SLUTRAPPORT. Anders Pettersson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT. Anders Pettersson 2015-06-28"

Transkript

1 SLUTRAPPORT Anders Pettersson

2 Innehållsförteckning 1. Introduktion Bakgrund Frågeställningar Metod och avgränsningar Om rapporten Presentation av Gambiagruppernas nuvarande organisation och intressenter Observationer och analys kring nuvarande organisation Varför engagerar man sig i Gambiagrupperna? SOG:s arbete Gambiagruppernas kontor och arbete i Gambia Gambiagruppernas kansli i Sverige Gambiagruppernas medlemsgrupper och verksamheten i Sverige Gambiagruppernas ekonomi Förslag på organisationsförändringar Införa individuellt medlemskap Utveckla arbetet med turister Utveckla uthyrningen av compounden Omorganisera tjänsterna och bemanningen i Gambia Se över kansliets struktur Utveckla kommunikationsarbetet Sammanfattning Lista på samtliga rekommendationer Bilaga A Lista på intervjuade personer

3 1. Introduktion 1.1 Bakgrund Gambiagrupperna har arbetat i Gambia i över 35 år och haft permanent svensk personal sedan mitten av 80-talet. Under en lång tid dominerades verksamheten av skolbyggnation som finansierats med stöd från Sida, kanaliserat genom Forum Syd, samt genom insamlade egeninsatser från Gambiagruppernas olika medlemsgrupper. I början av 2000-talet signalerade Forum Syd att stödet till skolbyggnation skulle fasas ut och Gambiagrupperna satte igång med ett utvecklingsarbete för att utveckla och förändra verksamheten i Gambia. Arbetet expanderades och mer svensk personal anställdes och expansion av nya verksamheter inkluderade lärarfortbildning, arbete med kvinnokooperativ, miljöarbete och organisationsutveckling. Dessa samlades under senare delen av 00-talet under ett paraply, byutveckling, där de olika insatserna koncentrerades i ett antal byar. I samband med den utvecklingen expanderade även antalet lokalt anställda på kontoret och en större del av insatserna genomfördes av lokal personal. Nästa steg i organisationens utveckling, återigen pådrivet av krav från den viktigaste givaren, Forum Syd, så ombildades det lokala kontoret till att 2013 vara en egen självständig lokal organisation med egen personal och styrelse (FIOH-TG). Gambiagrupperna i Sverige fick därmed fått en ny relation till den gambiska personalen där man gått från att vara arbetsgivare till att vara en partner. I samband med detta har även Forum Syd gett besked om ett minskat stöd till svensk personal på plats i Gambia för att kvalitetssäkra och följa upp verksamheten. Basen i Gambiagrupperna är de olika medlemsgrupperna där engagerade medlemmar samlar in pengar till egeninsatsen för Forum Syd-bidraget. Dessutom sprider man information om Gambia till allmänheten och väljer Gambiagruppernas styrelse, SOG. Många medlemmar och grupper besöker även regelbundet verksamheten i Gambia och har ofta en nära relation med målgrupperna och de drar nytta av Gambiagruppernas arbete. De senaste åren har det, överlag inom Gambiagrupperna, varit en nedgång i gruppernas aktivitet och insamling. Många grupper är vilande eller har upphört. Mot bakgrund av dessa tre faktorer: 1) Bildandet av en lokal NGO i Gambia, 2) Avisering från Forum Syd om minskat bidrag för den svenska verksamheten och 3) Minskad aktivitet i grupperna, beslutade SOG på sitt möte 9-10 januari 2015 om att genomföra en översyn av Gambiagruppernas organisation eftersom förutsättningarna för arbetet har förändrats de senaste åren, inte minst har resurserna för ledning och administration reducerats. Anders Pettersson fick i uppdrag av SOG att genomföra översynen, vilken mynnat ut i denna rapport. 3

4 1.2 Frågeställningar Enligt överenskommelse ska översynen besvara följande frågor: Hur bör Gambiagrupperna organisera sitt arbete i Sverige avseende grupper, SOG, ev. anställda etc. Hur bör Gambiagrupperna vara organiserade i Gambia? Vilken rollfördelning ska finnas mellan SOG, grupperna, FIOH-TG och Gambiagrupperna i Gambia (FIOH-SE)? Vilken service ska enskilda Gambiagrupper förvänta sig av den gemensamma organisationen? Hur bör Gambiagrupperna använda sina resurser utifrån nuvarande intäktsnivå? Utredningen innebär en fördjupad analys avseende ekonomin, utifrån idag tillgängliga resurser inom organisationen. 1.3 Metod och avgränsningar Utredningen har bestått av sex faser enligt följande. Fas 1 Inledande möte med SOG och uppstart Den 7 mars hade SOG ett möte då uppdrag, förväntningar och förutsättningar diskuterades igenom i SOG. Fas 2 Telefonintervjuer Individuella telefonintervjuer har genomförts med åtta nuvarande och/eller f.d. SOGmedlemmar, representanter från tre medlemsgrupper, kanslist samt ekonomiansvarig i Gambia. Dessutom har Gambiagruppernas handläggare på Forum Syd intervjuats. En lista på samtliga intervjuade återfinns i Bilaga A. Fas 3 Ekonomisk genomgång Den 24 april genomfördes en heldags genomgång i Mullsjö tillsammans med kassören för en genomgång av ekonomin samt intervju av kassören. Fas 4 Analys och framtagande av rapportutkast Materialet bearbetades och analyserades och ett utkast till ett rapportutkast. Rapportutkastet besvarar frågeställningarna ovan och presenterar konkreta rekommendationer till SOG på hur en organisation borde se ut. Rapportutkastet skickades till SOG 1 juni Fas 5 Presentation av rapportutkast för SOG Rapportutkastet presenterades muntligt för SOG den 13 juni 2015 och innehållet diskuterades. Fas 6 Författande av slutrapport Baserat på skriftliga synpunkter från SOG togs en slutrapport fram. 4

5 Följande avgränsningar har överenskommits: Översynen har ett kortsiktigt perspektiv på Gambiagruppernas organisation utifrån 1-2 årigt perspektiv. Ingen översyn görs över den långsiktiga organisationen eller grundläggande strukturer. Översynen fokuserar på Gambiagruppernas organisation. Det är inte en utvärdering av verksamheten och dess resultat. 1.4 Om rapporten Rapporten är baserad på genomförda intervjuer och genomgång av ekonomin. I kapitel 2 görs en presentation av Gambiagruppernas nuvarande organisation och hur den relaterar till Gambiagruppernas intressenter. I kapitel 3.1 presenteras tre områden som enligt intervjuerna är viktiga för att skapa engagemang inom Gambiagrupperna. Dessa ligger till grund för vidare analys och rekommendationer i de övriga kapitlen. Resterande kapitel 3 innehåller observationer, analys och slutsatser av olika funktioner inom Gambiagrupperna samt innehåller rekommendationer för hur dessa kan utvecklas och förbättras inom ramen för nuvarande organisation. I kapitel 4 presenteras sex förslag på organisationsförändringar inom Gambiagrupperna. Kapitel 5 är en sammanfattning och kapitel 6 listar samtliga rekommendationer till Gambiagrupperna. 5

