Företag skapar innovationer

Transkript

1

2 2

3 Företag skapar innovationer Den som granskar Sveriges hundra viktigaste innovationer kommer att slås av minst två saker: bakom dem står i de flesta fall företag och innovationerna gjordes i städer. Blåslampan, Nobelkrutet och AXE-växeln skapades i Stockholm. 1 Det saknas inte moderna efterföljare Spotify är med på listan, Klarna kanske borde vara det. Uppfinnare och innovatörer frodas i storstäder. Vill vi ha fler innovationer måste vi ha dynamiska städer med rätt villkor för företagen. I den här rapporten visar Nima Sanandaji att Stockholm klarar sig mycket bra jämfört med andra regioner i Europa. Här finns förutsättningar för innovation och entreprenörskap. Sverige har också en stark position när det kommer till viktiga resultat, till exempel antalet patent. Det räcker dock inte hela vägen. Rapporten visar att det är kommersialisering av innovationer som är Stockholmsregionens svagaste punkt. Vi kan sålunda inte slå oss till ro. Förmågan till verklig framgång prövas först då en ny produkt tas till marknaden. Det har flera gånger visats att Stockholmsregionen, där en stor del av resurserna till forskning och utveckling (FoU) i landet finns, står sig väl i internationella rankningar. Det har också påvisats att styrkan främst handlar om vilka resurser som satsas, och att i Sverige är det näringslivet som står för huvuddelen av satsningarna. Utmaningarna kan vara av olika slag. Vi kan häpnas över den snabba utvecklingen i digitaliseringens spår. Över en natt kan en app nå miljontals användare. Digital innovation kan ske snabbt och billigt medan det inom andra områden, som livsvetenskap, krävs kapital, utrustning och uthållighet. Innovation sker dessutom allt oftare i tjänstesektorn. Ett positivt innovationsklimat bygger på många faktorer. Det behövs utbildning och forskning av hög kvalitet. Kompetensförsörjningen måste hålla jämna steg med efterfrågan. Villkoren för kapitalförsörjning måste vara goda. Yttre faktorer, såsom kommunikationer och infrastruktur, måste hålla en hög standard för att stadens fördelar ska kunna användas fullt ut och i sin tur spridas över landet. Satsningar på alla dessa områden har gjorts och de har varit välkomna. Nu står vi inför en ny regerings försök att forma innovationspolitiken. Det ger möjligheter men innebär också risker. Utmaningen är hur ambitionen bäst kan omvandlas till konkreta insatser som har verklig betydelse. Med den här rapporten vill Handelskammaren säga att det finns gott om policyidéer att förverkliga. Många analyser är redan gjorda, en del sammanfattas här. Förslagen är i många fall kända. En modern svensk innovationspolitik måste utgå från det faktum att innovatörerna och entreprenörerna till stor del finns i våra städer. Åtgärder måste fokusera på företagens villkor och deras möjligheter att växa. Hindren för kommersialisering av innovationer måste undanröjas så att FoU-satsningar ger maximal effekt av innovationerna kom från företag (19 från Stockholm och 5 från Göteborg), 33 innovationer från uppfinnare och 20 från universitet. Källa: Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer? av Christian Sandström (Reforminstitutet 2014) finns listan. Beräkningar gjorda av Stockholms Handelskammare. 3

4 Sverige har höga skatter på arbete och ägande. Det slår hårt mot nya företag och entreprenörskap där kunskapen är den viktigaste tillgången. Entreprenörerna måste ha mod och möjlighet att satsa på sina idéer. Reglerna måste göra det möjligt att belöna dem som tar risker. Framgångsrika företag består av kunniga medarbetare. Kompetensförsörjningen är avgörande. Det måste löna sig att skaffa sig högre utbildning och det ska vara lätt att rekrytera internationella talanger. Storstäderna kan locka till sig de nyckelpersoner som behövs i kunskapsekonomin. Det är här människor möts och nya idéer uppstår. Städerna erbjuder specialiserade arbetsmarknader för experter och talanger. Detta komplexa ekosystem kan bidra till att sätta i gång en positiv spiral som ökar en storstadsregions attraktivitet. Ska städerna förmå att fungera som växthus för idéer och innovationer är det mycket som måste fungera: bostadsmarknad, kommunikationer, kollektivtrafik men även ett rikt kultur- och fritidsutbud. Är det då inte bra med offentliga initiativ och åtgärder? Det viktigaste är att driva ett målmedvetet reformarbete. Uteblivna åtgärder innebär kostnader, så det finns betydande risker med att börja om på nytt i innovationspolitiken. Regeringen har tillsatt ett innovationsråd och fler åtgärder är att vänta. En styrka med Innovationsrådet är att statsministern och ett antal viktiga statsråd sitter med i rådet. Statsministern skulle snabbt kunna presentera en lista över reformer som de andra statsråden får i uppdrag att driva igenom inom sina områden. Detta vore en innovation i svenska regeringars arbete med innovationspolitik. Kanske har regeringen inte tittat i byrålådorna efter tidigare genomförda utredningar. Då får väl rådets näringslivsrepresentanter ta med de förslag som redan finns för att öka företagens möjligheter till innovation. Det är den avgörande frågan för att politiken ska lyckas. Innovationspolitik är företagspolitik. FORTSATT ARBETE MED INNOVATIONSPOLITIKEN Att regeringen engagerar sig i innovationspolitiken är angeläget och välkommet. Till regeringens grundläggande uppdrag hör att föreslå en statsbudget, att lämna propositioner till riksdagen och att styra statliga myndigheter. Det gör inte ett råd. Det garanteras inte heller med hjälp av en strategi. Regeringen har nu startat sitt arbete med innovationspolitiken. Förmodligen är därmed den förra regeringens innovationsstrategi från oktober 2012 till stor del överspelad. Handelskammarens förhoppning är nu att regeringen håller sig till sina grunduppgifter och lämnar förslag som främjar innovation. Åtgärderna måste vara konkreta och bestående. Nedan följer fyra medskick inför ett sådant arbete. Det handlar om skatter, kapitalförsörjning, kompetensförsörjning och innovationspriser. Det finns flera skatter som har betydelse för innovationsklimatet till exempel skatter på arbete och ägande. Skatt på kapitalvinster påverkar entreprenörernas riskvillighet. Möjligheterna att sprida ägande och skapa incitament med optionsprogram behöver underlättas. Vidare påverkas möjligheterna att locka rätt personal av expertskattens utformning och marginalskatteeffekter som till exempel värnskatten. Sverige måste ha goda förutsättningar för kapitalförsörjning. Pengarna ska användas i det skede, på den plats och i det företag där de gör mest nytta. I den mån statliga medel ska användas måste de befrias från regionalpolitiska hänsynstaganden, liksom 4

