Sammanställning av texter i utställningen Livsmedel Arkitekturmuseet 2012
|
|
- Joakim Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanställning av texter i utställningen Livsmedel Arkitekturmuseet 2012 Introduktion Det är vardagen vi firar när Arkitekturmuseet fyller 50 år. Med titeln Livsmedel uppvaktar vi museets ämnen arkitektur, form och design som just medel för livet. Vi lånar ett av vardagslivets mest välbesökta rum matbutiken som ett ramverk och frågar: hur vill vi att samhället ska vara, och hur ska vi handla? Hus bredvid hus blir inte automatiskt ett samhälle. Samhället är ett medvetet val av miljöer där livet inte bara fylls med dagar, utan där dagarna kan fyllas med liv. Vi gör här en stor affär av hur Arkitekturmuseets ämnen ingår i samhällsskapande processer. Vi har butikshyllorna fulla av ritningar, böcker, fotografier och modeller - och det finns ännu mer på lagret! 1. RÅVAROR OCH HALVFABRIKAT 1.0 Vi blir aldrig klara med vår omgivning. I arkitektur och form blir samhällets förändringar synliga. Vi befinner oss mitt i utvecklingen, mitt i de skapande och kunskapande processer som utgör vår fysiska och psykiska miljö, från idéer via material, förädling och konstruktion till byggnader och produkter. För varje steg från tanke till handling behövs kraft och energi. Allt är som vanligt: allt förändras. Man kan inte bygga färdigt en stad! 1.1 Efter att ha formats av 1600-talens krig, 1700-talens vetenskap och 1800-talets industri, mötte Sverige 1900-talet som ett jordbrukssamhälle med en grogrund av idéer för en urban framtid. Stora utställningar blev en populär form för att visa visionerna. Stockholmsutställningen 1930 tog ut riktningen för arkitektur och form med en smakfostrande uppvisning för nationens växande medelklass: vi ska leva i funktionella miljöer omgivna av luft och ljus. Var visar vi upp nya idéer idag? 1.2 Alla led i byggprocessen, från designmetod till montering, har förändrats under talet. Idag är ritningsprocessen helt digital, vilket underlättar både formgivning och samarbete. Alla nya hus innehåller industriellt bearbetade halvfabrikat och moduler. Mjöl och brädor är båda exempel på halvfabrikat: varor som har förädlats industriellt från råvaror säd och träd men som fortfarande behöver arbetas in i ett sammanhang, som ett bröd eller ett hus, för att komma till nytta. 1.3 Konstruktion är att räkna ut vilken sorts material som behövs var och i vilken mängd för att en bro eller en bokhylla ska vara säker att använda. Vi befinner oss mitt i en utveckling där konstruktion har mindre med statiska beräkningar och mer med dynamik att göra. Detta tänkesätt återfinns på flera områden i ett föränderligt samhälle som kräver snabba omställningar: dynamiska system anses idag säkrare än statiska. 1.4 I traditionellt byggande använde man lokala material, lokal teknik och energi. Idag är byggindustrin, precis som livsmedelsindustrin, en näring där nästan allt levereras från en global marknad, och det kan vara svårt att avgöra vad som är hållbart. En
2 livscykelanalys talar om hur stor energiförbrukning och miljöpåverkan en byggnad har totalt sett, från byggnadsprocess, material, transporter och beräknad bruksperiod. 1.5 Samhällets alla framställande processer kräver kontinuerliga kraftkällor. Industrieran har möjliggjorts av tillgången till olja, både som energi och som råvara. Utan oljan hade samhällsutvecklingen gått mycket långsammare, och globaliseringen hade inte varit möjlig. Vi har redan passerat en punkt i tiden från vilken utvinningen av råolja bara minskar, och vi står inför stora livsstilsförändringar i en framtid vars energiproblem är långt ifrån lösta. 2. SMAK OCH LIVSVAL 2.0 Valfrihet är frihet att välja ur ett sortiment som bestämts av någon annan. Riktig frihet har bara en begränsning: du får inte begränsa någon annans frihet, inte heller kommande generationers. I centrum för båda dessa insikter står individen och dennes ansvar. Det sägs att vi har fler valmöjligheter i dagens samhälle, men grundbehoven är lika enkla och betydelsefulla som genom människans historia. Våra val får inte skada vår livsmiljö. 2.1 Som medborgare deltar vi i demokratin genom fria val, där vi väljer vilka som ska representera oss och bevaka våra rättigheter och skyldigheter. Som de flesta samhällskonstruktioner manifesterar sig själva demokratin genom sina symboliska byggnader, men det viktigaste rummet i en demokrati är det offentliga rummet: platser vi förfogar över gemensamt, där åsikter kan uttryckas fritt. 2.2 Vi har valt ett samhälle där makten utgår från folket, och inom det samhället ställs vi idag inför allt fler livsval, där vi själva ska ta makten över våra liv. Vi kan välja gemenskap, som en kollektiv boendeform, en utbildnings- och yrkestillhörighet eller andra grupperingar efter intresse och tillhörighet, och vi ställs inför val av allt från BB, grundskola, husläkare, elbolag och pensionssparande. 2.3 Om vi för 50 år sedan främst var medborgare med rättigheter och skyldigheter, ser vi oss idag snarare som konsumenter med rättigheter. När makten i samhället förskjuts från stat till marknad, förväntas konsumenten göra medvetna val i det globala utbudet med hänsyn till miljö och rättvisa. Design och arkitektur bidrar till varumärkesbyggande på olika nivåer, för att bli en del av den nya konsumentens livsstil. Genom stilval, som ofta är konsumtionsval, manifesterar vi vår identitet. 2.4 Konsumtionens miljöer präglar stadsbilden. Städer blir också alltmer lika varandra som shoppingmiljöer, med butikskedjor som spänner från billig massproduktion till exklusiva märkesvaror. Det kommersiella rummet har en del gemensamt med det offentliga rummet, men det finns tydliga skillnader: gallerian och butiken har stängt halva dygnet, och det är inte öppet för aktiviteter eller beteenden utanför den kommersiella normen. 2.5 Arkitektur och design är processer som leder till både massproduktion och till unika objekt, med syfte att stärka identitet och locka konsumenter kort sagt, för att stärka varumärken. De unika objekten allt från haute couture och konsthantverk till
3 trädkojor och slöjdföremål kräver mer av både producent och konsument. Skräddarsytt eller egentillverkat istället för konfektion kostar tid och pengar, men själva objektet blir bärare av långlivad kvalitet och kunskap. 3. ODLAT OCH KULTIVERAT 3.0 Ekologi och ekonomi är två begrepp som nästan kommit att stå i motsatsförhållande till varandra, men som i själva verket är förenade genom eko oikos det grekiska ordet för hus. Oikos blir ekologi med logia lära, och ekonomi bildas med nomos för att sköta om. Oikonomos är den som har ansvar för hushållet genom framförhållning i samklang med livsmiljön. Ekologi är alltså, bokstavligt talat, läran om huset. 3.1 Ett hushåll är inte bara ett socialt system för överlevnad och samspel mellan individer. Ett hushåll är den statistiska enhet som politiska beslut grundas på. Sverige består enligt Statistiska centralbyrån av cirka 4,5 miljoner hushåll. Hushållet är utgångspunkten för ett mer hållbart samhälle. Här grundläggs vanor, värden, och beteenden, och här fattas vardagens konsumtionsbeslut. 3.2 Att hushålla är att förhålla sig mycket konkret till tid: att skapa framförhållning i förhållande till resurser. All matkultur handlar om att för framtida behov spara och bevara det som naturen ger under en begränsad tid. Ett klimatanpassat byggande förhåller sig till just tid och resurser i balans med en cykliskt föränderlig omgivning och sina användare. 3.3 Hushållning tillämpas även i naturens konstruktioner, där ekonomiska val och resurshushållning framträder i alla skalor och former. Inom biomimetiken studerar man naturens effektiva och komplexa strukturer och mönster, som sedan inspirerar arkitektur, formgivning och materialforskning till resurssnåla och avancerade lösningar som härmar resultatet av miljoner år av evolution. 3.4 Arkitektur, form och design är dagligvaror och kulturbärare. Kultur är en förutsättning för samhällets utveckling, särskilt med tanke på betydelsen av latinets cultura: odling, bearbetning och bildning. Kulturen behöver offentliga rum, inomhus och utomhus. Rummets utformning påverkar möjligheterna att skapa kultur, och visar också hur olika kulturformer värderas. En av de allra största investeringarna i samhället är skolan: tillväxt i ordets rätta bemärkelse. 3.5 Hur naturlig är naturen? Allt som finns omkring oss är resultatet av planering. Precis som bebyggelse och infrastruktur är stadsrummets och förortens växtlighet och grönområden formgivna. Även detaljer som hur staden möter vattnet, höjdförhållanden, siktlinjer, gärden och skogspartier är konstruerade situationer. Naturen som vi oftast möter den är följden av samhällets beslut. 4. BASVAROR OCH VARDAGSMAT 4.0
4 Det är skillnad på att bygga hus vid hus utan sammanhängande tanke och att bygga samhälle. Vad händer med det gemenskapande rummet i vår tid? Vi organiserar det gemensamma genom politik. Det är genom denna förmåga till kollektiv organisation som vi skapar förutsättningar för gemenskap. Politik är en strävan i fältet mellan det önskvärda och det möjliga. Vad önskar vi idag och vad är möjligt? 4.1 Våra samhällsbärande institutioner ger rum för det gemenskapande samtalet och de aktiviteter och ritualer som vi ägnar oss åt. Vi möts i politikens och konstitutionens ritualer, invigningar, avslutningar, vigslar, fester, stämmor och religiösa och nationella högtider. Allt fler delar också sina berättelser i allt större informella nätverk. Det verkar som om den digitala mötesplatsen snarare kompletterar än ersätter samvaron i det fysiska rummet. 4.2 Ett samhälle är en grupp människor som hålls samman av sociala relationer med kontinuitet i tid och rum. Latinets socius betyder följeslagare. Människor följer varandra till världens städer i en av vår tids största samhällsförändringar. Mångfald, rörlighet och närhet ger staden dess livskraft och komplexitet. På stadens gator och torg skapas energi genom människors möten, krafter som kan förändra världen. 4.3 Under vår livstid passerar vi genom olika gemenskapande rum, vilket gör att vissa grupper möts men inte andra. En tydlig önskan hos många är mer direkt demokrati, mer inflytande och möjlighet att påverka sin omgivning och stärka sociala miljöer i sin närhet. Unga uttrycker tydligt sin önskan om mer samverkan mellan generationerna var finns rum för dessa möten och vad skulle de kunna leda till? 4.4 Samhället producerar inte bara varor och tjänster, kultur och miljöer vi framställer också visioner. Under 1900-talet har den svenska samhällsutvecklingen drivits genom begrepp som folkhemmet. Visioner är färskvaror, som ordet världsklass som idag uttrycker ambitioner inom allt ifrån stadsplanering till samhällsservice: i begreppet ligger en konkurrensmedvetenhet och en önskan om tillhörighet i större yttre sammanhang. Folkhemmet har fått en utsida. 4.5 Samhällsförändringar pågår inom varje individ. Värderingar tar form, leder våra livsval och formar våra privata och offentliga miljöer. Det som var otänkbart igår är norm idag. För 100 år sedan var inte bara ensamstående föräldraskap skamligt och samkönade familjer otänkbart det fanns heller inga enpersonshushåll! Familjen var närmast en livsnödvändighet. Vi ser idag 50-talets hemmafru-ideal som naivt, men om 50 år kanske vi betraktar vår tids livspussel som en märklig företeelse. 5. FRYST OCH KONSERVERAT 5.0 Det samlade byggnadsbeståndet är ett av samhällets största investeringar. Den byggda miljön är en berättelse med mängder av spår och lager, en överlämning av kunskap mellan generationer. Stora delar av samhällsekonomin har med den byggda miljön att göra, men värdet består även i den berättelse som den byggda och formgivna miljön utgör med alla sina tidslager. Hur förvaltar vi dessa värden? Kan staden konserveras? Kan man frysa tiden i en byggnad?
5 5.1 Precis som ordet antyder är kulturarv något vi får av tidigare generationer, ansvarar för i vår tid, och passar vidare till nästa generation. Kulturarvet är ett förtroendeuppdrag, men också en form av makt. Man bevarar för att minnas och river för att glömma. Förändring som sker på bekostnad av det befintliga upprör många. Antikrundan och auktionshus värderar upp konsthantverk och design, genom att förse saker med berättelser. Det som åtföljs av kunskap går inte så lätt förlorat. 5.2 Kulturskydd eller K-märkning är idag samlingsbegrepp för olika lagar till skydd för bebyggelse och miljöer av kulturhistoriskt intresse. Antikvarier, kulturvårdande myndigheter, och byggnadshistorisk expertis avgör hur miljön ska underhållas, restaureras (återställas), renoveras (förnyas), byggas om eller byggas till. Bevarande är en mängd aktiviteter som syftar till att skapa kontinuitet i miljön genom respektfulla förändringar. 5.3 Ombyggnad upptar minst lika mycket tid av arkitekters arbete som att rita nya byggnader. Det kan krävas för att anpassa huset till nya tider och nya brukare. Förfall är ofta ett större problem än slitage. Det enda sättet att få miljöer att överleva är att använda dem. En radikal samtida anpassning kan vara lika symboliskt betydelsefull som en ny byggnad. Idag vet vi att gamla miljöer kan anpassas till ett nytt liv, vilket man inte alls kunde tro under 1950-talets stadsomvandlingar. 5.4 Stora delar av kulturarvet är skapat och framväxt helt utan inblandning av arkitekter och formgivare. Skickliga byggmästare och hantverkare har bidragit med den erfarenhet och kunskap som kan avläsas i lokala material och traditionella byggnadstyper. Anledningen till att det traditionella existerar i våra dagar är att utvecklingen är en levande process sedan århundraden och att det i varje ny tid är möjligt att förnya och experimentera med nya variationer och material. 5.5 En stad är inte bara en tids stad. Den är vår koppling till historien. Berättelser är lagrade i det byggda. Varje ny generation lägger till och drar ifrån, använder, tolkar och skapar nya lager som vilar på de gamla. Samhället har flera institutioner som har till uppgift att samla kunskap om lagren, och ge röst åt berättelserna. Vi är den framtid som man en gång byggde för. Det enda vi vet om framtiden är att allt kommer vara som vanligt, och allt kommer att vara annorlunda. De följande texterna hör till störtexponeringar på olika teman, som fungerar som rundningsmärken i utställningsmiljön; på samma sätt som man i en butik leds över från en avdelning till en annan. Vårt dagliga bröd Varje kultur har sitt bröd. Få livsmedel äger starkare symbolik än brödet: som sinnebilden av föda, ett universellt livsmedel, stundom synonymt med lön eller pengar, tillsammans med skådespel det enda som behövs för att hålla en befolkning nöjd sägs det. Engelskans bread kommer av bryta, breotan. Delandet är inbakat i brödet, en praktisk solidaritet för ett samhälle i global jäsning. Samhällen med en levande gästkultur har många fördelar av mångfalden, inte minst ekonomiskt. Ett bröd är en blandning av ingredienser med organisk kraft att resa sig: tillsätt bara värme! Lagar på lager Förutsättningen för att vi ska kunna producera varor, tjänster och kultur och samordna processer kring tillverkning, framställning, byggande och anläggning är att
6 vi erkänner gemensamma lagar och regler. Lagar är till för att skapa förutsägbarhet i samhällssystemet. Där korruption och godtycklighet styr finns varken trygghet eller framförhållning. Lagrummet behandlar även användningen av de miljöer som vi har gemensamt, som allemansrätt och yttrandefrihet. I dagens fildelande och varumärkesfixerade globala samhälle är copyright och upphovsrätt komplicerade lagskydd som ständigt utmanas av både ny teknik, ideologi och rättstraditioner. Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen, PBL, reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande i Sverige. Alla kommuner upprättar sin översiktsplan, där man visar hur man tänker sig användningen av mark- och vattenområden och framtida bebyggelseutveckling. Detaljplanen som förut kallades stadsplan innehåller juridiskt bindande bestämmelser för var och vad man får bygga, och hur: utformningen i stora drag, som hushöjd med mera. Gubbhyllan Gamla välbevarade arkitekter ur våra samlingar. Könsfördelningen säger något om männens dominans inom yrket under större delen av 1900-talet, vilket i sin tur speglas i våra samlingar. Dagens och framtidens samlingar kommer säkerligen att visa en mer jämlik könsfördelning. Vi kan också se att personerna bakom verken idag oftare är hela arkitektkontor än enskilda individer. Tidningshyllan Vad har hänt inom arkitektur, samhällsplanering och design de senaste 50 åren? Tidskrifter fångar ögonblicket och berättar om tiden. Ta del av vårt dagsfärska urval! Ger detta mersmak? Välkomna till vårt bibliotek! Livsmedel/Provisions Medverkande/Participants: Konceptgrupp/Concept group: Lenita Gärde, Magnus Ericson, Karin Åberg Waern, Malin Zimm Projektledare/Project Management: Jonas Olsson Samlingsurval/Selection from our Collections: Lenita Gärde, Karin Åberg Waern Sakkunnig arkitektur & texter/senior Advisor Architecture & Texts: Malin Zimm Sakkunnig design/senior Advisor design: Magnus Ericson Projektassistent/Project Assistant: Jakob Kjellberg Pedagogik/Pedagogics: Elisabet Johansson, Madeléne Beckman Mobil förmedling & research/mobile communications & Research: Kristina Berg Audiovisuella installationer/ Audiovisual Installations: Monica Sand, Ricardo Atienza Badel, Niklas Billström Konservation/Conservation: Cecilia Isaksson, Idha Holmlund Snickeri/Carpentry: Markus Eberle, Tobias Ed, Frida Chrislau, Joakim Mundszinger, Herbert Sailer,: Elins snickeri Bibliotek/Library: Lena Wranne, Anna Lena Pemer Utställningsform/Exhibition Form: Emil Bäckström, Jani Myrman Kristofferssen: Guise AB Grafisk form/graphic Design: Daniel Bjugård Box illustration: Frans Carlqvist Utställningsassistent/Exhibition Assisant: Stefan Mossfeldt Fotografi/Photography: Emma Fredriksson, Matti Östling Värdskap/Hosts: Mia Bengtsson, Ulrika Jansson
7 Program: Sandra Nolgren Kommunikation/Communication: Maria Östman PR och kommunikation/pr & Communications: Ulla Tillgren Praktikanter/Interns: Julia Adielsson, Maria Nyström Ljussättning/Lighting: Michael Hallbert: Ljusdesign AB Översättning/Translation: Hélène Andersson, Malin Zimm Vernissagekoordinator/Vernissage Coordinator: Karina Nordstedt Assistent/Assistant : Arvid Hillberg Drift- och säkerhetsansvarig/building & Safety Manager: Göran Karlsson Webbredaktör: Nathan Hamelberg Tillgänglighetskonsult/Accessibility consultant: Mio Hedquist Övriga medverkande/other Participants: Ulrika Behm, Anneli Strömberg, Eric de Groat, Martin Ku Tack till/with thanks to: All personal på Arkitekturmuseet Pehr-Mikael Sällström, Sveriges Arkitekter Jerker Moström, SCB Källemo AB 8T8 Producerad av/produced by: Arkitekturmuseet/The Swedish Museum of Architecture 2012
JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
JÖNKÖPINGS JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM LÄNS MUSEUM BYGGNADSVÅRD Jönköpings läns museum har i över hundra år arbetat med kulturmiljövård i vid bemärkelse. Ett av museets samhällsuppdrag är att föra det byggda
Läs mer2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merSTIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark
Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll
Läs merFörslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen
Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191
Läs merDet goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun
Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merJanuari 2015. Oxnäs, Fjällbacka, Kville socken. måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag. v 1. v 2. v 3. v 4. v 5
Kalender 2015 Funderar du på att renovera? Sätt dig in i hur ditt hus fungerar; var försiktig med att blanda nya och gamla konstruktioner. Nya och gamla material och tekniker fungerar på olika sätt. Lita
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merTomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.
2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell
Läs merKulturstrategi Ekerö kulturnämnd
Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Kulturnämnden har ansvar för kommunens kulturpolitik och verksamheter inom kultur och fritid. Nämnden vill visa att kultur är mer än det som ryms i detta
Läs merAtt bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merIndikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede
Indikatorer Hållbart resande Henrik Markhede 2 3 4 5 6 7 https://eastasiabybike.wordpress.com HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 8 Arkitekturprogrammet HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 9 10 11 12 13 Göteborgs
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merObunden Samling för Åland r.f.
Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland
Läs merTidigare delar av skriftserien Anarkism: Organisering, första upplagan 2008 Feminism, första upplagan 2012
ANARKISTISKA STUDIER Syftet med Anarkistiska Studier är att genom bland annat studiecirklar, föredrag och utgivning av böcker och texter sprida anarkistiska idéer. Anarkistiska Studier vill inspirera människor
Läs merKulturpolitikens framväxt och mål. Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016
Kulturpolitikens framväxt och mål Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016 Kulturpolitik som historiskt fenomen De viktigaste aktörerna för stöd till kultur under olika tidsperioder:
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merEn idéskrift. En idéskrift
En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det
Läs merStrategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik
Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.
Läs merBerätta bredare INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR BYGGNADSMINNEN. Berätta bredare Inriktningsdokument för byggnadsminnen 1
Berätta bredare INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR BYGGNADSMINNEN Berätta bredare Inriktningsdokument för byggnadsminnen 1 Foto: Bengt A. Lundberg (1, 4, 8), Pål-Nils Nilsson (10), Rikard Sohlenius (11), Roger Blent
Läs merRIKSANTIKVARIEÄMBETET. Vision för kulturmiljöarbetet till 2030
RIKSANTIKVARIEÄMBETET Vision för kulturmiljöarbetet till 2030 2 Vision för kulturmiljöarbetet Bakgrund: Riksantikvarieämbetet har under 2014 2016 haft regeringens uppdrag att ta fram en samlande vision
Läs merCittaslow. det goda livet i Falköping
Cittaslow det goda livet i Falköping I Falköping lyfter vi fram de värden som är unika för just vår bygd. Här är vi stolta över vårt kulturarv, goda kommunikationer, det fantastiska platålandskapet och
Läs merVad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015
Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig
Läs merVad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i
Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna
Läs merGestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)
Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merKulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009
Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merVästarvet Historien fortsätter hos oss.
Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och
Läs mer1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merSOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN
SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN 2019-04-04 Av: Ekologigruppen Den fysiska planeringen kan inte ensam skapa ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Men den kan bidra
Läs merBåda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.
I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla
Läs merVästarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs merLäroplan för förskolan
UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)
Läs mer- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet
- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet Segregationen har klassmässig grund Strategin är att förena de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna och låta detta förhållningssätt prägla såväl vårt
Läs merKF som konsumenternas röst
Konsumentplattform KF som konsumenternas röst Konsumentkooperationens uppgift är att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmen att med sin konsumtion bidra till hållbar utveckling.
Läs merVår grundsyn Omgivningen
För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merSTRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige
STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet
Läs merAndlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över
Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta
Läs merHÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun
Hållbarhetsprogram för Avesta kommun Avestas utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbarhetsprogrammet siktar på lång sikt
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merDet centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt
Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 1 9 POLITIK EKONOMI SOCIALT Kurs 1 Kurs 2 Kurs 3 Gruppers och individers
Läs merRiksantikvarieämbetets strategiska plan
Riksantikvarieämbetets strategiska plan 2017 2019 Inledning Detta är Riksantikvarieämbetets strategiska plan. Den beskriver inte allt vi ska göra. Den pekar ut riktningen för vårt interna planeringsarbete
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merVaxholm och vägen framåt. Kommunalt handlingsprogram för moderaterna i Vaxholm
Vaxholm och vägen framåt Kommunalt handlingsprogram för moderaterna i Vaxholm Demokrati Moderaterna har tagit initiativ till att se över vår politiska organisation i Vaxholm för att se hur vi på bästa
Läs merProgram för utomhuslek i
1(5) Program för utomhuslek i Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande 2018/40 Kultur- och fritidsnämnden 180619 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Program Alla nämnder, bolag, kommunalförbund
Läs merWorkshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15
Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition
Läs merStrategisk plan för bibliotek i Stockholms stad remiss från kommunstyrelsen.
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING KANSLIET TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-14 Handläggare: Monica Fredriksson Telefon: 508 09 032 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Strategisk plan för bibliotek i Stockholms
Läs merCentralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer
SLÖJD Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom
Läs merVård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder
Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-
Läs merKVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef
KVALITETSUTVECKLING Normlösa förskola 2014/2015 Anna Ullén Alsander förskolechef Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Invånarna är initiativrika Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merAle vision 2025 Lätt att leva
Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att
Läs merAle vision 2025 Lätt att leva
Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att
Läs merUNF:s arbetsplan 2014 2015
UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att
Läs merKULTURPLAN Åstorps kommun
KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska
Läs merPolitisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Läs merRöster om folkbildning och demokrati
F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från
Läs merMILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ
MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ Lektionsupplägg: Det här är vårt kvarter om vi får bestämma! Hur skulle det se ut där ni bor om ni fick bestämma? Här är en uppgift där klassen utifrån medborgardialogskonceptet
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merBrf Sandellhusen i Skälby. www.sandellhusen.se
Brf Sandellhusen i Skälby. www.sandellhusen.se Ett ljust hem med lekfullt uttryck. Arkitekten om husen. Utformningen av parhusen i Skälby tar avstamp i den traditionella bilden av huset där vår ambition
Läs merKultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,
Läs merSkolplan Lärande ger glädje och möjligheter
Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens
Läs merArkitektur och gestaltad livsmiljö
Arkitektur och gestaltad livsmiljö OM BOVERKET Vision Myndighet för samhällsbyggnad i världsklass Förvaltning Boverket är en förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö, hushållning med markoch vattenområden,
Läs merPlan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef
Läs merRETAIL. Att äga, förvalta och utveckla en handelsfastighet UNITED BY OUR DIFFERENCE
WSP och GENIVAR har gått samman och bildar tillsammans ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur
Läs merTidigare folkhälsoarbete i kommunen
Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000
Läs merCIRKULÄRT KLASSRUM MODUL 1 DET CIRKULÄRA KLASSRUMMET MODUL 1 FLYTTA FRÅN LINEÄR TILL CIRKULÄR EKONOMI
DET CIRKULÄRA KLASSRUMMET MODUL 1 FLYTTA FRÅN LINEÄR TILL CIRKULÄR EKONOMI 1 INTRODUKTION VÄLKOMMEN TILL DET CIRKULÄRA KLASSRUMMETS ARBETSBOK FÖR MODUL 1 Övergång från lineär till cirkulär ekonomi I denna
Läs merTjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869
SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869
Läs merStudiehandledning. Studiecirkeln Landskap åt alla. Studiehandledning: Landskap åt alla 2
Studiehandledning Studiehandledning Denna studiehandledning är avsedd som stöd för cirkelledare eller de som vill anordna studiecirklar på egen hand. Den riktar sig också till grupper, exempelvis hembygdsföreningar,
Läs merVad är ett arkitektkvarter?
Vad är ett arkitektkvarter? Det korta svaret 10 punkter Arkitektkvarteret är ett varumärke för kvalitet och nytänkande - ett nytt sätt att skapa goda bostadsmiljöer. Att vara byggande arkitekt innebär
Läs merK O RT V E R S I O N
KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur
Läs merAnsvar för hela Sverige Idéprogram 2011
Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,
Läs merMILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS
Läs merKursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Läs merDemokrati medborgardialog och governance
Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre
Läs merÄrende 12. Försäljning av fastighet Tärnan 14 (gamla brandstationen)
Ärende 12 Försäljning av fastighet Tärnan 14 (gamla brandstationen) Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2015-04-23 SBN 45 SBN 2014.0292 Tärnan 14 (gamla brandstationen) - försäljning
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merSV Gotland Verksamhetsplan 2018
SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna
Läs merLÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik
LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge
Läs merLpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan
Bilaga 2 Försättssida Dnr 2015:201 Förslag till läroplanstexter Lpfö98 Övergång och samverkan Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan Lgrsär11 Övergång och samverkan Lspec11
Läs merTILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling
TILLÄMPAT KULTURARV Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling Redaktör Carolina Jonsson Malm Layout Stefan Siverud Förlag Kalmar läns museum 2017 RÖSTER OM PROJEKTET Det vi kallar
Läs merSOCIALDEMOKRATERNAS KYRKOPOLITISKA VALPROGRAM I LANDSKRONA FÖRSAMLING
SOCIALDEMOKRATERNAS KYRKOPOLITISKA VALPROGRAM I LANDSKRONA FÖRSAMLING Inför kyrkovalet den 15 september 2013 vill vi informera om våra värderingar i några aktuella och viktiga frågor för det politiska
Läs merVår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle
Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet
Läs merBERÄTTA OM ETT YRKE. LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi
BERÄTTA OM ETT YRKE LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi BERÄTTA OM ETT YRKE MÅLGRUPP Årskurs 7-9 ÄMNEN Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi VAD SKA VI GÖRA IDAG?
Läs merVerksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Läs merTänket bakom filmserien
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmserien Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra högtider och traditioner och i förlängningen minska klyftor
Läs merDet sitter i väggarna workshop
Det sitter i väggarna workshop Sverigestudien 2009-2017 Ett initiativ av PREERA, i samarbete med Volvokoncernen & SKL. Tillsammans med Fryshuset, Raul Wallenberg Academy och Gullers Grupp initierar vi
Läs merRegeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
Läs merFrån pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser
Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser Lagstöd i PBL för sociala konsekvensanalyser Maria Rundqvist Plan- och bygglagen 1 kap 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning
Läs merBiblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland
Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8
Läs mer