6 2. Presentation av Gambiagruppernas nuvarande organisation och intressenter Gambiagrupperna är en organisation som består av ca 20 olika medlemsgrupper runt om i Sverige. Grupperna är olika i sin karaktär där några är egna registrerade organisationer, med egna bankkonton, styrelser etc. medan andra är mer informella. Medlemsgrupperna träffas en gång per år i ett samrådsmöte och väljer en styrelse, SOG. Det är också genom grupperna som det utåtriktade arbetet i Sverige sker gentemot medlemmar och allmänhet. Gambiagrupperna har ett kontor i Gambia (FIOH-SE) som fram till nyligen haft två stycken svenskar anställda (ofta och i denna rapport benämnda volontärer ). Gambiagrupperna äger vidare i Gambia ett compound, bestående av kontorslokaler och sex stycken bostadslägenheter. SOG är ansvarig för ledningen av FIOH-SE. I Sverige finns även ett kansli som bemannas av deltidsarvoderade medlemmar. Följande funktioner ingår i kansliet: ordförande, kassör och kanslist. Finansiering av verksamheten sker med bidrag från Sida, vilka kanaliseras genom Forum Syd. 10 % medlen måste även samlas in av medlemsgrupperna i s.k. egeninsats, en förutsättning för att få Sida-bidrag. För att underlätta insamlingen har Gambiagrupperna sedan några år tillbaka ett s.k. 90-konto, som gör att man är granskad av Stiftelsen för Insamlingskontroll och ger möjlighet till medlemskap i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII) som driver frågor om kvalité i insamlingsarbetet. Gambagruppernas samarbetsorganisation i Gambia, FIOH-TG, delar lokaler med FIOH-SE, men är i övrigt en självständig organisation med egen styrelse och personal. FIOH-SE är den viktigaste bidragsgivaren för FIOH-TG. Det är FIOH-TG som arbetar med att genomföra aktiviteterna i Gambiagruppernas olika projekt, byutvecklingsbyar. I Gambia har även FIOH- SE aktiviteter som innefattar hjälp till medlemmar på besök och ett arbete mot turisterna i syfte att rekrytera nya medlemmar och informera om Gambiagruppernas verksamhet. Följande bild visar en översikt av Gambiagruppernas olika funktioner och dess intressenter: 6

7 Kvadrater med ljusare bakgrund representerar de delar som är en del av Gambiagrupperna. Grön bakgrund syftar på verksamheter och funktioner bestående av gambier. Runda figurer representerar intressenter till Gambiagrupperna. Följande tabell innehåller en övergripande beskrivning av sammansättningen och ansvar för de olika delarna av Gambiagrupperna och FIOH-TG. Funktion Sammansättning Ansvar Medlemsgrupper Medlemmar som rekryteras av grupperna. Samrådsmötet SOG Kansli FIOH-SE FIOH-TG Representanter från alla medlemsgrupper Tio personer valda av Samrådsmötet Fyra stycken deltidsarvoderade medlemmar Fram till nyligen två stycken anställda. Samarbetsorganisation, ca 20 anställda. Insamling av egeninsatser Val av SOG och delta på samrådsmötet Kontakt med medlemmar och allmänhet Välja SOG Fastställa årsredovisning Välja in nya medlemsgrupper Anta verksamhetsplan Övergripande ansvar gentemot Forum Syd Ansvar för kansli och FIOH-SE samt avtalsrelationer med FIOH-TG Leda verksamheten Dialog med medlemsgrupper Övergripande ekonomiskt ansvar Sköta ansökan och redovisning till Forum Syd Dialog med Svensk Insamlingskontroll och FRII Arkiv Service och stöd till SOG och medlemsgrupperna Löpande ekonomi och bokföring Stöd och utveckling av verksamheten i Gambia samt dialogpartner till FIOH-TG Stöd till besökare från grupperna Turistverksamhet Ansvar för compound och driften i Gambia Genomförande av Gambiagruppernas projekt i Gambia som finansierats av Forum Syd och Gambiagrupperna. 7

8 3. Observationer och analys kring nuvarande organisation Detta kapitel presenterar olika aspekter av Gambiagruppernas nuvarande organisation och presenterar rekommendationer om hur Gambiagrupperna kan förbättra sitt arbete inom ramen för nuvarande organisation. 3.1 Varför engagerar man sig i Gambiagrupperna? I samband med utredningen har frågan om engagemang i Gambiagrupperna, på olika nivåer, återkommit som en röd tråd. Frågeställningar som Vad gör Gambiagrupperna unika?, Varför väljer man sig att engagera sig i just Gambiagrupperna? och Vad skiljer Gambiagrupperna från andra organisationer? har diskuterats. Idag är Gambiagrupperna helt beroende av ideellt engagemang i medlemsgrupperna och i SOG, både för att samla in egeninsats och för att kunna genomföra verksamheten. Det innebär att Gambiagrupperna måste organisera sig på ett sådant sätt att man stöttar det ideella engagemanget i organisationen. Även om anledningarna skiljer sig mellan olika personer är det tre tydliga områden som genomsyrar svaren: Vikten av den personliga närheten till verksamheten Detta är det område som lyfts fram som det allra starkaste skälet till ett engagemang i Gambiagrupperna. En mycket viktig del till att detta uppstår är besök i Gambia av de engagerade. Flera har även angett att det är en absolut förutsättning för att kunna engagera någon under en längre period i föreningen. Personlig närhet innebär även att man får information om hur det går för verksamheten och att man känner delaktighet och kan påverka. Man rekryteras även, till stor del, in i Gambiagrupperna av andra som står organisationen nära. Gambiagrupperna behöver därför organisera sig och stötta engagerade och deras närstående och bekanta till att ha en personlig relation till verksamheten med regelbundna besök i Gambia. Koppling mellan insatser i Sverige och resultat i Gambia Det andra området som kommit upp är att få bekräftelse på att de insatser man gör i Sverige, både i grupper och i SOG, genererar konkreta resultat och förändring för människor i Gambia. Det är därför viktigt att Gambiagrupperna arbetar systematiskt med att informera och dokumentera sina resultat och hur man skapat förändring för människor. Vilken sorts verksamhet som genomförs har i liten omfattning lyfts fram och den tidigare farhågan att det bara var skolbyggnader som var viktiga finns det inget stöd för. Gambiagrupperna kan här utveckla sitt arbete med s.k. storytelling som många insamlingsorganisationer arbetar med, där personliga förändringar och resultat lyfts fram, som ett komplement till det systematiska resultatarbetet i de projekt som genomförs. (Detta diskuteras vidare i kapitel 4.6) 8

9 Professionellt men ändå ideellt Ett tredje centralt område är att Gambiagrupperna upplevs vara en organisation som är liten och baserade på ideella krafter, men samtidigt ha en hög grad av professionalism och är seriös. Det gör att de som är engagerade känner att de litar på organisationen och att man skiljer ut sig från större organisationer som upplevs vara byråkratiska och där en större del av pengarna inte når fram. Det handlar i första hand inte om att Gambiagrupperna uppfattas vara en liten organisation utan snarare avsaknaden av en professionaliserad insamlingsorganisation och ett förhållningssätt där medlemmarna deltar i verksamheten. Dessa tre områden bedöms som väldigt viktiga för Gambiagrupperna och en förutsättning för att vara framgångsrika framöver. Det är intressant att notera att få eller inga personer som intervjuats lyfts fram en viss typ av verksamhet i Gambia som extra viktig, t.ex. skolbyggnation, utan det är just relationella perspektiv och kopplingar till Gambia som har stor betydelse. I samband med organisationsöversynen har frågan om Gambiagrupperna bör överväga att gå samman med någon annan organisation ställts. Eftersom Gambiagrupperna är den överlägset största svenska organisationen som arbetar i Gambia är det inte aktuellt med ett samgående med någon annan organisation som arbetar i Gambia. Relationen bland medlemmar är också starkt kopplad till just Gambia och därför bedöms ett samgående med annan svensk organisation, i dagsläget, inte som en väg framåt för Gambiagrupperna. Slutsatser En gemensam faktor för de tre områdena är att medlemmar och engagerade i Gambiagrupperna behöver känna ägandeskap för organisationen och verksamheten och möjlighet att påverka och vara delaktig. Gambiagrupperna behöver därför se hur de kan utveckla sin organisation utifrån detta. 3.2 SOG:s arbete Flera av de intervjuade uttrycker uppskattning över arbetet i SOG och det engagemang och intresse som finns för Gambiagruppernas verksamhet. Man är på många sätt även nöjd med arbetet i SOG, men att det är ett par områden som tydligt framträder där SOG:s arbete kan utvecklas. Problem med avhopp och dålig närvaro på möten De senaste åren har flera personer valts in i SOG som sedan inte suttit kvar länge och/eller inte deltagit på mötena eller varit aktiva emellan. Det har försvagat SOG:s roll och ett större arbete har lagts på de som varit engagerade. 9

10 Viktiga frågor diskuteras inte på SOG-mötena SOG har i Gambiagrupperna både en operativ roll (dvs. ansvarig och genomför verksamheten) och en strategisk roll (dvs. ansvar för att utveckla och förnya verksamheten). Utmaningen är att balansera mellan de två. Flertalet har lyft fram att SOG i dagsläget ägnar för mycket av sin tid åt att lösa operativa arbetsuppgifter och att det strategiska utvecklingsarbetet därmed blir eftersatt. Mötena är inte tillräckligt förberedda En mycket stor del av SOG:s arbete sker på SOG-mötena där aktuella frågor diskuteras och beslut tas. Jämfört med ett par år sedan är SOG-mötena, pga. ekonomiska skäl, kortare idag (oftast 1 dag) och det ställer högre krav på en effektiv användning av tiden då många punkter ska avhandlas. Det är då viktigt att underlag inför mötet finns tillgängligt och att SOG:s arbetsutskott (AU) har förberett de viktigaste punkterna. Otydliga ansvarsuppgifter Inom SOG finns det ett stort antal ansvarsområden fördelade på ledamöterna. I flera fall är det tydligt vad ett ansvarsområde innebär, t.ex. firmatecknare, medan det i andra fall inte kopplas något tydligt uppdrag eller befogenheter till ansvarsområdet utan det blir vad man gör det till. Det skapar en otydlighet och i flera fall uppger de intervjuade att systemet inte fungerar. Flera har även tagit upp att det finns en otydlighet kring vilka uppgifter som tillhör kansliet och vilka uppgifter som är för SOG-medlemmar, speciellt då flera av de som ingår i kansliet även är SOG-ledamöter. Det stora antalet avhopp och den dåliga närvaron på SOG-mötena de senaste åren kan ha flera orsaker, men en faktor som tydligt lyfts fram är att flera upplever att det är svårt för nya ledamöter att komma in i arbetet och kunna vara delaktiga. Det är naturligt att det i en organisation som Gambiagrupperna inte är enkelt att gå in i SOG och ta ett stort ansvar och förstå hela organisationen. Det är därför viktigt att man sänker trösklarna in i arbetet. Två konkreta saker bör göras för att sänka trösklarna in i arbetet: 1) Ha en styrelseintroduktion för nya ledamöter. Styrelseintroduktionen bör genomföras snarast efter årsmötet och ge en introduktion till Gambiagrupperna, hur Gambiagrupperna ser på biståndsarbete, hur organisationen fungerar etc. 2) Definiera tydliga ansvarsområden. SOG bör gå igenom listan över ansvarsområden och skriftligen definiera dessa och vad det innebär att ha ett visst ansvarsområde vad gäller befogenheter, ansvar och förväntningar. Ansvarsfördelningen mellan SOG och kansliet behöver också tecknas ned. Rekrytering av nya ledamöter in i SOG är en stor utmaning och det är idag svårt att hitta personer som är beredda att ta på sig ett ansvar som det innebär att vara med i SOG. Här har förstås valberedningen en viktig funktion att fylla och det är viktigt att valberedningen börjar sitt arbete i god tid och att SOG-medlemmarna bidrar med synpunkter kring vilka kompetenser som behövs i SOG. 10

11 Ett sätt att sänka tröskeln in i SOG, och även skapa avlastning, kan vara att arbeta mer i utskott och/eller tillfälliga arbetsgrupper. Detta har gjorts vid ett par olika tillfällen tidigare, där arbetsgrupper med medlemmar har funnits (t.ex. SEGRA-gruppen och MI-gruppen). Det är dock möjligt att utveckla även på andra områden. När ett nytt utskott/arbetsgrupp skapas och man väljer in medlemmar utanför SOG, är det dock viktigt att ta fram tydliga riktlinjer för arbetet vad utskottet/gruppen ska arbeta med och vilka befogenheter man har. Annars riskerar man att arbetet blir kontraproduktivt och utskottet/gruppen bara existerar utan att föra verksamheten framåt. En tillfällig arbetsgrupp bör upplösas när den avslutat sin uppgift. För att stärka upp SOG:s strategiska roll i organisation och för att kunna arbeta mer utvecklingsinriktat bör följande göras: a) SOG behöver utveckla ett årshjul för sin egen verksamhet där man planerar in möten och mötesinnehåll utifrån återkommande behov i verksamheten. En del fasta punkter bör återkomma på varje möte, medan andra återkommer 1-2 gånger per år. b) SOG behöver prioritera upp arbetet med att öka intäkterna och få ytterligare givare (donors) i organisationen. Det bör vara en återkommande punkt vid varje SOG-möte att gå igenom aktuella finansieringsmöjligheter hos olika givare och var Gambiagrupperna kan lämna in ansökningar för finansiering. (Diskuteras vidare i kapitel 3.4 och 3.6 nedan) Som stöd i arbetet bör en särskild arbetsgrupp bildas där även olika personer utanför SOG kan ingå. c) SOG behöver prioritera upp arbetet med att arbeta med uppföljning av verksamhetens resultat och planering. Detta bör ske enligt det fastställda årshjulet och vara kopplat till ansökan till Forum Syd. d) SOG behöver prioritera arbetet med att arbeta med systematisk budgetuppföljning, med speciellt fokus på de delar av budgeten som inte är fasta via bidraget från Forum Syd, t.ex. administrationsbidraget och hur detta används. Gambiagrupperna är även i behov av att ta fram en gemensam strategi för arbetet de kommande åren. Det arbetet bör ledas av SOG och analyseras vidare i kapitel 3.5. Slutsatser SOG:s roll behöver förändras och utvecklas i organisationen för att arbeta mer strategiskt och utvecklingsinriktat. Man behöver även arbeta med att tydliggöra ansvarsområden och att underlätta för nya personer att bli engagerade i arbetet. Rekommendationer SOG bör överväga att sätta som ett internt mötesmål att minst 50 % av sin mötestid ska fokusera på utvecklingsinriktat strategiskt arbete. SOG:s AU bör ha ett telefonmöte innan ett ordinarie SOG-möte för att diskutera igenom dagordningen och förbereda diskussioner och beslut. SOG bör ta fram en introduktionsutbildning för nya styrelseledamöter. 11

12 SOG bör dokumentera ansvarsområdena för ledamöterna och ha tydliga förväntningar och befogenheter kopplat till varje område. SOG bör utveckla arbetet med grupper och utskott och involvera fler medlemmar, som inte är medlemmar i SOG, i dessa. Det är viktigt att ha tydliga förväntningar och befogenheter för varje grupp. SOG bör utveckla ett årshjul för sitt arbete. SOG bör vid varje möte diskutera ytterligare finansieringsmöjligheter samt följa upp användningen av administrationsbidraget. SOG bör tillsätta en arbetsgrupp som arbetar med att få fler givare (donors) till Gambiagrupperna. 3.3 Gambiagruppernas kontor och arbete i Gambia Gambiagrupperna har sedan 1986 haft bemanning med svensk personal i Gambia och funktionen har varit en viktig brygga mellan organisationen i Sverige och verksamheten i Gambia. Under de två senaste åren har Gambiagrupperna haft två stycken anställda volontärer i Gambia. En har haft ett övergripande ansvar för arbetet, medan den andra fungerat som en strategisk resurs inom ekonomi och ekonomistyrning för FIOH-TG. I dagsläget finns ingen anställd och Gambiagrupperna har fått beviljat stöd från Forum Syd med motsvarande en halvtidstjänst under 2015 och 2016 med nuvarande kostnadsnivåer för volontärer. Den långsiktiga finansieringen från Forum Syd är dock osäker. Under intervjuerna har åtta olika funktioner/uppgifter kommit fram som är centrala för Gambiagrupperna att sköta i Gambia framkommit. Dessa är: 1) Sköta compounden och hantera uthyrningen av lägenheterna. 2) Ta emot Gambiagruppernas medlemmar som är på besök och hjälpa dem med bra program och att kunna göra verksamhetsbesök. 3) Hjälpa medlemsgrupperna med servicetjänster i Gambia som är utanför Gambiagruppernas ordinarie verksamhet (fadderbarn, skicka pengar etc.) 4) Sköta turismverksamheten vilket inkluderar informationsmöte på hotellet, genomföra turistresan och informera turister på besök om Gambiagruppernas verksamhet. 5) Rapportering av verksamheten till medlemmar genom nyhetsbrev och hemsida. 6) Utveckling och uppföljning av FIOH-TGs verksamhet, speciellt kopplat till deras ekonomi och ekonomistyrning 7) Kontroll och uppföljning av avtalsefterlevnad av Forum Syd-bidraget. 8) Utveckling av verksamheten som bedrivs ute i byarna (kvalitetsutveckling). Samtliga av de intervjuade har lyft fram vikten och behovet av att säkra en långsiktig och permanent bemanning i Gambia och bedömningen är att det är ett måste för 12

13 Gambiagrupperna att ha fast personal på plats för att långsiktigt överleva som organisation. De stora kapitaltillgångar som organisationen har i Gambia motiverar också en permanent bemanning för att inte värdet på dessa ska minska. Det är alltså högsta prioritet att Gambiagrupperna hittar en form för att kunna ha stationerad personal på plats. Det åtta uppgifterna ovan kan grupperas i tre kategorier: 1) Arbete med delar som inte rör Forum Syd-bidraget Här ingår att sköta compounden, service till medlemmar och turister samt redovisning och rapportering till medlemmar. (Uppgift 1, 2, 3, 4 och 5) 2) Utveckling av FIOH-TGs kompetens och kapacitet Här ingår direkt stöd och utveckling av FIOH-TG med fokus på ekonomi (uppgift 6) och en indirekt utveckling av FIOH-TG genom att höja kvalitén på verksamheten (uppgift 8). 3) Kontroll och avtalsefterlevnad av Forum Syd-bidraget Detta är uppgift 7 och innefattar transaktioner av pengar, säkerställa korrekt upphandling och anti-korruptionshantering, kontroll av verksamheten m.m. Det finns tre sätt att finansiera bemanningen i Gambia: 1) Via medel från Forum Syd, 2) Genom administrationsbidraget från Forum Syd, 3) Genom andra intäkter. De uppgifter som ligger i kategori 1, och inte har med Forum Syd-bidraget att göra kommer på sikt inte att finansieras av Forum Syd, utan måste finansieras av Gambiagrupperna själva. Undantaget här är informationsarbetet och rapportering till medlemmar, via nyhetsbrev, som till stor del bör skötas av praktikanter, vilket diskuteras i kapitel 4.6. Många av uppgifterna i kategori 1 är heller inte nödvändiga under hela året, utan endast under perioden oktober-april, då det är turistsäsong i Gambia. Kategori 2 är den del av verksamheten där det är störst chans att Forum Syd kan finansiera en fortsatt bemanning i Gambia och det är också för detta arbete som Gambiagrupperna bör lägga fokus på sin ansökan till Forum Syd för att få finansiering till Gambiagrupperna. Kategori 3 är den del som inte nödvändigtvis behöver ske av bemannad personal i Gambia, utan kan skötas från Sverige. Uppgift 3 ovan, att hjälpa medlemsgrupperna med olika tjänster på plats i Gambia är viktig. Det innebär t.ex. distribution av pengar till olika sponsorbarn eller andra administrativa tjänster av verksamhet som grupperna bedriver. En annan viktig tjänst för några grupper är att kunna använda Gambiagrupperna för att skicka pengar till Gambia för olika delar. I dagsläget är det bara ett fåtal grupper som utnyttjar detta, men det är en uppskattat och betydelseful service. Det är dock viktigt att Gambiagrupperna tar betalt på ett rimligt sätt av grupperna för servicen. Det görs redan idag i viss utsträckning, men kan systematiseras och en nedskriven prislista, som är känd för grupperna, bör tas fram. Prislistan bör uppdateras efterhand och vara SOG:s ansvar. När det gäller att skicka pengar kan Gambiagrupperna ta 13

14 fram en rutin för detta som innebär att kostnaden för överföringar inte drabbar grupperna utan sköts centralt av Gambiagrupperna. Ett förslag på ny organisation för FIOH-SE, baserat på nuvarande ekonomi och möjlig extra finansiering från Forum Syd, diskuteras vidare i kapitel 4.4. Att hitta ytterligare intäkter diskuteras i kapitel 3.6. Slutsats Det är mycket viktigt att Gambiagrupperna har bemanning i Gambia, men man kan inte förlita sig på att detta finansieras av bidrag från Forum Syd. Det gäller specifikt de delar som inte rör själva verksamheten som rör Forum Syd-bidraget, men är viktiga för verksamheten. Rekommendationer Gambiagrupperna bör prioritera att ha bemanning i Gambia på regelbunden basis före andra personal- och arvodesersättningar. Gambiagrupperna bör i sin ansökan till Forum Syd lyfta fram det arbete som personal i Gambia gör med att stärka FIOH-TG. Gambiagrupperna bör fortsätta att tillhandahålla olika tjänster åt grupperna, men säkerställa att man tar betalt för detta och att det finns en uppdaterad prislista på olika tjänster. 3.4 Gambiagruppernas kansli i Sverige Gambiagruppernas kansli bemannas på deltid och består idag av följande funktioner: Funktion Arbetsuppgifter Lokalisering Ersättningsnivå Ordförande Dialog med grupper och andra intresserade, Ansikte utåt och svarar på frågor Ta emot löpande telefonsamtal Kontakt med Forum Syd Rapportering till Forum Syd Ansökan till Forum Syd Ansvar för praktikantverksamheten Kassör Kanslist Kanslist Löpande bokföring och betalningar i Sverige Ekonomiplanering, rapportering och finansiell redovisning Dialog och rapportering till FRII och Svensk Insamlingskontroll Sköter arkiv och lagring av dokument Hjälper till med ansökan och rapportering till Forum Syd Sköter tryckning av infomaterial, vida vyer etc. Hantering av post och e-post Rådgivning till ordförande Lagrar Gambiagruppernas material Karlskoga 2725 kr/månad kr/månad för praktikantansvaret (separat finansiering) Mullsjö 5000 kr/månad Mullsjö 2725 kr/månad + Hyresersättning 545 kr/månad Karlskoga Hyresersättning 545 kr/månad 14

15 Utöver dessa så arvoderas i dagläget Gambiagruppernas webbmaster med 500 kr/månad. Det gör att den totala ersättningsnivån för kansliet (inkl. webbmaster), inklusive sociala avgifter, är ca kr/månad. Flera personer har lyft fram att de tycker att det är oklart kring kansliet idag vad avser uppdrag, ansvarsfördelning och funktion. Eftersom de flesta som ingår i kansliet även är ledamöter i SOG och man upplever inte att det är tydligt vilka frågor som hör till kansliets uppgifter och vilka som hör till SOG och utförs som en del av SOG-arbetet. Lösningen här är att ta fram tydliga arbetsbeskrivningar för respektive position i kansliet som beskriver vad som ingår. Detta har även lyfts fram under intervjuerna. Den viktigaste funktionen i kansliet, enligt en stor majoritet av intervjuerna, är att säkra att det finns en väl fungerande ekonomifunktion i Sverige och med nuvarande system att ha kansliet uppdelat på många olika personer är det rätt prioritering att mest tid/ersättning avsätts till ekonomin. Ett ansvarsområde som idag inte finns i kansliet är att arbeta med finansiering och nya givare (donors) eller företagssponsorer. Det är ett av de strategiska viktigaste områdena för Gambiagrupperna de närmaste åren och SOG:s roll består i att, ur ett strategiskt perspektiv, värdera och följa upp olika möjligheter, vilket diskuteras ovan i kapitel 3.2. För kansliets del handlar det om det praktiska arbetet med att utveckla nya projekt och program i ansökningar och att identifiera möjligheter, ha dialog med tänkbara finansiärer etc. Detta är, förutom arbetet med ekonomifunktionen, den viktigaste uppgiften för kansliet när bemanningen i Gambia är så låg som nu. I arbetet med att ta fram koncept och idéer på upplägg och ansökningar bör kansliet arbeta nära den arbetsgrupp som föreslås tillsättas av SOG att arbeta med frågan. Det innebär att skrivande och sätta samman ansökningar bör göras av kansliet men att den särskilda arbetsgruppen kan bidra med idéer och koncept på upplägg av olika projekt och program. På medlemsmötet i Göteborg, hösten 2014, diskuterades frågan om ett mer traditionellt kansli med en fast lokal och med en person anställd (kanske på % av heltid). Detta fick stort stöd på mötet. Inom SOG är det splittrade åsikter. Ungefär hälften lyfter fram nuvarande lösning som mycket kostnadseffektiv och där flera personer kan hjälpas åt att lösa uppgifter plus att man kan täcka upp vid sjukdom, semester m.m. Man har även marginella lokalkostnader och öppet dygnet runt. Ungefär andra hälften av SOG lyfter fram behovet av att samordna funktionerna i kansliet till färre personer eftersom saker upplevs falla mellan stolarna och att ingen i kansliet har en övergripande bild över de olika delarna och kan prioritera bland dem. Frågan om hur kansliet är organiserat hänger samman med hur Gambiagrupperna väljer att organisera verksamheten i Gambia, både vad gäller omfattning och vad gäller funktioner. 15

Stadgar/vedtekter för samverkansorganisationen FINNSAM

Stadgar/vedtekter för samverkansorganisationen FINNSAM 2015-05-31 1(5) Stadgar/vedtekter för samverkansorganisationen FINNSAM 2015-05-31 2(5) 1 Organisationens namn Organisationens namn är FINNSAM - Finnbygder i samverkan. FINNSAM har sitt säte i den kommun

Läs mer

Kodrapport för Mind 2015

Kodrapport för Mind 2015 1 (6) Kodrapport för Mind 2015 Mind får härmed avlämna kodrapport för 2014 enligt riktlinjerna för FRIIs kvalitetskod (antagna av FRIIs årsmöte 22 maj 2013). Kodrapporten är granskad och godkänd av föreningens

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

Att bilda förening för en sällsynt diagnosgrupp

Att bilda förening för en sällsynt diagnosgrupp Att bilda förening för en sällsynt diagnosgrupp - Tips och anvisningar för dig som vill starta en diagnosförening Innehåll - Stadgar och annat grundläggande - Att bilda en förening - När föreningen har

Läs mer

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Insamlingspolicy Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Marie-Louise Schöldtz 1(6) 1. Bakgrund... 2 2. Insamling... 2 3. Extern granskning... 2 4. Givare... 3 5. Kommunikation med givare...

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420 BRIS Barnens Rätt I Samhället Org.nr: 80 20 13 3420 Kodrapport 2009 (gråmarkerade fält avser punkter där inget krav på dokumentation finns eller att dokumentationen ska finnas tillgänglig rnt) 1. Övergripande

Läs mer

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204.

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. STADGAR FORUM SYD Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. Senaste revidering 150530 Stadgar för Forum Syd Organisationer i samverkan

Läs mer

2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i [namnet på kommunen där verksamheten i huvudsak bedrivs]

2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i [namnet på kommunen där verksamheten i huvudsak bedrivs] Stadgar för föreningen [namnet på er förening] Antagna på årsmötet [ÅÅÅÅ-MM-DD] 1 Namn på förening Föreningens namn är [namnet på er förening] KOMMENTAR: Namnet är till för att bekräfta för andra parter

Läs mer

Lätt och roligt att bilda en förening

Lätt och roligt att bilda en förening Lätt och roligt att bilda en förening Instruktioner till dig som vill starta en förening Vid frågor kontakta på 0155-24 89 01, eller e-post 2 Uppstart av en förening Bjud in de som är intresserade Besluta

Läs mer

Exempel på att bilda en förening

Exempel på att bilda en förening Exempel på att bilda en förening Information om hur man går till väga för att bilda en förening och information om vad styrelsen och styrelsens ledamöter har för uppgifter. 1. Att bilda en förening I Sverige

Läs mer

! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04

! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 1 1. Inledning 1.1 Varför finns delegationsordningen och hur används den? Delegationsordningen är några av organisationens

Läs mer

FRIIs kvalitetskod. Kodmall. Följer Följer inte Förklaring Hur informationen finns tillgänglig. 1.1 Organisationens värdegrund

FRIIs kvalitetskod. Kodmall. Följer Följer inte Förklaring Hur informationen finns tillgänglig. 1.1 Organisationens värdegrund FRIIs kvalitetskod Kodmall Följer Följer inte Förklaring Hur informationen finns 1.1 Organisationens värdegrund 1.2 Respekt 1.3 Öppenhet 1.4 Kvalitet 1.5 Engagemang På webbplatsen under fliken Organisation

Läs mer

En information om hur det går till att bilda en förening.

En information om hur det går till att bilda en förening. Bilda förening En information om hur det går till att bilda en förening. Att bilda en förening I Sverige finns det ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. Det innebär

Läs mer

Handlingar för extra årsmöte 3/6 2012 För Sverok Västerbotten. Dagordning

Handlingar för extra årsmöte 3/6 2012 För Sverok Västerbotten. Dagordning Handlingar för extra årsmöte 3/6 2012 För Sverok Västerbotten I detta dokument finner du handlingarna för det extra inkallade årsmötet för sverok västerbotten, du kan dels hitta den nuvarande Verksamhetsplanen

Läs mer

VERKSAMHET & REDOVISNING

VERKSAMHET & REDOVISNING VERKSAMHET & REDOVISNING 2014 Cancerhjälpen Pg 900437-5 Bg 900-4375 Bakom varje cancerdiagnos finns en människa, bakom varje människa en familj ETT VARMT TACK TILL GIVARE, MEDLEMMAR OCH ANSTÄLLDA SOM HAR

Läs mer

Tips och Råd. Svårt? Krångligt? Jobbigt? Inte alls! Läs mer här om hur lätt det är egentligen. till er som vill bilda en ny ungdomsklubb

Tips och Råd. Svårt? Krångligt? Jobbigt? Inte alls! Läs mer här om hur lätt det är egentligen. till er som vill bilda en ny ungdomsklubb Tips och Råd till er som vill bilda en ny ungdomsklubb Svårt? Krångligt? Jobbigt? Inte alls! Läs mer här om hur lätt det är egentligen. 1 Innehåll Om SDU och denna broschyr 3 Nybörjare eller veteran? 4

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Klubbens verksamhetsområde omfattar alla som arbetar inom organisationens område.

Klubbens verksamhetsområde omfattar alla som arbetar inom organisationens område. Nuvarande arbetsordning för Klubb Tunnelbanan SEKO Stockholm 1 Verksamhetsområde Klubbens verksamhetsområde omfattar alla som arbetar inom organisationens område. 2 Sektioner Klubben är uppdelad i sektioner.

Läs mer

Plats: Borlänge, Blå rummet Tid: 10.00-15.00 Lämnat återbud: Helena, Lennart, Herman, Joakim och Linda

Plats: Borlänge, Blå rummet Tid: 10.00-15.00 Lämnat återbud: Helena, Lennart, Herman, Joakim och Linda Protokoll styrelsemöte 2013-04-23 Plats: Borlänge, Blå rummet Tid: 10.00-15.00 Lämnat återbud: Helena, Lennart, Herman, Joakim och Linda 1) Mötets öppnande Mikke förklarar mötet öppnat 2) Närvarande Staffan,

Läs mer

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun VI BILDAR EN FÖRENING Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun SAMMANSTÄLLNING I KORTHET ÖVER VAD SOM SKALL GÖRAS NÄR EN FÖRENING BILDAS - Inbjud de som är intresserade - Besluta om att bilda

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH Antagna 2008-04- 19 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun. 1.2 Symbol

Läs mer

Förslag på verksamhetsplan 2015-2016

Förslag på verksamhetsplan 2015-2016 Förslag på verksamhetsplan 2015-2016 I. Fundament Verksamhetsplanen är det uppdrag som valårsstämman ger förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsens uppdrag är att, efter bästa förmåga uppfylla den inriktning

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015 Verksamhetsplan Medicine Studerandes Förbund Stockholm Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på att tillvarata

Läs mer

Vi söker personer till tio styrelseplatser i Kids of Ugandas styrelse, samt valberedningens ordförande och verksamhetsrevisor.

Vi söker personer till tio styrelseplatser i Kids of Ugandas styrelse, samt valberedningens ordförande och verksamhetsrevisor. Styrelseposter 2014 Vi söker personer till tio styrelseplatser i Kids of Ugandas styrelse, samt valberedningens ordförande och verksamhetsrevisor. För att söka en plats i Kids of Ugandas styrelse 2014

Läs mer

Playstars årsmöte 2014-03-30

Playstars årsmöte 2014-03-30 Playstars årsmöte 2014-03-30 Dagordning: 1. Mötets öppnande 2. Mötets behörighet 3. Val av mötets ordförande 4. Val av mötets sekreterare 5. Val av två personer att justera protokollet 6. Val av rösträknare

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA 1 Allmänt Innehåller de grunder på vilka föreningen vilar dess namn, säte, syfte och eventuella ideologiska ställningstaganden. Sida 2. 2 Medlemskap Innehåller

Läs mer

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE och förkortas ERIS. ERIS är ett ideellt förbund av lokala föreningar. 2 FÖRBUNDET

Läs mer

Uppdatering av FRIIs Kvalitetskod förslag till kodtext

Uppdatering av FRIIs Kvalitetskod förslag till kodtext Uppdatering av FRIIs Kvalitetskod förslag till kodtext Förslag till FRIIs årsmöte 2013 bilaga 1, 14 Inledning Syftet med FRIIs kvalitetskod är att bidra till ett starkt och långsiktigt förtroende för givande

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008.

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. Stadgar Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. 1 Firma Föreningens firma är Nätverket för Elektroniska Affärer, förkortat NEA.

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? 2014-02-18 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet

Läs mer

FRII:S KVALITETSKOD UPPDATERING MAJ 2015

FRII:S KVALITETSKOD UPPDATERING MAJ 2015 FRII:S KVALITETSKOD UPPDATERING MAJ 2015 Inledning Syftet med FRIIs kvalitetskod är att lyfta fram och tydliggöra hur FRIIs medlemmar arbetar för att säkerställa intern kontroll samt en god kvalitet i

Läs mer

Tips & Råd Så startar du en egen förening

Tips & Råd Så startar du en egen förening Tips & Råd Så startar du en egen förening Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då ska du läsa detta! Samla några personer som har ett gemensamt intresse. Vid den första träffen

Läs mer

PROTOKOLL Konstitutionerande styrelsemöte i Upsala Fäktning

PROTOKOLL Konstitutionerande styrelsemöte i Upsala Fäktning PROTOKOLL Konstitutionerande styrelsemöte i Upsala Fäktning Tid: Onsdagen den 27 mars kl 19.00 Plats: Fyrishov, kontoret i fäktsalen Närvarande: Pär Lansåker, Mattias Edlund, Per-Ivan Larsson, Susann Jokinen,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014 Vision100 mars 2014 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE Vision100 Vision 100, Kost & Närings färdplan mot föreningens 100-årsjubileum 2021, består av tre delar: En övergripande vision för föreningens roll för sina

Läs mer

Närvarande: Pontus Eriksson (samordnare), Mari Nordström (vice samordnare) och Conny Allaskog (sekreterare)

Närvarande: Pontus Eriksson (samordnare), Mari Nordström (vice samordnare) och Conny Allaskog (sekreterare) AU Telefonmöte 20140425 Närvarande: Pontus Eriksson (samordnare), Mari Nordström (vice samordnare) och Conny Allaskog (sekreterare) 1. Justerad Arbetsordning NSPH Skåne Arbetsordningen har justerats enligt

Läs mer

Playstars årsmöte 2013-03-30

Playstars årsmöte 2013-03-30 Playstars årsmöte 2013-03-30 Dagordning: 1. Mötets öppnande 2. Mötets behörighet 3. Val av mötets ordförande 4. Val av mötets sekreterare 5. Val av två personer att justera protokollet 6. Val av rösträknare

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Protokoll. Underskrifter. Bilageförteckning

Protokoll. Underskrifter. Bilageförteckning Protokoll Datum: 15 april 2014 Tid: 18:00 Plats: Telefonkonferens Protokoll nr: 6 Närvarande med rösträtt: Agnes Back, Niklas Kühnemann, Zorba Hållsten, Klara Blomqvist, Linn Broman Ordförande: Agnes Back

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 01 oktober 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK- KO är en kristen Kvinnoorganisation, är

Läs mer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund 2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då

Läs mer

Kodrapport 2012 Läkare Utan Gränser

Kodrapport 2012 Läkare Utan Gränser Kodrapport 2012 Läkare Utan Gränser Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII), där Läkare Utan Gränser är medlem, antog 2007 en kvalitetskod, som medlemsorganisationerna åtagit sig att tillämpa och

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

Scouterna Västmanland

Scouterna Västmanland Västmanlands scoutdistrikts verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplanen föreslås av distriktsstyrelsen och fastställdes av distriktsstämman 2013-10-19 Västmanlands scoutdistrikts verksamhetsidé Att stödja Västmanlands

Läs mer

STADGAR för LiTHe Syra

STADGAR för LiTHe Syra STADGAR för LiTHe Syra Senast reviderad 2012-10-17 Tidigare versioner: 2012-05-07 2008-08-25 2009-07-15 2010-03-20 2011-05-17 1 LiTHe Syra LiTHe Syra är en politiskt oberoende sammanslutning för studenter,

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård.

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård. STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård. ÄNDAMÅL 2 Föreningens ändamål Föreningen ska fungera som nätverk för

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Hungerprojektets kodrapport 2012

Hungerprojektets kodrapport 2012 Hungerprojektets kodrapport 2012 Syftet med FRIIs kvalitetskod är att öka transparens och öppenhet inom organisationer i insamlingsbranschen. De första obligatoriska kodrapporterna implementeras från och

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGEN CRADLE NET S T A D G A R 2014-06-13

IDEELLA FÖRENINGEN CRADLE NET S T A D G A R 2014-06-13 IDEELLA FÖRENINGEN CRADLE NET S T A D G A R 2014-06-13 1 Föreningens namn, säte och ändamål 1.1 Namn Cradle Net ( Föreningen ). 1.2 Säte Föreningen har sitt säte i Stockholm. 1.3 Vision och Syfte Föreningens

Läs mer

Stadgar Noaks Ark lokalförening Antagna av föreningsmöte 2013 03-21

Stadgar Noaks Ark lokalförening Antagna av föreningsmöte 2013 03-21 Stadgar Noaks Ark lokalförening Antagna av föreningsmöte 2013 03-21 Namn och organisation 1 1. Föreningens namn är Noaks Ark Syd 2. Föreningen är lokalförening inom Riksförbundet Noaks Ark. Ändamål och

Läs mer

Stadgar för Föräldraföreningen vid Rudolf Steinerskolan i Göteborg

Stadgar för Föräldraföreningen vid Rudolf Steinerskolan i Göteborg Stadgar för Föräldraföreningen vid Rudolf Steinerskolan i Göteborg 1 Föreningens namn och säte Föreningens namn är Föräldraföreningen vid Rudolf Steinerskolan i Göteborg. Föreningen har sitt säte i Göteborg.

Läs mer

Angående stadgar. Skatteverkets krav för att tilldela organisationsnummer. Av stadgarna skall framgå:

Angående stadgar. Skatteverkets krav för att tilldela organisationsnummer. Av stadgarna skall framgå: Angående stadgar Det är viktigt att klargöra att enligt svensk lag har vem som helst rätt att bilda en förening. Staten kan inte på något sätt förbjuda detta och det finns inte heller någon lag som reglerar

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Klas Rosenkvist, Elsa Sohlberg, Hilda Bergström, Salomon Abresparr, Carin Fröjd, Lovisa Nilsson, Patrick Scott Rossi.

Klas Rosenkvist, Elsa Sohlberg, Hilda Bergström, Salomon Abresparr, Carin Fröjd, Lovisa Nilsson, Patrick Scott Rossi. Närvarande: Klas Rosenkvist, Elsa Sohlberg, Hilda Bergström, Salomon Abresparr, Carin Fröjd, Lovisa Nilsson, Patrick Scott Rossi. Utom styrelsen: Jenny Luukkonen ( 17) Ej närvarande: Jakob Andrén Bilagor:

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Juridiska föreningen vid Umeå universitet

Juridiska föreningen vid Umeå universitet Juridiska föreningen vid Umeå universitet Om föreningen 1. Juridiska föreningen vid Umeå universitet är en underförening till samhällsvetenskapliga sektionen (Samsek) och ytterst till Umeå studentkår (US).

Läs mer

ÄNDRAD INRIKTNING FÖR SVENSK VATTENPOLO

ÄNDRAD INRIKTNING FÖR SVENSK VATTENPOLO ÄNDRAD INRIKTNING FÖR SVENSK VATTENPOLO Syfte Att åter göra vattenpolo till en etablerad idrott i Sverige genom att flytta fokus och resurser från landslagsverksamhet till breddutveckling. Bakgrund och

Läs mer

Distriktsstödsgruppen 2 Kommunikationsgruppen 3 Påverkansgruppen 4 Utbildningsgruppen 5

Distriktsstödsgruppen 2 Kommunikationsgruppen 3 Påverkansgruppen 4 Utbildningsgruppen 5 Detta dokument innehåller beskrivning av vilka arbetsgrupper Förbundet Vi Unga har 2015. Vilka övergripande uppdrag de har och de konkreta arbetsuppgifter de har under året. Dokumentet är ett komplement

Läs mer

Arbetsbeskrivning för Konstkårens Presidium FÖRSLAG

Arbetsbeskrivning för Konstkårens Presidium FÖRSLAG Antagen av Fullmäktige 2014-10-22 Huvudområden Presidiet har följande fem huvudsakliga områden med arbetsuppgifter: 1. Utföra Fullmäktiges och Styrelsens beslut 2. Sköta utbildningsbevakning a. på fakultetsnivå

Läs mer

ATT BILDA EN LOKALFÖRENING - råd och tips om hur man bildar och arbetar i en förening (uppdaterad 2014-03-12)

ATT BILDA EN LOKALFÖRENING - råd och tips om hur man bildar och arbetar i en förening (uppdaterad 2014-03-12) ATT BILDA EN LOKALFÖRENING - råd och tips om hur man bildar och arbetar i en förening (uppdaterad 2014-03-12) Vad är en ideell förening? En förening kan bildas av ett antal personer med ett gemensamt intresse.

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

STADGAR Augusti 2014

STADGAR Augusti 2014 STADGAR Augusti 2014 INNEHÅLL KAPITEL 1. ALLMÄNNA STADGAR 1 Namn 2 Ändamål 3 Obundenhet 4 Föreningens säte KAPITEL 2. VERKSAMHET 1 Verksamheten 2 Räkenskapsår KAPITEL 3. MEDLEMMAR 1 Medlemskap 2 Medlemskrav

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

Verksamhetsplan för Piratpartiet i Stockholms län 2013

Verksamhetsplan för Piratpartiet i Stockholms län 2013 1 Verksamhetsplan för Piratpartiet i Stockholms län 2013 Senast reviderat: 2013-10-05 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Internt arbete...1 Politiskt programarbete...3 Aktivismera mera!...3

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS MEDIA (UKJK-M)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS MEDIA (UKJK-M) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 29 september 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK-M är en kristen Media Organisation, är

Läs mer

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

Handledning ansvarsfördelning & ekonomi mellan EFS och Salt

Handledning ansvarsfördelning & ekonomi mellan EFS och Salt Handledning ansvarsfördelning & ekonomi mellan EFS och Salt 1 Innehåll Den lokala Saltföreningen... s 3 För Saltföreningen ekonomiska förvaltning gäller följande... s 4 Arbetsgivaransvar... s 5 Kollekter...

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

stadgar för Göteborgsdistriktet

stadgar för Göteborgsdistriktet stadgar för Göteborgsdistriktet Stadgar för Göteborgsdistriktet av Amnesty International Detta dokument består av nationella standardstadgar för distrikt inom amnesty international, samt de lokala tillägg

Läs mer

Stadgar LEADER Mellansjölandet ideell förening Org.nr 802441-2754

Stadgar LEADER Mellansjölandet ideell förening Org.nr 802441-2754 2015-05-28 Stadgar LEADER Mellansjölandet ideell förening Org.nr 802441-2754 1. Föreningens Firma Föreningens firma är Leader Mellansjölandet, ideell förening. 2. Ändamål Föreningen har som vision att

Läs mer

Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö

Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö Valberedningens uppgift Enligt bostadsrättsföreningen stadgar skall årsstämman välja en valberedning med uppgift att förbereda

Läs mer

Verksamhetsplan. Internationella Arbetslag 2008. Volontärförmedling

Verksamhetsplan. Internationella Arbetslag 2008. Volontärförmedling Verksamhetsplan Internationella Arbetslag 2008 Volontärförmedling En viktig del av IAL:s verksamhet och den som berör flest medlemmar är att förmedla platser på volontärläger utanför Sverige. Under flera

Läs mer

Stadgar för Dataföreningen i Sverige

Stadgar för Dataföreningen i Sverige Stadgar för Dataföreningen i Sverige Sida 1 av 6 Stadgar för Dataföreningen i Sverige Stadgar antagna av Dataföreningen i Sverige vid ordinarie Föreningsstämmor; första gången 29:e mars 2012 samt andra

Läs mer

Stadgar HSO Stockholms stad

Stadgar HSO Stockholms stad Stadgar HSO Stockholms stad Antagna 1994-04-25 Reviderade 1997-04-07 Reviderade 1998-04-22 Reviderade 1999-04-27 Reviderade 2001-04-24 Reviderade 2003-04-10 Reviderade 2006-04-05 Reviderade 2008-04-09

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Introduktion till nyvalda ledamöter

Introduktion till nyvalda ledamöter Introduktion till nyvalda ledamöter SSF:s organisation SSF:s kongressen Kongressen är SSF:s högst beslutande organ. Den består av representanter från alla distriktsförbunden. Kongressen är föreningen SSF:s

Läs mer

Att bilda en förening

Att bilda en förening Att bilda en förening Här hittar du information om hur man startar en förening och om vilka uppgifter styrelsen och styrelsens ledamöter har. Förberedelser För att kunna bilda en förening måste det finnas

Läs mer

Styrelsen beslutar att uppdra till kansliet att ändra utgivningsplan för Scouternas medlemstidningar från 1 januari 2013 enligt förslag.

Styrelsen beslutar att uppdra till kansliet att ändra utgivningsplan för Scouternas medlemstidningar från 1 januari 2013 enligt förslag. Beslutsunderlag Dagordning, punkt nr: XX Rubrik: Tidningsutredning kansliberedning Författare: Anna Wickman Datum: 11 maj 2012 Förslag Förslag 1: Inom ramen för Scouternas centrala medlemskommunikation

Läs mer

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå 1 Föreningen Emmaus Björkå Föreningens namn är Föreningen Emmaus Björkå. Emmaus Björkå är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar på socialistisk

Läs mer

FRIIs Kvalitetskod. Ronald McDonald Barnfond. Utarbetad i samarbete mellan FRII och Öhrlings PricewaterhouseCoopers

FRIIs Kvalitetskod. Ronald McDonald Barnfond. Utarbetad i samarbete mellan FRII och Öhrlings PricewaterhouseCoopers FRIIs Kvalitetskod Ronald McDonald Barnfond 2012 Utarbetad i samarbete mellan FRII och Öhrlings PricewaterhouseCoopers Bilaga 2: Mall för kodrapport, FRIIs kvalitetskod (enligt alternativ 2, p 7.1) Kodmall

Läs mer

Stadgar EAPN Sverige 2006

Stadgar EAPN Sverige 2006 Stadgar EAPN Sverige 2006 Stadgar antagna av EAPN Sveriges årsmöte 2006. 1 Namn och inriktning European Anti-Poverty Network (EAPN) Sverige är en självständig ideell förening ansluten till det europeiska

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 2009-11-30 1 (5) Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 Plats: KKV-Härnösand Datum: lördagen den 28 november 2009 Före mötet presenterade Carl Forsberg från Nätverkstaden en studie om KKV:erna i Sverige.

Läs mer

Att starta förening hur gör man det?

Att starta förening hur gör man det? Att starta förening hur gör man det? Läs hjälpredan med liten ordlista Kultur - och fritidsförvaltningen en del av Hultsfreds kommun Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då

Läs mer

Stadgar för Föreningen Hem för Finländska Åldringar

Stadgar för Föreningen Hem för Finländska Åldringar Stadgar för Föreningen Hem för Finländska Åldringar Behandlade för första gången vid mötet 20.11.2009 och antagna vid årsmötet 24.4.2010. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Hem för Finländska

Läs mer