VÅR STYRKA OCH SÄRART FÖR BÄTTRE ARBETSKLIMAT OCH SAMVERKAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅR STYRKA OCH SÄRART FÖR BÄTTRE ARBETSKLIMAT OCH SAMVERKAN"

Transkript

1 VÅR STYRKA OCH SÄRART FÖR BÄTTRE ARBETSKLIMAT OCH SAMVERKAN Acredos tillhandahåller analyser och tjänster för bättre arbetsklimat och samverkan baserat på existentiella värderingar i samhället för medarbetare, beslutsfattare i företag och organisationer som vill skapa ökat resultat genom mer engagerade människor. Acredos knyter an till en tradition som har sina rötter i Frankfurterskolan, Institut für Sozialforschung i Frankfurt (grundat 1923). Institutet bedrev socialvetenskaplig forskning med en psykologisk ansats. Den uppmärksammade sociologen och psykologen Erich Fromm var en period knuten till gruppen. Efter att nazistregimen kommit till makten i Tyskland 1933 stängdes institutet i Frankfurt och medlemmarna av Frankfurtskolan var tvungna att gå i exil. Erich Fromm hamnade så småningom i Mexico och studerade där under 10 år varför den jordreform som blev en följd av revolutionen 1920 inte ledde till förväntat resultat. Han och hans team svarar på frågan varför det inte kom någon utveckling till stånd. Det är en grundläggande studie av sambandet mellan nya sociala fenomen och individers olika sätt att tolka och förhålla sig till sådana. En av Fromms medforskare var Michael Maccoby, senare professor vid Harvard University. Maccoby kom att leda flera intressanta studier i USA om sambandet mellan social karaktär och arbete. Flera av studierna blev mycket uppmärksammade ledarskapsböcker om vad som driver ledare och vad som motiverar den unga generationens entreprenörer.

2 Jan Erik Rendahl sedermera professor vid Lunds universitet, kom att som doktorand och medförfattare att medverka i flera av Maccobys projekt. I sin avhandling Arbetets drivkrafter, 1992, utvecklade Rendahl, baserad på egen empirisk forskning och med sin utgångspunkt i Fromm och Maccobys forskningstradition, en teoretisk drivkraftsmodell om hur omvärldsfaktorer tolkas beroende på individens syn på vad som ger dem existentiell mening. Det är denna forskning som ligger till grund för våra tjänster genom ett samarbete med VIS Society som har ett tvärvetenskapligt perspektiv och förenar ett psykologiskt teoretiska synsätt med empirisk samhällsvetenskaplig forskning. KUNSKAP OM VÄRDERINGAR Människan har en inneboende förmåga och längtan att vara aktiv, skapande, ge och ta kärlek. Det är det som är det gemensamt mänskliga, ger oss mening och gör att vi kan känna samhörighet tvärs igenom tider och kulturer. Det som skiljer oss åt är hur vi hittar vår väg till vad det betyder att vara aktiv, skapande, ge och ta kärlek. Förenklat skulle man kunna säga att det finns tre olika sökbegrepp, tre olika utgångspunkter, så kallade grundhållningar, för vad som gör livet meningsfullt och givande. Tre olika, men lika starka och lika sanna grundvärderingar, ingen under- eller överlägsen den andra. Man skulle kunna likna det vid att vi människor har ett par - av tre möjliga och olika - glasögon som gör att vi ser ganska olika på tillvaron och vad som är viktigt i relation till andra människor och det som händer runtomkring oss. Alla människor har en värderingsgrundhållning, även du. Vår svaghet som människor är att vi endast har ett par glasögon per person, trots att det finns två par glasögon till som andra har på näsan. Det betyder att jag måste lära mig att förstå vad du ser som viktigt genom dina glasögon och som jag inte ser innan du visar mig och förklarar. Värderingskunskap innebär att se, förstå och respektera dessa våra värderingsolikheter. Det betyder att när vi talar om samma saker som till exempel vad som är bra bemötande, så finns det två andra grundinställningar till vad som ger ett bemötande värde. Vi kanske för all del använder samma ord för att beskriva ett bra bemötande. Alla kan till exempel vara överens om att man måste lyssna för att ett bra bemötande ska kunna ske. MEN, poängen är att det finns tre olika värderingsglasögon som lyssna ses och värderas igenom. Och därmed tre olika leveranser. ACREDOS ANVÄNDER VIS METODEN VIS betyder Värderingar Insikt och Samverkan i kundnytta och är vår strategi för att skapa långsiktigt värde. VÄRDERINGAR kanaliserar den mänskliga energin och är utgångspunkt för människans mest prioriterade beteenden. Rendahlmodellen ger nycklar till att se, förstå och bejaka människans syn på sig själv och vad hon/han anser vara viktigt; de existentiella värderingarna. INSIKT VIS Metoden utvecklar kompetens genom en ny referens- och begreppsapparat som gör att problem och situationer kan förstås och hanteras utifrån ny insikt om människors olika värderingsperspektiv. Den nya insikten påverkar individen, relationer till närgrupper, arbetsgrupper, det egna ledarskapet och förståelse av kunderna/medlemmarna.

3 SAMVERKAN för att skapa en organisation med engagerade människor för ett långsiktigt och varaktigt resultat. Insikt om egna och andras existentiella värderingar är en förutsättning för en fördjupad samverkan och tillvaratagande av de produktiva olikheterna. VAD GER DIG MENING SOM MÄNNISKA? ÄR DET ATT: Se hur tusen blommor blommar och att kunna få känna glädje åt att kunna ta in och vara en del i det som sker i din omvärld? Se hur dina handlingar och aktiviteter direkt och indirekt förändrar och skapar de meningsfulla sammanhangen för dig? Få tillfredställelse av att prestera och använda din kompetens för att förverkliga dina ambitioner och mål? Detta är exempel på uttryck för de existentiella värderingar som utgår från drivkrafterna om vad som ger livet mening. Om dessa drivkrafter sätts på prov och ställs mot varandra uppstår motsättningar som lätt leder vidare till konflikter. På samhällsnivån ser vi en sådan värderingskonflikt mellan globalisering kontra lokalsamhället. På företagsnivån dräneras organisationen på energi om värderingsmotsättningar leder till att den som har störst maktposition får ensamrätten att definiera vad som är rätt värdering. En och samma uppgift uppfattas olika beroende på vilka drivkrafter och värderingar individen har för skapa den effekt vi vill uppnå, är uppgiften: 1. Att skapa ett gott samarbetsklimat? 2. Att driva processen framåt? 3. Att vi måste hålla oss till planen så att den inte äventyras och därför kan inga onödiga utflykter tolereras? Det företag och den organisation som förstår och kan bejaka och tillvarata de olika värderingarna som företräds av organisationens medlemmar har en klar konkurrensfördel genom den ökade motivationen och energin som frigörs hos medarbetarna. Acredos ger genom VIS Society metod dig som medarbetare, beslutsfattare en fördjupad förståelse av dina frågeställningar. Att möta det som ger mening för människan är den kunskap som kan användas för att skapa ökad motivation och respekt för varandras olikheter. Jämställdhet kan därmed få en ny innebörd. DU LEDARE; FÖR VEMS BÄSTA ARBETAR DU OCH HUR PÅVERKASARBETSKLIMATET? VILKA VÄRDERINGAR TROR DU ATT DU FÖRMEDLAR SOM GÖR ATT MAN VILL HA DIG SOM LEDARE?

4 Som ledare behöver du kunna integrera: - kunders, - medarbetares - ägares värderingar om vad du ska utveckla och leda. HUR SKAPAR DU DIN TROVÄRDIGHET? - Du genom kraften av en inre bild, övertygande driver och får igenom svåra beslut och förändringar? - Du tillsammans med andra utvecklar en vision som ger arbetsglädje och framtidstro? - Du målmedvetet och metodiskt bygger bestående och mätbara värden? HUR BEMÖTER DU DÅ DEM SOM INTE DELAR DINA GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR? På vilket sätt skapar ditt ledarskap mening och ökad motivation även hos dem som tolkar omvärlden på annat sätt än vad du gör? Genom att rätt förstå och tillvarata den inneboende energin och motivationen hos olika ledare och medarbetare förebyggs motstånd till nödvändiga förändringar. Kunskap och insikt om nyckelpersonernas drivkrafter och värderingar blir således en stor tillgångsresurs i att skapa en tydlig och stark organisation. Kartläggning arbetsklimat, samverkan och analys av värderingar som utgår från våra drivkrafter och därmed utgör en del av vår grundpersonlighet är en av Acredos baserat på VIS Society metod och kompetensområden. VARFÖR ARBETA? VAD ÄR ARBETSMOTIVATION? VAD SKAPAR PRODUKTIVA INDIVIDER? Vad är det som gör att människan, från ungdomsåren och uppåt, vill fortsätta att vara aktiv, skapande och med förmåga att såväl ge som att ta emot andras kärlek och uppmärksamhet? I en tid med ny teknik som lett till ökande välstånd har inte arbetet längre samma grund för överlevande. Piska och monetära morötter är inte på samma sätt längre drivande till varför man vill arbeta. Föråldrade motivationsteorier, som fortfarande lärs ut vid våra högskolor, är byggda på empiriskt bristfälliga teorier om människan som partiell varelse som kan styras antingen av makt, pengar eller i enlighet med en behovshierarki. Idag vet vi genom vår och andras forskning att motivationen styrs av värderingar som grunden för individens val att vilja vara skapande och aktiv. - Hur stämmer detta med dina egna erfarenheter? - Vad ger dig "kickar" i arbetet? - Ser du något mönster?

5 - Vad är det i så fall som går igen? - Prata med dina nära och kära om vad som är viktigt för dom. Vad får dom att känna sig meningsfulla, glada och öppna till att tänka och skapa nytt? Tänk på att det finns en entreprenör i oss alla. Och vi behöver förmodligen tillvarata den kraften för att fortsätta utveckla vårt välstånd. Vill du veta mer hur ni kan förbättra arbetsklimatet och samverkan för ett ännu bättre resultat genom mer engagerade människor. Kontakta: Jens Bjare på Acredos Nedan följer ett axplock av exempel som VIS Society arbetetat med är du intresserad av att veta mer om just dessa exempel kan du kontakta Maria Rendahl Kontor Stockholm: VIS Society AB Köpmangatan Stockholm Kontor Skåne: VIS Society AB Kullatorp, SKURUP tel: , epost: VAD LÄGGER BARNFAMILJER I MATKORGEN? Maten har en central roll i våra liv och är flitigt debatterad både i det offentliga rummet och i hemmet. Var maten produceras, på vilket sätt och med vilka metoder är något som de allra flesta har en åsikt om. Som konsument finns idag otaliga alternativ att välja bland vad det gäller pris, kvalitet, ekologiska, närproducerade, svenska eller importerade livsmedel. Producenter gör stora ansträngningar för att presentera och marknadsföra sina varumärken. Men vad betyder det för konsumenten egentligen? Hur resonerar konsumenten framför hyllan i butiken och vid köttdisken? Vad är det som driver henne och till slut avgör vilket alternativ som hamnar i kundvagnen? UR RAPPORTEN KONSUMENTENS RÖST Ett bearbetat utdrag av rapporten Konsumentens röst och böndernas utmaning. En värderingsanalys av krävande stadskonsumenters syn på natur, bonde och mat". I rapporten beskrivs hur konsumenten värderar bonden och landsbygdens miljö och vilka olika värderingar som styr hennes beteende när det

6 gäller bondens produkter med fokus på maten samt vad det svenska egentligen betyder för olika konsumenter. Med utgångspunkt i Rendahlmodellen, en teoretisk modell framvuxen ur svensk empirisk forskning om människans djupgående värderingar och drivkrafter samt hur dessa påverkar hennes beteenden, förklaras skillnaderna i värderingar och hur de olika drivkrafterna påverkar synen på mat och beslutsprocessen vid matinköp. I rapporten har vi bland annat tittat på vad konsumenten upplever som bra kvalitet i maten, om man är nöjd med maten i butikerna idag, vikten av närproducerat och vad som är avgörande för att köpa svensk- eller utlandsproducerat. Modellen ger också en förklaring till naturens, skogens och landsbygdens betydelse för olika värderingsgrupper. Resultatet presenteras här förenklat i tre huvudsakliga värderingsgrupper. I den fullständiga rapporten är dessa grupper mer utförligt beskrivna och indelade i ytterligare undergrupper. VAD STÅR DET SVENSKPRODUCERADE FÖR? VÄRDERINGSGRUPP 1 För dessa konsumenter står det svenskproducerade för något som är nära och lokalt, vilket man tilltalas av och som man aktivt på olika sätt vill stödja och medverka till. Man vill kunna identifiera sig med det svenska då man upplever att det har hög trovärdighet när det gällerdjurskydd och etiskt och värdigt framställningssätt. Det svenska står också för sunda, giftfria och fräscha matvaror. Livsmedel från utlandet ser man främst som ett komplement som berikar smakutbudet och ger en känsla för andra kulturer. VÄRDERINGSGRUPP 2 Konsumenter i denna värderingsgrupp lägger större betydelse vid matens njutnings- och attraktionsvärde än om det är producerat i Sverige eller i utlandet. Det svenska värdesätts för mer ärlig och sann livsmedelsproduktion men det upplevs samtidigt som lite tråkigt och behöver laddas som varumärke för att attrahera ytterligare. Det utländska står för något positivt med färgstark mångfald av smaker och dofter som förmedlar närhet till andra världar. VÄRDERINGSGRUPP 3 Individer i den här värderingsgruppen ändrar ogärna på fungerande och välkända system. För dessa konsumenter står det svenska framförallt för pålitlighet och trygghet. Man litar mer på svenska kontroller och av trygghetsskäl väljer man därför främst svenskt. Det utländska kan bidra med sådant vi inte kan odla eller framställa själva i Sverige. FÖRVÄNTNINGAR PÅ DEN SVENSKA BONDEN Storstadskonsumenten förväntar sig framförallt att den svenska bondens produkter och tjänster är närproducerade, har genomgått svensk kvalitetskontroll och är framställda med ekologiskt fokus. Detta är något som går igenom samtliga värderingsgrupper. Men drivkraften bakom varför man tycker det är viktigt skiljer sig tydligt åt. Låt oss ta ekologi som exempel.

7 Ekologi har fått en vidgad innebörd för konsumenten idag. Samtliga värderingsgrupper förknippar det ekologiska med att det inte är giftigt eller förstör hälsa. Uppfattningen om ekologiska livsmedel är att de utgör det ursprungliga som är fritt från manipulationer och olika typer av förädlingsgifter. Men ekologi är inte bara en teknik och ett produktionssätt, utan man lägger in en medkänsla med det levande. Man vill handla gott. Ekologi är en nyckel att möta konsumenten där hon vill vara. VÄRDERINGSGRUPP 1 - vill vara en aktiv del i det ekologiska i vid bemärkelse och känna sig delaktiga i att skapa en bra miljö för djuren och medverka till en friskare och sundare miljö i stort. VÄRDERINGSGRUPP 2 - har en passionerad inställning till det ekologiska. Att driva frågan om ekologiskt är deras sätt att visa engagemang för miljön och klimatförändringarna och inför sig själv och andra tydliggöra att man inte har fastnat i gammalt och traditionellt tänkande och agerande. Men det ekologiska måste samtidigt motsvara deras krav på varierat utbud med mångfald av dofter, smaker och synintryck. VÄRDERINGSGRUPP 3 - vill säkerställa en näringsriktig och riskfri föda för människan. Ekologi står för sådan omsorg och dokumenterad kontroll av maten i alla dess delprocesser. VÄRDERINGAR SOM GRUND FÖR KUND-/MEDLEMSUTVECKLING, KOMMUNIKATION & PRODUKTUTVECKLING Det finns stor utvecklingspotential utifrån de olika drivkrafternas värdelogik. Kontakta oss! SÄKERHETSKONTROLL. SKYDD ELLER INTEGRITESKRÄNKANDE? Att säkerheten på internationella och inhemska flygplatser har skärpts under de senaste 10 åren är ett faktum som ingen flygresenär har kunnat undgå. Att tänka en gång extra innan säkerhetskontrollen för att försäkra sig om att inget olovligt ligger kvar i handbagaget har blivit nästintill norm. Hur kommer det sig att dessa kontroller uppfattas som ett nödvändigt skydd av vissa resenärer, medan andra upplever dem som integritetskränkande övervakning? Efter attentaten den 11 september 2001 har arbetet med den ökade säkerheten på flygplatser eskalerat. Tidigare säkerhetsåtgärder har skärpts och nya har tillkommit, exempelvis ansiktsigenkännande teknik, tumavtryck och krppsröntgen. Flera av dessa insatser har numera kommit att bli accepterade och etablerade som nya standards. Två övergripande trender kan här urskiljas: åtgärder för att förhindra vapen och andra verktyg för våldsutövning utökas, och flygsäkerhetsåtgärder inriktas i ökad utsträckning mot individer. Skillnaden mot tidigare säkerhetsrutiner är att metoden nu praktiseras mer allmänt av flygbolag och myndigheter, och gäller för alla resande och allt bagage vid alla tillfällen. I debatten har problematiken kring etiska frågor lyfts fram, tillika det faktum att passagerarna borde kunna acceptera vissa integritetskränkande eller obekväma åtgärder om de samtidigt ser att dessa ger

8 en fördel. Sammantaget kan konstateras att allmänhetens syn på säkerhetsåtgärder ständigt förändras, kopplat till upplevda hot, olika typer av säkerhetsåtgärder och tekniska möjligheter. I studien: Skydd och övervakning - en kvalitativ studie av flygresenärers upplevelse av säkerheten på Arlanda undersöks skillnader i värdering av vad som uppfattas som skydd alternativt integritetskränkande övervakning hos flygresenärer som besöker terminal 5 på Arlanda. Med utgångspunkt i Rendahlmodellen, en psykologisk teori om människans djupgående värderingar och drivkrafter samt hur dessa styr hennes beteenden, kan skillnaderna i uppfattning identifieras. Modellen ger en förklaring i drivkraftstermer till varför man tycker att säkerhetskontrollen positivt ger ett ökat skydd alternativt upplever den som integritetskränkande. Hur tar sig skillnader i uttryck och hur kan spridningen av individernas olika värderingar om skydd och övervakning förklaras och förstås? En grupp resenärer uppfattar kontrollen som meningsfull då den syftar till att skydda och värna liv; frågan om integritetskränkning blir därmed mindre relevant. De anser att säkerhetskontrollerna på dessa grunder är befogade och upplever inte att den extra tid det tar för dem att utföra den är särskilt besvärande. Samtliga resenärer i denna värderingsgrupp lyfter fram ett bra bemötande som det viktigaste. Som negativt upplevs fall där personalen är ovänlig och ohövlig, men även detta har man förståelse och överseende för då värdet av kontorollen är att den skapar en större trygghet för alla. Om kontrollen sköts med omsorg, vänlighet och gärna med en utförlig förklaring har dessa resenärer en mycket hög tröskel när det gäller att genomgå dessa kontroll- och säkerhetsåtgärder. En andra grupp resenärer kräver snabbhet och fingertoppskänsla i bemötande. De blir kritiska till säkerhetskontrollanterna som inte ser dem som unika individer och som genom ineffektivitet stjäl för mycket av deras tid. Denna grupp resenärer har svårt att vara alltför passiva och kontroller med långa köer och ineffektiv och oflexibel personal uppfattas därför som mycket negativt. Sättet att utföra handlingen blir avgörande för deras personliga toleranströskel; det måste skötas snyggt, snabbt och gärna med lite humor. Dessa passagerare kräver att säkerhetspersonalen behandlar dem som viktiga och betydelsefulla kunder. En tredje grupp resenärer anser att kontrollerna är befogade och nödvändiga för att ge ett fullgott skydd. De ser det som en självklarhet att vi ska använda all kunskap och kompetens för att förhindra destruktiva element som vill orsaka skada och hotar vår bestående ordning. Noggrannhet och effektivitet är värderingar som är djupt förankrade hos personer med detta värderingssystem. De metoder som säkerhetskontrollen behöver använda för att leva upp till sina mål har därför lätt att få acceptans hos denna grupp. Bemötandet ses mer som en metod för att säkerhetskontrollen ska gå snabbare och vara effektivare. Dessa resenärer har en mycket hög toleranströskel innan de upplever sin integritet som kränkt. Studien visar slutligen på en tendens i åldersfördelningen där de resenärer som enligt ovan ingick i den grupp som såg mest positivt på ökat skydd har minskat i förhållande till den yngre åldersgruppen. Med detta faktum som utgångspunkt blir det viktigt att till exempel vid utformningen av säkerhetskontroller tydligare beakta vad som kan upplevas som kränkande behandling, och framför allt, kränkande bemötande, för att rätt kunna bemöta en sådan värderingsförskjutning.

9 VAD GER DOKTORN MENING I ARBETET? Vi har alla en förväntan på att läkaren ska bota och hela, men hur återspeglas läkarens egna drivkrafter och värderingar i det faktiska sätt han utövar yrket på, inte minst i kontakten med patienterna? Vad värderar våra läkare som värdefullt i sin egen situation? DE NIO DRIVKRAFTERNA OCH NIO OLIKA SKÄL TILL ATT VILJA VARA LÄKARE I värderingsanalysen som genomförts på svenska läkare; De nio drivkrafterna och nio olika skäl till att vilja vara läkare applicerades Rendahlmodellen, en psykologisk teori om människans djupgående värderingar och drivkrafter och hur dessa styr hennes beteenden. Studien åskådliggör hur de olika drivkrafterna konkret yttrar sig hos de läkarna och påvisar intressanta resultat rörande vad dessa värderingsgrupper som läkare uppfattar som mest stimulerande i sin roll, vad som för dem skapar existentiell meningsfullhet, samt i vilka situationer läkare med olika drivkrafter upplever frustration och otillräcklighet. Vad får dem att känna tillfredsställelse respektive tappa lusten och motivationen? Värderingsanalysen berör även den ständigt aktuella frågan kring relationen läkare-patient. I rapporten framkommer tydliga skillnader rörande hur läkare värderar mötet med patienterna, vad den information som framförs ska innehålla samt på vilket sätt den ska framläggas. Vad i kontakten läkarepatient är heligt i läkarnas ögon och måste respekteras? Resultaten påvisar distinkta skillnader i vad läkarna värderar som meningsfullt och angeläget i sin yrkesroll, beroende på vad som driver dem på det existentiella planet förenat med hur de relaterar sig till olika slag av auktoriteter. Exempel på två grundläggande värderingsolikheter hos läkare som styr patientkommunikationen Värderingsgrupp 1 - En grupp av läkare drivs, förutom av botandet i sig, av att få finnas där som medmänniska och erbjuda sina patienter tröst och stöd. I mötet, i dialogen och i en varm och ärlig kontakt lever de ut och tillfredsställer sitt inneboende behov att vara till för, och behövd av andra. Dessa läkare är öppna och toleranta i patientkontakten samt sätter stort värde i att kunna lita på patientens ärliga uppgifter. Att diagnostisera blir för dem ett sanktionerat sätt att umgås med patienten. Värderingsgrupp 2 - För läkare med en divergerande drivkraft bottnar deras motivation för yrket i dess vetenskapliga karaktär och användningen av väl beprövade tekniker. I patientkontakten sätter de stort värde till saklighet och en väl underbyggd argumentation från en påläst person, faktorer som reducerar graden av osäkerhet, och därmed även risken för en feldiagnos. Den framförda informationen ska ha ett konkret värde där dialogen inte är ett självändamål i sig. För dessa läkare är yrkesrollen och den utbildning som föregick den ett bevis på att man har förmågan att åstadkomma vad man föresatt sig.

10 Det är inte lika viktigt att få bevis på sin duglighet från patienterna; patientkontakten utgör ett viktigt medel, inte för att skapa en relation, utan som ett verktyg för att identifiera problemet. Exempel från pågående debatter På tidningen It i Vårdens nätupplaga pågick en debatt kring läkares skilda reaktioner på implementeringen av nya It- och journalsystem. I meningsutbytet kunde man ta del av de olika uppfattningarna som rådde och råder rörande vilken typ av information läkare vill ha för att känna att de kan utföra sitt arbete på ett korrekt sätt. En seniorkonsult inom vård och omsorg gav sig in i debatten med proklamationen: LÄKARE TYCKER SÅ OLIKA. DE FLESTA AV DE LÄKARE JAG KÄNNER HAR STARKA ÅSIKTER OM HUR SAKER OCH TING MÅSTE FUNGERA. DET ÄR BRA TYCKER JAG. DET SOM FÖREFALLER MÄRKLIGT ÄR ATT ÅSIKTERNA INTE SÄLLAN GÅR VITT ISÄR INOM SAMMA SPECIALITET. Genom tillämpningen av Rendahlmodellen har de olika skillnaderna i läkarnas drivkrafter och värderingar exponerats. Det har även klargjorts hur de konkret yttrar sig i beteenden, preferenser, och i kontakten med patienterna. Förklaringen till seniorkonsultens undran ligger däri. Dagens Medicin rapporterade att allt fler läkare anser att deras yrke saknar mening. Med 85 procent av yrkeskåren som håller med påståendet att deras jobb är meningsfullt ligger läkare därmed under yrkeskategorier som exempelvis administratörer inom offentlig förvaltning. Och siffran sjunker, med hela 10 procentenheter under loppet av de senaste 10 åren. Med kunskap kring vad som driver olika läkare i deras yrkesutövning kan en djupare förståelse för vad läkarna värderar som viktigt i sin egen situation nås, och ligga till grund för utveckling av utbildning, kommunikation mm.

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Maslows behovstrappa.

Maslows behovstrappa. Maslows behovstrappa. Behovstrappan används för att beskriva och förklara hur vi människor prioriterar mellan våra olika behov. Vi tillgodoser våra behov i en viss ordning, menar Maslow. Först kommer de

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak.

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak. På följande sidor presenteras AMBs värdegrunder och lite tankar kring dessa. Dessa värdegrunder genomsyrar hela skolan och kommuniceras på en mängd olika sätt varje vecka under samtliga tre skolår. 1.

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Organisationsteoretiska skolor

Organisationsteoretiska skolor www.byggledarskap.se Organisationsteoretiska skolor 1(5) Organisationsteoretiska skolor Det finns flera olika skolor, eller teorier, kring organisationer och synen på ledarskap och kommunikation inom dessa.

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Assessios guide om OBM

Assessios guide om OBM Assessios guide om OBM assessios guide om obm 1 Visioner eller finansiella mål skapar aldrig lönsamhet. Det är ett resultat av mänskligt beteende i organisationen. Det är i första linjen som resultatet

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd.

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd. Boksammanfattning Våga leda modigare! Om författaren Malin Trossing har en gedigen bakgrund som ledare inom olika branscher och började sin chefsbana redan vid 26 års ålder. Hennes första bok Våga leda

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

När förändringen måste organiseras eller organisationen förändras

När förändringen måste organiseras eller organisationen förändras Att ta nya steg När förändringen måste organiseras eller organisationen förändras Förutsättningen för alla verksamheter är en bärande idé, behövda varor eller tjänster och effektiva verktyg. Utgångspunkten

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer en nationell inriktning Frågor och svar om kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer Varför behövs kompetensprofiler? Syftet med kompetensprofilerna

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Tio bra anledningar till varför en karriär inom JSB är rätt för dig!

Tio bra anledningar till varför en karriär inom JSB är rätt för dig! Tio bra anledningar till varför en karriär inom JSB är rätt för dig! 1VI VÅGAR TÄNKA NYTT JSB vågar tänka nytt. På så sätt kan vi leverera vad samhället behöver både idag och imorgon. Det är ett nytänkande

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer