Intersektionalitet. Dagens agenda. Syfte

Transkript

1 Intersektionalitet FD Åsa-Karin Engstrand Företagsekonomi, IEI Dagens agenda Kategorier och kategorisering -varför? -hur? -konsekvenser Intersektionalitet -teorier som samverkar -exempel på forskning Hur går vi vidare? Syfte Att ge er verktyg för att kritiskt granska hur människor kategoriseras i organisationer och vilka effekter detta kan leda till Att ni ska reflektera kring hur ni kategoriserar dels er själva och andra

2 Lite bakgrund Kategori, grek. Kat.:gori a, egenskap Våra liv genomsyras av kategoriseringar! En myndighet för kategoriseringar! Tabellverket Grundades 1749 En stor befolkning ansågs av staten vara en grundförutsättning för en stor nation (merkantilism) Nordiska kriget skapade nöd och fattigdom Befolkningsantalet borde undersökas Grunden fanns i folkbokföringen (1686) Tabellverkets kategoriseringar a) Döpta och begravda fördelade på kön b) Döda fördelade på ålder, kön, dödsorsak c) Befolkningen efter kön och stånd (adel, präster, borgare, bönder)

3 1756 blev Tabellverket Tabellkommissionen 1858 blev kommissionen Statistiska centralbyrån Bakom varje klassificering och kategorisering finns en aktör/er! Varje kategori som förs fram kan ses som en värdering av något samtidigt som det marginaliserar och bortser från en annan kategori För varje individ eller grupp ger kategoriseringar fördelar eller nackdelar Varför kategorier? Kognitiv psykologi - Individen hanterar information genom kognitiva processer vari världen kategoriseras på ett bestämt sätt - Världen antas innehålla så mycket information att individen inte kan skapa mening i kaoset om hon inte använder kategorier - Individen vill reducera komplexitet

4 Diskurspsykologi - Våra sätt att förstå och kategorisera världen är historiskt och kulturellt specifika och därmed tillfälliga och möjliga, inte nödvändiga - Det är inte individens inre mentala processer som är centrala utan den sociala och kulturella miljö som individen agerar inom tillsammans med andra individer Hur görs kategoriseringar i organisationer? Kön: Your Concept Car (YCC), kvotering Etnicitet/ras: textilprojekt, etnicitetsdrivet företagande, mångfald Sexualitet: heterosexualitet, ex. klädkoder, övrig: Pridefestivalen Handikapp: ex. arbetshandikapp (Samhall), Paralympics Ålder: ex. Citibank, anställningspreferenser, seniorrabatt Konsekvenser Kategoriseringar bidrar således både till -Uteslutning, t.ex. rasism, sexism, homofobi och -Inneslutning, t.ex gayrörelsens framv äxt, fackföreningar, Black movement

5 Här bör man således skilja på -extern kategorisering och -självkategorisering Problem Generella kategoriseringar om människor påverkar hur vi ser på samhället och hur vi beskriver vår granne Kategoriseringar kan skapa stigmatisering genom att man förknippar en person med vad t.ex. statistik säger om en viss grupp Kategoriseringar öppnar upp för individer att identifiera sig med sin kategori snarare än med sina individuella möjligheter

6 Vilken kategori är viktigast? Forskning kring vad som skapar uteslutning och underordning kom till en början att fokusera på klass Efter stark kritik från den feministiska rörelsen blev kön (läs kvinnor) en viktig kategori Men Kritik mot forskning som förklarat organisatoriska fenomen utifrån en kategori, t.ex. kön USA: jur prof Kimberlé Crenshaw Etnicitet lyftes fram som en faktor som bör undersökas i samband med kön och klass Sexualitet lyftes också fram Således Intersektionalitetsperspektivet är -en kritik mot reducering av komplexitet Intersektionalitetsperspektivet betonar att -världen är komplex vilket innebär att människor inte kan reduceras som tillhörande en kategori (t.ex. kvinna)

7 Teorier som samverkar Teorier om klass Teorier om kön Teorier om etnicitet Teorier om sexualitet Klass Karl Marx (bl.a1867): Kamp mellan sociala klasser driver historien framåt Antonio Gramsci ( /71): Subalterna klasser: de som inte uppnått klassmedvetande E.P Thompson (1963): Sociala klasser är en relation Guy Debord (1977): Skådespelssamhället, medborgarna är konsumenter, inte producenter Pierre Bourdieu (1984): klass är en fråga om historik, skolning och konsumtion

8 Dan Clawson (1980): kritiserade Webers teori om byråkrati. Byråkrati reflekterar behovet av kontroll över arbetstagarna Mark Banish (2000): hur taylorismen använts som ett verktyg för att kontrollera och dressera arbetarklassen Etnicitet Postkolonial teori: man bör beakta de västerländska samhällenas kolonisering när man analyserar organisation och organisering idag Olika discipliner integreras Den Andre Centrala forskare Frantz Fanon, fransman, född i Martinique (1963, 1986): psykiatriker, beskriver hur den kolonialiserade personen förvandlas till den Andre, icke-vite. Edward W. Said, amerikansk palestinier (1978): litteraturvetare, Orientalism : västerlandets skapande av bilden av Orienten

9 Gayatri Chakravorty Spivak (1999) Litteraturvetare, född i Indien, verksam som prof i USA Begreppet de subalterna Hur de subalterna marginaliseras bl.a i västeuropeiska klassiska texter ( non- Western women ) Stella Nkomo (1992, 1996): etnicitet har blivit marginaliserat inom organisationsteorin, vithet tas för givet Queer theory Sexualitet Judith Butler: amerikansk filosof, professor Gender Trouble (1990): -ifrågasatte feminismen och heterosexualiteten som norm -performativitet: kön som föreställning Tiina Rosenberg, professor (2002) Queerfeministisk agenda

10 Resultat: mer komplexa studier kön ålder klass Individens/gruppens överordning/underordning etnicitet handikapp sexualitet Intersektionella studier Adib & Guerrier (2003): The interlocking of gender with nationality, race, ethnicity, and class -hur hotellanställda definierar sig själva utifrån kön, klass, etnicitet beroende på vilka relationer de befinner sig i Göransson (2005): Makten och mångfalden -hur klass, etnicitet finns representerat bland män och kvinnor på toppositioner

11 Burrell & Hearn (1989): The sexuality of organization -konstruktionen av sexualitet existerar tillsammans med ålder, etnicitet, klass och kroppsförmåga Holmqvist (2005): Samhall: om att bli normal i en onormal organisation -etnicitet, klass och handikapp samverkar McDowell (1997): Capital culture -hur klass, kön och etnicitet spelar in bland anställda inom Londons finanskvarter

12 Cooke (2003): The denial of slavery in management studies -hur etnicitet och klass används i arbetsorganisation på plantager Förslag till hantering av kategorier och komplexitet Att vara medveten om befintliga, förgivettagna kategorier Att använda olikakategorier Att kombinera kategorier (hur går kategorierna in i varandra=intersektion) Att förstå att världen är inte färdig utan ständigt kan omtolkas Tack för er uppmärksamhet!