ERGOTERAPITERMINOLOGI 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ERGOTERAPITERMINOLOGI 2003"

Transkript

1 Finlands kommunförbund & Finlands Ergoterapeutförbund rf ERGOTERAPITERMINOLOGI 2003 R = Rehabilitation T= Toimintaterapia RT1 BEDÖMA KLIENTENS AKTIVITETSMÖJLIGHETER Som grund för bedömningen samlas omfattande information in om klientens livssituation och de faktorer som påverkar hans aktivitetsmöjligheter. Ergoterapeuten gör tillsammans med klienten en realistisk beskrivning av hans aktivitetsmöjligheter. Därefter görs en plan över hur klientens aktivitetsmöjligheter och livskvalitet kan förbättras. Detta görs genom att ergoterapeuten sätter informationen om klientens liv och aktiviteter i relation till sin egen sakkunskap, teoretisk kunskap, vetenskapliga forskningsresultat, lagar samt till övriga avtal och normer. Den gemensamma överläggningen om klientens aktivitetsmöjligheter fokuserar på framtiden. Under terapins gång samlar ergoterapeuten kontinuerligt in information och bedömer tillsammans med klienten hur aktivitetsmöjligheterna har framskridit och faktorer som har inverkat på dessa. RT110 Utreda behovet av ergoterapi Ergoterapeuten utreder orsaken till att klienten kommer till ergoterapin och samlar information om bakgrundsfaktorer (ålder, kön, civilstånd, yrke osv.), bekantar sig med remissen samt bedömer behovet av intervention utgående från uppgifter i remissen eller utifrån teamets arbete. RT120 Utreda klientens livssituation Ergoterapeuten utreder klientens livssituation, d.v.s. individuella faktorer och faktorer i hans närmiljö som inverkar på hans aktivitetsmöjligheter. Klientens livssituation kan utredas genom intervju, frågor och exempelvis genom själv-värdering. Punkt RT120 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i utredning av klientens livssituation (RT121-T122 ). RT121 Utreda individuella faktorer som påverkar klientens liv Ergoterapeuten utreder de individuella faktorer som påverkar klientens liv, bl.a. klientens livsberättelse, livsstil, livshistoria, tillfredsställelse, framtidsförväntningar och utmaningar samt värderingar, intressen, roller, vanor, rutiner och andra individuella och meningsfulla faktorer som påverkar hans livssituation RT122 Utreda faktorer som påverkar klientens aktivitetsmiljö Ergoterapeuten utreder faktorer i klientens aktivitetsmiljö. Hit hör bl.a. materiella faktorer (naturen och av människan producerade produkter, teknologi samt byggnader och konstruktioner), kulturella faktorer (samhällsvärderingar, vanor, rutiner, regler, normer) och sociala faktorer (anhöriga, assistenter, av samhället ordnade stödfunktioner) i omgivningen. RT130 Bedöma bemästrandet av aktivitetsområden

2 2 Ergoterapeuten bedömer tillsammans med klienten hans möjligheter att förverkliga och att bemästra för honom meningsfulla aktiviteter och aktivitets-områden. I bedömningen beaktas klientens behov och önskemål för varje separat aktivitetsområde. Punkt RT130 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i bedömning av klientens förmåga att bemästra aktivitets-områden (RT131 RT138). RT131 Bedöma personlig ADL Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att klara av- och påklädning (t.ex. lämplig och vårdad klädsel), personlig hygien och kroppsvård (t.ex. borsta tänder, klippa naglar), wc-funktioner, att sköta sin hälsa, att äta, matvanor, sexuell aktivitet, (att delta i aktiviteter som ger sexuell tillfredsställelse) att sköta om personliga tillbehör så som glasögon, hörapparat, ortos och proteser samt förflyttning i samband med aktivitet. RT132 Bedöma instrumentell ADL Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att kunna planera och uträtta ärenden t.ex. att göra uppköp, att hantera pengar och att besöka myndigheter. Då det gäller hemmet bedöms hur klienten tillreder mat, klarar av hushållarbete (ex. klädvård, att städa, diska och använda hushållsmaskiner), tar hand om hushållets inventarier, växter och djur. Till hemlivet hör också att ta hand om andra personer, t.ex. att ordna vård för och sköta barn. RT133 Bedöma skolgång och studier Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att delta i handledda inlärningssituationer i dagvård och undervisning samt i studier på olika utbildningsstadier. Skolgång och studier innefattar även studier som hör till individens intressen och som kan vara inofficiella till sin karaktär. RT134 Bedöma arbetsförmåga och utförande av arbete Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att delta i förvärvsarbete och frivilligarbete, i vilket ingår kunskap om möjliga arbetsuppgifter, att söka jobb, utföra arbetet och avsluta ett anställningsförhållande. RT135 Bedöma delaktighet i samhället Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att delta i officiell och inofficiell föreningsverksamhet samt att sköta förtroendeuppdrag. RT136 Bedöma fritid Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att delta i aktiviteter som grundar sig på klientens eget intresse och frivillighet och vars syfte är att öka individens resurser. RT137 Bedöma lek Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att delta i lekaktiviteter, exempelvis undersökande lek, fantasilek, lek och spel med regler eller symbolisk lek. Ergoterapeuten bedömer hur redskap kopplade till leken används på ett ändamålsenligt sätt. RT138 Bedöma vila

3 3 Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter till tillräcklig vila samt balansen mellan aktivitet och vila, t.ex. genom uppföljning och bedömning av tidsanvändning. RT140 Bedöma möjligheter att klara sig i omgivningen Ergoterapeuten kartlägger hinder och möjligheter i omgivningen, samt hur omgivningen påverkar klientens förmåga att klara sig och fungera i denna. Punkt RT140 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i bedömning av klientens möjligheter att klara sig i omgivningen (RT141-RT143). RT141 Bedöma behov av service Ergoterapeuten bedömer klientens boendesituation och behovet av stödfunktioner och hjälp för att han ska klara sig i sin omgivning (t.ex. serviceboende, hemtjänst, personlig assistent, egenvårdare eller färd-tjänst). RT142 Bedöma agerandet i livsmiljö Ergoterapeuten bedömer hur klienten klarar sig i sin egen livsmiljö och i dess närområden. RT143 Bedöma anpassningsbehov i bostad och närmiljö Ergoterapeuten bedömer anpassningsbehov i klientens fysiska närmiljö. RT150 Bedöma färdigheter Ergoterapeuten bedömer hur klienten fungerar i utförande av aktivitet. Upp-märksamhet fästs vid handlingar som kan observeras, d.v.s. vid olika delar av aktiviteten. Information från bedömningen av färdigheter används för att klargöra de faktorer som begränsar klientens självständighet, effektivitet och säkerhet i aktiviteter. Informationen används också i syfte att skapa en effektiv inriktning på ergoterapin. Punkt RT150 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i bedömning av färdigheter (RT151- RT155). RT151 Bedöma motoriska färdigheter Ergoterapeuten bedömer synligt motoriskt utförande, exempelvis hur klienten förflyttar sig, använder och flyttar föremål i aktivitetsutförande. Motoriska färdigheter är, bl.a. färdighet att hålla sig i upprätt ställning och hålla vissa delar av kroppen i ett specifikt läge eller i en position under genomförande av aktivitet, färdighet till rörelse och koordination, anpassning och användning av styrka och anpassning av energinivå. RT152 Bedöma processfärdigheter Ergoterapeuten bedömer synliga handlingar, exempelvis hur klienten gör för att behärska och reglera sin aktivitet så att den tänkta uppgiften utförs planenligt. RT153 Bedöma psykiska färdigheter Ergoterapeuten bedömer klientens färdigheter att känna igen, uttrycka och bemästra känslor och känsloupplevelser under genomförande av aktivitet. RT154 Bedöma sociala färdigheter

4 4 Ergoterapeuten bedömer klientens interaktion med människor i samband med sociala sammanhang. RT155 Bedöma etiska färdigheter Ergoterapeuten bedömer klientens färdigheter att reflektera över sina handlingar och deras konsekvenser. RT160 Bedöma förmågor Ergoterapeuten bedömer de förmågor som klientens färdigheter består av. Bedömning av förmågor innebär en detaljerad bedömning av de grundläggande förmågor som behövs i aktiviteter. Detta innebär att ergoterapeuten skapar situationer där varje separat förmåga kan bedömas genom observation och/eller genom att använda test- och mätinstrument. Den insamlade informa-tionen från bedömningen av förmågor kan användas för att utreda faktorer som begränsar färdigheterna. Informationen används också i syfte att skapa en effektiv inriktning på ergoterapin. Ergoterapeuten kan inte enbart på basen av en bedömning av förmågor bedöma exempelvis ett barns skolmognad, en klients arbetsförmåga eller förmåga att bo självständigt. Punkt RT160 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i bedömning av förmågor (RT161-RT165). RT161 Bedöma sensoriska förmågor Ergoterapeuten bedömer klientens förmåga att ta emot sensorisk, via sinnena förmedlad information, om förhållanden och förändringar i den egna kroppen och i omgivningen. Vid bedömning av sensorisk förmåga kan man testa till exempel klientens smärtkänsel, ytkänsel eller djupkänsel. RT162 Bedöma motoriska förmågor Ergoterapeuten bedömer klientens förmåga att utföra rörelser och hantera föremål. Man testar och mäter t.ex. klientens huvud- och kropps-hållning eller handens finmotorik, kraft och fingerfärdighet. RT163 Bedöma kognitiva förmågor Ergoterapeuten bedömer klientens kognitiva förmåga. I samband med strukturerade uppgifter observeras exempelvis klientens orienterings- och uppmärksamhetsförmåga samt minne. RT164 Bedöma psykiska förmågor Ergoterapeuten bedömer klientens förmåga att identifiera känslor och uttrycka sin egen vilja. RT165 Bedöma sociala förmågor Ergoterapeuten bedömer klientens förmåga att förstå och hantera information och dess innehåll och förmedling i olika kommunikativa situationer. Informationen kan ha olika former. Den kan vara verbal, icke-verbal (kroppsspråk, allmänna tecken och symboler, skisser och fotografier), skriftlig eller i form av teckenspråk. RT166 Bedöma etisk förmåga

5 5 Ergoterapeuten bedömer klientens förmåga att förstå och bemästra egna rättigheter och skyldigheter, förmåga att skilja på gott och ont samt rätt och fel. Då man planerar och reflekterar kring en aktivitet, bedöms och diskuteras den etiska förmågan tillsammans med klienten. RT170 Bedöma andra faktorer som möjliggör aktivitetsutförande Ergoterapeuten bedömer aktivitetsområden, färdigheter och förmågor till aktivitet. Samtidigt bedömer ergoterapeuten andra åtgärder som gör det möjligt för klienten att utföra aktiviteter. Punkt RT170 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i bedömning av andra faktorer som möjliggör aktivitetsutförande (RT171 - RT172). RT171 Bedöma behov av ortos Ergoterapeuten bedömer klientens behov av ortos, exempelvis för smärtlindring, för att korrigera felställningar eller som postoperativ vård. RT172 Bedöma behov av hjälpmedel Ergoterapeuten bedömer klientens behov av hjälpmedel som kan möjliggöra olika aktiviteter. Det kan exempelvis bedömas om det utprovade hjälpmedlet är till nytta för klienten i måltids- eller arbetssituationer. RT180 Sammanfatta och bedöma faktorer som kan befrämja klientens aktivitetsmöjligheter Ergoterapeuten gör tillsammans med klienten och/eller hans anhöriga en sammanfattning och utvärdering av klientens aktivitetsmöjligheter. RT190 Annan bedömning av klientens aktivitetsmöjligheter RT2 BEFRÄMJA KLIENTENS AKTIVITETSMÖJLIGHETER I ergoterapi befrämjar man medvetet och målinriktat klientens aktivitetsmöjligheter för att förbättra hans livskvalitet. Att befrämja klientens aktivitetsmöjligheter grundar sig på en bedömning och en plan som man har gjort upp tillsammans med klienten och/eller hans anhöriga. Befrämjandet av klientens aktivitetsmöjligheter inriktas på både klientens aktivitet och dess delfaktorer samt omgivningen och dess delfaktorer. Befrämjandet av klientens aktivitetsmöjligheter kan förverkligas individuellt eller i grupp i klientens naturliga aktivitetsmiljö, olika samfund eller under tillfälliga vistelser på institution t.ex. på sjukhus, rehabiliteringscentra eller på terapeutens mottagning. RT210 Planera befrämjande av aktivitetsmöjligheter Ergoterapeuten och klienten gör tillsammans upp en plan där det finns en beskrivning av de uppställda målen för klientens ergoterapi och det närmelsesätt som valts för att nå de uppställda målen. Ergoterapiplanen baserar sig på information från ergoterapeutens bedömning av klientens aktivitetsförmåga, de mål som klienten uttalat, klientens värderingar och bild av sig själv som aktör samt de möjligheter som finns inom ergoterapin för att kunna förverkliga planen (ex. resurser, utrymmen, redskap, regler). Ergoterapeuten och klienten följer upp planen under hela ergoterapiprocessen och vid behov kan planen ändras. RT220 Förbereda enskilt terapitillfälle

6 6 För att befrämja klientens individuella aktivitetsmöjligheter planerar och förbereder ergoterapeuten terapitillfället i förväg genom att anskaffa och ordna redskap, material och utrustning som behövs. Till ett enskilt terapitillfälle hör också städning och återställande av utrymmet efter terapin. RT230 Befrämja bemästrandet av aktivitetsområden Ergoterapeuten arbetar tillsammans med klienten för att befrämja hans möjligheter att förverkliga och klara av de aktiviteter som är viktiga för honom. Ergoterapeuten befrämjar klientens möjligheter till ett balanserat och gott liv. Hon söker efter olika sätt att med vars hjälp klienten bättre än förut kan behärska de faktorer som hör till hans aktivitetsområden. Punkt RT230 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i befrämjande av aktivitetsområden (RT231-RT238 ). RT231Befrämja personlig ADL Innebär att befrämja klientens möjligheter att klara av- och påklädning (t.ex. lämplig och vårdad klädsel), personlig hygien och kroppsvård (t.ex. borsta tänder, klippa naglar), wc-funktioner, att sköta sin hälsa, att äta, matvanor, sexuell aktivitet, förflyttning i samband med aktivitet. Hit hör också befrämjande av att använda och sköta om personliga tillbehör såsom glasögon, hörapparat, ortos och proteser. RT232 Befrämja instrumentell ADL Innebär att befrämja klientens möjligheter att kunna planera och uträtta ärenden t.ex. att göra uppköp, att hantera pengar och att besöka myndigheter. Då det gäller hemmet befrämjas klientens möjligheter att tillreda mat, klara av hushållarbete (ex. klädvård, att städa, diska och använda hushållsmaskiner), ta hand om hushållets inventarier, växter och djur. Till hemlivet hör också att ta hand om andra personer, t.ex. att ordna vård för och sköta barn. RT233 Befrämja skolgång och studier Innebär att befrämja klientens möjligheter att delta i handledda inlärningssituationer i dagvård och undervisning samt i studier på olika utbildningsstadier. Skolgång och studier innefattar även studier som hör till individens intressen och som kan vara inofficiella till sin karaktär. RT234 Befrämja arbetsförmåga och utförande av arbete Innebär att befrämja klientens möjligheter att delta i förvärvsarbete och frivilligarbete, i vilket ingår kunskap om möjliga arbetsuppgifter, att söka jobb, utföra arbetet och avsluta ett anställningsförhållande. RT235 Befrämja delaktighet i samhället Innebär att befrämja klientens möjligheter att delta i officiell och inofficiell föreningsverksamhet samt att sköta förtroendeuppdrag. RT236 Befrämja fritid Innebär att befrämja klientens möjligheter att delta i aktiviteter som grundar sig på klientens eget intresse och frivillighet och vars syfte är att öka individens resurser. Att befrämja aktiviteter som ökar klientens egna resurser och som baserar sig på hans eget intresse och frivillighet.

7 7 RT237 Befrämja lek Innebär att befrämja möjligheter att delta i lekaktiviteter, exempelvis undersökande lek, fantasilek, lek och spel med regler eller symbolisk lek. RT238 Befrämja vila Innebär att befrämja klientens möjligheter att spara sina resurser genom att hjälpa klienten att komma till insikt om förhållandet mellan vila och aktivt görande i hans vardag och genom att hjälpa honom att balansera detta förhållande. Utöver detta kan klienten läras metoder för avslappning och olika avslappningssätt. RT240 Befrämja att klara sig i omgivningen Ergoterapeuten planerar, organiserar och befrämjar klientens möjlighet att forma sin omgivning så att han kan agera och klara sig i den. Punkt RT240 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i befrämjandet att klara sig i omgivningen (RT241-RT243). RT241 Planera och ordna service Innebär att ergoterapeuten planerar och ordnar service som stöder klientens boende och möjligheter att klara sig i omgivningen samt sam-arbetar med nätverk som stöder klientens aktivitetsmöjligheter. RT242 Befrämja agerande i livsmiljö Innebär att befrämja klientens möjligheter att klara sig i sin fysiska omgivning. RT243 Planera och uppfölja anpassningar i bostad och närmiljö Ergoterapeuten planerar anpassningsarbete, framlägger planen, samarbetar med dem som förverkligar förändringarna och med övriga involverade. Ergoterapeuten följer även upp hur förändringsarbetet förverkligas och dess inverkan på klientens aktivitetsförmåga. RT250 Stärka färdigheter i aktivitetsutförande För att stärka färdigheter använder ergoterapeuten sådana uppgifter som är tillräckligt utmanande och viktiga för klienten med tanke på framtiden och olika aktivitetsområdena. Punkt RT250 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i att stärka färdigheter i aktivitetsutförandet (RT251-RT255). RT251 Stärka motoriska färdigheter Innebär att stärka klientens synliga motoriska utförande, förflyttning och färdigheter att använda och flytta föremål under ändamålsenliga och meningsfulla aktiviteter. RT252 Stärka processfärdigheter Innebär att genom ändamålsenliga och meningsfulla aktiviteter stärka klientens synliga färdigheter att bemästra och reglera aktiviteter. Genom att stärka processfärdigheterna strävar man efter att den tänkta uppgiften utförs planenligt. RT253 Stärka psykiska färdigheter

8 8 Innebär att genom ändamålsenliga och meningsfulla aktiviteter stärka klientens färdigheter att känna igen, uttrycka och bemästra känslor och affektioner. Klienten har möjlighet att i grupp eller tillsammans med ergoterapeuten träna att känna igen känslor, att uttrycka sig och att bemästra dessa så att den tänkta uppgiften blir utförd enligt planen. RT254 Stärka sociala färdigheter Innebär att genom betydelsefulla och meningsfulla aktiviteter stärka klientens synliga kommunikations- och interaktionsfärdigheter. RT255 Stärka etiska färdigheter Innebär att stärka klientens färdigheter att beakta trygghet, nyttighet och behaglighet i planering och utförande av aktivitet. Vid träning av etiska färdigheter beaktar man regler och normer samt tränar förmågan att kunna beakta konsekvenser av aktiviteten redan i planeringsskedet. Under träningen förstärks klientens färdighet att bedöma sin handling efteråt, d.v.s. reflektion. Vid träning av etiska färdigheter stärks klientens ansvarstagande över gjorda handlingar samt de konsekvenser de medför. RT260 Förbättra förmågor i aktivitetsutförande Ergoterapeuten förbättrar förmågor som behövs i aktiviteter genom att träna färdigheternas delfaktorer. Detta förutsätter bland annat redskap och träningsprogram vilka är planerade för att träna förmågor. Förmågor ligger som grund för färdigheter. Punkt RT260 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i att förbättra förmågor (RT261 -RT266). RT261 Förbättra sensoriska förmågor Innebär att förbättra klientens förmåga att ta emot sensorisk, via sinnena förmedlad information, om förhållanden och förändringar i den egna kroppen och i omgivningen. Träning av sensoriska förmågor kan bestå av att kunna observera och särskilja hörsel-, syn-, lukt- smak- och känselförnimmelser, som exempelvis träning av metoder att bemästra smärta. RT262 Förbättra motoriska förmågor Innebär att förbättra klientens förmåga att utföra motoriska rörelser, att handskas med föremål, att reglera styrka och rörelseomfång samt finmotorik. RT263 Förbättra kognitiva förmågor Att förbättra de förmågor som inverkar på klientens medvetenhet och problemlösning som bl.a. medvetande, orientering, intelligens, uppmärksamhet, minne, tänkande, begreppsbildning, organisering och planering, tidshantering, flexibilitet, medvetandegörande, kritisk förmåga och problemlösning. RT264 Förbättra psykiska förmågor Innebär att förbättra klientens förmågor som hör till känslor och motivation samt påverkar görandet, bland annat igenkännande av känslor, styrka, betydelsefullhet och reglering av olika sinnesstämningar, motivation samt bemästrande av infall.

9 9 RT265 Förbättra sociala förmågor Innebär att förbättra klientens förmåga att förstå och bemästra kommunikation och interaktion. RT266 Förbättra etisk förmåga Innebär att förbättra klientens förmåga att förstå och bemästra sina egna rättigheter och skyldigheter samt förmåga att skilja mellan gott och ont samt rätt och fel. Träning av den etiska förmågan aktualiseras genom att göra val och argumentera för sina val. RT270 Befrämja andra faktorer som möjliggör aktivitetsutförande Ergoterapeuten använder i sitt arbete olika sätt för att befrämja klientens möjligheter att agera. Möjligheterna att agera kan exempelvis ske med hjälp av ortoser och hjälpmedel. Ergoterapeuten tillverkar ortoser och hjälpmedel som möjliggör aktivitet eller anpassar redan befintliga föremål och hjälpmedel för att befrämja klientens aktivitet. Punkt RT270 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i andra faktorer som möjliggör aktivitetsutförande (RT271-RT274 ). RT271 Tillverkning av ortos Innebär att planera och tillverka individuell ortos till klienten samt att fylla i nödvändiga dokument rörande ortosen. RT272 Utprovning och överlåtelse av ortos, undervisning och uppföljning av ortosanvändning Innebär att prova ut individuellt tillverkad eller färdig ortos till klienten. Ergoterapeuten ger råd och handleder i användandet av ortosen samt ger muntliga och skriftliga instruktioner om ortosen. Ergoterapeuten kommer överens med klienten om hur uppföljning av ortosanvändningen ska ske. RT273 Tillverkning av hjälpmedel Planering och tillverkning av individuella hjälpmedel för klienten samt ifyllande av nödvändiga dokument rörande hjälpmedel. RT274 Utprovning och överlåtelse av hjälpmedel, undervisning och uppföljning av hjälpmedelsanvändning Innebär att prova ut hjälpmedel för klienten. Ergoterapeuten undervisar klienten i användandet av hjälpmedlet, vid behov undervisas också klientens assistent och anhöriga. I samband med överlåtelsen ger ergoterapeuten skriftliga instruktioner om hjälpmedelsanvändningen och ordnar med låneavtalet. Ergoterapeuten kommer överens med klienten om hur uppföljning av hjälpmedelsanvändningen ska ske. RT280 Sammanfattning av faktorer som befrämjar klientens aktivitetsmöjligheter Ergoterapeuten gör tillsammans med klienten en sammanfattning över hur klientens aktivitetsmöjligheter befrämjas. RT290 Andra insatser för att befrämja klientens aktivitetsmöjligheter

10 10 RT3 GE RÅD OCH HANDLEDA I BEFRÄMJANDE AV AKTIVITETSMÖJLIGHETER Klienten och hans närmaste får råd och handledning individuellt eller i grupp för att befrämja aktivitetsmöjligheter. Rådgivningen och handledningen kan vara verbal, konkret eller visuell, t.ex. med hjälp av video. Handledning och rådgivning kan även ges per telefon eller med hjälp av datateknik. RT310 Ge råd och handleda i bemästrande av aktivitetsområden Ergoterapeuten ger råd och handleder klienten för att underlätta den personliga vården, t.ex. påklädning och intagande av föda. RT320 Ge råd och handleda i stärkande av färdigheter Ergoterapeuten diskuterar med klienten om tillvägagångssätt som kan underlätta utförandet av uppgifter som är meningsfulla och betydelsefulla för klienten. Ergoterapeuten ger råd och handleder klienten hur han kan upprätthålla sina färdigheter och fungera självständigt, effektivt och tryggt. RT330 Ge råd och handleda förbättrande av förmågor i aktivitetsutförande Ergoterapeuten diskuterar med klienten om tillvägagångssätt som kan förbättra eller upprätthålla en enskild prestation inom något aktivitetsområde. Ergoterapeuten ger råd och handleder klienten i hans individuella träningsprogram med vilken han kan upprätthålla och förbättra sina förmågor. RT340 Ge råd och handleda i att klara sig i omgivningen Ergoterapeuten ger råd och handleder klienten för att förbättra hans aktivitetsmöjligheter och möjligheter att klara sig i sin omgivning i ärenden som berör anskaffning av tjänster och anpassning av närmiljön. RT350 Ge råd och handleda i ortosanvändning Ergoterapeuten ger råd och handleder klienten i ortosanvändning samt i ärenden som berör anskaffning och utlåning av ortos. RT360 Ge råd och handleda i hjälpmedelsanvändning Ergoterapeuten ger råd och handleder klienten i hjälpmedelsfrågor, hur han anskaffar, använder och lånar dem. RT370 Ge råd och handleda i utnyttjande av rehabiliteringstjänster Ergoterapeuten diskuterar med klienten om hans behov av rehabilitering och de möjligheter som ergoterapin erbjuder. Ergoterapeuten ger råd och hand-leder klienten i att använda ergoterapieller andra rehabiliteringstjänster samt i ärenden som berör anskaffning av service och uppgörande av kontrakt. RT390 Annan rådgivning och handledning som befrämjar klientens aktivitetsmöjligheter RT4 ANNAT KLIENTARBETE I ERGOTERAPI För att kunna ge ergoterapi bör ergoterapeuten även utföra annat arbete som stöder klientens ergoterapi. Insamling av data om klienten, vidareinformation och dokumentation om klientens ergote-

11 11 rapi är exempel på annat klientarbete. Insamlingen av data och informationen kan ske med hjälp av skriftliga dokument, telefon, e-post, annan elektronisk dokumentation eller på olika sammanträden. Dokumentation av ergoterapi innehåller uppföljning och bedömning av klientens aktivitetsförmåga i ergoterapiprocessens olika skeden samt statistik över klientbesök. RT410 Insamling av data Ergoterapeuten samlar information som grund för genomförandet av ergoterapin från t.ex. socialoch hälsovårdspersonal, klientdokument, litteratur samt undersökningar. Insamling av data stöder planering, genomförande och utvärdering av klientens ergoterapi. RT420 Samarbete med klienten, hans anhöriga och nätverk Ergoterapeuten samarbetar med klienten, hans anhöriga och sociala nätverk. Samarbetet stöder planeringen av klientens ergoterapi och möjliggör genomförandet av terapin. Samarbetet kan ske genom telefonsamtal eller olika diskussioner och förhandlingar. Punkt RT420 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera samarbetets innehåll (RT421-RT422 ). RT421 Deltagande i sammanträden Ergoterapeuten deltar i planerings- och bedömningsmöten samt andra sammanträden som berör klientens vård, omsorg eller annan service. Ergoterapeuten ger information om klientens ergoterapi till övrig personal som deltar i hans vård. RT422 Deltagande i rehabiliteringssamarbete Ergoterapeuten deltar i möten, sammanträden och samarbetsgrupper som berör planering, genomförande och evaluering av klientens rehabilitering. RT430 Konsultation Ergoterapeuten ger expertrådgivning i frågor som berör en viss klients ergoterapi. RT440 Dokumentation Ergoterapeuten dokumenterar genomförandet av ergoterapin och informa-tion om klientens aktivitetsförmåga i patientjournalen och i andra dokument genom att t.ex. skriva, videofilma eller fotografera. Dokumentation innefattar också rapportering om ergoterapin, att skriva utlåtanden, förmedla information om ergoterapin till vård-, rehabiliterings- eller serviceplaner samt klientrelaterad statistik. Punkt RT440 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i dokumentationen (RT441-RT443 ). RT441 Journalföring Genomförandet av ergoterapin samt resultat rapporteras i patientjournalen eller i klientens andra dokument. RT442 Videoinspelning, fotografering Ergoterapins genomförande eller t.ex. klientens aktivitetsförmåga kan dokumenteras genom videoinspelning, fotografering eller motsvarande metoder. RT443 Sammanställa utlåtande

12 12 TR490 Annat klientarbete Utlåtande sammanställs t.ex. om klientens aktivitetsförmåga, arbetsförmåga eller ändringsbehov som gäller hjälpmedel eller bostad. RT5 EXPERTIS- OCH UTBILDNINGSUPPGIFTER Den examen som yrket kräver är grunden för expertis inom ergoterapi. Expertisen fördjupas genom arbetserfarenhet. Kunnandet baserar sig på teoretisk och vetenskaplig kunskap inom yrkesområdet, empiriska uppgifter samt på beaktande av särdrag i enstaka situationer. Innehållet i sakkunskapen står alltid i relation till arbetsuppgifterna och aktivitetsmiljön. Sakkunskap kan innebära att på bred basis behärska ergoterapins yrkesområde eller ett mer djupgående kunnande inom något av yrkets specialområden. Ergoterapeuten fungerar som expert och utbildare för att befrämja medborgarnas välmående. RT510 Fungera som expert Ergoterapeuten fungerar som expert inom flera specialområden. Hon kan fungera som expert t.ex. i en specifik metod, i ett arbetsforum, ergoterapiverksamhet eller inom rehabilitering. Ergoterapeuten fungerar som expert i olika arbetsuppgifter, projekt, organisationer i både nationella och internationella samarbetsnätverk. Hon deltar i planering av rehabilitering på olika nivåer i samhället samt i allmänna social- och hälsopolitiska diskussioner. Som expert handlar ergoterapeuten enligt yrkets etiska kod. Punkt RT510 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i att fungera som expert (RT511-RT513). RT511 Fungera som expert lokalt och regionalt Ergoterapeuten fungerar som expert i lokalt och regionalt samarbete samt i olika projekt och arbetsgrupper. Hon deltar som talesman för ergoterapin t.ex. i utveckling av servicekedjan inom ett kliniskt special-område, utarbetande av lokal vårdkedja eller i patientorganisationens projekt som utvecklar servicen. RT512 Fungera som expert i nationella och internationella sam-arbetsnätverk Ergoterapeuten fungerar som expert i nationella och internationella samarbetsnätverk. Exempel på sådana nätverk är nationella och internationella forsknings- eller utvecklingsprojekt. RT513 Expertrådgivning Ergoterapeuten fungerar som expertrådgivare i enskilda frågor som berör ergoterapi. Det kan vara fråga om muntligt eller skriftligt ställningstagande som berör t.ex. produktion av service, behov av tjänster eller samhällsplanering. RT520 Fungera som utbildare och handledare Ergoterapeuten förmedlar kunskap om yrket och marknadsför ergoterapi-tjänster genom att utbilda och handleda kollegor samt samarbetspartner i ärenden som gäller ergoterapeutens egna verksamhetsområden och specialkunnande. Ergoterapeuten är arbetslivets expert i fråga om ergoterapeututbildningar. Ergoterapeutens undervisning och handledning kan vara antingen mera omfat-

13 13 tande arbetshelheter, särskilda arbetsuppgifter eller uppgifter i det dagliga samarbetet med tillhörande nätverksgrupp. Punkt RT520 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i utförandet som utbildare och handledare (RT521-RT525). RT521 Fungera som utbildare Ergoterapeuten planerar, förbereder och genomför t.ex. enskilda föreläsningar, utbildningar eller annan kursverksamhet. RT522 Handledning och undervisning av ergoterapeutstuderande Ergoterapeuten möjliggör studerandes yrkesutveckling och lärande genom att planera och ordna praktiktillfällen. Ergoterapeuten deltar i bedömningen av studerandes inlärning och är arbetslivets expert vad gäller ergoterapeututbildningen. RT523 Handledning av övrig personal och studerande Ergoterapeuten ger övrig personal och studerande handledning och information om ergoterapins yrkesområde och ärenden som berör enhetens verksamhet. Handledningen sker vid enskilda tillfällen, t.ex. vid presentation av servicen. RT524 Introduktion i arbetet Ergoterapeuten ger nya kollegor, kollegor som återvänder till arbetet eller byter arbetsuppgifter eller andra nya arbetstagare en introduktion/inskolning i arbetet. Syftet med introduktionen/inskolningen är att arbetstagaren lär känna arbetsplatsen, d.v.s. verksamhets- eller serviceidén, verksamhetskulturen, arbetskamraterna, samarbetspartners, arbetsrelaterade förväntningar och arbetsuppgifter. Introduktion är långsiktig och systematisk handledning. RT525 Fungera som handledare Ergoterapeuten ger handledning (arbetshandledning) till kollegor och annan personal. Handledningen baserar sig på en gemensam överenskommelse mellan handledaren och den som handleds. Handledaren stödjer den som handleds i att samarbeta, att utveckla arbetet, att lära i arbetet och att orka i sitt arbete. Ergoterapeuten har det specialkunnande som krävs för att fungera som handledare. RT530 Producera yrkesspecifikt material Ergoterapeuten producerar studiematerial (publicerat eller opublicerat) till arbetstagare eller för att förmedla kunskap om yrket. Det kan vara fråga om informationsmaterial, material om ergoterapins specialfrågor eller publikationer som presenterar forskningsresultat. Material som är riktat till kollegor syftar till att väcka diskussion inom det egna yrkesområdet och att stödja ergoterapins- utveckling. Punkt RT530 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i att producera yrkesspecifikt material (RT531-RT532). RT531 Producera informationsmaterial för terapiarbete Ergoterapeuten färdigställer ergoterapimaterial för olika klient- eller befolkningsgrupper som t.ex. skötselråd för ortoser, material om hälsofostran, informationsblad eller annat allmänt rådgivnings- och handledningsmaterial.

14 14 RT532 Publicering Ergoterapeuten producerar studiematerial, instruktionsböcker, posters, artiklar, rapporter, audiovisuellt material, nätpublikationer och medverkar i bokprojekt. RT590 Andra expertis- och utbildningsuppgifter RT9 LEDARSKAP OCH UTVECKLING Ergoterapeuten kan fungera som chef för sitt arbete, sin arbetsgrupp eller enhet. Chefen leder och utvecklar serviceproduktionen genom att för personalen skapa förutsättningar att erbjuda god klientservice och utveckla arbetet. Som chef för arbetet har ergoterapeuten helhetsansvar för utvecklingen av sitt yrkesområde och för utvecklingen av ergoterapiservicen på sin arbetsplats. Utveckling av eget kunnande och upprätthållande av yrkesskicklighet samt aktivt deltagande i forskningsoch utvecklingsverksamhet förstärker grunden för framgångsrik ergoterapi. RT910 Ledarskap Ergoterapeuten tar som chef eller självständig ergoterapeut hand om allmänna och personaladministrativa uppgifter som hör till arbetet samt uppgifter som anknyter till planering av enhetens verksamhet och ledning. Punkt RT910 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i ledarskapet (RT911-RT912). RT911 Leda verksamhet och ekonomi Ergoterapeuten planerar och beslutar om anskaffningar, arbetsutrymmen, servicens innehåll och försäljningen av servicen samt fördelningen av resurser. Till uppföljningsuppgifterna hör också bl.a. statistiköversikt över budgetutfallet och serviceproduktionen. RT912 Personalledning Ergoterapeuten planerar och följer upp personalens tidsanvändning, rekryterar och genomför utvecklingssamtal med personalen. Andra uppgifter är t.ex. att ordna utbildning eller möjlighet till utbildning samt verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan. RT920 Utveckla expertiskunskap och yrkesskicklighet Ergoterapeuten ansvarar för att hennes yrkesskicklighet upprätthålls och utvecklas så att servicen till klienten är så högklassig och målinriktad som möjligt. Ergoterapeuten utvecklar sin yrkesskicklighet genom utbildning och handledning. Sakkunskapen utvecklas därtill genom att man följer nationell och internationell utveckling inom det egna yrkesområdet och deltar i projektarbeten. Punkt RT920 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i utveckling av expertiskunskap och yrkesskicklighet (RT911-RT912). RT921 Delta i utbildning Ergoterapeuten utvecklar och upprätthåller sin yrkesskicklighet genom att delta i enskilda föreläsningar som utvecklar det teoretiska eller praktiska kunnandet, i utbild-

15 15 ningsdagar, i utbildning som pågår en längre tid eller i kompletterande utbildning och fortbildning. RT922 Delta i handledning Ergoterapeuten tar ansvar för att upprätthålla och utveckla sin yrkes-skicklighet genom att delta i individuell handledning (arbetshandledning) eller grupphandledning. Avsikten med handledning är att få nya perspektiv på det egna arbete och arbetets utveckling. Handledningen ger bättre förutsättningar att orka i arbetet, stödjer yrkesmässig utveckling och är till nytta då man utreder problem som berör arbetet och arbetsgemenskapen. RT923 Studera facklitteratur Ergoterapeuten sätter sig in i material som utvecklar kunnandet, exempelvis fackpublikationer, vetenskapliga undersökningar som hänför sig till social- och hälsovårdssektorn och ergoterapin, samt nationella och internationella rekommendationer och lagstiftningar. RT930 Forsknings- och utvecklingsarbete Ergoterapeutens forsknings- och utvecklingsarbete syftar till att utveckla innehållet i den service som tillhandahålls och att införa nya serviceformer. Utvecklingsarbetet sker genom kontinuerlig och systematisk uppföljning, förbättring och säkring av kvaliteten. Ergoterapeuten gör forsknings- och utvecklingsarbete i samarbete med sina nätverksgrupper. Punkt RT930 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i forsknings- och utvecklingsarbetet (RT911-RT912). RT931 Utvecklingsarbete Ergoterapeuten deltar exempelvis då serviceprodukter utvecklas för nya klientgrupper eller då en ny verksamhetsform tas i bruk. RT932 Kvalitetsledning Ergoterapeuten utvärderar kvaliteten på den egna verksamheten och de egna tjänsterna bl.a. med hjälp av feedback av klienter samt genom självvärdering och kollegial utvärdering (peer review). En central del i ergoterapins dokumenterade kvalitetssystem är beskrivning av och direktiv för både utvärderingsprocesser och kärnprocesser inom ergoterapi. RT933 Forskning Ergoterapeuten deltar i vetenskapligt forskningsarbete. RT940 Marknadsföring och information Ergoterapeuten marknadsför och informerar om ergoterapitjänster genom att presentera arbetets och servicens innehåll för arbetsgemenskapen eller för olika nätverksgrupper. Marknadsföringsoch informationsevenemangen omfattar också öppet hus- och andra PR-tillfällen samt guidning av besökare. Spridning av det skriftliga och audiovisuella presentationsmaterialet genom intranät eller internet är en del av marknadsförings- och informationsverksamheten. RT950 Organisering och kontorsuppgifter

16 16 Ergoterapeuten sammanställer arbetstidsplaner, arkiverar, hanterar post, kopierar och sköter andra slags kontorsuppgifter. Till kontorsuppgifter och organisering hör även att sköta korrespondensen och värna om kunderna samt registrering och lagerbokföring. RT990 Andra uppgifter inom ledarskap och utveckling

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Utbildningsgrunder UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Föreskrift 6/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 Innehåll INLEDNING... 1 1 UTBILDNINGEN SOM HANDLEDER FÖR

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

PRAKTIKPERIODER INOM NOVIAS SOCIONOMPROGRAM

PRAKTIKPERIODER INOM NOVIAS SOCIONOMPROGRAM PRAKTIKPERIODER INOM NOVIAS SOCIONOMPROGRAM Grundpraktik 5sp (4 veckor) första studieåret Social omsorgspraktik/metod- 20 sp (12 veckor/6 +6) andra studieåret praktik Ledarskapspraktik 20 sp (12 veckor/6+6)

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Dokumentationsmall för SoL-utredningar

Dokumentationsmall för SoL-utredningar Dokumentationsmall för SoL-utredningar Ansökan Aktualisering: Hjälptext: Här ska det framgå hur ärendet har uppstått, vem som tagit initiativ, om det skett via en anmälan, ansökan eller på annat sätt.

Läs mer

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART En utredning på DART börjar alltid med en remissträff. På remissträffen bestämmer vi om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. Handledning innebär att

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Eva Juslin, Pia

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn

Läs mer

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering Friluftsliv, allemansrätt och orientering Har kännedom om allemansrätten. Vet gränserna för skolans område. Kan orientera sig på skolgården med hjälp av en enkel karta. Har kunskap om lämplig klädsel i

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Handikappservicelagen och aktuella frågor

Handikappservicelagen och aktuella frågor Handikappservicelagen och aktuella frågor Nykarleby handikappråd 11.11.2010 Johanna Lindholm för det finlandssvenska handikappområdet johanna.lindholm@juridisktombud.fi Tel. 09-43423626, 040-5196598 Om

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning Bilaga 1. Begrepp I denna bilaga har samlats de i kriteriet använda centralaste begreppen närmast gällande kvalitetsledning vid yrkesutbildning. En del begrepp har definierats med den av Finlands Standardiseringsförbund

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan splaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan Grafisk planering Fastställda av Yrkesteam Inveon Kultur 28.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Ny bild hit Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

Modell för kompetensutveckling

Modell för kompetensutveckling Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE. 1 Avtalets tillämpningsområde

1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE. 1 Avtalets tillämpningsområde 1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE 1 Avtalets tillämpningsområde Detta avtal är ett avtal om det arbetarskyddssamarbete som avses i 23 1 och 2 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet

Läs mer

Vård-SFI. Lära och utvecklas tillsammans. Studieinnehåll Norra Mellansverige. SFI Vård och omsorg

Vård-SFI. Lära och utvecklas tillsammans. Studieinnehåll Norra Mellansverige. SFI Vård och omsorg Vård-SFI Studieinnehåll Norra Mellansverige Lära och utvecklas tillsammans SFI Vård och omsorg Förberedande program för Omvårdnadsprogrammet Bakgrund Tanken med att starta en kurs inom SFI vård och omsorg

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Examensfordringar 2015-2020

Examensfordringar 2015-2020 Examensfordringar 2015-2020 Doktorandprogram i konstnärlig forskning inom teater, dans och performance (240 sp) Doktorandprogrammets syfte och målsättningar Doktorandstudierna vid Forskningscentret för

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik Specialistkurs Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik för yrkesverksamma legitimerade psykologer motsvarande 15 hp 15 oktober 2014 20 maj 2015 Innehåll Psykologer har genom sin gedigna

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

eurojazz Jazz 7-3-3 ett riktat 18-24 månaders utvecklingsprogram utifrån mätbara kriterier för enhet, ledare och medarbetare!

eurojazz Jazz 7-3-3 ett riktat 18-24 månaders utvecklingsprogram utifrån mätbara kriterier för enhet, ledare och medarbetare! Jazz 7-3-3 ett riktat 18-24 månaders utvecklingsprogram utifrån mätbara kriterier för enhet, ledare och medarbetare! balans mellan resultat, människa och tillväxt medvetenhet och ansvar hos alla Proaktivitet

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer