Innehåll DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

Transkript

1

2

3

4

5 Innehåll 1 Generaldirektören har ordet Om verksamhetsplanen Planeringsförutsättningar för Domstolsverket Uppgift och ansvarsområden Den strategiska inriktningen Regleringsbrev för Omvärldsanalys Domstolsverkets satsningar Särskilda satsningar Övriga satsningar Domstolsverkets interna arbete Särskilda satsningar under Domstolsverkets organisation DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

6 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET 1 Generaldirektören har ordet Under den här planeringsperioden, fram till och med 2014, prioriterar Domstolsverket arbetet med att stärka Sveriges Domstolars förmåga att rekrytera och behålla kompetent personal. Det är inte mindre angeläget nu i tuffare finansiella tider och med fortsatt målökning, utan snarare tvärtom. Tillgången på kompetenta medarbetare och organisationens förmåga att ta tillvara på sina medarbetares kompetens är helt avgörande för att på lång sikt kunna möta de allt större kraven från omvärlden. Det är ju så mycket som händer hela tiden. Informationssamhället växer fram, vilket innebär en snabb teknik- och medieutveckling, och medför att exempelvis värderings- och förtroendefrågor blir viktigare och att kraven på myndigheters effektivitet och öppenhet ökar. Den stora generationsväxlingen och målökningen är omvärldsfaktorer som än mer direkt påverkar vår verksamhet. Utvecklingen väntar inte på någon, men ibland måste man stanna upp och formera om sig för att kunna hänga med. Sammanslagningar av tingsrätter, förvaltningsrättsreformen och inrättandet av migrationsdomstolarna, översyn av arbetsformerna handlar till stor del om just detta. Arbetet med en genomgripande verksamhetsöversyn på Domstolsverket handlar också om en anpassning efter omvärldens föränderliga krav. Verksamhetsöversynen inleddes förra året och har redan nu i början av 2012 resulterat i en värdegrund, som medarbetarna själva arbetat fram och som kommer att vara just en grund, en stadig grund, att bygga upp verksamheten på. Verksamhetsöversynen ska leda till att vi tydliggör vårt uppdrag och gör det känt för både medarbetare och domstolar. Den ska också medföra att vi får en mer utvecklingsinriktad verksamhet som bättre möter domstolarnas och medborgarnas behov, en ökad tydlighet i ansvar, roller och processer, och ett mer utvecklat ledarskap och medarbetarskap. Detta ambitiösa utvecklingsarbete är naturligtvis mycket spännande för oss alla, men på sina håll i organisationen säkert också lite skrämmande. Jag är dock personligen övertygad om att det leder till en positiv utveckling för Domstolsverket på flera plan. Den delaktighet i processen som medarbetarna inbjudits till och det djupa engagemang som då har visats är en garanti för detta. I ett sådant här arbete blir det extra tydligt vilken viktig resurs medarbetarna och deras mångfald av kompetenser är, och det finns då återigen anledning att poängtera hur viktigt det är att Sveriges Domstolar kan rekrytera och behålla kompetent personal under och efter den utmanande generationsväxlingen som pågår just nu. Domstolsverket satsar som sagt nu särskilt på att skapa förutsättningar för att alla myndigheter inom Sveriges Domstolar ska kunna rekrytera den kompetens de behöver. Det sker genom aktiviteter som på ett övergripande plan ska stärka Sveriges Domstolar och bilden av Sveriges 6 DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

7

8 OM VERKSAMHETSPLANEN 2 Om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en sammanfattning av den verksamhet som Domstolsverket planerar för åren Dokumentet är inriktat på år 2012, även om det också täcker verksamhet som sträcker sig längre fram i tiden. Syftet med dokumentet är att redovisa de planeringsförutsättningar som varit styrande för Domstolsverkets planering, de omvärldsfaktorer som påverkat planeringen samt de områden som Domstolsverket särskilt prioriterar och några av de aktiviteter som Domstolsverket planerar att genomföra mot bakgrund av planeringsförutsättningarna och omvärldsfaktorerna. Inom Domstolsverket finns en mer detaljerad verksamhetsplan som följs upp och justeras löpande under året. Justeringar kan behöva göras om planeringsförutsättningarna ändras, exempelvis om Domstolsverket får nya uppdrag från regeringen eller om det sker förändringar av olika omvärldsfaktorer. 8 DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

