Företag skapar innovationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företag skapar innovationer"

Transkript

1

2 2

3 Företag skapar innovationer Den som granskar Sveriges hundra viktigaste innovationer kommer att slås av minst två saker: bakom dem står i de flesta fall företag och innovationerna gjordes i städer. Blåslampan, Nobelkrutet och AXE-växeln skapades i Stockholm. 1 Det saknas inte moderna efterföljare Spotify är med på listan, Klarna kanske borde vara det. Uppfinnare och innovatörer frodas i storstäder. Vill vi ha fler innovationer måste vi ha dynamiska städer med rätt villkor för företagen. I den här rapporten visar Nima Sanandaji att Stockholm klarar sig mycket bra jämfört med andra regioner i Europa. Här finns förutsättningar för innovation och entreprenörskap. Sverige har också en stark position när det kommer till viktiga resultat, till exempel antalet patent. Det räcker dock inte hela vägen. Rapporten visar att det är kommersialisering av innovationer som är Stockholmsregionens svagaste punkt. Vi kan sålunda inte slå oss till ro. Förmågan till verklig framgång prövas först då en ny produkt tas till marknaden. Det har flera gånger visats att Stockholmsregionen, där en stor del av resurserna till forskning och utveckling (FoU) i landet finns, står sig väl i internationella rankningar. Det har också påvisats att styrkan främst handlar om vilka resurser som satsas, och att i Sverige är det näringslivet som står för huvuddelen av satsningarna. Utmaningarna kan vara av olika slag. Vi kan häpnas över den snabba utvecklingen i digitaliseringens spår. Över en natt kan en app nå miljontals användare. Digital innovation kan ske snabbt och billigt medan det inom andra områden, som livsvetenskap, krävs kapital, utrustning och uthållighet. Innovation sker dessutom allt oftare i tjänstesektorn. Ett positivt innovationsklimat bygger på många faktorer. Det behövs utbildning och forskning av hög kvalitet. Kompetensförsörjningen måste hålla jämna steg med efterfrågan. Villkoren för kapitalförsörjning måste vara goda. Yttre faktorer, såsom kommunikationer och infrastruktur, måste hålla en hög standard för att stadens fördelar ska kunna användas fullt ut och i sin tur spridas över landet. Satsningar på alla dessa områden har gjorts och de har varit välkomna. Nu står vi inför en ny regerings försök att forma innovationspolitiken. Det ger möjligheter men innebär också risker. Utmaningen är hur ambitionen bäst kan omvandlas till konkreta insatser som har verklig betydelse. Med den här rapporten vill Handelskammaren säga att det finns gott om policyidéer att förverkliga. Många analyser är redan gjorda, en del sammanfattas här. Förslagen är i många fall kända. En modern svensk innovationspolitik måste utgå från det faktum att innovatörerna och entreprenörerna till stor del finns i våra städer. Åtgärder måste fokusera på företagens villkor och deras möjligheter att växa. Hindren för kommersialisering av innovationer måste undanröjas så att FoU-satsningar ger maximal effekt av innovationerna kom från företag (19 från Stockholm och 5 från Göteborg), 33 innovationer från uppfinnare och 20 från universitet. Källa: Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer? av Christian Sandström (Reforminstitutet 2014) finns listan. Beräkningar gjorda av Stockholms Handelskammare. 3

4 Sverige har höga skatter på arbete och ägande. Det slår hårt mot nya företag och entreprenörskap där kunskapen är den viktigaste tillgången. Entreprenörerna måste ha mod och möjlighet att satsa på sina idéer. Reglerna måste göra det möjligt att belöna dem som tar risker. Framgångsrika företag består av kunniga medarbetare. Kompetensförsörjningen är avgörande. Det måste löna sig att skaffa sig högre utbildning och det ska vara lätt att rekrytera internationella talanger. Storstäderna kan locka till sig de nyckelpersoner som behövs i kunskapsekonomin. Det är här människor möts och nya idéer uppstår. Städerna erbjuder specialiserade arbetsmarknader för experter och talanger. Detta komplexa ekosystem kan bidra till att sätta i gång en positiv spiral som ökar en storstadsregions attraktivitet. Ska städerna förmå att fungera som växthus för idéer och innovationer är det mycket som måste fungera: bostadsmarknad, kommunikationer, kollektivtrafik men även ett rikt kultur- och fritidsutbud. Är det då inte bra med offentliga initiativ och åtgärder? Det viktigaste är att driva ett målmedvetet reformarbete. Uteblivna åtgärder innebär kostnader, så det finns betydande risker med att börja om på nytt i innovationspolitiken. Regeringen har tillsatt ett innovationsråd och fler åtgärder är att vänta. En styrka med Innovationsrådet är att statsministern och ett antal viktiga statsråd sitter med i rådet. Statsministern skulle snabbt kunna presentera en lista över reformer som de andra statsråden får i uppdrag att driva igenom inom sina områden. Detta vore en innovation i svenska regeringars arbete med innovationspolitik. Kanske har regeringen inte tittat i byrålådorna efter tidigare genomförda utredningar. Då får väl rådets näringslivsrepresentanter ta med de förslag som redan finns för att öka företagens möjligheter till innovation. Det är den avgörande frågan för att politiken ska lyckas. Innovationspolitik är företagspolitik. FORTSATT ARBETE MED INNOVATIONSPOLITIKEN Att regeringen engagerar sig i innovationspolitiken är angeläget och välkommet. Till regeringens grundläggande uppdrag hör att föreslå en statsbudget, att lämna propositioner till riksdagen och att styra statliga myndigheter. Det gör inte ett råd. Det garanteras inte heller med hjälp av en strategi. Regeringen har nu startat sitt arbete med innovationspolitiken. Förmodligen är därmed den förra regeringens innovationsstrategi från oktober 2012 till stor del överspelad. Handelskammarens förhoppning är nu att regeringen håller sig till sina grunduppgifter och lämnar förslag som främjar innovation. Åtgärderna måste vara konkreta och bestående. Nedan följer fyra medskick inför ett sådant arbete. Det handlar om skatter, kapitalförsörjning, kompetensförsörjning och innovationspriser. Det finns flera skatter som har betydelse för innovationsklimatet till exempel skatter på arbete och ägande. Skatt på kapitalvinster påverkar entreprenörernas riskvillighet. Möjligheterna att sprida ägande och skapa incitament med optionsprogram behöver underlättas. Vidare påverkas möjligheterna att locka rätt personal av expertskattens utformning och marginalskatteeffekter som till exempel värnskatten. Sverige måste ha goda förutsättningar för kapitalförsörjning. Pengarna ska användas i det skede, på den plats och i det företag där de gör mest nytta. I den mån statliga medel ska användas måste de befrias från regionalpolitiska hänsynstaganden, liksom 4

