Instrumentlära En översikt av fenomen som ljudet, akustiken och de olika musikinstrumenten samt deras användningsmöjligheter och den sociala kontexten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Instrumentlära En översikt av fenomen som ljudet, akustiken och de olika musikinstrumenten samt deras användningsmöjligheter och den sociala kontexten"

Transkript

1 Instrumentlära En översikt av fenomen som ljudet, akustiken och de olika musikinstrumenten samt deras användningsmöjligheter och den sociala kontexten

2 Lektion 1 Akustik - grundläggande begrepp 2

3 Ljud och ton Bild: Vitt brus (lyssna) Ljud kallas sådana mekaniska vibrationer, där vibrationernas täthet ligger inom det mänskliga örats hörbarhetsområde Ljudet kräver en tillvaro där vibrationerna kan förmedlas från källan till mottagaren (örat) Vibrationerna (ljudtrycket) kan vara oregelbundna = brus, noise, eller periodiska = specifika tonhöjder (t.ex. a¹ ) 3

4 Ljud och ton Ljudets styrka beror på ljudtrycket och våghöjden. Då vibrationernas täthet inom en tidsenhet överstiger en viss mängd (ljudtröskel), bildas specifika tonhöjder, toner Ljudvågorna (vibrationerna, svängningarna) färdas vågrätt genom luften Ljudets hastighet påverkas av luftens olika egenskaper, som t.ex. temperaturen Även klangen är beroende av det material som förmedlar ljudet 4

5 Ljud och ton Vibrationernas eller svängningarnas antal uttrycker ljudets frekvens Ju lägre frekvenstal, desto lägre ton Ju högre frekvenstal, desto högre ton Det mänskliga örat kan uppfatta frekvenser från 15 svängningar till ca svängningar per sekund Ljudvågens höjd kallas amplitud, i klartext ljudets styrka (volym) 5

6 Måttenheter Hertz (Hz); frekvensen är 1 Hz då det förekommer 1 svängning under en sekund Ettstrukna a (a¹) är 440 Hz Cent (C); varje halvt tonsteg indelas i 100 delar oktaven består av 12 halva tonsteg; en oktav = 1200 C Decibel (db); måttenhet för ljudtrycket, dvs. styrkan, det svagaste vi kan höra är 0 db logaritmisk skala 6

7 Hörsel och hörbarhet Den mänskliga hörseln beror på olika faktorer, närmast på ljudets frekvens och intensitet Örat är känsligast inom ett område mellan 2000 och 4000 Hz Också sådana frekvenser som ligger utanför hörbarheten kan uppfattas om ljudtrycket (volymen) är tillräckligt hög 7

8 Diatonisk skala De flesta kulturer uppfattar avståndet oktav, dvs. att oktavomfångets ytterligheter är besläktade Frekvenserna står i förhållandet 1:2, den lägre tonen är hälften av den övre tonen (t.ex. 220 Hz och 440 Hz, a och a¹) Ett helt tonsteg är exakt dubbelt så stort som ett halvt tonsteg 8

9 Diatonisk skala En diatonisk skala innehåller hela och halva tonsteg (tetrakord = fyra toners grupp) I regel innehåller en diatonisk skala 5 hela och 2 halva tonsteg Den diatoniska skalan utgör grunden för såväl notskriften som för de flesta instrument Sedan notskriftens början har man använt alfabetiska namn för de specifika tonerna 9

10 Deltoner (övertoner) En attackton är den ton som man önskar producera, den åtföljs av en serie jämsides klingande deltoner. Deltonerna är rangordnade enligt följande: 1. Den egentliga tonen (attacktonen) 2. Oktaven 3. Kvinten 4. Kvarten 5. Tersen osv. Frekvensavståndet mellan deltonerna är konsekvent i relation till attacktonen: skalan är logaritmisk 10

11 Tonala system Inga frekvenser kan utläsas ur tonernas placering inom oktavomfånget, således står tonerna i en inbördes relation till varandra som är relativ örat uppfattar tonernas positioner individuellt Begreppen ren och falsk har att göra med kulturell bakgrund och personliga preferenser Liksvävande temperatur kallas det tonala system där oktavomfångets 12 halva tonsteg är lika stora, dvs. står lika långt från varandra 11

12 Tonala system Pythagoras stämningssystem baserar sig på de rena kvinternas inbördes förhållande Begreppen ren och falsk har att göra med kulturell bakgrund och personliga preferenser Liksvävande temperatur kallas det tonala system där oktavomfångets 12 halva tonsteg är lika stora, dvs. står lika långt från varandra 12

13 Tonala system Pythagoras Det syntoniska kommat är relationen mellan de två samma toner (t.ex. e¹) som uppstår i två separata tonala system Rent = syntoniskt komma Liksvävande, Cent 13

14 Lektion 2 Instrumenten 14

15 Instrumenten Vi lär oss att känna igen instrumentens klang närmast genom deras intonation, alltså ljudet som har att göra med hur tonen produceras. En gitarr skiljer sig från en violin just genom ansatsen eller anslaget. Också spelsättet är avgörande för tonens karaktär. En tumregel är att ju större instrument desto lägre toner kan det frambringa. Ett gott exempel på instrumentens olika kvaliteter är blåsinstrumenten vars klangkroppar inte vibrerar i sig utan enbart den luftpelare som skapas genom anblåsningen. Ett kortare rör innebär en högre ton, ett längre rör en lägre ton. Rörets tjocklek och form har däremot med klangfärgen att göra. Ett trångt rör skapar ett skarpare ljud medan ett stort rör åstadkommer en rundare klang. Ibland behöver instrumentets ljudframkallande del förstärkning, resonansbotten, vars form också inverkar på klangfärgen. 15

16 Instrumentens klassificering Instrumenten grupperas enligt bl.a. spelsätt, hur ljudet framkallas och tonalt omfång. Under antiken och på medeltiden fanns tre grupper: blåsinstrument, stränginstrument och slaginstrument. Från renässansen (1400-talet) gjordes en närmare indelning i blås-, tangent-, stråk- och knäppinstrument. I denna gruppering saknades slagverken i praktiken helt och hållet. På 1900-talet skapade två musikforskare, Sachs och Hornbostel, en indelning som har etablerat sig som den gängse vad gäller den västerländska musiken. 16

17 Instrumentens klassificering 1. Klassificering enligt instrumentfamiljer 2. Klassificering enligt instrumentens tonala omfång (jfr. Sopran-Alt-Tenor-Bas; SATB). 3. Klassificering enligt klangfärg (t.ex. Hornbostel-Sachs) 4. Klassificering enligt spelsätt och teknik att producera ljudet. 5. Klassificering enligt geografisk förekomst. 17

18 Instrumentens klassificering enligt Sachs och Hornbostel 1. Idiofoner, slagverk (t.ex. cymbaler, klockspel, gurka, speldosor, även xylo- och metallofoner) 2. Membranofoner, slagtrummor 3. Kordofoner, stränginstrument (piano, violin, gitarr, harpa) 4. Aerofoner, blåsinstrument inklusive orgel 5. Elektrofoner, elektroniska instrument 18

19 Träblåsinstrument - flöjter Tvärflöjt Anblåsning, embouchure (YouTube) 19

20 Träblåsinstrument - oboer Oboe Oboetillverkning (YouTube) 20

21 Träblåsinstrument - klarinetter Klarinett Klarinett swing Chalumeau Tidig klarinett 21

22 Träblåsinstrument - Saxofoner Ravels Bolero för saxofonorkester (YouTube) Ravels Bolero i original (YouTube) 22

23 Träblåsinstrument - fagott Fagott Fagottkonsert av Weber (YouTube) 23

24 Bleckblåsinstrument Bleckblåskvintett spelar Bach (YouTube) 24

25 Stråkinstrument Haydn: Kejsarkvartetten sats 2 (YouTube) Dittersdorff: Kontrabaskonsert (YouTube) 25

26 Slagverk (-instrument) Slagverksensemble (YouTube) 26

27 Stränginstrument gitarren Tarrega: Minnen från Alhambra (YouTube) 27

28 Lektion 3 Instrumenten och orkestern 28

29 Orkestern i antikens Grekland Det mänskliga behovet av social samverkan inom konsten Förebilden i antikens grekiska teaterkonst, dock tidigare inflytande från Mindre Asien Samverkan mellan tal och musik För grekerna var musik, dans och drama ett allkonstverk, mousike De olika delarna av konsten var oskiljbara, ingen del var självbärande 29

30 Antikens Grekland Antikens grekiska musik var monofonisk, men det finns källor som tyder på flerstämmighet och någon form av harmoniuppfattning Odyssén och Iliaden, två episka diktverk bestående av sånger; dessa utgjorde ofta innehållet i de grekiska dramerna som framfördes inför publik på amfiteatrarna 30

31 Antikens Grekland Grekiska instrument: tympanum, trichordon, kumbala, aulos teleios, aulos parthenios, seistron, aulos paidikos, liten syrinx monokalamos, stor syrinx monokalamos, salpinx, kithara, photinx, psihtyra, lyra. 31

32 Amfiteatern Atens Dionysosteater hade plats för åskådare, belägen på sydsluttningen av Akropolisberget Orkester betyder egentligen platsen för dans 32

33 Idévärlden Såväl Platon som Aristoteles motsatte sig vissa strävanden under sin egen tid: kromatik, extatiska rytmer, oberoende instrumentalmusik och solistiska strävanden. Även i början av den kristna kyrkan strävade man efter en stark reglering liksom inom diktaturerna. 33

34 Antikens arv Allt som allt gav antiken de avgörande elementen till senare tiders europeiska musikteori och musikens idévärld 1. Musiken som melodi (enstämmig, flerstämmigheten förekom högst i form av heterofoni) 2. En stark förening mellan melodi och text 3. Improvisation som byggde på melodiska modeller 4. Musikens filosofi som behandlade musikens ställning i samhället och dess estetiska inverkan på människan 5. En vetenskaplig teori om akustiken 6. Tonartssystem som bygger på tetrakord 7. Musikterminologi 34

35 Instrumentens ursprung Ursprungliga instrument har bevarats i mycket liten omfattning, viktigaste källor för medeloch renässanstidens instrument är dagens folkliga instrument: arabisk luta, fiddla (balkan), turkisk skalmeja m.fl. Största delen av instrumenten kom till Europa med morerna via iberiska halvön, senare med korsfararna över Bosporen och Gibraltar 35

36 Instrumentens ursprung instrument som härstammar från medeltid och renässans Handtrummor Tamburin Olifant (riddarhorn av elfenben) Busine (lång trumpet) Skalmeja (en släkting till aulós, oboens och fagottens förfader) Säckpipa Rebec och fiddla (stråkinstrument) Flöjter Lyra och harpa Luta och gitarr Kithara var den medeltida benämningen på alla stränginstrument. Psalterium och Hackbrett Knäppinstrument (exv. Qanun) 36

37 Orkestern Medeltiden Renässansen Barocken Wienklassicismen Romantiken 37

38 Lektion 4 Notskriften

39 Musik i skrift Musikens källor (muntlig tradition, instrumentfynd, vasmålningar, reliefer) Litterära lämningar, musik i skriftlig form, notexempel De flesta i form av fragment på egyptiska papyrusrullar från den grekiska eller romerska kulturen Sekundära källor: spekulativ musikteori, den moraliserande etosläran, tonartssystemet och stämningssystemet 39

40 Notationens historia Grekland: den grekiska notationen baserade sig på alfabetet, också bokstävernas riktning hade betydelse Separata system för vokal och instrumental musik En separat rytmisk notation användes vid behov Den äldsta notationen från 500-talet fvt i en vasmålning, trumpetfanfar c c g c e 40

41 Euripides: Ifigenia i Aulis, 400-talet fvt 41

42 Lyssna 42

43 Papyrus Michigan 2958 från andra seklet; Funnen år 1924 i Karanis, Egypten. Egypten löd under 100- talet under romarna. 43

44 44

45 1. O käraste vän/ anhörig, jag åkallar dig 2....vem eller vad du än är? den nya/unga O käraste, du uttalar dessa ord nära... på alla sidor... Jag åkallar 5. O käraste 6. o... Berätta! Berätta! 7. Det är om tryggheten ; vilken hemkomst Av landet här till mig... av uppkomsten lär! Lär! Hur av det är inte en sällsam fröjd Förrän nu 45

46 Lyssna 46

47 Notationens historia Den tidiga kristna kyrkosången Påven Gregorius den store ( ) Schola cantorum Neumerna 800- talet 47

48 Neumer - Jubilate Deo 48

49 Notationens historia Guido av Arezzo (f. 990-talet) Skapade linjesystemet, konsekvent tersavstånd Till en början 4 linjer a prima vista Exempel: fyra linjers notskrift, hymn av Guido d Arezzo 49

50 Lektion 5 Flerstämmigheten 50

51 Flerstämmigheten Den gregorianska sångens utveckling Ordinarium missae, dvs. den etablerade formen för gudstjänsten Fram till 1000-talet följde man allmänt formen Kyrie Gloria Credo Sanctus Agnus Dei. Flerstämmigheten anslöt sig senast på 900- talet till mässmusiken 51

52 Flerstämmigheten De stora kyrkliga byggnaderna krävde omfångsrikare musik På 1000-talet fanns det stora katedraler överallt på kontinenten, t.o.m. i Norden Notationen möjliggjorde en mer strukturerad form att komponera, man började göra noggranna formuleringar Regelverk gjordes upp, olika musikaliska element fick sina gränser: modusteorin, rytmmoderna, konsonanserna, dissonanserna, polyfoni i stället för monofoni, sekvenser och troper 52

53 Flerstämmigheten Flerstämmighet förekom troligen mycket tidigare än reglerna för flerstämmigheten, åtminstone inom folklig musik (där terser godkändes) Heterofoni; en melodi upprepas varierad Polyfoni; flera självständiga stämmor parallellt Homofoni; melodistämma som ackompanjeras med ackord 53

54 Flerstämmigheten Tidiga former: Schola cantorum; parallellsång, bordunsång Organum; olika former Exempel 1 Exempel 2 Exempel 3 54

55 Flerstämmigheten Sakral musik (andlig eller kyrklig musik) Sekulär musik (medeltida danssång ) säckpipa Senmedeltida instrument: trumma, luta, skalmej, blockflöjt, tangentinstrument Renässansen har redan klara drag av dur-moll - tonalitet, rytmisk mångsidighet Begreppet kapell förknippas med kyrkans eller hovets strukturer, grunden till den moderna orkestern bildas (givna instrumentgrupper) 55

56 Lektion 6 två epoker mellan medeltid och modern tid 56

57 Trecento 1300-talet De världsligt betecknade instrumenten förorsakade kyrkan ständig huvudvärk Enligt dåtida uppfattning härstammade instrumenten från djävulen På basis av samtida illustrationer användes instrumenten ändå i kyrkospel och liturgin Musica vulgaris instrumentalmusiken fördömdes konsekvent av kyrkomötena 57

58 Trecento 1300-talet Allmän historia (pesten, kanoner, feodalismen avtar) Bildkonst (Giotto) Litteratur (Dante) Arkitektur (Gotik) 58

59 Trecento 1300-talet Instrumentalmusiken frigörs Orgeln hade emellertid kommit in i kyrkans musikliv redan tidigt, antagligen redan på 900- talet Regelbunden användning av orgeln förekom i kyrkliga sammanhang på 1200-talet På 1300-talet fanns det en orgel i de största kyrkorna i Italien, till Notre Dame i Paris kom orgeln senast

60 Trecento 1300-talet Codex Rossi, Codex Faenza, samling av instrumentalmusik, bl.a. orgelstycken (portativorgel) Dansmusik (La Manfredina, La Rotta della Manfredina) fördans och efterdans (rompere = söndra) Notationens utveckling; kromatiska tecken, rytmisk indelning, notgrupper Madrigal vokal profan stämsång, ofta till instrumentackompanjemang Motett vokal flerstämmig kompositionsform a cappella, oftast sakral Trubadurer var kringresande informatörer som förmedlade nyheter genom att dikta och komponera till sina egna uppträdanden 60

61 Barocken En epok med flera underepoker Tidig barock ( ) Full barock ( ) Sen barock ( ) Efter(post)barock ( ) Gemensamma drag med nationella särdrag 61

62 Barocken Galileo Galilei (heliocentrisk världsbild) Newton (tyngdlagen) Rembrandt (naturalism) Descartes (filosofi, matematik) 62

63 Barocken Instrumentbyggnadskonsten utvecklas kraftigt Instrumenttyper: blockflöjt => travers, gamba => cello, violinens betydelse växer, lutans betydelse minskar, mångfald av tangentinstrument (cembalo, klavikord, virginal, orgel) Stäm- och rösttyper utvecklas (omfånget utvidgas) Föredragspraxis (hur tolkar man?) Ensemblernas sammansättningar, den moderna orkestern skapas Gemensamma drag med nationella särdrag 63

64 Lektion 7 Den nya tiden den tidiga orkestern 64

65 Den nya tiden Renässansens stil och formgivning hade antikens ideal rena linjer och balans Reformationen och motreformationen kyrkans attraktionsvärde skulle höjas med hjälp av en ny arkitektur och musikaliskt innehåll Den nya tiden, barocken, skulle uttrycka glans, makt och överflöd 65

66 Den nya tiden Modet: Barnen kläddes som de vuxna, ofta användes peruker för att dölja det osnygga håret Kläderna var dekorativa, men tunga och komplicerade Kroppsidealet var först fylligt för att ge ett intryck av mättnad och överflöd, senare under epoken idealiserades den smala midjan Idealen för modet kom till känna inom hovlivet Möbler, dekorationer och textilier var rikligt utsmyckade och även bland männen odlades s.k. feminina accessoarer 66

67 Den nya tiden Bildkonst: Till en början ville man uttrycka dramatik (bibliska motiv), senare kom olika former av arrangemang (stilleben) att bli populära; människokropparna skulle vara ymniga. Naturalism och idealisering av vardagslivet. 67

68 Den nya tiden Under barocken var musikerna alltid tonsättare och dirigenter som kunde spela flera instrument Arbetsgivarna bestod av adliga familjer som höll sig med egna kapell; också kyrkan (i synnerhet biskopssätena) fick drag av hovliv med egna kapell och tonsättare Man komponerade hela tiden ny musik, den världsliga musiken hade samma funktion som dagens popmusik; den skulle ständigt berikas med nya bidrag 68

69 Funktionell musik I barockmusiken var det väsentligt att uttrycket var både verbalt och musikaliskt. Musikens skulle behaga, väcka känslor (affektläran) och förmedla information. På 1500-talet var stämmorna ännu rätt likvärda (i synnerhet flerstämmig vokalmusik), på 1600-talet infördes den homofona satsen så att det fanns en melodistämma och en ackompanjerande basstämma, senare också mellanstämmor. Monodin (solosång till ackompanjemang) skapades, där texten var viktigast. => opera Basso continuo ackompanjemanget skapades Musik och dans Liten orkester i sitt sammanhang: renässansdans 69

70 Funktionell musik Basso continuo; fortlöpande bas eller generalbas, användes av de instrument som skapade det harmoniska ackompanjemanget. Tonsättaren skriver en melodistämma och en basstämma, resten sköter ackompanjemangsmusikern om. Siffrorna ovanför baslinjen uttrycker en systematisk harmoniseringsmetod; 8 står för ett grundackord i oktavläge, 6 anger att treklangens ters är i basen, en baston utan siffra anger treklang i grundläge osv. Baslinjen kunde spelas av en gamba (cello), en fagott, en trombon, eller samtidigt med ackorden av en cembalo, luta, harpa osv. 70

71 Basso continuo eller generalbas Lyssna 71

72 Barockorkestern J-B Lullys ( ) Quatre-Vingt violons de Roi anses vara en slags urtyp för barockorkestern; stråkorkestern utökades med flöjt, oboe och fagott samt continuo Gambor och violoner (4 eller 5 strängar) Stråkar: barockviolin, viola d amore, gamba, violone Blåsare: travers, barockoboe, barockfagott, trumpet, trombon, naturhorn Stämningen: a1 = 392 Hz (a1 = 440 ) 72

73 Violinens delar 73

74 74

75 Lektion 8 Om stämmorna och deras relationer 75

76 Stämföring Noterad musik: vertikal eller horisontell infallsvinkel? Horisontell musiken är i huvudsak en fortskridande linje som har flera dimensioner Vertikal musiken har ett harmoniskt fundament som beledsagar en melodi Blandsystem, både vertikal och horisontell struktur 76

77 Stämföring Tidig musik: punctus contra punctum, not mot not Horisontellt förhållningssätt: flera självständiga stämmor som kompletterar helheten stämmorna är i stort sett jämbördiga Organum (parallella kvarter eller kvinter) Parallella rörelser ansågs småningom vara en alltför begränsad flerstämmighet 77

78 Stämföring Renässansens vokalpolyfoni Exempel: Kyrie ur Missa Papae Marcelli av Giovanni Pierluigi da Palestrina Palestrinastilen anses vara vokalpolyfonins fulländning och bildade skola Orlando di Lasso Giovanni Pierluigi da Palestrina ( ) 78

79 Stämföring Definitioner Paralleller: öppna eller förtäckta, öppna uppstår då två stämmor rör sig i samma riktning på en viss intervalls avstånd, förtäckta uppstår då två stämmor rör sig i samma riktning men intervallen växlar Motrörelse: två stämmor rör sig åt motsatt håll Sidorörelse: en stämma rör sig, andra stämman håller samma ton 79

80 Stämföring Regler: Öppna oktav- och kvintparalleller är helt förbjudna. Förtäckta paralleller kan klinga illa, men är i allmänhet acceptabla Omelodiska intervaller skall undvikas, t.ex. överstigande intervall eller långa intervallsprång I basen skall stora språng undvikas Stegvis gång anses vara den mest melodiska Stillastående mellanstämmor skapar lugn Kromatiska ändringar i olika stämmor är förbjudna (tvärstånd) 80

81 Stämföring Nya tidens musik: homofon sats I praktiken förekommer blandstil, såväl polyfon som homofon sats Melodiken understryks Harmoniken bildar ett fundament Mellanstämmorna tjänar som kryddor och skapar harmonisk mångfald Det enkla är det vackra, inga stora hopp, nedåtgående baslinjer skapar balans och behärskning Bach: sats II (Air) ur orkestersvit nr. 2 D-dur 81

82 Lektion 9 Orkesterinstitutionen 82

83 Orkesterinstitutionen Med orkesterinsititution avses alla omständigheter som ingår i ett maskineri som en symfoniorkester Varje musiker, kapellmästaren eller dirigenten, organisationen bakom orkestern, konserthuset och publiken samt det sociala beteende som en offentlig konsert innebär skapar orkesterinstitutionen 83

84 Orkesterinstitutionen 84

85 Orkesterinstitutionen skapas i och med att medborgarna börjar få rättigheter och individen kan fatta egna beslut för att bestämma om sitt kulturbeteende De moderna konserthusen har byggts med tanke på orkester- och annan offentlig konsertverksamhet. Idag ersätter medierna (ljudåtergivning i olika elektroniska former) i praktiken i hög grad konserthusen. Ravel: Boléro 85

86 Symfoniorkestern En institution som har etablerats för att tillfredsställa människans kulturbehov Konsertinstitutionen som plattform för socialt umgänge Orkestermusikerna har en distinkt yrkesprofil Samhället stöder i betydande omfattning Konserthus 86

87 87

88 Lektion 10 Opera 88

89 Opera Kännetecknande för opera är en strävan att med hjälp av sceniska, lyriska, musikaliska osv. uttrycksmedel skapa en helhet där framförandet i hög grad bygger på sång men där kör-, dans- och instrumentalpartier ingår. Med tanke på helhetsintrycket spelar regi, dekor, iscensättning, belysning, dräkter och maskering en avgörande roll. Fyra musikdramatiska genrer som utgångspunkt: liturgiskt drama intermedier pastoraldrama antikens drama

90 Opera Liturgiska dramer framfördes redan på talet. Julens och påskens berättelser framfördes i dramatisk form med dräkter och dekor. Sedermera flyttades det liturgiska dramat ut från kyrkan, t.o.m. Ut på torg där allmänheten kunde möta den. Utvecklades till mysteriespel, som framfördes på 1200 och 1300 talen. På 1400 talets slut försökte man sig på att lägga in musikaliska partier i talade dramer. Även pantomim och dans. Kallades intermedier. På 1500 talet började man komponera musik till hela skådespel. Blev s.k. pastoraldramer. Avbildade lantliga idyller, enkelt och oskyldigt liv. I Florens uppstod Cameratagruppen där man tog motiv ur antikens grekiska dramer där melodierna ackompanjerades med enkla harmonier. De första operatonsättarna betonade en ledande melodi de s.k. monodierna skapades. Jacopo Peris Daphne (1597) och Euridice (1600) var de första egentliga operorna. Monodin var en slags mellanform av sång och tal, recitativ. Texten betonades. Kallades stile rappresentativo, framförande eller presenterande stil. Rätt monotont och statiskt. Kören dansade också enligt antikens förebilder. Musikerna stod gömda i kulisserna, bakom scenen.

91 Opera Claudio Monteverdi ( ) var den tonsättare som förde vidare operans utveckling i högre grad. I operan Orfeo (1607) blev genren en egen konstart där text och musik var likvärda. Operan spred sig snabbt över Europa. På 1630 talet blev opera en allmän konstform med stjärnartister och för ändamålet uppförda byggnader (Venedig). På 1600 talet byttes den stela monodin till lyriska melodier och arior. Frankrike: Lully (tragèdie lyrique); England: Purcell (Dido och Aeneas)

92 Opera In på 1700-talet var Italien det ledande operalandet och det italienska språket användes allmänt Med wienklassicismen kommer den tyska operan (sångspelet): Gluck och Mozart Operan utvecklades också i Frankrike på två plan, dels som en konst inom hovet, dels bland den borgerliga folkdelen. Utvecklingen återspeglade hela samhällsförändringen revolutionen och innebar att aristokratins grepp fick ge vika.

93 Opera Opera kom att bli det romantiska 1800-talets givna musikstil. I operan förenas alla sköna konster till ett stort spektakel med förtätad stämning och imponerande dimensioner. Den romantiska operan skapar flera nya konstyrken: regissörer, scenografer, ljusmästare, körledare etc.

94 Opera Italien var den tidiga romantikens stora operanation med Rossini, Bellini, Donizetti Den tyska tidiga romantiska operan var mer nationell; Weber fortsätter där Gluck hade slutat Frankrike, England och övriga Europa hade också operatonsättare under den tidiga romantiken

95 Opera Giuseppe Verdi ( ) och Richard Wagner ( ) utgör de stora mästarna under den senare romantiken Den sanningsenliga operan, verismen (ital. vero = sann) skapas i slutet av 1800-talet, Puccini Wagner skapar ledmotivet (ty. Leitmotiv) och allkonstverket (ty. Gesamtkunstwerk)

96 Lektion 11 Romantiken 96

97 Romantiken 1800-talets början 1900-talets början Ingen exakt stilinriktning utan mera en livshållning Präglas av drömmeri, svärmeri, avstånd från vardagen Uppstod först i litteraturen på 1700-talets sista årtionden som en reaktion mot upplysningstidens rationalitet Har levt inom musiken t.o.m. fram till våra dagar

98 Romantiken Samhället förändras med industrialiseringen folk flyttar allt mer till städer där fabrikerna växer fram Individualism genikult; det personliga uttrycket och det subjektiva prioriteras Goethe; Sturm und Drang Musikens romantik föds kring 1800

99 Romantiken Små former blir populära: bagatell, intermezzo, impromptu, nocturne, elegi, rapsodi, vals etc. Lied Genomkomponerade verk Vid sidan av symfonin kommer symfoniska dikter med ett program (Franz Liszt, Hector Berlioz).

100 Romantik Några musikaliska infallsvinklar: Absolut musik bygger på rent musikaliska motiv och vidkänner inga utommusikaliska hänvisningar. Även instrumentalmusik utan text. Programmusik har alltid något särskilt innehåll. Den strävar efter att uttrycka en händelse, ett skeende, ett landskap eller något annat motiv som inte är musikaliskt.

101 Romantik Det klangiga och harmoniska uttrycket blev rikare, tonartsförhållandena blev mångsidigare Rytmiken och stämföringen frigjordes Speltekniken utvecklades på grund av virtuoskulturen (Paganini, Liszt)

102 Romantiken Tidig romantik: (Beethoven), Carl Maria von Weber och Franz Schubert. Romantik: Robert Schumann, Felix Mendelssohn och Frédéric Chopin Högromantik: Brahms, Verdi, Berlioz, Liszt och Wagner. Senromantik: Från slutet av 1800-talet och in på 1900-talet; Mahler, Richard Strauss Nationalromantik: med folkliga och nationella inslag

103 Romantiken Nationalromantiken bygger på starka nationella ingredienser: Antonín Dvorák ( ), Bedrich Smetana ( ), Pjotr Tjajkovskij ( ), Edvard Grieg ( ), Jean Sibelius ( ). Senromantiken Gustav Mahler ( )

104 Lektion 12 Mot tonalitetens uppbrott 104

105 Impressionismen Egentligen en form av nationalromantik Används till en början om franska bildkonstnärer vid slutet av 1800-talet, bl.a. Monet och Renoir Använder fantasin som ett element jämsides med de naturtrogna avbildningarna Inom poesin började man mer och mer övergå till symbolism, ordens melodik

106 1900-talet Impressionism Claude Debussy Maurice Ravel Expressionism Anton Webern Arnold Schönberg Alban Berg Modernism Impressionistisk tavla: Monet Expressionistisk tavla: Munch

107 Modernismen En allmän benämning för inriktningar som går emot konventioner och tradition Behöver inte enbart handla om musik som saknar traditionell tonalitet, utan kan också vara tonal musik som presenteras och framförs på ett okonventionellt sätt Kännetecknande för tiden från 1910-talet till några årtionden efter andra världskriget 107

108 Den andra Wienskolan Uppfattning där konstnären i sin skaparprocess överför sin känsla av sinnebilden till konstverket Gamla uttrycksmedel har slitits ut och konsten behöver radikalt förnyas Opposition mot de lyriska impressionisternas måleriska tonspråk. Webern: Symfoni

109 Modern musik? Messiaen (kvartett för tidens ände) Penderecki (Trenodi för offren i Hiroshima) Under de senaste årtiondena har tonaliteten återtagit sina positioner inom s.k. klassisk musik 109

Forntid. Världens äldsta, nedtecknade, melodi skriven 1400år före Kristi födelse.

Forntid. Världens äldsta, nedtecknade, melodi skriven 1400år före Kristi födelse. Musikhistoria Fort------------------Forntid Anna!--------------- Antiken Meddela------------ Medeltiden Rektorn att--------- Renässansen Barnen i------------- Barocken Klassen har-------- Klassicismen

Läs mer

Klassisk Musikhistoria

Klassisk Musikhistoria Klassisk Musikhistoria Med klassisk musik menar vi lite förenklat den nedskrivna musiken från Europa. Från 1000-talet och framåt fanns den nedskrivna musiken framför allt i kyrkan, som då hade mycket makt.

Läs mer

Några av de mest framstående kompositörerna

Några av de mest framstående kompositörerna RENÄSSANS (1450-1600) Renässansen pågick ungefär mellan 1450 och 1600. Ordet renässans betyder pånyttfödelse, och tidsperioden i sig förknippas med en allmän vilja att utforska och lära sig om sig själv,

Läs mer

Tema - Matematik och musik

Tema - Matematik och musik Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer

Läs mer

Klassisk musik Åk 9. Epoker, tonsättare, klassiska verk och Instrument.

Klassisk musik Åk 9. Epoker, tonsättare, klassiska verk och Instrument. Epoker, tonsättare, klassiska verk och Instrument. - Musikens Historia - Kortfattat om musik under Antiken - Medeltiden (ca. 800-1450) - Renässansen (ca. 1400-1600) - Barocken (ca. 1600-1750) - Wien klassicismen

Läs mer

Typiskt för Medeltiden

Typiskt för Medeltiden Typiskt för Medeltiden Homofoni en tydlig melodi Bordun en eller ett par toner som ligger still i bakgrunden Rytm på trumma eller entonigt stränginstrument Om musiken låter som om den kunde vara med i

Läs mer

BAROCK (när Bach dog)

BAROCK (när Bach dog) BAROCK 1600-1750 (när Bach dog) Barock=överdriven, absurd Moll och durskalor Många nya stilar Långa dekorerade melodier Orkestermusik!! Generalbas, matematiskt beräknad SAKRAL MUSIK Passion. Ett sorts

Läs mer

BAROCKEN ca 1600-1750

BAROCKEN ca 1600-1750 BAROCKEN ca 1600-1750 Ordet barock betyder ungefär befängt eller konstigt. Namnet började användas när barocken var slut som en reaktion på epokens prålighet. * Musiken under barocken hade en tydlig puls

Läs mer

Den Klassiska musiken. Forntiden/Antiken, Renässansen, Barocken Wienklassicismen, Romantiken, 1900-talet.

Den Klassiska musiken. Forntiden/Antiken, Renässansen, Barocken Wienklassicismen, Romantiken, 1900-talet. Den Klassiska musiken Forntiden/Antiken, Renässansen, Barocken Wienklassicismen, Romantiken, 1900-talet. Forntiden Startade att utforska/härma ljuden i t.ex naturen Syftet: Musiken var funktionell. Användes

Läs mer

Instrumentkunskap och olika musikgrupper

Instrumentkunskap och olika musikgrupper Instrumentkunskap och olika musikgrupper Namn: Klass: I detta arbetsområde kommer du att få lära dig fakta om olika instrument, vilken instrumentgrupp de olika instrumenten tillhör och lära dig att höra

Läs mer

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria.

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. MUSIKHISTORIA Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. Musikhistorieskrivningen är inte alltid en exakt vetenskap. Det har skapats

Läs mer

Klassisk musik. År 800-idag

Klassisk musik. År 800-idag Klassisk musik År 800-idag Medeltiden 800-1400 Medeltida musik kan delas in i två fack. Den första kallas sakral musik och betyder kyrklig musik. På medeltiden var den vanligaste typen av kyrklig musik

Läs mer

Klassisk musik ÅG 20150126

Klassisk musik ÅG 20150126 Klassisk musik ÅG 20150126 Medeltiden ---1450 Sakral = Kyrkomusik Accapella = Sång utan instrument Under medeltiden hade kyrkan stor makt och påverkade musiken väldigt mycket. Gregoriansk sång var den

Läs mer

Det är svårt att veta säkert hur musiken lät för länge sen eftersom den inte skrevs ner på

Det är svårt att veta säkert hur musiken lät för länge sen eftersom den inte skrevs ner på Konstmusikhistoria Antiken och Medeltiden (ca 500 1400) Det är svårt att veta säkert hur musiken lät för länge sen eftersom den inte skrevs ner på ett tydligt sätt. Vi vet att folk i alla tider gjort instrument

Läs mer

Historia. Från 1400-talet till 1700-talet: En tung, ibland stålskodd, käpp att dunka takten med.

Historia. Från 1400-talet till 1700-talet: En tung, ibland stålskodd, käpp att dunka takten med. Dirigenten Historia Från 1400-talet till 1700-talet: En tung, ibland stålskodd, käpp att dunka takten med. Anekdot: Jean Baptiste Lully dog av blodförgiftning efter att ha slagit sönder stortån med en

Läs mer

Barock 1600-1750. Utsmyckningarna och detaljerna är typiska för barocken.

Barock 1600-1750. Utsmyckningarna och detaljerna är typiska för barocken. Barock 1600-1750 Under barocken skulle allt vara stort och mycket. Man smyckade ut det mesta. Tittar man på slott eller möbler som är byggda under barocken så ser man mängder av detaljer och utsmyckningar,

Läs mer

Symfoniorkesterns instrument

Symfoniorkesterns instrument Symfoniorkesterns instrument Stråksektionen: violin (fiol) (First violins, second violins), viola, cello, kontrabas (Double bases). Träblås: Klarinett (Clarinets), flöjt (Flutes), oboe, fagott (bassoons).

Läs mer

MUSIKINSTRUMENT. Instrument kan vara mycket olika. De låter olika och ser olika ut. Instrument gör ljud på fem olika sätt.

MUSIKINSTRUMENT. Instrument kan vara mycket olika. De låter olika och ser olika ut. Instrument gör ljud på fem olika sätt. MUSIKINSTRUMENT Instrument kan vara mycket olika. De låter olika och ser olika ut. Instrument gör ljud på fem olika sätt. 1. Somliga instrument har strängar som svänger. De kallas för stränginstrument.

Läs mer

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag BLECKBLÅSINSTRUMENT Bleckblåsinstrument är ett samlingsnamn på en grupp av musikinstrument som bl.a. består av Valthorn, Trumpet, Trombon, Baryton och Bastuba. De skiljer sig från träblåsinstrument genom

Läs mer

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR LÄRARHANDLEDNING Välkommen till kreativt samspel med Göteborgs Symfoniker och GSOPULS. Detta är en lärarhandledning som är indelad

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Instrument. Lär om instrument från olika instrumentgrupper

Instrument. Lär om instrument från olika instrumentgrupper Instrument Lär om instrument från olika instrumentgrupper Musikinstrument brukar delas in i olika instrumentgrupper beroende på hur ljudet bildas i dem. Vi kommer nu att prata kring och lyssna på instrument

Läs mer

År 1-3 År 4-6 År 7-9

År 1-3 År 4-6 År 7-9 MUSIK LGR 11 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder

Läs mer

Stränginstrument. Instrumentkunskap År 6-9.

Stränginstrument. Instrumentkunskap År 6-9. Stränginstrument Gitarr - Spelas genom att man knäpper eller drar med högerhandens fingrar över strängarna. Tonhöjden förändras genom att vänsterhandens fingrar trycker ner strängarna på olika band. -

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

Musikord och begrepp (Allmän musikkunskap, grundnivå) Körsång utan ackompanjemang av instrument.

Musikord och begrepp (Allmän musikkunskap, grundnivå) Körsång utan ackompanjemang av instrument. Musikord och begrepp (Allmän musikkunskap, grundnivå) A CAPPELLA Körsång utan ackompanjemang av instrument. ABSOLUT MUSIK "Ren" musik som inte strävar efter att avbilda utommusikaliska händelser (ingen

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera

Läs mer

Medeltiden Renässansen

Medeltiden Renässansen Klassisk musik Medeltiden 800-1400 Sakral musik Sakral musik betyder kyrklig musik. På medeltiden var den vanligaste typen av kyrklig musik gregoriansk sång. Sångerna byggde på kristna texter som brukade

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

Salstentamen i Västerländsk konstmusik 19/3 2012, kl , sal Fl

Salstentamen i Västerländsk konstmusik 19/3 2012, kl , sal Fl Västerländsk konstmusik 7.Shp Musikvetenskap A Institutionen för musikvetenskap Uppsala universitet Vt2012 Salstentamen i Västerländsk konstmusik 19/3 2012, kl10.00-14.00, sal Fl Denna salstentamen är

Läs mer

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria.

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. MUSIKHISTORIA Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. Musikhistorieskrivningen är inte alltid en exakt vetenskap. Det har skapats

Läs mer

instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik

instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik instrument och Genrer Ett utdrag Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik Klassisk musik är ett mer vanligt namn för det som egentligen heter västerländsk konstmusik. Det är sådan musik som vi i Europa

Läs mer

Symfoniorkesterns instrument

Symfoniorkesterns instrument Symfoniorkesterns instrument Inför provet om symfoniorkesterns instrument: Det viktigaste är att du känner igen instrumenten på bild och att du vet till vilken instrumentfamilj de hör. Vill du kunna mer

Läs mer

Musikens historia Forntid - Nutid

Musikens historia Forntid - Nutid Forntiden Musikens historia Forntid - Nutid När det gäller så här långt tillbaka i tiden vet man inte någonting med säkerhet utan det mesta är forskarnas gissningar. Man tror att musik har funnits nästan

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

Stränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad

Stränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad Stränginstrument: Gitarr - Spelas genom att man knäpper eller drar med högerhandens fingrar över strängarna. Tonhöjden förändras genom att vänsterhandens fingrar trycker ner strängarna på olika band. -

Läs mer

Typiskt för barocken var terrassdynamik, dvs plötsliga växlingar mellan starkt och svagt. Man började använda sig av affektläran för att återskapa

Typiskt för barocken var terrassdynamik, dvs plötsliga växlingar mellan starkt och svagt. Man började använda sig av affektläran för att återskapa Musikens utveckling 1600-talet blev genombrottet för monodin (solosång med instrumentalt ackompanjemang) och operan. Man improviserade fram melodierna kring en given basstämma, så kallad generalbas, men

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

Romantiken Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet

Romantiken Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet Bild 1 Romantiken Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet Bild 2 Föreläsningar läs i boken parallellt. Egen instudering på lektionstid. Prov den 14 maj. Bild 3 Historisk kontext Pågick ca 1770-1850

Läs mer

Klassisk västerländsk musikhistoria

Klassisk västerländsk musikhistoria Klassisk västerländsk musikhistoria Musik har funnits bland människor i alla tider. Fattiga och rika människor har på olika sätt haft behov att uttryckt sig i musik, sång och dans. Musiken grundar sig

Läs mer

Musik. årskurs 9 2013. Namn Klass

Musik. årskurs 9 2013. Namn Klass Musik årskurs 9 2013 Namn Klass Instrumentkunskap Årskurs 9 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. (Musik Falköpings

Läs mer

Trombon. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt.

Trombon. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5 Trumpet Tvärflöjt Fiol Blockflöjt Kontrabas Trombon Valthorn Cello Huvud Stämskruvar Rörblad Hals Band Oboe Kropp Panflöjt Klarinett Gitarr Bastuba Elgitarr Elbas

Läs mer

Sibelius-Akademins sökande och antagna

Sibelius-Akademins sökande och antagna Sibelius-Akademins sökande och antagna 2013-2016 2013 sök 2013 ant 2014 sök 2014 ant 2015 sök 2015 ant 2016 sök 2016 ant Global Music Glomas 5,5-årig 41 8 Glomas 2,5-årig 15 4 26 5 28 6 35 3 15 4 26 5

Läs mer

KLASSISK MUSIKHISTORIA

KLASSISK MUSIKHISTORIA KLASSISK MUSIKHISTORIA Musik under antiken Antiken inföll under århundradena runt Kristi födelse; d.v.s. den tid då de grekiska och romerska kulturerna stod på sin höjdpunkt. Vi vet inte mycket om hur

Läs mer

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument Instrumentkunskap Inledning - Det finns många olika typer av instrument, och de delas in i grupper utifrån hur man spelar på dem. De olika grupperna kallas för familjer och det är stråkinstrument, knäppta

Läs mer

Musik. årskurs 6 2013

Musik. årskurs 6 2013 Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

Företagets slogan eller motto MUSIK

Företagets slogan eller motto MUSIK Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d

Läs mer

Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och

Läs mer

http://www.musikipedia.se/orkesterpartituret Orkesterpartituret Skrivet av Lasse Grubbe, www.musikipedia.se Ett orkesterpartitur är en uppställning av notsystemen till alla instrumenten i en orkester.

Läs mer

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se Förord Lär av Mästarna har vuxit fram under min tid som lärare i ämnet satslära med arrangering vid Musikhögskolan i Malmö. Materialet har under ett decennium provats både i grupp- och individuell undervisning

Läs mer

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp. Ämnesplan för Värmdö Kulturskola Dans Kunskap, motorik och kroppskännedom Grundläggande kroppskännedom samt ökad uppfattning om begrepp som tid, kraft och rum. Kunna utföra enkla grundrörelser i relation

Läs mer

Där finns det mer fakta om instrumenten, youtubefilmer, mm. Det blir prov på detta... kom i tid!

Där finns det mer fakta om instrumenten, youtubefilmer, mm. Det blir prov på detta... kom i tid! Instrumentkännedom - läran om musikinstrument Gå gärna in på www.musiklektionen.com. Där finns det mer fakta om instrumenten, youtubefilmer, mm. Det blir prov på detta... kom i tid! MVH Anna Kerstin mars

Läs mer

Musik. årskurs

Musik. årskurs Musik årskurs 7 2013 Instrumentkunskap Årskurs 7 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. (Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

Sibelius-Akademins sökande och antagna

Sibelius-Akademins sökande och antagna Sibelius-Akademins sökande och antagna 2013-2017 2013 2013 2014 2014 2015 2015 2016 2016 2017 Global Music Glomas 5,5-årig 41 8 42 Glomas 2,5-årig 15 4 26 5 28 6 35 3 28 15 4 26 5 28 6 76 11 70 Jazzmusik

Läs mer

MUSIKSKOLAN. Vårterminen 2015

MUSIKSKOLAN. Vårterminen 2015 MUSIKSKOLAN Vårterminen 2015 Kära musikvän! Musikskolan i Boxholms kommun erbjuder barn och ungdomar möjligheten att i sin egen takt utvecklas inom musik. Denna broschyr presenterar dessa möjligheter och

Läs mer

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN KULTURSKOLAN 2014 2015 Kulturskolan LOMMA KOMMUN VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS! Söndagen den 16 mars Bjärehovskolan i Bjärred, kl 11.00-13.00 Pilängskolan i Lomma, kl 15.00-17.00 Ta med hela familjen och prova

Läs mer

Kulturskolan LOMMA KOMMUN

Kulturskolan LOMMA KOMMUN Kulturskolan LOMMA KOMMUN KULTURSKOLAN 2012-2013 VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS! Foto: Anna Blindh Carlsson och Christian Almström Söndagen den 18 mars Bjärehovskolan i Bjärred kl 11.00-13.00 Pilängskolan i

Läs mer

Delprovets samlade resultat bedöms med godkänt eller underkänt.

Delprovets samlade resultat bedöms med godkänt eller underkänt. Musiklärarutbildningen Antagningsprov G1 Musikteori Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria

Läs mer

Lättläst svenska. 1. Bygde-musikanter

Lättläst svenska. 1. Bygde-musikanter Lättläst svenska Utställningen handlar om olika musikgrupper i Sverige. Den börjar på 1600-talet och slutar med ABBA. Ensemble är franska och betyder tillsammans. En musikgrupp är en ensemble. 1. Bygde-musikanter

Läs mer

Allmänt om bedömningen I detta delprov bedöms din förmåga att sjunga samt ackompanjera dig själv till egen sång.

Allmänt om bedömningen I detta delprov bedöms din förmåga att sjunga samt ackompanjera dig själv till egen sång. Antagningsprov G1 Sång och spel G1 Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria sånger. Du

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

STUDIER & INTRÄDESPROV

STUDIER & INTRÄDESPROV ÅLANDS MUSIKINSTITUT STUDIER & INTRÄDESPROV 2018 Ålands musikinstitut är en skola för dig som vill lära dig att spela ett instrument, sjunga eller dansa. Ålands musikinstitut För de yngsta finns danslekskolan

Läs mer

Musik Sång och musicerande

Musik Sång och musicerande Sång och musicerande utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna

Läs mer

KONTRAPUNKT TAL Syftet med denna uppsats är att belysa hur disciplinen kontrapunkt kan förekomma i musik från 1800 och1900-talet.

KONTRAPUNKT TAL Syftet med denna uppsats är att belysa hur disciplinen kontrapunkt kan förekomma i musik från 1800 och1900-talet. Martin Willert Påbyggnadsutb. Komposition 160 p. KONTRAPUNKT 1800-1900-TAL Inledning och metod 0.0.1 Syftet med denna uppsats är att belysa hur disciplinen kontrapunkt kan förekomma i musik från 1800 och1900-talet.

Läs mer

Konsthistoria. Antiken. Rokoko. Impressionismen. Renässansen. Modernismen. Samtidskonst. Expressionismen. Konstakademiernas konst. Medeltiden.

Konsthistoria. Antiken. Rokoko. Impressionismen. Renässansen. Modernismen. Samtidskonst. Expressionismen. Konstakademiernas konst. Medeltiden. Konsthistoria Av: Emma Gustafsson f.kr 800 500 1300 1500 1700 1770 1800 1870 1900 1960 Antiken Renässansen Rokoko Impressionismen Modernismen Samtidskonst Medeltiden Barock Konstakademiernas konst Expressionismen

Läs mer

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars

Läs mer

Klassisk musik Åk 9. Vi ska läsa och lära oss mer om klassisk musik: Epoker, tonsä+are, klassiska verk och Instrument.

Klassisk musik Åk 9. Vi ska läsa och lära oss mer om klassisk musik: Epoker, tonsä+are, klassiska verk och Instrument. Vi ska läsa och lära oss mer om klassisk musik: Epoker, tonsä+are, klassiska verk och Instrument. - Musikens Historia - Kor8a9at om musik under An

Läs mer

MUSIKENS HISTORIA, starten

MUSIKENS HISTORIA, starten MUSIKENS HISTORIA, starten FÖRHISTORISK TID (före 3000-talet f.kr.) Tiden före skrivspråken kallas förhistorisk tid. Det beror på att historiker i allmänhet utgår från skrivna källor. Förhistorisk betyder

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4 LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 Utarbetad av: MUSIK LPO uppnående mål Såhär står det i den nationella kursplanen för år fem respektive år nio. Eleven skall (efter år 5 resp år 9): kunna delta

Läs mer

Leif Nystén. Allmän musikkunskap Grundkurs

Leif Nystén. Allmän musikkunskap Grundkurs Leif Nystén Allmän musikkunskap Grundkurs Musik- och kulturskolan Sandels Helsingfors 2011 1 Innehåll Till läsaren... 4 Musikens tidsaxel... 5 Introduktion... 6 Musikens källor... 7 Instrumentlära och

Läs mer

! " ## $ % & ' () * +, ' - )

!  ## $ % & ' () * +, ' - ) ! "##$%&' ()* +,'- ) Examenskonsert 5 juni 2013 Stora Salen, Kungl. Musikhögskolan Bård Eriksson, kontrabas Program Johann Sebastian Bach (1685-1750) Svit nr 2 för solo cello Sats 5 Kontrabas: Bård Eriksson

Läs mer

Vad är det bästa med Kulturskolan?

Vad är det bästa med Kulturskolan? Kulturskolans elever svarar på frågan: Vad är det bästa med Kulturskolan? Att det finns så mycket att välja på. Man får nya vänner. Man får vara med i föreställningar. Friheten att kunna uttrycka sig med

Läs mer

Nämn några kvinnliga musiker under antiken.

Nämn några kvinnliga musiker under antiken. Utdrag ur 1 Under lång tid i historien har det varit förbjudet för kvinnor att musicera offentligt. Men under antiken fanns det dock ett område, där kvinnliga musiker t.o.m. kunde bli berömda. Vilket?

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

ÅLANDS MUSIKINSTITUT Musik- & Dansstudier

ÅLANDS MUSIKINSTITUT Musik- & Dansstudier ÅLANDS MUSIKINSTITUT Musik- & Dansstudier 2019 Ålands musikinstitut Ålands musikinstitut är en skola för dig som vill lära dig att spela ett instrument, sjunga eller dansa. Från 7 års ålder kan du söka

Läs mer

Instrument och ensembleformer

Instrument och ensembleformer Instrument och ensembleformer I dirigentens noter = partituret noteras instrumenten = stämmorna alltid i samma ordning med uppifrån och ned: träblås Flöjter Oboer Klarinetter Fagotter Mässing Valthorn

Läs mer

TRUMPET, VALTHORN, BARYTON, TROMBON & P-BONE & P-TRUMPET

TRUMPET, VALTHORN, BARYTON, TROMBON & P-BONE & P-TRUMPET TRUMPET, VALTHORN, BARYTON, TROMBON & P-BONE & P-TRUMPET Steffen Mickeler Kontaktuppgifte r: Steffen.Mickeler@vara.se Tele: 070-890 77 29 Instrument, ämne: Trumpet, valthorn, baryton och trombon samt p-bone

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Kulturskolan KULTURSKOLAN

Kulturskolan KULTURSKOLAN Kulturskolan KULTURSKOLAN 2018 2019 VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS! Söndagen den 11 mars Vinstorpskolan i Lomma, kl 11.00-13.00 Bjärehovskolan i Bjärred, kl 15.00-17.00 Ta med hela familjen och prova Kulturskolans

Läs mer

Är alla blås- och stråkinstrument på väg ut ur musik- och kulturskolorna? Ersatta med sång eller elgitarrer?

Är alla blås- och stråkinstrument på väg ut ur musik- och kulturskolorna? Ersatta med sång eller elgitarrer? Håkan Sandh projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Box 16344 S-103 26 STOCKHOLM Besöksadress: Nybrokajen 11 +46 708 317 498 hakan.sandh@smok.se www.smok.se 07-10-1707-10-17 Är alla blås- och

Läs mer

Konstnärlig kandidatexamen

Konstnärlig kandidatexamen Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Mats Nilsson Fredrik Wadman Konstnärlig kandidatexamen

Läs mer

Musicerande och musikskapande

Musicerande och musikskapande Musik åk 4-6 - Centralt innehåll Sång, melodispel och ackompanjemang Gehörsmusicerande Imitation och improvisation Musikskapande Musikframföranden Musicerande och musikskapande Musikens verktyg Musik åk

Läs mer

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT VIKTORIASKOLAN KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT Strävandemål i förskoleklassen Känna till vanliga barnvisor som används vid våra vanliga högtider Deltaga i gemensam sång, sånglekar Deltaga i olika

Läs mer

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN KULTURSKOLAN Kulturskolan LOMMA KOMMUN 2019 2020 VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS! Söndagen den 17 mars Bjärehovskolan i Bjärred, kl 11.00-13.00 Vinstorpskolan i Lomma, kl 15.00-17.00 Ta med hela familjen och

Läs mer

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner.

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner. Rockmusik Vanliga instrument: Elgitarr, elbas, trumset, synt. Vanligt i musiken: Musiken har ofta både verser och refränger. Det är vanligt med elgitarrsolon i musiken. Musiken låter: Hård, tuff. Den uttrycker

Läs mer

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Annamia Larsson Karl Hedbom Examenskonsert

Läs mer

NACKA MUSIKSKOLA 2009/2010

NACKA MUSIKSKOLA 2009/2010 NACKA MUSIKSKOLA 2009/2010 NACKA MUSIKSKOLA 2009/2010 Nacka musikskola erbjuder barn och ungdomar en bred musikundervisning med hög kvalitet inom olika musikstilar efter vars och ens intresse, ambition

Läs mer

Disposition. Antalet mikrofoner som behövs beror på vad du ska spela in. Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras?

Disposition. Antalet mikrofoner som behövs beror på vad du ska spela in. Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras? Mikrofonteknik i olika genrer 1 Mikrofonteknik mikrofonval, avstånd och placering 2 Disposition Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras? Närmickning Avståndsmickning Var ska mikrofonen

Läs mer

MUSIKSKOLAN. Läsåret 2018/2019

MUSIKSKOLAN. Läsåret 2018/2019 MUSIKSKOLAN Läsåret 2018/2019 Kära musikvän! Musikskolan i Boxholms kommun erbjuder barn och ungdomar möjligheten att i sin egen takt utvecklas inom musik. Denna broschyr presenterar dessa möjligheter

Läs mer

Klassisk Musik. från ca 500 f Kr

Klassisk Musik. från ca 500 f Kr Klassisk Musik Antiken från ca 500 f Kr I förhistorisk tid och under antiken var musiken en del av det dagliga livet, man förknippade ofta musik med magiska krafter, och utövade olika ceremonier för att

Läs mer

Symfoniorkestern i Konserthuset. Så fungerar Kungliga Filharmonikerna

Symfoniorkestern i Konserthuset. Så fungerar Kungliga Filharmonikerna Symfoniorkestern i Konserthuset Så fungerar Kungliga Filharmonikerna Symfoniorkestern En vanlig symfoniorkester består av 60 100 musiker, men i en stor, fullvuxen symfoniorkester behövs över 100 musiker.

Läs mer

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E: SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens

Läs mer

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. LJUD Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När strängen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan om strängen => luftmolekylerna

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Hjälpmedel: Formelsamling, fysikbok, miniräknare, linjal, sunt förnuft. 7 uppgifter vilka inlämnas på separat papper snyggt och välstrukturerat! Låt oss spela

Läs mer