9

10

11

12 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DOMSTOLSVERKET verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer Övergripande administration, resursfördelning samt utvecklings- och kvalitetsarbete Domstolsverket ska med respekt för den grundläggande rollfördelningen mellan domstolarna, Domstolsverket och andra myndigheter skapa förutsättningar för Sveriges Domstolar att uppfylla de mål som gäller för verksamheten, genom - att åstadkomma en ändamålsenlig resursfördelning, - att vara en drivande och stödjande kraft i utvecklings- och kvalitetsarbetet, - att arbeta för en ökad tillgänglighet och information avseende Sveriges Domstolars verksamhet, - att arbeta för en ökad samverkan inom Sveriges Domstolar, - att arbeta för att öka samverkan mellan domstolar och andra berörda myndigheter Övriga mål Sveriges Domstolar ska verka för en strategisk kompetensförsörjning. Sveriges Domstolar ska ha en hög säkerhet för de anställda, parter och andra personer som deltar i en rättegång samt övriga som besöker domstolarna. Domstolsverket bör delta i utvecklingssamarbete med andra länder och i fredsfrämjande verksamhet, under förutsättning att extern finansiering finns. Domstolsverket får dessutom delta i internationell samverkan. Domstolsverket ska initiera och samordna Sveriges Domstolars internationella verksamhet. Genom att lämna personalbidrag till civila internationella krishanteringsinsatser under ledning av FN, EU eller OSSE, ska Domstolsverket bidra till att uppfylla de specifika mål som är uppställda av den insatsansvariga organisationen för respektive insats Uppdrag 1. Regeringen har i propositionen Medling och förlikning ökade möjligheter att komma överens gjort bedömningen att det bör vidtas informationsåtgärder i syfte att bland annat öka kunskapen om medlare och om medling som tvistlösningsmetod, vilket kan bidra till en ökad användning av särskild medling i domstol men även vara till nytta för användare av privat medling (prop. 2010/11:128 s. 76 f.). Regeringen uppdrar åt Domstolsverket att ta fram och på lämpligt sätt göra tillgänglig relevant information om medling, förekomsten av uppförandekoder för medlare och annat som kan vara av betydelse för att hjälpa parter och domstolar i val av medlare och för att främja kvaliteten på medlingsverksamheten. Domstolsverket ska vidare ta fram och tillhandahålla en förteckning över medlare som förklarat sig villiga att åta sig medlingsuppdrag. Verket ska inom ramen för det arbetet ta ställning till vilken information som förteckningen ska innehålla och hur förteckningen i övrigt ska utformas, struktureras och hur den vidare ska förvaltas. Domstolsverket ska senast den 1 oktober 2012 redovisa hur uppdraget har genomförts. 2. Ordningen i och utanför rättssalarna har betydelse för dem som ska medverka i en rättsprocess, exempelvis som parter, målsäganden eller vittnen. Detta gäller särskilt i mål där ungdomar är inblandade. Även förtroendet för den dömande verksamheten i stort påverkas av ordningen i domstolarna. Regeringen uppdrar åt Domstolsverket att kartlägga hur ordningen i och utanför rättssalarna upprätthålls samt att, vid behov, lämna förslag på åtgärder som kan bidra till en bättre ordningssituation. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december Domstolsverket har i regleringsbrevet för Sveriges Domstolar för 2011 fått i uppdrag ett dokumentera förändringsarbetet som har bedrivits i domstolarna på senare tid och skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte mellan domstolarna i dessa frågor (se p. 4 under Pågående uppdrag). Regeringen uppdrar nu åt Domstolsverket att vid genomförandet av uppdraget särskilt beakta domstolarnas arbetsformer såväl inom domstolen som i förhållande till andra myndigheter vid hantering av ungdomsmål. Mot denna bakgrund förlängs tiden för uppdragets genomförande till den 31 oktober Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och 12 DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

13 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DOMSTOLSVERKET Kriminalvården fick i regleringsbrevet för 2011 i uppdrag att ta fram en plan för att anpassa verksamheten till införandet av ett strukturerat elektroniskt informationsflöde. Uppdraget redovisades i november Mot denna bakgrund ska Domstolsverket redovisa vilka åtgärder som vidtas för att anpassa verksamheten till införandet av ett strukturerat elektroniskt informationsflöde så att de effektivitets- och kvalitetsnyttor som skapas tillvaratas fullt ut. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november Domstolsverket ges i uppdrag att i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Kriminalvården, och Åklagarmyndigheten utarbeta en handlingsplan för rättsväsendets biståndsfinansierade medverkan i internationell civil krishantering och utvecklingssamarbete. Regeringen bedömer att en handlingsplan kan bidra till att säkerställa rättsväsendets kvalitativa såväl som kvantitativa deltagande i internationell civil krishantering samt bidra till en ökad helhetssyn och ett effektivare resursutnyttjande. I uppdraget ingår att - ge förslag till åtgärder med syfte att dels stärka samordningen mellan myndigheterna i rättskedjan, liksom samverkan med de andra myndigheter som är verksamma inom internationell krishantering, dels stärka kopplingarna mellan rättsväsendets deltagande i internationell civil krishantering och det internationella utvecklingssamarbete som rättsväsendets myndigheter deltar i, - lämna förslag till hur rättsväsendets medverkan i internationella uppdrag utöver måluppfyllelsen för biståndspolitiken också i högre grad ska kunna bidra till operativ nytta för kärnverksamheten, förmågeutveckling och kompetensuppbyggnad för den utsändande myndigheten, - utarbeta ett sammanhållet synsätt för att ta om hand den kompetens som förvärvas i internationella uppdrag, och i samband med detta överväga andra personalrelaterade frågor som till exempel rekrytering och utbildning. Uppdraget ska delredovisas senast den 30 mars 2012 då en kort lägesbeskrivning ska lämnas av hur samverkansformerna har utvecklats. Uppdraget ska slutredovisas den 30 september Efter uppdragets genomförande ska myndigheterna årligen, med start 2013, i samband med att årsredovisningarna lämnas, också lämna en samlad resultatredovisning av rättsväsendets bidrag till internationell civil krishantering och utvecklingssamarbete. Redovisningen ska samordnas av Rikspolisstyrelsen. Vid uppdragets genomförande ska myndigheterna samråda med övriga berörda aktörer, i synnerhet Folke Bernadotteakademin (FBA) och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) samt med den utredare som på Justitiedepartementets uppdrag ser över rättsväsendets deltagande i internationella insatser (Ju2011/4296/P) Pågående uppdrag 1. Sveriges Domstolar ska, som ett led i arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning (RIF), i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården och Skatteverket senast den 31 december 2012 ha infört ett strukturerat elektroniskt informationsflöde framåt i rättskedjan. Samverkan ska även ske med Brottsförebyggande rådet. För att säkerställa att myndigheternas RIF-arbete samordnas ska Sveriges Domstolar anpassa sin planering och prioritering av IT-baserad verksamhetsutveckling till RIF-gemensamma ställningstaganden. 2. Domstolsverket har tillsammans med Brottsoffermyndigheten regeringens uppdrag att gemensamt verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid samtliga tingsrätter och hovrätter (Ju2006/5404/KRIM). 3. Med stöd av Brottsförebyggande rådet ska Domstolsverket i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården samordna och utveckla prognos- och analysarbetet för att förbättra myndigheternas möjligheter att bedöma sin framtida verksamhetsvolym. Brottsförebyggande rådets bidrag ska syfta till att analysmetoden genomgående håller hög kvalitet. Myndigheterna ska lämna en gemensam årlig rapport i samband med budgetunderlaget. Rapporten ska innehålla en analys av tidigare lämnade prognoser i förhållande till det faktiska utfallet. 4. Av de utvärderingar som gjorts av domstolarnas inre organisationsformer och arbetsmetoder och som beskrivits i bland annat Stats- DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

14

15 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DOMSTOLSVERKET kan detta påverka kompetensförsörjningen på mindre orter samt öka måltillströmningen på större orter på sikt Finansiering Utifrån dagens kända förutsättningar kommer ekonomin att bli allt mer ansträngd för Sveriges Domstolar. De anslagsökningar som tilldelats bedöms inte vara tillräckliga för att möta domstolarnas behov. För 2012 beräknas kostnaderna överstiga anslagsnivån i sådan utsträckning att huvuddelen av anslagskrediten kommer att behöva tas i anspråk. Det innebär att det för 2013 kommer att behöva tillföras ytterligare anslagsmedel för att kunna bibehålla domstolarnas organisation. Om antalet mål dessutom fortsätter att öka kommer det att krävas ytterligare medel. Kompensationen för löneökningar de kommande åren blir mycket låga och sannolikheten att klara av även måttfulla löneökningar utan att rationalisera bedöms som liten. 3 Nuvarande ekonomiska förutsättningar innebär att besparingar kommer att behöva genomföras från och med 2013, vilket bland annat kan leda till ökade målbalanser på domstolarna. Den nu kända anslagstilldelningen kommer inte att vara tillräcklig för att klara verksamhetens nuvarande omfattning och inte heller en fortsatt ökning av antalet inkomna mål Måltillströmningen fortsätter att öka Polis och åklagarmyndigheten bedömer att såväl inflöde som utflöde av ärenden kommer att öka de närmaste åren inom flertalet brottskategorier (exempelvis våldsbrott, sexualbrott och narkotikabrott). På tingsrätterna har både antalet inkomna brottmål och tvistemål minskat 2011 men har tidigare ökat under en följd av år. Minskningen för brottmål bestod i huvudsak av bötesmål medan exempelvis brott mot person fortsatte att öka under Brottmålen bedöms öka igen de närmaste åren. Måltillströmningen av tvistemålen bedöms återigen öka i takt med försämrad konjunktur i kombination med en trend av ökat antal familjemål. I takt med försämrad konjunktur bedöms även antal konkursärenden öka. 3 Konjunkturbarometern för den statliga sektorn. Medlemmarnas ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2011, Arbetsgivarverket 2010:5 Även på förvaltningsrätterna har måltillströmningen minskat något under 2011 efter att ha ökat under de senaste åren. Antalet socialförsäkringsmål har fluktuerat kraftigt under de senaste åren bland annat till följd av balansavarbetning hos Försäkringskassan och regelförändringar i sjukförsäkringssystemet. Under de närmaste åren antas antalet socialförsäkringsmål stabiliseras på den nivå som var före den kraftiga ökningen Antalet inkomna skattemål har minskat under de senaste åren. För närvarande finns det inget som tyder på en ökning av skattemålen under de närmaste åren, utan troligen en stabilisering kring dagens nivåer. Antalet bidragsmål bedöms öka något i takt med den förväntade konjunkturnedgången. Prognoserna över antalet inkomna migrationsmål visar på en ökning 2012 för att därefter minska något. Sammantaget bedöms de senaste årens målökningar fortsätta vid tingsrätterna. Måltillströmningen vid förvaltningsrätterna bedöms sammantaget plana ut. Det måste dock understrykas att det finns en stor osäkerhet i prognoser över måltillströmningen. Ett ökat utflöde från polis och Åklagarmyndighet leder till ökad arbetsbelastning för Sveriges Domstolar. Om inte Sveriges Domstolar kompenseras finns det en risk för längre handläggningstider och ökade balanser. Kvaliteten kan också bli lidande Förtroendefrågor allt viktigare Trenden är ett ökat intresse för värderingsfrågor i samhället i stort. Medvetenheten om betydelsen av högt förtroende är stor inom Sveriges Domstolar. Ett högt förtroende för Sveriges Domstolar är viktigt för allmänhetens förtroende för rättsstaten i stort och särskilt för den som kommer till domstolen i ett mål eller ärende. Förtroendet är även viktigt för att locka potentiella medarbetare. Inom Sveriges Domstolar pågår sedan något år tillbaka ett mer strategiskt inriktat arbete inom de förtroendekritiska områdena bemötande, domskrivning och massmediekontakter. Bedömningen är att detta arbete måste fortsätta för att upprätthålla och utveckla förtroendet för verksamheten Ökade krav på effektiv administration Regeringen har i propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (2009/10:175) DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

16 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DOMSTOLSVERKET tydligt uttryckt krav på effektivisering och rationalisering inom ekonomi- och personaladministration. Bland annat anger regeringen att statliga myndigheter bör utnyttja möjligheterna att effektivisera administration och annan stödverksamhet genom att hitta andra lösningar än att utföra den i egen regi. Målet är att effektivisera myndigheternas administration och därmed frigöra resurser för myndigheterna att satsa på sin kärnverksamhet. Regeringen har fattat beslut om inrättandet av ett servicecenter som ska sköta ekonomi- och personaladministration åt andra statliga myndigheter. Utvecklingen av e-förvaltning har konkretiserats och förtydligats i och med betänkandet från E-delegationen, Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning. I regeringens förvaltningspolitiska proposition från våren , finns tydliga krav på effektivisering och rationalisering av den administrativa verksamheten Externa krav Regeringen ställer krav på bland annat Domstolsverket att delta i det fortsatta RIF-arbetet under de närmast kommande åren. Det är ännu inte beslutat vad som ska ingå i de kommande etapperna. Beroende på beslutets innehåll kan detta få stora konsekvenser på Domstolsverkets möjligheter att genomföra annan utveckling av verksamhetsstöd. Det finns också krav från myndigheter utanför RIF som vill få till stånd elektronisk kommunikation med Sveriges Domstolar Nya krav och risker i och med teknisk utveckling Tekniska hjälpmedel i den dömande processen är en del av samhällsutvecklingen. Regeringen har gett E-delegationen i uppdrag att fram till den 31 december 2014 aktivt arbeta med utvecklingen av e-förvaltningen inom staten. Syftet är att bättre kunna möta företagens och medborgarnas behov av service och tillgänglighet samt ge möjlighet till interaktivitet. Kraven på åtkomst till information och ökad interaktivitet i form av olika tjänster ökar snabbt. Verksamheten inom Sveriges Domstolar blir mer teknikberoende med risk för ökade tillfällen 4 Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, Prop. 2009/10:175 med störningar och avbrott. Utbyte vid fel och underhåll tenderar att bli komplexare och mer omfattande än tidigare då utnyttjandegraden är hög på redan installerade teknikstöd liksom lokaler. E-förvaltningen kommer troligtvis att leda till mer standardiserad användning av IT, vilket både kan kräva ett ökat samarbete och förenkla samarbetet mellan myndigheter Ökade krav på säkerhet Det finns enligt Säkerhetspolisens (Säpo) bedömningar 5 om en något förhöjd hotbild från grov organiserad brottslighet mot myndighetsföreträdare och journalister och det finns en förhöjd hotbild från grov organiserad brottslighet mot polisväsendet, tullväsendet och åklagarväsendet. Åklagarna förväntas även i fortsättningen att ställa stora krav på säkerheten inom Sveriges Domstolar. Säpo bedömer samtidigt att det inte finns någon identifierad hotbild från grov organiserad brottslighet mot Sveriges Domstolar. Enstaka individer som inte är kopplade till den grova organiserade brottsligheten kan utgöra vissa hot. Från den 1 juli 2012 ges domstolarna utökade möjligheter att besluta om säkerhetskontroll enligt ny lagstiftning 6. Mot bakgrund av den nya lagen kan det antas att mängden säkerhetskontroller kommer att öka. Den innebär också att det i vissa fall krävs ombyggnationer av domstolarnas entréer och ytterligare personal för bemanning av säkerhetskontrollerna. Domstolsverket har för 2012 erhållit medel kopplade till reformen Informationssäkerhet Spelreglerna för informationssäkerhetsarbetet har ändrats i och med ny teknik, ny reglering och nya användarbeteenden. Ökad mobilitet och ökat nyttjande av interaktiva sociala nätverk medför ökade risker för både organisationer och enskilda eftersom säkerhetsfrågan ännu inte är ett starkt användarkrav. Hotbilden blir allvarligare och ITrelaterad brottslighet är redan nu ett betydande 5http:// /Gobnationellhotbild.pdf 6 Se Lagrådsremiss, Ökad säkerhet i domstol. Förslag till lag om ändring i lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol. 16 DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

