ERGOTERAPITERMINOLOGI 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ERGOTERAPITERMINOLOGI 2003"

Transkript

1 Finlands kommunförbund & Finlands Ergoterapeutförbund rf ERGOTERAPITERMINOLOGI 2003 R = Rehabilitation T= Toimintaterapia RT1 BEDÖMA KLIENTENS AKTIVITETSMÖJLIGHETER Som grund för bedömningen samlas omfattande information in om klientens livssituation och de faktorer som påverkar hans aktivitetsmöjligheter. Ergoterapeuten gör tillsammans med klienten en realistisk beskrivning av hans aktivitetsmöjligheter. Därefter görs en plan över hur klientens aktivitetsmöjligheter och livskvalitet kan förbättras. Detta görs genom att ergoterapeuten sätter informationen om klientens liv och aktiviteter i relation till sin egen sakkunskap, teoretisk kunskap, vetenskapliga forskningsresultat, lagar samt till övriga avtal och normer. Den gemensamma överläggningen om klientens aktivitetsmöjligheter fokuserar på framtiden. Under terapins gång samlar ergoterapeuten kontinuerligt in information och bedömer tillsammans med klienten hur aktivitetsmöjligheterna har framskridit och faktorer som har inverkat på dessa. RT110 Utreda behovet av ergoterapi Ergoterapeuten utreder orsaken till att klienten kommer till ergoterapin och samlar information om bakgrundsfaktorer (ålder, kön, civilstånd, yrke osv.), bekantar sig med remissen samt bedömer behovet av intervention utgående från uppgifter i remissen eller utifrån teamets arbete. RT120 Utreda klientens livssituation Ergoterapeuten utreder klientens livssituation, d.v.s. individuella faktorer och faktorer i hans närmiljö som inverkar på hans aktivitetsmöjligheter. Klientens livssituation kan utredas genom intervju, frågor och exempelvis genom själv-värdering. Punkt RT120 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i utredning av klientens livssituation (RT121-T122 ). RT121 Utreda individuella faktorer som påverkar klientens liv Ergoterapeuten utreder de individuella faktorer som påverkar klientens liv, bl.a. klientens livsberättelse, livsstil, livshistoria, tillfredsställelse, framtidsförväntningar och utmaningar samt värderingar, intressen, roller, vanor, rutiner och andra individuella och meningsfulla faktorer som påverkar hans livssituation RT122 Utreda faktorer som påverkar klientens aktivitetsmiljö Ergoterapeuten utreder faktorer i klientens aktivitetsmiljö. Hit hör bl.a. materiella faktorer (naturen och av människan producerade produkter, teknologi samt byggnader och konstruktioner), kulturella faktorer (samhällsvärderingar, vanor, rutiner, regler, normer) och sociala faktorer (anhöriga, assistenter, av samhället ordnade stödfunktioner) i omgivningen. RT130 Bedöma bemästrandet av aktivitetsområden

2 2 Ergoterapeuten bedömer tillsammans med klienten hans möjligheter att förverkliga och att bemästra för honom meningsfulla aktiviteter och aktivitets-områden. I bedömningen beaktas klientens behov och önskemål för varje separat aktivitetsområde. Punkt RT130 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i bedömning av klientens förmåga att bemästra aktivitets-områden (RT131 RT138). RT131 Bedöma personlig ADL Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att klara av- och påklädning (t.ex. lämplig och vårdad klädsel), personlig hygien och kroppsvård (t.ex. borsta tänder, klippa naglar), wc-funktioner, att sköta sin hälsa, att äta, matvanor, sexuell aktivitet, (att delta i aktiviteter som ger sexuell tillfredsställelse) att sköta om personliga tillbehör så som glasögon, hörapparat, ortos och proteser samt förflyttning i samband med aktivitet. RT132 Bedöma instrumentell ADL Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att kunna planera och uträtta ärenden t.ex. att göra uppköp, att hantera pengar och att besöka myndigheter. Då det gäller hemmet bedöms hur klienten tillreder mat, klarar av hushållarbete (ex. klädvård, att städa, diska och använda hushållsmaskiner), tar hand om hushållets inventarier, växter och djur. Till hemlivet hör också att ta hand om andra personer, t.ex. att ordna vård för och sköta barn. RT133 Bedöma skolgång och studier Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att delta i handledda inlärningssituationer i dagvård och undervisning samt i studier på olika utbildningsstadier. Skolgång och studier innefattar även studier som hör till individens intressen och som kan vara inofficiella till sin karaktär. RT134 Bedöma arbetsförmåga och utförande av arbete Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att delta i förvärvsarbete och frivilligarbete, i vilket ingår kunskap om möjliga arbetsuppgifter, att söka jobb, utföra arbetet och avsluta ett anställningsförhållande. RT135 Bedöma delaktighet i samhället Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att delta i officiell och inofficiell föreningsverksamhet samt att sköta förtroendeuppdrag. RT136 Bedöma fritid Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att delta i aktiviteter som grundar sig på klientens eget intresse och frivillighet och vars syfte är att öka individens resurser. RT137 Bedöma lek Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter att delta i lekaktiviteter, exempelvis undersökande lek, fantasilek, lek och spel med regler eller symbolisk lek. Ergoterapeuten bedömer hur redskap kopplade till leken används på ett ändamålsenligt sätt. RT138 Bedöma vila

3 3 Ergoterapeuten bedömer klientens möjligheter till tillräcklig vila samt balansen mellan aktivitet och vila, t.ex. genom uppföljning och bedömning av tidsanvändning. RT140 Bedöma möjligheter att klara sig i omgivningen Ergoterapeuten kartlägger hinder och möjligheter i omgivningen, samt hur omgivningen påverkar klientens förmåga att klara sig och fungera i denna. Punkt RT140 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i bedömning av klientens möjligheter att klara sig i omgivningen (RT141-RT143). RT141 Bedöma behov av service Ergoterapeuten bedömer klientens boendesituation och behovet av stödfunktioner och hjälp för att han ska klara sig i sin omgivning (t.ex. serviceboende, hemtjänst, personlig assistent, egenvårdare eller färd-tjänst). RT142 Bedöma agerandet i livsmiljö Ergoterapeuten bedömer hur klienten klarar sig i sin egen livsmiljö och i dess närområden. RT143 Bedöma anpassningsbehov i bostad och närmiljö Ergoterapeuten bedömer anpassningsbehov i klientens fysiska närmiljö. RT150 Bedöma färdigheter Ergoterapeuten bedömer hur klienten fungerar i utförande av aktivitet. Upp-märksamhet fästs vid handlingar som kan observeras, d.v.s. vid olika delar av aktiviteten. Information från bedömningen av färdigheter används för att klargöra de faktorer som begränsar klientens självständighet, effektivitet och säkerhet i aktiviteter. Informationen används också i syfte att skapa en effektiv inriktning på ergoterapin. Punkt RT150 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i bedömning av färdigheter (RT151- RT155). RT151 Bedöma motoriska färdigheter Ergoterapeuten bedömer synligt motoriskt utförande, exempelvis hur klienten förflyttar sig, använder och flyttar föremål i aktivitetsutförande. Motoriska färdigheter är, bl.a. färdighet att hålla sig i upprätt ställning och hålla vissa delar av kroppen i ett specifikt läge eller i en position under genomförande av aktivitet, färdighet till rörelse och koordination, anpassning och användning av styrka och anpassning av energinivå. RT152 Bedöma processfärdigheter Ergoterapeuten bedömer synliga handlingar, exempelvis hur klienten gör för att behärska och reglera sin aktivitet så att den tänkta uppgiften utförs planenligt. RT153 Bedöma psykiska färdigheter Ergoterapeuten bedömer klientens färdigheter att känna igen, uttrycka och bemästra känslor och känsloupplevelser under genomförande av aktivitet. RT154 Bedöma sociala färdigheter

4 4 Ergoterapeuten bedömer klientens interaktion med människor i samband med sociala sammanhang. RT155 Bedöma etiska färdigheter Ergoterapeuten bedömer klientens färdigheter att reflektera över sina handlingar och deras konsekvenser. RT160 Bedöma förmågor Ergoterapeuten bedömer de förmågor som klientens färdigheter består av. Bedömning av förmågor innebär en detaljerad bedömning av de grundläggande förmågor som behövs i aktiviteter. Detta innebär att ergoterapeuten skapar situationer där varje separat förmåga kan bedömas genom observation och/eller genom att använda test- och mätinstrument. Den insamlade informa-tionen från bedömningen av förmågor kan användas för att utreda faktorer som begränsar färdigheterna. Informationen används också i syfte att skapa en effektiv inriktning på ergoterapin. Ergoterapeuten kan inte enbart på basen av en bedömning av förmågor bedöma exempelvis ett barns skolmognad, en klients arbetsförmåga eller förmåga att bo självständigt. Punkt RT160 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i bedömning av förmågor (RT161-RT165). RT161 Bedöma sensoriska förmågor Ergoterapeuten bedömer klientens förmåga att ta emot sensorisk, via sinnena förmedlad information, om förhållanden och förändringar i den egna kroppen och i omgivningen. Vid bedömning av sensorisk förmåga kan man testa till exempel klientens smärtkänsel, ytkänsel eller djupkänsel. RT162 Bedöma motoriska förmågor Ergoterapeuten bedömer klientens förmåga att utföra rörelser och hantera föremål. Man testar och mäter t.ex. klientens huvud- och kropps-hållning eller handens finmotorik, kraft och fingerfärdighet. RT163 Bedöma kognitiva förmågor Ergoterapeuten bedömer klientens kognitiva förmåga. I samband med strukturerade uppgifter observeras exempelvis klientens orienterings- och uppmärksamhetsförmåga samt minne. RT164 Bedöma psykiska förmågor Ergoterapeuten bedömer klientens förmåga att identifiera känslor och uttrycka sin egen vilja. RT165 Bedöma sociala förmågor Ergoterapeuten bedömer klientens förmåga att förstå och hantera information och dess innehåll och förmedling i olika kommunikativa situationer. Informationen kan ha olika former. Den kan vara verbal, icke-verbal (kroppsspråk, allmänna tecken och symboler, skisser och fotografier), skriftlig eller i form av teckenspråk. RT166 Bedöma etisk förmåga

5 5 Ergoterapeuten bedömer klientens förmåga att förstå och bemästra egna rättigheter och skyldigheter, förmåga att skilja på gott och ont samt rätt och fel. Då man planerar och reflekterar kring en aktivitet, bedöms och diskuteras den etiska förmågan tillsammans med klienten. RT170 Bedöma andra faktorer som möjliggör aktivitetsutförande Ergoterapeuten bedömer aktivitetsområden, färdigheter och förmågor till aktivitet. Samtidigt bedömer ergoterapeuten andra åtgärder som gör det möjligt för klienten att utföra aktiviteter. Punkt RT170 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i bedömning av andra faktorer som möjliggör aktivitetsutförande (RT171 - RT172). RT171 Bedöma behov av ortos Ergoterapeuten bedömer klientens behov av ortos, exempelvis för smärtlindring, för att korrigera felställningar eller som postoperativ vård. RT172 Bedöma behov av hjälpmedel Ergoterapeuten bedömer klientens behov av hjälpmedel som kan möjliggöra olika aktiviteter. Det kan exempelvis bedömas om det utprovade hjälpmedlet är till nytta för klienten i måltids- eller arbetssituationer. RT180 Sammanfatta och bedöma faktorer som kan befrämja klientens aktivitetsmöjligheter Ergoterapeuten gör tillsammans med klienten och/eller hans anhöriga en sammanfattning och utvärdering av klientens aktivitetsmöjligheter. RT190 Annan bedömning av klientens aktivitetsmöjligheter RT2 BEFRÄMJA KLIENTENS AKTIVITETSMÖJLIGHETER I ergoterapi befrämjar man medvetet och målinriktat klientens aktivitetsmöjligheter för att förbättra hans livskvalitet. Att befrämja klientens aktivitetsmöjligheter grundar sig på en bedömning och en plan som man har gjort upp tillsammans med klienten och/eller hans anhöriga. Befrämjandet av klientens aktivitetsmöjligheter inriktas på både klientens aktivitet och dess delfaktorer samt omgivningen och dess delfaktorer. Befrämjandet av klientens aktivitetsmöjligheter kan förverkligas individuellt eller i grupp i klientens naturliga aktivitetsmiljö, olika samfund eller under tillfälliga vistelser på institution t.ex. på sjukhus, rehabiliteringscentra eller på terapeutens mottagning. RT210 Planera befrämjande av aktivitetsmöjligheter Ergoterapeuten och klienten gör tillsammans upp en plan där det finns en beskrivning av de uppställda målen för klientens ergoterapi och det närmelsesätt som valts för att nå de uppställda målen. Ergoterapiplanen baserar sig på information från ergoterapeutens bedömning av klientens aktivitetsförmåga, de mål som klienten uttalat, klientens värderingar och bild av sig själv som aktör samt de möjligheter som finns inom ergoterapin för att kunna förverkliga planen (ex. resurser, utrymmen, redskap, regler). Ergoterapeuten och klienten följer upp planen under hela ergoterapiprocessen och vid behov kan planen ändras. RT220 Förbereda enskilt terapitillfälle

6 6 För att befrämja klientens individuella aktivitetsmöjligheter planerar och förbereder ergoterapeuten terapitillfället i förväg genom att anskaffa och ordna redskap, material och utrustning som behövs. Till ett enskilt terapitillfälle hör också städning och återställande av utrymmet efter terapin. RT230 Befrämja bemästrandet av aktivitetsområden Ergoterapeuten arbetar tillsammans med klienten för att befrämja hans möjligheter att förverkliga och klara av de aktiviteter som är viktiga för honom. Ergoterapeuten befrämjar klientens möjligheter till ett balanserat och gott liv. Hon söker efter olika sätt att med vars hjälp klienten bättre än förut kan behärska de faktorer som hör till hans aktivitetsområden. Punkt RT230 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i befrämjande av aktivitetsområden (RT231-RT238 ). RT231Befrämja personlig ADL Innebär att befrämja klientens möjligheter att klara av- och påklädning (t.ex. lämplig och vårdad klädsel), personlig hygien och kroppsvård (t.ex. borsta tänder, klippa naglar), wc-funktioner, att sköta sin hälsa, att äta, matvanor, sexuell aktivitet, förflyttning i samband med aktivitet. Hit hör också befrämjande av att använda och sköta om personliga tillbehör såsom glasögon, hörapparat, ortos och proteser. RT232 Befrämja instrumentell ADL Innebär att befrämja klientens möjligheter att kunna planera och uträtta ärenden t.ex. att göra uppköp, att hantera pengar och att besöka myndigheter. Då det gäller hemmet befrämjas klientens möjligheter att tillreda mat, klara av hushållarbete (ex. klädvård, att städa, diska och använda hushållsmaskiner), ta hand om hushållets inventarier, växter och djur. Till hemlivet hör också att ta hand om andra personer, t.ex. att ordna vård för och sköta barn. RT233 Befrämja skolgång och studier Innebär att befrämja klientens möjligheter att delta i handledda inlärningssituationer i dagvård och undervisning samt i studier på olika utbildningsstadier. Skolgång och studier innefattar även studier som hör till individens intressen och som kan vara inofficiella till sin karaktär. RT234 Befrämja arbetsförmåga och utförande av arbete Innebär att befrämja klientens möjligheter att delta i förvärvsarbete och frivilligarbete, i vilket ingår kunskap om möjliga arbetsuppgifter, att söka jobb, utföra arbetet och avsluta ett anställningsförhållande. RT235 Befrämja delaktighet i samhället Innebär att befrämja klientens möjligheter att delta i officiell och inofficiell föreningsverksamhet samt att sköta förtroendeuppdrag. RT236 Befrämja fritid Innebär att befrämja klientens möjligheter att delta i aktiviteter som grundar sig på klientens eget intresse och frivillighet och vars syfte är att öka individens resurser. Att befrämja aktiviteter som ökar klientens egna resurser och som baserar sig på hans eget intresse och frivillighet.

7 7 RT237 Befrämja lek Innebär att befrämja möjligheter att delta i lekaktiviteter, exempelvis undersökande lek, fantasilek, lek och spel med regler eller symbolisk lek. RT238 Befrämja vila Innebär att befrämja klientens möjligheter att spara sina resurser genom att hjälpa klienten att komma till insikt om förhållandet mellan vila och aktivt görande i hans vardag och genom att hjälpa honom att balansera detta förhållande. Utöver detta kan klienten läras metoder för avslappning och olika avslappningssätt. RT240 Befrämja att klara sig i omgivningen Ergoterapeuten planerar, organiserar och befrämjar klientens möjlighet att forma sin omgivning så att han kan agera och klara sig i den. Punkt RT240 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i befrämjandet att klara sig i omgivningen (RT241-RT243). RT241 Planera och ordna service Innebär att ergoterapeuten planerar och ordnar service som stöder klientens boende och möjligheter att klara sig i omgivningen samt sam-arbetar med nätverk som stöder klientens aktivitetsmöjligheter. RT242 Befrämja agerande i livsmiljö Innebär att befrämja klientens möjligheter att klara sig i sin fysiska omgivning. RT243 Planera och uppfölja anpassningar i bostad och närmiljö Ergoterapeuten planerar anpassningsarbete, framlägger planen, samarbetar med dem som förverkligar förändringarna och med övriga involverade. Ergoterapeuten följer även upp hur förändringsarbetet förverkligas och dess inverkan på klientens aktivitetsförmåga. RT250 Stärka färdigheter i aktivitetsutförande För att stärka färdigheter använder ergoterapeuten sådana uppgifter som är tillräckligt utmanande och viktiga för klienten med tanke på framtiden och olika aktivitetsområdena. Punkt RT250 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i att stärka färdigheter i aktivitetsutförandet (RT251-RT255). RT251 Stärka motoriska färdigheter Innebär att stärka klientens synliga motoriska utförande, förflyttning och färdigheter att använda och flytta föremål under ändamålsenliga och meningsfulla aktiviteter. RT252 Stärka processfärdigheter Innebär att genom ändamålsenliga och meningsfulla aktiviteter stärka klientens synliga färdigheter att bemästra och reglera aktiviteter. Genom att stärka processfärdigheterna strävar man efter att den tänkta uppgiften utförs planenligt. RT253 Stärka psykiska färdigheter

8 8 Innebär att genom ändamålsenliga och meningsfulla aktiviteter stärka klientens färdigheter att känna igen, uttrycka och bemästra känslor och affektioner. Klienten har möjlighet att i grupp eller tillsammans med ergoterapeuten träna att känna igen känslor, att uttrycka sig och att bemästra dessa så att den tänkta uppgiften blir utförd enligt planen. RT254 Stärka sociala färdigheter Innebär att genom betydelsefulla och meningsfulla aktiviteter stärka klientens synliga kommunikations- och interaktionsfärdigheter. RT255 Stärka etiska färdigheter Innebär att stärka klientens färdigheter att beakta trygghet, nyttighet och behaglighet i planering och utförande av aktivitet. Vid träning av etiska färdigheter beaktar man regler och normer samt tränar förmågan att kunna beakta konsekvenser av aktiviteten redan i planeringsskedet. Under träningen förstärks klientens färdighet att bedöma sin handling efteråt, d.v.s. reflektion. Vid träning av etiska färdigheter stärks klientens ansvarstagande över gjorda handlingar samt de konsekvenser de medför. RT260 Förbättra förmågor i aktivitetsutförande Ergoterapeuten förbättrar förmågor som behövs i aktiviteter genom att träna färdigheternas delfaktorer. Detta förutsätter bland annat redskap och träningsprogram vilka är planerade för att träna förmågor. Förmågor ligger som grund för färdigheter. Punkt RT260 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i att förbättra förmågor (RT261 -RT266). RT261 Förbättra sensoriska förmågor Innebär att förbättra klientens förmåga att ta emot sensorisk, via sinnena förmedlad information, om förhållanden och förändringar i den egna kroppen och i omgivningen. Träning av sensoriska förmågor kan bestå av att kunna observera och särskilja hörsel-, syn-, lukt- smak- och känselförnimmelser, som exempelvis träning av metoder att bemästra smärta. RT262 Förbättra motoriska förmågor Innebär att förbättra klientens förmåga att utföra motoriska rörelser, att handskas med föremål, att reglera styrka och rörelseomfång samt finmotorik. RT263 Förbättra kognitiva förmågor Att förbättra de förmågor som inverkar på klientens medvetenhet och problemlösning som bl.a. medvetande, orientering, intelligens, uppmärksamhet, minne, tänkande, begreppsbildning, organisering och planering, tidshantering, flexibilitet, medvetandegörande, kritisk förmåga och problemlösning. RT264 Förbättra psykiska förmågor Innebär att förbättra klientens förmågor som hör till känslor och motivation samt påverkar görandet, bland annat igenkännande av känslor, styrka, betydelsefullhet och reglering av olika sinnesstämningar, motivation samt bemästrande av infall.

9 9 RT265 Förbättra sociala förmågor Innebär att förbättra klientens förmåga att förstå och bemästra kommunikation och interaktion. RT266 Förbättra etisk förmåga Innebär att förbättra klientens förmåga att förstå och bemästra sina egna rättigheter och skyldigheter samt förmåga att skilja mellan gott och ont samt rätt och fel. Träning av den etiska förmågan aktualiseras genom att göra val och argumentera för sina val. RT270 Befrämja andra faktorer som möjliggör aktivitetsutförande Ergoterapeuten använder i sitt arbete olika sätt för att befrämja klientens möjligheter att agera. Möjligheterna att agera kan exempelvis ske med hjälp av ortoser och hjälpmedel. Ergoterapeuten tillverkar ortoser och hjälpmedel som möjliggör aktivitet eller anpassar redan befintliga föremål och hjälpmedel för att befrämja klientens aktivitet. Punkt RT270 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i andra faktorer som möjliggör aktivitetsutförande (RT271-RT274 ). RT271 Tillverkning av ortos Innebär att planera och tillverka individuell ortos till klienten samt att fylla i nödvändiga dokument rörande ortosen. RT272 Utprovning och överlåtelse av ortos, undervisning och uppföljning av ortosanvändning Innebär att prova ut individuellt tillverkad eller färdig ortos till klienten. Ergoterapeuten ger råd och handleder i användandet av ortosen samt ger muntliga och skriftliga instruktioner om ortosen. Ergoterapeuten kommer överens med klienten om hur uppföljning av ortosanvändningen ska ske. RT273 Tillverkning av hjälpmedel Planering och tillverkning av individuella hjälpmedel för klienten samt ifyllande av nödvändiga dokument rörande hjälpmedel. RT274 Utprovning och överlåtelse av hjälpmedel, undervisning och uppföljning av hjälpmedelsanvändning Innebär att prova ut hjälpmedel för klienten. Ergoterapeuten undervisar klienten i användandet av hjälpmedlet, vid behov undervisas också klientens assistent och anhöriga. I samband med överlåtelsen ger ergoterapeuten skriftliga instruktioner om hjälpmedelsanvändningen och ordnar med låneavtalet. Ergoterapeuten kommer överens med klienten om hur uppföljning av hjälpmedelsanvändningen ska ske. RT280 Sammanfattning av faktorer som befrämjar klientens aktivitetsmöjligheter Ergoterapeuten gör tillsammans med klienten en sammanfattning över hur klientens aktivitetsmöjligheter befrämjas. RT290 Andra insatser för att befrämja klientens aktivitetsmöjligheter

10 10 RT3 GE RÅD OCH HANDLEDA I BEFRÄMJANDE AV AKTIVITETSMÖJLIGHETER Klienten och hans närmaste får råd och handledning individuellt eller i grupp för att befrämja aktivitetsmöjligheter. Rådgivningen och handledningen kan vara verbal, konkret eller visuell, t.ex. med hjälp av video. Handledning och rådgivning kan även ges per telefon eller med hjälp av datateknik. RT310 Ge råd och handleda i bemästrande av aktivitetsområden Ergoterapeuten ger råd och handleder klienten för att underlätta den personliga vården, t.ex. påklädning och intagande av föda. RT320 Ge råd och handleda i stärkande av färdigheter Ergoterapeuten diskuterar med klienten om tillvägagångssätt som kan underlätta utförandet av uppgifter som är meningsfulla och betydelsefulla för klienten. Ergoterapeuten ger råd och handleder klienten hur han kan upprätthålla sina färdigheter och fungera självständigt, effektivt och tryggt. RT330 Ge råd och handleda förbättrande av förmågor i aktivitetsutförande Ergoterapeuten diskuterar med klienten om tillvägagångssätt som kan förbättra eller upprätthålla en enskild prestation inom något aktivitetsområde. Ergoterapeuten ger råd och handleder klienten i hans individuella träningsprogram med vilken han kan upprätthålla och förbättra sina förmågor. RT340 Ge råd och handleda i att klara sig i omgivningen Ergoterapeuten ger råd och handleder klienten för att förbättra hans aktivitetsmöjligheter och möjligheter att klara sig i sin omgivning i ärenden som berör anskaffning av tjänster och anpassning av närmiljön. RT350 Ge råd och handleda i ortosanvändning Ergoterapeuten ger råd och handleder klienten i ortosanvändning samt i ärenden som berör anskaffning och utlåning av ortos. RT360 Ge råd och handleda i hjälpmedelsanvändning Ergoterapeuten ger råd och handleder klienten i hjälpmedelsfrågor, hur han anskaffar, använder och lånar dem. RT370 Ge råd och handleda i utnyttjande av rehabiliteringstjänster Ergoterapeuten diskuterar med klienten om hans behov av rehabilitering och de möjligheter som ergoterapin erbjuder. Ergoterapeuten ger råd och hand-leder klienten i att använda ergoterapieller andra rehabiliteringstjänster samt i ärenden som berör anskaffning av service och uppgörande av kontrakt. RT390 Annan rådgivning och handledning som befrämjar klientens aktivitetsmöjligheter RT4 ANNAT KLIENTARBETE I ERGOTERAPI För att kunna ge ergoterapi bör ergoterapeuten även utföra annat arbete som stöder klientens ergoterapi. Insamling av data om klienten, vidareinformation och dokumentation om klientens ergote-

11 11 rapi är exempel på annat klientarbete. Insamlingen av data och informationen kan ske med hjälp av skriftliga dokument, telefon, e-post, annan elektronisk dokumentation eller på olika sammanträden. Dokumentation av ergoterapi innehåller uppföljning och bedömning av klientens aktivitetsförmåga i ergoterapiprocessens olika skeden samt statistik över klientbesök. RT410 Insamling av data Ergoterapeuten samlar information som grund för genomförandet av ergoterapin från t.ex. socialoch hälsovårdspersonal, klientdokument, litteratur samt undersökningar. Insamling av data stöder planering, genomförande och utvärdering av klientens ergoterapi. RT420 Samarbete med klienten, hans anhöriga och nätverk Ergoterapeuten samarbetar med klienten, hans anhöriga och sociala nätverk. Samarbetet stöder planeringen av klientens ergoterapi och möjliggör genomförandet av terapin. Samarbetet kan ske genom telefonsamtal eller olika diskussioner och förhandlingar. Punkt RT420 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera samarbetets innehåll (RT421-RT422 ). RT421 Deltagande i sammanträden Ergoterapeuten deltar i planerings- och bedömningsmöten samt andra sammanträden som berör klientens vård, omsorg eller annan service. Ergoterapeuten ger information om klientens ergoterapi till övrig personal som deltar i hans vård. RT422 Deltagande i rehabiliteringssamarbete Ergoterapeuten deltar i möten, sammanträden och samarbetsgrupper som berör planering, genomförande och evaluering av klientens rehabilitering. RT430 Konsultation Ergoterapeuten ger expertrådgivning i frågor som berör en viss klients ergoterapi. RT440 Dokumentation Ergoterapeuten dokumenterar genomförandet av ergoterapin och informa-tion om klientens aktivitetsförmåga i patientjournalen och i andra dokument genom att t.ex. skriva, videofilma eller fotografera. Dokumentation innefattar också rapportering om ergoterapin, att skriva utlåtanden, förmedla information om ergoterapin till vård-, rehabiliterings- eller serviceplaner samt klientrelaterad statistik. Punkt RT440 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i dokumentationen (RT441-RT443 ). RT441 Journalföring Genomförandet av ergoterapin samt resultat rapporteras i patientjournalen eller i klientens andra dokument. RT442 Videoinspelning, fotografering Ergoterapins genomförande eller t.ex. klientens aktivitetsförmåga kan dokumenteras genom videoinspelning, fotografering eller motsvarande metoder. RT443 Sammanställa utlåtande

12 12 TR490 Annat klientarbete Utlåtande sammanställs t.ex. om klientens aktivitetsförmåga, arbetsförmåga eller ändringsbehov som gäller hjälpmedel eller bostad. RT5 EXPERTIS- OCH UTBILDNINGSUPPGIFTER Den examen som yrket kräver är grunden för expertis inom ergoterapi. Expertisen fördjupas genom arbetserfarenhet. Kunnandet baserar sig på teoretisk och vetenskaplig kunskap inom yrkesområdet, empiriska uppgifter samt på beaktande av särdrag i enstaka situationer. Innehållet i sakkunskapen står alltid i relation till arbetsuppgifterna och aktivitetsmiljön. Sakkunskap kan innebära att på bred basis behärska ergoterapins yrkesområde eller ett mer djupgående kunnande inom något av yrkets specialområden. Ergoterapeuten fungerar som expert och utbildare för att befrämja medborgarnas välmående. RT510 Fungera som expert Ergoterapeuten fungerar som expert inom flera specialområden. Hon kan fungera som expert t.ex. i en specifik metod, i ett arbetsforum, ergoterapiverksamhet eller inom rehabilitering. Ergoterapeuten fungerar som expert i olika arbetsuppgifter, projekt, organisationer i både nationella och internationella samarbetsnätverk. Hon deltar i planering av rehabilitering på olika nivåer i samhället samt i allmänna social- och hälsopolitiska diskussioner. Som expert handlar ergoterapeuten enligt yrkets etiska kod. Punkt RT510 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i att fungera som expert (RT511-RT513). RT511 Fungera som expert lokalt och regionalt Ergoterapeuten fungerar som expert i lokalt och regionalt samarbete samt i olika projekt och arbetsgrupper. Hon deltar som talesman för ergoterapin t.ex. i utveckling av servicekedjan inom ett kliniskt special-område, utarbetande av lokal vårdkedja eller i patientorganisationens projekt som utvecklar servicen. RT512 Fungera som expert i nationella och internationella sam-arbetsnätverk Ergoterapeuten fungerar som expert i nationella och internationella samarbetsnätverk. Exempel på sådana nätverk är nationella och internationella forsknings- eller utvecklingsprojekt. RT513 Expertrådgivning Ergoterapeuten fungerar som expertrådgivare i enskilda frågor som berör ergoterapi. Det kan vara fråga om muntligt eller skriftligt ställningstagande som berör t.ex. produktion av service, behov av tjänster eller samhällsplanering. RT520 Fungera som utbildare och handledare Ergoterapeuten förmedlar kunskap om yrket och marknadsför ergoterapi-tjänster genom att utbilda och handleda kollegor samt samarbetspartner i ärenden som gäller ergoterapeutens egna verksamhetsområden och specialkunnande. Ergoterapeuten är arbetslivets expert i fråga om ergoterapeututbildningar. Ergoterapeutens undervisning och handledning kan vara antingen mera omfat-

13 13 tande arbetshelheter, särskilda arbetsuppgifter eller uppgifter i det dagliga samarbetet med tillhörande nätverksgrupp. Punkt RT520 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i utförandet som utbildare och handledare (RT521-RT525). RT521 Fungera som utbildare Ergoterapeuten planerar, förbereder och genomför t.ex. enskilda föreläsningar, utbildningar eller annan kursverksamhet. RT522 Handledning och undervisning av ergoterapeutstuderande Ergoterapeuten möjliggör studerandes yrkesutveckling och lärande genom att planera och ordna praktiktillfällen. Ergoterapeuten deltar i bedömningen av studerandes inlärning och är arbetslivets expert vad gäller ergoterapeututbildningen. RT523 Handledning av övrig personal och studerande Ergoterapeuten ger övrig personal och studerande handledning och information om ergoterapins yrkesområde och ärenden som berör enhetens verksamhet. Handledningen sker vid enskilda tillfällen, t.ex. vid presentation av servicen. RT524 Introduktion i arbetet Ergoterapeuten ger nya kollegor, kollegor som återvänder till arbetet eller byter arbetsuppgifter eller andra nya arbetstagare en introduktion/inskolning i arbetet. Syftet med introduktionen/inskolningen är att arbetstagaren lär känna arbetsplatsen, d.v.s. verksamhets- eller serviceidén, verksamhetskulturen, arbetskamraterna, samarbetspartners, arbetsrelaterade förväntningar och arbetsuppgifter. Introduktion är långsiktig och systematisk handledning. RT525 Fungera som handledare Ergoterapeuten ger handledning (arbetshandledning) till kollegor och annan personal. Handledningen baserar sig på en gemensam överenskommelse mellan handledaren och den som handleds. Handledaren stödjer den som handleds i att samarbeta, att utveckla arbetet, att lära i arbetet och att orka i sitt arbete. Ergoterapeuten har det specialkunnande som krävs för att fungera som handledare. RT530 Producera yrkesspecifikt material Ergoterapeuten producerar studiematerial (publicerat eller opublicerat) till arbetstagare eller för att förmedla kunskap om yrket. Det kan vara fråga om informationsmaterial, material om ergoterapins specialfrågor eller publikationer som presenterar forskningsresultat. Material som är riktat till kollegor syftar till att väcka diskussion inom det egna yrkesområdet och att stödja ergoterapins- utveckling. Punkt RT530 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i att producera yrkesspecifikt material (RT531-RT532). RT531 Producera informationsmaterial för terapiarbete Ergoterapeuten färdigställer ergoterapimaterial för olika klient- eller befolkningsgrupper som t.ex. skötselråd för ortoser, material om hälsofostran, informationsblad eller annat allmänt rådgivnings- och handledningsmaterial.

14 14 RT532 Publicering Ergoterapeuten producerar studiematerial, instruktionsböcker, posters, artiklar, rapporter, audiovisuellt material, nätpublikationer och medverkar i bokprojekt. RT590 Andra expertis- och utbildningsuppgifter RT9 LEDARSKAP OCH UTVECKLING Ergoterapeuten kan fungera som chef för sitt arbete, sin arbetsgrupp eller enhet. Chefen leder och utvecklar serviceproduktionen genom att för personalen skapa förutsättningar att erbjuda god klientservice och utveckla arbetet. Som chef för arbetet har ergoterapeuten helhetsansvar för utvecklingen av sitt yrkesområde och för utvecklingen av ergoterapiservicen på sin arbetsplats. Utveckling av eget kunnande och upprätthållande av yrkesskicklighet samt aktivt deltagande i forskningsoch utvecklingsverksamhet förstärker grunden för framgångsrik ergoterapi. RT910 Ledarskap Ergoterapeuten tar som chef eller självständig ergoterapeut hand om allmänna och personaladministrativa uppgifter som hör till arbetet samt uppgifter som anknyter till planering av enhetens verksamhet och ledning. Punkt RT910 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i ledarskapet (RT911-RT912). RT911 Leda verksamhet och ekonomi Ergoterapeuten planerar och beslutar om anskaffningar, arbetsutrymmen, servicens innehåll och försäljningen av servicen samt fördelningen av resurser. Till uppföljningsuppgifterna hör också bl.a. statistiköversikt över budgetutfallet och serviceproduktionen. RT912 Personalledning Ergoterapeuten planerar och följer upp personalens tidsanvändning, rekryterar och genomför utvecklingssamtal med personalen. Andra uppgifter är t.ex. att ordna utbildning eller möjlighet till utbildning samt verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan. RT920 Utveckla expertiskunskap och yrkesskicklighet Ergoterapeuten ansvarar för att hennes yrkesskicklighet upprätthålls och utvecklas så att servicen till klienten är så högklassig och målinriktad som möjligt. Ergoterapeuten utvecklar sin yrkesskicklighet genom utbildning och handledning. Sakkunskapen utvecklas därtill genom att man följer nationell och internationell utveckling inom det egna yrkesområdet och deltar i projektarbeten. Punkt RT920 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i utveckling av expertiskunskap och yrkesskicklighet (RT911-RT912). RT921 Delta i utbildning Ergoterapeuten utvecklar och upprätthåller sin yrkesskicklighet genom att delta i enskilda föreläsningar som utvecklar det teoretiska eller praktiska kunnandet, i utbild-

15 15 ningsdagar, i utbildning som pågår en längre tid eller i kompletterande utbildning och fortbildning. RT922 Delta i handledning Ergoterapeuten tar ansvar för att upprätthålla och utveckla sin yrkes-skicklighet genom att delta i individuell handledning (arbetshandledning) eller grupphandledning. Avsikten med handledning är att få nya perspektiv på det egna arbete och arbetets utveckling. Handledningen ger bättre förutsättningar att orka i arbetet, stödjer yrkesmässig utveckling och är till nytta då man utreder problem som berör arbetet och arbetsgemenskapen. RT923 Studera facklitteratur Ergoterapeuten sätter sig in i material som utvecklar kunnandet, exempelvis fackpublikationer, vetenskapliga undersökningar som hänför sig till social- och hälsovårdssektorn och ergoterapin, samt nationella och internationella rekommendationer och lagstiftningar. RT930 Forsknings- och utvecklingsarbete Ergoterapeutens forsknings- och utvecklingsarbete syftar till att utveckla innehållet i den service som tillhandahålls och att införa nya serviceformer. Utvecklingsarbetet sker genom kontinuerlig och systematisk uppföljning, förbättring och säkring av kvaliteten. Ergoterapeuten gör forsknings- och utvecklingsarbete i samarbete med sina nätverksgrupper. Punkt RT930 kan användas som en fristående åtgärdsklass om man inte närmare vill precisera innehållet i forsknings- och utvecklingsarbetet (RT911-RT912). RT931 Utvecklingsarbete Ergoterapeuten deltar exempelvis då serviceprodukter utvecklas för nya klientgrupper eller då en ny verksamhetsform tas i bruk. RT932 Kvalitetsledning Ergoterapeuten utvärderar kvaliteten på den egna verksamheten och de egna tjänsterna bl.a. med hjälp av feedback av klienter samt genom självvärdering och kollegial utvärdering (peer review). En central del i ergoterapins dokumenterade kvalitetssystem är beskrivning av och direktiv för både utvärderingsprocesser och kärnprocesser inom ergoterapi. RT933 Forskning Ergoterapeuten deltar i vetenskapligt forskningsarbete. RT940 Marknadsföring och information Ergoterapeuten marknadsför och informerar om ergoterapitjänster genom att presentera arbetets och servicens innehåll för arbetsgemenskapen eller för olika nätverksgrupper. Marknadsföringsoch informationsevenemangen omfattar också öppet hus- och andra PR-tillfällen samt guidning av besökare. Spridning av det skriftliga och audiovisuella presentationsmaterialet genom intranät eller internet är en del av marknadsförings- och informationsverksamheten. RT950 Organisering och kontorsuppgifter

16 16 Ergoterapeuten sammanställer arbetstidsplaner, arkiverar, hanterar post, kopierar och sköter andra slags kontorsuppgifter. Till kontorsuppgifter och organisering hör även att sköta korrespondensen och värna om kunderna samt registrering och lagerbokföring. RT990 Andra uppgifter inom ledarskap och utveckling

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:11 Vasa den 16.8.2013 Viveca Arrhenius Socialråd Andelen 75 år fyllda

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Metoden Arbete med stöd i korthet

Metoden Arbete med stöd i korthet Metoden Arbete med stöd i korthet Arbete med stöd är en metod för att sysselsätta personer med speciella behov inom den öppna arbetsmarknaden. Ett individuellt, långvarigt stöd erbjuds både klienten och

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En erfarenhetsbaserad karaktär

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En erfarenhetsbaserad karaktär Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING En erfarenhetsbaserad karaktär Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid. oktober 2015

Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid. oktober 2015 Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid oktober 2015 Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom UKF, Lomma kommun - Målformulering Alla medarbetare

Läs mer

Utbildningsprogrammet för det sociala området Kompetenser för Socionom (YH) examen

Utbildningsprogrammet för det sociala området Kompetenser för Socionom (YH) examen Sosiaalialan AMK -verkosto Utbildningsprogrammet för det Kompetenser för Socionom (YH) examen Socionom (YH) kompetenserna är indelade enligt följande: - - - Etisk kompetens inom det Översättning: Susanne

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU Kurs A0041H Arbetsterapi Verksamhetsförlagd utbildning II, 15 hp Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkes (BAY) i VFU Bedömningen av studentens yrkes syftar till

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN HEMVÅRD OCH OMSORGSARBETE FÖR ÄLDRE EXAMINANDENS NAMN:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN HEMVÅRD OCH OMSORGSARBETE FÖR ÄLDRE EXAMINANDENS NAMN: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: HEMVÅRD OCH OMSORGSARBETE FÖR ÄLDRE EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Utbildningsgrunder UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Föreskrift 6/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 Innehåll INLEDNING... 1 1 UTBILDNINGEN SOM HANDLEDER FÖR

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Handledning inom APL

Handledning inom APL Handledning inom APL 2012-12-10 1 Handledningens tre syften Eleverna skall bli förtrogna med yrkets praxis Eleverna skall genom praxisen få fördjupad förståelse för ämnets teori Handledningen skall ge

Läs mer

Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre

Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre 1 Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 22.10.2011 2 Innehåll Hemvård och omsorgsarbete för äldre 10 sv... 1

Läs mer

PRAKTIKPERIODER INOM NOVIAS SOCIONOMPROGRAM

PRAKTIKPERIODER INOM NOVIAS SOCIONOMPROGRAM PRAKTIKPERIODER INOM NOVIAS SOCIONOMPROGRAM Grundpraktik 5sp (4 veckor) första studieåret Social omsorgspraktik/metod- 20 sp (12 veckor/6 +6) andra studieåret praktik Ledarskapspraktik 20 sp (12 veckor/6+6)

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 Verksamhetsplan Förskola Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 1 Vision Värdegrund i Lpfö 98/10 LIP Upplevelser är vår profil som genomsyrar allt vårt arbete i förskolan Sandvikskolans

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Kvalitetskriterier för individuellt stöd

Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kehitysvamma-alan asumisen neuvottelukunta, toukokuu 2011 1 Syftet med kvalitetskriterierna: Kvalitetskriterierna är avsedda för funktionshindrade människor, deras

Läs mer

Lärarakademins kriterier

Lärarakademins kriterier s kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry organisationens ledning fysisk arbetsmiljö Att upprätthålla och stärka den mentala hälsan personligt ansvar psykosocial

Läs mer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön 2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Utvecklingssamtal under utbildning på forskarnivå A: Doktorand och handledare. Framgångsfaktorer

Utvecklingssamtal under utbildning på forskarnivå A: Doktorand och handledare. Framgångsfaktorer Utvecklingssamtal under utbildning på forskarnivå A: Doktorand och handledare Utvecklingssamtal under forskarutbildningen är en speciellt strukturerad form av feedback mellan doktorand, handledare och

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Handledning är det att hålla någon i handen.? Jerry Albihn, RUC

Handledning är det att hålla någon i handen.? Jerry Albihn, RUC Handledning är det att hålla någon i handen.? Jerry Albihn, RUC Handledningens tre syften 2 Eleverna skall bli förtrogna med yrkets praxis Eleverna skall genom praxisen få fördjupad förståelse för ämnets

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 KURSPLAN Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Handleda studenter som studerar till psykoterapeuter samt

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Handledningsplan för studerande med särskilda behov

Handledningsplan för studerande med särskilda behov Handledningsplan för studerande med särskilda behov 1. Vid ansökningsskedet och börjande av studier 2. Anskaffning av yrkesskicklighet 3. Förverkligande av examenstillfällen Studie skede Fundera på Vad

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ

FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA EXAMINANDENS NAMN:

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Gymnasiets arbetsmiljö

Gymnasiets arbetsmiljö Gymnasiets arbetsmiljö klipp inte alls i hög grad Arbetssätt 1 1 2 3 4 5 6 101 Respekteras varje människas egenvärde? 101 t.ex. jämställdhet, kulturer, oliktänkande 102 Har ni ett demokratiskt arbetssätt?

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Utbildningsprogram för äldreomsorg 40 sv

Utbildningsprogram för äldreomsorg 40 sv LÄROPLAN Utbildningsprogram för äldreomsorg 40 sv ÅLANDS VÅRDINSTITUT Godkänd av direktionen 12.12. 2006-1 - - 2 - INNEHÅLL 1. KRAV FÖR ATT FÅ PÅBÖRJA UTBILDNINGSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORG...4 2. ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Utbildningsturné Hösten 2010 FPA Ny betoning inom den lagstadgade verksamheten (Sata-kommittén 26.5.2009 => riktlinjer)

Läs mer

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp 1 GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp UTBILDNINGSSTYRELSEN 2009 2 INNEHÅLL INLEDNING 1. SYFTET MED FORTBILDNINGEN I ARBETSLIVSKUNNANDE FÖR LÄRARE OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 2. STUDIERNAS

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1. Småbarnsfostran 2 2. Småbarnsfostran i Korsholms kommun 3 2.1. Syftet med småbarnsfostran 4 2.2. Målet för småbarnsfostran 4 2.3. Korsholms kommuns organisation

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Läroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård

Läroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård Läroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård 1 Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 4.6.2014 Utbildningsprogrammet eller kompetensområdet för mentalhälsoarbete

Läs mer

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN EXAMINANDENS

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder SOSFS 2008:32 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16) Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan

Läs mer