5 snedvridande branschlåsningar. I många fall kan offentligt kapital växlas upp med privat. På längre sikt behöver möjligheten stärkas för privat förmögenhetsuppbyggnad kapital som kan återinvesteras in nya innovativa bolag. Att skrämma riskkapitalbolag och andra investerare från landet och vissa branscher är inte ett recept för framgång. Sverige är en kunskapsekonomi, beroende av bättre kompetensförsörjning. Arbetskraftsinvandringsreformen ska bevaras och utvecklas. Det måste bli lättare för entreprenörer att komma till Sverige och förverkliga sina affärsidéer. Personer från hela världen som kan försörja sig själva bör under en övergångsperiod få möjlighet att söka arbete här. Kvaliteten på högre utbildning och forskning måste vara i fokus, samtidigt som fler måste lockas att genomgå högre utbildning. Det är redan i dag brist på programmerare som behövs i digitaliseringens spår. Längre fram finns risk för brist på högutbildade inom fler områden. Etablering av ett utländskt filialuniversitet i Sverige skulle vitalisera högskolesektorn. Till sist, avsätt en procent av de offentliga FoU-satsningarna omkring 300 miljoner kronor och arbeta systematiskt med innovationspriser. Det görs redan i USA och Storbritannien, även med privata medel. Priserna, som inte behandlas i föreliggande rapport, innebär att den som löser ett väldefinierat problem vinner ett pris (ofta en stor prissumma). Fördelen med innovationspriser är att kostnaderna är låga om ingen löser problemet (prissumman betalas inte ut), att jämföra med bidrag till forskningsprojekt med osäker utgång (problemet blir inte löst). Vidare mobiliseras kapital, kunskap och arbete av fler aktörer som kan lösa problemet. Det innebär att värdet av det som används av alla deltagare ofta överstiger prissumman. Det skulle ge lösningar på konkreta problem till låga kostnader och verkligen locka fram de svenska innovatörerna. Fredrik Sand Ansvarig innovationsfrågor, Stockholms Handelskammare 5

6 6

7 STOCKHOLM DET NYA SILICON VALLEY? rapport av Nima Sanandaji Rapporten har finansierats av Stockholms Handelskammare. För innehåll och slutsatser svarar rapportförfattaren. 7

8 8

9 STOCKHOLM DET NYA SILICON VALLEY? STOCKHOLMS LEDANDE STÄLLNING SKA INTE TAS FÖR GIVEN Kunskap är den främsta drivkraften i den moderna ekonomin. Samtidigt tenderar kunskapsintensiva näringar att vara kraftigt geografiskt fokuserade till så kallade kluster. Möjligheten att bedriva innovativa verksamheter är nämligen som regel störst i urbana regioner med högt kunskapsinnehåll. När samverkan mellan högskolor, entreprenörer och investerare fungerar väl minskar såväl risken som kostnaden associerad med innovationer. Regioner som redan har uppnått en kritisk massa av kunskapsintensiva verksamheter erbjuder de bästa villkoren för nya innovativa satsningar. Baserat på en djupgående kartläggning från Europeiska kommissionen jämförs i denna rapport fjorton utvecklade huvudstadsregioner i Europa. En sammanvägning av elva olika mått visar att Stockholm utmärker sig som den allra mest innovativa regionen. Stockholm klarar sig betydligt bättre än ledande europeiska ekonomiska centrum som London och Paris. Andra internationella studier bekräftar bilden av Stockholm som en av världens främsta kunskapsintensiva regioner. Samtidigt är Stockholm oroväckande nog sämst bland huvudstadsregionerna på försäljning av innovationer som är nya för marknaden eller företagen. Att Sverige är ledande på innovationer men sämre på att omsätta dem i kommersiell nytta har länge varit känt. Detta speglar, som redan Långtidsutredningen 1999/2000 noterade, svagheter i det svenska företagsklimatet. En central anledning är att de höga marginalskatterna på arbete och ägande minskar incitamenten för entreprenörer, investerare och nyckelmedarbetare att engagera sig i innovativa företag. Forskningen ger stöd för att entreprenörskap är den felande länken mellan investeringar i ny kunskap och ekonomisk tillväxt. Förbättrade förutsättningar till entreprenörskap behövs även för att möta en annan av Stockholmsregionens svagheter, nämligen att den kunskapsintensiva näringen är starkt beroende av ett fåtal stora aktörer. Det är en ren samhällsekonomisk förlust att Stockholmsregionens innovativa försprång inte tas till vara. En offentlig utredning bör tillsättas för att synliggöra denna kostnad. Hur många arbetstillfällen och hur stora intäkter går den svenska ekonomin miste om årligen på grund av glappet mellan innovationer och försäljning av innovationer? Vad är konsekvensen för Stockholmsregionen? Hur förlorar resten av landet på att Stockholms roll som innovativ tillväxtmotor hämmas? Det är också viktigt att inte ta Stockholms ledande ställning för given. Flertal andra jämförbara regioner i Europa klarar sig redan i dag bättre sett till inte bara försäljning av nya innovationer utan också offentliga satsningar på innovation. I förlängningen finns en klar risk att Stockholm, som skulle kunna bli Europas Silicon Valley, tappar i konkurrenskraft. I en värld där den globala konkurrensen handlar alltmer om innovationskraft skulle detta få markanta konsekvenser för den svenska ekonomin. I denna rapport lyfts därför en rad reformförslag som kan vässa Stockholms innovativa ledning samt möjliggöra att det i större utsträckning omsätts i framgångsrikt företagande. 9

10 1. EUROPAS DOLDA SILICON VALLEY Stockholmsregionen har den uttalade ambitionen att bli världens mest innovationsdrivna ekonomi. 1 Bakom denna målsättning finns insikten att innovationer möjliggör långsiktig tillväxt och jobbskapande. Det är tack vare nya tekniker, förbättrade arbetssätt samt nytänkande produkter och tjänster som samhällsekonomin ständigt utvecklas. Som beskrivs i denna rapport utmärker sig redan Stockholmsregionen som ett av världens ledande innovativa kluster. Analysen baserar sig på en noggrann jämförelse mellan Stockholm och tretton andra huvudstadsregioner i rika västeuropeiska länder. Det visar sig att Stockholm rankas på förstaplats utifrån en sammanvägning av elva olika mått på innovationer som Europeiska kommissionen har tagit fram. Anmärkningsvärt nog ligger dock Stockholm samtidigt sist bland huvudstadsregionerna när det kommer till försäljning av nya innovationer. Stockholmsregionens försprång borde utnyttjas bättre, för att stimulera till tillväxt och jobbskapande i Sverige som helhet. Därför är det viktigt att föra en diskussion över varför Västeuropas mest innovativa huvudstadsregion samtidigt är sämst på försäljning av innovationer. Vilka förbättringar av näringsklimatet och innovationspolitiken krävs för att de goda förutsättningarna ska översättas till fler jobb och större exportintäkter? Dessutom kan Stockholms ledande ställning snabbt förändras. Beslutsfattare i såväl politik som näringsliv inser alltmer betydelsen av regional konkurrenskraft och kunskapsinnehåll. Runtom världen sker därför omfattande satsningar på att stärka förutsättningarna för innovativa kluster. När den globala konkurrensen tätnar finns goda skäl att vässa Stockholms attraktionskraft för forskare, nyckelmedarbetare, entreprenörer och riskkapitalister. Frågan är om ambitionerna är tillräckligt höga i Sverige när det kommer till Stockholmsregionen samt Sveriges andra ledande innovativa regioner. I avsaknad av förbättring finns en påtaglig risk att halka efter omvärlden. Kommer Stockholms redan starka ledning att vässas, så att regionen faktiskt blir världens mest innovationsdrivna ekonomi? Eller kommer politikerna att nöja sig med att regionen redan i dag klarar sig förhållandevis väl, och se på medan resten av världen gradvis kommer ikapp och springer om? I dag har Stockholm chansen att bli ett nytt Silicon Valley. Silicon Valley har lyckats ge upphov till många av världens ledande företag genom att kombinera innovationer med entreprenörskap och riskvilliga investeringar. Stockholm har innovationskraften, men lyckas sämre med företagande och investeringar. Potentialen finns helt klart för Stockholm att fylla en liknande roll i Europa som Silicon Valley har i USA, som ett centrum för nya succéföretag. Den stora frågan är varför regionens potential inte fullt ut omsätts, och vad som krävs för att framgången ska realiseras. 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN OM REGIONAL UTVECKLING OCH INNOVATION? Som OECD:s generalsekreterare Angel Gurría noterat är kunskap den främsta drivkraften i dagens globala ekonomi. Nyckeln till både tillväxt och sysselsättning ligger enligt den internationella samarbetsorganisationen i att främja innovationer och entreprenörskap. 2 Det är i linje med observationen att det inte i första hand är hur mycket investeringar en region attraherar som avgör dess långsiktiga ekonomiska utveckling. I stället är det centrala hur smart kapitalet utnyttjas. I slutet av 1990-talet undersökte forskarna Peter Klenow och Andrés Rodríguez-Clare förklaringen till att inkomsten per arbetare utvecklades snabbare i vissa länder än i andra. Den traditionella ekonomiska teorin fram till dess hade varit att produktiviteten växte snabbast där de största investeringarna skedde. De två forskarna visade dock i en uppmärksammad studie att 90 procent i variationen av tillväxten förklarades av hur 10

11 effektivt investeringar utnyttjades, det vill säga innovation, snarare än av mängden investeringar. 3 Senare forskning har bekräftat relationen mellan innovationer och tillväxt. 4 Städerna ligger först Under de senaste två årtiondena har flera vetenskapliga studier undersökt sambandet mellan innovationer och ekonomisk utveckling. Konsensus i litteraturen är att en kombination av tekniska innovationer och så kallade arbetssättsinnovationer det vill säga nya sätt att organisera arbetsprocesser, organisatoriska förändringar och nya tjänster driver på den långsiktiga utvecklingen. 5 Länder som präglas av hög innovationsnivå tenderar också att ha hög levnadsstandard. Anledningen är att innovationer möjliggör ekonomisk tillväxt. 6 Sambandet är även tydligt på regional nivå. De regioner där företagen tar till sig eller utvecklar nya innovationer präglas av högre tillväxttakt samt högre levnadsstandard. 7 En observation är att regioner som har högre kunskapsinnehåll, mätt som exempelvis antal patent per invånare, också präglas av högre inkomster. 8 En annan är att inkomsterna tenderar att stiga snabbare i de regioner där näringslivet satsar mest på forskning och utveckling. 9 Förklaringen ligger i att näringar som har högt kunskapsinnehåll i regel skapar ovanligt stort större ekonomiskt värde. Dessutom är en långsiktig trend att värdet av innovationer i ekonomin stiger. 10 Det kommer inte som en överraskning att regioner där många invånare verkar inom till exempel informationsteknik eller andra högteknologiska näringar också präglas av högre välstånd. Inte heller är det förvånande att regioner med en hög utbildningsnivå har starkare sysselsättning. 11 Dessa trender kan sammanfattas med att efterfrågan på kunskap är stor, och växande, i den moderna globala ekonomin. Intressant nog är fördelarna med kunskapsintensiva näringar inte begränsade till de individer som själva verkar i dem. Innovativa näringar lyfter hela den regionala utvecklingen och skapar därmed breda samhällsekonomiska fördelar. Närheten till universitet stimulerar Som ekonomiprofessorn Enrico Moretti visat i den globalt uppmärksammade boken The New Geography of Jobs är innovativa företag drivande i regional utveckling. Det ekonomiska värde som innovativa näringar skapar har nämligen omfattande lokala spridningseffekter. Morettis forskning inkluderar 11 miljoner invånare i 320 stadsregioner i USA. Det visar sig att för varje arbetstillfälle som skapas i den högteknologiska sektorn så skapas ytterligare fem arbetstillfällen utanför denna sektor. 12 Även personer som inte direkt anställs av högteknologiska verksamheter drar således en tydlig fördel av den regionala tillväxt som denna sektor driver på. Liknande slutsatser nås i en aktuell studie på svensk arbetsmarknad. Där visas att för varje person med eftergymnasial utbildning som anställs i exportsektorn så möjliggörs på sikt ytterligare tre arbetstillfällen i icke-exporterande näringsgrenar. Studien, som skrivits av Enrico Moretti i samverkan med den svenska forskaren Per Thulin, noterar att multiplikatoreffekten är särskilt stor för jobb med hög nivå av mänsklig kapital och för högteknologiska industrier. 13 Innovativa företag inom kunskapsintensiva näringar driver således på regional utveckling. De möjligheter som skapas gynnar också den breda allmänhet som själva inte direkt verkar inom dessa näringar. I sin tur är enskilda företags möjligheter att genomföra innovationer nära kopplat till de lokala förutsättningarna. Det är i framför allt urbana regioner med högt kunskapsinnehåll som de bästa förutsättningarna för smarta lösningar skapas. I dessa kluster kan nytänkande företag dra nytta av närhet till hög- 11

12 skolor, en specialiserad samt välutbildad befolkning och samverkan med andra innovativa verksamheter. Kunskapsintensiva företag frodas i regioner där högt kunskapsinnehåll kombineras med goda förutsättningar för entreprenörskap. De regionala förutsättningarna har avgörande betydelse för innovation, vilket förklarar varför kunskapsintensiva näringar fokuseras till geografiskt begränsade kluster. 3. REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR PÅVERKAR NÄRINGSLIVETS INNOVATIONSKRAFT I förlängningen drivs en betydande del av tillväxten i samhällsekonomin av att nya produkter och tjänster utvecklas, att nya tillverkningsmetoder utnyttjas samt att teknikutvecklingen går framåt. På lång sikt lönar sig innovationer. Samtidigt är det inte nödvändigtvis klokt för varje enskilt företag att satsa på nytänkande lösningar. Det är nämligen svårt och riskabelt att realisera innovationer. Processen att ta fram nya produkter eller lansera nya tjänster är krävande. Det är komplicerat och dyrt att investera i avancerade tillverkningsmetoder. I många fall misslyckas företag som försöker omstrukturera den egna verksamheten. Innovation kan sägas vara både belönande och riskabelt. I näringar som präglas av hög nivå av innovation är risken att nya företag går i konkurs större jämfört med mindre innovativa näringar. Framför allt är risken för utslagning stor i branscher där små företag driver på innovationer. Å andra sidan gör innovationer det möjligt att öka effektiviteten samt att fånga nya marknader. De företag som klarar konkurrensen i innovativa marknader belönas därför som regel med hög tillväxtnivå. 14 Både uppsidan med framgångsrikt företagande och risken för misslyckande tenderar alltså att vara större i näringar med högt kunskapsinnehåll. Därför är det centralt för företagen att minska kostnaderna och riskerna associerade med innovationer. Detta är i regel möjligt om företagen verkar i regioner med högt kunskapsinnehåll. I dessa regioner kan de nämligen dra nytta av god tillgång på expertkunskaper samt samverkan med högskolor och andra innovativa verksamheter. Möjligheten att dra kommersiell nytta av att lansera nya produkter eller tjänster kan också vara större i innovativa kluster. Där finns nämligen andra företag, institutioner och invånare som har ovanligt stor vilja att betala för just innovationer. Samarbete är en annan betydande faktor. Bättre villkor i kluster Innovationer uppstår alltmer i komplexa miljöer, där nya sätt att organisera en verksamhet, nya tjänster och nya varor i regel samverkar till att skapa utveckling. 15 Resultatet är att inte bara det enskilda företagets förutsättningar, utan också det omkringliggande näringslivets kunskapsinnehåll, påverkar kunskapsintensiva verksamheter. 16 Därför tenderar de kluster som redan har uppnått en kritisk massa av kunskapsintensiva verksamheter att erbjuda bättre villkor för nya innovativa satsningar. 17 Det är således ingen slump att en betydande del av världens framgångsföretag verkar inom ramen för innovativa kluster som Silicon Valley i närheten av San Francisco eller Route 128 i närheten av Boston. Något förenklat kan framgångarna i dessa kluster sägas uppstå tack vare samverkan mellan vetenskaplig expertis (som driver på nya tekniska lösningar), entreprenörer (som kommersialiserar lösningarna samt kombinerar nya tekniker med tjänsteinnovationer) och riskkapitalister (som finansierar riskabla projekt, selekterar de mest lovande satsningarna och hjälper till med marknadsföring på regionala och globala marknader). Såväl näringslivsstrukturen som kunskapsinnehållet i innovativa kluster är specialiserat, och skiljer ut sig från andra regioner. Trots att informationstekniken bidragit till att snabbare spridning av kunskap runtom världen har koncentrationen av innovativa verksamheter dessutom ökat med tiden

13 Inom såväl forskningen som politiken ökar insikten om den betydelse som innovationer har för långsiktig regional utveckling, och som regionala förutsättningar i sin tur har för innovation. Därför har Europeiska kommissionen börjat med en systematisk kartläggning över regional innovationskraft runtom i Europeiska unionen. 4. KARTLÄGGNING ÖVER REGIONAL INNOVATIONSKRAFT I EUROPA Innovation är ett komplicerat fenomen, som är svårt att både skarpt definiera och att mäta. Ofta utnyttjas enskilda indikatorer för att uppskatta ett lands eller en regions innovationskraft. Resultatet kan i många fall bli missvisande. Antal patent per invånare är som exempel ett av de bästa enskilda måtten. Anledningen är att patent i regel handlar om immateriell äganderätt för nya innovationer. Däremot är vissa former av innovationer, som till exempel nya tekniska produkter eller tillverkningsmetoder, mera sannolika att resultera i patent än andra innovationer, som till exempel nya organisationsstrukturer. Patentsystemen skiljer sig dessutom åt mellan olika länder. I vissa länder är det, allt annat lika, vanligare att företag tar ut patent jämfört med andra länder. Ibland tas patent för marginella förändringar i produkter eller produktionsmetoder, medan de i andra fall handlar om revolutionerande förändringar. Vissa företag väljer rentav att inte ta ut patent på nya lösningar, eftersom de inte vill offentliggöra sina hemligheter. Ett annat vanligt sätt att mäta innovationer är att studera hur mycket näringslivet investerar i forskning och utveckling. Utgångspunkten är således investeringar som sker i innovationer, snarare än resultatet av dessa investeringar. Liksom patent är detta ett högst relevant, men i sig otillräckligt, mått på innovation. Vissa verksamheter och branscher kan genomföra omfattande investeringar i forskning och utveckling utan att för den skull lyckas med det. Flertal aktörer i läkemedelsbranschen i Sverige och andra utvecklade länder har under senare tid upplevt svårigheter att lyckas omsätta investeringar i innovation till faktiska innovationer. Å andra sidan kan framför allt mindre, snabbväxande företag lyckas lansera nya tekniker utan att först bygga upp särskilda budgetar för forskning och utveckling. Integrerad utveckling Det är i synnerhet stora tillverkningsföretag som organiserar sina verksamheter genom att ha särskilda avdelningar och budgetar för forskning och utveckling. En liten del tjänsteföretag, framför allt kunskapsintensiva företag som verkar med modern teknik, utgår ifrån liknande innovationsprocesser. Hos merparten av de innovativa tjänsteföretagen sker dock utvecklingen som en integrerad del av den generella verksamheten. 19 Eftersom det är svårt att med enskilda mått fånga nivån på innovationer finns skäl att utgå från ett bredare perspektiv. Inom Europeiska unionen sker ett omfattande arbete med att undersöka innovationskraft i länder och regioner genom att studera ett antal skilda mått. Kartläggningen omfattar tre former av indikatorer. Den första kategorin är underliggande faktorer som kan studeras genom tillgänglig statistik. Det handlar exempelvis om andel invånare med högre utbildning, andel forskare samt antal vetenskapliga artiklar som publiceras i ledande vetenskapliga tidskrifter. Den andra kategorin berör företagens innovativa aktiviteter. Detta omfattar patent, satsningar på forskning och utveckling, samverkan mellan offentlig sektor och innovativa företag samt företagens intellektuella tillgångar. Den tredje kategorin handlar om att mäta resultatet av innovationer. De mått som utnyttjas inkluderar intäkter från omvärlden från patent, försäljning kopplat till nya innovationer, export av kunskapsintensiva tjänster samt sysselsättningen i snabbväxande företag i innovativa näringar

14 En del av dessa mått finns tillgängliga för hela länder, medan andra även finns nedbrutna på regional nivå. Kartläggningen över regional innovationskraft har publicerats sedan Den senaste undersökningen för 2014 omfattar 190 europeiska regioner, varav 8 i Sverige. 21 Intressant nog utmärks flera av de svenska regionerna, i synnerhet Stockholm, som tillhörande de innovationsdrivande i Europa. 5. SVERIGES INNOVATIVA REGIONER Undersökningen över innovationskraft i Europa omfattar medlemsländerna i Europeiska unionen samt Norge och Schweiz. De 190 regioner som finns i området delas in i fyra kategorier utifrån lokala förutsättningar för innovation. Det finns enligt studien 34 innovationsledande regioner, 57 innovationsföljande regioner, 68 regioner med viss innovationsnivå samt 31 regioner med begränsad innovationsnivå. Regionerna med låg innovationsnivå finns huvudsakligen i mindre utvecklade länder som Bulgarien, Rumänien, Polen och Kroatien. I Spanien, Italien och Grekland finns framför allt regioner med viss innovationsnivå. Övriga europeiska länder har huvudsakligen regioner som antingen är innovationsledande eller innovationsföljare. Även inom utvecklade europeiska länder finns samtidigt omfattande skillnader. Bild 1. Innovationskraft i europeiska regioner Illustration: Europeiska unionen, Regional Innovation Scoreboard

15 Tyskland har som exempel många innovationsledande regioner, medan Frankrike bara har en, kring huvudstaden Paris. Paris omges av flera regioner som har den näst lägsta nivån av innovationskraft. Även Norge har intressant nog flera regioner med den näst lägsta nivån av innovationskraft. Norge har dessutom ingen innovationsledande region. De tre övriga nordiska länderna har däremot många innovationsledande regioner och inga regioner med låg innovationskraft. Stockholm, Östra Mellansverige, Sydsverige och Västsverige rankas alla som att vara innovationsledande. De övriga fyra regionerna i Sverige Småland med öarna, Norra Mellansverige, Mellersta Norrland samt Övre Norrland kategoriseras som innovationsföljare. 22 I tabell 1 visas de poäng som de olika svenska regionerna får i elva olika indikationer på regional innovationskraft som Europeiska kommissionen har tagit fram. Jämförelsen visar att Stockholm är ledande eller högst rankad jämfört med andra svenska regioner när det kommer till andel högutbildad befolkning, sysselsättning i kunskapsintensiva näringar, företagens innovativa verksamheter samt antal patent. Däremot är den offentliga sektorns satsningar på innovation betydligt mindre i Stockholm jämfört med framförallt Övre Norrland samt Östra Mellansverige. I denna rapport beräknas ett sammanvägt mått fram utifrån de elva parametrar som inkluderas i den kartläggning som Europeiska kommissionen har genomfört. 23 I tabell 2 (nedan) redovisas det sammanvägda måttet för olika delar av Sverige. Stockholm rankas som den mest innovativa regionen. Sverige utgör inget undantag från övriga europeiska länder. Vanligtvis tenderar huvudstadsregionerna också att vara de mest innovativa. Anledningen är att högskolor, välutbildade invånare, kunskapsintensiva verksamheter samt ledande företags huvudkontor ofta finns i just huvudstadsregionerna. För att sätta Stockholms förutsättningar i rätt kontext är det därför relevant att jämföra med andra huvudstadsregioner i utvecklade europeiska länder. 15

16 Tabell 1. Regional innovationskraft i Sverige Försäljning av innovationer som är nya för marknaden eller företaget Sysselsättning i kunskapsintensiva sektorer Småföretag som introducerar marknadsinnovationer eller organisatoriska innovationer Småföretag som introducerar produktinnovationer eller processinnovationer Ansökan till Europeiska patentorganisationen Innovativa småföretag som samverkar med andra organisationer Småföretagens interna innovation Innovationsutgifter vid sidan av forskning och utveckling Satsningar forskning och utveckling privat sektor Satsningar forskning och utveckling offentlig sektor Befolkning med eftergymnasial utbildning Stockholm 0,876 0,562 0,732 0,367 0,991 0,568 0,601 0,754 0,579 0,971 0,255 0,708 0,807 0,732 0,489 0,825 0,616 0,609 0,611 0,430 0,654 0,375 Östra Mellansverige Sydsverige 0,729 0,613 0,811 0,461 0,792 0,611 0,664 0,630 0,419 0,676 0,323 Västsverige 0,722 0,504 0,797 0,380 0,749 0,515 0,500 0,568 0,461 0,747 0,254 Övre Norrland 0,643 0,936 0,333 0,275 0,691 0,437 0,369 0,498 0,347 0,473 0, ,545 0,187 0,434 0,415 0,727 0,593 0,374 0,604 0,492 0,549 0,269 Småland med öarna 0,534 0,204 0,312 0,334 0,815 0,711 0,320 0,558 0,465 0,532 0,278 Mellersta Norrland 0,555 0,199 0,373 0,435 0,736 0,559 0,364 0,586 0,353 0,435 0,235 Norra Mellansverige

17 Tabell 2. Sammanvägd innovationskraft i svenska regioner Stockholm 0,660 Östra Mellansverige 0,623 Sydsverige 0,612 Västsverige 0,563 Övre Norrland 0,478 Småland med öarna 0,472 Mellersta Norrland 0,460 Norra Mellansverige 0, STOCKHOLM PÅ FÖRSTA PLATS? Europeiska kommissionens kartläggning över regional innovationskraft visar på omfattande skillnader mellan utvecklade och mindre utvecklade länders ekonomier. Stockholmsregionen klarar sig långt bättre än huvudstadsregionerna i de tidigare planekonomierna i Öst- och Centraleuropa. En mera relevant analys är att jämföra Stockholms förutsättningar med huvudstadsregionerna i de 13 andra utvecklade europeiska länder som inkluderas i kartläggningen. Dessa länder är Belgien, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Österrike, Portugal, Finland, Storbritannien, Schweiz och Norge. Som visas i tabell 3 klarar sig Stockholm väl i jämförelsen. Stockholm rankas på första plats sett till tre faktorer, nämligen sysselsättningen i kunskapsintensiva sektorer, patent kopplade till ansökan till Europeiska patentorganisationen samt småföretagens interna innovationer. Dessutom rankas Stockholm på andra eller tredje plats sett till ytterligare fem faktorer: befolkning med högre utbildning, näringslivets satsningar på forskning och utveckling, innovativa småföretag som samverkar med andra organisationer, småföretag som introducerar produkt- eller processinnovationer samt småföretag som introducerar marknadsinnovationer eller organisatoriska innovationer. De enda parametrar där Stockholm klarar sig sämre är offentlig sektors satsningar på forskning av utveckling samt försäljning av innovationer. I tabell 4 (nedan) beräknas ett sammanvägt innovationsmått för de 14 utvecklade europeiska huvudstadsregionerna. Beräkningen visar att Stockholm är den allra mest innovativa regionen. Stockholm klarar sig betydligt bättre än ledande europeiska ekonomiska centrum som London och Paris. 17

18 Tabell 3. Regional innovationskraft i utvecklade europeiska huvudstadsregioner Försäljning av innovationer som är nya för marknaden eller företaget Sysselsättning i kunskapsintensiva sektorer Småföretag som introducerar marknadsinnovationer eller organisatoriska innovationer Småföretag som introducerar produktinnovationer eller processinnovationer Ansökan till Europeiska patentorganisationen Innovativa småföretag som samverkar med varandra Småföretagens interna innovation Innovationsutgifter vid sidan av forskning och utveckling Satsningar forskning och utveckling privat sektor Satsningar forskning och utveckling offentlig sektor Befolkning med eftergymnasial utbildning Bryssel 0,701 0,416 0,370 0,301 0,589 0,530 0,258 0,663 0,333 0,583 0,704 Köpenhamn 0,863 0,509 0,855 0,227 0,615 0,527 0,556 0,602 0,492 0,768 0,541 Berlin 0,644 0,919 0,507 0,341 0,693 0,458 0,506 0,950 0,775 0,697 0,541 Madrid 0,753 0,500 0,445 0,151 0,278 0,155 0,202 0,287 0,297 0,794 0,437 Paris 0,557 0,146 0,420 0,353 0,395 0,315 0,339 0,354 0,409 0,444 0,341 Rom 0,326 0,668 0,304 0,195 0,353 0,076 0,197 0,359 0,411 0,646 0, Amsterdam 0,739 0,586 0,324 0,417 0,507 0,464 0,300 0,667 0,392 0,583 0,551 Wien 0,419 0,580 0,577 0,221 0,542 0,707 0,369 0,635 0,521 0,570 0,615 Lissabon 0,448 0,590 0,456 0,244 0,678 0,399 0,111 0,744 0,754 0,532 0,626 Helsingfors 0,739 0,644 0,696 0,258 0,555 0,526 0,526 0,582 0,454 0,713 0,469 Stockholm 0,876 0,562 0,732 0,367 0,991 0,568 0,601 0,754 0,579 0,971 0,255 London 1,000 0,401 0,238 0,342 0,798 0,189 0,260 0,188 0,823 0,463 Bern 0,602 0,428 0,626 0,493 0,391 0,301 0,587 0,850 0,650 1,000 Oslo 0,926 0,734 0,525 0,705 0,246 0,274 0,240 0,364 0,293 0,705 0,396

19 Tabell 4. Sammanvägd innovationskraft i utvecklade europeiska huvudstadsregioner Stockholm 0,660 Berlin 0,639 Köpenhamn 0,596 Bern 0,593 Helsingfors 0,560 Wien 0,523 Lissabon 0,507 Amsterdam 0,503 Bryssel 0,495 Oslo 0,492 London 0,470 Madrid 0,391 Paris 0,370 Rom 0,367 Att Stockholmsregionen är ledande i termer av innovationskraft är något som också tidigare uppmärksammats i jämförelse med andra likartade regioner. 24 För nära tio år sedan publicerade exempelvis OECD en längre studie om Stockholmsregionens förutsättningar. Analysen baserades på en bred definition av regionen, som även inkluderar Uppsala. Där stod: Stockholm är en av de mest framgångsrika och konkurrenskraftiga storstadsregionerna i OECD. Regionen har ett välförtjänt gott rykte i fråga om högteknologi, banbrytande design och progressiv miljöpolitik. Vidare noterades att Stockholm var en av världens högst rankade regioner i fråga om konkurrensförmågans underliggande drivkrafter som innovationskapacitet och konkurrenskraftiga kluster liksom i fråga om den övergripande socioekonomiska bilden avseende sysselsättning, arbetsproduktivitet, folkhälsa, utbildningsnivå och fattigdom. Näringslivet och den främjande kringmiljön stödjer regionens konkurrenskraft med framstående universitet och högskolor och en kvalificerad arbetskraft. Därför finns det ett betydande internationellt intresse för regionens struktur och den politik som förs. 25 Ett annat exempel är att Centre for International Competitiveness år 2005 publicerade en djupgående jämförelse över konkurrenskraft i termer av kunskap. Stockholm rankades då som världens åttonde mest kunskapsintensiva region. År 2008 publicerades en uppföljande lista. Då rankades Stockholm som den sjätte mest kunskapsintensiva regionen. Som visas i tabell 5 var Stockholm den enda regionen utanför USA och Japan som hamnade på topp 10-listan i denna jämförelse. Trots att Stockholm överlag utmärks som en ovanligt innovativ region finns också, som visas i nästa avsnitt, tydlig möjlighet till förbättring. 19

20 Tabell 5. Topp 10-regionerna i World Knowledge Competitiveness Index San Jose/Sunnyvale/Santa Clara, USA 2 Boston/Cambridge/Quincy, USA 3 Hartford, USA 4 Bridgeport/Stamford/Norwalk, USA 5 San Francisco/Oakland/Fremont, USA 6 Stockholm, Sverige 7 Seattle/Tacoma/Bellevue, USA 8 Providence/Fall River/Warwick, USA 9 Tokyo, Japan 10 San Diego/Carlsbad/San Marcos, USA 7. STOCKHOLMS AKILLESHÄL: FÖRSÄLJNING AV INNOVATIONER I jämförelse med tretton andra utvecklade huvudstadsregioner i Europa rankas Stockholm bland topp tre i åtta av elva parametrar. I en ytterligare parameter, innovationsutgifter vid sidan av forskning och utveckling, hamnar Stockholm på fjärde plats. Som visas i tabell 3 klarar sig dock Stockholm sämre på de två återstående parametrarna. Det första undantaget till Stockholms goda utfall är offentlig sektors satsningar på forskning och utveckling. Utifrån denna parameter rankas Stockholm på plats åtta av fjorton. Det andra undantaget är försäljning av innovationer som är nya för marknaden eller företaget. I detta avseende rankas, som visas i tabell 6 (nedan), Stockholm anmärkningsvärt nog lägst bland de utvecklade europeiska huvudstadsregionerna. Att Sverige överlag klarar sig dåligt sett till försäljning av innovationer är ett perspektiv som länge framförts i olika sammanhang. En rapport som Svenskt Näringsliv publicerade år 2009 noterar som exempel att Sverige har goda förutsättningar för innovation. Samtidigt är orosmolnet att kommersialiseringen av svensk forskning inte är så stor som den skulle kunna vara. De svenska exportandelarna på många viktiga tillväxtmarknader ligger under det svenska världsgenomsnittet och har dessutom sjunkit de senaste åren. 26 Redan Långtidsutredningen 1999/2000 drog slutsatsen att den högteknologiska tillverkningsindustrin i Sverige [är] liten i förhållande till de resurser som satsas på [forskning och utveckling]. Det indikerar att kommersialiseringen av forskningsresultaten inte kommer till stånd eller förläggs i utlandet, vilket kan spegla svagheter i det svenska företagsklimatet. 27 Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) framförde nyligen ett liknande perspektiv i rapporten Innovationskraft Sverige. Där dras slutsatsen att Sverige, trots internationellt sett goda förutsättningar till innovation, också präglas av svagheter. Dessa består i för små investeringar i innovationsföretag samt det ekonomiska resultatet av satsningar på innovation

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Innovationsindikatorer semaforer på vad?

Innovationsindikatorer semaforer på vad? Innovationsindikatorer semaforer på vad? Innovationsindikatorer och politiklärande Anförande på SCBs användarseminarium inom FOU-statistiken 24 maj 2011 Lars Bager-Sjögren Tillväxtanalys Indikatorerna

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

KUNSKAP OCH INNOVATION FORSKNING OCH UTVECKLING

KUNSKAP OCH INNOVATION FORSKNING OCH UTVECKLING 28 FORSKNING OCH UTVECKLING Innovationsprocessens första fas består ofta av forskning och utveckling (FoU). Där uppstår den kunskapsbas som ligger till grund för högteknologiska och högkvalitativa produkter,

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Drivkrafter för utveckling Vad kan vi lära av tillväxt i stora städer för att få utveckling i landsbygden? Tillväxtdrivande verksamheter utifrån två

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer

Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer Svenska Uppfinnareföreningen samlar uppfinnare, utbyter erfarenheter och ger uppfinnarna en röst vad gör politiken? Lobby 2014 och framåt Beslutad

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Partikongressens beslut - riktlinjer

Partikongressens beslut - riktlinjer Partikongressens beslut - riktlinjer 2.2 Fler jobb och en starkare arbetslinje 5 2.2.1 En jobbskapande näringspolitik Locked, 1:a pris Cykelstyre och lås i ett. Styret fälls ihop och låser framhjulet.

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi?

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? Maj 2012 Lotta Olsson Lotta Finstorp Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 JOBBEN MÅSTE BLI FLER HUR GÖR VI?... 5 HUR MÅR SVENSK ARBETSMARKNAD?...

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Pressmeddelande 25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Även 25 år efter murens fall är få svenska företag etablerade i området som utgjorde det gamla

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

GASELLVALET 2013-09-24

GASELLVALET 2013-09-24 GASELLVALET 2013-09-24 Varför behöver Sverige fler Gaseller? Nu börjar årets Gasellsäsong där Dagens Industri sammanställer och delar ut priser till några av Sveriges snabbast växande företag. Sedan förra

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS 94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

STOC K HOLM S S O PPAN

STOC K HOLM S S O PPAN STOC K HOLM S S O PPAN SAMVERKAN FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver mer samverkan Stockholmssoppan är ett samarbete mellan sju näringslivs- och fackliga organisationer som sedan år 2000 samarbetar

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Företagarens vardag i Stockholm 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Stockholm 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Stockholm 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Innovationspolitik, teknik och tillväxt

Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Bakgrund NOSP För att sätta framtiden för Norrköping Science Park måste man titta på vilka förutsättningar som finns i Norrköping och hur spelplanen ser ut.

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer