

Primärvårdens nationella kvalitetsdag 2012-11-27. PATIENTSÄKERHET MED HJÄLP AV MAPSAF. Mikael Christiansson Specialist i allmänmedicin Primärvårdens nationella kvalitetsdag 2012-11-27 PATIENTSÄKERHET MED HJÄLP AV MAPSAF. Mikael Christiansson Specialist i allmänmedicin Patientsäkerhetslagen 2010:659 Vårdgivarens skyldighet att bedriva

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

Välkommen ombord! Lag A: Har flygcertifikat resp. kabinutbildning och går

Välkommen ombord! Lag A: Har flygcertifikat resp. kabinutbildning och går Välkommen ombord! Lag A: Har flygcertifikat resp. kabinutbildning och går kurser ibland - FINNS EJ! Lag B: Har flygcertifikat resp. kabinutbildning och examineras regelbundet i både tekniska och icketekniska

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar

Läs mer

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates.

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Delstudie inom EU-projektet Workable 2010-2013 Gunilla Bergström Casinowsky Institutionen för

Läs mer

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng Materialplanering och styrning på grundnivå Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen TI6612 Af3-Ma, Al3, Log3,IBE3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles

Läs mer

Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016.

Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016. Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016 v.6-12 Book Project During this project you will be reading English

Läs mer

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM Förtroende ANNA BRATTSTRÖM The importance of this treaty transcends numbers. We have been listening to an old Russian maxim dovaray ne proveray Trust, but Verify Vad innebär förtroende? Förtroende är ett

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN Lars Uhlin och Maria Kvarnström Enheten för medicinsk pedagogik (UME), Karolinska Institutet, Stockholm

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

Om Sodexo. Sodexo i världen. Sodexo i Norden. 16 miljarder omsättning Mer än 33 400 sites 391 000 anställda. 80 länder

Om Sodexo. Sodexo i världen. Sodexo i Norden. 16 miljarder omsättning Mer än 33 400 sites 391 000 anställda. 80 länder www.sodexo.se Om Sodexo Sodexo i världen 80 länder 16 miljarder omsättning Mer än 33 400 sites 391 000 anställda Världens tredje största tjänsteföretag 50 miljoner människor nyttjar våra tjänster varje

Läs mer

Mina målsättningar för 2015

Mina målsättningar för 2015 Mina målsättningar för 2015 den / - 1 Vad har jag stört mig på under 2014? När jag tänker på det, vill jag verkligen ändra på det i framtiden. Under 2014 har jag varit så nöjd med detta i mitt liv. Detta

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och

Läs mer

Presentation av Kliniskt utvecklingsår (KUÅ)

Presentation av Kliniskt utvecklingsår (KUÅ) Presentation av Kliniskt utvecklingsår (KUÅ) Bakgrund Önskemål om yrkesintroduktion Arbetsmiljö Rekrytering/Personalomsättning Central finansiering Syfte Syftet med KUÅ är främst att säkra en yrkesintroduktion

Läs mer

PATIENTENS SÄKERHET EN NATURLIG DEL AV SJUKSKÖTERSKANS UTBILDNING

PATIENTENS SÄKERHET EN NATURLIG DEL AV SJUKSKÖTERSKANS UTBILDNING PATIENTENS SÄKERHET EN NATURLIG DEL AV SJUKSKÖTERSKANS UTBILDNING Ann-Britt Ivarsson Ekedahl, ämnesföreträdare och adjunkt Carin Alm Roijer, prefekt och lektor Mariette Bengtsson, studierektor och docent

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Internationalisering i mötet med studenter. Hedda Söderlundh

Internationalisering i mötet med studenter. Hedda Söderlundh Internationalisering i mötet med studenter Hedda Söderlundh Hedda.Soderlundh@sh.se Bakgrund Eget avhandlingsarbete: Språkliga effekter av internationalisering av högre utbildning. Vad händer med svenskan?

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Riskanalyser inom extern strålbehandling med inriktning mot MTO Förutsättningar att dra lärdom av inträffade händelser inom sjukvård

Riskanalyser inom extern strålbehandling med inriktning mot MTO Förutsättningar att dra lärdom av inträffade händelser inom sjukvård Riskanalyser inom extern strålbehandling med inriktning mot MTO Förutsättningar att dra lärdom av inträffade händelser inom sjukvård Marcus Arvidsson 1 Syfte med projektet Öka kunskapen om metoder för

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kvalitet och patientsäkerhet Signaler från sektioner/specialitetsföreningar

Läs mer

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Birgitta Åkesdotter Gustafsson Leg. Sjuksköt. Spec. Sjuksköt Operationssjukvård, Fil. Mag.

Läs mer

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

Certifiering av medicintekniker. Per Ask

Certifiering av medicintekniker. Per Ask Certifiering av medicintekniker Per Ask There was a recommendation by the Swedish government from 1989 that clinical engineers should have a university degree in engineering of at least two years of length.

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

Förutsättningar för att upprätthålla och utveckla en välfungerande verksamhet kring erfarenhetsåterföring

Förutsättningar för att upprätthålla och utveckla en välfungerande verksamhet kring erfarenhetsåterföring Förutsättningar för att upprätthålla och utveckla en välfungerande verksamhet kring erfarenhetsåterföring Johan Lindvall, fil dr Branscher och arbetsmetoder Kärnkraft Spårtrafik Vägtrafik Sjöfart Luftfart

Läs mer

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö.

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Varje oktober sedan år 2000 kommer världsledande ljusdesigners till Alingsås för att ljussätta centrala delar av staden.

Läs mer

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt teamarbete Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt lärande- IPL de tillfällen när två eller flera yrkesgrupper lär tillsammans

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Isometries of the plane

Isometries of the plane Isometries of the plane Mikael Forsberg August 23, 2011 Abstract Här följer del av ett dokument om Tesselering som jag skrivit för en annan kurs. Denna del handlar om isometrier och innehåller bevis för

Läs mer

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En gemensam samverkansstruktur för den

Läs mer

Crew Resource Management. Vad visste Chesley Sullenberger när han i januari 2009 landade Cactus 1549 i Hudsonfloden?

Crew Resource Management. Vad visste Chesley Sullenberger när han i januari 2009 landade Cactus 1549 i Hudsonfloden? CRM Crew Resource Management Vad visste Chesley Sullenberger när han i januari 2009 landade Cactus 1549 i Hudsonfloden? Han visste att: Saker och ting går fel Kommunikationsbrister är den vanligaste orsaken

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer