Handlingar till Kommunfullmäktiges sammanträde den 19 oktober 2016

Transkript

1 Handlingar till Kommunfullmäktiges sammanträde den 19 oktober 2016

2 Ärende 1

3 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kommunledningskontoret Roger Sundholm Ekonomichef Ekonomistaben Roger.Sundholm@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 16/0158 Kommunstyrelsen Förvaltade stiftelsers bokslut 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Den ekonomiska förvaltningen av stiftelsernas verksamhet 2015 godkänns. Sammanfattning Upplands-Bro kommun förvaltar åtta stiftelser. Stiftelsernas tillgångar uppgår till ,34 kronor per den 31 december Dessa tillgångar består av bankmedel. Kommunen beslutar om utdelning ur alla stiftelser förutom Lindströmska stiftelsen som har en egen styrelse. Avkastningen för 2015 blev 55,73 kronor. Ingen utdelning har skett under Det fria egna kapitalet uppgår till ,91 kronor. Kommunstyrelsen har upprättat bokslut för Tauvonska stiftelsen, Karl Fagerströms stiftelse, Ester Holms stiftelse, Upplands-Bro sociala stiftelse, Upplands-Bro skolstiftelse, Folke Östers stiftelse samt Folke Sölchers stiftelse. Styrelsen för Lindströmska stiftelsen har upprättat bokslut för sin stiftelse. Kommunledningskontoret föreslår att Kommunfullmäktige godkänner den ekonomiska förvaltningen av stiftelserna. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 8 augusti 2016 Förvaltningsberättelser 2015 för kommunens förvaltade stiftelser Barnperspektiv Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser utifrån ett barnperspektiv. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

4 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (2) KS 16/0158 Kommunledningskontoret Maria Johansson Kommundirektör Roger Sundholm Ekonomichef Bilagor 1. Förvaltningsberättelser 2015 för stiftelser förvaltade av Upplands-Bro kommun Beslut sänds till Kommunrevisionen

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21 Ärende 2

22 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kommunledningskontoret Roger Sundholm Ekonomichef Ekonomistaben Roger.Sundholm@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 16/0195 Kommunstyrelsen Revisionsberättelser 2015 för stiftelser som förvaltas av Upplands-Bro kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Revisionsberättelser avseende räkenskapsåret 2015 för Tauvonska donationsstiftelsen, Folke Sölchers stiftelse, Folke Östers stiftelse, Upplands- Bro Skolstiftelse, Upplands-Bro Sociala stiftelse, Ester Holms stiftelse, Karl Fagerströms stiftelse och Lindströmska stiftelsen läggs med godkännande till handlingarna. Sammanfattning Upplands-Bro kommun förvaltar åtta stiftelser. Kommunen beslutar om utdelning ur alla stiftelser utom Lindströmska stiftelsen som har en egen styrelse. Kommunstyrelsen sköter den ekonomiska förvaltningen. Den ekonomiska förvaltningen av stiftelsernas verksamhet redovisas i särskilt ärende till Kommunfullmäktige. Enligt kommunens revisionsreglemente är kommunens revisorer även revisorer i de stiftelser som förvaltas av kommunen. Med anledning av detta har det upprättats en revisionsberättelse per stiftelse avseende räkenskapsåret Kommunledningskontoret föreslår att revisorernas revisionsberättelser med godkännande läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 8 augusti 2016 Revisionsberättelser 2015 för stiftelser förvaltade av Upplands-Bro kommun Barnperspektiv Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser utifrån ett barnperspektiv. UBK1005, v2.0, Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

23 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (2) KS 16/0195 Kommunledningskontoret Maria Johansson Kommundirektör Roger Sundholm Ekonomichef Bilagor 1. Revisionsberättelser 2015 för stiftelser förvaltade av Upplands-Bro kommun Beslut sänds till Kommunrevisionen

24

25

26

27

28

29

30

31

32 Ärende 3

33 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Kommunledningskontoret Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Kommunledningskontoret karl.ohlander@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 16/0198 Kommunstyrelsen Regler för lokalt partistöd Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att komunfullmäktige beslutar enligt Regler för lokalt partistöd i Upplands-Bro kommun antas. Sammanfattning Det lokala kommunala partistödet regleras i kommunallagen tog Sveriges Kommuner och Landsting fram ett nytt förslag till kommungemensamma regler för partistödet. Förändringarna jämfört med tidigare regler handlar främst om att respektive parti ska redovisa hur partistödet använts. Kommunledningskontorets förslag till regler är anpassat efter kommunallagens krav och bygger på SKL:s förslag. Reglerna förslås gälla retroaktivt för utbetalt partistöd för Redovisning av hur partistödet använts under 2015 ska därför inlämnas under hösten Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 2 augusti 2016 Regler för lokalt Partistöd i Upplands-Bro kommun Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

34 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (6) KS 16/0198 Ärendet En allmän bakgrund I 2 kap. 9 första stycket kommunallagen (KL) finns den grundläggande befogenheten för kommuner och landsting att använda kommunala medel för att ge stöd till partiernas arbete. Partistödets ändamål framhålls genom lagtextens definition som innebär att med partistöd avses ekonomiskt bidrag och stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. I 2 kap. 9 andra stycket KL knyts rätten till partistöd till att partiet är representerat i fullmäktige. Den bestämmelsen har funnits tidigare men är förtydligad. Att vara representerad är detsamma som att länsstyrelsen kan utse en ledamot i sin sammanräkning. Med lagtextens ord är partiet representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837). I 2 kap. 9 tredje stycket framgår sedan tidigare att partistöd får ges som längst i ett år efter det att ett parti upphört att vara representerat. Om fullmäktige vill utnyttja utrymmet att begränsa partistödet i förhållande till partier som under mandatperioden får tomma stolar i fullmäktige behöver kommunen införa en sådan regel. Stödet för att skapa en lokal regel finns i 2 kap. 10 andra stycket KL där det står att fullmäktige får besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) ska beaktas vid fördelningen av partistödet. En stol är tom först när länsstyrelsen inte har något namn att tillgå när det behöver göras en ny sammanräkning efter en avsägelse från en ledamot i fullmäktige. Frågan om transparens i partistödet lyfts fram som särskilt viktig. Lagstiftaren har därför i lag utvecklat krav på årlig redovisning och på egenkontroll av hur partistödet utnyttjas av respektive parti. Handläggningen av sådana ärenden kan innehålla en lång rad svårigheter men utgångspunkten måste vara att prövningen för göras så schabloniserat och enkelt som möjligt. Kommunledningskontorets förslag 1 Rätten till partistöd Bestämmelsen i 1 i förslaget till lokala regler innehåller det grundläggande ställningstagandet att lokalt partistöd ska lämnas. Genom bestämmelsen knyts det lokala partistödet till kommunallagens regler. Ändamålet med stödet är att stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin. Avsikten med en så öppen skrivning i lagstiftningen är att fånga in all verksamhet som tillgodoser det syfte som angetts för systemet med partistöd. Följande propositionsuttalande ger en samlad beskrivning av detta syfte.

35 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 3 (6) KS 16/0198 I de ursprungliga förarbetena betonades att stödet skulle främja partiernas informationsverksamhet. Senare har det uttalats att partistödet bör ses som ett allmänt samhälleligt stöd för att förbättra partiernas möjlighet att utveckla en aktiv medverkan i opinionsbildningen bland medborgarna och därigenom stärka den kommunala demokratin (prop. 1991/92:66 s. 8). 2 Grundstöd och mandatstöd Av 2 kap. 10 KL följer att fullmäktige ska besluta om partstödets omfattning och formerna för det. Kommuner, landsting och regioner har en relativt stor frihet att utforma stödet från sina lokala förutsättningar exempelvis när det gäller storleksrelationerna mellan grundstöd och mandatbundet stöd. Partistödet får dock inte utformas så att det på ett otillbörligt sätt gynnar eller missgynnar ett parti. Detta följer direkt av 2 kap. 10 första stycket KL. Regeringen har gjort bedömningen att det inte behövs någon mer preciserad reglering i lag av vad stödet får användas till och ytterligare precisering i lokala regler framstår inte heller som nödvändiga. I Upplands-Bro kommun har det lokala partistödet sedan 1995 fördelats enligt ett grundstöd och ett mandatstöd. Nuvarande beräkningsnivåer gäller sedan Grundstödet gäller för de första två mandaten i Kommunfullmäktige. Respektive mandat ger ett stöd motsvarande ett förhöjt prisbasbelopp. Mandatstödet beräknas utifrån varje mandat över två i Kommunfullmäktige. Varje mandat över två ger 54 % av ett förhöjt prisbasbelopp. Fördelning 2016 Parti Antal mandat i KF Mandatstöd Grundstöd Totalt S M KD L V MP C SD Summa Det förhöjda prisbasbeloppet för 2016 är kr

36 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 4 (6) KS 16/ Fördelning av partistöd Vid den årliga fördelningen av partistöd är det möjligt att ta hänsyn till om partiet lyckats bemanna sina platser eller inte. Om det ska vara möjligt att avstå från att betala ut fullt partistöd till partier med tomma stolar behövs en lokal regel för det. Har ett parti minst ett mandat som uppbärs av en ledamot är partiet representerat och har rätt till partistöd. Har partiet flera platser utan att alla är bemannade kan partistödet minskas i motsvarande grad. Fullmäktige måste alltid fatta årliga beslut om utbetalning. I enlighet med den nya regleringen kan kommunen även om tomma stolar uppstår förlänga partistödet för en viss period efter det att representationen upphört. Kommunledningskontoret föreslår att en sådan avtrappningsregel är lämplig och föreslår att denna fastställs till sex månader. Av lag följer att perioden inte får vara längre än ett år. 4 Redovisning och granskning Om kommunen eller landstinget ska ge partistöd ska fullmäktige årligen besluta att parti som får partistöd ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för sitt avsedda ändamål. Redovisningen ska gälla perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Det följer av 2 kap. 11 första och andra stycket kommunallagen. Fullmäktige får besluta att partistöd inte ska betalas ut om ett parti som inte lämnat redovisning föregående år. Eftersom partstöd normalt betalas ut i förskott kommer det att bli en fördröjning innan partistödet kan begränsas i förhållande till ett parti som inte fullgör sin redovisningsskyldighet eller som inte lyckas fylla sina platser. Lagstiftningen är utformad så att det ålägger en kommun eller ett landsting som avser att lämna partistöd att ställa krav på redovisning av stödets användning. Om några krav på redovisning inte ställs, eller om kraven utformas på ett sätt som strider mot bestämmelserna i KL innebär det att partistödet inte är kompetensenligt. Fullmäktige får under vissa förutsättningar besluta att stöd inte ska betalas ut. Det följer av 2 kap. 11 tredje stycket kommunallagen.

37 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 5 (6) KS 16/0198 Närmare om innehållet i redovisningen Den närmare utformningen av redovisningen är inte lagreglerad. I propositionen finns vissa vägledande uttalanden. Det väsentliga är att redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Det innebär bl.a. att redovisningen bör omfatta allt det partistöd som har använts, både det som har mottagits för det senaste året och det som eventuellt sparats från tidigare år. Däremot kan naturligtvis inte partierna tvingas att redovisa användningen av partistöd som har mottagits för tid före det att de föreslagna redovisningsbestämmelserna ska tillämpas. Redovisningen behöver innehålla mer än ett uttalande att stödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Av redovisningen bör bl.a. framgå i vilken mån överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför den utbetalande kommunen eller landstinget samt vilka motprestationer som i så fall har erhållits. Handläggning av det årliga beslutet om utbetalning av partistöd Syftet med reglerna om redovisning och granskning är att göra underlag och beslut kring det lokala partistödet öppnare och mer tillgängliga för allmänhet och media. Hur partierna väljer att presentera hur de utnyttjar sitt stöd i förhållande till medborgare och media är en fråga för respektive parti. De handläggningsåtgärder som ingår i den sedvanliga beredningen inför ett beslut i fullmäktige bör därför ta sikte på att i lag och lokala regler föreskrivna formkrav är uppfyllda. Kommunledningskontoret kommer att utarbeta en mall för redovisningen och för granskningsintygen. Har inte redovisning lämnats eller saknas ett granskningsintyg ska fullmäktige besluta att stöd inte ska utbetalas. Eftersom partistöd i många kommuner/landsting utbetalas i början verksamhetsåret kommer ordningen i praktiken att leda till en eftersläpning i eventuella återkrav. Varje kommun/landsting ska för egen del ta ställning till om förskottsvis utbetalat stöd ska återkrävas eller om beslut att dra in partistöd ska tillämpas på kommande verksamhetsår. Kommunledningskontoret föreslår att saknad redovisning ska innebära att partistödet inte betalas ut för nästkommande år. 5 Årlig utbetalning Av 2 kap. 12 KL följer att beslut om utbetalning av partistöd ska fattas i fullmäktige varje år. När beslutet lämpligast fattas för att stämma överens med kommunens budgetsprocess är ett övervägande för den enskilda kommunen eller landstinget. Detsamma gäller om beslutet om att betala partistödet ska gälla som en förskotts- eller en efterskottsbetalning.

38 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 6 (6) KS 16/0198 Kommunledningskontoret förslår att partistödet betalas ut årligen i förskott under januari månad efter beslut av Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige föreslås fatta beslut om utbetalning och belopp i enlighet med reglerna vid sitt sista ordinarie sammanträde året innan det år stödet ska omfatta. Övergångsregler 2016 På grund av sent beslut angående de nya reglerna om partistöd krävs övergångsregler för 2016 och redovisningen av det utbetalda partistödet för Kommunledningskontoret föreslår att redovisningar av hur partistödet för 2015 använts och granskningsintyg ska finnas som beslutsunderlag inför Kommunfullmäktiges beslut om partistöd Redovisningar ska därmed vara inlämnade till kommunledningskontoret senast den 1 december Barnperspektiv Partistöd utbetalas för att stärka den lokala demokratin. Ett fungerande lokalt demokratiskt samhälle innebär fördelar för även barn och unga. Maria Johansson Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor 1 Regler för lokalt partistöd 2 Mall för redovisning av partistöd samt granskningsintyg

39 1(1) FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 6.4 U01 Ersätter Gäller fr.o.m Regler för kommunalt partistöd i Upplands-Bro kommun Fastställt av Kommunfullmäktige I kommunallagen (1991:900) finns de grundläggande bestämmelserna om kommunalt partistöd. I Upplands-Bro kommun ska därutöver följande gälla: 1 Rätt till partistöd Det lokala partistödet i Upplands-Bro kommun utgår till partier som är representerade i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap. 9 andra stycket kommunallagen. 2 Grundstöd och mandatstöd Partistödet består av - ett grundstöd, som uppgår till ett förhöjt prisbasbelopp per de första två mandaten per parti och år, samt - ett mandatstöd, som uppgår till 54 % av ett förhöjt prisbasbelopp per mandat över två per parti och år. 3 Fördelning av partistöd Vid fördelningen av partistöd beaktas endast mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap vallagen (2005:837). Partistöd utgår under sex månader efter det att representationen upphört. Efter ordinarie val utgår partistöd enligt ny fördelning av mandat i Kommunfullmäktige från kommande årskifte efter valet. 4 Redovisning och granskning En mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. 5 Årlig utbetalning Partistöd betalas ut årligen i förskott under januari månad efter beslut av Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige fattar beslut om utbetalning och belopp i enlighet med reglerna vid sitt sista ordinarie sammanträde året innan det år stödet ska omfatta. Har redovisning och granskningsrapport enligt 2 kap. 11 andra stycket kommunallagen inte lämnats in till kommunstyrelsen/landstingsstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år.

40 UBK2000, v1.0, Redovisning/granskningsintyg av kommunalt partistöd Personuppgifter som lämnas kommer att registreras i kommunens ärendehanteringssystem Redovisning Redovisningen ska avse perioden 1 januari till 31 december och inlämnas senast den 30 juni året efter utbetalning. Partiuppgifter Partinamn Organisationsnummer Adress Postnummer Ort Kontaktperson Telefon Redovisning av partistöd Redovisningen avser år Erhållet partistöd Sparat partistöd från föregående år Eventuellt bifogade handlingar Användning av partistöd Kostnader för lokal, utbildning, ersättning till föresläsare, material, utskick m.m.

41 Upplands-Bro kommun Partistöd som överförts till andra delar av partiorganisationen Vilka motprestationer har erhållits för att stärka partiets ställning i den lokala demokratin Köpta tjänster från andra delar av partiorganisationen Vilka motprestationer har erhållits för att stärka partiets ställning i den lokala demokratin Fonderade medel inför nästa val Belopp Underskrifter Ort och datum Ort och datum Underskrift ordförande Underskrift kassör Namnförtydligande Namnförtydligande

42 Upplands-Bro kommun Granskningsintyg Redovisningen ska granskas av en person som partiet själv utser. Granskningsrapport Beskriv hur granskningen har utförts och vilket material som legat till grund för granskningen Jag intygar härmed att redovisningen ger en rättvisande bild av partiets användning av lokalt partistöd under det gångna året. Ort och datum Underskrift av partiets utsedda granskare Namnförtydligande Telefon E-post

43 Ärende 4

44 PROTOKOLLSUTDRAG 23 (27) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Revidering av Kultur- och fritidsnämndens och Tekniska nämndens reglementen gällande namnsättning av strategiska platser och vägar Beslut Dnr KS 16/0199 Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att: 1. Kommunfullmäktige överför ansvaret för kommunens namnsättning från Kultur- och fritidsnämnden till Tekniska nämnden och reviderar därför respektive nämnds reglemente. 2. Vid namnsättning ska Kultur- och fritidsnämnden vara remissinstans. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att: Kommunfullmäktige överför ansvaret för kommunens namnsättning från Kultur- och fritidsnämnden till Tekniska nämnden och reviderar därför respektive nämnds reglemente. Förslag till beslut på sammanträdet Camilla Janson (S), Rolf Nersing (S), Catharina Andersson (S), Annika Falk (S), Sara Ridderstedt (MP), Anna Norberg (MP), Jan Stefanson (KD) och Lisa Edwards (C) föreslår att Kommunstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut med följande tillägg. 2. Vid namnsättning ska Kultur- och fritidsnämnden vara remissinstans Fredrik Kjos (M) föreslår att Kommunstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut utan Camilla Jansons (S) m.fl. förslag om tillägg. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden och Tekniska nämnden föreslår Kommunfullmäktige att ansvaret för kommunens namnsättning ska överföras från Kultur- och fritidsnämnden till Tekniska nämnden. Nämnderna ser att en ändring av nämndernas reglementen ger en mer sammanhållen process vid namnsättningar, eftersom Tekniska nämnden ansvarar för att: sätta adressnummer och föra lägenhetsregister hålla kommunens kartor och geodatainformation uppdaterad

45 PROTOKOLLSUTDRAG 24 (27) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Ansvaren har ett nära samband med och betydelse för arbetet med namnfrågor.

46 PROTOKOLLSUTDRAG 25 (27) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Fortsättning 123 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 7 juli 2016 Kultur- och fritidsnämndens beslut den 7 juni 2016, KFN 31 Tekniska nämndens beslut den 7 juni 2016, TN 33 Beslutsgång Ordföranden finner att Kommunstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut. Ordföranden frågar sedan Kommunstyrelsen om man kan besluta enligt Camilla Jansons (S) m.fl. förslag om tillägg och finner att Kommunstyrelsen så beslutar. Reservationer Fredrik Kjos (M), Marcus Sköld (M), Lisbeth Waern (M). Vesna Rajic (M) Anders Åkerlind (M), Martin Normark (L) och Johan Tireland (SD) reserverar sig mot beslutet om tillägg enligt Camilla Janson (S) m.fl. förslag till förmån för kontorets förslag till beslut. Beslutet skickas till: Kultur- och fritidsnämnden Tekniska nämnden Kommunfullmäktige

47 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kommunledningskontoret Anna-Lena Örvander Chef kanslistaben Kanslistaben anna-lena.orvander@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 16/0199 Kommunstyrelsen Revidering av Kultur- och fritidsnämndens och Tekniska nämndens reglementen gällande namnsättning av strategiska platser och vägar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Kommunfullmäktige överför ansvaret för kommunens namnsättning från Kultur- och fritidsnämnden till Tekniska nämnden och reviderar därför respektive reglemente. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden och tekniska nämnden föreslår Kommunfullmäktige att ansvaret för kommunens namnsättning ska överföras från kultur- och fritidsnämnden till tekniska nämnden. Nämnderna ser att en ändring av nämndernas reglementen ger en mer sammanhållen process vid namnsättningar, eftersom Tekniska nämnden ansvarar för att: sätta adressnummer och föra lägenhetsregister hålla kommunens kartor och geodatainformation uppdaterad Ansvaren har ett nära samband med och betydelse för arbetet med namnfrågor. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 7 juli 2016 Kultur- och fritidsnämndens beslut den 7 juni 2016, KFN 31 Tekniska nämndens beslut den 7 juni 2016, TN 33 UBK1005, v2.0, Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

48 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (3) KS 16/0199 Ärendet Kommunfullmäktige beslutar om ett reglemente för varje nämnd. Reglementet beskriver varje nämnds beslutanderätt och ansvarsområde. Kultur- och fritidsnämndens och Tekniska nämndens nuvarande reglemente beslutades av Kommunfullmäktige den 17 december 2014, Kf 175 Idag ansvarar Tekniska nämnden bland annat för kommunens lägenhets- och fastighetsregiseter medan Kultur- och fritidsnämnden bland annat ansvarar för kommunens namnsättning av till exempel vägar, parker, byggnader och anläggningar. Ansvarsområdena för dessa nämnder har ett nära samband när det gäller namnsättningsfrågor. Motivering Kultur- och fritidsnämnden och Tekniska nämnden ser att en överföring av ansvaret ska ge en mer sammanhållen process i arbetet med namnsättning- och adressnummergivning. Detta eftersom Tekniska nämnden idag ansvarar för att sätta adressnummer, föra lägenhetsregister och hålla kommunens kartor och geodatainformation uppdaterad. En stor del av de personella resurserna som arbetar med namnsättningsärenden finns redan idag på Samhällsbyggnadskontoret. Förslaget betyder att Samhällsbyggnadskontoret får ett samlat ansvar för att samordna och leda arbetet med att bereda förslag av namn- och adressnummergivning. Det i sin tur ger en tydligare ansvarsfördelning mellan kontoren. Kultur- och fritidskontoret kommer att ha en fortsatt viktig roll i arbetet med att bereda förslag till namn. Kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontoret har inga synpunkter gällande förslaget om överflyttning av ansvaret mellan redovisade nämnder, men betonar att frågan om namnsättning av strategiska platser kan vara frågor som ska hanteras enligt den av Kommunfullmäktige antagna policyn för medborgardialog. (Kf 51 den 11 maj 2016). Barnperspektiv Förslaget till ändring av nämndernas reglementen påverkar inte barn- och ungas livsmiljö.

49 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 3 (3) KS 16/0199 Kommunledningskontoret Maria Johansson Kommundirektör Anna-Lena Örvander Chef kanslistaben Bilagor 1. Förslag till reviderat reglemente för Kultur- och fritidsnämnden 2. Förslag till reviderat reglemente för tekniska nämnden Beslut sänds till Kultur- och fritidsnämnden Tekniska nämnden

50 1(4) FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 3.16 U04 Ersätter 3.16 U03 Gäller fr.o.m REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige , 155, senast reviderad den 19 oktober 2016 XX Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET Uppgifter 1 Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens Kultur- och fritidsverksamhet. Nämnden svarar för kulturskola, bibliotek, allmän kultur samt kulturmiljövård. Vidare svarar nämnden för stöd till fritids- och föreningsverksamhet i kommunen, kommunens idrotts- och fritidsanläggningar och övrig allmän fritids- och friluftsverksamhet. Personalpolitiken 2 Kultur- och fritidsnämnden ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan nämnden som arbetsgivare och dess arbetstagare; dock ej frågor som ska handhas av kommunstyrelsen enligt 5 i kommunstyrelsens reglemente. Registeransvar 2 Kultur- och fritidsnämnden är registeransvarig enligt personuppgiftslagen för de personregister som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över. Övrig verksamhet 3 Kultur- och fritidsnämnden ska 1. ansvara för information till allmänheten om sin verksamhet 2. verka för regelreformering och regelförenkling inom sitt verksamhetsområde 3. medverka till att äldre tiders kultur och traditioner bevaras och utvecklas samt därvid stödja lokalhistorisk forskning och insamlandet av historiskt värdefulla dokument 4. svara för kommunens bildarkiv 5. medverka till att sprida information om den kommunala verksamheten samt konsumentinformation och annan samhällsinformation via kommunens bibliotek 6. utveckla och förvalta kommunens bibliotek och övriga kulturella institutioner 7. samverka med kommunens föreningar och organisationer och stimulera det arbete dessa bedriver

51 UBFS 3.16 U utveckla och förvalta fritidsverksamheten i form av idrottsplatser samt simhal/upplevelsebad och idrottshallar, kommunens idrottplatser, badplatser, motionsspår, kulturstigar och övriga anläggningar för fritids- och ungdomsverksamhet. 9. kulturmiljöfrågor och ska särskilt uppmärksamma utformningen av offentliga miljöer och byggnader, bevarandet av kulturhistoriska och estetiskt värdefulla byggnader och miljöer samt bidra till en god landskapsvård. 10. verksamheten vid Ungdomens hus 11. namnsättning av gator, vägar, områdesnamn o.dyl. 12. utveckling av Kultur- och fritidsnämndens del av kommunens miljöarbete samt medverka i folkhälsoarbetet 13. ansvara för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens offentliga byggnader och platser 14. i samverkan med Kommunstyrelsen verka för en god turismverksamhet i kommunen Processbehörighet 4 Nämnden får själv, eller genom ombud, föra kommunens talan i alla mål och ärenden inom sitt verksamhetsområde. Delegering från kommunfullmäktige 5 Kultur- och fritidsnämnden ska besluta i följande grupper av ärenden 1. överenskommelse om betalning av fordran 2. hyra lokaler för nämndens behov, i första hand från Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. 3. enligt kommunfullmäktiges fastställda riktlinjer tillfälligt uthyra eller annars upplåta lokaler som nämnden förfogar över 4. ansökningar om bidrag från föreningar och organisationer inom kommunen enligt av kommunfullmäktige fastställda regler 5. ärenden enligt lotterilagen 6. träffa och häva avtal inom nämndens verksamhetområden. Ansvar och rapporteringsskyldighet 6 Kultur- och fritidsnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden ska särskilt se till att verksamheten följer den miljöplan som kommunfullmäktige antagit, i syfte att ge kommuninvånarna en god livsmiljö nu och i framtiden. Nämnden ska ta erforderliga beredskapshänsyn i planering och utveckling av sin verksamhet Nämnden ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas.

52 UBFS 3.16 U03 3 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS ARBETSFORMER Sammansättning 7 Kultur- och fritidsnämnden består av elva ledamöter och elva ersättare. Ersättarnas tjänstgöring 8 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ersättarna ska tjänstgöra enligt den ordning fullmäktige fastställt mellan dem. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som redan börjat tjänstgöra. 9 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkar styrkebalansen mellan partierna. Ersättares yttranderätt 10 En ersättare som är närvarande vid sammanträde men som inte tjänstgör, har rätt att delta i överläggningarna och att få sin mening tecknad till protokollet. Inkallande av ersättare 11 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare eller annan anställd som har till uppgift att kalla ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. Ersättare för ordförande 12 Om varken ordförande, förste eller andre vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande tills tillfällig ordförande utsetts. Om ordförande på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordförande. Ersättaren fullgör ordförandes samtliga uppgifter. Tidpunkt för sammanträden 13 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer.

53 UBFS 3.16 U03 4 Kallelse till sammanträde 14 Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sättskickas till varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Ordföranden 15 Det åligger Kultur- och fritidsnämndens ordförande att 1. med uppmärksamhet följa frågor inom nämndens område av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor 2. främja samverkan mellan nämnden, kommunstyrelsen och övriga nämnder samt 3. representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte nämnden bestämmer annat. Justering av protokoll 16 Protokollet justeras av ordförande och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Reservation 17 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 18 Delgivning med nämnden sker med ordförande, kontors-/förvaltningschef eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 19 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordförande eller vid förfall för denne av förste eller andre vice ordförande och kontrasigneras av kontors-/förvaltningschef eller annan anställd som kontors-/förvaltningschef bestämmer.

54 UBFS 3.16 U03 5 Utskott 20 Nämnden får inrätta ett arbetsutskott samt de ytterligare utskott som nämnden finner lämpligt. Beträffande regler för utskottetes arbete tillämpas i kommunstyrelsens reglemente.

55 1(5) FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 3.4 U02 Ersätter 3.4 U01 Gäller fr.o.m REGLEMENTE FÖR TEKNISKA NÄMNDEN Antaget av Kommunfullmäktige den 17 december 2014, KF 175, senast reviderad den 19 oktober 2016 Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. TEKNISKA NÄMNDENS VERKSAMHET Uppgifter 1 Tekniska nämnden svarar för byggande och förvaltning av kommunens allmänna vatten och avloppsnät, gator- och vägar, trafikanläggningar och torg. Nämnden svarar även för skötsel av grönområden, friluftsområden och kommunägd skogsmark. Tekniska nämnden är huvudman för kommunens allmänna vatten- och avloppsnät samt väghållare enligt 6 väglagen (1971:948) Därutöver fullgör Tekniska nämnden kommunens förebyggande uppgifter inom miljöoch hälsoskyddsarbetet utom myndighetsutövning. Personalpolitiken 2 Tekniska nämnden ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan nämnden som arbetsgivare och dess arbetstagare; utom frågor som ska handhas av kommunstyrelsen enligt 5 i kommunstyrelsens reglemente. Registeransvar 3 Tekniska nämnden är registeransvarig enligt personuppgiftslagen för de personregister som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över. Uppgifter enligt speciallagstiftning 4 Tekniska nämnden ska dessutom svara för följande uppgifter enligt övrig speciallagstiftning: 1. kommunens uppgifter inom enligt lagen om allmänna vattentjänster 2. fullgör kommunens uppgifter inom enligt väglagen 3. lag om bostadsanpassningsbidrag 4. lag om kommunal parkeringsövervakning, 5. lag om flyttning av fordon 6. förordningarna om lägenhetsregister och fastighetsregister 7. kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsarbetet utom myndighetsutövning 8. besluta om lokala trafikföreskrifter samt övriga uppgifter enligt lag om nämnder för vissa trafikfrågor 9. uppgifter som kommunal väghållningsmyndighet enlig väglagen

56 UBFS 3.4 U uppgifter enligt kommunens ansvar för renhållning 11. uppgifter enligt kommunens ansvar för gaturenhållning Övrig verksamhet 5 Tekniska nämnden ska 1. ansvara för kommunens stomnät i höjd och plan, 2. ansvara för primär- och grundkartor, 3. ansvara för förvaltningsärenden som avser Tekniska nämndens verksamhet 4. ansvara för information till allmänheten om sin verksamhet 5. verka för regelreformering och regelförenkling inom sitt verksamhetsområde 6. utveckling av Tekniska nämndens del av kommunens miljöarbete samt folkhälsoarbete 7. ansvarar för nyanläggning och förvaltning av kommunens parker, lekplatser, grönytor, naturområden, skog och andra allmännaplatser. 8. Ansvara för namnsättning av gator, vägar, områdesnamn och dyligt. Processbehörighet 6 Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden inom sitt verksamhetsområde. Delegering från kommunfullmäktige 7 Tekniska nämnden ska besluta i följande grupper av ärenden 1. överenskommelse om betalning av fordran 2. hyra lokaler för Tekniska nämndens behov, i första hand från Upplands-Bro Kommunfastigheter AB 3. upplåta allmän plats för särskilt ändamål 4. bidrag till enskilda vägar 5. tillämpning av VA-lagen och ABVA samt mindre förändringar i verksamhetsområdets utbredning 6. utarrendering av kommunens mark inklusive jakt- och fiskerätter 7. träffa och häva avtal inom nämndens verksamhetområden 8. upphandlingar enlig lagen om offentlig upphandling inom nämndens verksamhetsområden Ansvar och rapporteringsskyldighet 8 Tekniska nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål, riktlinjer och policys som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. KS U02 Tn.docx _3_0

57 UBFS 3.4 U01 3 Nämnden ska särskilt se till att verksamheten följer den miljöplan som kommunfullmäktige antagit, i syfte att ge kommuninvånarna en god livsmiljö nu och i framtiden. Nämnden ska ta erforderliga beredskapshänsyn i planering och utveckling av sin verksamhet Nämnden ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas. TEKNISKA NÄMNDENS ARBETSFORMER Sammansättning 9 Tekniska nämnden består av nio ledamöter och nio ersättare. Ersättarnas tjänstgöring 10 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ersättarna ska tjänstgöra enligt den ordning fullmäktige fastställt mellan dem. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som redan börjat tjänstgöra. 11 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Ersättares yttranderätt 12 En ersättare som är närvarande vid sammanträde men som inte tjänstgör, har rätt att delta i överläggningarna och att få sin mening tecknad till protokollet. Inkallande av ersättare 13 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare eller någon annan anställd vid nämndens kansli som kallar ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. Ersättare för ordförande 14 Om varken ordförande, förste eller andre vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande tills den tillfällig ordförande har utsetts. KS U02 Tn.docx _3_0

58 UBFS 3.4 U01 4 Om ordförande på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordförande. Ersättaren fullgör ordförandes samtliga uppgifter. Tidpunkt för sammanträden 15 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Kallelse till sammanträde 16 Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt skickas till varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordförande bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordförande eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Ordförande 17 Det åligger nämndens ordförande att 1. med uppmärksamhet följa frågor inom nämndens område av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor 2. främja samverkan mellan nämnden, kommunstyrelsen och övriga nämnder samt 3. representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte nämnden bestämmer annat i ett särskilt fall. Justering av protokoll 18 Protokollet justeras av ordförande och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Reservation 19 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 20 Delgivning med nämnden sker med ordförande, kontors-/förvaltningschef eller annan anställd som nämnden bestämmer. KS U02 Tn.docx _3_0

59 UBFS 3.4 U01 5 Undertecknande av handlingar 21 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordförande eller vid förfall för denne av förste eller andre vice ordförande och kontrasigneras av kontors-/förvaltningschef eller annan anställd som kontors-/förvaltningschef bestämmer. Utskott 22 Nämnden får inrätta ett arbetsutskott samt de ytterligare utskott som nämnden finner lämpligt. Beträffande regler för utskottetes arbete tillämpas i Kommunstyrelsens reglemente. KS U02 Tn.docx _3_0

60 Ärende 5

61 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Mathias Rantanen Tillväxtchef Tillväxtkontoret/PLEX Mathias.Rantanen@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 16/0236 Kommunstyrelsen Timtaxa för handläggning av plan- och exploateringsärenden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att: Ny timavgift för den plan- och exploateringsverksamhet som debiteras enligt plan- och bygglovstaxa ska vara kronor från och med den 1 januari Sammanfattning Samhällsbyggnadskontoret har sett över timavgiften i plan- och bygglovstaxan för den verksamhet som drivs inom planlaggning och exploatering. Verksamheten tar ut avgifter för arbetet med detaljplaner och områdesbestämmelser, olika typer av besked och andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder inom plan- och bygglagens område. Avgiftsuttaget baseras på den timavgift på 840 kr som gäller enligt nuvarande plan- och bygglovstaxa från Ny timavgift har beräknats till kr enligt SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) mall för beräkning av handläggningskostnad för kommunala taxor. Den består av verksamhetsområdets genomsnittliga lönekostnader och myndighetsspecifika gemensamma kostnader, s.k. overhead-kostnader. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att den nya timavgiften ska gälla från och med den 1 januari Beslutsunderlag Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 14 september 2016 Plan- och bygglovtaxa 2011 inklusive kart- och mättaxa, antagen av Kommunfullmäktige 16 juni 2011 SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) nya mall för beräkning av handläggningskostnad för kommunala taxor 2015 UBK1005, v2.0, Ärendet Samhällsbyggnadskontoret föreslår att timavgiften för den plan- och exploateringsverksamhet som debiteras enligt plan- och bygglovstaxa ska höjas från nuvarande 840 kr till kronor från och med den 1 januari Ändringen berör tabell 2 i taxan. Timavgiften har beräknats utifrån kommunens samlade kostnader för personalen inom verksamheten enligt SKL:s mall för beräkning av handläggningskostnad för kommunala taxor Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

62 Datum Vår beteckning 2 (2) KS 16/0236 enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, Handläggningskostnaden består av verksamhetsområdets genomsnittliga lönekostnader och myndighetsspecifika kostnader gemensamma, s.k. overhead-kostnader. Plan- och exploateringsverksamheten tillämpar timdebitering för att beräkna kostnader vid framtagande av detaljplaner och områdesbestämmelser, i form av planavgifter och avgifter i planavtal med exploatören (tabell 8 i taxan). Vidare i samband med olika typer av besked som till exempel förhandsbesked, ingripandebesked, planbesked och villkorsbesked och planbesked (tabell 7 i taxan). Timdebitering kan också tillämpas för andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder inom plan- och bygglagens område. Revidering av plan- och bygglovstaxan i övrigt pågår inom samhällsbyggnadskontoret. Enligt planen kommer ett nytt taxeförslag för bygglovs- samt kart- och mätverksamheterna att behandlas i bygg- och miljönämnden under våren De ändringar i taxan som berör kommunens plan- och exploateringsverksamhet, och som är aktuella i denna skrivelse, går under kommunstyrelsens ansvar och behöver därmed inte behandlas av byggoch miljönämnden innan beslut i kommunstyrelsen och antagande i kommunfullmäktige. Barnperspektiv Beslutet påverkar inte barn negativt. Samhällsbyggnadskontoret Mathias Rantanen Samhällsbyggnadschef Beslut sänds till Ulla Kujala Kvalificerad utredare Kommunfullmäktige Planavdelningen, Samhällsbyggnadskontoret Exploateringsavdelningen, Samhällsbyggnadskontoret

63 Ärende 6

64 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunledningskontoret Erika Lind Utredare Kommunledningskontoret Erika.Lind@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 16/0034 Kommunstyrelsen Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att: 1. Handlingsplan mot våldsbejakande extremism antas. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att inrätta ett konsultationsforum som ska hantera akuta frågor och ge stöd vid signaler om våldsbejakande extremism. 3. Socialnämnden, Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Tekniska nämnden samt Bygg- och miljönämnden får i uppdrag att operationalisera handlingsplan mot våldsbejakande extremism i sin verksamhet. 4. Socialnämnden, Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Tekniska nämnden samt Bygg- och miljönämnden ska avrapportera detta arbete i sin årliga rapportering till Kommunfullmäktige. 5. Överenskommelse mellan Upplands-Bro kommun och polisen ska inkludera våldsbejakande extremism som ett arbetsområde för samverkan. 6. Kommundirektören får göra redaktionella justeringar i dokumentet UBK1005, v2.0, Sammanfattning Sedan 2000-talet har arbetet mot våldsbejakande extremism intensifierats i Sverige. Detta återspeglas i lagstiftning, utredningar och uppdrag samt regeringens handlingsplan mot våldsbejakande extremism som presenterades år Sveriges kommuner har uppmanats att utveckla en lokal handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism. Utgångspunkten är att våldsbejakande extremism utgör ett hot mot vår demokrati som behöver bemötas på lokal nivå. Föreslagna handlingsplan ska vara ett stöd i arbetet mot våldsbejakande extremism i Upplands-Bro kommun. Dokumentet förtydligar kommunens ansvar och organisation på området, hur arbetet kan införlivas i befintlig verksamhet och hur samverkan ska ske samt vilka insatser som kan genomföras på olika preventionsnivåer. Handlingsplanen har sänts på remiss till Socialnämnden, Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Tekniska nämnden samt Bygg- och miljönämnden under tidsperioden 13 juni till den 19 september Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

65 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (5) KS 16/0034 Beslutsunderlag Kommunledningskontoret tjänsteskrivelse den 7 september 2016 Socialnämndens beslut 66 den 18 augusti 2016 Socialkontorets tjänsteskrivelse den 11 juli 2016 Ärendet Sedan 2000-talet har arbetet mot våldsbejakande extremism intensifierats i Sverige. Detta återspeglas i lagstiftning, utredningar och uppdrag samt regeringens handlingsplan mot våldsbejakande extremism som presenterades år Våldsbejakande extremism och radikalisering För att förstå varför en person ansluter sig till våldsbejakande extremism kan själva processen beskrivas som ett kalejdoskop av flera samverkande faktorer. Dessa faktorer och deras samverkan ser olika ut på individnivå. Under tidsperioden har tre kartläggningar av våldsbejakande extremism genomförts i Sverige. Våldsbejakande extremism finns representerad runtom i Sverige även om förekomsten av de tre ideologierna varierar geografiskt. Extremistmiljöerna är till viss del koncentrade till storstäderna genom den högre andelen befolkning som bor där, men det finns även starka etableringar på andra orter i landet. Medierapportering och sociala medier kan driva på händelser på lokal nivå. Den lokala riskanalysen specifikt för Upplands-Bro kommun och arbetet mot våldsbejakande extremism behöver därför bygga på en gedigen omvärldsanalys. En handlingsplan mot våldsbejakande extremism Sveriges kommuner har uppmanats att utveckla en lokal handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism. Utgångspunkten är att våldsbejakande extremism utgör ett hot mot vår demokrati som behöver bemötas på lokal nivå. Under ett drygt halvår har kommunledningskontoret i samverkan med övriga kontor utvecklat en handlingsplan mot våldsbejakande extremism för Upplands-Bro. Dokumentet ska vara ett stöd i arbetet mot våldsbejakande extremism i Upplands-Bro kommun. Ett övergripande syfte med handlingsplanen är att Upplands-Bro kommun ska införa en tydlig organisation, inklusive roller och ansvar, samt genomföra effektiva insatser mot våldsbejakande extremism Kommunens ansvar för arbetet mot våldsbejakande extremism regleras i Kommunallagen, Socialtjänstlagen, Lagen om vård av unga (LVU), Offentlighets- och sekretesslagen samt Skollagen.

66 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 3 (5) KS 16/0034 Styrande dokument för arbetet Kommunens verksamhetsplan med angiven budget och inriktning är det viktigaste styrdokumentet för arbetet mot våldsbejakande extremism. Övergripande mål i verksamhetsplanen förtydligar att Upplands-Bro ska vara en kommun för alla och att den demokratiska processen ska stärkas. Målet ska uppnås genom att invånarna involveras i kommunens utveckling i olika former för dialog. Medborgardialog i form av projekt med skolor, föreningsliv och näringsliv med mera kan stärka den lokala demokratin. Organisation och ansvar Arbetet mot våldsbejakande extremism ska utföras i ordinarie verksamhet och i de samverkansstrukturer som utvecklats för det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet i Upplands-Bro kommun. Överenskommelsen mellan polisen och kommunen föreslås utgöra ett ramverk för arbetet mot våldsbejakande extremism. Det lokala Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett samlande forum för samverkan mellan centrala aktörer i Upplands-Bro kommun. Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och verkställande av handlingsplanen mot våldsbejakande extremism utifrån dess samordningsansvar. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i en uppdaterad lokal lägesbild vilket ger goda förutsättningar för ett framgångsrikt arbete. Berörda nämnder får i uppdrag av kommunfullmäktige att operationalisera handlingsplanen mot våldsbejakande extremism i sin verksamhet. Arbetet ska återkopplas till kommunfullmäktige i den årliga rapporteringen. Inrättande av ett konsultationsforum Handlingsplanen föreslår att ett konsultationsforum inrättas i Upplands-Bro kommun för att hantera akuta frågor och agera som stöd vid signaler om våldsbejakande extremism. Forumet kontaktas via trygghetssamordnaren på Kommunledningskontoret. I konsultationsforumet finns representanter från berörda kontor som löpande specialistutbildas och som ska ha aktuell kunskap samt spetskompetens på området. Extern samverkan Ett kontinuerligt samarbete med berörda aktörer och bred samverkan är grundläggande i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Det är därför viktigt att vi identifierar centrala aktörer i ett tidigt skede av arbetet.

67 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 4 (5) KS 16/0034 Våra samarbetspartners kan bidra till att öka medvetenheten och kunskapen om den lokala lägesbilden. En strategisk extern samverkan kommer att vara viktig i vårt arbete med att förbereda arbetet och följa upp processer samt att utveckla effektiva och potentiella lösningar. Insatser på olika preventionsnivåer De insatser som utformas i arbetet mot våldsbejakande extremism måste utformas för olika nivåer, målgrupper och skeden i arbetet. Dessa kan beskrivas som generella förebyggande, specifika förebyggande och individinriktade insatser. En målsättning är att insatserna ska öka kunskapen och medvetenheten om frågorna samt att de stärker samverkan på området. När det gäller unga som fortfarande går i grundskola och gymnasium är det något enklare att fånga upp individer i ett tidigt skede och att utforma insatser. Kontaktytorna är däremot mindre mellan kommunen och yngre vuxna i åldrarna år som deltar eller hotas dras in i våldsbejakande extremistmiljöer. Oavsett målgrupp behöver insatserna övervägas och utvecklas noga för att uppnå rätt effekt. Remissförfarande Enligt beslut av Kommunstyrelsen den 27 april 2016 ska ansvarig facknämnd sända ut planer och policys till berörda nämnder på remiss för yttrande innan ärendet sänds vidare till Kommunstyrelsen. Handlingsplanen har sänts på remiss till Socialnämnden, Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Tekniska nämnden samt Bygg- och miljönämnden under tidsperioden 13 juni till den 19 september Barnperspektiv Genom att ta fram en handlingsplan mot våldsbejakande extremism samt genom att arbeta fram insatser för olika nivåer, målgrupper och skeden i arbetet så kan Upplands-Bro kommun förhindra att barn och unga hamnar i våldsbejakande extremistiska miljöer.

68 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 5 (5) KS 16/0034 Kommunledningskontoret Maria Johansson Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor 1. Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 20 september Yttrande till förslag på handlingsplan mot våldsbejakande extremism från Socialnämnden. Beslut sänds till Kommunfullmäktige Socialnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Tekniska nämnden Bygg- och miljönämnden

69 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Dnr: KS 16/0034

70 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Inledning Innehåll 1 Inledning Syfte och definitioner Våldsbejakande extremism i Sverige Nulägesbilden Kommunens ansvar Styrande dokument och mål för arbetet Radikaliseringsprocessen Vägar in i våldsbejakande extremism Signaler på radikalisering Organisation och ansvar Övergripande struktur för arbetet Ansvarsfördelning Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnder Kommundirektören Utvecklingsstaben Lokala Brottsförebyggande rådet Förebyggande rådet Konsultationsforum Lägesbildsmöten Extern samverkan Insatser mot våldsbejakande extremism Generella förebyggande insatser Specifika förebyggande insatser Individinriktade insatser Litteratur Bilaga 1. Lagstiftning Kommunallagen (1991:900)...18 Socialtjänstlagen (2001:453)...18 Lagen om vård av unga (1990:52)...19 Offentlighets- och sekretesslagen (1990:52)...19 Skollagen (2010:800)...20 Övrig lagstiftning...20 Bilaga 2. Deltagare i brottsförebyggande arbete Deltagare i Brottsförebyggande rådet ( )...22 Deltagare i Förebyggande rådet ( )...22 Bilaga 3. Övriga kontakter Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)...23 Avhopparverksamheter...23 Nationell stödtelefon hos Röda Korset

71 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Inledning 1 Inledning Sedan 2000-talet har arbetet mot våldsbejakande extremism intensifierats i Sverige. Detta återspeglas i lagstiftning, utredningar och uppdrag samt regeringens handlingsplan mot våldsbejakande extremism som presenterades år Ett led i arbetet har varit att 2014 tillsätta en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Sveriges kommuner har uppmanats att utveckla en lokal handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism. Utgångspunkten är att våldsbejakande extremism utgör ett hot mot vår demokrati som behöver bemötas på lokal nivå. Demokratiarbetet är en kontinuerlig process som kräver engagemang, insatser och samverkan för att upprätthållas. Denna handlingsplan ska vara ett stöd i arbetet mot våldsbejakande extremism i Upplands-Bro kommun. Dokumentet förtydligar kommunens ansvar och organisation på området, hur arbetet kan införlivas i befintlig verksamhet och hur samverkan ska ske samt vilka insatser som kan genomföras på olika preventionsnivåer. 1 Kommunens skyldigheter enligt lagstiftning på området återges i bilaga 1. 3

72 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Syfte och definitioner 2 Syfte och definitioner Denna handlingsplan mot våldsbejakande extremism är ett av våra verktyg för att stärka och värna demokratin i Upplands-Bro kommun. Ett övergripande syfte med handlingsplanen är att Upplands-Bro kommun ska införa en tydlig organisation, inklusive roller och ansvar, samt genomföra effektiva insatser mot våldsbejakande extremism De begrepp som används i dokumentet; våldsbejakande, extremism och radikalisering är inte allmänt vedertagna begrepp med ett entydigt innehåll. Begreppen presenteras därför i detalj nedan för tydlighetens skull. Begreppet våldsbejakande beskrivs som följer: 2 [ ] våldsbejakande kan användas för att beskriva både innehållet i ett visst material (exempelvis ett tal, en text eller en film) och personers beteende. Om ett material beskrivs som våldsbejakande betyder det att materialets innehåll inte bara accepterar våldsanvändning utan även stödjer användningen av ideologiskt motiverat våld för att främja en sak. När [ ] en person [beskrivs] som våldsbejakande betyder det att personen vid upprepade tillfällen bedöms ha uppvisat ett beteende som inte bara accepterar våldsanvändning utan även stödjer eller utövar ideologiskt motiverat våld för att främja en sak. Att vara våldsbejakande ska inte förväxlas med att vara våldsbenägen; ett våldsbejakande beteende kan innebära ett långvarigt stöd till våldshandlingar som andra begår, trots att personen själv aldrig utövar våld. En definition av begreppet extremism som används i detta dokument är: 3 [ ] extremism [används] för att beskriva rörelser, ideologier eller individer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning. Den grundläggande politiska normen, där politiska mål och samhällsförändringar kan påverkas genom politiken och uppnås genom demokratiska processer, accepteras inte. Extremism används också för att beskriva företeelsen där individer använder extrema metoder för att förändra samhället i önskad riktning. Våldsbejakande extremism förekommer både inom den politiska och religiösa sfären. Begreppen radikal och radikalisering kan förklaras som följer: 4 Någon som är radikal är kompromisslös och har traditionellt som målsättning att lösa problemen en gång för alla genom att angripa dem vid dess rötter. Detta kan antingen uppnås genom en mål- eller medelorienterad process. Någon som är radikal intar ofta en förenklad ståndpunkt för att ta itu med sin kluvna syn gällande absoluta ideologiska och religiösa sanningar, där vänner och fiender är klart uppdelade i olika läger. Radikalisering har beskrivits som en process där individer introduceras till ett öppet ideologiskt budskap och trossystem, vilket uppmuntrar till rörelse från moderata idéer i mittfåran mot extrema åsikter. Begreppen ger oss stöd i arbetet. Nästa avsnitt kommer att utveckla vilka ideologier som omfattas när vi talar om våldsbejakande extremism i Sverige. 2 Säkerhetspolisen (2010) s Ibid. 4 Ranstorp & Hyllengren (2013) s

73 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Våldsbejakande extremism i Sverige 3 Våldsbejakande extremism i Sverige Under tidsperioden har tre kartläggningar av våldsbejakande extremism genomförts i Sverige. 5 I tabellen nedan beskrivs kortfattat de ideologier som åsyftas när man talar om våldsbejakande extremism. Ideologi Beskrivning Den våldsbejakande vänsterextremistiska, s.k. autonoma miljön Den autonoma miljön strävar efter ett klasslöst samhälle utan styre från auktoriteter och den enda styrelseformen som kan accepteras är ett självstyre av folket. Inom miljön hävdas att kapitalistiska drivkrafter har greppet om dagens samhälle. Kampen riktas mot det man uppfattar som uttryck för olika former av förtryck. Den autonoma miljöns ärkefiende är de som vill inrätta ett auktoritärt styre, begränsa invandringen och säger sig värna den svenska etniciteten. 6 Den våldsbejakande högerextremistiska, s.k. vit makt-miljön Vit makt-miljön har sitt ursprung i den våldsamma skinheadrörelsen från 80-talets England. Inspiration har också hämtats från white power-rörelsen i USA, miljöer som uttrycker ett tydligt motstånd mot invandring. Vit makt-miljön förespråkar ett etniskt homogent samhälle där det inte förekommer inslag av andra kulturer och förklarar de problem som finns i samhället med det judiska inflytandet och det mångkulturella samhället. 7 Den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön Influenserna för den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön kan tillskrivas al-qaida och al-shabaab. Det är en global ideologi som motiverar attentat mot civila, dels som svar på ockupation av muslimska länder samt våld mot muslimer och dels som ett svar på upplevda kränkningar av islam. Målet är att genom våld införa ett islamiskt styre och att återinföra den muslimska kulturens storhetstid. Den västerländska kolonialismen och förhållanden som tillskrivs västvärlden anses ha fördärvat islam. 8 5 Kartläggningar har genomförts av Brottsförebyggande rådet (Brå), Säkerhetspolisen och genom regeringens utredning Våldsbejakande extremism i Sverige: nuläge och tendenser. 6 Våldsbejakande extremism i Sverige: nuläge och tendenser (Ds 2014:4) sid Våldsbejakande extremism i Sverige: nuläge och tendenser (Ds 2014:4) sid Våldsbejakande extremism i Sverige: nuläge och tendenser (Ds 2014:4) sid

74 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Nulägesbilden 4 Nulägesbilden Våldsbejakande extremism finns representerad runtom i Sverige och förekomsten av de tre ideologierna varierar geografiskt. 9 Extremistmiljöerna är till viss del koncentrade till storstäderna genom den högre andelen befolkning som bor där, men det finns även starka etableringar på andra orter i landet. Under åren fanns det en koncentration av den autonoma miljöns brottslighet till storstadslänen och till Östergötland. I slutet av tidsperioden var koncentrationen störst i Stockholms län medan övriga län låg på en lägre nivå. Någon större förändring har inte skett sedan 2009 enligt Säkerhetspolisen. Den autonoma miljön består av organisationer, nätverk, kampanjer, ett antal enfrågerörelser och enskilda individer. Samma tidsperiod visade att vit makt-miljöns brottslighet var starkast koncentrerad till Stockholms län, följt av Västra Götalands län och Västmanlands län. Även Skåne, Örebro, Östergötland och Kalmar län uppvisade högre nivåer än övriga län i Sverige. För närvarande består vit makt-miljön främst av Nordiska motståndsrörelsen (NMR). Andra organisationer på området har antingen upphört eller tagit en paus. Våldsbejakande islamistisk extremism finns etablerad över hela landet om än med tyngdpunkt i storstäder. Flera mindre städer har fått en starkare etablering och individer inom denna miljö reser mellan olika städer i Sverige, större och mindre, för att föreläsa och förespråka al-qaida-inspirerad ideologi. Säkerhetspolisen uppskattar att mellan personer, folkbokförda i Sverige, på senare år har rest från Sverige till Syrien och Irak. Många av de individer som ansluter sig till extremistmiljöer i Sverige begår olika typer av brott. Det kan röra sig om egendomsbrott som stöld och skadegörelse, brott mot allmän ordning, ekonomisk brottslighet, hot riktade mot företrädare för samhället och ideologiskt motiverade brott. Extremistmiljöerna genomför aktiviteter som syftar till att skapa sammanhållning, organisera, propagera och bilda opinion. Rekrytering av nya anhängare är en viktig del av verksamheten och tydligt kopplad till frågan om överlevnad samt möjligheten att föra fram sina frågor. Händelser på global nivå, exempelvis konflikter mellan länder och folkgrupper, kan avspeglas på lokal nivå och utgöra risker för social oro inom vår kommun. I dessa situationer finns en risk att gamla och nya konflikter kommer till ytan, vilket kan behöva hanteras på kommunal nivå. Medierapportering och sociala medier kan även driva på händelser på lokal nivå. Den lokala riskanalysen för Upplands-Bro kommun och arbetet mot våldsbejakande extremism behöver därför bygga på en omvärldsanalys som inkluderar både regionala, nationella och internationella händelser. 9 Avsnittet om nulägesbilden bygger i stora delar på rapporten Våldsbejakande extremism i Sverige: nuläge och tendenser (Ds 2014:4). 6

75 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Kommunens ansvar 5 Kommunens ansvar Kommunens ansvar för arbetet mot våldsbejakande extremism regleras i Socialtjänstlagen, Lagen om vård av unga (LVU), Offentlighets- och sekretesslagen, Kommunallagen samt Skollagen. 10 Ansvaret för olika skeden vid händelser relaterade till våldsbejakande extremism visas nedan. 11 Skede Frågeställning Ansvar Förebyggande Under Efter Aktivt verka mot utanförskap Demokratistärkande Tillit och tillhörighet Förhindra brott Fara för liv och hälsa Stöd till anhöriga Social oro Hot mot personal Hot mot medborgare Lagföra brott Vård för trauma Krigsbrott Fungera i samhället Kommunen Kommun och polis Kommun och polis Kommun och polis Kommun och polis Kommun och polis Kommun och polis Kommun och polis Kommun och polis Polisen Landstinget SÄPO, polis Kommun 5.1 Styrande dokument och mål för arbetet Kommunens verksamhetsplan med angiven budget och inriktning är det viktigaste styrdokumentet för arbetet mot våldsbejakande extremism. Övergripande mål i verksamhetsplanen förtydligar att Upplands-Bro ska vara en kommun för alla och att den demokratiska processen ska stärkas. Målet ska uppnås genom att invånarna involveras i kommunens utveckling i olika former för dialog. Medborgardialog i form av projekt med skolor, föreningsliv och näringsliv med mera kan stärka den lokala demokratin. Ett annat område som är relevant för arbetet mot våldsbejakande extremism är ambitionen att utveckla lokal samverkan mellan kommunen, polisen och andra aktörer som exempelvis angränsande kommuner. Säkerhets- och trygghetsarbetet ska bedrivas på bred front för att skapa en säkrare och tryggare miljö för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen. 10 Se bilaga 1 för en genomgång av den lagstiftning som rör kommunens ansvar på området våldsbejakande extremism. 11 Figuren baseras på en tabell utformad av Göteborg Stad som vidareutvecklats för denna handlingsplan för Upplands-Bro kommun. 7

76 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Radikaliseringsprocessen 6 Radikaliseringsprocessen För att förstå varför en person ansluter sig till våldsbejakande extremism kan själva processen beskrivas som ett kalejdoskop av flera samverkande faktorer. Dessa faktorer och deras samverkan ser olika ut på individnivå. 12 Betydelsefulla faktorer är individuella psykosociala faktorer, sociala och politiska faktorer, ideologiska och religiösa dimensioner, känslan av kulturell tillhörighet och identitet, förekomsten av eventuellt trauma och andra triggermekanismer. Faktorer som driver fram själva radikaliseringsprocessen är gruppdynamik, förekomsten av aktiva rekryterare och sociala medier Vägar in i våldsbejakande extremism I litteraturen nämns i huvudsak fyra olika vägar in i våldsbejakande extremism. Dessa vägar beskrivs övergripande i tabellen nedan. Utagerarens väg Utageraren är en person som ofta har en problematisk bakgrund som kan innefatta droger, våld och annan kriminalitet eller trauma genom erfarenheter av krig. Kontaktsökarens väg Personer som kan sägas följa kontaktsökarens väg dras till en radikal grupp utifrån ett behov av närhet och gemenskap. Grubblarens väg Kännetecknas av sökande och av att grubblaren följer en intellektuell väg in i extremism. Familjens väg Radikala och extrema uppfattningar i familjen eller den närmaste omgivningen kan få politiskt intresserade ungdomar att gå in i extremism. 6.2 Signaler på radikalisering Tecken på radikalisering kan ses på områdesnivå, gruppnivå och individnivå. På områdesnivå kan signaler på radikalisering tydas i bristande tillit till myndigheter och mellan medborgare. Invånare i området ifråga kan exempelvis lyfta frågor om att de upplever en hög grad av otrygghet, förekomst av våld och kriminalitet i lokalsamhället. Andra frågor som kan tas upp rör diskriminering och upplevelse av orättvisa, exkludering av individer eller hela grupper i samhället. 12 Avsnittet om radikaliseringsprocessen bygger på en studie vid CATS på Försvarshögskolan: Förebyggande av våldsbejakande extremism i tredjeland: Åtgärder för att förhindra att personer ansluter sig till väpnade extremistgrupper i konfliktzoner. 13 Ranstorp & Hyllengren (2013) s

77 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Radikaliseringsprocessen På gruppnivå, exempelvis i ungdomsmiljöer, kan unga signalera åsikter och budskap genom symboler och märken. I samtal och diskussioner kan de ge uttryck för konspirationsteorier, peka ut andra individer som fiender och visa hat mot bestämda grupper. På individnivå kan tecken om att något är på väg att hända vara att personen ifråga ägnar mycket tid åt hemsidor, film och annat informationsmaterial med våldsbejakande budskap. Signaler på radikalisering kan ses genom förändringar i umgänge, kamratrelationer och fritidsintressen samt nya intressen till förmån för det nya sammanhanget. Personen kan också vara inblandad i händelser som exempelvis sammandrabbningar, upplopp, våldsamma situationer och delta i möten med extremistisk agenda. Andra tecken kan vara att personen börjar använda en ny klädkod, uppvisa symboler och tatueringar etcetera, för att markera en viss tillhörighet. 9

78 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Organisation och ansvar 7 Organisation och ansvar Arbetet mot våldsbejakande extremism ska utföras i ordinarie verksamhet och i de samverkansstrukturer som utvecklats för det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet i Upplands-Bro kommun. Långsiktighet, tydlig struktur och ansvarsfördelning för arbetet är nyckelfaktorer. Ansvar för samordning och uppföljning är viktigt samt att utvärdera effekten av kommunens insatser på kort och lång sikt. 7.1 Övergripande struktur för arbetet Överenskommelsen mellan polisen och kommunen utgör ett ramverk för arbetet mot våldsbejakande extremism. Det lokala Brottsförebyggande rådet är ett samlande forum för samverkan mellan centrala aktörer i Upplands-Bro kommun. 7.2 Ansvarsfördelning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fattar beslut om handlingsplan mot våldsbejakande extremism och ansvarar för att det finns resurser så att insatser kan genomföras. Nämnderna får i uppdrag av kommunfullmäktige att redovisa hur de ska arbeta på området Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar för samordning, uppföljning och verkställande av handlingsplanen mot våldsbejakande extremism utifrån dess samordningsansvar. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i en uppdaterad lokal lägesbild vilket ger goda förutsättningar för ett framgångsrikt arbete Nämnder Nämnderna har ansvar för att operationalisera denna handlingsplan mot våldsbejakande extremism i sin verksamhet. Arbetet ska återrapporteras till kommunfullmäktige Kommundirektören Kommundirektören har ansvar för kommunövergripande frågor som rör trygghetsskapande arbete som förebygger våldsbejakande extremism. Överenskommelsen med polisen som ligger till grund för arbetet undertecknas av Kommundirektören och våldsbejakande extremism kan inkluderas som ett arbetsområde. 10

79 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Organisation och ansvar Utvecklingsstaben Utvecklingsstaben har i uppdrag att arbeta med kommunövergripande strategiska frågor som rör trygghets- och säkerhetsfrågor. Enheten har i uppgift att: Stödja implementeringen av denna handlingsplan Samordna, följa upp och utvärdera arbetet kontinuerligt Lokala Brottsförebyggande rådet 14 Uppdraget för det lokala Brottsförebyggande rådet är att kartlägga brottsligheten i kommunen, vara ett kunskapscentrum kring brottsförebyggande arbete och samordna brottsförebyggande insatser. Rådets mål är att öka tryggheten och minska brottsligheten i Upplands-Bro. Det ska inspirera och utveckla former för ett bra och aktivt samarbete mellan alla som arbetar brottsförebyggande i Upplands-Bro kommun Förebyggande rådet 15 Förebyggande rådet kan utgöra en stödfunktion i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Samverkansforumet har till uppdrag att bevaka förebyggande frågor på övergripande och lokal nivå samt att svara för samordning och planering av gemensamma förebyggande insatser när flera aktörer är berörda. Förebyggande rådet rapporterar till det lokala Brottsförebyggande rådet. Lokala Brå kan ge uppdrag till Förebyggande rådet Konsultationsforum 16 Ett konsultationsforum ska inrättas i Upplands-Bro kommun för att hantera akuta frågor och agera som stöd vid signaler om våldsbejakande extremism. Forumet kontaktas via trygghetssamordnaren på Kommunledningskontoret. Medarbetare inom kommunens verksamheter ska kunna kontakta forumet när de uppfattar signaler om våldsbejakande extremism för att få råd om hur de ska hantera uppkomna situationer. I konsultationsforumet finns representanter från berörda kontor, nyckelpersoner som löpande specialistutbildas, som ska ha aktuell kunskap och spetskompetens på området. 14 Deltagare i det lokala Brottsförebyggande rådet anges i Bilaga Deltagare i Förebyggande rådet anges i Bilaga Modellen har utvecklats av Umeå kommun och används inom det lokala Brottsförebyggande rådet i Umeå. 11

80 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Organisation och ansvar Konsultationsforumet ska ta intryck av existerande metoder och modeller för att hantera radikalisering, som exempelvis de Kunskapshus som etablerats i Danmark och Sverige. Forumets medlemmar ska följa omvärldsbevakningen på området på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Konsultationsforumet består av: 1. Trygghetssamordnare (sammankallande, ordförande) 2. Enhetschef, Stöd- och behandling, Socialkontoret 3. Enhetschef, myndighetsenheterna, Socialkontoret 4. Representant från Upplands-Bro gymnasium (elevhälsan) 5. Enhetschef, Resursteamet 6. Polis (representant från Lokalpolisen) Lägesbildsmöten Under våren 2016 infördes ett nytt samverkansfora i Upplands-Bro kommun som kallas lägesbildsmöten. Dessa genomförs varannan onsdag och består av en 30 minuter lång avstämning mellan centrala aktörer som fokuserar på aktuella händelser och den lokala lägesbilden. Kommunens säkerhetschef, vaktbolaget larmassistans i Bro centrum, Härnevimottagningen och Socialkontoret, Broskolan, Räddningstjänsten, ungdomsstödjarna, Upplands-Brohus, bostadsbolaget Carnegie (f.d. Graflunds), lokalpolisen och Brohuset deltar vid dessa möten. Vid lägesbildsmötena ska oro samt signaler angående våldsbejakande extremism lyftas vid behov och information föras vidare till lämplig kontaktperson samt enhet. 12

81 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Extern samverkan 8 Extern samverkan Ett kontinuerligt samarbete med berörda aktörer och bred samverkan är grundläggande i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Det är därför viktigt att vi identifierar centrala aktörer i ett tidigt skede av arbetet. Våra samarbetspartners kan bidra till att öka medvetenheten och kunskapen om den lokala lägesbilden. Strategisk extern samverkan kommer att vara viktigt i vårt arbete med att förbereda arbetet och följa upp processer samt att utveckla effektiva och potentiella lösningar. Följande aktörer och samverkansforum är viktiga för arbetet på området: 17 Frivilliga resursgruppen (FRG) Föreningar i Upplands-Bro kommun Kulturrådet och fritidsrådet (sker genom regelbundna möten) Landstinget (sker genom olika samverkansavtal) Länsstyrelsen samverkan Stockholm Nationella organisationer och universitet i insatser samt projekt 18 Samverkan i Nordvästkommuner Samverkan i Norrortskommuner Samverkan med angränsande kommuner i Uppsala län Samverkan med nationella myndigheter Trossamfund och religiösa företrädare Upplands-Bro volontärer 17 Listan återges i alfabetisk ordning. 18 Exempel på projekt kan vara insatser som rör diskriminering på grund av socioekonomiska förhållanden. Detta kan ske i samverkan med nationella organisationer som driver liknande projekt tillsammans med kommuner. 13

82 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Insatser mot våldsbejakande extremism 9 Insatser mot våldsbejakande extremism De insatser som utvecklas i arbetet mot våldsbejakande extremism måste utformas för olika nivåer, målgrupper och skeden i arbetet. Dessa kan beskrivas som generella förebyggande, specifika förebyggande och individinriktade insatser. En målsättning är att insatserna ska öka kunskapen och medvetenheten om frågorna samt att de stärker samverkan på området. När det gäller unga som fortfarande går i grundskola och gymnasium är det något enklare att fånga upp individer i ett tidigt skede och att utforma insatser. Kontaktytorna är däremot mindre mellan kommunen och yngre vuxna i åldrarna år som deltar eller hotas dras in i våldsbejakande extremistmiljöer. Oavsett målgrupp behöver insatserna övervägas och utvecklas noga för att uppnå rätt effekt. 9.1 Generella förebyggande insatser Generella förebyggande insatser är breda insatser som omfattar samhällets alla medborgare, framförallt barn och ungdomar, enligt rekommendation från den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Det är viktigt med tidig prevention i alla våldsbejakande situationer, att lyfta antivåldsbeteende och särskilt i fallet extremism. Viktiga miljöer här för barn och ungdomar är förskola, skola och fritidsverksamheten. Generella förebyggande insatser kan också genomföras i samarbete med frivilliga organisationer, inte minst idrottsföreningar, som arbetar med barn och ungdomar. Det är av stor vikt att på ett tidigt stadium involvera föräldrar och sprida kunskap om barns rätt till en våldsfri miljö samt göra föräldrar uppmärksamma på extremismens faror i barnens liv. Utbildningsinsatser riktade mot första linjens medarbetare i kommunen behöver initieras för att öka medvetande- och kunskapsnivån. Här kan interaktiva och digitala utbildningar vara ett hjälpmedel i arbetet. I Upplands- Bro kommun kan generella förebyggande insatser ske genom: Kompetensutveckling för personal på berörda kontor i organisationen Vidareutbildning av personal på förskolor, grundskolor och gymnasium Att frågor om demokrati och maktutövning lyfts i skolundervisningen Genom de nationella läroplanerna är demokrati- och värdegrundsfrågor en del i det dagliga arbetet i förskolor och skolor. Värdegrunden som ska förmedlas i skolan och som relaterar till att värna demokratin mot våldsbejakande extremism är följande: människolivets okränkbarhet, 14

83 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Insatser mot våldsbejakande extremism Återkommande årliga evenemang, ex. Demokratidagen med lämpligt demokratitema, berör frågor om dialog och delaktighet för unga Element som kritiskt tänkande och källkritik ska stärka elevernas förmåga att hantera information från våldsbejakande grupper Socialkontorets stöd- och behandlingsenhet Solängen, ger stöd till barn, ungdomar och deras familjer när de behöver hjälp att lösa olika svårigheter och kriser Bryggan, en psykiatrisk mottagning, drivs genom samarbete mellan Upplands-Bro kommun samt vårdcentralerna i Bro och Kungsängen. Bryggan erbjuder förebyggande stöd för en bättre psykisk hälsa till barnfamiljer, barn och unga Utvecklad samverkan med samarbetspartners som listats tidigare i avsnittet Extern samverkan Det är viktigt att lyfta frågor som rör antivåldsbeteende i det förebyggande arbetet, sprida kunskap på alla nivåer samt att involvera föräldrar och göra dem uppmärksamma på extremismens faror i barn och ungas liv. 9.2 Specifika förebyggande insatser Dessa insatser riktas mot specifika områden, frågor och problem eller unga i olika riskgrupper. Specifika förebyggande aktiviteter kan vara: Föreläsningar och workshops för barn, unga och identifierade nyckelaktörer i frågor som rör våldsbejakande extremism Specialutbildning av nyckelpersoner på berörda kontor och skola i exempelvis dialogverktyg, radikalisering och konflikthantering Att medarbetare med spetskompetens på området kan fungera som ett stöd till kollegor Utveckla verktyg om hur signaler kan uppfattas och hanteras för att tidigt kunna agera för att förebygga våldsbejakande extremism Stödja företrädare inom civilsamhället, idrotts- och kulturföreningar med flera, att fördjupa värdegrundsarbetet Fördjupad analys om hur vi fångar upp olika grupper som riskerar att radikaliseras så inte insatser riktas endast till de utåtagerande Ett gediget utbildningsmaterial som rör våldsbejakande extremism är Samtalskompassen. Materialet riktar sig till yrkesgrupper som möter personer i riskzonen för radikalisering som exempelvis unga i deras vardag. Målgruppen för Samtalskompassen är socialsekreterare, lärare, fritidsledare, närpoliser, kuratorer, fältassistenter, skolsköterskor, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor. 15

84 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Insatser mot våldsbejakande extremism ungdomsledare med flera. Materialet finns på webben och kan laddas ned i sin helhet, inklusive ljud- och bildfiler som innehåller intervjuer med avhoppare samt personer som är verksamma inom det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. 9.3 Individinriktade insatser Individinriktade förebyggande insatser riktas mot den enskilda individen med ett uppvisat riskbeteende. Insatsen kan handla om att utreda, anpassa erbjudanden och åtgärder: Utredningar och stöd för personer under 18 år hanteras av barn och ungdom på Socialkontoret, medan oro som rör vuxna hanteras av vuxenenheten på Socialkontoret. Dessa enheter ska ha specialutbildad personal som ska vägleda och anpassa insatser för individen Kommunens egen personal kan få stöd i analysen om särskilda insatser på individnivå i samråd med kommunens konsultationsforum. Forumet har en rådgivande funktion och utgör ett stöd till kommunens personal (se avsnitt om Organisation och ansvar) Kontakter ska etableras med trossamfund, organisationer som stöttar avhoppare och/ eller nätverk. 20 Samverkan med dessa kan underlätta utformning av stöd till individen. 21 Orossamtal från anhöriga ska hanteras av trygghetssamordnaren dagtid och av tjänsteman i beredskap (TiB) all övrig tid. Frågor som rör misstanke om utbildning för terrorism, planerad eller påbörjad krigsresa eller finansiering av krigsresor, hanteras genom kontakt med Säkerhetspolisen (SÄPO). Kontakten med SÄPO sker genom säkerhetschefen vid Upplands-Bro kommun. 20 En lista på tänkbara samverkansaktörer, utöver listan i avsnittet Extern samverkan, presenteras i bilaga Sannolikt är detta en rimlig väg att gå i de flesta fall för individer med riskbeteende, då det generellt är svårt för utomstående att övertyga en person som är på väg att radikaliseras. Ett viktigt bidrag är att ge motberättelser till våldsbejakande extremism. 16

85 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Litteratur 10 Litteratur Benotman, Noman & Malik, Nikita (2016) The Children of Islamic State. Quilliam Foundation ( Brottsförebyggande rådet & Säkerhetspolisen (2009). Våldsam politisk extremism Antidemokratiska grupperingar på yttersta höger och vänsterkanten. Rapport 2009:15. Västerås: Edita Norstedts. Brottsförebyggande rådet (2013) Hatbrott Brottsförebyggande rådet, Rapport 2013:16. Expo Research (2013) Intolerans 12 ( expo.se/ intolerans- 12_102.html). Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Regeringens skrivelse 2011/12:44. Herz, Marcus (2016) Socialt arbete, pedagogik och arbetet mot så kallad våldsbejakande extremism: en översyn. Segerstedtinstitutet, rapport nummer 1, Göteborgs universitet. Lööw, H. (1998). Nazismen i Sverige Stockholm: Ordfront. Lööw, H. (1998). Nazismen i Sverige Stockholm: Ordfront. Ranstorp, Magnus & Hyllengren, Peder (2013) Förebyggande av våldsbejakande extremism i tredjeland: Åtgärder för att förhindra att personer ansluter sig till väpnade extremistgrupper i konfliktzoner. Försvarshögskolan, Stockholm. Sandelin, M. (2007) Extremister: En berättelse om politiska våldsverkare i Sverige. Stockholm: Bokförlaget DN. Statens Medieråd. (2013) Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på internet (länk Säkerhetspolisen. (2010) Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige. (länk Våldsbejakande extremism i Sverige: Nuläge och tendenser. Regeringen, Ds 2014:4. 17

86 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Bilaga 1. Lagstiftning Bilaga 1. Lagstiftning Nedan följer en genomgång av den lagstiftning om rör kommunens skyldigheter på området våldsbejakande extremism samt övrig lagstiftning som specifikt rör terroristbrott. 22 Kommunallagen (1991:900) Den allmänna kompetensen regleras i Kommunallagen: Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan Ett kommunalt beslut måste vara knutet till kommunens område eller dess invånare för att det ska anses lagligt. Socialtjänstlagen (2001:453) Socialtjänstens mål är att på demokratins och solidaritetens grund främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet för dem som visats i kommunen. Med hänsyn till människans ansvar för sin och andras sociala situation ska socialtjänsten inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag som inte är detaljstyrd. Alla beslut enligt socialtjänstlagen ska ske efter ansökan och efter en individuell bedömning av sökandes behov. Socialkontoret har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver utan inskränkning av andra huvudmäns ansvar. Socialkontoret ska bedriva uppsökande verksamhet och hantera orosanmälan. Anhörigstöd i socialtjänstens mening innebär stöd för att underlätta för de personer som vårdar närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller har ett funktionshinder. Bestämmelsen om anhörigstöd gäller inte anhöriga till våldsbejakande extremister. Särskilda bestämmelser gäller för vissa grupper, exempelvis brottsoffer, de som utsatts och dennes närstående ska få hjälp och stöd. Inget liknande stöd finns för dem som begått själva brottet om inte personen av andra skäl behöver socialtjänstens stöd. 22 Avsnittet bygger på uppgifter presenterade av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), dels vid seminarium Våldsbejakande extremism vad betyder det för kommunerna? den 18 mars 2016 och dels i översikten Juridiska förutsättningar för kommunens uppdrag vad gäller våldsbejakande politisk extremism (författare Ann Sofi Agnevik, ). 18

87 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Bilaga 1. Lagstiftning Lagen om vård av unga (1990:52) Omhändertagande på grund av riskbeteende kan ske enligt lagen om vård av unga (LVU). Riskbeteendet ska ha förevarit i Sverige och brottslig verksamhet kan innebära att LVU är tillämplig. Socialt nedbrytande beteende kan vara att den unge begått ett eller ett par allvarliga brott utan att det kan betraktas som brottslig verksamhet. Ett annat exempel kan vara att den unge annat än tillfälligtvis vistas i missbruksmiljöer. Det ska finnas en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling kan skadas och att den vård som behövs för att förebygga eller reparera skadan inte kan ges frivilligt. Med hälsa åsyftas både fysisk och psykisk hälsa. Det är vårdbehovet som är det centrala och inte brottet i sig. LVU är en vårdlag. Offentlighets- och sekretesslagen (1990:52) Aktörer och verksamheter som medverkar i handlingsplanens insatser behöver vara insatta dels i den sekretesslagstiftning som gäller för den egna verksamheten och dels sekretesslagstiftning som råder mellan de parter som deltar i arbetet. Socialtjänsten har en mycket stark sekretess och sekretess är huvudregel. Uppgifter kan lämnas till Polismyndigheten om den rör en person under 21 år om man befarar brottslig verksamhet och man härigenom kan förhindra denna och det inte annars är olämpligt. Uppgift kan lämnas till åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet endast om misstanken angår: brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, försök till brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelser i två år eller försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig som avses i 1 kap. 3 smittskyddslagen (2004:168) (10 kap. 23 OSL). Uppgift kan lämnas till Polismyndighet vid omedelbart polisiärt ingripande av någon under 18 år vid förhållanden som innebär överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling, eller om den unge påträffas när han eller hon begår brott. Skolan har en mildare sekretess och här är offentlighet av uppgifter huvudregel. Hälso- och sjukvården kan lämna uppgifter till socialtjänsten och vice versa om det behövs för att ge den enskilde: nödvändig vård, behandling eller annat stöd och 19

88 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Bilaga 1. Lagstiftning om personen ännu inte fyllt 18 år, fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller vårdas med stöd av lagen om psykisk tvångsvård (1991:1128) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129) Detta gäller även uppgift om en gravid person eller närstående till denne, om uppgiften behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet (25 kap. 12 OSL). Skollagen (2010:800) Enligt skollagen ska skolan arbeta med värdegrunden. Vuxna i förskola och skola är förebilder vars förhållningssätt påverkar barn och elevers förståelse samt respekt för demokrati och mänskliga rättigheter. Värdegrunden som ska förmedlas i skolan och som relaterar till att värna demokratin mot våldsbejakande extremism är följande: människolivets okränkbarhet individens frihet och integritet alla människors lika värde jämställdhet mellan könen solidaritet mellan människor Förskolors och skolors arbete med demokrati och mänskliga rättigheter är centralt i det breda värdegrundsarbetet. Arbetet ska ske ständigt och i all verksamhet. Förskolans och skolans arbete med demokrati och mänskliga rättigheter ska synas i hur lärandet organiseras och genomförs samt att man inom skolan ska lära genom ett demokratiskt arbetssätt. Övrig lagstiftning Flera lagar styr hur rättsväsendet ser på terroristbrott i Sverige. Centrala bestämmelser i svensk rätt om terroristbrott och brott med anknytning till terrorism finns i terroristbrottslagen, rekryteringslagen och finansieringslagen. Nedan beskrivs några av dessa som avser olika aspekter av brottslighet relaterat till terrorism: Finansieringslagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall. Lagen kom till 2002 efter att FN antagit en konvention om att bekämpa finansiering av terrorism Lagen innebär att den som samlar in, tillhandahåller eller tar emot pengar för terroristbrott kan dömas till fängelse i högst två år. Vid grovt brott är straffet fängelse i max sex år. 20

89 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Bilaga 1. Lagstiftning Lag om straff för terroristbrott (2003:148) infördes efter att EU fattat ett rambeslut om bekämpande av terrorism Lagen innebär att omkring 20 andra brott i brottsbalken som till exempel mord, dråp, misshandel, sabotage, allmänfarlig ödeläggelse under vissa omständigheter kan vara terroristbrott. Straffet är fängelse på viss tid, som lägst fyra år och högst arton år eller på livstid. Är brottet mindre grovt är straffet fängelse om lägst två år och högst sex år. Rekryteringslagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet. Lagen infördes 2010 efter ett en Europarådskonvention från 2005 och ett rambeslut från EU Den som offentligt uppmanar till terroristbrott kan dömas till fängelse i högst två år. Det gäller också den som ger instruktioner eller söker förmå andra att begå terroristbrott. Vid grovt brott är maxstraffet sex års fängelse. Lagstiftning om terrorresor (prop. 2015/16:78) 23 innebär att det införs ett särskilt straffansvar för den som genomgår utbildning avseende terrorism, att resa eller påbörja en resa till ett annat land än det land där man är medborgare, om avsikten är att begå, förbereda eller att ge eller ta emot utbildning avseende bland annat terroristbrott. Straffet är fängelse upp till högst två år. Att finansiera en så kallad terrorismresa ska kunna ge fängelse i upp till två år. Att finansiera en person eller en sammanslutning av personer som begår terroristbrott ska oavsett syftet till finansieringen ska kunna ge fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, fängelse i lägst sex månader och högst sex år. 23 Regeringens proposition 2015/16:78 Ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte. 21

90 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Bilaga 2. Deltagare i brottsförebyggande arbete Bilaga 2. Deltagare i brottsförebyggande arbete Deltagare i Brottsförebyggande rådet ( ) Ordförande för Kommunstyrelsen Kommundirektör Socialchef Samhällsbyggnadschef Utbildningschef Kultur- och fritidschef Säkerhetschef Representanter för Lokalpolisen VD för Upplands-Brohus AB Områdeschef för Graflunds Divisionschef för Brandkåren Attunda Representant från Företagarnas lokalförening i Upplands-Bro Deltagare i Förebyggande rådet ( ) Chef kultur- och fritid Enhetschef Barn och ungdomsenheten Enhetschef Stöd- och behandling Rektor Broskolan Rektor Broskolan Rektor Upplands-Brogymnasiet, Utbildningskontoret Rektor, Hagnässkolan Representant från Brandkåren Attunda Representant från Ekhammarskolan Representant från Samhällsbyggnadskontoret Representanter för Lokalpolisen Säkerhetschef Verksamhetschef grundskola 22

91 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Bilaga 3. Övriga kontakter Bilaga 3. Övriga kontakter Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) Ideella organisationer, stiftelser och kommuner kan söka bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Projekten ska röra initiativ som syftar till att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Projektmedel kan sökas för att förebygga antidemokratiska beteenden, förhindra radikalisering eller för att stödja individer som vill lämna våldsbejakande extremistmiljöer. Avhopparverksamheter Center för information om destruktiva subkulturer, CIDES, på Fryshuset samlar information som rör unga i riskzonen för att hamna i destruktiva rörelser och om människor som redan hamnat där, så kallade avhopparverksamheter. På CIDES webbplats presenteras verksamheter som möter personer som vill lämna en destruktiv grupp eller rörelse. Kontakt med dessa kan ge stöd i arbetet med att utveckla konkreta insatser på individnivå: Avhopparjouren, Polisen i Stockholms län Hjälpkällan, avhopp från slutna, religiösa rörelser Kurdiska Federationen Paraply Föreningen African Roots i Eskilstuna Konsultationsteam för avhoppare i Malmö, Polisen Sy.realize ger stöd till anhöriga, familjer och vänner, för personer som överväger att åka och strida i framförallt Syrien och norra Irak Samhällspunkten är en förening i Göteborg för unga med frågor och funderingar om exempelvis IS/ Daesh Exit arbetar med avhoppare från nationella rörelser Brottsförebyggande centrum i Värmland Nationell stödtelefon hos Röda Korset En nationell stödtelefon för arbetet mot våldsbejakande extremism har införts under 2016 som bemannas av Röda Korset. Telefonnumret är Stödtelefonen riktar sig till familjemedlemmar och närstående som känner oro för att en person ska ansluta sig till våldsbejakande extremistiska rörelser i Sverige och/eller utomlands. 23

92 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Stina Forsberg Socialkontoret stina.forsberg@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning SN 16/0113 Socialnämnden Yttrande till förslag på Handlinsplan mot våldsbejakande extremism Dnr: KS 16/0034 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att som eget yttrande överlämna Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 11 juli 2016 till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Sedan 2000-talet har arbetet mot våldsbejakande extremism intensifierats i Sverige. Detta återspeglas i lagstiftning, utredningar och uppdrag samt regeringens handlingsplan mot våldsbejakande extremism som presenterades år Sveriges kommuner har uppmanats att utveckla en lokal handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism. Kommunstyrelsen har därför tagit beslut om att ta fram ett förslag till Handlingsplan mot våldsbejakande extremism och sänt ut denna på remiss till Socialnämnden. Socialkontoret har i sitt yttrande påpekat sådant som kontoret vill förtydliga i handlingsplanen såsom vikten av sekretess, LVU, samverkan med externa aktörer samt att Solängen och Bryggan bör inkluderas i kommunens förebyggande insatser. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 11 juli 2016 Ärendet Sedan 2000-talet har arbetet mot våldsbejakande extremism intensifierats i Sverige. Detta återspeglas i lagstiftning, utredningar och uppdrag samt regeringens handlingsplan mot våldsbejakande extremism som presenterades år Sveriges kommuner har uppmanats att utveckla en lokal handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism. Utgångspunkten är att våldsbejakande extremism utgör ett hot mot vår demokrati som behöver bemötas på lokal nivå. Demokratiarbetet är en kontinuerlig process som kräver engagemang, insatser och samverkan för att upprätthållas. Kommunstyrelsen har därför tagit beslut om att ta fram ett förslag till Handlingsplan mot våldsbejakande extremism samt att sända ut detta förslag på remiss till Socialnämnden, Utbildningsnämnden, Kultur- och Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

93 Datum Vår beteckning 2 (5) SN 16/0113 fritidsnämnden samt Tekniska nämnden. Remisstid är mellan den 13 juni och den 19 september Tanken med den föreslagna handlingsplanen mot våldsbejakande extremism är att den ska utgöra ett stöd i arbetet i Upplands-Bro kommun samt att den ska ge en översyn över det ansvar som kommunen har. Handlingsplanen ger även förslag på hur en tänkbar organisation som arbetar med frågan ska se ut och hur arbetet kan införlivas i de befintliga verksamheterna. Det är även av vikt att fastställa hur samverkan ska ske både internet och externt samt hur preventionsarbetet ska genomföras på samtliga nivåer. Socialkontorets synpunkter på Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Socialkontoret vill först och främst föra fram att förslag på handlingsplan är ett välarbetat underlag till det arbete som kommunen kommer att bedriva avseende våldsbejakande extremism och framförallt till den samverkan och det previsionsarbete som kommer att genomföras. Genom att tydligt beskriva vad handlingsplanens syfte är, och beskriva de definitioner som avses som till exempel begreppet extremism, så underlättas det framtida arbetet genom att konsensus fastställs om vad som är uppdraget och hur kommunens olika verksamheter avses agera. Socialkontoret har följande synpunkter på innehållet i förslag till handlingsplan Sid Lägesbildsmöten Under våren 2016 infördes ett nytt samverkansfora i Upplands-Bro kommun som kallas lägesbildsmöten. Dessa genomförs varannan onsdag och består av en 30 minuter lång avstämning mellan centrala aktörer som fokuserar på aktuella händelser och den lokala lägesbilden. Kommunens säkerhetschef, vaktbolaget larmassistans i Bro centrum, Härnevi och Socialkontoret, Broskolan, Räddningstjänsten, ungdomsstödjarna, Upplands-Brohus, bostadsbolaget Carnegie (f.d. Graflunds), lokalpolisen och Brohuset deltar vid dessa möten. Vid lägesbildsmötena ska oro/ signaler angående våldsbejakande extremism lyftas vid behov och frågor föras vidare till lämplig kontaktperson/ enhet. Vad socialkontoret erfar så initierades dessa lägesbildsmöten av polisen kring årsskiftet 2015/2016 på grund av de oroligheter som skedde i Bro. Kontoret har uppfattat det som att mötena leds och ägs av polisen och är därför tveksamma till att dessa möten ska vara med i denna handlingsplan då mötena inte sker på kommunens uppdrag. Då lägesbildsmötena startade med mycket kort varsel är det även osäkert om de har något nedskrivet syfte med dessa möten. Härnevi bör förtydligas till Härnevimottagningen i ovanstående stycke. Sid 13

94 Datum Vår beteckning 3 (5) SN 16/ Extern samverkan Gällande de samarbetspartners som föreslås under kapitel 8 så anser socialkontoret att det även bör ske en samverkan med nordvästkommunerna, det vill säga Järfälla, Ekerö, Sundbyberg, Sollentuna, Solna, Sigtuna och Upplands-Väsby. Socialkontoret bedriver en bred samverkan inom flertalet områden och verksamheter med dessa nordvästkommuner. Samverkan sker på allt ifrån tjänstemananivå till chefsnivå och ofta genom FoU nu eller FoU Nordväst. Sid 14 Generella förebyggande insatser Socialkontoret anser att kontorets stöd- och behandlingsenhets roll i detta kapitel bör förtydligas. Solängen är en enhet som riktar sig till barn, ungdomar och deras familjer som behöver hjälp med att lösa olika svårigheter och kriser. Enheten är således en viktig verksamhet som kan arbeta med tidig prevention i dessa målgrupper. Även Bryggan, som är en psykiatrisk mottagning som erbjuder ett förebyggande stöd för en bättre psykisk hälsa till kommunens barnfamiljer samt barn och unga, bör inkluderas. Mottagningen är ett samarbete mellan Upplands-Bro kommun och vårdcentralerna i Bro och Kungsängen och en öppen mottagning vilket innebär att det ej krävs någon remiss för att ta del av stöd och hjälp till föräldrar, barn och unga. Sid 19 Lagen om vård av unga (1990:52) Omhändertagande på grund av riskbeteende kan ske enligt kap 3 i lagen om vård av unga (LVU). Riskbeteendet ska ha förevarit i Sverige och brottslig verksamhet kan innebära att LVU är tillämplig. Socialt nedbrytande beteende kan vara att den unge begått ett eller ett par allvarliga brott utan att det kan betraktas som brottslig verksamhet. Det ska finnas en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling kan skadas och att den vård som behövs för att förebygga eller reparera skadan inte kan ges frivilligt. Med hälsa åsyftas både fysisk och psykisk hälsa. I stycket avseende Lagen om vård av unga (1990:52) så vill socialkontoret förtydliga att i meningen Omhändertagande på grund av riskbeteende kan ske enligt kap 3 i lagen om vård av unga (LVU) så är 3:an inget kapitel utan en paragraf. Vidare så bör det förtydligas att de förutsättningar som finns för ingripande enligt LVU är missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. För att ligga till grund för ett beslut om vård ska den unges beteende i sig medföra en påtaglig risk för att den unge själv tar skada. Det är såldes den unges vårdbehov och inget annat som får ligga till grund för ingripandet. Intresset av till exempel samhällsskydd

95 Datum Vår beteckning 4 (5) SN 16/0113 eller skydd för den unges familj är i sig inte tillräckliga skäl för vård med stöd av LVU. Kriteriet Brottslig verksamhet förutsätter att den unge begår upprepade brott som inte är av bagatellkaraktär eller att det är ett enstaka brott av allvarligt slag. En förutsättning är dock att brottsligheten ger uttryck för en sådan bristande anpassning till samhällslivet att det kan anses föreligga ett vårdbehov. Även här är det den unges vårdbehov som är styrande och ej brottet denne har begått. Slutligen så avser socialt nedbrytande beteende att den unges beteende avviker från samhällets grundläggande normer på ett sätt som kan leda till en påtaglig risk för den unges hälsa och utveckling. En helhetsbedömning ska göras. Det kan vara att den unge begått ett eller ett par allvarliga brott utan att det kan betraktas som brottslig verksamhet. Det är viktigt att komma ihåg att LVU är en vårdlag som fastställs av Förvaltningsrätten och inte en straffrättslig påföljd fastställd av Tingsrätt. Sid 19 Offentlighets- och sekretesslagen (1990:52) Det är av stor vikt att samtliga aktörer och verksamheter som medverkar i denna handlingsplans arbete och åtgärder är väl insatta i vilken sekretesslagstiftning som gäller för deras verksamhet samt sekretessen som råder mellan de parter som deltar. Socialkontoret anser att de olika lagstiftningarna ska vara väl dokumenterade och implementerade inför det kommande arbetet enligt handlingsplanen så att ingen förvirring eller misstag uppkommer. Barnperspektiv Genom att ta fram en handlingsplan mot våldbejakande extremism samt genom att arbeta med förebyggande åtgärder så kan kommunen förhindra att barn och unga hamnar i en framtida våldsbejakande extremistisk miljö.

96 Datum Vår beteckning 5 (5) SN 16/0113 Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetsstöd Bilagor 1. Bilaga- handlingsplan mot våldsbejakande extremism Dnr: KS 16/0034 Beslut sänds till Kommunstyrelsen Akt

97 Ärende 7

98 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kommunledningskontoret Erika Lind Utredare Kommunledningskontoret Erika.Lind@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 15/0682 Kommunstyrelsen Motion om jämställd snöröjning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Motionen om jämställd snöröjning är ett intressant förslag. Inför nästa upphandling av vinterväghållningen ska Tekniska nämnden ta upp denna fråga inför beslut om principer för upphandlingen. Sammanfattning Kerstin Åkare (V) inkom den 22 april 2015 med en motion angående jämställd snöröjning. Den 16 september 2015 lämnade Kommunfullmäktige över motionen till Tekniska nämnden för yttrande. Tekniska nämnden beslutade att motionen var ett intressant förslag och att nämnden inför nästa upphandling av vinterväghållning tar upp frågan inför beslut om principerna för upphandlingen. Kommunledningskontoret har inget ytterligare att tillföra ärendet utöver att utveckla barnperspektivet något. Kommunledningskontoret ställer sig bakom Tekniska nämndens förslag till beslut. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 24 augusti 2016 Tekniska nämndens beslut 15, 11 april 2016 Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 7 mars 2016 Motion, Kerstin Åkare (V), angående jämställd snöröjning den 22 april 2016 Ärendet Kerstin Åkare (V) inkom den 22 april 2015 med en motion angående jämställd snöröjning. Den 16 september 2015 lämnade Kommunfullmäktige över motionen till Tekniska nämnden för yttrande. UBK1005, v2.0, Jämställd snöröjning I motionen lyfter Kerstin Åkare (V) fram att Karlskoga var den första kommunen i Sverige att införa jämställd snöröjning. Därefter har Karlstad, Botkyrka och Umeå följt utvecklingen och infört detsamma. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

99 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (3) KS 15/0682 Det började med en jämställdhetsutbildning för avdelningschefer på Karlskogas samhällsbyggnadsförvaltning. Den ansvariga chefen för snöröjningen på kommunens mark kom då fram till att ringleder och bilvägar röjdes först, ofta sent om nätterna när vägarna främst användes av ett fåtal långtradare. Sist av allt röjdes gång- och cykelvägar. När gatukontorets personal tittade närmare på vem det är som använder bilrespektive gång- och cykelvägar insåg de att prioriteringen får olika konsekvenser för kvinnor och män. Genom förändrad prioritering ur jämställdhetsperspektiv har Karlskoga blivit mer tillgänglig för alla, inte minst barn och ungdomar, som inte har valet att ta bilen. Forskning visar att män kör bil i betydligt större utsträckning än kvinnor som oftare går, cyklar, åker bil som passagerare eller reser med olika kollektiva färdmedel. Ensamstående kvinnor med barn och singelkvinnor har den högsta andelen gång- och cykelresor av samtliga brukargrupper. Snöröjningen har även samhällsekonomiska aspekter, då kostnaderna för halkolyckor för fotgängare är betydligt högre i jämförelse med kostnaderna för vinterväghållning. Snöröjning i Upplands-Bro kommun Upplands-Bro kommun tar idag hänsyn till de som går och cyklar under vintertid. De stora viktiga gång- och cykelstråken har prioritet ett, vilket innebär att de ska vara klara inom tre timmar efter påbörjad snöröjning. Tekniska nämndens yttrande Tekniska nämnden beslutade att motionen var ett intressant förslag och att nämnden inför nästa upphandling av vinterväghållning tar upp frågan inför beslut om principerna för upphandlingen. Kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontoret har inget ytterligare att tillföra ärendet utöver att utveckla barnperspektivet något. Kommunledningskontoret ställer sig bakom Tekniska nämndens förslag till beslut. Barnperspektiv Barn och ungdomar påverkas positivt om gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik prioriteras vid snöröjning. Karlskoga kommun har noterat att bilisterna kör försiktigare efter att de införde jämställd snöröjning och att kommunen har färre incidenter i biltrafiken. Detta betyder att jämställd snöröjning kan ha en säkerhetsaspekt som påverkar barn och ungdomar positivt.

100 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 3 (3) KS 15/0682 Kommunledningskontoret Maria Johansson Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor 1. Motion, Kerstin Åkare (V), angående jämställd snöröjning den 22 april 2016 Beslut sänds till Kommunfullmäktige Tekniska nämnden

101

102 Ärende 8

103 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kommunledningskontoret Erika Lind Utredare Kommunledningskontoret Erika.Lind@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 15/0852 Kommunstyrelsen Motion om att Upplands-Bro behöver upprätta en handlingsplan mot radikalisering Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att: Motionen anses besvarad i och med att kommunen upprättat en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Sammanfattning Fredrik Kjos (M) har i en motion som inkom den 15 december 2015 föreslagit att Upplands-Bro behöver upprätta en handlingsplan mot radikalisering. I motionen föreslås att kommunen upprättar ett brett om omfattande samarbete med hela samhället såsom myndigheter och civila samhället. Under våren 2016 har kommunledningskontoret i samverkan med berörda kontor utvecklat en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Handlingsplanen har sänts på remiss till berörda nämnder under tidsperioden juni till september Den 28 oktober 2016 startar Upplands-Bro kommun arbetet mot våldsbejakande extremism med ett seminarium som rör just radikaliseringsprocesser och exempel på hur man kan arbeta med frågan på kommunal nivå. Kontakt har även etablerats med den Nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 7 september 2016 Motion, Fredrik Kjos (M), upprätta handlingsplan mot radikalisering, inkom den 15 december 2015 UBK1005, v2.0, Ärendet Fredrik Kjos (M) har i en motion som inkom den 15 december 2015 föreslagit att Upplands-Bro behöver upprätta en handlingsplan mot radikalisering. I motionen föreslås att kommunen upprättar ett brett om omfattande samarbete med hela samhället såsom myndigheter och civila samhället. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

104 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (3) KS 15/0852 Arbetet föreslås fokusera på konkreta och förebyggande åtgärder samt att experter, myndigheter och civila organisationer inbjuds för att utveckla en åtgärdsplan. En förutsättning för handlingsplanen mot radikalisering, enligt motionären, är att den bygger på samarbete informations- och kunskapsutbyte mellan exempelvis socialtjänsten, polisen, kriminalvården, den vanliga vården, psykvården och skolan. Det civila samhället och trossamfunden har en roll i detta arbete genom sina kunskaper och kompetens på området anser Fredrik Kjos (M), som föreslår att kommunledningskontoret får i uppdrag att upprätta en handlingsplan mot radikalisering. En handlingsplan mot våldsbejakande extremism Under vintern 2015 påbörjade kommunledningskontoret arbetet med att utveckla en handlingsplan mot våldsbejakande extremism för Upplands-Bro som berör just radikaliseringsprocesser. I samverkan med berörda kontor har arbetet fördjupats under våren Bland annat har möten med centrala aktörer, inom och utanför organisationen samt ett studiebesök vid Göteborg Stad, genomförts. Kunskapsinhämtning har även skett genom deltagande i olika kunskapsseminarium, litteraturstudier och workshops med olika grupper inom kommunens verksamhet. Handlingsplanen ska förtydliga kommunens ansvar och organisation på området, hur arbetet kan införlivas i befintlig verksamhet, vilka insatser som kan genomföras på olika preventionsnivåer och hur samverkan kan stärkas med berörda aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Dokumentet sändes i ett första steg till personer som intervjuats i samband med framtagandet av planen som utgjort en referensgrupp under maj Därefter har dokumentet sänts på remiss till berörda nämnder under tidsperioden juni till september Kommunens pågående arbete Den 28 oktober 2016 startar Upplands-Bro kommun arbetet mot våldsbejakande extremism med att genomföra ett seminarium som rör just radikaliseringsprocesser och exempel på hur man kan arbeta med frågan på kommunal nivå. Deltagare på seminariet är utbildnings- och socialkontorets personal, representanter för lokalpolisen och kommunens folkvalda politiker. Föreläsare från Försvarshögskolan och Borlänge kommun kommer denna dag att presentera sitt arbete på området och lyfta relevanta frågor för diskussion. Kontakt har även etablerats med den Nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Samordnaren vill besöka

105 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 3 (3) KS 15/0852 Upplands-Bro för att diskutera den lokala situationen, möta företrädare för olika verksamheter och undersöka hur samordnaren kan stödja det förebyggande arbetet. Detta möte kommer att ske under hösten Barnperspektiv I en kartläggning av Socialstyrelsen från maj 2016, Våldsbejakande extremism och stöd för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna, konstateras att problemet med barn och unga vuxna som dras in i våldsbejakande extremism har varit aktuellt under olika perioder i Sverige. Rapporten konstaterar att barn och ungdomar kan vara involverade i olika typer av våldsbejakande extremism och i varierande omfattning, samtidigt som radikalisering påverkar barn och ungdomar på flera sätt. Kartläggningen pekar på att kopplingen mellan psykisk ohälsa och radikalisering innebär en särskild utsatthet samt att dessa barn och unga behöver nås av olika insatser. Kommunledningskontoret Maria Johansson Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor 1. Motion, Fredrik Kjos (M),upprätta handlingsplan mot radikalisering, den 15 december 2015 Beslut sänds till Kommunfullmäktige

106

107 Ärende 9

108 PROTOKOLLSUTDRAG 24 (39) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Medborgarförslag om att bygga en lekplats intill nya IP i Kungsängen Dnr KS 15/0500 Beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att: Medborgarförslaget om att bygga en ny lekplats intill IP i Kungsängen är ett bra förslag. I budget för år 2016 beslutades att en lekplats ska planeras och färdigställas vid Kungsängens IP år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att: Medborgarförslaget om att bygga en ny lekplats intill IP i Kungsängen är ett intressant förslag. Förslaget har och ska studeras vidare i arbetet med att utveckla kommunens lekplatser. Förslag till beslut på sammanträdet Camilla Janson (S), Rolf Nersing (S), Catharina Andersson (S), Annika Falk (S), Jan Stefansson (KD), Sara Ridderstedt (MP), Anna Norberg (MP) och Lisa Edwards (C) föreslår att Kommunstyrelsen beslutar att föreslå för Kommunfullmäktige att besluta följande: Medborgarförslaget om att bygga en ny lekplats intill IP i Kungsängen är ett bra förslag. I budget för år 2016 beslutades att en lekplats ska planeras och färdigställas vid Kungsängens IP år Fredrik Kjos (M), Marcus Sköld (M), Lisbeth Waern (M), Kaj Bergenhill (M) Anders Åkerlind (M), Martin Normark (L) och Johan Tireland (SD) föreslår att Kommunstyrelsen beslutar enligt Camilla Jansons (S) m.fl. förslag till beslut. Sammanfattning Richard Mossberg inkom den 16 september 2014 med ett medborgarförslag om att anlägga en ny lekplats invid Kungsängen IP. Kommunfullmäktige beslutade den 15 oktober 2014 att lämna över ärendet till Tekniska nämnden för yttrande. Under våren 2015 genomförde Upplands-Bro kommun medborgardialogen Projekt Drömpark. Projektet syftade till att samla in medborgarnas tips och idéer kring lek- och aktivitetsytor. I samband med medborgardialogen 2015 blev det tydligt att det finns behov av fler platser för utelek i kommunen, som exempelvis området vid Kungsängen IP och Norrboda.

109 PROTOKOLLSUTDRAG 25 (39) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Fortsättning 142 Tekniska nämnden beslutar att medborgarförlaget om att bygga en ny lekplats vid Kungsängens IP är ett intressant förslag som studeras i det fortsatta arbetet med att utveckla och planera för kommunala lekplatser. Kommunledningskontoret har inget ytterligare att tillföra ärendet utan ställer sig bakom Tekniska nämndens förslag till beslut. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 24 augusti 2016 Tekniska nämndens beslut september 2015 Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 18 augusti 2015 Kommunfullmäktiges beslut 107, 15 oktober 2014 Medborgarförslag om att bygga en lekplats intill nya IP i Kungsängen Beslutsgång Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut, Kommunledningskontoret förslag till beslut och Camilla Jansons (S) m.fl. förslag till beslut och ställer dessa förslag mot varandra. Ordföranden frågar Kommunstyrelsen om man kan beslut enligt Camilla Jansons (S) m.fl. förslag till beslut och finner att man så beslutar. Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Tekniska nämnden Förslagsställaren

110 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kommunledningskontoret Erika Lind Utredare Kommunledningskontoret Erika.Lind@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 15/0500 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om att bygga en lekplats intill nya IP i Kungsängen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att: Medborgarförslaget om att bygga en ny lekplats intill IP i Kungsängen är ett intressant förslag. Förslaget har och ska studeras vidare i arbetet med att utveckla kommunens lekplatser. Sammanfattning Richard Mossberg inkom den 16 september 2014 med ett medborgarförslag om att anlägga en ny lekplats invid Kungsängen IP. Kommunfullmäktige beslutade den 15 oktober 2014 att lämna över ärendet till Tekniska nämnden för yttrande. Under våren 2015 genomförde Upplands-Bro kommun medborgardialogen Projekt Drömpark. Projektet syftade till att samla in medborgarnas tips och idéer kring lek- och aktivitetsytor. I samband med medborgardialogen 2015 blev det tydligt att det finns behov av fler platser för utelek i kommunen, som exempelvis området vid Kungsängen IP och Norrboda. Tekniska nämnden beslutar att medborgarförlaget om att bygga en ny lekplats vid Kungsängens IP är ett intressant förslag som studeras i det fortsatta arbetet med att utveckla och planera för kommunala lekplatser. Kommunledningskontoret har inget ytterligare att tillföra ärendet utan ställer sig bakom Tekniska nämndens förslag till beslut. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 24 augusti 2016 Tekniska nämndens beslut september 2015 Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 18 augusti 2015 Kommunfullmäktiges beslut oktober 2014 Medborgarförslag om att bygga en lekplats intill nya IP i Kungsängen UBK1005, v2.0, Ärendet Richard Mossberg inkom den 16 september 2014 med ett medborgarförslag om att anlägga en ny lekplats invid Kungsängen IP. Kommunfullmäktige beslutade den 15 oktober 2014 att lämna över ärendet till Tekniska nämnden för yttrande. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

111 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (3) KS 15/0500 Samhällsbyggnadskontoret (tidigare Tillväxtkontoret) tackar för inlämnat medborgarförslag som utvecklar förslaget att kommunen ska bygga en ny lekpark vid Kungsängen IP. Förslagsställaren Richard Mossberg tipsar om att Kalhällsparken i Järfälla kan stå som förebild för en ny park. Lekplatser i Upplands-Bro kommun I Upplands-Bro finns det i dag flera allmänna lekplatser. De flesta finns vid badplatserna och Bro, men i och med att kommunen etablerar nya bostadsområden tillkommer behov av nya lek- och aktivitetsytor. Under våren 2015 genomförde Upplands-Bro kommun medborgardialogen Projekt Drömpark. Projektet syftade till att samla in medborgarnas tips och idéer kring lek- och aktivitetsytor. Barn och vuxna bidrog med teckningar och förslag. De tips och teckningar som kommunen fått in genom medborgardialogen har använts som inspiration vid utveckling av befintliga lekparker och anläggande av nya lek- och aktivitetsytor. Medborgarförslaget från Richard Mossberg är ett utmärkt bidrag till Projekt Drömpark. I samband med medborgardialogen 2015 blev det tydligt att det finns behov av fler platser för utelek i kommunen, som exempelvis området vid Kungsängen IP och Norrboda. Inom ramen för utbyggnaden av Brunna handelsplats finns beslut på att en lekpark ska anläggas inom planområdet och projektering har påbörjats hösten Yttrande från Tekniska nämnden Tekniska nämnden beslutar att medborgarförlaget om att bygga en ny lekplats vid Kungsängens IP är ett intressant förslag som studerats i det fortsatta arbetet med att utveckla och planera för kommunala lekplatser. Kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontoret har inget ytterligare att tillföra ärendet utan ställer sig bakom Tekniska nämndens förslag till beslut. Barnperspektiv Stimulerande utemiljöer bidrar positivt till barns utveckling och behov av rörelse. Där kan de utveckla motorik och balans samt iscensätta rollekar. Lekplatser är förutom en plats för lek även möjliga platser för möten mellan olika kulturer, åldrar och invånare från olika bostadsområden.

112 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 3 (3) KS 15/0500 Kommunledningskontoret Maria Johansson Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor 1. Medborgarförslag om att bygga en lekplats intill nya IP i Kungsängen Beslut sänds till Kommunfullmäktige Tekniska nämnden Förslagsställaren

113

114 Ärende 10

115 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kommunledningskontoret Erika Lind Utredare Kommunledningskontoret Erika.Lind@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 15/0748 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om att använda Kvistabergs lokaler som konstgalleri samt konsertlokal Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Medborgarförslaget visar på engagemang för verksamheten i Kvistaberg vilket ses som mycket positivt. Verksamheten på Kvistaberg liknar den som föreslås av förslagsställaren och ses som i stort sett genomfört. Sammanfattning Den 9 september 2015 inkom ett medborgarförslag som föreslår att Kvistabergs lokaler ska användas för konst- och musikverksamhet. Kommunfullmäktige beslutade den 14 oktober 2015 att lämna över ärendet till Kultur- och fritidsnämnden för yttrande. Kultur- och fritidsnämndens beslut lyfter fram att nämnden ser positivt på förslag som visar på engagemang för verksamheten. Verksamheten på Kvistaberg liknar den som föreslås av förslagsställaren och ses som i stort sett genomfört. Renoveringen av Kvistaberg pågår parallellt med verksamhet som omfattar konstutställningar och musikaktiviteter. Kommunledningskontoret har inget ytterligare att tillföra ärendet utan ställer sig bakom Kultur- och fritidsnämndens förslag till beslut. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 24 augusti 2016 Kultur- och fritidsnämndens beslut 9 23 februari 2016 Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 17 november 2015 Kommunfullmäktiges beslut oktober 2015 Medborgarförslag som inkom 9 september 2015 UBK1005, v2.0, Ärendet Den 9 september 2015 inkom ett medborgarförslag som föreslår att Kvistabergs lokaler ska användas för konst- och musikverksamhet. Kommunfullmäktige beslutade den 14 oktober 2015 att lämna över ärendet till Kultur- och fritidsnämnden för yttrande. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

116 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (3) KS 15/0748 Kultur- och fritidsnämndens beslut lyfter fram att nämnden ser positivt på förslag som visar på engagemang för verksamheten. Verksamheten på Kvistaberg liknar den som föreslås av förslagsställaren och ses som i stort sett genomfört. Villa Kvistaberg Villan i Kvistaberg, belägen i Kvistabergsviken utanför Bro vid Mälarens strand, var hemmet för amatörastronomen och konstnären Nils Tamm. På denna plats byggde Tamm sina observatoriekupoler och det ståtliga Kvistaberg. Kvistabergs observatorium är det äldsta fungerande observatoriet i Stockholms län och Nils Tamm var en av grundarna av det Svenska astronomiska sällskapet. Under åren var fastigheten ett filialobservatorium till Uppsala astronomiska observatorium. Omkring år 2004 ville Uppsala universitet lägga ner observatoriet. Huvudbyggnaden avstyckades därför för försäljning och ägs sedan dess av Upplands-Bro kommun. Teleskopbyggnaderna och teleskopen samt marken omkring dessa ägs fortfarande av Uppsala universitet. Ett observatoriemuseum invigdes i september 2009 av Uppsala universitet i samarbete med Upplands-Bro kommun. Renoveringsarbetet på fastigheten pågår sedan ett par år både invändigt och utvändigt. I trädgården sker bland annat trädfällning och slyröjning. Området är tänkt att i framtiden bli en besöksanläggning för kommuninvånare och turister. Kvistaberg kommer att kunna hyras för aktiviteter och verksamheter i framtiden av exempelvis kultur- och musikföreningar samt privatpersoner. Kommunledningskontorets synpunkter Renoveringen av Kvistaberg pågår parallellt med verksamhet som omfattar konstutställningar och musikaktiviteter. Kommunledningskontoret har inget ytterligare att tillföra ärendet utan ställer sig bakom Kultur- och fritidsnämndens förslag till beslut. Barnperspektiv Stimulerande miljöer så som Kvistaberg, med en verksamhet som innefattar konst och musik samt möjliggör möten mellan olika åldrar, bidrar positivt till barns utveckling.

117 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 3 (3) KS 15/0748 Kommunledningskontoret Maria Johansson Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor Medborgarförslag som inkom 9 september 2015 Beslut sänds till Kommunfullmäktige Kultur- och fritidsnämnden Förslagsställaren

118

119 Ärende 11

120 PROTOKOLLSUTDRAG 28 (39) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Måltidspolicy för Upplands-Bro kommun Dnr KS 16/0080 Beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att: 1. Måltidspolicy för Upplands-Bro Kommun antas med redaktionella justeringar. Punkten på sidan två ska vara följande: Socialkontoret ska möjliggöra för att fler ska kunna äta i gemenskap med andra. 2. Måltidspolicyn ersätter Kostpolicyn. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att: 1. Måltidspolicy för Upplands-Bro Kommun antas. 2. Måltidspolicyn ersätter Kostpolicyn. Förslag till beslut på sammanträdet Camilla Janson (S), Rolf Nersing (S), Catharina Andersson (S), Annika Falk (S), Jan Stefansson (KD), Sara Ridderstedt (MP), Anna Norberg (MP) och Lisa Edwards (C) föreslår att Kommunstyrelsen beslutar enligt Kommunledningskontorets förslag till beslut med följande redaktionella justeringar: Punkten på sidan två ska vara följande: Socialkontoret ska möjliggöra för att fler ska kunna äta i gemenskap med andra. Fredrik Kjos (M), Marcus Sköld (M), Lisbeth Waern (M), Kaj Bergenhill (M) Anders Åkerlind (M) och Martin Normark (L) föreslår att Kommunstyrelsen beslutar enligt Kommunledningskontorets förslag med Camilla Jansons (S) m.fl. förslag om redaktionell justering. Johan Tireland (SD) föreslår att Kommunstyrelsen beslutar enligt Kommunledningskontorets förslag till beslut med följande tillägg: Kommunen ska inte servera ritualslaktat kött inom sina verksamheter och måltiderna ska vara fria från religiösa inslag.

121 PROTOKOLLSUTDRAG 29 (39) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Fortsättning 144 Sammanfattning Måltidspolicyn ska revideras en gång per mandatperiod. Dokumentet är ett övergripande och vägledande dokument för att kvalitetssäkra måltidsverksamheterna i Upplands-Bro kommun. Under ledning av kostchefen på Utbildningskontoret har berörda kontor medverkat i framtagandet av en kommunövergripande måltidspolicy. Måltidspolicyn ersätter det tidigare dokumentet Kostpolicy. Kommunstyrelsen sände Måltidspolicyn på remiss till Socialnämnden för yttrande. Socialnämnden beslutar att som eget yttrande överlämna Socialkontorets tjänsteskrivelse daterade den 7 juli 2016 avseende Måltidspolicy till Kommunstyrelsen. Socialkontoret föreslår att policyn antas som ett övergripande och vägledande dokument för kostverksamheten i Upplands-Bro kommun. Kommunledningskontoret har inget ytterligare att tillägga i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 7 september 2016 Socialnämndens beslut 64, 18 augusti 2016 Kommunstyrelsens beslut 68, 27 april 2016 Utbildningsnämndens beslut 13, 23 februari 2016 Måltidspolicy för Upplands-Bro kommun Beslutsgång Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut samt ett förslag om tillägg till beslutet. Kommunledningskontorets förslag till beslut och Camilla Jansons (S) m.fl. förslag till beslut. Ordförande frågar Kommunstyrelsen om man kan besluta enligt Camilla Jansons (S) m.fl. förslag till beslut och finner att man så beslutar. Ordförande frågar därefter Kommunstyrelsen om man ska besluta emligt Johan Tirelands (SD) förslag om tillägg till beslutet och finner att man avslår förslaget om tillägg till beslutet. Votering begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Den som vill att Kommunstyrelsen beslutar att avslå Johan Tirelands (SD) förslag om tillägg till beslutet röstar Ja. Den som vill att Kommunstyrelsen beslutar enligt Johan Tirelands (SD) m.fl. förslag om tillägg till beslutet röstar Nej.

122 PROTOKOLLSUTDRAG 30 (39) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Fortsättning 144 Omröstningsresultat Ledamot/tjänstgörande ersättare Ja-röst Nej-röst Avstår Rolf Nersing (S) Catharina Andersson (S) Annika Falk (S) Sara Ridderstedt (MP) Anna Norberg (MP) Jan Stefanson (KD) Lisa Edwards (C) Fredrik Kjos (M) Marcus Sköld (M) Lisbeth Waern (M) Kaj Bergenhill (M) Anders Åkerlind (M) Martin Normark (L) Johan Tireland (SD) Camilla Janson (S) Under uppropet lämnas tolv (12) Ja-röster för avslag av Johan Tirelands (SD) förslag om tillägg, mot en (1) Nej-röster för Johan Tirelands (SD) förslag om tillägg till beslutet. Två (2) avstod från att rösta. Reservation Johan Tireland (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Socialnämnden Utbildningsnämnden X X X X X X X X X X X X X X X

123 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kommunledningskontoret Erika Lind Utredare Kommunledningskontoret Erika.Lind@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 16/0080 Kommunstyrelsen Måltidspolicy för Upplands-Bro kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att: 1. Måltidspolicy för Upplands-Bro Kommun antas. 2. Måltidspolicyn ersätter Kostpolicyn. Sammanfattning Måltidspolicyn ska revideras en gång per mandatperiod. Dokumentet är ett övergripande och vägledande dokument för att kvalitetssäkra måltidsverksamheterna i Upplands-Bro kommun. Under ledning av kostchefen på Utbildningskontoret har berörda kontor medverkat i framtagandet av en kommunövergripande måltidspolicy. Måltidspolicyn ersätter det tidigare dokumentet Kostpolicy. Kommunstyrelsen sände Måltidspolicyn på remiss till Socialnämnden för yttrande. Socialnämnden beslutar att som eget yttrande överlämna Socialkontorets tjänsteskrivelse daterade den 7 juli 2016 avseende Måltidspolicy till Kommunstyrelsen. Socialkontoret föreslår att policyn antas som ett övergripande och vägledande dokument för kostverksamheten i Upplands-Bro kommun. Kommunledningskontoret har inget ytterligare att tillägga i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 7 september 2016 Socialnämndens beslut 64, 18 augusti 2016 Kommunstyrelsens beslut 68, 27 april 2016 Utbildningsnämndens beslut 13, 23 februari 2016 Måltidspolicy för Upplands-Bro kommun UBK1005, v2.0, Ärendet Under ledning av kostchefen på Utbildningskontoret har berörda kontor medverkat i framtagandet av en kommunövergripande måltidspolicy. Måltidspolicyn ersätter det tidigare dokumentet Kostpolicy. Kommunstyrelsen sände Måltidspolicyn på remiss till Socialnämnden för yttrande. Socialnämnden beslutar att som eget yttrande överlämna Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

124 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (3) KS 16/0080 Socialkontorets tjänsteskrivelse daterade den 7 juli 2016 avseende Måltidspolicy till Kommunstyrelsen. Socialkontoret föreslår att policyn antas som ett övergripande och vägledande dokument för kostverksamheten i Upplands-Bro kommun. Måltidspolicy för Upplands-Bro kommun Måltidspolicyn ska revideras en gång per mandatperiod. Dokumentet är ett övergripande och vägledande dokument för att kvalitetssäkra måltidsverksamheterna i Upplands-Bro kommun. Målet med måltidspolicyn är bland annat att alla berörda ska se ett värde i maten och måltiderna samt att alla, oavsett ålder, ska erbjudas en hälsosam kost inom kommunens verksamhet. Policyn anger kommunens inriktning med måltidsverksamheterna under rubrikerna; näring, hållbar utveckling, måltidsmiljö och kvalitet. En måltidspolicy är ett utmärkt hjälpmedel inför kommande ställningstaganden om modernisering av köken. Remiss Kommunstyrelsen sände Måltidspolicyn på remiss till Socialnämnden för yttrande. Socialnämnden beslutar att som eget yttrande överlämna Socialkontorets tjänsteskrivelse daterade den 7 juli 2016 avseende Måltidspolicy till Kommunstyrelsen. Socialkontoret föreslår att policyn antas som ett övergripande och vägledande dokument för kostverksamheten i Upplands-Bro kommun. Kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontoret har inget ytterligare att tillägga i ärendet. Barnperspektiv Måltiden är av avgörande betydelse för en god hälsa och därför är detta ett viktigt dokument i verksamheter för barn och ungdomar. Måltidspolicyn har som syfte att kvalitetssäkra kommunens måltidsverksamheter samt att grundlägga bra matvanor hos barn och elever. Måltiden bedöms utifrån ett helhetsperspektiv som innefattar maten genom sinnesintryck, miljön där måltiden intas, service/bemötande/ inflytande samt valfrihet. Måltidspolicyn har därtill som mål att Upplands-Bro kommun ska erbjuda måltider som minimerar vår miljöpåverkan vilket är positivt för barn och ungdomar ur ett hållbarhetsperspektiv. Samtliga målsättningar som listas i dokumentet berör barn och ungdomar på flera sätt. Under barn- och ungdomsåren grundläggs våra matvanor vilket till

125 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 3 (3) KS 16/0080 stor del ligger till grund för framtida konsumtionsmönster. Bra matvanor bidrar till en god hälsa genom livet. Kommunledningskontoret Maria Johansson Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor 1. Måltidspolicy för Upplands-Bro kommun 2. Socialkontorets tjänsteskrivelse den 7 juli 2016 avseende Måltidspolicy (yttrande till Kommunstyrelsen). Beslut sänds till Kommunfullmäktige Socialnämnden Utbildningsnämnden

126 Måltids policy för Upplands - Bro kommun Antagen av kommunfullmäktige den XX, XX - bro.se

127 Måltidspolicyn för Upplands - Bro kommun Måltiden är av avgörande betydelse för en god hälsa Måltidspolicy n ska vara ett styrande dokument för måltidsverksamheterna inom kommunen samt för de eventuella måltidsverksamheter som externa utövare utför på uppdrag av kommunen. Måltidsverksamheterna består av f örskola, grundskola, gymnasium, särskilt boende med heldygnsomsorg, leveranser av matlådor till hemtjänsten, grund särskola och övriga portioner som levereras från produktionsköken. Upplands - bro kommun ska bidra till en god kosthållning, genom att underl ätta för elever, brukare och personal att göra de hälsosamma valen. Alla matgäster ska erbjudas god, vällagad och näringsriktig sammansatt kost. Maten som servera ska även vara säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Måltidsverksamheterna ska arbeta för en hållbar utveckling och präglas av ett hälsobefrämjande synsätt. Målet med måltidspolicy n är att: alla berörda ska se ett mer värde i maten och måltiderna samt ge förutsättn ing för att alla, oavsett ålder ska erbjudas hälsosam kost. grundlägga bra matvanor hos barn och elever genom måltiderna stärka de äldres hälsa samt bevara eller öka deras sociala, fysiska och psykiska välbefinnande utifrån den enskildes behov. måltid en bedöms utifrån ett helhetsperspektiv som innefattar maten ge nom sinnesintryck, miljön där måltiden intas, service/bemö tande/inflytande samt valfrihet e rbjuda måltider som minimerar vår miljöpå verkan erbjuda säkra måltider Figur 1. Måltidsmodellen, definition av en måltid enligt Livsmedelsverket. 2

128 Syfte Syftet med måltidspolicyn är att ha ett vägledande dokument för att kvalitetssäkra måltidsverksamheterna. Måltidspolicyn ska användas vid planering och uppföljning av måltidsverksamheterna. I måltidsverksamheterna och i verksamheterna för barn, ungdomar och äldre ska måltidspolicyn vara ett övergripande vägledande dokument, i det dagliga arbetet skall policyn förtydligas genom specifika riktlinjer. Vidare kan policyn användas vid planering och uppföljning av måltidsverksamheterna. Varje enhet ansvarar för att måltidspolicyn följs i den egna verksamheten. För övriga verksamheter där måltider utgör en del av omvårdnaden ska måltidspolicyn ses som ett vägledande dokument. Bakgrund Under barn- och ungdomsåren grundlägger vi våra matvanor vilket till stor del ligger till grund för framtida konsumtionsmönster. Bra matvanor bidrar till en god hälsa genom livet. Det är därför viktigt att måltiderna som serveras är av god kvalitet och har ett bra näringsinnehåll. Matgästerna ska känna en trygghet i att det serveras mat, som förutom rätt näringsinnehåll, tillagas med omtanke och håller en hög kvalitet ur livsmedelshygienisk aspekt. Det går åt mycket resurser och alstras mycket avfall i livsmedelskedjans alla led, från jordbruksproduktionen till tillagningsprocessen. Att minska matförsörjningens miljöbelastning är därför angeläget för att uppnå nationella, regionala och lokala miljömål. Verksamheterna inom förskola/skola ska även sträva efter att hos barn och elever utveckla respekt och ansvar för miljön och arbeta för att utveckla barns och elevers förståelse för den egna livsstilens betydelse för miljön. Måltiden ska ingå som en naturlig del av den pedagogiska verksamheten där skolledning, pedagoger och måltidspersonal samverkar. (Hänvisning till Läroplanen) När vi blir vuxna och äldre är måltidsmiljön och maten mycket viktiga delar i omsorgens verksamheter. Förutom näring spelar måltiden en viktig roll som källa till sociala kontakter och ska vara stunder att se fram emot under dagen. Maten och måltiderna är också en förutsättning för vårt välbefinnande. Inom särskilt boende med heldygnsomsorg är det särskilt viktigt att hålla god uppsikt över näringsintaget så att man inte riskerar undernäring för den enskilde. Inriktning Näring Förskola, grundskola och gymnasium Hälsosamma måltider definieras i de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Måltiderna ska ge barn och studerande en vällagad och näringsriktig kost av bra kvalitet enligt de nationella rekommendationerna Bra mat i skola och Bra mat i förskola från Livsmedelsverket. 3

129 Lunchen i skolan ska bestå av minst två huvudrätter per dag och inriktningen är fler vegetariska rätter i veckan. Till lunchen i skolan serveras även grönsaksbuffé, bröd, smörgåsfett och mjölk/ vatten. Lunchen i förskolan ska bestå av en huvudrätt. Till lunchen i förskolan serveras minst 3 sorters grönsaker, bröd, smörgåsfett och mjölk/vatten strävan bör vara att elever ges möjlighet att äta lunch inom tidsspannet :00 samt vid samma tidpunkt varje dag. Genom kontinuitet och regelbundenhet regleras aptiten på ett bra sätt och risken för småätande minskar. Schemalagd lunch mitt i elevernas arbetsdag ökar förutsättningarna för att barnen håller stabilt blodsocker och därmed orkar prestera hela skoldagen. Nötter inklusive jordnötter, mandel och sesamfrö får inte serveras. Detta då de allergiska reaktionerna vid intag kan bli mycket allvarliga och livshotande för många allergiker. Frukost och mellanmåltider ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer vilket bland annat innebär att tonvikten ligger på servering av fiberrikt bröd med pålägg, mjölk eller mjölkprodukt, flingor/gryn samt frukt eller bär. Söta produkter såsom nyponsoppa, kräm, saft och söt chokladdryck ska undvikas. Godis, snacks och läsk ska inte serveras till förskolebarn eller grundskolebarn. Inom förskola/grundskola ska kalas med glass eller liknande begränsas till som mest en gång per månad. Förskolan/skolan ska vid dessa tillfällen stå för innehållet. Detta för att bland annat undvika allergiska reaktioner. Caféverksamheterna inom grundskola ska sträva efter en kontinuerlig utveckling utifrån ett hälsosamt perspektiv. Caféernas sortiment ska bygga på hälsosamma produkter som till exempel näringsriktiga smörgåsar och färsk frukt. Godis, snacks, läsk eller energidrycker ska inte finnas till försäljning i grundskolans caféverksamhet. Särskilt boende med heldygnsomsorg, Matlådor inom hemtjänsten Nattfastan ska inte överstiga 11 timmar. Måltiderna för övrigt ska vara väl utspridda över dygnet. Boendeformer med totalt måltidsansvar ska servera frukost, lunch, middag samt minst tre mellanmål, varav ett sent förstärkt kvällsmål. Maten ska vara god, omväxlande, tillagad och serverad med omsorg. Vid lunchen erbjuds två alternativa rätter som kompletteras med grönsaker, bröd och dryck. Genom att servera två rätter vid lunchen ökar gästens valfrihet och därmed sannolikheten för att alla ska äta av maten. Tillgång till dryck ska finnas dygnet runt för att möjliggöra en god vätskebalans. Måltiderna inom särskilt boende med heldygnsomsorg samt matlådor inom hemtjänsten ska vara utformade enligt riktlinjer framtagna av Livsmedelsverket ( Bra mat i äldreomsorgen ). 4

130 Måltiderna ska anpassas efter de boendes önskemål och behov. Samtliga Vid valet av maträtter ska en strävan vara att alla matgäster, oavsett ålder ska ges möjlighet att få en bred matrepertoar från svenska mattraditioner och ur ett mångkulturellt perspektiv. Kvalitet Utgångspunkten för matglädjen och kvalitetsarbetet är att måltiderna ska vara lustfyllda och näringsriktiga. Matgästernas behov ska vara utgångspunkten i arbetet för varje anställd. Kommunen ska följa Livsmedelsverkets nationella rekommendationer. Samtliga kök ska följa gällande livsmedelslagstiftning. Egenkontrollprogram skall anpassas efter varje enskild enhet. Detta gäller även cafeteriaverksamheter. Det ska finnas en tydlig märkning på de måltider som serveras och de produkter som säljs i skolcafeterior. Utvärdering och kvalitetsuppföljning av måltidsverksamheterna ska ske kontinuerligt inom ramen för de ordinarie integrerade uppföljningsrutinerna. Inom förskola/skola ska måltiden vara en integrerad del av den pedagogiska verksamheten. Förskola, skola och fritidshem bör vara arenor som förenar lek, rörelse och goda matvanor i vardagen och strävar efter att inspirera barn och unga till en sund inställning till kost och motion. All måltidspersonal ska regelbundet genomgå kompetensutveckling inom ramen för Måltidspolicyn. Olika koster serveras av medicinska, etiska och religiösa skäl. Vid behov ska maten konsistensanpassas. Inom Särskilt boende med heldygnsomsorg ska mat och näring ses som en integrerad och viktig del av omvårdnaden. Personal inom vård och omsorg ska ha grundläggande kunskaper om maten och måltidsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande. 5

131 Måltidsmiljö Måltidsmiljön ska präglas av ett bra bemötande och god service så att alla matgäster trivs och tycker att det är trevligt att äta. Måltiderna ska även presenteras på ett sätt som väcker matlust och främjar goda matvanor Alla ska ges möjlighet att äta i lugn och ro En ombonad matsalsmiljö är av stor betydelse för den totala måltidsupplevelsen Berörda aktörer ska gemensamt verka för en trevlig fysisk måltidsmiljö (Fastighetsförvaltning, Förskola/Skola/Särskilt boende med heldygnsomsorg, Kostenhet) Ett forum som stimulerar engagemang för bra måltider och behaglig måltidsmiljö ska finnas på varje enhet Inom Särskilt boende med heldygnsomsorg ska måltidsmiljön anpassas efter den enskildes önskemål och behov Hållbar utveckling Måltidsverksamheterna ska genomsyras av ett ansvarstagande gentemot klimat, miljö och hållbar utveckling. Maten ska tillagas så nära serveringstillfället som möjligt i ändamålsenliga kök En strävan ska vara att minska klimatpåverkan genom att välja stor andel vegetabilier som serveras efter årstid och säsong En strävan ska vara att minimera matsvinnet och öka barns och elevers medvetenhet om matsvinnets påverkan på miljön. Begränsning av den totala mängden kött och välja rätt kött. Uppnå målsättningen med andelen ekologiska livsmedel och rättvisemärkta livsmedel ur såväl miljö- som djuretisk aspekt och i enlighet med kommunens miljöplan. Bedriva kostverksamhet med energi- och resurshushållning i alla led. Vi bör undvika att använda redskap, tillbehör och förvaringskärl som innehåller miljöoch hälsofarliga ämnen. 6

132 Ansvariga ska verka för upphandlingssätt av livsmedel, i enlighet med LOU, som minskar påverkan på klimat och miljö. En strävan ska även vara att minimera antalet varutransporter till enheterna. Måltidspolicyn gäller tillsvidare och bör revideras minst en gång per mandatperiod 7

133 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Sandra Lötbom Andersson Kvalitetsutvecklare Socialkontoret Sandra.LotbomAndersson@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning SN 16/0100 Socialnämnden Yttrande avseende måltidspolicy dnr KS 16/0800 Förslag till beslut 1. Socialnämnden beslutar att som eget yttrande överlämna Socialkontorets tjänsteskrivelse daterade den 7 juli 2016 avseende Måltidspolicy till Kommunstyrelsen. 2. Socialnämnden beslutar om att ta bort riktlinje för livsmedelshantering inom socialtjänstens verksamheter, dnr antagen den 19 november 2013 under förutsättning att kommunfullmäktige antar måltidspolicyn. Sammanfattning Socialkontoret har tillsammans med övriga kontor under ledning av kostchefen på utbildningskontoret medverkat i framtagandet av en kommunövergripande måltidspolicy. Måltidspolicyn förslås ersätta socialnämndens riktlinjer för livsmedelhantering. För att säkerställa god livsmedelshygien ger socialnämnden socialkontoret i uppdrag att komplettera måltidspolicyn med en lokal rutin för livsmedelshygien samt ett egenkontrollprogram som är anpassat för verksamheten. Måltidspolicyn ska revideras en gång per mandatperiod. Socialkontoret föreslår att policyn antas som ett övergripande och vägledande dokument för kostverksamheten i Upplands-Bro kommun. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 7 juli 2016 Förslag på Måltidspolicy för Upplands-Bro kommun Protokollsutdrag Måltidspolicy för Upplands-Bro kommun Drn UN 15/0272 den 23 februari 2016 Protokollsutdrag Måltidspolicy för Upplands-Bro kommun, Drn KS 16/0080 den 27 april 2016 Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

134 Datum Vår beteckning 2 (4) SN 16/0100 Ärendet Kommunen som livsmedelsföretagare är enligt livsmedelslagstiftning, skyldig att uppfylla livsmedelshygieniska krav. Socialnämnden ska enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ha ett system för egenkontroll vilken beskrivs i socialnämndens ledningssystem i internkontrollplanen. Vid de årliga kvalitetsuppföljningarna sedan 2013 identifierades brister i verksamheterna avseende bland annat livsmedelshantering och egenkontroll av livsmedelshygien. För att säkerställa god kvalitet utarbetades Riktlinjer för livsmedelshantering inom socialtjänstens verksamheter dnr Riktlinjen utgick ifrån kommunens dåvarande kostpolicy dnr Kostpolicyn var inte implementerad inom socialkontoret och den gav ringa ledning i livsmedelshantering och egenkontroll för socialkontorets verksamheter varför en anpassad riktlinje arbetades fram för att säkerställa god kvalitet. Riktlinjen implementerades på socialkontoret genom två utbildningsinsatser där berörda utförare bjöds in. Kontroll att riktlinjen användes och egenkontroller utfördes, följdes upp årligen vid varje kvalitetsuppföljning. Kvalitén på egenkontroller och livsmedelshygien har under åren förbättrats. Måltidspolicy Under 2015 har socialkontoret tillsammans med övriga kontor under ledning av kostschefen på utbildningskontoret medverkat i framtagandet av en kommunövergripande måltidspolicy. Måltidspolicyn ska vara ett styrande dokument för måltidsverksamheterna inom kommunens samtliga verksamheter. Måltidsverksamheterna består av förskola, grundskola, gymnasium, särskilt boende med heldygnsomsorg, leveranser av matlådor till hemtjänsten, grund särskola och övriga portioner som levereras från produktionsköken. Syftet med måltidspolicyn är att ha ett vägledande dokument för att kvalitetssäkra måltidsverksamheterna. Måltidspolicyn ska användas vid planering och uppföljning av måltidsverksamheterna. Målet med måltidspolicyn är att: alla berörda ska se ett mervärde i maten och måltiderna samt ge förutsättning för att alla, oavsett ålder ska erbjudas hälsosam kost grundlägga bra matvanor hos barn och elever

135 Datum Vår beteckning 3 (4) SN 16/0100 genom måltiderna stärka de äldres hälsa samt bevara eller öka deras sociala, fysiska och psykiska välbefinnande utifrån den enskildes behov måltiden bedöms utifrån ett helhetsperspektiv som innefattar maten genom sinnesintryck, miljön där måltiden intas, service/bemötande/ inflytande samt valfrihet erbjuda måltider som minimerar vår miljöpåverkan erbjuda säkra måltider För att säkerställa kvalitén ska varje kontor ha ett egenkontrollprogram som är anpassat till den aktuella verksamheten. Då måltidspolicyn omfattar alla måltidsverksamheter inom kommunen föreslår socialkontoret att nämnden fattar beslut om att dra in Riktlinjen för Livsmedelshantering dnr samt överlåta till socialkontoret att arbeta fram en rutin och ett egenkontrollprogram som är anpassat för verksamheterna inom socialkontoret. Barnperspektiv Ur ett barnperspektiv är det viktigt att vi säkerställer god livsmedelshygien. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetsstöd Bilagor Socialkontorets tjänsteskrivelse den 7 juli 2016 Förslag på Måltidspolicy för Upplands-Bro kommun Protokollsutdrag Måltidspolicy för Upplands-Bro kommun Dnr UN 15/0272 den 23 februari 2016 Protokollsutdrag Måltidspolicy för Upplands-Bro kommun, Dnr KS 16/0080 den 27 april 2016

136 Datum Vår beteckning 4 (4) SN 16/0100 Beslut sänds till Avdelningschef Utföraravdelningen

137 Ärende 12

138 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kommunledningskontoret Erika Lind Utredare Kommunledningskontoret Erika.Lind@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 15/0412 Kommunstyrelsen Biblioteksplan Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att: Biblioteksplan fastställs. Sammanfattning Arbetet med ett nytt förslag till Biblioteksplan påbörjades i Upplands-Bro bibliotek hösten Ett processarbete med samtliga bibliotekarier genomfördes med utgångspunkt i den befintliga biblioteksplanen. Arbetet avslutades med förslag till förbättringar och uppdateringar i en gemensam workshop. Kommunstyrelsen sände enligt beslut den 27 april 2016 Biblioteksplanen på remiss till Utbildningsnämnden och Socialnämnden för yttranden. Utbildningsnämnden överlämnar Utbildningskontorets tjänsteskrivelse som sitt yttrande till Kommunstyrelsen, som förordar att Biblioteksplan fastställs. Kommunledningskontoret har ingenting ytterligare att tillägga i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 8 september 2016 Utbildningsnämndens beslut 54, 23 augusti 2016 Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 5 juli 2016 Kommunstyrelsens beslut 65, 27 april 2016 Biblioteksplan för Upplands-Bro Ärendet Varje kommun ska ha en biblioteksplan enligt bibliotekslagen. Planen ska vara ett stöd i frågor som rör utveckling av bibliotek, kunskap och livslångt lärande. Planen grundar sig på kommunens övergripande mål och en ny politisk mandatperiod som inleddes hösten Arbetet med ett nytt förslag till Biblioteksplan påbörjades i Upplands-Bro bibliotek hösten Ett processarbete med samtliga bibliotekarier genomfördes med utgångspunkt i den befintliga biblioteksplanen. Arbetet avslutades med förslag till förbättringar och uppdateringar i en gemensam workshop. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

139 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (2) KS 15/0412 Remiss till berörda nämnder Kommunstyrelsen sände enligt beslut den 27 april 2016 Biblioteksplanen på remiss till Utbildningsnämnden och Socialnämnden för yttranden. Utbildningsnämnden överlämnar Utbildningskontorets tjänsteskrivelse som sitt yttrande till Kommunstyrelsen, som förordar att Biblioteksplan fastställs. Kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontoret har ingenting ytterligare att tillägga i ärendet. Barnperspektiv Biblioteksplanen kommer att gynna barn och ungas läslust och användning av bibliotekets tjänster, eftersom planen kommer att vara aktuell och följa kommunens övergripande styrdokument. Kommunledningskontoret Maria Johansson Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor 1. Förslag Biblioteksplan Yttrande Utbildningsnämnden avseende KS Biblioteksplan Yttrande Socialnämnden avseende KS Biblioteksplan Beslut sänds till Kommunfullmäktige Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden

140 Biblioteksplan för Upplands-Bro Version