5 snedvridande branschlåsningar. I många fall kan offentligt kapital växlas upp med privat. På längre sikt behöver möjligheten stärkas för privat förmögenhetsuppbyggnad kapital som kan återinvesteras in nya innovativa bolag. Att skrämma riskkapitalbolag och andra investerare från landet och vissa branscher är inte ett recept för framgång. Sverige är en kunskapsekonomi, beroende av bättre kompetensförsörjning. Arbetskraftsinvandringsreformen ska bevaras och utvecklas. Det måste bli lättare för entreprenörer att komma till Sverige och förverkliga sina affärsidéer. Personer från hela världen som kan försörja sig själva bör under en övergångsperiod få möjlighet att söka arbete här. Kvaliteten på högre utbildning och forskning måste vara i fokus, samtidigt som fler måste lockas att genomgå högre utbildning. Det är redan i dag brist på programmerare som behövs i digitaliseringens spår. Längre fram finns risk för brist på högutbildade inom fler områden. Etablering av ett utländskt filialuniversitet i Sverige skulle vitalisera högskolesektorn. Till sist, avsätt en procent av de offentliga FoU-satsningarna omkring 300 miljoner kronor och arbeta systematiskt med innovationspriser. Det görs redan i USA och Storbritannien, även med privata medel. Priserna, som inte behandlas i föreliggande rapport, innebär att den som löser ett väldefinierat problem vinner ett pris (ofta en stor prissumma). Fördelen med innovationspriser är att kostnaderna är låga om ingen löser problemet (prissumman betalas inte ut), att jämföra med bidrag till forskningsprojekt med osäker utgång (problemet blir inte löst). Vidare mobiliseras kapital, kunskap och arbete av fler aktörer som kan lösa problemet. Det innebär att värdet av det som används av alla deltagare ofta överstiger prissumman. Det skulle ge lösningar på konkreta problem till låga kostnader och verkligen locka fram de svenska innovatörerna. Fredrik Sand Ansvarig innovationsfrågor, Stockholms Handelskammare 5

6 6

7 STOCKHOLM DET NYA SILICON VALLEY? rapport av Nima Sanandaji Rapporten har finansierats av Stockholms Handelskammare. För innehåll och slutsatser svarar rapportförfattaren. 7

8 8

9 STOCKHOLM DET NYA SILICON VALLEY? STOCKHOLMS LEDANDE STÄLLNING SKA INTE TAS FÖR GIVEN Kunskap är den främsta drivkraften i den moderna ekonomin. Samtidigt tenderar kunskapsintensiva näringar att vara kraftigt geografiskt fokuserade till så kallade kluster. Möjligheten att bedriva innovativa verksamheter är nämligen som regel störst i urbana regioner med högt kunskapsinnehåll. När samverkan mellan högskolor, entreprenörer och investerare fungerar väl minskar såväl risken som kostnaden associerad med innovationer. Regioner som redan har uppnått en kritisk massa av kunskapsintensiva verksamheter erbjuder de bästa villkoren för nya innovativa satsningar. Baserat på en djupgående kartläggning från Europeiska kommissionen jämförs i denna rapport fjorton utvecklade huvudstadsregioner i Europa. En sammanvägning av elva olika mått visar att Stockholm utmärker sig som den allra mest innovativa regionen. Stockholm klarar sig betydligt bättre än ledande europeiska ekonomiska centrum som London och Paris. Andra internationella studier bekräftar bilden av Stockholm som en av världens främsta kunskapsintensiva regioner. Samtidigt är Stockholm oroväckande nog sämst bland huvudstadsregionerna på försäljning av innovationer som är nya för marknaden eller företagen. Att Sverige är ledande på innovationer men sämre på att omsätta dem i kommersiell nytta har länge varit känt. Detta speglar, som redan Långtidsutredningen 1999/2000 noterade, svagheter i det svenska företagsklimatet. En central anledning är att de höga marginalskatterna på arbete och ägande minskar incitamenten för entreprenörer, investerare och nyckelmedarbetare att engagera sig i innovativa företag. Forskningen ger stöd för att entreprenörskap är den felande länken mellan investeringar i ny kunskap och ekonomisk tillväxt. Förbättrade förutsättningar till entreprenörskap behövs även för att möta en annan av Stockholmsregionens svagheter, nämligen att den kunskapsintensiva näringen är starkt beroende av ett fåtal stora aktörer. Det är en ren samhällsekonomisk förlust att Stockholmsregionens innovativa försprång inte tas till vara. En offentlig utredning bör tillsättas för att synliggöra denna kostnad. Hur många arbetstillfällen och hur stora intäkter går den svenska ekonomin miste om årligen på grund av glappet mellan innovationer och försäljning av innovationer? Vad är konsekvensen för Stockholmsregionen? Hur förlorar resten av landet på att Stockholms roll som innovativ tillväxtmotor hämmas? Det är också viktigt att inte ta Stockholms ledande ställning för given. Flertal andra jämförbara regioner i Europa klarar sig redan i dag bättre sett till inte bara försäljning av nya innovationer utan också offentliga satsningar på innovation. I förlängningen finns en klar risk att Stockholm, som skulle kunna bli Europas Silicon Valley, tappar i konkurrenskraft. I en värld där den globala konkurrensen handlar alltmer om innovationskraft skulle detta få markanta konsekvenser för den svenska ekonomin. I denna rapport lyfts därför en rad reformförslag som kan vässa Stockholms innovativa ledning samt möjliggöra att det i större utsträckning omsätts i framgångsrikt företagande. 9

10 1. EUROPAS DOLDA SILICON VALLEY Stockholmsregionen har den uttalade ambitionen att bli världens mest innovationsdrivna ekonomi. 1 Bakom denna målsättning finns insikten att innovationer möjliggör långsiktig tillväxt och jobbskapande. Det är tack vare nya tekniker, förbättrade arbetssätt samt nytänkande produkter och tjänster som samhällsekonomin ständigt utvecklas. Som beskrivs i denna rapport utmärker sig redan Stockholmsregionen som ett av världens ledande innovativa kluster. Analysen baserar sig på en noggrann jämförelse mellan Stockholm och tretton andra huvudstadsregioner i rika västeuropeiska länder. Det visar sig att Stockholm rankas på förstaplats utifrån en sammanvägning av elva olika mått på innovationer som Europeiska kommissionen har tagit fram. Anmärkningsvärt nog ligger dock Stockholm samtidigt sist bland huvudstadsregionerna när det kommer till försäljning av nya innovationer. Stockholmsregionens försprång borde utnyttjas bättre, för att stimulera till tillväxt och jobbskapande i Sverige som helhet. Därför är det viktigt att föra en diskussion över varför Västeuropas mest innovativa huvudstadsregion samtidigt är sämst på försäljning av innovationer. Vilka förbättringar av näringsklimatet och innovationspolitiken krävs för att de goda förutsättningarna ska översättas till fler jobb och större exportintäkter? Dessutom kan Stockholms ledande ställning snabbt förändras. Beslutsfattare i såväl politik som näringsliv inser alltmer betydelsen av regional konkurrenskraft och kunskapsinnehåll. Runtom världen sker därför omfattande satsningar på att stärka förutsättningarna för innovativa kluster. När den globala konkurrensen tätnar finns goda skäl att vässa Stockholms attraktionskraft för forskare, nyckelmedarbetare, entreprenörer och riskkapitalister. Frågan är om ambitionerna är tillräckligt höga i Sverige när det kommer till Stockholmsregionen samt Sveriges andra ledande innovativa regioner. I avsaknad av förbättring finns en påtaglig risk att halka efter omvärlden. Kommer Stockholms redan starka ledning att vässas, så att regionen faktiskt blir världens mest innovationsdrivna ekonomi? Eller kommer politikerna att nöja sig med att regionen redan i dag klarar sig förhållandevis väl, och se på medan resten av världen gradvis kommer ikapp och springer om? I dag har Stockholm chansen att bli ett nytt Silicon Valley. Silicon Valley har lyckats ge upphov till många av världens ledande företag genom att kombinera innovationer med entreprenörskap och riskvilliga investeringar. Stockholm har innovationskraften, men lyckas sämre med företagande och investeringar. Potentialen finns helt klart för Stockholm att fylla en liknande roll i Europa som Silicon Valley har i USA, som ett centrum för nya succéföretag. Den stora frågan är varför regionens potential inte fullt ut omsätts, och vad som krävs för att framgången ska realiseras. 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN OM REGIONAL UTVECKLING OCH INNOVATION? Som OECD:s generalsekreterare Angel Gurría noterat är kunskap den främsta drivkraften i dagens globala ekonomi. Nyckeln till både tillväxt och sysselsättning ligger enligt den internationella samarbetsorganisationen i att främja innovationer och entreprenörskap. 2 Det är i linje med observationen att det inte i första hand är hur mycket investeringar en region attraherar som avgör dess långsiktiga ekonomiska utveckling. I stället är det centrala hur smart kapitalet utnyttjas. I slutet av 1990-talet undersökte forskarna Peter Klenow och Andrés Rodríguez-Clare förklaringen till att inkomsten per arbetare utvecklades snabbare i vissa länder än i andra. Den traditionella ekonomiska teorin fram till dess hade varit att produktiviteten växte snabbast där de största investeringarna skedde. De två forskarna visade dock i en uppmärksammad studie att 90 procent i variationen av tillväxten förklarades av hur 10

11 effektivt investeringar utnyttjades, det vill säga innovation, snarare än av mängden investeringar. 3 Senare forskning har bekräftat relationen mellan innovationer och tillväxt. 4 Städerna ligger först Under de senaste två årtiondena har flera vetenskapliga studier undersökt sambandet mellan innovationer och ekonomisk utveckling. Konsensus i litteraturen är att en kombination av tekniska innovationer och så kallade arbetssättsinnovationer det vill säga nya sätt att organisera arbetsprocesser, organisatoriska förändringar och nya tjänster driver på den långsiktiga utvecklingen. 5 Länder som präglas av hög innovationsnivå tenderar också att ha hög levnadsstandard. Anledningen är att innovationer möjliggör ekonomisk tillväxt. 6 Sambandet är även tydligt på regional nivå. De regioner där företagen tar till sig eller utvecklar nya innovationer präglas av högre tillväxttakt samt högre levnadsstandard. 7 En observation är att regioner som har högre kunskapsinnehåll, mätt som exempelvis antal patent per invånare, också präglas av högre inkomster. 8 En annan är att inkomsterna tenderar att stiga snabbare i de regioner där näringslivet satsar mest på forskning och utveckling. 9 Förklaringen ligger i att näringar som har högt kunskapsinnehåll i regel skapar ovanligt stort större ekonomiskt värde. Dessutom är en långsiktig trend att värdet av innovationer i ekonomin stiger. 10 Det kommer inte som en överraskning att regioner där många invånare verkar inom till exempel informationsteknik eller andra högteknologiska näringar också präglas av högre välstånd. Inte heller är det förvånande att regioner med en hög utbildningsnivå har starkare sysselsättning. 11 Dessa trender kan sammanfattas med att efterfrågan på kunskap är stor, och växande, i den moderna globala ekonomin. Intressant nog är fördelarna med kunskapsintensiva näringar inte begränsade till de individer som själva verkar i dem. Innovativa näringar lyfter hela den regionala utvecklingen och skapar därmed breda samhällsekonomiska fördelar. Närheten till universitet stimulerar Som ekonomiprofessorn Enrico Moretti visat i den globalt uppmärksammade boken The New Geography of Jobs är innovativa företag drivande i regional utveckling. Det ekonomiska värde som innovativa näringar skapar har nämligen omfattande lokala spridningseffekter. Morettis forskning inkluderar 11 miljoner invånare i 320 stadsregioner i USA. Det visar sig att för varje arbetstillfälle som skapas i den högteknologiska sektorn så skapas ytterligare fem arbetstillfällen utanför denna sektor. 12 Även personer som inte direkt anställs av högteknologiska verksamheter drar således en tydlig fördel av den regionala tillväxt som denna sektor driver på. Liknande slutsatser nås i en aktuell studie på svensk arbetsmarknad. Där visas att för varje person med eftergymnasial utbildning som anställs i exportsektorn så möjliggörs på sikt ytterligare tre arbetstillfällen i icke-exporterande näringsgrenar. Studien, som skrivits av Enrico Moretti i samverkan med den svenska forskaren Per Thulin, noterar att multiplikatoreffekten är särskilt stor för jobb med hög nivå av mänsklig kapital och för högteknologiska industrier. 13 Innovativa företag inom kunskapsintensiva näringar driver således på regional utveckling. De möjligheter som skapas gynnar också den breda allmänhet som själva inte direkt verkar inom dessa näringar. I sin tur är enskilda företags möjligheter att genomföra innovationer nära kopplat till de lokala förutsättningarna. Det är i framför allt urbana regioner med högt kunskapsinnehåll som de bästa förutsättningarna för smarta lösningar skapas. I dessa kluster kan nytänkande företag dra nytta av närhet till hög- 11

12 skolor, en specialiserad samt välutbildad befolkning och samverkan med andra innovativa verksamheter. Kunskapsintensiva företag frodas i regioner där högt kunskapsinnehåll kombineras med goda förutsättningar för entreprenörskap. De regionala förutsättningarna har avgörande betydelse för innovation, vilket förklarar varför kunskapsintensiva näringar fokuseras till geografiskt begränsade kluster. 3. REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR PÅVERKAR NÄRINGSLIVETS INNOVATIONSKRAFT I förlängningen drivs en betydande del av tillväxten i samhällsekonomin av att nya produkter och tjänster utvecklas, att nya tillverkningsmetoder utnyttjas samt att teknikutvecklingen går framåt. På lång sikt lönar sig innovationer. Samtidigt är det inte nödvändigtvis klokt för varje enskilt företag att satsa på nytänkande lösningar. Det är nämligen svårt och riskabelt att realisera innovationer. Processen att ta fram nya produkter eller lansera nya tjänster är krävande. Det är komplicerat och dyrt att investera i avancerade tillverkningsmetoder. I många fall misslyckas företag som försöker omstrukturera den egna verksamheten. Innovation kan sägas vara både belönande och riskabelt. I näringar som präglas av hög nivå av innovation är risken att nya företag går i konkurs större jämfört med mindre innovativa näringar. Framför allt är risken för utslagning stor i branscher där små företag driver på innovationer. Å andra sidan gör innovationer det möjligt att öka effektiviteten samt att fånga nya marknader. De företag som klarar konkurrensen i innovativa marknader belönas därför som regel med hög tillväxtnivå. 14 Både uppsidan med framgångsrikt företagande och risken för misslyckande tenderar alltså att vara större i näringar med högt kunskapsinnehåll. Därför är det centralt för företagen att minska kostnaderna och riskerna associerade med innovationer. Detta är i regel möjligt om företagen verkar i regioner med högt kunskapsinnehåll. I dessa regioner kan de nämligen dra nytta av god tillgång på expertkunskaper samt samverkan med högskolor och andra innovativa verksamheter. Möjligheten att dra kommersiell nytta av att lansera nya produkter eller tjänster kan också vara större i innovativa kluster. Där finns nämligen andra företag, institutioner och invånare som har ovanligt stor vilja att betala för just innovationer. Samarbete är en annan betydande faktor. Bättre villkor i kluster Innovationer uppstår alltmer i komplexa miljöer, där nya sätt att organisera en verksamhet, nya tjänster och nya varor i regel samverkar till att skapa utveckling. 15 Resultatet är att inte bara det enskilda företagets förutsättningar, utan också det omkringliggande näringslivets kunskapsinnehåll, påverkar kunskapsintensiva verksamheter. 16 Därför tenderar de kluster som redan har uppnått en kritisk massa av kunskapsintensiva verksamheter att erbjuda bättre villkor för nya innovativa satsningar. 17 Det är således ingen slump att en betydande del av världens framgångsföretag verkar inom ramen för innovativa kluster som Silicon Valley i närheten av San Francisco eller Route 128 i närheten av Boston. Något förenklat kan framgångarna i dessa kluster sägas uppstå tack vare samverkan mellan vetenskaplig expertis (som driver på nya tekniska lösningar), entreprenörer (som kommersialiserar lösningarna samt kombinerar nya tekniker med tjänsteinnovationer) och riskkapitalister (som finansierar riskabla projekt, selekterar de mest lovande satsningarna och hjälper till med marknadsföring på regionala och globala marknader). Såväl näringslivsstrukturen som kunskapsinnehållet i innovativa kluster är specialiserat, och skiljer ut sig från andra regioner. Trots att informationstekniken bidragit till att snabbare spridning av kunskap runtom världen har koncentrationen av innovativa verksamheter dessutom ökat med tiden

13 Inom såväl forskningen som politiken ökar insikten om den betydelse som innovationer har för långsiktig regional utveckling, och som regionala förutsättningar i sin tur har för innovation. Därför har Europeiska kommissionen börjat med en systematisk kartläggning över regional innovationskraft runtom i Europeiska unionen. 4. KARTLÄGGNING ÖVER REGIONAL INNOVATIONSKRAFT I EUROPA Innovation är ett komplicerat fenomen, som är svårt att både skarpt definiera och att mäta. Ofta utnyttjas enskilda indikatorer för att uppskatta ett lands eller en regions innovationskraft. Resultatet kan i många fall bli missvisande. Antal patent per invånare är som exempel ett av de bästa enskilda måtten. Anledningen är att patent i regel handlar om immateriell äganderätt för nya innovationer. Däremot är vissa former av innovationer, som till exempel nya tekniska produkter eller tillverkningsmetoder, mera sannolika att resultera i patent än andra innovationer, som till exempel nya organisationsstrukturer. Patentsystemen skiljer sig dessutom åt mellan olika länder. I vissa länder är det, allt annat lika, vanligare att företag tar ut patent jämfört med andra länder. Ibland tas patent för marginella förändringar i produkter eller produktionsmetoder, medan de i andra fall handlar om revolutionerande förändringar. Vissa företag väljer rentav att inte ta ut patent på nya lösningar, eftersom de inte vill offentliggöra sina hemligheter. Ett annat vanligt sätt att mäta innovationer är att studera hur mycket näringslivet investerar i forskning och utveckling. Utgångspunkten är således investeringar som sker i innovationer, snarare än resultatet av dessa investeringar. Liksom patent är detta ett högst relevant, men i sig otillräckligt, mått på innovation. Vissa verksamheter och branscher kan genomföra omfattande investeringar i forskning och utveckling utan att för den skull lyckas med det. Flertal aktörer i läkemedelsbranschen i Sverige och andra utvecklade länder har under senare tid upplevt svårigheter att lyckas omsätta investeringar i innovation till faktiska innovationer. Å andra sidan kan framför allt mindre, snabbväxande företag lyckas lansera nya tekniker utan att först bygga upp särskilda budgetar för forskning och utveckling. Integrerad utveckling Det är i synnerhet stora tillverkningsföretag som organiserar sina verksamheter genom att ha särskilda avdelningar och budgetar för forskning och utveckling. En liten del tjänsteföretag, framför allt kunskapsintensiva företag som verkar med modern teknik, utgår ifrån liknande innovationsprocesser. Hos merparten av de innovativa tjänsteföretagen sker dock utvecklingen som en integrerad del av den generella verksamheten. 19 Eftersom det är svårt att med enskilda mått fånga nivån på innovationer finns skäl att utgå från ett bredare perspektiv. Inom Europeiska unionen sker ett omfattande arbete med att undersöka innovationskraft i länder och regioner genom att studera ett antal skilda mått. Kartläggningen omfattar tre former av indikatorer. Den första kategorin är underliggande faktorer som kan studeras genom tillgänglig statistik. Det handlar exempelvis om andel invånare med högre utbildning, andel forskare samt antal vetenskapliga artiklar som publiceras i ledande vetenskapliga tidskrifter. Den andra kategorin berör företagens innovativa aktiviteter. Detta omfattar patent, satsningar på forskning och utveckling, samverkan mellan offentlig sektor och innovativa företag samt företagens intellektuella tillgångar. Den tredje kategorin handlar om att mäta resultatet av innovationer. De mått som utnyttjas inkluderar intäkter från omvärlden från patent, försäljning kopplat till nya innovationer, export av kunskapsintensiva tjänster samt sysselsättningen i snabbväxande företag i innovativa näringar

14 En del av dessa mått finns tillgängliga för hela länder, medan andra även finns nedbrutna på regional nivå. Kartläggningen över regional innovationskraft har publicerats sedan Den senaste undersökningen för 2014 omfattar 190 europeiska regioner, varav 8 i Sverige. 21 Intressant nog utmärks flera av de svenska regionerna, i synnerhet Stockholm, som tillhörande de innovationsdrivande i Europa. 5. SVERIGES INNOVATIVA REGIONER Undersökningen över innovationskraft i Europa omfattar medlemsländerna i Europeiska unionen samt Norge och Schweiz. De 190 regioner som finns i området delas in i fyra kategorier utifrån lokala förutsättningar för innovation. Det finns enligt studien 34 innovationsledande regioner, 57 innovationsföljande regioner, 68 regioner med viss innovationsnivå samt 31 regioner med begränsad innovationsnivå. Regionerna med låg innovationsnivå finns huvudsakligen i mindre utvecklade länder som Bulgarien, Rumänien, Polen och Kroatien. I Spanien, Italien och Grekland finns framför allt regioner med viss innovationsnivå. Övriga europeiska länder har huvudsakligen regioner som antingen är innovationsledande eller innovationsföljare. Även inom utvecklade europeiska länder finns samtidigt omfattande skillnader. Bild 1. Innovationskraft i europeiska regioner Illustration: Europeiska unionen, Regional Innovation Scoreboard

15 Tyskland har som exempel många innovationsledande regioner, medan Frankrike bara har en, kring huvudstaden Paris. Paris omges av flera regioner som har den näst lägsta nivån av innovationskraft. Även Norge har intressant nog flera regioner med den näst lägsta nivån av innovationskraft. Norge har dessutom ingen innovationsledande region. De tre övriga nordiska länderna har däremot många innovationsledande regioner och inga regioner med låg innovationskraft. Stockholm, Östra Mellansverige, Sydsverige och Västsverige rankas alla som att vara innovationsledande. De övriga fyra regionerna i Sverige Småland med öarna, Norra Mellansverige, Mellersta Norrland samt Övre Norrland kategoriseras som innovationsföljare. 22 I tabell 1 visas de poäng som de olika svenska regionerna får i elva olika indikationer på regional innovationskraft som Europeiska kommissionen har tagit fram. Jämförelsen visar att Stockholm är ledande eller högst rankad jämfört med andra svenska regioner när det kommer till andel högutbildad befolkning, sysselsättning i kunskapsintensiva näringar, företagens innovativa verksamheter samt antal patent. Däremot är den offentliga sektorns satsningar på innovation betydligt mindre i Stockholm jämfört med framförallt Övre Norrland samt Östra Mellansverige. I denna rapport beräknas ett sammanvägt mått fram utifrån de elva parametrar som inkluderas i den kartläggning som Europeiska kommissionen har genomfört. 23 I tabell 2 (nedan) redovisas det sammanvägda måttet för olika delar av Sverige. Stockholm rankas som den mest innovativa regionen. Sverige utgör inget undantag från övriga europeiska länder. Vanligtvis tenderar huvudstadsregionerna också att vara de mest innovativa. Anledningen är att högskolor, välutbildade invånare, kunskapsintensiva verksamheter samt ledande företags huvudkontor ofta finns i just huvudstadsregionerna. För att sätta Stockholms förutsättningar i rätt kontext är det därför relevant att jämföra med andra huvudstadsregioner i utvecklade europeiska länder. 15

16 Tabell 1. Regional innovationskraft i Sverige Försäljning av innovationer som är nya för marknaden eller företaget Sysselsättning i kunskapsintensiva sektorer Småföretag som introducerar marknadsinnovationer eller organisatoriska innovationer Småföretag som introducerar produktinnovationer eller processinnovationer Ansökan till Europeiska patentorganisationen Innovativa småföretag som samverkar med andra organisationer Småföretagens interna innovation Innovationsutgifter vid sidan av forskning och utveckling Satsningar forskning och utveckling privat sektor Satsningar forskning och utveckling offentlig sektor Befolkning med eftergymnasial utbildning Stockholm 0,876 0,562 0,732 0,367 0,991 0,568 0,601 0,754 0,579 0,971 0,255 0,708 0,807 0,732 0,489 0,825 0,616 0,609 0,611 0,430 0,654 0,375 Östra Mellansverige Sydsverige 0,729 0,613 0,811 0,461 0,792 0,611 0,664 0,630 0,419 0,676 0,323 Västsverige 0,722 0,504 0,797 0,380 0,749 0,515 0,500 0,568 0,461 0,747 0,254 Övre Norrland 0,643 0,936 0,333 0,275 0,691 0,437 0,369 0,498 0,347 0,473 0, ,545 0,187 0,434 0,415 0,727 0,593 0,374 0,604 0,492 0,549 0,269 Småland med öarna 0,534 0,204 0,312 0,334 0,815 0,711 0,320 0,558 0,465 0,532 0,278 Mellersta Norrland 0,555 0,199 0,373 0,435 0,736 0,559 0,364 0,586 0,353 0,435 0,235 Norra Mellansverige

17 Tabell 2. Sammanvägd innovationskraft i svenska regioner Stockholm 0,660 Östra Mellansverige 0,623 Sydsverige 0,612 Västsverige 0,563 Övre Norrland 0,478 Småland med öarna 0,472 Mellersta Norrland 0,460 Norra Mellansverige 0, STOCKHOLM PÅ FÖRSTA PLATS? Europeiska kommissionens kartläggning över regional innovationskraft visar på omfattande skillnader mellan utvecklade och mindre utvecklade länders ekonomier. Stockholmsregionen klarar sig långt bättre än huvudstadsregionerna i de tidigare planekonomierna i Öst- och Centraleuropa. En mera relevant analys är att jämföra Stockholms förutsättningar med huvudstadsregionerna i de 13 andra utvecklade europeiska länder som inkluderas i kartläggningen. Dessa länder är Belgien, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Österrike, Portugal, Finland, Storbritannien, Schweiz och Norge. Som visas i tabell 3 klarar sig Stockholm väl i jämförelsen. Stockholm rankas på första plats sett till tre faktorer, nämligen sysselsättningen i kunskapsintensiva sektorer, patent kopplade till ansökan till Europeiska patentorganisationen samt småföretagens interna innovationer. Dessutom rankas Stockholm på andra eller tredje plats sett till ytterligare fem faktorer: befolkning med högre utbildning, näringslivets satsningar på forskning och utveckling, innovativa småföretag som samverkar med andra organisationer, småföretag som introducerar produkt- eller processinnovationer samt småföretag som introducerar marknadsinnovationer eller organisatoriska innovationer. De enda parametrar där Stockholm klarar sig sämre är offentlig sektors satsningar på forskning av utveckling samt försäljning av innovationer. I tabell 4 (nedan) beräknas ett sammanvägt innovationsmått för de 14 utvecklade europeiska huvudstadsregionerna. Beräkningen visar att Stockholm är den allra mest innovativa regionen. Stockholm klarar sig betydligt bättre än ledande europeiska ekonomiska centrum som London och Paris. 17

18 Tabell 3. Regional innovationskraft i utvecklade europeiska huvudstadsregioner Försäljning av innovationer som är nya för marknaden eller företaget Sysselsättning i kunskapsintensiva sektorer Småföretag som introducerar marknadsinnovationer eller organisatoriska innovationer Småföretag som introducerar produktinnovationer eller processinnovationer Ansökan till Europeiska patentorganisationen Innovativa småföretag som samverkar med varandra Småföretagens interna innovation Innovationsutgifter vid sidan av forskning och utveckling Satsningar forskning och utveckling privat sektor Satsningar forskning och utveckling offentlig sektor Befolkning med eftergymnasial utbildning Bryssel 0,701 0,416 0,370 0,301 0,589 0,530 0,258 0,663 0,333 0,583 0,704 Köpenhamn 0,863 0,509 0,855 0,227 0,615 0,527 0,556 0,602 0,492 0,768 0,541 Berlin 0,644 0,919 0,507 0,341 0,693 0,458 0,506 0,950 0,775 0,697 0,541 Madrid 0,753 0,500 0,445 0,151 0,278 0,155 0,202 0,287 0,297 0,794 0,437 Paris 0,557 0,146 0,420 0,353 0,395 0,315 0,339 0,354 0,409 0,444 0,341 Rom 0,326 0,668 0,304 0,195 0,353 0,076 0,197 0,359 0,411 0,646 0, Amsterdam 0,739 0,586 0,324 0,417 0,507 0,464 0,300 0,667 0,392 0,583 0,551 Wien 0,419 0,580 0,577 0,221 0,542 0,707 0,369 0,635 0,521 0,570 0,615 Lissabon 0,448 0,590 0,456 0,244 0,678 0,399 0,111 0,744 0,754 0,532 0,626 Helsingfors 0,739 0,644 0,696 0,258 0,555 0,526 0,526 0,582 0,454 0,713 0,469 Stockholm 0,876 0,562 0,732 0,367 0,991 0,568 0,601 0,754 0,579 0,971 0,255 London 1,000 0,401 0,238 0,342 0,798 0,189 0,260 0,188 0,823 0,463 Bern 0,602 0,428 0,626 0,493 0,391 0,301 0,587 0,850 0,650 1,000 Oslo 0,926 0,734 0,525 0,705 0,246 0,274 0,240 0,364 0,293 0,705 0,396

19 Tabell 4. Sammanvägd innovationskraft i utvecklade europeiska huvudstadsregioner Stockholm 0,660 Berlin 0,639 Köpenhamn 0,596 Bern 0,593 Helsingfors 0,560 Wien 0,523 Lissabon 0,507 Amsterdam 0,503 Bryssel 0,495 Oslo 0,492 London 0,470 Madrid 0,391 Paris 0,370 Rom 0,367 Att Stockholmsregionen är ledande i termer av innovationskraft är något som också tidigare uppmärksammats i jämförelse med andra likartade regioner. 24 För nära tio år sedan publicerade exempelvis OECD en längre studie om Stockholmsregionens förutsättningar. Analysen baserades på en bred definition av regionen, som även inkluderar Uppsala. Där stod: Stockholm är en av de mest framgångsrika och konkurrenskraftiga storstadsregionerna i OECD. Regionen har ett välförtjänt gott rykte i fråga om högteknologi, banbrytande design och progressiv miljöpolitik. Vidare noterades att Stockholm var en av världens högst rankade regioner i fråga om konkurrensförmågans underliggande drivkrafter som innovationskapacitet och konkurrenskraftiga kluster liksom i fråga om den övergripande socioekonomiska bilden avseende sysselsättning, arbetsproduktivitet, folkhälsa, utbildningsnivå och fattigdom. Näringslivet och den främjande kringmiljön stödjer regionens konkurrenskraft med framstående universitet och högskolor och en kvalificerad arbetskraft. Därför finns det ett betydande internationellt intresse för regionens struktur och den politik som förs. 25 Ett annat exempel är att Centre for International Competitiveness år 2005 publicerade en djupgående jämförelse över konkurrenskraft i termer av kunskap. Stockholm rankades då som världens åttonde mest kunskapsintensiva region. År 2008 publicerades en uppföljande lista. Då rankades Stockholm som den sjätte mest kunskapsintensiva regionen. Som visas i tabell 5 var Stockholm den enda regionen utanför USA och Japan som hamnade på topp 10-listan i denna jämförelse. Trots att Stockholm överlag utmärks som en ovanligt innovativ region finns också, som visas i nästa avsnitt, tydlig möjlighet till förbättring. 19

20 Tabell 5. Topp 10-regionerna i World Knowledge Competitiveness Index San Jose/Sunnyvale/Santa Clara, USA 2 Boston/Cambridge/Quincy, USA 3 Hartford, USA 4 Bridgeport/Stamford/Norwalk, USA 5 San Francisco/Oakland/Fremont, USA 6 Stockholm, Sverige 7 Seattle/Tacoma/Bellevue, USA 8 Providence/Fall River/Warwick, USA 9 Tokyo, Japan 10 San Diego/Carlsbad/San Marcos, USA 7. STOCKHOLMS AKILLESHÄL: FÖRSÄLJNING AV INNOVATIONER I jämförelse med tretton andra utvecklade huvudstadsregioner i Europa rankas Stockholm bland topp tre i åtta av elva parametrar. I en ytterligare parameter, innovationsutgifter vid sidan av forskning och utveckling, hamnar Stockholm på fjärde plats. Som visas i tabell 3 klarar sig dock Stockholm sämre på de två återstående parametrarna. Det första undantaget till Stockholms goda utfall är offentlig sektors satsningar på forskning och utveckling. Utifrån denna parameter rankas Stockholm på plats åtta av fjorton. Det andra undantaget är försäljning av innovationer som är nya för marknaden eller företaget. I detta avseende rankas, som visas i tabell 6 (nedan), Stockholm anmärkningsvärt nog lägst bland de utvecklade europeiska huvudstadsregionerna. Att Sverige överlag klarar sig dåligt sett till försäljning av innovationer är ett perspektiv som länge framförts i olika sammanhang. En rapport som Svenskt Näringsliv publicerade år 2009 noterar som exempel att Sverige har goda förutsättningar för innovation. Samtidigt är orosmolnet att kommersialiseringen av svensk forskning inte är så stor som den skulle kunna vara. De svenska exportandelarna på många viktiga tillväxtmarknader ligger under det svenska världsgenomsnittet och har dessutom sjunkit de senaste åren. 26 Redan Långtidsutredningen 1999/2000 drog slutsatsen att den högteknologiska tillverkningsindustrin i Sverige [är] liten i förhållande till de resurser som satsas på [forskning och utveckling]. Det indikerar att kommersialiseringen av forskningsresultaten inte kommer till stånd eller förläggs i utlandet, vilket kan spegla svagheter i det svenska företagsklimatet. 27 Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) framförde nyligen ett liknande perspektiv i rapporten Innovationskraft Sverige. Där dras slutsatsen att Sverige, trots internationellt sett goda förutsättningar till innovation, också präglas av svagheter. Dessa består i för små investeringar i innovationsföretag samt det ekonomiska resultatet av satsningar på innovation