VÅR STYRKA OCH SÄRART FÖR BÄTTRE ARBETSKLIMAT OCH SAMVERKAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅR STYRKA OCH SÄRART FÖR BÄTTRE ARBETSKLIMAT OCH SAMVERKAN"

Transkript

1 VÅR STYRKA OCH SÄRART FÖR BÄTTRE ARBETSKLIMAT OCH SAMVERKAN Acredos tillhandahåller analyser och tjänster för bättre arbetsklimat och samverkan baserat på existentiella värderingar i samhället för medarbetare, beslutsfattare i företag och organisationer som vill skapa ökat resultat genom mer engagerade människor. Acredos knyter an till en tradition som har sina rötter i Frankfurterskolan, Institut für Sozialforschung i Frankfurt (grundat 1923). Institutet bedrev socialvetenskaplig forskning med en psykologisk ansats. Den uppmärksammade sociologen och psykologen Erich Fromm var en period knuten till gruppen. Efter att nazistregimen kommit till makten i Tyskland 1933 stängdes institutet i Frankfurt och medlemmarna av Frankfurtskolan var tvungna att gå i exil. Erich Fromm hamnade så småningom i Mexico och studerade där under 10 år varför den jordreform som blev en följd av revolutionen 1920 inte ledde till förväntat resultat. Han och hans team svarar på frågan varför det inte kom någon utveckling till stånd. Det är en grundläggande studie av sambandet mellan nya sociala fenomen och individers olika sätt att tolka och förhålla sig till sådana. En av Fromms medforskare var Michael Maccoby, senare professor vid Harvard University. Maccoby kom att leda flera intressanta studier i USA om sambandet mellan social karaktär och arbete. Flera av studierna blev mycket uppmärksammade ledarskapsböcker om vad som driver ledare och vad som motiverar den unga generationens entreprenörer.

2 Jan Erik Rendahl sedermera professor vid Lunds universitet, kom att som doktorand och medförfattare att medverka i flera av Maccobys projekt. I sin avhandling Arbetets drivkrafter, 1992, utvecklade Rendahl, baserad på egen empirisk forskning och med sin utgångspunkt i Fromm och Maccobys forskningstradition, en teoretisk drivkraftsmodell om hur omvärldsfaktorer tolkas beroende på individens syn på vad som ger dem existentiell mening. Det är denna forskning som ligger till grund för våra tjänster genom ett samarbete med VIS Society som har ett tvärvetenskapligt perspektiv och förenar ett psykologiskt teoretiska synsätt med empirisk samhällsvetenskaplig forskning. KUNSKAP OM VÄRDERINGAR Människan har en inneboende förmåga och längtan att vara aktiv, skapande, ge och ta kärlek. Det är det som är det gemensamt mänskliga, ger oss mening och gör att vi kan känna samhörighet tvärs igenom tider och kulturer. Det som skiljer oss åt är hur vi hittar vår väg till vad det betyder att vara aktiv, skapande, ge och ta kärlek. Förenklat skulle man kunna säga att det finns tre olika sökbegrepp, tre olika utgångspunkter, så kallade grundhållningar, för vad som gör livet meningsfullt och givande. Tre olika, men lika starka och lika sanna grundvärderingar, ingen under- eller överlägsen den andra. Man skulle kunna likna det vid att vi människor har ett par - av tre möjliga och olika - glasögon som gör att vi ser ganska olika på tillvaron och vad som är viktigt i relation till andra människor och det som händer runtomkring oss. Alla människor har en värderingsgrundhållning, även du. Vår svaghet som människor är att vi endast har ett par glasögon per person, trots att det finns två par glasögon till som andra har på näsan. Det betyder att jag måste lära mig att förstå vad du ser som viktigt genom dina glasögon och som jag inte ser innan du visar mig och förklarar. Värderingskunskap innebär att se, förstå och respektera dessa våra värderingsolikheter. Det betyder att när vi talar om samma saker som till exempel vad som är bra bemötande, så finns det två andra grundinställningar till vad som ger ett bemötande värde. Vi kanske för all del använder samma ord för att beskriva ett bra bemötande. Alla kan till exempel vara överens om att man måste lyssna för att ett bra bemötande ska kunna ske. MEN, poängen är att det finns tre olika värderingsglasögon som lyssna ses och värderas igenom. Och därmed tre olika leveranser. ACREDOS ANVÄNDER VIS METODEN VIS betyder Värderingar Insikt och Samverkan i kundnytta och är vår strategi för att skapa långsiktigt värde. VÄRDERINGAR kanaliserar den mänskliga energin och är utgångspunkt för människans mest prioriterade beteenden. Rendahlmodellen ger nycklar till att se, förstå och bejaka människans syn på sig själv och vad hon/han anser vara viktigt; de existentiella värderingarna. INSIKT VIS Metoden utvecklar kompetens genom en ny referens- och begreppsapparat som gör att problem och situationer kan förstås och hanteras utifrån ny insikt om människors olika värderingsperspektiv. Den nya insikten påverkar individen, relationer till närgrupper, arbetsgrupper, det egna ledarskapet och förståelse av kunderna/medlemmarna.

3 SAMVERKAN för att skapa en organisation med engagerade människor för ett långsiktigt och varaktigt resultat. Insikt om egna och andras existentiella värderingar är en förutsättning för en fördjupad samverkan och tillvaratagande av de produktiva olikheterna. VAD GER DIG MENING SOM MÄNNISKA? ÄR DET ATT: Se hur tusen blommor blommar och att kunna få känna glädje åt att kunna ta in och vara en del i det som sker i din omvärld? Se hur dina handlingar och aktiviteter direkt och indirekt förändrar och skapar de meningsfulla sammanhangen för dig? Få tillfredställelse av att prestera och använda din kompetens för att förverkliga dina ambitioner och mål? Detta är exempel på uttryck för de existentiella värderingar som utgår från drivkrafterna om vad som ger livet mening. Om dessa drivkrafter sätts på prov och ställs mot varandra uppstår motsättningar som lätt leder vidare till konflikter. På samhällsnivån ser vi en sådan värderingskonflikt mellan globalisering kontra lokalsamhället. På företagsnivån dräneras organisationen på energi om värderingsmotsättningar leder till att den som har störst maktposition får ensamrätten att definiera vad som är rätt värdering. En och samma uppgift uppfattas olika beroende på vilka drivkrafter och värderingar individen har för skapa den effekt vi vill uppnå, är uppgiften: 1. Att skapa ett gott samarbetsklimat? 2. Att driva processen framåt? 3. Att vi måste hålla oss till planen så att den inte äventyras och därför kan inga onödiga utflykter tolereras? Det företag och den organisation som förstår och kan bejaka och tillvarata de olika värderingarna som företräds av organisationens medlemmar har en klar konkurrensfördel genom den ökade motivationen och energin som frigörs hos medarbetarna. Acredos ger genom VIS Society metod dig som medarbetare, beslutsfattare en fördjupad förståelse av dina frågeställningar. Att möta det som ger mening för människan är den kunskap som kan användas för att skapa ökad motivation och respekt för varandras olikheter. Jämställdhet kan därmed få en ny innebörd. DU LEDARE; FÖR VEMS BÄSTA ARBETAR DU OCH HUR PÅVERKASARBETSKLIMATET? VILKA VÄRDERINGAR TROR DU ATT DU FÖRMEDLAR SOM GÖR ATT MAN VILL HA DIG SOM LEDARE?

4 Som ledare behöver du kunna integrera: - kunders, - medarbetares - ägares värderingar om vad du ska utveckla och leda. HUR SKAPAR DU DIN TROVÄRDIGHET? - Du genom kraften av en inre bild, övertygande driver och får igenom svåra beslut och förändringar? - Du tillsammans med andra utvecklar en vision som ger arbetsglädje och framtidstro? - Du målmedvetet och metodiskt bygger bestående och mätbara värden? HUR BEMÖTER DU DÅ DEM SOM INTE DELAR DINA GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR? På vilket sätt skapar ditt ledarskap mening och ökad motivation även hos dem som tolkar omvärlden på annat sätt än vad du gör? Genom att rätt förstå och tillvarata den inneboende energin och motivationen hos olika ledare och medarbetare förebyggs motstånd till nödvändiga förändringar. Kunskap och insikt om nyckelpersonernas drivkrafter och värderingar blir således en stor tillgångsresurs i att skapa en tydlig och stark organisation. Kartläggning arbetsklimat, samverkan och analys av värderingar som utgår från våra drivkrafter och därmed utgör en del av vår grundpersonlighet är en av Acredos baserat på VIS Society metod och kompetensområden. VARFÖR ARBETA? VAD ÄR ARBETSMOTIVATION? VAD SKAPAR PRODUKTIVA INDIVIDER? Vad är det som gör att människan, från ungdomsåren och uppåt, vill fortsätta att vara aktiv, skapande och med förmåga att såväl ge som att ta emot andras kärlek och uppmärksamhet? I en tid med ny teknik som lett till ökande välstånd har inte arbetet längre samma grund för överlevande. Piska och monetära morötter är inte på samma sätt längre drivande till varför man vill arbeta. Föråldrade motivationsteorier, som fortfarande lärs ut vid våra högskolor, är byggda på empiriskt bristfälliga teorier om människan som partiell varelse som kan styras antingen av makt, pengar eller i enlighet med en behovshierarki. Idag vet vi genom vår och andras forskning att motivationen styrs av värderingar som grunden för individens val att vilja vara skapande och aktiv. - Hur stämmer detta med dina egna erfarenheter? - Vad ger dig "kickar" i arbetet? - Ser du något mönster?

5 - Vad är det i så fall som går igen? - Prata med dina nära och kära om vad som är viktigt för dom. Vad får dom att känna sig meningsfulla, glada och öppna till att tänka och skapa nytt? Tänk på att det finns en entreprenör i oss alla. Och vi behöver förmodligen tillvarata den kraften för att fortsätta utveckla vårt välstånd. Vill du veta mer hur ni kan förbättra arbetsklimatet och samverkan för ett ännu bättre resultat genom mer engagerade människor. Kontakta: Jens Bjare på Acredos Nedan följer ett axplock av exempel som VIS Society arbetetat med är du intresserad av att veta mer om just dessa exempel kan du kontakta Maria Rendahl Kontor Stockholm: VIS Society AB Köpmangatan Stockholm Kontor Skåne: VIS Society AB Kullatorp, SKURUP tel: , epost: VAD LÄGGER BARNFAMILJER I MATKORGEN? Maten har en central roll i våra liv och är flitigt debatterad både i det offentliga rummet och i hemmet. Var maten produceras, på vilket sätt och med vilka metoder är något som de allra flesta har en åsikt om. Som konsument finns idag otaliga alternativ att välja bland vad det gäller pris, kvalitet, ekologiska, närproducerade, svenska eller importerade livsmedel. Producenter gör stora ansträngningar för att presentera och marknadsföra sina varumärken. Men vad betyder det för konsumenten egentligen? Hur resonerar konsumenten framför hyllan i butiken och vid köttdisken? Vad är det som driver henne och till slut avgör vilket alternativ som hamnar i kundvagnen? UR RAPPORTEN KONSUMENTENS RÖST Ett bearbetat utdrag av rapporten Konsumentens röst och böndernas utmaning. En värderingsanalys av krävande stadskonsumenters syn på natur, bonde och mat". I rapporten beskrivs hur konsumenten värderar bonden och landsbygdens miljö och vilka olika värderingar som styr hennes beteende när det

6 gäller bondens produkter med fokus på maten samt vad det svenska egentligen betyder för olika konsumenter. Med utgångspunkt i Rendahlmodellen, en teoretisk modell framvuxen ur svensk empirisk forskning om människans djupgående värderingar och drivkrafter samt hur dessa påverkar hennes beteenden, förklaras skillnaderna i värderingar och hur de olika drivkrafterna påverkar synen på mat och beslutsprocessen vid matinköp. I rapporten har vi bland annat tittat på vad konsumenten upplever som bra kvalitet i maten, om man är nöjd med maten i butikerna idag, vikten av närproducerat och vad som är avgörande för att köpa svensk- eller utlandsproducerat. Modellen ger också en förklaring till naturens, skogens och landsbygdens betydelse för olika värderingsgrupper. Resultatet presenteras här förenklat i tre huvudsakliga värderingsgrupper. I den fullständiga rapporten är dessa grupper mer utförligt beskrivna och indelade i ytterligare undergrupper. VAD STÅR DET SVENSKPRODUCERADE FÖR? VÄRDERINGSGRUPP 1 För dessa konsumenter står det svenskproducerade för något som är nära och lokalt, vilket man tilltalas av och som man aktivt på olika sätt vill stödja och medverka till. Man vill kunna identifiera sig med det svenska då man upplever att det har hög trovärdighet när det gällerdjurskydd och etiskt och värdigt framställningssätt. Det svenska står också för sunda, giftfria och fräscha matvaror. Livsmedel från utlandet ser man främst som ett komplement som berikar smakutbudet och ger en känsla för andra kulturer. VÄRDERINGSGRUPP 2 Konsumenter i denna värderingsgrupp lägger större betydelse vid matens njutnings- och attraktionsvärde än om det är producerat i Sverige eller i utlandet. Det svenska värdesätts för mer ärlig och sann livsmedelsproduktion men det upplevs samtidigt som lite tråkigt och behöver laddas som varumärke för att attrahera ytterligare. Det utländska står för något positivt med färgstark mångfald av smaker och dofter som förmedlar närhet till andra världar. VÄRDERINGSGRUPP 3 Individer i den här värderingsgruppen ändrar ogärna på fungerande och välkända system. För dessa konsumenter står det svenska framförallt för pålitlighet och trygghet. Man litar mer på svenska kontroller och av trygghetsskäl väljer man därför främst svenskt. Det utländska kan bidra med sådant vi inte kan odla eller framställa själva i Sverige. FÖRVÄNTNINGAR PÅ DEN SVENSKA BONDEN Storstadskonsumenten förväntar sig framförallt att den svenska bondens produkter och tjänster är närproducerade, har genomgått svensk kvalitetskontroll och är framställda med ekologiskt fokus. Detta är något som går igenom samtliga värderingsgrupper. Men drivkraften bakom varför man tycker det är viktigt skiljer sig tydligt åt. Låt oss ta ekologi som exempel.

7 Ekologi har fått en vidgad innebörd för konsumenten idag. Samtliga värderingsgrupper förknippar det ekologiska med att det inte är giftigt eller förstör hälsa. Uppfattningen om ekologiska livsmedel är att de utgör det ursprungliga som är fritt från manipulationer och olika typer av förädlingsgifter. Men ekologi är inte bara en teknik och ett produktionssätt, utan man lägger in en medkänsla med det levande. Man vill handla gott. Ekologi är en nyckel att möta konsumenten där hon vill vara. VÄRDERINGSGRUPP 1 - vill vara en aktiv del i det ekologiska i vid bemärkelse och känna sig delaktiga i att skapa en bra miljö för djuren och medverka till en friskare och sundare miljö i stort. VÄRDERINGSGRUPP 2 - har en passionerad inställning till det ekologiska. Att driva frågan om ekologiskt är deras sätt att visa engagemang för miljön och klimatförändringarna och inför sig själv och andra tydliggöra att man inte har fastnat i gammalt och traditionellt tänkande och agerande. Men det ekologiska måste samtidigt motsvara deras krav på varierat utbud med mångfald av dofter, smaker och synintryck. VÄRDERINGSGRUPP 3 - vill säkerställa en näringsriktig och riskfri föda för människan. Ekologi står för sådan omsorg och dokumenterad kontroll av maten i alla dess delprocesser. VÄRDERINGAR SOM GRUND FÖR KUND-/MEDLEMSUTVECKLING, KOMMUNIKATION & PRODUKTUTVECKLING Det finns stor utvecklingspotential utifrån de olika drivkrafternas värdelogik. Kontakta oss! SÄKERHETSKONTROLL. SKYDD ELLER INTEGRITESKRÄNKANDE? Att säkerheten på internationella och inhemska flygplatser har skärpts under de senaste 10 åren är ett faktum som ingen flygresenär har kunnat undgå. Att tänka en gång extra innan säkerhetskontrollen för att försäkra sig om att inget olovligt ligger kvar i handbagaget har blivit nästintill norm. Hur kommer det sig att dessa kontroller uppfattas som ett nödvändigt skydd av vissa resenärer, medan andra upplever dem som integritetskränkande övervakning? Efter attentaten den 11 september 2001 har arbetet med den ökade säkerheten på flygplatser eskalerat. Tidigare säkerhetsåtgärder har skärpts och nya har tillkommit, exempelvis ansiktsigenkännande teknik, tumavtryck och krppsröntgen. Flera av dessa insatser har numera kommit att bli accepterade och etablerade som nya standards. Två övergripande trender kan här urskiljas: åtgärder för att förhindra vapen och andra verktyg för våldsutövning utökas, och flygsäkerhetsåtgärder inriktas i ökad utsträckning mot individer. Skillnaden mot tidigare säkerhetsrutiner är att metoden nu praktiseras mer allmänt av flygbolag och myndigheter, och gäller för alla resande och allt bagage vid alla tillfällen. I debatten har problematiken kring etiska frågor lyfts fram, tillika det faktum att passagerarna borde kunna acceptera vissa integritetskränkande eller obekväma åtgärder om de samtidigt ser att dessa ger

8 en fördel. Sammantaget kan konstateras att allmänhetens syn på säkerhetsåtgärder ständigt förändras, kopplat till upplevda hot, olika typer av säkerhetsåtgärder och tekniska möjligheter. I studien: Skydd och övervakning - en kvalitativ studie av flygresenärers upplevelse av säkerheten på Arlanda undersöks skillnader i värdering av vad som uppfattas som skydd alternativt integritetskränkande övervakning hos flygresenärer som besöker terminal 5 på Arlanda. Med utgångspunkt i Rendahlmodellen, en psykologisk teori om människans djupgående värderingar och drivkrafter samt hur dessa styr hennes beteenden, kan skillnaderna i uppfattning identifieras. Modellen ger en förklaring i drivkraftstermer till varför man tycker att säkerhetskontrollen positivt ger ett ökat skydd alternativt upplever den som integritetskränkande. Hur tar sig skillnader i uttryck och hur kan spridningen av individernas olika värderingar om skydd och övervakning förklaras och förstås? En grupp resenärer uppfattar kontrollen som meningsfull då den syftar till att skydda och värna liv; frågan om integritetskränkning blir därmed mindre relevant. De anser att säkerhetskontrollerna på dessa grunder är befogade och upplever inte att den extra tid det tar för dem att utföra den är särskilt besvärande. Samtliga resenärer i denna värderingsgrupp lyfter fram ett bra bemötande som det viktigaste. Som negativt upplevs fall där personalen är ovänlig och ohövlig, men även detta har man förståelse och överseende för då värdet av kontorollen är att den skapar en större trygghet för alla. Om kontrollen sköts med omsorg, vänlighet och gärna med en utförlig förklaring har dessa resenärer en mycket hög tröskel när det gäller att genomgå dessa kontroll- och säkerhetsåtgärder. En andra grupp resenärer kräver snabbhet och fingertoppskänsla i bemötande. De blir kritiska till säkerhetskontrollanterna som inte ser dem som unika individer och som genom ineffektivitet stjäl för mycket av deras tid. Denna grupp resenärer har svårt att vara alltför passiva och kontroller med långa köer och ineffektiv och oflexibel personal uppfattas därför som mycket negativt. Sättet att utföra handlingen blir avgörande för deras personliga toleranströskel; det måste skötas snyggt, snabbt och gärna med lite humor. Dessa passagerare kräver att säkerhetspersonalen behandlar dem som viktiga och betydelsefulla kunder. En tredje grupp resenärer anser att kontrollerna är befogade och nödvändiga för att ge ett fullgott skydd. De ser det som en självklarhet att vi ska använda all kunskap och kompetens för att förhindra destruktiva element som vill orsaka skada och hotar vår bestående ordning. Noggrannhet och effektivitet är värderingar som är djupt förankrade hos personer med detta värderingssystem. De metoder som säkerhetskontrollen behöver använda för att leva upp till sina mål har därför lätt att få acceptans hos denna grupp. Bemötandet ses mer som en metod för att säkerhetskontrollen ska gå snabbare och vara effektivare. Dessa resenärer har en mycket hög toleranströskel innan de upplever sin integritet som kränkt. Studien visar slutligen på en tendens i åldersfördelningen där de resenärer som enligt ovan ingick i den grupp som såg mest positivt på ökat skydd har minskat i förhållande till den yngre åldersgruppen. Med detta faktum som utgångspunkt blir det viktigt att till exempel vid utformningen av säkerhetskontroller tydligare beakta vad som kan upplevas som kränkande behandling, och framför allt, kränkande bemötande, för att rätt kunna bemöta en sådan värderingsförskjutning.

9 VAD GER DOKTORN MENING I ARBETET? Vi har alla en förväntan på att läkaren ska bota och hela, men hur återspeglas läkarens egna drivkrafter och värderingar i det faktiska sätt han utövar yrket på, inte minst i kontakten med patienterna? Vad värderar våra läkare som värdefullt i sin egen situation? DE NIO DRIVKRAFTERNA OCH NIO OLIKA SKÄL TILL ATT VILJA VARA LÄKARE I värderingsanalysen som genomförts på svenska läkare; De nio drivkrafterna och nio olika skäl till att vilja vara läkare applicerades Rendahlmodellen, en psykologisk teori om människans djupgående värderingar och drivkrafter och hur dessa styr hennes beteenden. Studien åskådliggör hur de olika drivkrafterna konkret yttrar sig hos de läkarna och påvisar intressanta resultat rörande vad dessa värderingsgrupper som läkare uppfattar som mest stimulerande i sin roll, vad som för dem skapar existentiell meningsfullhet, samt i vilka situationer läkare med olika drivkrafter upplever frustration och otillräcklighet. Vad får dem att känna tillfredsställelse respektive tappa lusten och motivationen? Värderingsanalysen berör även den ständigt aktuella frågan kring relationen läkare-patient. I rapporten framkommer tydliga skillnader rörande hur läkare värderar mötet med patienterna, vad den information som framförs ska innehålla samt på vilket sätt den ska framläggas. Vad i kontakten läkarepatient är heligt i läkarnas ögon och måste respekteras? Resultaten påvisar distinkta skillnader i vad läkarna värderar som meningsfullt och angeläget i sin yrkesroll, beroende på vad som driver dem på det existentiella planet förenat med hur de relaterar sig till olika slag av auktoriteter. Exempel på två grundläggande värderingsolikheter hos läkare som styr patientkommunikationen Värderingsgrupp 1 - En grupp av läkare drivs, förutom av botandet i sig, av att få finnas där som medmänniska och erbjuda sina patienter tröst och stöd. I mötet, i dialogen och i en varm och ärlig kontakt lever de ut och tillfredsställer sitt inneboende behov att vara till för, och behövd av andra. Dessa läkare är öppna och toleranta i patientkontakten samt sätter stort värde i att kunna lita på patientens ärliga uppgifter. Att diagnostisera blir för dem ett sanktionerat sätt att umgås med patienten. Värderingsgrupp 2 - För läkare med en divergerande drivkraft bottnar deras motivation för yrket i dess vetenskapliga karaktär och användningen av väl beprövade tekniker. I patientkontakten sätter de stort värde till saklighet och en väl underbyggd argumentation från en påläst person, faktorer som reducerar graden av osäkerhet, och därmed även risken för en feldiagnos. Den framförda informationen ska ha ett konkret värde där dialogen inte är ett självändamål i sig. För dessa läkare är yrkesrollen och den utbildning som föregick den ett bevis på att man har förmågan att åstadkomma vad man föresatt sig.

10 Det är inte lika viktigt att få bevis på sin duglighet från patienterna; patientkontakten utgör ett viktigt medel, inte för att skapa en relation, utan som ett verktyg för att identifiera problemet. Exempel från pågående debatter På tidningen It i Vårdens nätupplaga pågick en debatt kring läkares skilda reaktioner på implementeringen av nya It- och journalsystem. I meningsutbytet kunde man ta del av de olika uppfattningarna som rådde och råder rörande vilken typ av information läkare vill ha för att känna att de kan utföra sitt arbete på ett korrekt sätt. En seniorkonsult inom vård och omsorg gav sig in i debatten med proklamationen: LÄKARE TYCKER SÅ OLIKA. DE FLESTA AV DE LÄKARE JAG KÄNNER HAR STARKA ÅSIKTER OM HUR SAKER OCH TING MÅSTE FUNGERA. DET ÄR BRA TYCKER JAG. DET SOM FÖREFALLER MÄRKLIGT ÄR ATT ÅSIKTERNA INTE SÄLLAN GÅR VITT ISÄR INOM SAMMA SPECIALITET. Genom tillämpningen av Rendahlmodellen har de olika skillnaderna i läkarnas drivkrafter och värderingar exponerats. Det har även klargjorts hur de konkret yttrar sig i beteenden, preferenser, och i kontakten med patienterna. Förklaringen till seniorkonsultens undran ligger däri. Dagens Medicin rapporterade att allt fler läkare anser att deras yrke saknar mening. Med 85 procent av yrkeskåren som håller med påståendet att deras jobb är meningsfullt ligger läkare därmed under yrkeskategorier som exempelvis administratörer inom offentlig förvaltning. Och siffran sjunker, med hela 10 procentenheter under loppet av de senaste 10 åren. Med kunskap kring vad som driver olika läkare i deras yrkesutövning kan en djupare förståelse för vad läkarna värderar som viktigt i sin egen situation nås, och ligga till grund för utveckling av utbildning, kommunikation mm.

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

OM VÄRDSKAP. konsten att få människor att känna sig välkomna

OM VÄRDSKAP. konsten att få människor att känna sig välkomna OM VÄRDSKAP konsten att få människor att känna sig välkomna 1 Tänk dig en värld där alla känner sig väntade och välkomna. En värld där barn, vänner, främlingar, gäster, kunder och medarbetare vågar och

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Medarbetarsamtal och lönesamtal

Medarbetarsamtal och lönesamtal 2010-12-28 Medarbetarsamtal och lönesamtal Här finns mallar som kan användas som underlag för medarbetarsamtal och lönesamtal. Lönesamtal inom Teknikförvaltningen Varför? Syftet med samtalet är att arbetsgivaren

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

ÄR DINA MEDARBETARE MOTIVERADE?

ÄR DINA MEDARBETARE MOTIVERADE? Dale Carnegie Trainings ledarskapsguide: ÄR DINA MEDARBETARE MOTIVERADE? Lär dig motivera olika typer av medarbetare och bygg relationer som skapar entusiasm, motivation och engagemang på arbetsplatsen.

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

6-9, Gy Samhällskunskap/Livskunskap

6-9, Gy Samhällskunskap/Livskunskap 6-9, Gy Samhällskunskap/Livskunskap Värderingsövningar Syfte Värderingsövningarna har till syfte att medvetandegöra vad som driver oss människor till att handla som vi gör och att förstå hur vi gör våra

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

ICA-kundernas syn på hållbarhet

ICA-kundernas syn på hållbarhet ICA-kundernas syn på hållbarhet Om ICAs kundpanel ICAs Kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället cirka 2300 kunder. Kunderna rekryteras slumpmässigt via telefon.

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Chefsprofilen Sammanställning av resultat

Chefsprofilen Sammanställning av resultat Chefsprofilen Sammanställning av resultat Namn: Allan Allansson Läsanvisning Om Chefsprofilen Chefsprofilen används som ett stöd för utveckling av det egna ledarskapet. Profilen mäter beteenden som i ledarskapsforskning

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Om Hörselskadades Riksförbund (HRF) har i nästan ett århundrade bedrivit verksamhet för att stärka hörselskadade och tillvarata

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Våra värdeord Våra tre värdeord är ledstjärnor för oss på Ersta diakoni. De tydliggör vår värdegrund och genomsyrar vårt bemötande av patienter, boende och brukare

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet

SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna kan det vara värdefullt att fundera över områden i ditt liv som du skulle vilja utveckla med hjälp av MBTI-modellen.

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd.

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd. Boksammanfattning Våga leda modigare! Om författaren Malin Trossing har en gedigen bakgrund som ledare inom olika branscher och började sin chefsbana redan vid 26 års ålder. Hennes första bok Våga leda

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

Medarbetare i Norrköpings kommun

Medarbetare i Norrköpings kommun Antagen av personalutskottet den 16 december 2011, KS 2011/0765 Medarbetare i Norrköpings kommun Det goda livet finns i Norrköping en framtidsvision för Norrköping Medarbetarskap gör skillnad! Har du tänkt

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Vårdförbundet Digital strategi Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Innehållsförteckning Digital strategi vad är det och varför behöver vi en sådan?... 2 Digitala strategin utgår från kommunikationsplattform

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program FÖRFATTNINGSSAMLING Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 274 1 Personalpolitiskt program Norrtälje kommun 2012-12-18 2 Personalpolitiken Det kommunala uppdraget formas genom

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Assessios guide om OBM

Assessios guide om OBM Assessios guide om OBM assessios guide om obm 1 Visioner eller finansiella mål skapar aldrig lönsamhet. Det är ett resultat av mänskligt beteende i organisationen. Det är i första linjen som resultatet

Läs mer

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com Konflikthantering Vad är det som stinker? Hansell Nilsson www.hansellnilsson.com Om konflikter Hur uppstår en konflikt? Räkskalspåsen Vems fel är det? Att hantera konflikten Medling Sammanfattning Avslut

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Värdegrund. etisk. och

Värdegrund. etisk. och Antagen av SISAB:s styrelse den maj Reviderad den november Värdegrund Koncernstyrelsen beslutade på sammanträdet den 22 mars 2010 omm Värdegrund för Stockholms Stadshus AB, bilaga 1. Denna ersätter den

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer