Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...4 Instrument...4 Skydda hörseln...4 Toner med kroppen...4 Ljus...5 Bryt ljus...5 Reflektera ljus...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...4 Instrument...4 Skydda hörseln...4 Toner med kroppen...4 Ljus...5 Bryt ljus...5 Reflektera ljus..."

Transkript

1 1

2 Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...4 Instrument...4 Skydda hörseln...4 Toner med kroppen...4 Ljus...5 Bryt ljus...5 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...6 Hävstången...6 Kilen...7 Fjädern...8 Hjulet...8 Pröva dragkampen...9 Konstruktioner...10 Valv...10 Korrugering...10 Rör...11 Trekant...11 Balk...11 Magnetism...12 Kompass...12 Magnetfält...13 Elektricitet...13 Statisk elektricitet...13 Elektrisk ström...14 Ledare och kopplingar...15 Seriekoppling...16 Parallellkoppling...16 Vatten...17 Vatten fryser...18 Is smälter...18 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...18 Saltvatten...18 Vattentryck...19 Varmt och kallt vatten...19 Luft...20 Lufttryck...20 Lufttryck och väder...21 Minska lufttrycket...21 Luftmotstånd...21 Varm luft...22 Snurrande spiral...22 Varm luft och kall luft...22 Värme...22 Värmekällor...24 Isolering...24 Vilket material isolerar bäst?...24 Förbränning

3 Tänd ett ljus och släck...26 Elektricitet kan tända...26 Sluten strömkrets...27 Kursiv text och bilagor finns bara i lärarens lektioner. Ljud Ljud kommer av att luften rör sig. Man kallar rörelsen ljudvågor. Samla några begrepp om ljud på lösa lappar. Diskutera tillsammans hur begreppen hänger ihop. Ordna begreppen till en gemensam begreppskarta. Vart efter eleverna gör fler upptäckter om ljud kan man bygga ut begreppskartan. När eleverna har fått erfarenhet av begreppskartor, kan de göra egna för att - strukturera sina kunskaper. - märka vad de ytterligare behöver ta reda på. - visa läraren vad de har förstått. Gör ljudvågor Snurra ett hopprep i luften så att det viner. Lägg linjalen på bordet och låt den sticka ut en bit utanför bordskanten. Håll fast den med ena handen och spela på den med andra handen som på en sträng. Hur får man högre och lägre toner? Tonen blir högre när linjalen sticker ut en kort bit och lägre när den sticker ut en lång bit. När ljudvågorna kommer in i örat slår de mot trumhinnan, så att den börjar darra. Trumhinna av ballong Klipp av en ballong och spänn den över en tom WC-rulle. Sjung i andra ändan på pappröret. Känn hur ballonghinnan darrar av ljudet. Ljudets hastighet Det tar en stund för ljudet att nå fram genom att göra ljudvågor i luften. Gå ut och pröva: 1. Ta något som man kan slå med så att det hörs bra, t ex en hammare och ett järnrör. Ställ dig ca 100 meter bort från de andra men så att de kan se dig. (Du kan t ex stå vid 3

4 gungställningen om den är av järn och de andra går 100 meter bort.) 2. Slå med stora tydliga slag. De andra ser när hammaren träffar och hör när ljudet kommer. Det tar en sekund för ljudet att gå 300 meter. Men ljuset, det du ser, går mycket fortare. Olika toner Häll olika mycket vatten i några glas och spela på dem med en sked. Man mäter tonhöjden i hertz, Hz. Instrument Blås över en flaskhals eller ett rör med botten. Spänn gummiband över en ask och knäpp på dem. Pröva riktiga instrument. Skydda hörseln Ljudets styrka mäts i decibel. Den svagaste viskning du han höra är ca 20 db. När man talar vanligt är det ca 60 db. Starkt ljud skadar hörseln. Därför använder man hörselskydd t ex om man arbetar med bullrande maskiner. Prova öronproppar. Toner med kroppen 1. Håll händerna så här. 2. Se till att det är en stor tät grotta inne i händerna. Enda öppningen ska vara mellan 4

5 tummarna. Blås över öppningen som när man blåser över en flaska. Du kan ändra tonhöjden genom att göra grottan större eller mindre. 3. Forma munnen som ett litet o. Inne i munnen ska det vara ska det vara så stort rum som möjligt. Knacka uppe på huvudet. Du kan ändra tonhöjden genom att göra rummet i munnen större eller mindre. 4. Gör likadant med munnen som i förra övningen. Bilda toner genom att knäppa med fingret mot kinden. 5. Gör likadant med munnen och dra/knäpp i mungipan som man knäpper på en gitarrsträng. 6. Gör likadant med munnen. Forma händerna till skålar och klappa ihop dem så att det blåser in i munnen och en ton bildas. 7. Gör likadant med munnen, men låt övre tänderna synas och knäpp på dem med fingrarna. 8. Bit fast en tråd eller ett grässtrå (inte ett blad utan själva skaftet) mellan tänderna. Knäpp på tråden / strået som på en gitarrsträng. Dra i strängen för att få högre ton. Ljus Ljuset kan gå fram genom tomma rymden. Solstrålarna kommer hela vägen till jorden på 8 minuter. Ljuset går alltid rakt fram, om det inte bryts. Bryt ljus Ställ en penna i ett glas vatten. Titta på den från olika håll. Hur ser den ut? Där den går genom vattenytan ser den ut att vara bruten. Ljuset bryts också en lins. Titta genom förstoringsglas på olika små saker. Håll förstoringsglaset på rak arm. Hur ser bilden ut? - Liten, upp och ner. Fånga ljuset från lampan i ett förstoringsglas. Försök få en skarp bild av lampan på bordet eller golvet. Prisma Vitt ljus innehåller alla färger. Låt ljuset brytas i ett prisma och se regnbågen. Rita och måla regnbågen. Integrera med bildkonst och blanda mellanfärgerna. Man får solljuset att bryta sig och visa regnbågens färger om man täpper till mynningen på en 5

6 vattenslang så att vattnet sprutar ut som massor av små lätta droppar som stannar i luften en stund. Reflektera ljus Lys på reflex, fånga solljuset i en liten spegel och gör solkatter. Ta ett foto med blixt av någon som har reflexer på sig. Allt som vi ser syns därför att det reflekterar ljus från solen eller någon annan ljuskälla. Vilka ljuskällor kommer du på? - Lampa, lysrör, stearinljus, stormlykta, ljus från TV- eller datorskärmen, mobiltelefonen... Lys på ett färgat papper med en stark ficklampa. Låt ljuset som den reflekterar falla på en vit bakgrund. Färgen från papperet syns mot den vita bakgrunden. När när du ser dig i en spegel, reflekterar spegeln det ljus som du reflekterar. Om spegeln inte är slät blir spegelbilden annorlunda än verkligheten. Spegla dig framsidan och baksidan på i en blank sked. Enkla maskiner Redan på stenåldern började mänskorna uppfinna maskiner som gjorde arbetet lite lättare. Hävstången Med en hävstång kunde man flytta tunga stenar. De här försöken passar i slöjdsalen eller ute. Gör en hävstång av en bräda som ligger över en plankbit eller en sten. Lyft tunga saker med den, t ex en kompis. Byt till en kortare hävstång. Hur känns det att lyfta med den? - Tyngre Använd den långa hävstången, men flytta den så att stödet är under mitten. Blir det någon skillnad? Det blir tyngre att lyfta. I båda fallen blir hävarmen, som man trycker ner, kortare. Vad man vinner i väg förlorar man i kraft. Dra ut spikar med en liten hammare. Lägg en träbit under hammaren om spikarna är långa. Dra ut spikar med en stor hammare eller lång kofot. Vilken är skillnaden? 6

7 Det är lättare med en lång hävarm. Vad man förlorar i väg vinner man i kraft. Om man använder en längre hävarm går man en längre väg ( förlorar i väg ) men man får mera kraft. Armarna och benen på en sprattelgubbe är hävstänger. Gör en sprattelgubbe. Ett gungbräde / en vippgunga är en tvåarmad hävstång. Man sitter på varsin hävarm. En sax är två tvåarmade hävstänger som sitter ihop. Håll fast en skänkel i gången och rör den andra, så syns det att var och en fungerar som en hävstång. Hävstångsteori på Astel Kilen Lyft med kil: Gör två eller fyra kilar av trä; ca 12 cm långa och 3-4 cm höga. Lägg två träskivor på varandra under det som ska lyftas. Kila in kilarnas spetsar mellan skivorna. Slå på kilarna med hammare eller klubba. Fjädern Fjäderkraft fungerar i stålfjädrar och spiraler men också i pilbågar och gummiband och annat fjädrande material. Man kan dra ut eller trycka ihop en fjäder. När man släpper den blir den sådan den var från början. Var finns det fjädrar i klassrummet? I dörrhandtag, kulspetspennor, stiftapparater, hålslag, strömbrytare, tangenter och allt annat som kommer upp igen när man har tryckt på det. Båtar och flygplan med gummibandsmotor använder fjäderkraft. När man vrider runt propellern lagras rörelseenergin energin i gummibandet. Likaså när man drar ut gummibandet i en slangbella. Båt med gummibandsmotor 7

8 Det traditionella trådrullekryparen En del ärtväxter sprider sina frön med fjäderkraft. När ärtskidan torkar rullar sidorna ihop sig som två spiraler och fröna sprätter ut. Gör en liten Gubben i lådan med en mustrappa som fjäder. Hjulet Det är tungt att dra upp en båt på stranden. Om man lägger rullande stänger under kölen går det mycket lättare. Kanske gick det till så när mänskorna för länge sedan kom på hur man kan göra hjul. Pröva att dra en låda med last över golvet. Mät med en kraftmätare hur mycket kraft du använder. Man kan göra en kraftmätare själv av ett gummiband. Beskrivning på Astel s 2. Lägg glaskulor eller bitar av rundstav under lådan och dra igen. Jämför kraften som behövs. Av två flaskbottnar och glaskulor kan man göra ett kullager som är så hållbart att man själv kan åka på det. I toppen på flaggstången finns en särskild sorts hjul; ett block. Hur fungerar det? Det vänder kraften så att flaggan åker upp fast man drar neråt. Flera block kallas talja. När repet går flera varv fram och till baka mellan blocken vinner man i kraft precis som med hävstången. Pröva dragkampen. Två personer håller i stavarna och drar dem isär. En håller i repet och drar stavarna ihop. 8

9 Hur går det? Repet går den längre vägen. Den som drar i repet får mer kraft / vinner i kraft. Hjulet på Astel Andra enkla maskiner är lutande plan, kugghjul, kil och skruv. Kilen är egentligen två lutande plan. Skruvens gängor är ett lutande plan som är vridet i spiral. Lutande plan; se Lektioner åk 5-6 Kugghjul på Astel Konstruktioner Samer som byggde en kåta och indianer som byggde en tipi började bygget med samma konstruktion: trefoten. Dessutom använde de en liten trefot att hänga grytan i över elden. Varför tror du de använde just tre ben? Tre ben är det minsta man kan använda om något ska stå stadigt. Men flera ben går det mera material och blir tyngre. Med färre ben blir det ostadigt. Man kan också hänga ett block i trefoten att lyfta tunga saker med. Konstruktioner på Astel s 8. 9

10 Valv Sätt en bit enkel kartong (inte wellpapp) över öppningen på en låda. Kartongbiten ska vara smalare och längre än lådan. Lasta den med en bok eller något lika tungt. Håller kartongen? Böj kartongbiten till ett valv. Håller den tyngden nu? Var har du sett valv-konstruktioner? Broar, dörr- och fönsteröppningar i gamla stenhus... Korrugering Många små valv efter varandra kallas korrugering. Var har du sett korrugering? Korrugerad plåt, plast, andra takmaterial, det vågiga lagret i wellpapp... Ta en bit wellpapp (brun låda), som är lika stor och väger lika mycket som kartongbiten. Lasta kartongbiten och wellpapp-biten lika tungt? Hur klarar de lasten? - Wellpapp klarar större tyngd än enkel kartong. Varför tror du att man bygger med valv eller korrugering? De håller stor tyngd men behöver lite material så konstruktionen blir både billigare och lättare. Rör Två valv mot varandra blir ett rör. Lasta en liggande tom hushållsrulle och en lika tjock kartongbit som inte är böjd. De kan ligga som bro mellan två böcker. Rullen behöver hållas fast och också det som man lastar på den. Hur klarar de lasten? Röret klarar större tyngd. Trekant Lägg tre tomma mjölkpaket utan botten bredvid varandra. Lägg böcker ovanpå dem. 10

11 Hur håller burkarna? De viker sig lätt. Klipp bort en sida av varje burk och tejpa ihop dem till trekantiga rör. Lasta med böckerna igen. Jämför. De trekantiga rören håller bättre fast det är mindre material i dem. Sök bilder av broar, torn och lyftkranar på internet. Lägg märke till trekanter och valv i konstruktionerna. Balk Lägg flera kartongremsor över en låda. Lasta bron med t ex två saxar. Håller remsorna? Klipp hack i kortsidorna på lådan. Ställ remsorna i hacken, så att det står på kant. Du har gjort remsorna till balkar. Håller de för lasten? Ja, de håller säkert för mycket tyngre last också. Var har du sett konstruktioner med balkar? Golv och innertak / mellantak är byggda så här. Magnetism Pröva vilka saker i rummet som fäster på magnet. Plocka ihop små föremål i en låda och låt eleverna sortera efter vilka som fäster på magnet och vilka som inte gör det. Vilket material är det? Järn och nickel som är metaller. En magnet har sydpol och nordpol. Den vita ändan brukar vara märkt S. Håll två magneter mot varandra. Hur påverkar de varandra? Om man håller olika poler mot varandra dras de ihop. 11

12 Om man håller lika poler mot varandra stöter de bort varandra. Fiskspel fungerar med en magnet i varje metspö och en metallbit i varje fisk. Bygg ett spel eller en dockteater där figurerna innehåller ett gem eller ritstift (utan plast) och man flyttar dem med magneter under scenen. Det finns neodymmagneter som är mycket starka fast de är små (Clas Ohlson). Det finns en magnetisk stenart som heter magnetit. (Den ingår i stensamlingen. Se sidan Material > Material för utlåning. ) Teori om magnetism på Astel Kompass Gnid en synål med en magnet. Håll sedan nålen mot ett gem. Vad har hänt med nålen? Den har blivit magnetisk. Stick nålen genom en liten styroxbit och lägg den att flyta mitt i ett fat med vatten. Vänta och se om nålen vrider sig. Vänd nålen lite. Vad händer? Den vrider sig tillbaka. Den fungerar som en kompass. Järn består av små delar som har nord- och sydpol. De är vända hur som helst. När man gnider nålen med en magnet, drar magneten i de små delar som finns ytterst i nålen så att de vänder nordpolen åt samma håll. Då har nålen blivit magnetisk. Om man värmer upp en magnet vänder sig de små delarna hur som helst. Magneten har blivit förstörd. En magnet kan också skadas av stötar. Magnetfält En magnet påverkar området runt sig. Man säger att den har ett magnetfält omkring sig. Man kan se det om man breder ut järnfilspån på en kartongbit och håller en magnet under. Sätt magneten i en plastpåse så blir den inte full med järnfilspån om den råkar komma på fel sida. I en flaska med olja kan eleverna hantera magnetfält själva. Häll en matsked olja (motorolja är hållbart, matolja ska förvaras i kylskåp) och en tesked järnfilspån i en genomskinlig plastflaska. Flaskan ska helst vara lite platt. Skaka och vänd flaskan så att järnfilspånen breder ut sig över den platta ytan. Lägg en magnet utanpå flaskan och iaktta hur järnfilspånen placerar sig i magnetfältet. Rita av. Hela jorden har ett sådant magnetfält omkring sig. Därför fungerar kompasser. 12

13 Elektromagnet; se Lektioner åk 5-6. Elektricitet Det finns två sorters elektricitet statisk elektricitet och elektrisk ström. Statisk elektricitet Saker av plast eller konstfiber blir elektriska när man gnider dem. Bäst fungerar statisk elektricitet när luften är torr, en kall vinterdag. Gnid en ballong mot håret eller mot ett fleecetyg. Pröva hur den påverkar: ditt hår. små bitar av silkespapper. en smal vattenstråle som rinner ur kranen. Den böjer sig. Sätt små bitar av aluminiumfolie i en torr plastflaska. Gnid flaskan med tyget. Peta på foliebitarna med fingrarna utanpå flaskan. De flyttar sig. Gnid två plastflaskor. Jaga den ena med den andra. På vilket sätt liknar statisk elektricitet magnetism? Föremål som är laddade stöter bort eller dras till varandra. (Man använder gnidning / friktion i båda fallen.) Bygg en laddningsmätare av en liten ask, en stoppnål och en visare av kartong. Nålen ska kunna röra sig lätt. Sätt en liten klump häftmassa som tyngd i nedre ändan på visaren. Håll en laddad ballong eller en plastkam som du kammat dig med nära visaren. Som magneten har syd- och nordpol har elektriciteten + och - laddning. Såhär uppstår laddningen: 13

14 Elektroner är små negativt laddade partiklar som rusar runt atomkärnorna. Innan man gnider ett förmål har det lika många elektroner (-) som protoner (+). När man gnider ett föremål med ett annat lossnar elektroner från det ena föremålet och fastnar på det andra. Det första föremålet har nu färre elektroner än förut. Protonerna är i majoritet. Föremålet är +laddat. Det andra föremålet har tagit emot elektroner. Det har nu flera elektroner än protoner och är -laddat. Statisk elektricitet på Astel Olika laddningar dras till varandra. Lika laddningar stöter bort varandra. Blixtarna i ett åskväder, med också de små stötar som man kan få av ett konstfiberplagg, är urladdningar mellan kroppar som har olika laddning. + och - laddningen jämnas ut så att kropparna blir neutrala igen. Teori om blixtar på Astel Elektrisk ström Elektrisk ström är en ström av elektroner genom en ledare. De strömmar från batteriets minus-pol, där det finns överskott av elektroner, till plus-polen som har brist på elektroner. Elektricitet som strömmar i en ledare kallas elektrisk ström. För att elektriciteten ska kunna strömma måste det finnas ledare hela vägen. Det kallas sluten strömkrets. Så här går strömmen: - ut från batteriets botten - genom ledningen - in genom lampans botten - genom glödtråden - ut genom lampans metallskal - genom ledningen - in genom batteriets topp. Experimentera med en 'Magisk boll' (kan skaffas inom projektet). Den fungerar med så svag ström att hudens fuktighet räcker som ledare. Alla står i en ring och alla utom två håller varandra i hand. De två rör istället varsin av bollens elektroder. Bollen lyser och låter. Så fort någon släpper greppet bryts strömmen. 14

15 Pröva andra ledare. Två personer i ringen kan hålla i en sax eller i pulpetens metallben i stället för i varandras händer. Två personer kan sticka varsitt finger i ett glas vatten. Man kan hålla varandra i örat eller näsan, men inte i kläderna. Ledare och kopplingar Det finns flera typer av ledningar och olika sätt att fästa dem: Labbsladdar med krokodilklämmor i ändarna (enkelt att hantera, lamphållare och batterihållare behövs också) Tunna ledningar som man kan skala med tänderna och tejpa eller löda fast (billigt, eleverna kan ta hem sina alster) Batterihållare och lamphållare med klämmor att sätta ledningarna i (fungerar bäst med ledningar som har bara en metalltråd) Färdiga byggsatser som fästs ihop med tryckknäppen Små leksaksförpackningar där man klämmer fast ledningarna i spiralfjädrar. Byggsatser där ledningarna fästs med magnet. Koppla en sluten strömkrets (så att lampan lyser) med två ledningar. (se ovan) Koppla en sluten strömkrets med en ledning. Pröva att leda strömmen genom andra saker av metall. (gem, knappnål, dörrhandtag) Pröva att koppla in en strömbrytare, köpt eller hemgjord (nedan). Seriekoppling Koppla två batterier i serie. Hur lyser lampan nu? Starkt. Så här är batterierna i en ficklampa kopplade. De runda batterierna är 1,5 volt men lampan minst 2,2 volt. Därför lyser den så svagt med ett batteri. Man mäter spänningen i volt. Spänningen beror på hur stor skillnaden är mellan mellan +polen och -minuspolen. Man kan jämföra strömmen av elektroner med en vattenström som rinner ner för ett berg. Spänningen säger då hur stor höjdskillnaden är mellan bergets topp och dalen dit vattnet är på väg. 15

16 Parallellkoppling Koppla batterierna så här. Hur lyser lampan. Svagt som med ett batteri. Vilken nytta kan man ha av parallellkoppling? Två batterier räcker längre än ett. I en julgransserie är lamporna seriekopplade. Varje lampa leder strömmen vidare till följande. Om man tar bort en lampa slocknar alla. Elektricitet på Formel Gör-det-själv Så här kan man tillverka batterihållare, lamphållare och strömbrytare av kartong, gem och aluminiumfolie. Ledningarna är av den tunna sorten som kan tejpas fast eller tvinnas om ett gem. Gemets smala ögla rör batteriets +pol och den breda öglan rör -polen. Så kan man också seriekoppla två batterier i sina hållare med ett gem. Aluminiumfolie används som ledare på strömbrytaren och lamphållaren. Det kan fästas med tejp om man ser till att metallytorna får kontakt. Om man tejpar från baksidan med dubbelsidig tejp riskerar man inte hindra kontakten. Ritning i bilaga 1 Vatten Aggregationstillstånd och kretslopp Använd stordian med vattnets kretslopp i bilaga 2, eller rita själv. Vänd OH-spegeln så att bilden syns på golvet. Eleverna går och håller varann i hand när de är flytande vatten i bäcken och sjön. Från sjön stiger vattnet upp som ånga (gasform). Då släpper eleverna varandras händer, sprider ut sig rör sig livligt. 16

17 När vatten värms upp sprider molekylerna ut sig. Det varma vattnet tar större plats än det gjorde när det var kallt. Därför är varmt vatten lättare än kallt. Vatten i gasform är ännu lättare, där finns molekylerna ännu glesare utspridda. När vattenångan kommer till molnen över bergstoppen, fryser den till sexkantiga kristaller (fast form). Eleverna ställer sig i sex personers ringar. Där står man stilla och tätt. Så bildas de sexuddiga snöflingorna. För äldre elever kan man berätta att de föreställer vattenmolekyler. En vattenmolekyl är positivt laddad i ena ändan och negativt laddad i den andra. Eleverna kan markera ena handen röd (+) och andra handen blå (-) med färgade band, post-itlappar, eller vantar. Olika laddningar dras till varandra. När vattnet fryser fäster molekylerna sig vid varandra + mot -. Händer med olika färg tar tag i varann. För äldre elever kan man berätta att de föreställer vattenmolekyler. Flingorna faller ner på bergstoppen, smälter till flytande form, rinner i bäcken. Så har vattnets kretslopp gått runt ett varv. Sången 'Vattenkanon' i Da capo åk 0-2 passar bra om man vill sjunga till. Inget nytt vatten kommer till jorden. Allt återanvänds gång på gång. Vatten fryser Fyll en filmburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vattnet fryser till is. Burklocket öppnas för att isen (vatten i fast form) tar större plats än vatten i flytande form. Det är bra att använda begreppet vatten rätt tillsammans med eleverna. Ämnet vatten förekommer i fast form, flytande form och gasform. Is och vattenånga är också vatten. Spola burken med vatten så att isen lossnar. Lägg isbiten i ett glas vatten. Vad händer? Varför? Isen flyter för att is är lättare än vatten i flytande form. Häll olja (matolja) i vattnet. Vad händer? - Oljan flyter upp till ytan. Isen flyter på vattnet men under oljan. 17

18 Is smälter Mät temperaturen på isen när den smälter. Fyll glaset till brädden. Isen sticker upp över vattnet. Så här ligger isberg och flyter. Större delen är under vattnet. Vad kommer att hända när all is har smält? Inget. Vattnet svämmar inte över för när isen har smält till vatten i flytande form tar den mindre rum än när den var i fast form. Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras Trä en plastpåse på handen. Sätt ett gummiband om handleden, inte för hårt. Vad händer? Det samlas fukt i påsen. Vatten avdunstar från huden och blir osynlig ånga. På påsens väggar kondenseras ångan till vatten igen. Det är likadant med fötterna i täta skor. Koka vatten i en vattenvärmare. (Det är bra att ha locket öppet så värmaren inte stänger av sig och att hänga termometern i en tråd så man inte bränner fingrarna.) Hur varmt blir det? 100 grader när det kokar riktigt ordentligt. Håll ett kallt plåtlock ovanför den kokande vattenvärmaren. Vad finns på undersidan efter en stund? Vattendroppar. Vattnet som var i gasform har blivit flytande igen. Saltvatten Lägg en potatis i ett glas vatten. Vad händer? Den sjunker. Sätt en matsked salt i vattnet. Rör om. Blir det någon skillnad? Potatisen flyter upp. Så flyter man i Döda havet. Men man märker också en liten skillnad när man simmar i havsvatten jämfört med i en sjö. Lägg saltvatten i frysen en halv timme. Vad har hänt? Inget. Det har inte frusit. Mät temperaturen. Förklara. Säkert flera minusgrader. Salt vatten fryser inte vid noll grader. Därför är det inte is på saltade vägar. Vattentryck Borra tre hål i en plastflaska eller stick med pryl. Hålen ska vara på olika höjd. Sätt tejp för hålen. Fyll flaskan med vatten. Gör en fyra-hörns-fråga: 18

19 Hur kommer vattnet att rinna ur hålen? A) Lika stark stråle ur alla hål. B) Starkast ur det översta hålet. C) Starkast ur det nedersta hålet. D) Eget förslag. Berätta. Eller samla elevernas egna förslag på hur det kommer att se ut när tejpen tas bort. Håll flaskan över tvättstället. Ta bort alla tejp samtidigt. Vad hände? Varför? Det rann med starkast stråle ur det nedersta hålet för där var vattentrycket störst. Ju mera (högre) vatten det finns ovanför desto högre tryck. Några meter under vattenytan är trycket så högt att man inte skulle kunna dra in luft i lungorna själv som man gör genom en snorkel, för bröstkorgen pressas ihop. Grävmaskin med vattentryck på sidan Bygga. Varmt och kallt vatten Sätt vatten i två vattenballonger. Fyll en skål med hett vatten och en med kallt. Värm den ena ballongen (i hett vatten) och kyl den andra. Man kan förstås sätta hett respektive kallt vatten i ballongerna från början. Men de kan ändå behöva värmas och kylas igen. Sätt den kalla ballongen i skålen med hett vatten. Vad händer? Den sjunker. Sätt den varma ballongen i skålen med kallt vatten. Vad händer? Den flyter. Varför? Varmt vatten är lättare än kallt vatten. (Därför att molekylerna är glesare utspridda när vattnet är varmare.) Luft Gör en balansvåg av en blompinne som hänger vågrätt i en tråd. Tejpa fast en ganska stor ballong på ena ändan och sätt en bit häftmassa på andra ändan så att vågen är i balans. Blås upp ballongen och knyt ihop den. Blir det någon skillnad? Ballongen väger mera när det är luft i den. Luft väger. 19

20 Man kan också hänga två uppblåsta ballonger på varsin ända av pinnen och sedan släppa luften ur den ena och jämföra. (Se experimentet 'Vad händer om det går hål?' på Edu.fi. Lufttryck Lägg en linjal på bordet så att den sticker ut över kanten några centimeter. Täck över den med ett stort papper (en sida ur en dagstidning). Släta ut papperet. Slå ner den ändan av linjalen som sticker utanför bordskanten. Vad händer? Den studsar upp igen. Om man slår hårt går linjalen av! Varför? När man slätar ut papperet tar man bort luft som är under det. Luften som är ovanför papperet trycker ner det. Lufttrycket är 1kg per cm2. Om papperet är 40cm x 50 cm trycker luften på det med 2000 kg från ovansidan. Men en del luft finns kvar under pappret och trycker på det från undersidan. Bygg en ballongraket som går med lufttryck. Flera bra experiment med luft på Experimentbanken Lufttryck och väder Man mäter lufttrycket med en barometer. När det är lågtryck regnar det ofta. Högtryck ger vackert väder. Vinden blåser mot ett lågtryck. Minska lufttrycket Håll för spetsen på en plastspruta. Dra ut kolven. Nu blir det nästan inget lufttryck inne i sprutan. Men utanför att lufttrycket lika högt som vanligt. Varför åker kolven in i sprutan igen? Lufttrycket utanför trycker in den, när det är mycket lägre tryck inne i sprutan. Vattnet kokar fast det bara är ljumt Sätt fast en sugkoppspil på en blank yta. Vad är det som håller fast den? Man har pressat bort luften från insidan, så luften på utsidan trycker fast den. Pröva en vaskrensare eller två ihop. 20

21 I experiment 13 på Experimentbanken (ovan) minskar man lufttrycket genom att blåsa bort luft, så att vattnet stiger upp genom röret. Man kan ha färg i vattnet och blåsa mot ett papper så får man en fin prickig yta. Med utklippta siluetter eller löv som schabloner blir det vackra bilder. Stick sugrören genom en styroxbit eller skaffa en fixativspruta av metall så blir det enklare att hålla riktningen. Varning för färgstänk! Luftmotstånd Försök kasta en bit tyg genom luften. Hur går det? Varför? Inte så bra. Tygbiten har stort luftmotstånd. Fast man skrynklar ihop den rätar den ut sig - som en fallskärm. Håll ett papper på bröstet. Spring så att det hålls på plats av luftmotståndet och inte behöver hållas med handen. Ordna stafett. Bygg en gyrokopter, ritning i bilaga 3. Klipp ut gyrokoptern. Sätt tre gem nederst i den odelade ändan. Vik flikarna i den delade ändan åt varsitt håll. Kliv upp på ett bord och släpp ner gyrokoptern. Så här sprider många växter sina frön, t ex granen. Då hålls fröna länge i luften och kan spridas långt. Varm luft Pröva hur ett änglaspel fungerar. Varm luft stiger uppåt. (Den är lättare än kall. Molekylerna är glesare utspridda.) Luftströmmen möter de sneda rotorbladen och ger dem fart. Snurrande spiral Klipp ut en spiral (ritning i bilaga 4) eller en katt med spiralsvans av tunn kartong. Häng spiralen över ett värmeelement. Vad händer när den varma luften strömmar upp? Spiralen snurrar. Varm luft och kall luft Kyl en plastflaska med kallt vatten. Trä en ballong över flaskans öppning. Spola varmt vatten på flaskan. Hur går det med ballongen? Den börjar blåsas upp. Varför? 21

22 Luften i flaskan tar mera plats när den är varm än när den är kall. Värme Repetera att varmt vatten är lättare än kallt. varm luft är lättare än kall. varm luft tar mera plats än kall. Titta på en vanlig (inte digital) termometer. Vad finns det i den? Färgad vätska i ett smalt rör. Värm den med händerna. Vad händer med vätskan? Den stiger i röret för att den tar mera plats när den blir varm. Om man tror att den bara rör sig uppåt, kan man hålla termometern upp och ner. Hemgjord termometer Rita en lång termometer eller förstora en färdig bild. Märk ut några bekanta temperaturer: när vatten fryser, när vatten kokar, kroppstemperaturen, värmen i bastun, värmen i ugnen, kall dag på vintern, rumstemperatur. Rita eller klipp ut bilder som passar till de olika temperaturerna och placera dem kring termometern. Dra pilar eller trådar till rätt streck på termometer från varje bild. Följ med utomhustemperaturen en vecka och gör ett diagram över den. 22

Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...

Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner... 1 Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...7 Hävstången...7 Kilen...7 Fjädern...8 Hjulet...8 Pröva

Läs mer

Statisk elektricitet och elektrisk ström

Statisk elektricitet och elektrisk ström Statisk elektricitet och elektrisk ström 1 Elektricitet...2 Statisk elektricitet...2 Elektrisk ström...4 Seriekoppling...4 Parallellkoppling...5 Repetera kopplingar...6 Elektricitet Det finns två sorters

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp

Läs mer

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt. Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.

Läs mer

Den olydiga tändsticksasken

Den olydiga tändsticksasken Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion 060508 Elbilstävlingen Tilläggsuppdrag till Magneter och Motorer och Rörelse och Konstruktion Av: Pauliina Kanto NO-lärare och NTA-utbildare, Håbo kommun 1 Inledning Dessa tilläggsuppdrag passar utmärkt

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

LARM. Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker.

LARM. Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker. LARM Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker. INNEHÅLL kretskort och larmpanel batterihållare brickor lysdioder, LED motstånd summer strömbrytare påsnitar skruvar kartong

Läs mer

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus 1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Snögubbe Flaska 1. Gör en stor boll av leran (storleken beroende på flaskhalsens storlek). 2. Ta av korken och tryck på bollen

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 3: UPPTÄCKTEN Berättelse del 1: Uppgift 1: Det sista vykortet Vackrare horisont Berättelse del 2: Uppgift 2: Uppgift 3: Upptäckten Snurra på

Läs mer

Luftförvärmare- Manual + Faktablad

Luftförvärmare- Manual + Faktablad Luftförvärmare- Manual + Faktablad Luftförvärmarens funktion och hur den är konstruerad Luftförvärmare är ett riktigt energismart och miljövänligt sätt att värma upp ett hus på. Den här luftförvärmaren

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

ENERGIHUSET. Övningens mål

ENERGIHUSET. Övningens mål ENERGIHUSET Övningens mål Målet med övningen är att eleverna ska lära sig om energibesparing och energieffektivitet, inklusive kostnadsfrågor. Övningen baseras på det faktum att uppvärmning och nerkylning

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Girlang med tygblommor

Girlang med tygblommor Girlang med tygblommor Det finns ofta lådvis av tygblommor på loppiset. Köp loss en låda av dem och gör girlanger, eller varför inte kransar att ha i håret. ett gäng tygblommor snöre eller tråd eventuellt

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Energi och elektricitet

Energi och elektricitet Energi och elektricitet 1 Elektricitet...3 Repetera sluten strömkrets...3 Värme med elektricitet...3 Ljus med elektricitet...4 Elektromagnet...5 Rörelse med elektricitet...5 Skruvmotor...6 Magnetfält...7

Läs mer

Elektriska signaler finns i våra kroppar.

Elektriska signaler finns i våra kroppar. Ellärans grunder Elektriska signaler finns i våra kroppar. Från örat till hjärnan när vi hör Från ögonen till hjärnan när vi ser När vi tänker och gör saker sänds elektriska signaler från hjärnan till

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Lärarmaterial. Teknik med hus och broar. Mål ur Lgr 11: Arbetsintervju

Lärarmaterial. Teknik med hus och broar. Mål ur Lgr 11: Arbetsintervju sidan 1 Mål ur Lgr 11: Eleven ska kunna dokumentera i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala bilder. (Teknik 4-6) Eleven ska känna till

Läs mer

Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen på den stora tärningen är neråt.

Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen på den stora tärningen är neråt. Exploderande tärning En tärning inuti lådan blir till flera små träningar. Steg 1 Lägg det åtta små tärningarna i den stora tärningen. Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen

Läs mer

Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten.

Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten. SOLUGN Övningens mål Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten. Sammanfattning av övningen Eleverna

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Inspirationshäfte. Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn. Colorona är en del av

Inspirationshäfte. Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn. Colorona är en del av Inspirationshäfte Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Colorona är en del av ROLIGA RAMAR PAPP-PYSSEL MÅLA PÅ KLÄDER SÖTA SMYCKEN HÄFTIGA HANDAVTRYCK FINURLIGA FIGURER PILLIGT PYSSEL

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Läsförståelse 26. Magnetism. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm www.lektion.se. Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter.

Läsförståelse 26. Magnetism. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm www.lektion.se. Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter. Läsförståelse 26 Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter. Magnetism Innehåll Permanentmagneter och naturliga magneter Kompassen och jordens magnetfält Elektromagneten Från magnetism till

Läs mer

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare Klimatgreppet Idé- och inspirationsmaterial för lärare övning www.teknikenshus.se Vem ger - vem tar? Syftet är att eleverna ska få en ökad förståelse för begreppet energi och för energiprincipen. Dessutom

Läs mer

ARBETSBLAD TILL TROLLERI OCH MAGI ALLT ÄR KEMI

ARBETSBLAD TILL TROLLERI OCH MAGI ALLT ÄR KEMI ARBETSBLAD TILL TROLLERI OCH MAGI ALLT ÄR KEMI Experiment Namn Klass Kan du göra en egen vulkan? Trolldegen bör torka innan du häller i lavaingredienserna. Gör helst vulkanen minst en dag innan den ska

Läs mer

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7 Tryck 7.1 1 Kraft och tryck 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7.2 OH1 Vattentorn 5 Vattnets lyftkraft 6 När flyter ett föremål på en vätska? 7 Arkimedes princip

Läs mer

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Mål Eleverna ska inse att lim är något man kan tillverka själv av vanliga ingredienser och att människor förr i tiden tog tillvara det

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

Till och från en inblick i ledande kretsar

Till och från en inblick i ledande kretsar Till och från en inblick i ledande kretsar Du använder el varje dag, ofta utan att du tänker på det. Det är inte svårt att räkna upp tio saker hemma som går på el. Pröva! Den slutna kretsen Strömmen måste

Läs mer

BYGG DITT EGET FLASKSKEPP SANDKILEN

BYGG DITT EGET FLASKSKEPP SANDKILEN BYGG DITT EGET FLASKSKEPP SANDKILEN En byggsats från Flaskskepparna www.flaskskepparna.se Flaskskepp Sjömän brukade för i tiden bygga flaskskepp som hobbyarbete under de långa seglatserna eller då båten

Läs mer

Påskpyssel. Roliga tips för dig och ditt kreativa barn. Colorona är en del av

Påskpyssel. Roliga tips för dig och ditt kreativa barn. Colorona är en del av Påskpyssel Roliga tips för dig och ditt kreativa barn Colorona är en del av Påskbild med handavtryck 1. Tryck din hand mot Giant Washable inkpad och sedan mot det vita pappret. 2. Gör samma sak med tummen,

Läs mer

attraktiv repellerande

attraktiv repellerande Magnetism, kap. 24 Eleonora Lorek Magnetism, introduktion Magnetism ordet kommer från Magnesia, ett område i antika Grekland där man hittade konstiga stenar som kunde lyfta upp järn. Idag är magnetism

Läs mer

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Vad gör växten med vattnet?

Vad gör växten med vattnet? Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

NTA - tema luft - HT-11

NTA - tema luft - HT-11 NTA - tema luft - HT-11 Nu har vi startat vårt NTA arbete med de största barnen på förskolan. Vid det första tillfället den 15 september hade vi en introduktion på vad luft är för något och vi gjorde några

Läs mer

Tutorial - Ryggsäckskort av Bi för Skrotboken

Tutorial - Ryggsäckskort av Bi för Skrotboken <http://skrotboken.blogspot.com> Tutorial - Ryggsäckskort av Bi för Skrotboken Så här ser det färdiga ryggsäckskortet ut. Detta behöver du 1 cardstock eller mönsterpapper 12 x 12 1 cardstock eller mönsterpapper

Läs mer

Snabbt om. Daniel Tavast. tavast@kth.se

Snabbt om. Daniel Tavast. tavast@kth.se Snabbt om Daniel Tavast tavast@kth.se Massa fibrer blir ett papper 2013-08-14 Daniel Tavast 2 Fibrer växer på träd 2013-08-14 Daniel Tavast 3 Trä, en biokomposit Trä består av Cellulosa Hemicellulosa Lignin

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Bertas experimentfortbildning. Experimentera med BERTA

Bertas experimentfortbildning. Experimentera med BERTA Experimentera med BERTA Bertaturnén 2011 1 Kromatografi på färgpennor Material: olika vattenlösliga tuschpennor (gärna av olika fabrikat, både mörka och ljusa), pipettflaskor med H 2 O (vatten) eller glas

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok. SCOUTMÖTET JAG SJÄLV, INUTI OCH UTANPÅ Det är bra om du som ledare läser igenom detta innan mötet äger rum. Under dagens möte får scouterna fundera kring sådant som finns inuti oss och påverkar vårt beteende,

Läs mer

Säkerhet till vardags och vid kris Kursupplägg 8 12 år, förslag

Säkerhet till vardags och vid kris Kursupplägg 8 12 år, förslag 2008-04-08 Säkerhet till vardags och vid kris Kursupplägg 8 12 år, förslag INNEHÅLL Vår Sårbarhet (bakas in i kurspaketet) 2 tim Bostaden/närmiljön 1 tim Utomhus 1 tim Krisberedskap 1 tim Extratimme 1

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Information och Instruktion bastutunna

Information och Instruktion bastutunna Information och Instruktion bastutunna Underlag för bastu Bastun står stadigt på limträkonsoler som är 150 breda och med en tjocklek på ca10cm. Undertill på dessa konsoler sitter det tryckimpregnerade

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Vad gömmer sig det bestämmer du! 1 (5) Vad gömmer sig det bestämmer du! Utifrån en rektangulär låda får eleverna konstruera något som rör sig med hjälp av pneumatik. Kanske blir det ett monster som gömmer sig i en grotta eller en figur

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började med att ta alla de mått som vi kunde tänkas behöva. För att få en större yta att nyttja bestämmer vi oss snabbt för att plock bort en av

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

tack för du tittat den här boken!

tack för du tittat den här boken! tack för du tittat den här boken! vi gjorde ett experiment.vi gjordet balong bilar vi andvende. leksaks bilar,tejp,sugror.och,balonger. vi gjordet så att vi tejpadet sugröret i leksaks bilen. sen tejpadet

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max. Han har en rymdvarelse, som heter Allan, boende hemma hos sig. En dag står det en bil, från Lokal-teve, utanför Max hus. Man har sett mystiska

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

BRUKSANVISNING. Kyl/frys. VIKTIGT! Läs bruksanvisningen innan produkten tas i bruk!

BRUKSANVISNING. Kyl/frys. VIKTIGT! Läs bruksanvisningen innan produkten tas i bruk! BRUKSANVISNING Kyl/frys VIKTIGT! Läs bruksanvisningen innan produkten tas i bruk! Kära kund! Gratulerar till ditt nya CYLINDA-skåp. Det är viktigt att du använder din maskin rätt och sörjer för normal

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Saker som flyger. Klubbmaterial för åk 4-6 Camilla Levander och Erik Holm

Saker som flyger. Klubbmaterial för åk 4-6 Camilla Levander och Erik Holm Saker som flyger Klubbmaterial för åk 4-6 Camilla Levander och Erik Holm Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Målsättningar 3. Flygfarkoster 3.1.Flygfarkostens historia 3.2.Lufttryck 3.3.Varifrån kommer

Läs mer

Förberedelser: Göm i hemlighet en boll i den mellersta muggen, som visas på bilden nedan.

Förberedelser: Göm i hemlighet en boll i den mellersta muggen, som visas på bilden nedan. MUGGAR OCH BOLLAR Placera en boll på toppen av en mugg och täck den med de andra två muggarna. Knacka på muggen och bollen kommer att passera genom muggen och hamna på bordet under. De återstående bollarna

Läs mer

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank Solpaneler Solpanelen är en anordning som omvandlar solenergin till elektricitet. Solljuset absorberas av solcellsmaterialet därefter sparkas elektroner ut ur materialet, dessa leds i en externkrets och

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Tutorial - Värmeljuskort för valfritt antal värmeljus av Bi för Skrotboken

Tutorial - Värmeljuskort för valfritt antal värmeljus av Bi för Skrotboken <http://skrotboken.blogspot.com> Tutorial - Värmeljuskort för valfritt antal värmeljus av Bi för Skrotboken Du behöver Cardstock och/eller mönsterpapper Plast Skärmaskin med bigare eller motsvarande Dubbelhäftande

Läs mer

Bruksanvisning. För ytterligare information hänvisar vi till www.tillvaxthormon.se. Pfizer AB, 191 90 Sollentuna. Tel 08-550 520 00. www.pfizer.

Bruksanvisning. För ytterligare information hänvisar vi till www.tillvaxthormon.se. Pfizer AB, 191 90 Sollentuna. Tel 08-550 520 00. www.pfizer. LINDH & PARTNERS GBG Bruksanvisning För ytterligare information hänvisar vi till www.tillvaxthormon.se Pfizer AB, 191 90 Sollentuna. Tel 08-550 520 00. www.pfizer.se Genotropin Allmän information om tillväxthormon

Läs mer