17 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DOMSTOLSVERKET problem, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hotet mot Sveriges Domstolars IT-system bedöms öka. Avbrott i IT-system skulle kunna medföra stora negativa konsekvenser för domstolarna i den dömande verksamheten. DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

18

19 DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR ganisation för distansutbildning inklusive e- lärande. I arbetet med att revidera befintliga strategier för kompetensutveckling kommer Domstolsverket även ta fram riktlinjer för kompetensutveckling på individnivå. Genom sådana riktlinjer skapas bättre förutsättningar att utveckla varje medarbetares kompetens utifrån verksamhetens behov. Ta fram en ledarskapsstrategi för Sveriges Domstolar För att ytterligare stärka chef- och ledarskap inom Sveriges Domstolar påbörjas 2012 ett arbete med att utveckla en ledarskapsstrategi för ledarskapet på alla nivåer. Ledarskapsstrategin ska innehålla en för Sveriges Domstolar gemensam syn på ledarskapet och visa på vägar hur vi strategiskt ska utveckla dagens och morgondagens ledare i Sveriges Domstolar. Se över domarutbildningen Ett nytt viktigt projekt som kommer att påbörjas under 2012 är en översyn av domarutbildningen, från fiskalstiden till assessorsförordnandet. Bakgrunden är att det finns ett behov att se över domarutbildningen bland annat av det skälet att den utgör en viktig grund för framtida rekrytering av ordinarie domare men också mot bakgrund av att unga jurister även i fortsättningen ska lockas att välja Sveriges Domstolar som arbetsgivare. Översynen tar sikte på formerna för utbildningen. Den omfattar därmed inte innehållet i de kurser som vänder sig till fiskaler och assessorer som bedrivs i Domstolsakademins regi. Kartlägga utvecklings- och karriärmöjligheter för föredragande och beredningsjurister Arbetet, som kommer att bedrivas i samverkan med Jusek, kommer utifrån verksamhetens behov att innefatta en kartläggning av möjliga utvecklings- och karriärvägar inom Sveriges Domstolar. Kompetensutveckla chefsadministratörer Chefsadministratörerna 7 innehar en specialistfunktion på domstolarna. Förutom ordinarie utbildningar införs nu därför årliga DV-dagar för denna yrkesroll. DV-dagarna syftar bland annat till utbildning, information och dialog inom till 7 Med chefsadministratör avses här även kanslichefer, administrativa direktörer och administrativa chefer. exempel områdena verksamhetsstyrning och kommunikation, men ger också möjlighet till nätverksbyggande. Ett utbildningspaket för introduktion av nya chefsadministratörer ska också tas fram. Dessa insatser bidrar till att kompetensen höjs och att chefsadministratörerna kan känna sig trygga i sin yrkesroll. Det bör i förlängningen bidra till att öka möjligheten till att behålla denna kvalificerade personalgrupp inom Sveriges Domstolar. Förvalta och vidareutveckla den nya domstolssekreterarutbildningen med e-lärande Under 2011 har en ny domstolssekreterarutbildning tagits fram och implementerats. Den nya utbildningsmodellen tillgodoser organisationens behov av relevant och kvalitetssäkrad utbildning för domstolssekreterare men innebär också att utbildningen är mer flexibel och individanpassad. Under planeringsperioden kommer den nya domstolssekreterarutbildningen att kompletteras med nya kurser, både sådana som avser traditionell klassrumsundervisning och sådana som avser e-lärande. Producera och förvalta distansutbildning En produktions och förvaltningsorganisation för distansutbildning inklusive e-lärande ska tas fram under Distansutbildning inklusive e- lärande är effektiva och flexibla utbildningssätt som lämpar sig väl under vissa förutsättningar. E-lärande blir allt vanligare som ett komplement till traditionella utbildningar. Domstolsverket kommer även framöver att producera e- utbildningar i enlighet med strategin för kompetensutveckling i Sveriges Domstolar. Genomföra medarbetarundersökning 2012 Genom att erbjuda Sveriges Domstolar möjligheten att delta i medarbetarundersökningen, skapas förutsättningar för att stödja utveckling av ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Medarbetarundersökningen genomförs vartannat år och är ett verktyg för kontinuerlig undersökning av till exempel hur arbetsmiljöfrågorna och ledarskapet utvecklas i organisationen. Förhandla fram nya lokala löneavtal En avgörande förutsättning för en effektiv och väl fungerande verksamhet är att arbetsgivaren kan rekrytera, motivera och utveckla arbetstagare DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

20 DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR med sådan kompetens som behövs på kort och lång sikt. Med stöd av en reviderad lönepolicy ges domstolarna stöd i genomförandet av revision av det lokala avtalet med SACO/S, vilket nu innebär att alla medarbetare, med undantag av de tarifflönesatta grupperna notarier, fiskaler och assessorer, på avtalsområdet omfattas av individuell lönesättning. Ett särskilt IT-baserat förhandlingsstöd, Palasso förhandlingsmodul, och ett uppdaterat bedömningsverktyg tillhandahålls i syfte att ge stöd och service. Domstolsverket kommer att inleda arbetet med att förhandla fram nya avtal med OFR/S och SEKO. Nuvarande avtal upphör den 30 september Nya avtal kommer att förhandlas fram på central nivå och därefter på lokal nivå. Införa individuell lönesättning av domstolschefer I linje med att individuell lönesättning numera tillämpas för ordinarie domare och hyresråd kommer Domstolsverket under 2012 att gå vidare med att införa en modell för individuell lönesättning av domstolschefer, med det centrala Chefsavtalet som utgångspunkt. Implementera enskilda överenskommelser Under senare delen av 2011 genomförde Domstolsverket en förstudie med en kartläggning av vilka enskilda överenskommelser, det vill säga överenskommelser mellan enskilda individer och arbetsgivaren inom ramen för ALFA respektive ALFA-T (allmänt löne- och förmånsavtal), som kan vara aktuella för Sveriges Domstolar att gå vidare med. Förstudien ger förutsättningar att under 2012 gå vidare med en planerad implementering av enskilda överenskommelser i enlighet med det centrala avtalet mellan Arbetsgivarverket och SACO/S. Samverkan sker med domstolschefsgrupperna för att under planeringsperioden kunna realisera möjligheten till enskilda överenskommelser. Parallellt med detta formar Domstolsverket rutiner för en effektiv och kvalitetssäkrad process för hanteringen. Arbetet syftar till att Sveriges Domstolar ska vara en attraktiv arbetsgivare även när det gäller anställningsvillkor. Arbeta för tillgängliga arbetsplatser Sveriges Domstolar måste vara en attraktiv arbetsplats för alla. Under 2011 har en ny handlingsplan för tillgänglighet i Sveriges Domstolar tagits fram, gällande perioden Handlingsplanen ska fungera som ett verktyg för planering och uppföljning av tillgänglighetsfrågor. Under 2012 kommer utbildningssatsningar att ske för att implementera regeringens strategi för funktionshinderpolitiken. Delta i utvecklingssamarbete och fredsfrämjande arbete med andra länder Domstolsverkets internationella utvecklingssamarbete och fredsfrämjande arbete är baserat på ett uppdrag till Domstolsverket från regeringen att delta i utvecklingssamarbeten med andra länder och i fredsfrämjande verksamhet (se avsnitt tredje punkten). Möjligheten att kunna delta i utvecklande och intressanta internationella insatser är också en del i att göra Sveriges Domstolar till en attraktivare arbetsplats som kan locka medarbetare med spetskompetenser inom olika områden. Under planeringsperioden kommer det internationella utvecklingssamarbetet att inriktas på följande områden: Samarbeta med Ryssland inom området mänskliga rättigheter. Programmet, som är Sidafinansierat, påbörjades under 2011 och beräknas fortsätta med ytterligare ett eller två års samarbete. Stödja förvaltningsdomstolarna i Ukraina. Domstolsverket ska tillsammans med Frankrike, som ansvarigt medlemsland, och Litauen stödja Ukrainas arbete med att skapa ett väl fungerande förvaltningsdomstolssystem. Projektet ska pågå i två år. Arbetet med att ställa personal inom Sveriges Domstolar till förfogande för EULEX Kosovo kommer också att fortsätta. Möjligheterna till att öka antalet experter för fredsfrämjande verksamhet samt att bidra med personal som nationella experter i EU:s institutioner ska undersökas under året. 20 DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

21 DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR Övriga satsningar Förutom mål 4 i verksamhetsstrategin planerar Domstolsverket en rad andra viktiga aktiviteter under övriga mål i verksamhetsstrategin Kvalitet och effektivitet i dömandet Mål 1 enligt den strategiska inriktningen: Sveriges Domstolars dömande verksamhet bedrivs professionellt. Mål och ärenden avgörs snabbt, med bibehållen hög kvalitet, och det finns få mål i balans. Utveckla förstärkningsstyrkan Under året kommer en utveckling av förstärkningsstyrkan att ske med syfte att skapa en styrka som på ett effektivt sätt kan stödja domstolarna då behov av tillfällig förstärkning av någon anledning uppstår. Införa resultatdialoger Under våren 2012 planeras resultatdialoger mellan Domstolsverket och ett urval av domstolar. Syftet med dialogerna är att genomföra en fördjupad uppföljning och analys av domstolarnas resultat, både avseende ekonomi och verksamhet. Utifrån analysen kan sedan olika utvecklingsområden identifieras. Samråd om domstolarnas egna satta verksamhetsmål för det närmaste året kommer också att hållas under resultatdialogen. Genomföra regeringsuppdrag angående medling Domstolsverket ska ta fram och på lämpligt sätt göra tillgängligt relevant information om medling, förekomsten av uppförandekoder för medlare och annat som kan vara av betydelse för att hjälpa parter och domstolar i val av medlare och för att främja kvaliteten på medlingsverksamheten. Domstolsverket ska vidare ta fram och tillhandahålla en förteckning över medlare som förklarat sig villiga att åta sig medlingsuppdrag. Allt i syfta att främja att tvister löses genom frivilliga överenskommelser parterna emellan. (Se även avsnitt punkt 1.) Renodla domstolsarbetet Domstolsverket ska tillsammans med Kronofogdemyndigheten utreda vilka administrativa uppgifter i konkurshanteringen som kan flyttas över från tingsrätterna till tillsynsmyndigheten i konkurser 8. Utredningen syftar till att renodla dom- 8 Kronofogdemyndigheten är tillsynsmyndighet i konkurstolsarbetet till tvistiga frågor som kräver den kompetens som finns på domstolarna Bemötande, service och extern kommunikation Mål 2 enligt den strategiska inriktningen: De personer som kommer i kontakt med Sveriges Domstolar bemöts på ett professionellt sätt. Det råder en hög och enhetlig servicenivå. Kommunikationskanalerna är väl utvecklade och den information som lämnas är lättillgänglig, relevant och begriplig. Implementera strategier för bemötande och domskrivning Under 2010 genomfördes ett projekt om bemötande och domskrivning inom Sveriges Domstolar. Projektet ledde bland annat till att strategier för bemötande och domskrivning togs fram. Under 2011 har arbetet med att implementera dessa startat. Detta arbete kommer att fortsätta under planeringsperioden och Domstolsverket kommer på olika sätt att stödja domstolarna i deras arbete. Under 2011 har också råd och tips tagits fram för att hjälpa domstolarna och medarbetarna att genomföra aktiviteterna i handlingsplanerna till bemötandestrategin och strategin för utformning av domar och beslut. Dessa råd och tips innehåller bland annat beskrivningar av olika metoder för hur enskilda domstolar kan undersöka bemötande och domskrivning och hur man praktiskt går till väga för att använda dessa metoder. Råden och tipsen kommer att lanseras i slutet av februari 2012, tillsammans med material till stöd för start av bemötandearbetet och arbetet med att utforma domar och beslut. Förvalta och utveckla mediearbetet Sveriges Domstolars gemensamma massmediestrategi lanserades våren Under planeringsperioden kommer utbildningar till samtliga personalkategorier att erbjudas. Våren 2012 ska en ny mediebevakningstjänst upphandlas och rutiner kring att använda mediebevakning lanseras på domstolarna. Under 2012 ska även pressrummet och annan information på domstol.se utvecklas, bland annat efter önskemål och synpunkter från en referensgrupp av journalister. ser (TSM) och har i denna egenskap till uppgift att övervaka konkursförvaltningen. DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN