EXAMENSARBETE. Hur redovisar svenska börsnoterade företag sina nedskrivningsprövningar av koncernmässig goodwill?

Transkript

1 EXAMENSARBETE Hur redovisar svenska börsnoterade företag sina nedskrivningsprövningar av koncernmässig goodwill? En jämförande studie tio år efter införandet av IFRS Linnea Bergman Linn Viklund 2016 Ekonomie kandidatexamen Företagsekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 HUR REDOVISAR SVENSKA BÖRSNOTERADE FÖRETAG SINA NEDSKRIVNINGSPRÖVNINGAR AV KONCERNMÄSSIG GOODWILL? En jämförande studie tio år efter införandet av IFRS Linnea Bergman Linn Viklund VT 2015 Kandidatuppsats i företagsekonomi Redovisning och styrning Luleå Tekniska Universitet

3 FÖRORD Vi vill tacka vår handledare Monika Kurkkio samt opponentgrupperna för feedback och givande diskussioner under uppsatsens genomförande. Linnea Bergman Linn Viklund

4 SAMMANFATTNING År 2014 var det tionde året börsnoterade företag inom EU tillämpade det gemensamma regelverket IFRS vid upprättande av årsredovisningar. Sedan dess har goodwill varit ett mycket omdebatterad område. I IFRS/IAS 36 anses goodwill ha en obestämbar ekonomisk livslängd varpå linjära avskrivningar är ersatta med årliga nedskrivningsprövningar. Detta regelverk infördes för att öka jämförbarheten mellan årsredovisningar genom att frångå ett samhälle med flera accepterade redovisningsprinciper. Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra hur svenska börsnoterade företag redovisar posten nedskrivningsprövning av goodwill i sina årsredovisningar. Detta skedde genom en kartläggning av företagens nedskrivningsprövningar samt en analys av skillnader i företagens diskonteringsränta, prognosperiod och tillväxttakt. Syftet uppnåddes genom en dokumentstudie där sekundärdata i form av årsredovisningar för 2014 undersöktes och jämfördes. Urvalet bestod av 58 svenska företag noterade på Stockholmsbörsens Large cap. Resultatet visade på en bristande jämförbarhet mellan årsredovisningar i och med att många företag inte redovisade och motiverade sina antaganden. Enligt studien förekom nedskrivningar i mindre utsträckning hos de företag som inte redovisade ett eller flera av sina antaganden i nedskrivningsprövningen. Resultatet från studien visade även att dessa företag ofta återfanns i samma bransch, samt att nedskrivningsprövningar i enighet med tidigare forskning präglas av subjektivitet med kraftigt varierande antaganden. Nyckelord: IFRS, IAS 36, goodwill, nedskrivningsprövning, subjektivitet, jämförbarhet.

5 ABSTRACT 2014 was the tenth year that publicly listed companies within the United Nation applied the common framework IFRS when preparing the annual reports. Since then, goodwill has been a very controversial area. According to IFRS, goodwill is considered to have an indefinite financial lifetime whereon linear amortization is replaced with annual impairments testing. The framework was introduced to increase the comparability of annual reports and thereby depart from a society with several accepted accounting principles. The purpose of this study was to describe and compare how Swedish listed companies present their impairment testings in their annual reports. This was done by mapping their impairment testing s during 2014 and analyzing differences in the companies assumptions regarding discount rate, rowth rate and forecast period. The purpose was achieved by a document study of secondary data of 2014 annual reports published by 58 of the 72 Swedish companies listed on the Stockholm Stock Exchange Large Cap. The result indicates lack of comparability between financial reports since many companies did not declare and justify their assumptions. According to the study, the companies that did not present their assumptions regarding their impairment tests did less impairment. The study also reviled that these companies often are found in the same industry. In accordance with previous research, impairment tests are characterized by subjective interpretations and assessments. Key words: IFRS, IAS 36, goodwill, impairment testing, subjectivity, comparability.

6 FÖRKORTNINGAR OCH DEFINITIONER IFRS IASB International Financial Reporting Standards International Accounting Standards Board BFNAR 2012:1 Bokföringsnänmdens Allmänna Råd 2012:1 IAS IAS 36 KGE WACC Nasdaq NGM International Accounting Standards International Accounting Standards, Nedskrivningar Kassagenererande Enhet Weighted Average Cost of Capital National Association of Securities Dealers Automated Quotations Nordic Growth Market

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Introduktion Bakgrund Problemdiskussion Syfte Avgränsning Disposition Metod Metodsynsätt och vetenskaplig ansats Dokumentstudie Litteraturstudie Val av aktiebörs Pilotstudie Urval av företag Analysmetod Reliabilitet och validitet Teoretisk referensram Definition av goodwill Nedskrivningsprövning av goodwill Identifiera kassagenererande enheter Prognostisering av kassaflöden Nuvärdesberäkning Nedskrivningsbehov Kritik mot IFRS Brist på jämförbarhet Svårigheter med IAS Utrymme för manipulation av redovisning Intressentteorin Positiv redovisningsteori Legitimitetsteorin... 13

8 3.7 Institutionell teori Sammanfattning av den teoretiska referensramen Empiri Genomsnittsvärden Kartläggning av diskonteringsräntor Kartläggning av prognosperioder Kartläggning av tillväxttakter Årets nedskrivningar Analys Företagens nedskrivningar under Uteslutna antaganden i posten nedskrivningsprövning av goodwill Varierande antaganden i posten nedskrivningsprövning av goodwill Kravet på en diskonteringsränta före skatt efterföljs inte av alla företag Slutdiskussion Slutsatser och avslutande reflektion Förslag till vidare forskning Källförteckning Bilagor Bilaga 1, Pilotstudie Bilaga 2, Empiri... 35

9 FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Studiens disposition...3 Figur 2: Pilotstudie...5 Figur 3: Komponenter i nedskrivningsprövningen...9 Figur 4: Vägd genomsnittlig kostnad för kapital...10 Figur 5: Intressentmodellen...12 Figur 6: Sammanfattning av den teoretiska referensramen...15 Figur 7: Företagens diskonteringsräntor...16 Figur 8: Motivering till diskonteringsränta efter skatt...18 Figur 9: Företagens prognosperioder...19 Figur 10: Motivering till prognosperiod längre än fem år...21 Figur 11: Företagens tillväxttakter...22 Figur 12: Andel nedskrivningar...23 Figur 13: Motiveringar till identifierade nedskrivningsbehov...25 TABELLFÖRTECKNING TABELL 1: Urvalsprocess...6 TABELL 2: Medelvärden...16 TABELL 3: Diskonteringsräntans variation...17 TABELL 4: Diskonteringsränta saknas...17 TABELL 5: Diskonteringsränta före/efter skatt...17 TABELL 6: Diskonteringsränta efter skatt...18 TABELL 7: Prognosperiodernas variation...19 TABELL 8: Prognosperiod saknas...19 TABELL 9: Avvikande prognosperioder...20 TABELL 10: Tillväxttakternas variation...22

10 TABELL 11: Tillväxttakt saknas...22 TABELL 12: Totala goodwillvärden och nedskrivningar...23 TABELL 13: Nedskrivning av goodwill...24 TABELL 14: Företag som frångick IFRS/IAS

11 1. INTRODUKTION I det inledande kapitlet ges en beskrivning av ämnesområdet. Först introduceras bakgrunden till studien, därefter följer en problemdiskussion som mynnar ut i studiens syfte. 1.1 Bakgrund Redovisning syftar till att ge ett företags intressenter en rättvisande bild av deras ekonomiska tillgångar och skulder samt att avspegla den ekonomiska prestationen. Informationen som företag tillhandahåller i sin redovisning är värdefull och kan bland annat ligga till grund för intressenters beslutsfattande och fungera som en ansvarsförsäkran gentemot potentiella investerare. (Mellemvik, Monsen, & Olson, 1988) För att redovisningsinformationen ska upplevas som relevant är det en förutsättning att den är korrekt återgiven (Dahlgren & Nilsson, 2012 ). För att uppnå en korrekt återgiven redovisning som även är jämförbar ska börsnoterade företag inom Europeiska Unionen (EU) följa det gemensamma regelverket International Financial Reporting Standards (IFRS). IFRS infördes 2005 vilket ledde till att över företag i 25 länder samtidigt övergick till att tillämpa samma redovisningsstandarder. IFRS står under organisationen International Accounting Standards Board (IASB) som arbetar för att frångå ett så kallat multi-gaap -samhälle med många generella redovisningsprinciper. (Bruce, 2011) Onoterade företag i Sverige får frivilligt upprätta sin årsredovisning enligt IFRS, de flesta väljer dock att tillämpa det svenska huvudregelverket BFNAR 2012:1, till vardags kallat K3 (Drefeldt & Pramhäll, 2012). En av de mer uppmärksammade skillnaderna mellan IFRS och K3 är synen på värdering av goodwill efter första redovisningstillfället (Carlsson & Sandell, 2014). Enligt K3 krävs att förvärvad goodwill skrivs av linjärt över dess uppskattade nyttjandeperiod, högst tio år. I IFRS anses goodwill ha en obestämbar ekonomisk livslängd varför avskrivningar är ersatta med årliga nedskrivningsprövningar (Carlsson & Sandell, 2014). Goodwill kan till exempel uppkomma när ett företag förvärvar ett annat företag och priset för andelarna är större än det förvärvade företagets nettotillgångar. IASB definierar goodwill som en tillgång representativ för framtida ekonomiska fördelar som uppkommer från andra tillgångar förvärvade i ett rörelseförvärv, som inte är enskilt identifierade och separat redovisade. (International Accounting Standards, 2012) Goodwill redovisas som en immateriell tillgång i koncernens balansräkning och kan exempelvis hänföras till förväntade framtida vinster, varumärke, know-how mm. (Sundgren, Nilsson, & Nilsson, 2013) 1.2 Problemdiskussion Syftet med nedskrivningsprövningar av goodwill är att de ska generera en mer rättvisande bild jämfört med årliga linjära avskrivningar. Ovanstående argument har bland annat undersökts i en studie av Nobes (2006) där det framkom att företag har incitament att göra subjektiva tolkningar eftersom nedskrivningar kan vara ett sätt att vinstutjämna det beskattningsbara resultatet. Sandell & Svensson (2014) har däremot ett annat förhållningssätt och menar att nedskrivningar normalt ses som ett misslyckande ur investerares synvinkel. Detta kan ge företag incitament att agera i självintresse i ett försök att undvika nedskrivningar (Sandell & Svensson, 2014 ). Nedskrivningsprövningar är enligt Hoogendoorn (2006) subjektiva uppskattningar av framtida vinster. Hoogendoorn (2006) menar att många 1

12 uppskattningar är företagsspecifika och eftersom det finns flera accepterade metoder uppstår brister i jämförbarheten mellan årsredovisningar. De subjektiva bedömningarna av IFRS beror på att regelverket inte är regelbaserat utan principbaserat (Nobes, 2006). En central faktor i processen för nedskrivningsprövning som ger utrymme för subjektiva tolkningar är diskonteringsräntan vilken används för att nuvärdesberäkna framtida kassaflöden. Diskonteringsräntan är tänkt att återge de risker som kan hänföras till goodwillposten med hänsyn till aktuella marknadsförhållanden. (Malmqvist, 2015) Enligt IAS 36, p 55 ska diskonteringsräntan fastställas före skatt. Petersen och Plenborg (2010) har dock identifierat att det i praktiken förekommer diskonteringsräntor beräknade efter skatt. Problematiken med skatt och diskonteringsränta diskuteras även av Carlsson, Sandell och Yard (2013) som identifierade att 26 procent av svenska IFRS-företag använde en diskonteringsränta efter skatt för år Revisions- och konsultföretaget Grant Thornton undersökte samtliga företag noterade på Stockholmsbörsen under den rådande finanskrisen Syftet med undersökningen var att belysa hur IFRS efterlevs i praktiken avseende just nedskrivning av goodwill. Undersökningen visade att en tredjedel av företagen sänke sina diskonteringsräntor trots att riskpremien på aktiemarknaden ökade och styrräntan sänktes. En sänkning av diskonteringsräntan innebar att det bedömda värdet på goodwill ökade varpå nedskrivningsbehovet minskade. Detta ledde till att företagen inte skrev ned sin goodwill i den erfordrade omfattningen sett till nedgången i ekonomin. (Gauffin & Thörnsten, 2010) På grund av utrymmet för subjektiva bedömningar är det viktigt att företagen presenterar tillräcklig information för att intressenter ska kunna bedöma om goodwill är korrekt värderad (Lönnqvist, 2012). Företagens antaganden om diskonteringsränta, prognosperiod och tillväxttakt ska därför presenteras i företagens årsredovisningar (IAS 36, p.134, 2012). Tidigare forskning visar dock att årsredovisningar sällan ger en fullgod beskrivning av vilka värderingsantaganden företagen har gjort (Gauffin & Thörnsten, 2010). Å andra sidan är det tio år sedan regelverket infördes vilken kan betyda att företagen har hunnit anpassa sig efter det nya regelverket. Om de svenska börsnoterade företagen fortfarande brister i hur de redovisar sina nedskrivningsprövningar av goodwill, uppstår frågan i vilken utsträckning detta påverkar jämförbarheten mellan årsredovisningar? 1.3 Syfte Studien syftar till att beskriva och jämföra hur svenska börsnoterade företag redovisar posten nedskrivningsprövning av goodwill i sina årsredovisningar under Därmed blir delsyftena med denna studie att: Kartlägga vilka antaganden företagen har redovisat vid nedskrivningsprövningar av goodwill Identifiera och analysera skillnader i företagens diskonteringsränta, prognosperiod och tillväxttakt 2

13 1.3.1 Avgränsning Denna studie bygger på de företag som är noterade på Nasdaq OMX Stockholm, Large Cap. 1.4 Disposition Vår studie följer ett klassiskt deduktivt dispositionsupplägg som bygger på kapitelindelning, se figur 1. Kapitel 1 Introduktion Kapitel 2 Metod Kapitel 3 Teoretisk referensram Kapitel 4 Empiri Kapitel 5 Analys Kapitel 6 Slutdiskussion Figur 1: Studiens disposition. I kapitel 1, Introduktion introduceras läsaren till det valda ämne och varför det är intressant att studera. Bakgrundsbeskrivningen leder fram till en problemdiskussion där det framkommer vilket forskningsgap studien ämnar fylla, därefter presenteras studiens avsedda syfte och avgränsning. I kapitel 2, Metod presenteras vårt tillvägagångssätt samt urvalskriterier. I kapitel 3, Teoretisk referensram presenteras tidigare forskning i ämnet och de teorier som är relevanta för studien. I kapitel 4, Empiri presenteras insamlad data för att sedan analyseras i kapitel 5, Analys. Studiens slutsatser, avslutande diskussion samt förslag till vidare forskning presenteras i kapitel 6, Slutdiskussion. 3

14 2. METOD I detta avsnitt presenteras de tillvägagångssätt som användes för studiens genomförande. Studiens metodval motiveras och en pilotstudie som utmynnade i urvalsprocessen presenteras. Slutligen redogörs för studiens trovärdighet. 2.1 Metodsynsätt och vetenskaplig ansats Denna studie ämnade till att beskriva och jämföra hur svenska börsnoterade företag redovisar posten nedskrivningsprövning av goodwill i sina årsredovisningar. Den deduktiva ansatsen tillämpades då befintlig teori och rättsregler i IFRS låg till grund för analysen av studiens resultat. Det råder många olika uppfattningar om hur världen verkligen ser ut. Genom att välja metodsynsätt fastställs grundantaganden om verkligheten kring det som ska undersökas. Vid granskningen av företagens årsredovisningar användes ett analytiskt synsätt då utgångspunkten var att undersöka hur företagen har tolkat och tillämpat IFRS (Arbnor & Bjerke, 1994). Ett av studiens delsyften var att analysera företagens diskonteringsränta, prognosperiod och tillväxttakt. Enligt det analytiska synsättet kan en nedskrivning ses som resultatet av dessa antaganden (Arbnor & Bjerke, 1994). Studien ämnade även att undersöka om utrymmet för subjektivitet i IFRS leder till skillnader i hur de svenska företagen redovisningar sina nedskrivningsprövningar vilket också ligger i linje med det analytiska synsättet (Arbnor & Bjerke, 1994). 2.2 Dokumentstudie Föreliggande studie genomfördes genom en dokumentsstudie där sekundärdata i form av företagens årsredovisningar för år 2014 undersöktes och jämfördes (Bryman & Bell, 2011). Denna tidsperiod valdes för att uppnå så aktuella resultat som möjligt. Dokumentstudien inleddes med granskning av posterna Immateriella tillgångar alternativt Goodwill i balansräkningen med vidare hänvisningar till den not som presenterade företagets nedskrivningsprövning. De företag som hade redovisat enligt utländsk valuta omräknades enligt balansdagskurs per Dokumentstudien genomfördes vidare genom både en kvantitativ och kvalitativ analys. Denna kombination medförde ett större urval av företag än vad som vore möjligt vid endast en kvalitativ metod. Dessutom gavs en djupare förståelse för hur företagen redovisade sina nedskrivningsprövningar än om endast kvantitativ analys hade tillämpats. (Bryman & Bell, 2011) Detta utmynnade i en kartläggning av respektive del i nedskrivningsprövningen där innehållet dokumenterades i tabeller och grafer. För att analysera utvalda delar mer i detalj och få en djupare förståelse för företagens nedskrivningsprövningar gjordes även textutdrag från företagens årsredovisningar. Enligt Bryman & Bell (2011) kan man på så sätt identifiera bakomliggande teman. Det är viktigt att beakta att årsredovisningar inte kan betraktas som en objektiv och korrekt sanning, eftersom företag har olika syn på samma fenomen och därmed också sina egna tolkningar av IFRS-regelverket. Det kan även vara möjligt att årsredovisningar är partiska och medvetet vinklade. 4

15 2.3 Litteraturstudie Den databas som användes mest frekvent för att finna lämplig litteratur till studien var Primo. Sökorden som användes var: Goodwill, nedskrivningsprövning/impairment loss, nedskrivningstest, diskonteringsränta/discount rate, IFRS och IAS 36. Sökningarna gjordes både med och utan trunkering för att inkludera sökordens olika ändelser. Sökorden kombinerades även genom att använda ett ELLER för att reducera risken för bortfall, till exempel nedskrivningsprövning ELLER nedskrivningstest. Sökningarna resulterade i ett uppslag av artiklar, tidigare avhandlingar och litteratur. Vi fick även tips på fler relevanta källor genom att granska författarnas källförteckningar. 2.4 Val av aktiebörs I Sverige finns det två aktiebörser som drivs som reglerade marknader: Nasdaq OMX Stockholm för etablerade företag och Nordic Growth Market (NGM) för tillväxtföretag. Nasdaq OMX Stockholm presenterar företagen i segment baserade på marknadsvärden. På Large Cap noteras företag med ett större marknadsvärde än en miljard Euro, på Small Cap noteras företag med ett marknadsvärde under 150 miljoner Euro. På grund av ett betydligt mer omfattande regelverk valde vi att enbart behandla företagen som fanns presenterade på Nasdaq OMX Stockholm (Finansinspektionen). 2.5 Pilotstudie I april 2015 genomförde vi en pilotstudie som syftade till att undersöka åtgången av resurser för att etablera rimliga kriterier i urvalsprocessen. För att kunna beskriva och jämföra hur företagen redovisade sina nedskrivningsprövningar krävdes att företagen var jämförbara med varandra. Därför togs beslutet att de undersökta företagen skulle utgöras av ett och samma segment. Enligt Arvidsson (2011) är ofta de största företag trendsättare när det kommer till att utge information till sina intressenter (Arvidsson, 2011). Föreliggande pilotstudie var därför baserad på de fyra företagen med högst börsvärden på vardera segment: Small Cap, Mid Cap och Large Cap. Large Cap Mid Cap Small Cap Som diagrammen illustrerar hade samtliga företag på Large Cap redovisad goodwill i sin årsredovisning. Företagen på Mid Cap och Small hade inte redovisad goodwill i lika stor omfattning. En hög andel företag med goodwillposter stärker metoden eftersom det är grundförutsättning för att kunna genomföra studien. Studiens empiri 25% för att beskriva Goodwill och jämföra företagens 100% nedskrivningsprövningar Goodwill 50% 50% utgjordes därmed av företagen som var listade på Large Cap. Ej goodwill 75% Ej goodwill Figur 2: Pilotstudie 5

16 Som figur 2 illustrerar hade samtliga företag på Large Cap redovisad goodwill i sin årsredovisning. Företagen på Mid Cap och Small hade inte redovisad goodwill i lika stor omfattning. En hög andel företag med goodwillposter stärker metoden eftersom det är grundförutsättning för att kunna genomföra studien. Studiens empiri för att beskriva och jämföra företagens nedskrivningsprövningar utgjordes därmed av företagen som var listade på Large Cap Urval av företag För att kunna beskriva och jämföra nedskrivningsprövningar av goodwill krävdes att företagen uppfyllde ett antal kriterier, se tabell 1. TABELL 1: Urvalsprocess. Urvalskriterier Bortfall Kvarvarande Börsnoterat företag på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap - 72 Räkenskapsår = Kalenderår 1 71 Redovisad goodwill i årsredovisningen för Det första kriteriet var i enighet med pilotstudien som fastslog att studiens empiri skulle utgöras av företag som var listade på Large Cap. Det andra kriteriet var att företagen inte tillämpar brutet räkenskapsår utan följer kalenderåret (1 januari-31 december). På så sätt blev informationen så jämförbar som möjligt mellan företagen. Det tredje kriteriet var att företagen hade redovisad goodwill vilket var en grundförutsättning för att kunna genomföra studien, utan goodwillpost skulle det inte finnas en nedskrivningsprövning att analysera. Urvalet utgjorde cirka 80 procent av de 72 företag listade på Large Cap. 2.6 Analysmetod Grunden för vår analys bygger på uppsatsens syfte, referensram och empiriska undersökning. Inledningsvis samlades årsredovisningarna in genom respektive företags hemsida och posten Immateriella tillgångar alternativt Goodwill i balansräkningen undersöktes. Företagens antaganden sammanställdes och presenterades i kapitel 4. Empirin analyserades med hjälp av tidigare studier. 2.7 Reliabilitet och validitet För att säkerställa studiens reproducerbarhet och reliabilitet krävdes en systematisk och välarbetad metodgenomgång (Bryman & Bell, 2013). Genom att noggrant förklara vårt tillvägagångssätt eftersträvades en ökad tillförlitlighet. På så sätt skulle studien kunna upprepas under samma förutsättningar. Reliabiliteten ökade även genom att vi var två personer som granskade årsredovisningarna. Siffrorna kontrollerades alltid av den andra parten. Eftersom studiens datainsamling utgick från sekundärdata genom företagens årsredovisningar är resultaten tillförlitliga. Om vi mot förmodan av misstag har använt oss av fel siffror försämras tillförlitligheten. 6

17 Genom en hög reliabilitet ökar förutsättningarna för en hög validitet (Bryman & Bell, 2013). Studiens giltighet och validitet säkerställdes genom ett systematiskt och väl genomtänkt urval. Med stöd av tidigare studier genomfördes en pilotstudie. Genom pilotstudien uppnåddes en så hög jämförbarhet som möjligt mellan företag då rimliga urvalskriterier etablerades. Efter en noga övervägning beslutades urvalet till de företag som är listade på Stockholmsbörsens Large Cap. Generaliserbarhet eftersträvades då slutsatserna är baserade på ett stort antal undersökta företag. Det bör noteras att de företag på Large Cap som inte ingick i vårt urval till största del avsåg företag som inte hade redovisad goodwill i sina årsredovisningar, därmed inte heller någon nedskrivningprövning att kartlägga eller analysera. 7

18 3. TEORETISK REFERENSRAM I detta avsnitt behandlas studiens teoretiska referensram. Inledningsvis beskrivs regelverket IFRS/IAS 36 och dess centrala begrepp. Därefter följer tidigare forskning och relevanta teorier som ligger till grund förtolkning och analys av det empiriska materialet. 3.1 Definition av goodwill För att förstå det komplexa i värderingen av goodwill krävs en definition av begreppet. Goodwill kan antingen uppstå genom ett företagsförvärv, så kallad koncernmässig goodwill, eller vara internt upparbetad (Sundgren, Nilsson, & Nilsson, 2013). I enlighet med IAS 38 får internt upparbetad goodwill inte redovisas som en tillgång i balansräkningen (International Accounting Standards, 2012), det är dock viktigt att definiera båda begreppen för att förstå när och varför en nedskrivningsprövning är nödvändig. Internt upparbetad goodwill Eftersom internt upparbetad goodwill inte får redovisas i företagens årsredovisningar görs inte heller någon nedskrivningsprövning. Internt upparbetad goodwill har inget anskaffningspris, utan kan exempelvis bestå av ett företags goda rykte, humankapital, kundstockar m.m. som har upparbetats i företaget. Internt upparbetad goodwill kan beräknas genom skillnaden i ett företags marknadsvärde och dess redovisade nettotillgångar. (Sundgren et. al, 2013) Koncernmässig goodwill Till skillnad från internt upparbetad goodwill ska förvärvad goodwill redovisas i koncernens balansräkning. Enligt IFRS ska ett moderföretag omedelbart efter ett företagsförvärv upprätta en förvärvsanalys med hänsyn till dotterföretagets ställning vid förvärvstidpunkten. Med förvärvstidpunkt menas den tidpunkt då moderföretaget får ett bestämmande inflytande över dotterföretaget. Det eventuella övervärde som redovisas i förvärvsanalysen hänförs till goodwill och beror på att priset för de förvärvade andelarna överstiger dotterföretagets nettotillgångar. (Carlsson & Sandell, 2014) Exempel Företag Y har tillgångar som uppgår till tkr och skulder som uppgår till 650 tkr. Detta innebär att nettotillgångarna (det egna kapitalet) uppgår till 750 tkr (1400 tkr tkr). Företag Y har mycket goda framtidsutsikter och är kända för sitt starka varumärke. Företag X har fått upp ögonen för företag Y och lägger ett bud på tkr för samtliga andelar. Företag Y accepterar budet vilket innebär att en koncern är bildad med företag X som moderbolag och företag Y som dotterbolag. Överpriset på 250 tkr (1 000 tkr tkr) hänförs till goodwill och redovisas som en immateriell tillgång i koncernens balansräkning. 3.2 Nedskrivningsprövning av goodwill En nedskrivningsprövning handlar om att fastställa goodwills återvinningsvärde vilket enligt IAS 36, p. 18 (2012) definieras som det högre av nyttjandevärde och nettoförsäljningsvärde (verkligt värde minus försäljningskostnader). Det krävs normalt att en tillgång omsätts på en aktiv marknad för att man ska kunna fastställa ett nettoförsäljningsvärde. Goodwill kan sällan knytas till en sådan marknad varpå posten vanligtvis värderas utifrån nyttjandevärde (IAS 36, p.27, 2012). På så sätt kan goodwills värde beräknas genom att beakta de positiva 8

19 betalningsströmmarna som goodwill medför även om tillgången inte efterfrågas av någon köpare. I detta avsnitt har vi därför utgått från en värdering utifrån nyttjandevärde. Figur 3 nedan är en överskådlig sammanfattning för hur arbetsprocessen kan se ut vid en nedskrivningsprövning enligt IAS 36. Figur 3: Komponenter i nedskrivningsprövningen Identifiera kassagenererande enheter Om goodwills återvinningsvärde inte kan fastställas för en enskild tillgång ska företaget identifiera den minsta grupp av tillgångar som tillsammans ger upphov till inbetalningar och i hög grad är oberoende av andra tillgångar (IAS 36, p.68, 2012). Dessa grupper av tillgångar i företaget kallas för kassagenererande enheter (KGE) och kan exempelvis vara regioner, produktlinjer, affärsenheter mm. (IAS 36, p.67-68, 2012). För att undvika en sammanblandning med internt upparbetad goodwill ska fördelningen av goodwill ske på den minsta gruppen av tillgångar som genererar separata kassaflöden (IAS 36, p.80, 2012). Företagen ska lämna upplysningar om hur goodwill har allokerats till de kassagenererande enheterna i årsredovisningen (IAS 36, p.134, 2012) Prognostisering av kassaflöden Företagen ska prognostisera de framtida kassaflöden som förväntas erhållas från en tillgång eller KGE. Dessa antaganden ska vara verifierbara och fastställda av företagsledningen genom finansiella budgetar och prognoser. Prognosperioden får sträcka sig maximalt fem år framåt om det inte finns särskilda skäl för en längre prognosperiod. Företagen ska även fastställa sina tillväxttakter för att extrapolera prognoserna bortom prognosperioderna. Om tillväxttakten är högre än den genomsnittliga i landet eller industrin ska det finnas goda skäl. (IAS 36, p.33, 2012) Företagen ska i sina årsredovisningar lämna upplysningar om vilka prognosperioder och tillväxttakter som ligger till grund för kassflödesprognoserna (IAS 36, p.134, 2012) Nuvärdesberäkning Goodwills återvinningsvärde/nyttjandevärde motsvarar nuvärdet av de framtida kassaflödena enligt prognostiseringen. I nuvärdesberäkningen används en diskonteringsränta, ju högre diskonteringsränta desto lägre nuvärde. Diskonteringsräntan ska dels återge pengars nuvärde, dels de risker som kan hänföras till den kassagenererande enhetens framtida kassaflöden med hänsyn till aktuella marknadsvärden (IAS 36, p.55, 2012). Detta sammanfaller med det avkastningskrav som en investerare kräver på en investering (IAS 36, p.56, 2012). Diskonteringsräntan är enligt Malmqvist (2015) den mest centrala faktorn i processen för nedskrivningsprövning av goodwill. En vanlig metod för beräkning av diskonteringsräntan är vägd genomsnittlig kostnad för kapital (WACC) som består av en riskfri ränta samt en riskpremie (Carlsson et. al, 2013), se figur 4. 9

20 3.2.4 Nedskrivningsbehov WACC = R E Definitioner R E = Avkastning på eget kapital R S = Skuldränta E = Eget kapital S = Skulder E E + S R S S E + S Figur 4: Vägd genomsnittlig kostnad för kapital. Anpassad från Carlsson, Sandell & Yard (2013). En nedskrivning ska redovisas för en KGE om återvinningsvärdet för enheten är lägre än det bokförda värdet (IAS 36, p.104, 2012). Motsvarande summa belastar företagets resultaträkning och minskar därmed årets resultat. Goodwill får inte skrivas upp utan antingen förbli konstant eller skrivas ned. Hur ett företag hanterar nedskrivning av goodwill beror delvis på vilken bransch företaget tillhör (Broberg, Collin, Tagesson, Axelsson, & Schéle, 2007). Företag som är verksamma inom samma bransch kommer att utsättas för liknande marknadsvillkor vilket influerar dem att agera liknande. Enligt Broberg et. al (2007) borde detta visa på liknande diskonteringsräntor inom samma branscher och variationer mellan olika branscher. 3.3 Kritik mot IFRS Tidigare studier visar att det finns problem med redovisning enligt IFRS. Även om regelverket syftar till att öka jämförbarheten mellan länder och företag finns det fortfarande brister. Problemområden är bland annat diskonteringsräntan och kassagenererande enheter, men också att det är en komplex standard som kräver specifika redovisningskunskaper. Malmqvist (2015) beskriver nedskrivningsprövningar som värdelösa eftersom företagen kan undvika nedskrivningar genom subjektiva uppskattningar, bedömningar och tolkningar av IFRS. I detta avsnitt presenteras tidigare studier inom ämnet som är relevanta för studiens syfte Brist på jämförbarhet Brist på jämförbarhet mellan länder och företag diskuteras av Nobes (2006) som menar att de skillnader som finns i olika länders redovisningssystem inkluderar skillnader i finansieringssystem, rättssystem och skattesystem. Beroende på vilka system ett företag tillämpar kan det finnas motiv till en viss typ av redovisning. Eftersom IFRS är principbaserat och ger utrymme för tolkningar kan därför redovisningen skilja sig åt mellan både länder och företag, även om de tillämpar samma regelverk (Nobes, 2006). Redovisning enligt IFRS kan bland annat påverkas av ett lands beskattningspraxis, till exempel är nedskrivningar avdragsgilla i Tyskland men inte i Storbritannien. Tolkningsutrymmet som regelverket ger kan leda till att de avdragsgilla nedskrivningarna i Tyskland överlever konsolideringen vilket i sin tur leder till brist på jämförbarhet. Nobes (2006) menar att de nationella redovisningsprinciperna sannolikt kommer att strömma igenom till koncernredovisningen där 10

21 IFRS lämnar utrymme för detta. Länder utanför EU som frivilligt tillämpar IFRS har ofta översatt regelverket noga, men inte exakt, till sina standarder vilket ger utrymme för olikheter. I en del länder har många företag redovisningsperioder som inte början den 1 januari, vissa ändringar i regelverket har då inte börjat gälla vilket resulterar i skillnader i redovisningen. Nobes (2006)menar att den internationella jämförbarheten kan ha ökat i och med införandet av IFRS men att det fortfarande finns stora skillnader mellan både företag och länder Svårigheter med IAS 36 Enligt Petersen & Plenborg (2010) förekommer det att värderingspraxis avviker från IAS 36 och de har identifierat problem som ger utrymme för subjektiva bedömningar. De genomförde en studie på danska börsnoterade företag och identifierade brister med företagens bedömningar av goodwills återvinningsvärde. Problemområden var bland annat beräkning med diskonteringsränta före skatt, justering för risk och uppskattat kassaflöde. (Petersen & Plenborg, 2010) Petersen & Plenborg (2010) identifierade att 42,6 procent av de danska företagen använde en diskonteringsränta efter skatt för att nuvärdesberäkna kassaflöden efter skatt. Teoretiskt sett ska en diskontering av kassaflöden före skatt med en diskonteringsränta före skatt ge samma utfall som en diskontering av kassaflöden efter skatt med en diskonteringsränta efter skatt (Petersen & Plenborg, 2010). Carlsson et. al (2013) menar dock att en beräkning efter skatt medför svårigheter eftersom det många gånger inte är ett enskilt skattesubjekt som utgör en kassagenererad enhet, exempelvis kan den inkludera verksamheter från flera länder med olika skattesatser. Att göra beräkningen före skatt är mer problematisk och ofta omöjligt att genomföra utan att gå omvägen via en iteration utifrån ett värde fastställt efter skatt (Carlsson, Sandell, & Yard, 2013). Petersen & Plenborg (2010) menar att IAS 36 är en komplicerad standard som kräver specifika kunskaper om värderingstekniker. Sannolikheten för att problem uppstår är mindre om företagen systematiserar processen för nedskrivningsprövning och involverar personer med kunskap och erfarenhet (Petersen & Plenborg, 2010) Utrymme för manipulation av redovisning I processen för nedskrivningsprövning och värdering av goodwill har både revisorer och företagsledningen en viktig roll. Eftersom IFRS är en komplicerad standard som ger utrymme för subjektiva bedömningar har revisorernas roll ökat (Hoogendoorn, 2006; Pajunen & Saastamoinen, 2013). Nedskrivningsprövningar bygger till stor del på företagsledningens interna information vilket dock är svårt för revisorer att granska. Värderingen påverkas således av asymmetrisk information och det finns indikatorer på att ledningens uppskattningar kan baseras på omotiverade förväntningar. Ledningen kan ha incitament att inte skriva ned goodwill för att visa ett bättre resultat vilket kan generera framtida vinster och bonusar. En sådan manipulation av resultatet kallas i litteraturen för earnings management. I en studie av Pajunen & Saastamoinen (2013) framkommer att finska revisorer verkar vara överens om att de nuvarande redovisningsrutinerna för nedskrivning av goodwill ger företagen möjlighet att manipulera resultatet. Studien visar även att det kan finnas ett opportunistiskt beteende i företagens nedskrivningsprövningar. Det kan därför finnas incitament för ledningen att undvika nedskrivningar av goodwill om det är möjligt. Om företagen har utformade bonussystem för sina chefer kan det påverka om goodwill skrivs ned eller inte. (Pajunen & Saastamoinen, 2013) 11

22 3.4 Intressentteorin I detta avsnitt presenteras befintliga teorier som kan förklara studiens resultat. Ett företags intressenter är de individer, grupper och organisationer som på något sätt har en ubytesrelation med företaget, se figur 5. (Bruzelius & Skärvad, 2004). Bruzelius & Skärvad (2004) skiljer på primära och sekundära intressenter vilket markerar hur viktiga de är för företaget. Primära intressenter är de som har innehar en maktposition och vars deltagande i företaget är nödvändigt för dess överlevad, till exempel aktieägare som bidrar med kapital. Sekundära intressenter är de individer, grupper och organisationer som påverkas av eller påverkar ett företags handlingar men som inte officiellt är en del av företaget, till exempel kundens kund. Stat och kommun Långivare Ägare Leverantörer Företaget Kunder Intresseorganisationer Opinionsbildare Anställda Figur 5: Intressentmodellen. Anpassad från Bruzelius & Skärvad (2004). Intressentteorin riktar in sig på hur företagsledningen förhåller sig till sin omgivning. Utbytesrelationen mellan företaget och dess intressenter gör att de är beroende av varandra. Om obalans uppstår mellan intressenternas bidrag till företaget och den ersättning som företaget erbjuder dem upphör utbytesrelationen. Således är företagsledningens mål att tillgodose intressenternas krav för att företaget ska kunna fortleva. (Ax, Johansson, & Kullvén, 2011) Intressentteorin är indelad i två delar, en normativ och en positiv del. Den normativa delen handlar om hur företagen bör agera moraliskt medan den positiva delen utgår från hur företagen agerar och försöker förklara varför. Enligt den normativa teorin bör alla intressenter behandlas lika, oberoende av deras ekonomiska makt. Om intressenternas åsikter skiljer sig åt ska alla parters intressen beaktas rättvist och på lika villkor. (Deegan & Unerman, 2011) Den positiva delen utgår från hur företagen faktiskt agerar i praktiken och syftar till att förklara varför. Att behandla samtliga intressenter lika är varken något som är 12

23 möjligt eller önskvärt. Företagen kommer först och främst att tillfredsställa de intressenter som är mest betydelsefulla. (Deegan & Unerman, 2011) 3.5 Positiv redovisningsteori Den positiva redovisningsteorin kan förklara varför företag väljer att redovisa viss information i sina finansiella rapporter. Utgångpunkten i den positiva redovisningsteorin är att individer strävar efter att maximera sin egen vinst. Enligt Deegan & Unerman (2011) är företag inget undantag och väljer därför att tillämpa de redovisningsprinciper vars konsekvenser är till deras fördel. Positiv redovisningsteori riktar in sig på relationen mellan de intressenter som förser ett företag med kapital. Med den utgångspunkten kommer företagen att försöka styra för att uppnå målöverrensstämmelse mellan dessa intressenter. De finansiella rapporterna kan således fungera som ett hjälpmedel för att uppnå målöverrensstämmelse. (Deegan & Unerman, 2011) Enligt Watts & Zimmerman (1990) kan valet av redovisningsmetod förklaras med hjälp av tre hypoteser: 1. The bonus plan hypothesis innebär att chefer som styrs av utformade bonussystem är mer benägna att använda redovisningsmetoder som ökar årets intäkter för att på så sätt öka sin egen bonus. 2. The debt/equity hypothesis innebär att det är sannolikt att ett företag som har en hög skuldsättningsgrad använder en redovisningsmetod som ökar årets intäkter. 3. The political cost hypothesis innebär att stora företag är mer benägna att använda en metod som minskar den redovisade vinsten än små företag. Med utgångspunkt i dessa tre hypoteser kan det antas att företagsledningar antingen tillämpar ett opportunistiskt perspektiv eller ett effektivitetsperspektiv. Enligt det opportunistiska perspektivet agerar chefer i självintresse och antar redovisningsprinciper som ökar deras vinst under uppfattningen att även företaget vinner. Företagsledningar som redovisar hur företaget har presterat på ett sätt som är mest effektivt antar ett effektivitetsperspektiv. (Deegan & Unerman, 2011) Hur företag presenterar och genomför nedskrivningsprövningar av goodwill kan möjligtvis förklaras med hjälp av positiv redovisningsteori. Beroende på om företagsledningen har antagit ett effektivitetsperspektiv eller ett opportunistiskt perspektiv kan goodwillposten påverkas, likaså om företaget har utformade bonussystem eller en hög andel lånat kapital. Eftersom en nedskrivning av goodwill påverkar årets resultat negativt så skulle företagsledningar som verkar efter hypotes ett eller två undvika nedskrivningar i största möjliga mån, medan stora företag skulle kunna genomföra större nedskrivningar av goodwill än små företag enligt hypotes tre. En företagsledning som verkar efter effektivitetsperspektivet skulle istället använda sig av redovisningsmetoder som så effektivt som möjligt återspeglar företagets verkliga prestation, varpå nedskrivningar av goodwill skulle ske om det bäst beskriver nyttjandevärdet. 3.6 Legitimitetsteorin Medan positiv redovisningsteori menar att valet av redovisningsmetod beror på företagens inre intressenter, exempelvis företagsledningen, så menar både legitimitetsteorin och institutionell teori att det beror på yttre intressenter. De är båda systemoriterande teorier 13

24 vilket innebär att företagens relationer med sina intressenter anses påverka vilken information som företagen offentliggör. De skiljer sig dock åt genom att legitimitetsteorin förklarar hur företagen rättar sig efter omvärlden medan den institutionella teorin är mer branschspecifik. (Deegan & Unerman, 2011) Ett samhälle som ständigt förändras betyder att även företagens makt gentemot deras intressenter och intressenternas behov av företagen förändras. Det är därför viktigt att företagen bevisar för samhället att de behöver deras tjänster och att belöning är befogad genom att de hela tiden möter samhällets krav på legitimitet. (Mellemvik, Monsen, & Olson, 1988) Det som ger företagen legitimitet präglas av intressenters olika normer och värderingar. Det är därför lättare att definiera vad som är illegitimt än vad som är legitimt. Detta gör att företag ofta motiverar händelser istället för att försöka initiera faktiska förändringar i företaget. (Deegan & Unerman, 2011) Nedskrivningar av goodwill anses normalt som ett misslyckande från företagens sida. Företag försöker ofta motivera sina nedskrivningar av goodwill för att förebygga legitimitetshot i den grad som det anses vara korrekt av omgivningen. Företag medger sällan ett misslyckande och den vanligaste förklaringen till att goodwill skrivs ned är en bortförklaring, en händelse som ligger utanför företagsledningens kontroll. (Sandell & Svensson, 2014 ) Om ett företag börjar redogöra medgivanden istället för bortförklaringar torde det leda till att även fler företag inom samma bransch börjar redovisa liknande information på grund av hot mot företagens legitimitet. 3.7 Institutionell teori Den institutionella teorin kopplar samman ett företags handlingar med sociala normer och värderingar vilket enligt Deegan & Unerman (2011) kan förklara varför företag inom samma bransch tenderar att likna varandra i sina redovisningar. Deegan & Underman (2011) kallar denna process för isomorfism. Inom isomorfismen finns det tre inriktningar som kan förklara företagens tillämpning av redovisningsprinciper: Tvingande, härmande och normativ. Tvingande isomorfism handlar om att företag kan bli tvingande till att redovisa viss information för att samhället förväntar sig det. Härmande isomorfism beskriver hur företag tenderar att efterlikna framgångsrika och legitima företag inom sin bransch. Den tredje inriktningen är normativ isomorfism och har att göra med professionalism och de förväntningar som finns på att redovisningen följer riktlinjer och regelverk. (Deegan & Unerman, 2011) 14

25 3.8 Sammanfattning av den teoretiska referensramen I figur 6 nedan illustreras en sammanfattning av den teoretiska referensramen där relationerna mellan de olika teoretiska begreppen tydliggörs. Företag Årsredovisningar Intressenter Nedskrivningsprövning enligt IFRS/ IAS 36: KGE, diskonteringsränta, prognosperiod, tillväxttakt Subjektivitet Opportunistisk beteende Bristande jämförbarhet Ej rättvisande bild Eearnings management Positiv redovisningsteori Institutionell teori Legitimitetsteori Figur 6: Sammanfattning av den teoretiska referensramen Figuren visar olika begrepp som behandlas i den teoretiska referensramen och sedan ligger till grund för studiens datainsamling och analys. Företag ger ut årsredovisningar till sina intressenter. Dessa syftar till att ge en rättvisande bild av företagens ekonomiska tillgångar och skulder samt att avspegla den ekonomiska prestationen. Enligt IFRS/IAS 36 ska företagen redovisa sina eventuella nedskrivningsprövningar av goodwill och de antaganden som ligger till grund för värderingen, såsom kassagenererande enheter, diskonteringsränta, prognosperiod och tillväxttakt. Enligt många kritiker leder nedskrivningsprövningar till subjektivitet och opportunistisk beteende hos företagen eftersom det kan vara möjligt att undvika nedskrivningar genom uppskattningar, bedömningar och tolkningar av IFRS/IAS 36. Detta kan sin tur leda till en bristande jämförbarhet mellan företagens nedskrivningsprövningar av goodwill och därmed ges inte intressenter en rättvisande bild av företagens ekonomiska ställning. Som verktyg för att kunna identifiera och analysera skillnader i företagens antaganden används befintliga teorier såsom earnings managemen, positiv redovisningsteori, institutionell teori och legitmitetsteori. 15

26 4. EMPIRI I följande avsnitt presenteras studiens empiriska materialet som syftar till att beskriva och jämföra hur svenska börsnoteradeföretag redovisar posten nedskrivningsprövning av goodwill i sina årsredovisningar. För att uppnå syftet har företagens nedskrivningsprövningar kartlagts och skillnader i diskonteringsränta, prognosperiod och tillväxttakt har identifierats och undersökts. I bilaga 2, Empiri presenteras de undersökta företagen och den totala empiriska undersökningen. 4.1 Genomsnittsvärden Enligt IFRS/IAS 36 ska företagen presentera valen av diskonteringsränta, prognosperiod och tillväxttakt i sina årsredvisningar. Det är dessa antaganden som ligger till grund för nedskrivningsprövningen av goodwill. I detta avsnitt kartläggs företagens nedskrivningsprövningar av goodwill för år Om ett företags antagande anses avvikande från genomsnittet ska detta motiveras. Det är därför nödvändigt att identifiera urvalets genomsnittsvärden, se tabell 2. Dessa värden används som utgångspunkt i detta avsnitt. TABELL 2: Medelvärden. Diskonteringsränta Prognosperiod Tillväxttakt Medelvärde 10,2 % 6 år 2,1 % Som tabellen ovan illustrerar var prognosperiodens medelvärde 6 år, tillväxttaktens medelvärde 2,1 procent och diskonteringsräntans medelvärde 10,2 procent. 4.2 Kartläggning av diskonteringsräntor Figur 7 visar företagens val av diskonteringsräntor. 3% 46% 21% 28% Mindre än 10 %, 12 st 10 % - 15 %, 16 st Mer än 15 %, 1 st Varierar, 27 st Information saknas, 2 st 2% Figur 7: Företagens diskonteringsräntor. Majoriteten av företagen tillämpade en varierande diskonteringsränta vilket innebär att de använde olika diskonteringsräntor för sina kassagenererande enheter. Av de företag som 16

27 tillämpade en och samma diskonteringsränta använde 28 procent av dem en diskonteringsränta mellan 10 och 15 procent. I tabell 3 visas diskonteringsräntans högsta och lägsta värden. TABELL 3: Diskonteringsräntans variation Diskonteringsränta Högsta värde 16 % Lägsta värde 7 % Medelvärde 10,2 % Den högsta diskonteringsräntan hade HM som tillämpade en 16 procentig sådan. Den lägsta diskonteringsräntan om sju procent stod Axfood för. Tre procent av företagen redovisade inte sin diskonteringsränta, se tabell 4. TABELL 4: Diskonteringsränta saknas. Företag Atrium Ljungberg Lundbergföretagen Tabell 5 visar hur stor andel av företagen som beräknade sin diskonteringsränta före respektive efter skatt. TABELL 5: Diskonteringsränta före/efter skatt. Diskontering av kassaflöden Antal Procent Diskonteringsränta före skatt % Diskonteringsränta efter skatt % Ej angivet % Totalt % 53 procent av företagen använde en diskonteringsränta före skatt, 22 procent efter skatt och 24 procent hade inte angett om diskonteringsräntan var beräknad före eller efter skatt. De 13 företag (22 procent) som använde en diskonteringsränta efter skatt presenteras i tabell 6. 17

28 TABELL 6: Diskonteringsränta efter skatt. Diskonteringsränta efter skatt Lundin Mining Axfood Nordea Ratos SEB ABB Assa Abloy Hexagon Trelleborg EnQuest Com Hem Ericsson Tre av företagen som presenterades ovan har i sin årsredovisning motiverat varför de valde att använda en diskonteringsränta efter skatt. Dessa företag är Ericsson, Assa Abloy och Ratos. I figur 8 nedan följer utdrag ur deras respektive årsredovisning. Diskonteringsränta efter skatt, utdrag från Ericssons årsredovisning 2014 Belopp efter skatt används i beräkningar både när det gäller kassaflöde och diskonteringsränta eftersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskonteringsränta innehåller en skattekomponent. Den diskontering efter skatt som tillämpas av koncernen är inte materiellt avvikande från en diskontering baserad på kassaflöden före skatt och en diskonteringsränta före skatt, enligt vad som krävs av IFRS. (Ericsson, 2015) Diskonteringsränta efter skatt, utdrag från Ratos årsredovisning 2014 Ratos har valt en diskonteringsfaktor efter skatt, då beräknade framtida kassaflöden även omfattar skatt (Ratos, 2015) Diskonteringsränta efter skatt, utdrag från Assa Abloys årsredovisning 2014 Skillnaden i värde mot om en diskonteringsränta före skatt hade använts bedöms inte vara väsentlig (Assa Abloy, 2015) Figur 8: Motivering till diskonteringsränta efter skatt. Övriga tio företag motiverade inte varför de valde att frångå redovisningsprincipen som IFRS/IAS36 kräver. 18

29 4.3 Kartläggning av prognosperioder Figur 9 visar företagens val av prognosperioder. 5% 12% 19% Mindre än 5 år, 11 st 10% 5 år, 31 st Mer än 5 år, 6 st 54% Figur 9: Företagens prognosperioder. Majoriteten av företagen, 54 procent, tillämpade en femårig prognosperiod. Fem procent använde en varierande prognosperiod vilket innebär att de använde olika prognosperioder för sina kassagenererande enheter. I tabell 7 visas prognosperiodens högsta och lägsta värden. TABELL 7: Prognosperiodernas variation Prognosperiod Högsta värde 33 år Lägsta värde 1 år Medelvärde 6 år Den längsta prognosperioden hade Swedbank som tillämpade en 33-årig sådan. Den kortaste prognosperioden om ett år stod Axfood för. I tabell 8 presenteras de sju företag, 12 procent, som inte redovisade sin prognosperiod. TABELL 8: Prognosperiod saknas. Företag Atrium Ljungberg Lundbergföretagen Lundin Mining Autoliv ABB Ratos Loomis 19