ERGOTERAPITERMINOLOGI 2003

Transkript

1 Finlands kommunförbund & Finlands Ergoterapeutförbund rf ERGOTERAPITERMINOLOGI 2003 R = Rehabilitation T= Toimintaterapia RT1 BEDÖMA KLIENTENS AKTIVITETSMÖJLIGHETER Som grund för bedömningen samlas omfattande information in om klientens livssituation och de faktorer som påverkar hans aktivitetsmöjligheter. Ergoterapeuten gör tillsammans med klienten en realistisk beskrivning av hans aktivitetsmöjligheter. Därefter görs en plan över hur klientens aktivitetsmöjligheter och livskvalitet kan förbättras. Detta görs genom att ergoterapeuten sätter informationen om klientens liv och aktiviteter i relation till sin egen sakkunskap, teoretisk kunskap, vetenskapliga forskningsresultat, lagar samt till övriga avtal och normer. Den gemensamma överläggningen om klientens aktivitetsmöjligheter fokuserar på framtiden. Under terapins gång samlar ergoterapeuten kontinuerligt in information och bedömer tillsammans med klienten hur aktivitetsmöjligheterna har framskridit och faktorer som har inverkat på dessa. RT110 Utreda behovet av ergoterapi Ergoterapeuten utreder orsaken till att klienten kommer till ergoterapin och samlar information om bakgrundsfaktorer (ålder, kön, civilstånd, yrke osv.), bekantar sig med remissen samt bedömer behovet av intervention utgående från uppgifter i remissen eller utifrån teamets arbete. RT120 Utreda klientens livssituation Ergoterapeuten utreder klientens livssituation, d.v.s. individuella faktorer och faktorer i hans närmiljö som inverkar på hans aktivitetsmöjligheter. Klientens livssituation kan utredas genom intervju, frågor och exempelvis genom själv-värdering. Punkt RT120 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i utredning av klientens livssituation (RT121-T122 ). RT121 Utreda individuella faktorer som påverkar klientens liv Ergoterapeuten utreder de individuella faktorer som påverkar klientens liv, bl.a. klientens livsberättelse, livsstil, livshistoria, tillfredsställelse, framtidsförväntningar och utmaningar samt värderingar, intressen, roller, vanor, rutiner och andra individuella och meningsfulla faktorer som påverkar hans livssituation RT122 Utreda faktorer som påverkar klientens aktivitetsmiljö Ergoterapeuten utreder faktorer i klientens aktivitetsmiljö. Hit hör bl.a. materiella faktorer (naturen och av människan producerade produkter, teknologi samt byggnader och konstruktioner), kulturella faktorer (samhällsvärderingar, vanor, rutiner, regler, normer) och sociala faktorer (anhöriga, assistenter, av samhället ordnade stödfunktioner) i omgivningen. RT130 Bedöma bemästrandet av aktivitetsområden

2 2 Ergoterapeuten bedömer tillsammans med klienten hans möjligheter att förverkliga och att bemästra för honom meningsfulla aktiviteter och aktivitets-områden. I bedömningen beaktas klientens behov och önskemål för varje separat aktivitetsområde. Punkt RT130 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i bedömning av klientens förmåga att bemästra aktivitets-områden (RT131 RT138). RT131 Bedöma personlig ADL Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att klara av- och påklädning (t.ex. lämplig och vårdad klädsel), personlig hygien och kroppsvård (t.ex. borsta tänder, klippa naglar), wc-funktioner, att sköta sin hälsa, att äta, matvanor, sexuell aktivitet, (att delta i aktiviteter som ger sexuell tillfredsställelse) att sköta om personliga tillbehör så som glasögon, hörapparat, ortos och proteser samt förflyttning i samband med aktivitet. RT132 Bedöma instrumentell ADL Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att kunna planera och uträtta ärenden t.ex. att göra uppköp, att hantera pengar och att besöka myndigheter. Då det gäller hemmet bedöms hur klienten tillreder mat, klarar av hushållarbete (ex. klädvård, att städa, diska och använda hushållsmaskiner), tar hand om hushållets inventarier, växter och djur. Till hemlivet hör också att ta hand om andra personer, t.ex. att ordna vård för och sköta barn. RT133 Bedöma skolgång och studier Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att delta i handledda inlärningssituationer i dagvård och undervisning samt i studier på olika utbildningsstadier. Skolgång och studier innefattar även studier som hör till individens intressen och som kan vara inofficiella till sin karaktär. RT134 Bedöma arbetsförmåga och utförande av arbete Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att delta i förvärvsarbete och frivilligarbete, i vilket ingår kunskap om möjliga arbetsuppgifter, att söka jobb, utföra arbetet och avsluta ett anställningsförhållande. RT135 Bedöma delaktighet i samhället Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att delta i officiell och inofficiell föreningsverksamhet samt att sköta förtroendeuppdrag. RT136 Bedöma fritid Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att delta i aktiviteter som grundar sig på klientens eget intresse och frivillighet och vars syfte är att öka individens resurser. RT137 Bedöma lek Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att delta i lekaktiviteter, exempelvis undersökande lek, fantasilek, lek och spel med regler eller symbolisk lek. Ergoterapeuten bedömer hur redskap kopplade till leken används på ett ändamålsenligt sätt. RT138 Bedöma vila

3 3 Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter till tillräcklig vila samt balansen mellan aktivitet och vila, t.ex. genom uppföljning och bedömning av tidsanvändning. RT140 Bedöma möjligheter att klara sig i omgivningen Ergoterapeuten kartlägger hinder och möjligheter i omgivningen, samt hur omgivningen påverkar klientens förmåga att klara sig och fungera i denna. Punkt RT140 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i bedömning av klientens möjligheter att klara sig i omgivningen (RT141-RT143). RT141 Bedöma behov av service Ergoterapeuten bedömer klientens boendesituation och behovet av stödfunktioner och hjälp för att han ska klara sig i sin omgivning (t.ex. serviceboende, hemtjänst, personlig assistent, egenvårdare eller färd-tjänst). RT142 Bedöma agerandet i livsmiljö Ergoterapeuten bedömer hur klienten klarar sig i sin egen livsmiljö och i dess närområden. RT143 Bedöma anpassningsbehov i bostad och närmiljö Ergoterapeuten bedömer anpassningsbehov i klientens fysiska närmiljö. RT150 Bedöma färdigheter Ergoterapeuten bedömer hur klienten fungerar i utförande av aktivitet. Upp-märksamhet fästs vid handlingar som kan observeras, d.v.s. vid olika delar av aktiviteten. Information från bedömningen av färdigheter används för att klargöra de faktorer som begränsar klientens självständighet, effektivitet och säkerhet i aktiviteter. Informationen används också i syfte att skapa en effektiv inriktning på ergoterapin. Punkt RT150 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i bedömning av färdigheter (RT151- RT155). RT151 Bedöma motoriska färdigheter Ergoterapeuten bedömer synligt motoriskt utförande, exempelvis hur klienten förflyttar sig, använder och flyttar föremål i aktivitetsutförande. Motoriska färdigheter är, bl.a. färdighet att hålla sig i upprätt ställning och hålla vissa delar av kroppen i ett specifikt läge eller i en position under genomförande av aktivitet, färdighet till rörelse och koordination, anpassning och användning av styrka och anpassning av energinivå. RT152 Bedöma processfärdigheter Ergoterapeuten bedömer synliga handlingar, exempelvis hur klienten gör för att behärska och reglera sin aktivitet så att den tänkta uppgiften utförs planenligt. RT153 Bedöma psykiska färdigheter Ergoterapeuten bedömer klientens färdigheter att känna igen, uttrycka och bemästra känslor och känsloupplevelser under genomförande av aktivitet. RT154 Bedöma sociala färdigheter

4 4 Ergoterapeuten bedömer klientens interaktion med människor i samband med sociala sammanhang. RT155 Bedöma etiska färdigheter Ergoterapeuten bedömer klientens färdigheter att reflektera över sina handlingar och deras konsekvenser. RT160 Bedöma förmågor Ergoterapeuten bedömer de förmågor som klientens färdigheter består av. Bedömning av förmågor innebär en detaljerad bedömning av de grundläggande förmågor som behövs i aktiviteter. Detta innebär att ergoterapeuten skapar situationer där varje separat förmåga kan bedömas genom observation och/eller genom att använda test- och mätinstrument. Den insamlade informa-tionen från bedömningen av förmågor kan användas för att utreda faktorer som begränsar färdigheterna. Informationen används också i syfte att skapa en effektiv inriktning på ergoterapin. Ergoterapeuten kan inte enbart på basen av en bedömning av förmågor bedöma exempelvis ett barns skolmognad, en klients arbetsförmåga eller förmåga att bo självständigt. Punkt RT160 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i bedömning av förmågor (RT161-RT165). RT161 Bedöma sensoriska förmågor Ergoterapeuten bedömer klientens förmåga att ta emot sensorisk, via sinnena förmedlad information, om förhållanden och förändringar i den egna kroppen och i omgivningen. Vid bedömning av sensorisk förmåga kan man testa till exempel klientens smärtkänsel, ytkänsel eller djupkänsel. RT162 Bedöma motoriska förmågor Ergoterapeuten bedömer klientens förmåga att utföra rörelser och hantera föremål. Man testar och mäter t.ex. klientens huvud- och kropps-hållning eller handens finmotorik, kraft och fingerfärdighet. RT163 Bedöma kognitiva förmågor Ergoterapeuten bedömer klientens kognitiva förmåga. I samband med strukturerade uppgifter observeras exempelvis klientens orienterings- och uppmärksamhetsförmåga samt minne. RT164 Bedöma psykiska förmågor Ergoterapeuten bedömer klientens förmåga att identifiera känslor och uttrycka sin egen vilja. RT165 Bedöma sociala förmågor Ergoterapeuten bedömer klientens förmåga att förstå och hantera information och dess innehåll och förmedling i olika kommunikativa situationer. Informationen kan ha olika former. Den kan vara verbal, icke-verbal (kroppsspråk, allmänna tecken och symboler, skisser och fotografier), skriftlig eller i form av teckenspråk. RT166 Bedöma etisk förmåga

5 5 Ergoterapeuten bedömer klientens förmåga att förstå och bemästra egna rättigheter och skyldigheter, förmåga att skilja på gott och ont samt rätt och fel. Då man planerar och reflekterar kring en aktivitet, bedöms och diskuteras den etiska förmågan tillsammans med klienten. RT170 Bedöma andra faktorer som möjliggör aktivitetsutförande Ergoterapeuten bedömer aktivitetsområden, färdigheter och förmågor till aktivitet. Samtidigt bedömer ergoterapeuten andra åtgärder som gör det möjligt för klienten att utföra aktiviteter. Punkt RT170 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i bedömning av andra faktorer som möjliggör aktivitetsutförande (RT171 - RT172). RT171 Bedöma behov av ortos Ergoterapeuten bedömer klientens behov av ortos, exempelvis för smärtlindring, för att korrigera felställningar eller som postoperativ vård. RT172 Bedöma behov av hjälpmedel Ergoterapeuten bedömer klientens behov av hjälpmedel som kan möjliggöra olika aktiviteter. Det kan exempelvis bedömas om det utprovade hjälpmedlet är till nytta för klienten i måltids- eller arbetssituationer. RT180 Sammanfatta och bedöma faktorer som kan befrämja klientens aktivitetsmöjligheter Ergoterapeuten gör tillsammans med klienten och/eller hans anhöriga en sammanfattning och utvärdering av klientens aktivitetsmöjligheter. RT190 Annan bedömning av klientens aktivitetsmöjligheter RT2 BEFRÄMJA KLIENTENS AKTIVITETSMÖJLIGHETER I ergoterapi befrämjar man medvetet och målinriktat klientens aktivitetsmöjligheter för att förbättra hans livskvalitet. Att befrämja klientens aktivitetsmöjligheter grundar sig på en bedömning och en plan som man har gjort upp tillsammans med klienten och/eller hans anhöriga. Befrämjandet av klientens aktivitetsmöjligheter inriktas på både klientens aktivitet och dess delfaktorer samt omgivningen och dess delfaktorer. Befrämjandet av klientens aktivitetsmöjligheter kan förverkligas individuellt eller i grupp i klientens naturliga aktivitetsmiljö, olika samfund eller under tillfälliga vistelser på institution t.ex. på sjukhus, rehabiliteringscentra eller på terapeutens mottagning. RT210 Planera befrämjande av aktivitetsmöjligheter Ergoterapeuten och klienten gör tillsammans upp en plan där det finns en beskrivning av de uppställda målen för klientens ergoterapi och det närmelsesätt som valts för att nå de uppställda målen. Ergoterapiplanen baserar sig på information från ergoterapeutens bedömning av klientens aktivitetsförmåga, de mål som klienten uttalat, klientens värderingar och bild av sig själv som aktör samt de möjligheter som finns inom ergoterapin för att kunna förverkliga planen (ex. resurser, utrymmen, redskap, regler). Ergoterapeuten och klienten följer upp planen under hela ergoterapiprocessen och vid behov kan planen ändras. RT220 Förbereda enskilt terapitillfälle

6 6 För att befrämja klientens individuella aktivitetsmöjligheter planerar och förbereder ergoterapeuten terapitillfället i förväg genom att anskaffa och ordna redskap, material och utrustning som behövs. Till ett enskilt terapitillfälle hör också städning och återställande av utrymmet efter terapin. RT230 Befrämja bemästrandet av aktivitetsområden Ergoterapeuten arbetar tillsammans med klienten för att befrämja hans möjligheter att förverkliga och klara av de aktiviteter som är viktiga för honom. Ergoterapeuten befrämjar klientens möjligheter till ett balanserat och gott liv. Hon söker efter olika sätt att med vars hjälp klienten bättre än förut kan behärska de faktorer som hör till hans aktivitetsområden. Punkt RT230 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i befrämjande av aktivitetsområden (RT231-RT238 ). RT231Befrämja personlig ADL Innebär att befrämja klientens möjligheter att klara av- och påklädning (t.ex. lämplig och vårdad klädsel), personlig hygien och kroppsvård (t.ex. borsta tänder, klippa naglar), wc-funktioner, att sköta sin hälsa, att äta, matvanor, sexuell aktivitet, förflyttning i samband med aktivitet. Hit hör också befrämjande av att använda och sköta om personliga tillbehör såsom glasögon, hörapparat, ortos och proteser. RT232 Befrämja instrumentell ADL Innebär att befrämja klientens möjligheter att kunna planera och uträtta ärenden t.ex. att göra uppköp, att hantera pengar och att besöka myndigheter. Då det gäller hemmet befrämjas klientens möjligheter att tillreda mat, klara av hushållarbete (ex. klädvård, att städa, diska och använda hushållsmaskiner), ta hand om hushållets inventarier, växter och djur. Till hemlivet hör också att ta hand om andra personer, t.ex. att ordna vård för och sköta barn. RT233 Befrämja skolgång och studier Innebär att befrämja klientens möjligheter att delta i handledda inlärningssituationer i dagvård och undervisning samt i studier på olika utbildningsstadier. Skolgång och studier innefattar även studier som hör till individens intressen och som kan vara inofficiella till sin karaktär. RT234 Befrämja arbetsförmåga och utförande av arbete Innebär att befrämja klientens möjligheter att delta i förvärvsarbete och frivilligarbete, i vilket ingår kunskap om möjliga arbetsuppgifter, att söka jobb, utföra arbetet och avsluta ett anställningsförhållande. RT235 Befrämja delaktighet i samhället Innebär att befrämja klientens möjligheter att delta i officiell och inofficiell föreningsverksamhet samt att sköta förtroendeuppdrag. RT236 Befrämja fritid Innebär att befrämja klientens möjligheter att delta i aktiviteter som grundar sig på klientens eget intresse och frivillighet och vars syfte är att öka individens resurser. Att befrämja aktiviteter som ökar klientens egna resurser och som baserar sig på hans eget intresse och frivillighet.

7 7 RT237 Befrämja lek Innebär att befrämja möjligheter att delta i lekaktiviteter, exempelvis undersökande lek, fantasilek, lek och spel med regler eller symbolisk lek. RT238 Befrämja vila Innebär att befrämja klientens möjligheter att spara sina resurser genom att hjälpa klienten att komma till insikt om förhållandet mellan vila och aktivt görande i hans vardag och genom att hjälpa honom att balansera detta förhållande. Utöver detta kan klienten läras metoder för avslappning och olika avslappningssätt. RT240 Befrämja att klara sig i omgivningen Ergoterapeuten planerar, organiserar och befrämjar klientens möjlighet att forma sin omgivning så att han kan agera och klara sig i den. Punkt RT240 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i befrämjandet att klara sig i omgivningen (RT241-RT243). RT241 Planera och ordna service Innebär att ergoterapeuten planerar och ordnar service som stöder klientens boende och möjligheter att klara sig i omgivningen samt sam-arbetar med nätverk som stöder klientens aktivitetsmöjligheter. RT242 Befrämja agerande i livsmiljö Innebär att befrämja klientens möjligheter att klara sig i sin fysiska omgivning. RT243 Planera och uppfölja anpassningar i bostad och närmiljö Ergoterapeuten planerar anpassningsarbete, framlägger planen, samarbetar med dem som förverkligar förändringarna och med övriga involverade. Ergoterapeuten följer även upp hur förändringsarbetet förverkligas och dess inverkan på klientens aktivitetsförmåga. RT250 Stärka färdigheter i aktivitetsutförande För att stärka färdigheter använder ergoterapeuten sådana uppgifter som är tillräckligt utmanande och viktiga för klienten med tanke på framtiden och olika aktivitetsområdena. Punkt RT250 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i att stärka färdigheter i aktivitetsutförandet (RT251-RT255). RT251 Stärka motoriska färdigheter Innebär att stärka klientens synliga motoriska utförande, förflyttning och färdigheter att använda och flytta föremål under ändamålsenliga och meningsfulla aktiviteter. RT252 Stärka processfärdigheter Innebär att genom ändamålsenliga och meningsfulla aktiviteter stärka klientens synliga färdigheter att bemästra och reglera aktiviteter. Genom att stärka processfärdigheterna strävar man efter att den tänkta uppgiften utförs planenligt. RT253 Stärka psykiska färdigheter

8 8 Innebär att genom ändamålsenliga och meningsfulla aktiviteter stärka klientens färdigheter att känna igen, uttrycka och bemästra känslor och affektioner. Klienten har möjlighet att i grupp eller tillsammans med ergoterapeuten träna att känna igen känslor, att uttrycka sig och att bemästra dessa så att den tänkta uppgiften blir utförd enligt planen. RT254 Stärka sociala färdigheter Innebär att genom betydelsefulla och meningsfulla aktiviteter stärka klientens synliga kommunikations- och interaktionsfärdigheter. RT255 Stärka etiska färdigheter Innebär att stärka klientens färdigheter att beakta trygghet, nyttighet och behaglighet i planering och utförande av aktivitet. Vid träning av etiska färdigheter beaktar man regler och normer samt tränar förmågan att kunna beakta konsekvenser av aktiviteten redan i planeringsskedet. Under träningen förstärks klientens färdighet att bedöma sin handling efteråt, d.v.s. reflektion. Vid träning av etiska färdigheter stärks klientens ansvarstagande över gjorda handlingar samt de konsekvenser de medför. RT260 Förbättra förmågor i aktivitetsutförande Ergoterapeuten förbättrar förmågor som behövs i aktiviteter genom att träna färdigheternas delfaktorer. Detta förutsätter bland annat redskap och träningsprogram vilka är planerade för att träna förmågor. Förmågor ligger som grund för färdigheter. Punkt RT260 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i att förbättra förmågor (RT261 -RT266). RT261 Förbättra sensoriska förmågor Innebär att förbättra klientens förmåga att ta emot sensorisk, via sinnena förmedlad information, om förhållanden och förändringar i den egna kroppen och i omgivningen. Träning av sensoriska förmågor kan bestå av att kunna observera och särskilja hörsel-, syn-, lukt- smak- och känselförnimmelser, som exempelvis träning av metoder att bemästra smärta. RT262 Förbättra motoriska förmågor Innebär att förbättra klientens förmåga att utföra motoriska rörelser, att handskas med föremål, att reglera styrka och rörelseomfång samt finmotorik. RT263 Förbättra kognitiva förmågor Att förbättra de förmågor som inverkar på klientens medvetenhet och problemlösning som bl.a. medvetande, orientering, intelligens, uppmärksamhet, minne, tänkande, begreppsbildning, organisering och planering, tidshantering, flexibilitet, medvetandegörande, kritisk förmåga och problemlösning. RT264 Förbättra psykiska förmågor Innebär att förbättra klientens förmågor som hör till känslor och motivation samt påverkar görandet, bland annat igenkännande av känslor, styrka, betydelsefullhet och reglering av olika sinnesstämningar, motivation samt bemästrande av infall.

9 9 RT265 Förbättra sociala förmågor Innebär att förbättra klientens förmåga att förstå och bemästra kommunikation och interaktion. RT266 Förbättra etisk förmåga Innebär att förbättra klientens förmåga att förstå och bemästra sina egna rättigheter och skyldigheter samt förmåga att skilja mellan gott och ont samt rätt och fel. Träning av den etiska förmågan aktualiseras genom att göra val och argumentera för sina val. RT270 Befrämja andra faktorer som möjliggör aktivitetsutförande Ergoterapeuten använder i sitt arbete olika sätt för att befrämja klientens möjligheter att agera. Möjligheterna att agera kan exempelvis ske med hjälp av ortoser och hjälpmedel. Ergoterapeuten tillverkar ortoser och hjälpmedel som möjliggör aktivitet eller anpassar redan befintliga föremål och hjälpmedel för att befrämja klientens aktivitet. Punkt RT270 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i andra faktorer som möjliggör aktivitetsutförande (RT271-RT274 ). RT271 Tillverkning av ortos Innebär att planera och tillverka individuell ortos till klienten samt att fylla i nödvändiga dokument rörande ortosen. RT272 Utprovning och överlåtelse av ortos, undervisning och uppföljning av ortosanvändning Innebär att prova ut individuellt tillverkad eller färdig ortos till klienten. Ergoterapeuten ger råd och handleder i användandet av ortosen samt ger muntliga och skriftliga instruktioner om ortosen. Ergoterapeuten kommer överens med klienten om hur uppföljning av ortosanvändningen ska ske. RT273 Tillverkning av hjälpmedel Planering och tillverkning av individuella hjälpmedel för klienten samt ifyllande av nödvändiga dokument rörande hjälpmedel. RT274 Utprovning och överlåtelse av hjälpmedel, undervisning och uppföljning av hjälpmedelsanvändning Innebär att prova ut hjälpmedel för klienten. Ergoterapeuten undervisar klienten i användandet av hjälpmedlet, vid behov undervisas också klientens assistent och anhöriga. I samband med överlåtelsen ger ergoterapeuten skriftliga instruktioner om hjälpmedelsanvändningen och ordnar med låneavtalet. Ergoterapeuten kommer överens med klienten om hur uppföljning av hjälpmedelsanvändningen ska ske. RT280 Sammanfattning av faktorer som befrämjar klientens aktivitetsmöjligheter Ergoterapeuten gör tillsammans med klienten en sammanfattning över hur klientens aktivitetsmöjligheter befrämjas. RT290 Andra insatser för att befrämja klientens aktivitetsmöjligheter

10 10 RT3 GE RÅD OCH HANDLEDA I BEFRÄMJANDE AV AKTIVITETSMÖJLIGHETER Klienten och hans närmaste får råd och handledning individuellt eller i grupp för att befrämja aktivitetsmöjligheter. Rådgivningen och handledningen kan vara verbal, konkret eller visuell, t.ex. med hjälp av video. Handledning och rådgivning kan även ges per telefon eller med hjälp av datateknik. RT310 Ge råd och handleda i bemästrande av aktivitetsområden Ergoterapeuten ger råd och handleder klienten för att underlätta den personliga vården, t.ex. påklädning och intagande av föda. RT320 Ge råd och handleda i stärkande av färdigheter Ergoterapeuten diskuterar med klienten om tillvägagångssätt som kan underlätta utförandet av uppgifter som är meningsfulla och betydelsefulla för klienten. Ergoterapeuten ger råd och handleder klienten hur han kan upprätthålla sina färdigheter och fungera självständigt, effektivt och tryggt. RT330 Ge råd och handleda förbättrande av förmågor i aktivitetsutförande Ergoterapeuten diskuterar med klienten om tillvägagångssätt som kan förbättra eller upprätthålla en enskild prestation inom något aktivitetsområde. Ergoterapeuten ger råd och handleder klienten i hans individuella träningsprogram med vilken han kan upprätthålla och förbättra sina förmågor. RT340 Ge råd och handleda i att klara sig i omgivningen Ergoterapeuten ger råd och handleder klienten för att förbättra hans aktivitetsmöjligheter och möjligheter att klara sig i sin omgivning i ärenden som berör anskaffning av tjänster och anpassning av närmiljön. RT350 Ge råd och handleda i ortosanvändning Ergoterapeuten ger råd och handleder klienten i ortosanvändning samt i ärenden som berör anskaffning och utlåning av ortos. RT360 Ge råd och handleda i hjälpmedelsanvändning Ergoterapeuten ger råd och handleder klienten i hjälpmedelsfrågor, hur han anskaffar, använder och lånar dem. RT370 Ge råd och handleda i utnyttjande av rehabiliteringstjänster Ergoterapeuten diskuterar med klienten om hans behov av rehabilitering och de möjligheter som ergoterapin erbjuder. Ergoterapeuten ger råd och hand-leder klienten i att använda ergoterapieller andra rehabiliteringstjänster samt i ärenden som berör anskaffning av service och uppgörande av kontrakt. RT390 Annan rådgivning och handledning som befrämjar klientens aktivitetsmöjligheter RT4 ANNAT KLIENTARBETE I ERGOTERAPI För att kunna ge ergoterapi bör ergoterapeuten även utföra annat arbete som stöder klientens ergoterapi. Insamling av data om klienten, vidareinformation och dokumentation om klientens ergote-

11 11 rapi är exempel på annat klientarbete. Insamlingen av data och informationen kan ske med hjälp av skriftliga dokument, telefon, e-post, annan elektronisk dokumentation eller på olika sammanträden. Dokumentation av ergoterapi innehåller uppföljning och bedömning av klientens aktivitetsförmåga i ergoterapiprocessens olika skeden samt statistik över klientbesök. RT410 Insamling av data Ergoterapeuten samlar information som grund för genomförandet av ergoterapin från t.ex. socialoch hälsovårdspersonal, klientdokument, litteratur samt undersökningar. Insamling av data stöder planering, genomförande och utvärdering av klientens ergoterapi. RT420 Samarbete med klienten, hans anhöriga och nätverk Ergoterapeuten samarbetar med klienten, hans anhöriga och sociala nätverk. Samarbetet stöder planeringen av klientens ergoterapi och möjliggör genomförandet av terapin. Samarbetet kan ske genom telefonsamtal eller olika diskussioner och förhandlingar. Punkt RT420 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera samarbetets innehåll (RT421-RT422 ). RT421 Deltagande i sammanträden Ergoterapeuten deltar i planerings- och bedömningsmöten samt andra sammanträden som berör klientens vård, omsorg eller annan service. Ergoterapeuten ger information om klientens ergoterapi till övrig personal som deltar i hans vård. RT422 Deltagande i rehabiliteringssamarbete Ergoterapeuten deltar i möten, sammanträden och samarbetsgrupper som berör planering, genomförande och evaluering av klientens rehabilitering. RT430 Konsultation Ergoterapeuten ger expertrådgivning i frågor som berör en viss klients ergoterapi. RT440 Dokumentation Ergoterapeuten dokumenterar genomförandet av ergoterapin och informa-tion om klientens aktivitetsförmåga i patientjournalen och i andra dokument genom att t.ex. skriva, videofilma eller fotografera. Dokumentation innefattar också rapportering om ergoterapin, att skriva utlåtanden, förmedla information om ergoterapin till vård-, rehabiliterings- eller serviceplaner samt klientrelaterad statistik. Punkt RT440 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i dokumentationen (RT441-RT443 ). RT441 Journalföring Genomförandet av ergoterapin samt resultat rapporteras i patientjournalen eller i klientens andra dokument. RT442 Videoinspelning, fotografering Ergoterapins genomförande eller t.ex. klientens aktivitetsförmåga kan dokumenteras genom videoinspelning, fotografering eller motsvarande metoder. RT443 Sammanställa utlåtande

12 12 TR490 Annat klientarbete Utlåtande sammanställs t.ex. om klientens aktivitetsförmåga, arbetsförmåga eller ändringsbehov som gäller hjälpmedel eller bostad. RT5 EXPERTIS- OCH UTBILDNINGSUPPGIFTER Den examen som yrket kräver är grunden för expertis inom ergoterapi. Expertisen fördjupas genom arbetserfarenhet. Kunnandet baserar sig på teoretisk och vetenskaplig kunskap inom yrkesområdet, empiriska uppgifter samt på beaktande av särdrag i enstaka situationer. Innehållet i sakkunskapen står alltid i relation till arbetsuppgifterna och aktivitetsmiljön. Sakkunskap kan innebära att på bred basis behärska ergoterapins yrkesområde eller ett mer djupgående kunnande inom något av yrkets specialområden. Ergoterapeuten fungerar som expert och utbildare för att befrämja medborgarnas välmående. RT510 Fungera som expert Ergoterapeuten fungerar som expert inom flera specialområden. Hon kan fungera som expert t.ex. i en specifik metod, i ett arbetsforum, ergoterapiverksamhet eller inom rehabilitering. Ergoterapeuten fungerar som expert i olika arbetsuppgifter, projekt, organisationer i både nationella och internationella samarbetsnätverk. Hon deltar i planering av rehabilitering på olika nivåer i samhället samt i allmänna social- och hälsopolitiska diskussioner. Som expert handlar ergoterapeuten enligt yrkets etiska kod. Punkt RT510 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i att fungera som expert (RT511-RT513). RT511 Fungera som expert lokalt och regionalt Ergoterapeuten fungerar som expert i lokalt och regionalt samarbete samt i olika projekt och arbetsgrupper. Hon deltar som talesman för ergoterapin t.ex. i utveckling av servicekedjan inom ett kliniskt special-område, utarbetande av lokal vårdkedja eller i patientorganisationens projekt som utvecklar servicen. RT512 Fungera som expert i nationella och internationella sam-arbetsnätverk Ergoterapeuten fungerar som expert i nationella och internationella samarbetsnätverk. Exempel på sådana nätverk är nationella och internationella forsknings- eller utvecklingsprojekt. RT513 Expertrådgivning Ergoterapeuten fungerar som expertrådgivare i enskilda frågor som berör ergoterapi. Det kan vara fråga om muntligt eller skriftligt ställningstagande som berör t.ex. produktion av service, behov av tjänster eller samhällsplanering. RT520 Fungera som utbildare och handledare Ergoterapeuten förmedlar kunskap om yrket och marknadsför ergoterapi-tjänster genom att utbilda och handleda kollegor samt samarbetspartner i ärenden som gäller ergoterapeutens egna verksamhetsområden och specialkunnande. Ergoterapeuten är arbetslivets expert i fråga om ergoterapeututbildningar. Ergoterapeutens undervisning och handledning kan vara antingen mera omfat-

13 13 tande arbetshelheter, särskilda arbetsuppgifter eller uppgifter i det dagliga samarbetet med tillhörande nätverksgrupp. Punkt RT520 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i utförandet som utbildare och handledare (RT521-RT525). RT521 Fungera som utbildare Ergoterapeuten planerar, förbereder och genomför t.ex. enskilda föreläsningar, utbildningar eller annan kursverksamhet. RT522 Handledning och undervisning av ergoterapeutstuderande Ergoterapeuten möjliggör studerandes yrkesutveckling och lärande genom att planera och ordna praktiktillfällen. Ergoterapeuten deltar i bedömningen av studerandes inlärning och är arbetslivets expert vad gäller ergoterapeututbildningen. RT523 Handledning av övrig personal och studerande Ergoterapeuten ger övrig personal och studerande handledning och information om ergoterapins yrkesområde och ärenden som berör enhetens verksamhet. Handledningen sker vid enskilda tillfällen, t.ex. vid presentation av servicen. RT524 Introduktion i arbetet Ergoterapeuten ger nya kollegor, kollegor som återvänder till arbetet eller byter arbetsuppgifter eller andra nya arbetstagare en introduktion/inskolning i arbetet. Syftet med introduktionen/inskolningen är att arbetstagaren lär känna arbetsplatsen, d.v.s. verksamhets- eller serviceidén, verksamhetskulturen, arbetskamraterna, samarbetspartners, arbetsrelaterade förväntningar och arbetsuppgifter. Introduktion är långsiktig och systematisk handledning. RT525 Fungera som handledare Ergoterapeuten ger handledning (arbetshandledning) till kollegor och annan personal. Handledningen baserar sig på en gemensam överenskommelse mellan handledaren och den som handleds. Handledaren stödjer den som handleds i att samarbeta, att utveckla arbetet, att lära i arbetet och att orka i sitt arbete. Ergoterapeuten har det specialkunnande som krävs för att fungera som handledare. RT530 Producera yrkesspecifikt material Ergoterapeuten producerar studiematerial (publicerat eller opublicerat) till arbetstagare eller för att förmedla kunskap om yrket. Det kan vara fråga om informationsmaterial, material om ergoterapins specialfrågor eller publikationer som presenterar forskningsresultat. Material som är riktat till kollegor syftar till att väcka diskussion inom det egna yrkesområdet och att stödja ergoterapins- utveckling. Punkt RT530 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i att producera yrkesspecifikt material (RT531-RT532). RT531 Producera informationsmaterial för terapiarbete Ergoterapeuten färdigställer ergoterapimaterial för olika klient- eller befolkningsgrupper som t.ex. skötselråd för ortoser, material om hälsofostran, informationsblad eller annat allmänt rådgivnings- och handledningsmaterial.

14 14 RT532 Publicering Ergoterapeuten producerar studiematerial, instruktionsböcker, posters, artiklar, rapporter, audiovisuellt material, nätpublikationer och medverkar i bokprojekt. RT590 Andra expertis- och utbildningsuppgifter RT9 LEDARSKAP OCH UTVECKLING Ergoterapeuten kan fungera som chef för sitt arbete, sin arbetsgrupp eller enhet. Chefen leder och utvecklar serviceproduktionen genom att för personalen skapa förutsättningar att erbjuda god klientservice och utveckla arbetet. Som chef för arbetet har ergoterapeuten helhetsansvar för utvecklingen av sitt yrkesområde och för utvecklingen av ergoterapiservicen på sin arbetsplats. Utveckling av eget kunnande och upprätthållande av yrkesskicklighet samt aktivt deltagande i forskningsoch utvecklingsverksamhet förstärker grunden för framgångsrik ergoterapi. RT910 Ledarskap Ergoterapeuten tar som chef eller självständig ergoterapeut hand om allmänna och personaladministrativa uppgifter som hör till arbetet samt uppgifter som anknyter till planering av enhetens verksamhet och ledning. Punkt RT910 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i ledarskapet (RT911-RT912). RT911 Leda verksamhet och ekonomi Ergoterapeuten planerar och beslutar om anskaffningar, arbetsutrymmen, servicens innehåll och försäljningen av servicen samt fördelningen av resurser. Till uppföljningsuppgifterna hör också bl.a. statistiköversikt över budgetutfallet och serviceproduktionen. RT912 Personalledning Ergoterapeuten planerar och följer upp personalens tidsanvändning, rekryterar och genomför utvecklingssamtal med personalen. Andra uppgifter är t.ex. att ordna utbildning eller möjlighet till utbildning samt verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan. RT920 Utveckla expertiskunskap och yrkesskicklighet Ergoterapeuten ansvarar för att hennes yrkesskicklighet upprätthålls och utvecklas så att servicen till klienten är så högklassig och målinriktad som möjligt. Ergoterapeuten utvecklar sin yrkesskicklighet genom utbildning och handledning. Sakkunskapen utvecklas därtill genom att man följer nationell och internationell utveckling inom det egna yrkesområdet och deltar i projektarbeten. Punkt RT920 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i utveckling av expertiskunskap och yrkesskicklighet (RT911-RT912). RT921 Delta i utbildning Ergoterapeuten utvecklar och upprätthåller sin yrkesskicklighet genom att delta i enskilda föreläsningar som utvecklar det teoretiska eller praktiska kunnandet, i utbild-

15 15 ningsdagar, i utbildning som pågår en längre tid eller i kompletterande utbildning och fortbildning. RT922 Delta i handledning Ergoterapeuten tar ansvar för att upprätthålla och utveckla sin yrkes-skicklighet genom att delta i individuell handledning (arbetshandledning) eller grupphandledning. Avsikten med handledning är att få nya perspektiv på det egna arbete och arbetets utveckling. Handledningen ger bättre förutsättningar att orka i arbetet, stödjer yrkesmässig utveckling och är till nytta då man utreder problem som berör arbetet och arbetsgemenskapen. RT923 Studera facklitteratur Ergoterapeuten sätter sig in i material som utvecklar kunnandet, exempelvis fackpublikationer, vetenskapliga undersökningar som hänför sig till social- och hälsovårdssektorn och ergoterapin, samt nationella och internationella rekommendationer och lagstiftningar. RT930 Forsknings- och utvecklingsarbete Ergoterapeutens forsknings- och utvecklingsarbete syftar till att utveckla innehållet i den service som tillhandahålls och att införa nya serviceformer. Utvecklingsarbetet sker genom kontinuerlig och systematisk uppföljning, förbättring och säkring av kvaliteten. Ergoterapeuten gör forsknings- och utvecklingsarbete i samarbete med sina nätverksgrupper. Punkt RT930 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i forsknings- och utvecklingsarbetet (RT911-RT912). RT931 Utvecklingsarbete Ergoterapeuten deltar exempelvis då serviceprodukter utvecklas för nya klientgrupper eller då en ny verksamhetsform tas i bruk. RT932 Kvalitetsledning Ergoterapeuten utvärderar kvaliteten på den egna verksamheten och de egna tjänsterna bl.a. med hjälp av feedback av klienter samt genom självvärdering och kollegial utvärdering (peer review). En central del i ergoterapins dokumenterade kvalitetssystem är beskrivning av och direktiv för både utvärderingsprocesser och kärnprocesser inom ergoterapi. RT933 Forskning Ergoterapeuten deltar i vetenskapligt forskningsarbete. RT940 Marknadsföring och information Ergoterapeuten marknadsför och informerar om ergoterapitjänster genom att presentera arbetets och servicens innehåll för arbetsgemenskapen eller för olika nätverksgrupper. Marknadsföringsoch informationsevenemangen omfattar också öppet hus- och andra PR-tillfällen samt guidning av besökare. Spridning av det skriftliga och audiovisuella presentationsmaterialet genom intranät eller internet är en del av marknadsförings- och informationsverksamheten. RT950 Organisering och kontorsuppgifter

16 16 Ergoterapeuten sammanställer arbetstidsplaner, arkiverar, hanterar post, kopierar och sköter andra slags kontorsuppgifter. Till kontorsuppgifter och organisering hör även att sköta korrespondensen och värna om kunderna samt registrering och lagerbokföring. RT990 Andra uppgifter inom ledarskap och utveckling