Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...4 Instrument...4 Skydda hörseln...4 Toner med kroppen...4 Ljus...5 Bryt ljus...5 Reflektera ljus...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...4 Instrument...4 Skydda hörseln...4 Toner med kroppen...4 Ljus...5 Bryt ljus...5 Reflektera ljus..."

Transkript

1 1

2 Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...4 Instrument...4 Skydda hörseln...4 Toner med kroppen...4 Ljus...5 Bryt ljus...5 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...6 Hävstången...6 Kilen...7 Fjädern...8 Hjulet...8 Pröva dragkampen...9 Konstruktioner...10 Valv...10 Korrugering...10 Rör...11 Trekant...11 Balk...11 Magnetism...12 Kompass...12 Magnetfält...13 Elektricitet...13 Statisk elektricitet...13 Elektrisk ström...14 Ledare och kopplingar...15 Seriekoppling...16 Parallellkoppling...16 Vatten...17 Vatten fryser...18 Is smälter...18 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...18 Saltvatten...18 Vattentryck...19 Varmt och kallt vatten...19 Luft...20 Lufttryck...20 Lufttryck och väder...21 Minska lufttrycket...21 Luftmotstånd...21 Varm luft...22 Snurrande spiral...22 Varm luft och kall luft...22 Värme...22 Värmekällor...24 Isolering...24 Vilket material isolerar bäst?...24 Förbränning

3 Tänd ett ljus och släck...26 Elektricitet kan tända...26 Sluten strömkrets...27 Kursiv text och bilagor finns bara i lärarens lektioner. Ljud Ljud kommer av att luften rör sig. Man kallar rörelsen ljudvågor. Samla några begrepp om ljud på lösa lappar. Diskutera tillsammans hur begreppen hänger ihop. Ordna begreppen till en gemensam begreppskarta. Vart efter eleverna gör fler upptäckter om ljud kan man bygga ut begreppskartan. När eleverna har fått erfarenhet av begreppskartor, kan de göra egna för att - strukturera sina kunskaper. - märka vad de ytterligare behöver ta reda på. - visa läraren vad de har förstått. Gör ljudvågor Snurra ett hopprep i luften så att det viner. Lägg linjalen på bordet och låt den sticka ut en bit utanför bordskanten. Håll fast den med ena handen och spela på den med andra handen som på en sträng. Hur får man högre och lägre toner? Tonen blir högre när linjalen sticker ut en kort bit och lägre när den sticker ut en lång bit. När ljudvågorna kommer in i örat slår de mot trumhinnan, så att den börjar darra. Trumhinna av ballong Klipp av en ballong och spänn den över en tom WC-rulle. Sjung i andra ändan på pappröret. Känn hur ballonghinnan darrar av ljudet. Ljudets hastighet Det tar en stund för ljudet att nå fram genom att göra ljudvågor i luften. Gå ut och pröva: 1. Ta något som man kan slå med så att det hörs bra, t ex en hammare och ett järnrör. Ställ dig ca 100 meter bort från de andra men så att de kan se dig. (Du kan t ex stå vid 3

4 gungställningen om den är av järn och de andra går 100 meter bort.) 2. Slå med stora tydliga slag. De andra ser när hammaren träffar och hör när ljudet kommer. Det tar en sekund för ljudet att gå 300 meter. Men ljuset, det du ser, går mycket fortare. Olika toner Häll olika mycket vatten i några glas och spela på dem med en sked. Man mäter tonhöjden i hertz, Hz. Instrument Blås över en flaskhals eller ett rör med botten. Spänn gummiband över en ask och knäpp på dem. Pröva riktiga instrument. Skydda hörseln Ljudets styrka mäts i decibel. Den svagaste viskning du han höra är ca 20 db. När man talar vanligt är det ca 60 db. Starkt ljud skadar hörseln. Därför använder man hörselskydd t ex om man arbetar med bullrande maskiner. Prova öronproppar. Toner med kroppen 1. Håll händerna så här. 2. Se till att det är en stor tät grotta inne i händerna. Enda öppningen ska vara mellan 4

5 tummarna. Blås över öppningen som när man blåser över en flaska. Du kan ändra tonhöjden genom att göra grottan större eller mindre. 3. Forma munnen som ett litet o. Inne i munnen ska det vara ska det vara så stort rum som möjligt. Knacka uppe på huvudet. Du kan ändra tonhöjden genom att göra rummet i munnen större eller mindre. 4. Gör likadant med munnen som i förra övningen. Bilda toner genom att knäppa med fingret mot kinden. 5. Gör likadant med munnen och dra/knäpp i mungipan som man knäpper på en gitarrsträng. 6. Gör likadant med munnen. Forma händerna till skålar och klappa ihop dem så att det blåser in i munnen och en ton bildas. 7. Gör likadant med munnen, men låt övre tänderna synas och knäpp på dem med fingrarna. 8. Bit fast en tråd eller ett grässtrå (inte ett blad utan själva skaftet) mellan tänderna. Knäpp på tråden / strået som på en gitarrsträng. Dra i strängen för att få högre ton. Ljus Ljuset kan gå fram genom tomma rymden. Solstrålarna kommer hela vägen till jorden på 8 minuter. Ljuset går alltid rakt fram, om det inte bryts. Bryt ljus Ställ en penna i ett glas vatten. Titta på den från olika håll. Hur ser den ut? Där den går genom vattenytan ser den ut att vara bruten. Ljuset bryts också en lins. Titta genom förstoringsglas på olika små saker. Håll förstoringsglaset på rak arm. Hur ser bilden ut? - Liten, upp och ner. Fånga ljuset från lampan i ett förstoringsglas. Försök få en skarp bild av lampan på bordet eller golvet. Prisma Vitt ljus innehåller alla färger. Låt ljuset brytas i ett prisma och se regnbågen. Rita och måla regnbågen. Integrera med bildkonst och blanda mellanfärgerna. Man får solljuset att bryta sig och visa regnbågens färger om man täpper till mynningen på en 5

6 vattenslang så att vattnet sprutar ut som massor av små lätta droppar som stannar i luften en stund. Reflektera ljus Lys på reflex, fånga solljuset i en liten spegel och gör solkatter. Ta ett foto med blixt av någon som har reflexer på sig. Allt som vi ser syns därför att det reflekterar ljus från solen eller någon annan ljuskälla. Vilka ljuskällor kommer du på? - Lampa, lysrör, stearinljus, stormlykta, ljus från TV- eller datorskärmen, mobiltelefonen... Lys på ett färgat papper med en stark ficklampa. Låt ljuset som den reflekterar falla på en vit bakgrund. Färgen från papperet syns mot den vita bakgrunden. När när du ser dig i en spegel, reflekterar spegeln det ljus som du reflekterar. Om spegeln inte är slät blir spegelbilden annorlunda än verkligheten. Spegla dig framsidan och baksidan på i en blank sked. Enkla maskiner Redan på stenåldern började mänskorna uppfinna maskiner som gjorde arbetet lite lättare. Hävstången Med en hävstång kunde man flytta tunga stenar. De här försöken passar i slöjdsalen eller ute. Gör en hävstång av en bräda som ligger över en plankbit eller en sten. Lyft tunga saker med den, t ex en kompis. Byt till en kortare hävstång. Hur känns det att lyfta med den? - Tyngre Använd den långa hävstången, men flytta den så att stödet är under mitten. Blir det någon skillnad? Det blir tyngre att lyfta. I båda fallen blir hävarmen, som man trycker ner, kortare. Vad man vinner i väg förlorar man i kraft. Dra ut spikar med en liten hammare. Lägg en träbit under hammaren om spikarna är långa. Dra ut spikar med en stor hammare eller lång kofot. Vilken är skillnaden? 6

7 Det är lättare med en lång hävarm. Vad man förlorar i väg vinner man i kraft. Om man använder en längre hävarm går man en längre väg ( förlorar i väg ) men man får mera kraft. Armarna och benen på en sprattelgubbe är hävstänger. Gör en sprattelgubbe. Ett gungbräde / en vippgunga är en tvåarmad hävstång. Man sitter på varsin hävarm. En sax är två tvåarmade hävstänger som sitter ihop. Håll fast en skänkel i gången och rör den andra, så syns det att var och en fungerar som en hävstång. Hävstångsteori på Astel Kilen Lyft med kil: Gör två eller fyra kilar av trä; ca 12 cm långa och 3-4 cm höga. Lägg två träskivor på varandra under det som ska lyftas. Kila in kilarnas spetsar mellan skivorna. Slå på kilarna med hammare eller klubba. Fjädern Fjäderkraft fungerar i stålfjädrar och spiraler men också i pilbågar och gummiband och annat fjädrande material. Man kan dra ut eller trycka ihop en fjäder. När man släpper den blir den sådan den var från början. Var finns det fjädrar i klassrummet? I dörrhandtag, kulspetspennor, stiftapparater, hålslag, strömbrytare, tangenter och allt annat som kommer upp igen när man har tryckt på det. Båtar och flygplan med gummibandsmotor använder fjäderkraft. När man vrider runt propellern lagras rörelseenergin energin i gummibandet. Likaså när man drar ut gummibandet i en slangbella. Båt med gummibandsmotor 7

8 Det traditionella trådrullekryparen En del ärtväxter sprider sina frön med fjäderkraft. När ärtskidan torkar rullar sidorna ihop sig som två spiraler och fröna sprätter ut. Gör en liten Gubben i lådan med en mustrappa som fjäder. Hjulet Det är tungt att dra upp en båt på stranden. Om man lägger rullande stänger under kölen går det mycket lättare. Kanske gick det till så när mänskorna för länge sedan kom på hur man kan göra hjul. Pröva att dra en låda med last över golvet. Mät med en kraftmätare hur mycket kraft du använder. Man kan göra en kraftmätare själv av ett gummiband. Beskrivning på Astel s 2. Lägg glaskulor eller bitar av rundstav under lådan och dra igen. Jämför kraften som behövs. Av två flaskbottnar och glaskulor kan man göra ett kullager som är så hållbart att man själv kan åka på det. I toppen på flaggstången finns en särskild sorts hjul; ett block. Hur fungerar det? Det vänder kraften så att flaggan åker upp fast man drar neråt. Flera block kallas talja. När repet går flera varv fram och till baka mellan blocken vinner man i kraft precis som med hävstången. Pröva dragkampen. Två personer håller i stavarna och drar dem isär. En håller i repet och drar stavarna ihop. 8

9 Hur går det? Repet går den längre vägen. Den som drar i repet får mer kraft / vinner i kraft. Hjulet på Astel Andra enkla maskiner är lutande plan, kugghjul, kil och skruv. Kilen är egentligen två lutande plan. Skruvens gängor är ett lutande plan som är vridet i spiral. Lutande plan; se Lektioner åk 5-6 Kugghjul på Astel Konstruktioner Samer som byggde en kåta och indianer som byggde en tipi började bygget med samma konstruktion: trefoten. Dessutom använde de en liten trefot att hänga grytan i över elden. Varför tror du de använde just tre ben? Tre ben är det minsta man kan använda om något ska stå stadigt. Men flera ben går det mera material och blir tyngre. Med färre ben blir det ostadigt. Man kan också hänga ett block i trefoten att lyfta tunga saker med. Konstruktioner på Astel s 8. 9

10 Valv Sätt en bit enkel kartong (inte wellpapp) över öppningen på en låda. Kartongbiten ska vara smalare och längre än lådan. Lasta den med en bok eller något lika tungt. Håller kartongen? Böj kartongbiten till ett valv. Håller den tyngden nu? Var har du sett valv-konstruktioner? Broar, dörr- och fönsteröppningar i gamla stenhus... Korrugering Många små valv efter varandra kallas korrugering. Var har du sett korrugering? Korrugerad plåt, plast, andra takmaterial, det vågiga lagret i wellpapp... Ta en bit wellpapp (brun låda), som är lika stor och väger lika mycket som kartongbiten. Lasta kartongbiten och wellpapp-biten lika tungt? Hur klarar de lasten? - Wellpapp klarar större tyngd än enkel kartong. Varför tror du att man bygger med valv eller korrugering? De håller stor tyngd men behöver lite material så konstruktionen blir både billigare och lättare. Rör Två valv mot varandra blir ett rör. Lasta en liggande tom hushållsrulle och en lika tjock kartongbit som inte är böjd. De kan ligga som bro mellan två böcker. Rullen behöver hållas fast och också det som man lastar på den. Hur klarar de lasten? Röret klarar större tyngd. Trekant Lägg tre tomma mjölkpaket utan botten bredvid varandra. Lägg böcker ovanpå dem. 10

11 Hur håller burkarna? De viker sig lätt. Klipp bort en sida av varje burk och tejpa ihop dem till trekantiga rör. Lasta med böckerna igen. Jämför. De trekantiga rören håller bättre fast det är mindre material i dem. Sök bilder av broar, torn och lyftkranar på internet. Lägg märke till trekanter och valv i konstruktionerna. Balk Lägg flera kartongremsor över en låda. Lasta bron med t ex två saxar. Håller remsorna? Klipp hack i kortsidorna på lådan. Ställ remsorna i hacken, så att det står på kant. Du har gjort remsorna till balkar. Håller de för lasten? Ja, de håller säkert för mycket tyngre last också. Var har du sett konstruktioner med balkar? Golv och innertak / mellantak är byggda så här. Magnetism Pröva vilka saker i rummet som fäster på magnet. Plocka ihop små föremål i en låda och låt eleverna sortera efter vilka som fäster på magnet och vilka som inte gör det. Vilket material är det? Järn och nickel som är metaller. En magnet har sydpol och nordpol. Den vita ändan brukar vara märkt S. Håll två magneter mot varandra. Hur påverkar de varandra? Om man håller olika poler mot varandra dras de ihop. 11

12 Om man håller lika poler mot varandra stöter de bort varandra. Fiskspel fungerar med en magnet i varje metspö och en metallbit i varje fisk. Bygg ett spel eller en dockteater där figurerna innehåller ett gem eller ritstift (utan plast) och man flyttar dem med magneter under scenen. Det finns neodymmagneter som är mycket starka fast de är små (Clas Ohlson). Det finns en magnetisk stenart som heter magnetit. (Den ingår i stensamlingen. Se sidan Material > Material för utlåning. ) Teori om magnetism på Astel Kompass Gnid en synål med en magnet. Håll sedan nålen mot ett gem. Vad har hänt med nålen? Den har blivit magnetisk. Stick nålen genom en liten styroxbit och lägg den att flyta mitt i ett fat med vatten. Vänta och se om nålen vrider sig. Vänd nålen lite. Vad händer? Den vrider sig tillbaka. Den fungerar som en kompass. Järn består av små delar som har nord- och sydpol. De är vända hur som helst. När man gnider nålen med en magnet, drar magneten i de små delar som finns ytterst i nålen så att de vänder nordpolen åt samma håll. Då har nålen blivit magnetisk. Om man värmer upp en magnet vänder sig de små delarna hur som helst. Magneten har blivit förstörd. En magnet kan också skadas av stötar. Magnetfält En magnet påverkar området runt sig. Man säger att den har ett magnetfält omkring sig. Man kan se det om man breder ut järnfilspån på en kartongbit och håller en magnet under. Sätt magneten i en plastpåse så blir den inte full med järnfilspån om den råkar komma på fel sida. I en flaska med olja kan eleverna hantera magnetfält själva. Häll en matsked olja (motorolja är hållbart, matolja ska förvaras i kylskåp) och en tesked järnfilspån i en genomskinlig plastflaska. Flaskan ska helst vara lite platt. Skaka och vänd flaskan så att järnfilspånen breder ut sig över den platta ytan. Lägg en magnet utanpå flaskan och iaktta hur järnfilspånen placerar sig i magnetfältet. Rita av. Hela jorden har ett sådant magnetfält omkring sig. Därför fungerar kompasser. 12

13 Elektromagnet; se Lektioner åk 5-6. Elektricitet Det finns två sorters elektricitet statisk elektricitet och elektrisk ström. Statisk elektricitet Saker av plast eller konstfiber blir elektriska när man gnider dem. Bäst fungerar statisk elektricitet när luften är torr, en kall vinterdag. Gnid en ballong mot håret eller mot ett fleecetyg. Pröva hur den påverkar: ditt hår. små bitar av silkespapper. en smal vattenstråle som rinner ur kranen. Den böjer sig. Sätt små bitar av aluminiumfolie i en torr plastflaska. Gnid flaskan med tyget. Peta på foliebitarna med fingrarna utanpå flaskan. De flyttar sig. Gnid två plastflaskor. Jaga den ena med den andra. På vilket sätt liknar statisk elektricitet magnetism? Föremål som är laddade stöter bort eller dras till varandra. (Man använder gnidning / friktion i båda fallen.) Bygg en laddningsmätare av en liten ask, en stoppnål och en visare av kartong. Nålen ska kunna röra sig lätt. Sätt en liten klump häftmassa som tyngd i nedre ändan på visaren. Håll en laddad ballong eller en plastkam som du kammat dig med nära visaren. Som magneten har syd- och nordpol har elektriciteten + och - laddning. Såhär uppstår laddningen: 13

14 Elektroner är små negativt laddade partiklar som rusar runt atomkärnorna. Innan man gnider ett förmål har det lika många elektroner (-) som protoner (+). När man gnider ett föremål med ett annat lossnar elektroner från det ena föremålet och fastnar på det andra. Det första föremålet har nu färre elektroner än förut. Protonerna är i majoritet. Föremålet är +laddat. Det andra föremålet har tagit emot elektroner. Det har nu flera elektroner än protoner och är -laddat. Statisk elektricitet på Astel Olika laddningar dras till varandra. Lika laddningar stöter bort varandra. Blixtarna i ett åskväder, med också de små stötar som man kan få av ett konstfiberplagg, är urladdningar mellan kroppar som har olika laddning. + och - laddningen jämnas ut så att kropparna blir neutrala igen. Teori om blixtar på Astel Elektrisk ström Elektrisk ström är en ström av elektroner genom en ledare. De strömmar från batteriets minus-pol, där det finns överskott av elektroner, till plus-polen som har brist på elektroner. Elektricitet som strömmar i en ledare kallas elektrisk ström. För att elektriciteten ska kunna strömma måste det finnas ledare hela vägen. Det kallas sluten strömkrets. Så här går strömmen: - ut från batteriets botten - genom ledningen - in genom lampans botten - genom glödtråden - ut genom lampans metallskal - genom ledningen - in genom batteriets topp. Experimentera med en 'Magisk boll' (kan skaffas inom projektet). Den fungerar med så svag ström att hudens fuktighet räcker som ledare. Alla står i en ring och alla utom två håller varandra i hand. De två rör istället varsin av bollens elektroder. Bollen lyser och låter. Så fort någon släpper greppet bryts strömmen. 14

15 Pröva andra ledare. Två personer i ringen kan hålla i en sax eller i pulpetens metallben i stället för i varandras händer. Två personer kan sticka varsitt finger i ett glas vatten. Man kan hålla varandra i örat eller näsan, men inte i kläderna. Ledare och kopplingar Det finns flera typer av ledningar och olika sätt att fästa dem: Labbsladdar med krokodilklämmor i ändarna (enkelt att hantera, lamphållare och batterihållare behövs också) Tunna ledningar som man kan skala med tänderna och tejpa eller löda fast (billigt, eleverna kan ta hem sina alster) Batterihållare och lamphållare med klämmor att sätta ledningarna i (fungerar bäst med ledningar som har bara en metalltråd) Färdiga byggsatser som fästs ihop med tryckknäppen Små leksaksförpackningar där man klämmer fast ledningarna i spiralfjädrar. Byggsatser där ledningarna fästs med magnet. Koppla en sluten strömkrets (så att lampan lyser) med två ledningar. (se ovan) Koppla en sluten strömkrets med en ledning. Pröva att leda strömmen genom andra saker av metall. (gem, knappnål, dörrhandtag) Pröva att koppla in en strömbrytare, köpt eller hemgjord (nedan). Seriekoppling Koppla två batterier i serie. Hur lyser lampan nu? Starkt. Så här är batterierna i en ficklampa kopplade. De runda batterierna är 1,5 volt men lampan minst 2,2 volt. Därför lyser den så svagt med ett batteri. Man mäter spänningen i volt. Spänningen beror på hur stor skillnaden är mellan mellan +polen och -minuspolen. Man kan jämföra strömmen av elektroner med en vattenström som rinner ner för ett berg. Spänningen säger då hur stor höjdskillnaden är mellan bergets topp och dalen dit vattnet är på väg. 15

16 Parallellkoppling Koppla batterierna så här. Hur lyser lampan. Svagt som med ett batteri. Vilken nytta kan man ha av parallellkoppling? Två batterier räcker längre än ett. I en julgransserie är lamporna seriekopplade. Varje lampa leder strömmen vidare till följande. Om man tar bort en lampa slocknar alla. Elektricitet på Formel Gör-det-själv Så här kan man tillverka batterihållare, lamphållare och strömbrytare av kartong, gem och aluminiumfolie. Ledningarna är av den tunna sorten som kan tejpas fast eller tvinnas om ett gem. Gemets smala ögla rör batteriets +pol och den breda öglan rör -polen. Så kan man också seriekoppla två batterier i sina hållare med ett gem. Aluminiumfolie används som ledare på strömbrytaren och lamphållaren. Det kan fästas med tejp om man ser till att metallytorna får kontakt. Om man tejpar från baksidan med dubbelsidig tejp riskerar man inte hindra kontakten. Ritning i bilaga 1 Vatten Aggregationstillstånd och kretslopp Använd stordian med vattnets kretslopp i bilaga 2, eller rita själv. Vänd OH-spegeln så att bilden syns på golvet. Eleverna går och håller varann i hand när de är flytande vatten i bäcken och sjön. Från sjön stiger vattnet upp som ånga (gasform). Då släpper eleverna varandras händer, sprider ut sig rör sig livligt. 16

17 När vatten värms upp sprider molekylerna ut sig. Det varma vattnet tar större plats än det gjorde när det var kallt. Därför är varmt vatten lättare än kallt. Vatten i gasform är ännu lättare, där finns molekylerna ännu glesare utspridda. När vattenångan kommer till molnen över bergstoppen, fryser den till sexkantiga kristaller (fast form). Eleverna ställer sig i sex personers ringar. Där står man stilla och tätt. Så bildas de sexuddiga snöflingorna. För äldre elever kan man berätta att de föreställer vattenmolekyler. En vattenmolekyl är positivt laddad i ena ändan och negativt laddad i den andra. Eleverna kan markera ena handen röd (+) och andra handen blå (-) med färgade band, post-itlappar, eller vantar. Olika laddningar dras till varandra. När vattnet fryser fäster molekylerna sig vid varandra + mot -. Händer med olika färg tar tag i varann. För äldre elever kan man berätta att de föreställer vattenmolekyler. Flingorna faller ner på bergstoppen, smälter till flytande form, rinner i bäcken. Så har vattnets kretslopp gått runt ett varv. Sången 'Vattenkanon' i Da capo åk 0-2 passar bra om man vill sjunga till. Inget nytt vatten kommer till jorden. Allt återanvänds gång på gång. Vatten fryser Fyll en filmburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vattnet fryser till is. Burklocket öppnas för att isen (vatten i fast form) tar större plats än vatten i flytande form. Det är bra att använda begreppet vatten rätt tillsammans med eleverna. Ämnet vatten förekommer i fast form, flytande form och gasform. Is och vattenånga är också vatten. Spola burken med vatten så att isen lossnar. Lägg isbiten i ett glas vatten. Vad händer? Varför? Isen flyter för att is är lättare än vatten i flytande form. Häll olja (matolja) i vattnet. Vad händer? - Oljan flyter upp till ytan. Isen flyter på vattnet men under oljan. 17

18 Is smälter Mät temperaturen på isen när den smälter. Fyll glaset till brädden. Isen sticker upp över vattnet. Så här ligger isberg och flyter. Större delen är under vattnet. Vad kommer att hända när all is har smält? Inget. Vattnet svämmar inte över för när isen har smält till vatten i flytande form tar den mindre rum än när den var i fast form. Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras Trä en plastpåse på handen. Sätt ett gummiband om handleden, inte för hårt. Vad händer? Det samlas fukt i påsen. Vatten avdunstar från huden och blir osynlig ånga. På påsens väggar kondenseras ångan till vatten igen. Det är likadant med fötterna i täta skor. Koka vatten i en vattenvärmare. (Det är bra att ha locket öppet så värmaren inte stänger av sig och att hänga termometern i en tråd så man inte bränner fingrarna.) Hur varmt blir det? 100 grader när det kokar riktigt ordentligt. Håll ett kallt plåtlock ovanför den kokande vattenvärmaren. Vad finns på undersidan efter en stund? Vattendroppar. Vattnet som var i gasform har blivit flytande igen. Saltvatten Lägg en potatis i ett glas vatten. Vad händer? Den sjunker. Sätt en matsked salt i vattnet. Rör om. Blir det någon skillnad? Potatisen flyter upp. Så flyter man i Döda havet. Men man märker också en liten skillnad när man simmar i havsvatten jämfört med i en sjö. Lägg saltvatten i frysen en halv timme. Vad har hänt? Inget. Det har inte frusit. Mät temperaturen. Förklara. Säkert flera minusgrader. Salt vatten fryser inte vid noll grader. Därför är det inte is på saltade vägar. Vattentryck Borra tre hål i en plastflaska eller stick med pryl. Hålen ska vara på olika höjd. Sätt tejp för hålen. Fyll flaskan med vatten. Gör en fyra-hörns-fråga: 18

19 Hur kommer vattnet att rinna ur hålen? A) Lika stark stråle ur alla hål. B) Starkast ur det översta hålet. C) Starkast ur det nedersta hålet. D) Eget förslag. Berätta. Eller samla elevernas egna förslag på hur det kommer att se ut när tejpen tas bort. Håll flaskan över tvättstället. Ta bort alla tejp samtidigt. Vad hände? Varför? Det rann med starkast stråle ur det nedersta hålet för där var vattentrycket störst. Ju mera (högre) vatten det finns ovanför desto högre tryck. Några meter under vattenytan är trycket så högt att man inte skulle kunna dra in luft i lungorna själv som man gör genom en snorkel, för bröstkorgen pressas ihop. Grävmaskin med vattentryck på sidan Bygga. Varmt och kallt vatten Sätt vatten i två vattenballonger. Fyll en skål med hett vatten och en med kallt. Värm den ena ballongen (i hett vatten) och kyl den andra. Man kan förstås sätta hett respektive kallt vatten i ballongerna från början. Men de kan ändå behöva värmas och kylas igen. Sätt den kalla ballongen i skålen med hett vatten. Vad händer? Den sjunker. Sätt den varma ballongen i skålen med kallt vatten. Vad händer? Den flyter. Varför? Varmt vatten är lättare än kallt vatten. (Därför att molekylerna är glesare utspridda när vattnet är varmare.) Luft Gör en balansvåg av en blompinne som hänger vågrätt i en tråd. Tejpa fast en ganska stor ballong på ena ändan och sätt en bit häftmassa på andra ändan så att vågen är i balans. Blås upp ballongen och knyt ihop den. Blir det någon skillnad? Ballongen väger mera när det är luft i den. Luft väger. 19

20 Man kan också hänga två uppblåsta ballonger på varsin ända av pinnen och sedan släppa luften ur den ena och jämföra. (Se experimentet 'Vad händer om det går hål?' på Edu.fi. Lufttryck Lägg en linjal på bordet så att den sticker ut över kanten några centimeter. Täck över den med ett stort papper (en sida ur en dagstidning). Släta ut papperet. Slå ner den ändan av linjalen som sticker utanför bordskanten. Vad händer? Den studsar upp igen. Om man slår hårt går linjalen av! Varför? När man slätar ut papperet tar man bort luft som är under det. Luften som är ovanför papperet trycker ner det. Lufttrycket är 1kg per cm2. Om papperet är 40cm x 50 cm trycker luften på det med 2000 kg från ovansidan. Men en del luft finns kvar under pappret och trycker på det från undersidan. Bygg en ballongraket som går med lufttryck. Flera bra experiment med luft på Experimentbanken Lufttryck och väder Man mäter lufttrycket med en barometer. När det är lågtryck regnar det ofta. Högtryck ger vackert väder. Vinden blåser mot ett lågtryck. Minska lufttrycket Håll för spetsen på en plastspruta. Dra ut kolven. Nu blir det nästan inget lufttryck inne i sprutan. Men utanför att lufttrycket lika högt som vanligt. Varför åker kolven in i sprutan igen? Lufttrycket utanför trycker in den, när det är mycket lägre tryck inne i sprutan. Vattnet kokar fast det bara är ljumt Sätt fast en sugkoppspil på en blank yta. Vad är det som håller fast den? Man har pressat bort luften från insidan, så luften på utsidan trycker fast den. Pröva en vaskrensare eller två ihop. 20

21 I experiment 13 på Experimentbanken (ovan) minskar man lufttrycket genom att blåsa bort luft, så att vattnet stiger upp genom röret. Man kan ha färg i vattnet och blåsa mot ett papper så får man en fin prickig yta. Med utklippta siluetter eller löv som schabloner blir det vackra bilder. Stick sugrören genom en styroxbit eller skaffa en fixativspruta av metall så blir det enklare att hålla riktningen. Varning för färgstänk! Luftmotstånd Försök kasta en bit tyg genom luften. Hur går det? Varför? Inte så bra. Tygbiten har stort luftmotstånd. Fast man skrynklar ihop den rätar den ut sig - som en fallskärm. Håll ett papper på bröstet. Spring så att det hålls på plats av luftmotståndet och inte behöver hållas med handen. Ordna stafett. Bygg en gyrokopter, ritning i bilaga 3. Klipp ut gyrokoptern. Sätt tre gem nederst i den odelade ändan. Vik flikarna i den delade ändan åt varsitt håll. Kliv upp på ett bord och släpp ner gyrokoptern. Så här sprider många växter sina frön, t ex granen. Då hålls fröna länge i luften och kan spridas långt. Varm luft Pröva hur ett änglaspel fungerar. Varm luft stiger uppåt. (Den är lättare än kall. Molekylerna är glesare utspridda.) Luftströmmen möter de sneda rotorbladen och ger dem fart. Snurrande spiral Klipp ut en spiral (ritning i bilaga 4) eller en katt med spiralsvans av tunn kartong. Häng spiralen över ett värmeelement. Vad händer när den varma luften strömmar upp? Spiralen snurrar. Varm luft och kall luft Kyl en plastflaska med kallt vatten. Trä en ballong över flaskans öppning. Spola varmt vatten på flaskan. Hur går det med ballongen? Den börjar blåsas upp. Varför? 21

22 Luften i flaskan tar mera plats när den är varm än när den är kall. Värme Repetera att varmt vatten är lättare än kallt. varm luft är lättare än kall. varm luft tar mera plats än kall. Titta på en vanlig (inte digital) termometer. Vad finns det i den? Färgad vätska i ett smalt rör. Värm den med händerna. Vad händer med vätskan? Den stiger i röret för att den tar mera plats när den blir varm. Om man tror att den bara rör sig uppåt, kan man hålla termometern upp och ner. Hemgjord termometer Rita en lång termometer eller förstora en färdig bild. Märk ut några bekanta temperaturer: när vatten fryser, när vatten kokar, kroppstemperaturen, värmen i bastun, värmen i ugnen, kall dag på vintern, rumstemperatur. Rita eller klipp ut bilder som passar till de olika temperaturerna och placera dem kring termometern. Dra pilar eller trådar till rätt streck på termometer från varje bild. Följ med utomhustemperaturen en vecka och gör ett diagram över den. 22

Statisk elektricitet och elektrisk ström

Statisk elektricitet och elektrisk ström Statisk elektricitet och elektrisk ström 1 Elektricitet...2 Statisk elektricitet...2 Elektrisk ström...4 Seriekoppling...4 Parallellkoppling...5 Repetera kopplingar...6 Elektricitet Det finns två sorters

Läs mer

Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...

Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner... 1 Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...7 Hävstången...7 Kilen...7 Fjädern...8 Hjulet...8 Pröva

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför.

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför. Luft 1 Luft...2 Lufttryck...2 Lufttryck och väder...2 Minska lufttrycket...3 Luftmotstånd...3 Varm luft...3 Snurrande spiral...3 Varm luft och kall luft...4 Luft Luft väger Gör en balansvåg av en blompinne

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Lyft vagnen upp på stolen utan att använda någon ramp. Mät hur mycket kraft som används vid lyftet.

Lyft vagnen upp på stolen utan att använda någon ramp. Mät hur mycket kraft som används vid lyftet. Enkla maskiner 1 Enkla maskiner...2 Lutande plan...2 Kil...2 Skruv...3 Hävstång...4 Hjul...6 Block...7 Pröva dragkampen...7 Fjäder...8 Enkla maskiner Redan på stenåldern började mänskorna uppfinna maskiner

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

FYSIKALISKA APTITRETARE

FYSIKALISKA APTITRETARE FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd.

Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd. Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd. 1. En kopparspik i en potatis

Läs mer

4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken.

4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken. Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: 1. En kopparspik i en potatis sitter ihop med en zinkspik i nästa potatis. 2. Spikarna får inte ta ihop inne i

Läs mer

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt. Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa.

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. 1 Mtrl: Materiellåda art nr Grundläggande ellära 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. Koppla så att lampan lyser. Rita hur du kopplade.

Läs mer

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 2: RESAN Berättelse del 1: Uppgift 1: Uppgift 2: Gruvarbetaren Rita ett hus som värms med geotermisk energi Soltornet med geotermisk energi Berättelse

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Den olydiga tändsticksasken

Den olydiga tändsticksasken Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas

Läs mer

Magnetism och elektromagnetism

Magnetism och elektromagnetism Teknikområde Magnetism och elektromagnetism Magneter upptäcktes i staden Magnesia i Grekland. Magneter kan dra till sig föremål som innehåller mycket järn (eller kobolt eller nickel). Man kan tex. använda

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Tejpa fast nålen över hålet på undersidan av locket. Ställ fram muggen, lägg ett sugrör bredvid Sätt på locket.

Tejpa fast nålen över hålet på undersidan av locket. Ställ fram muggen, lägg ett sugrör bredvid Sätt på locket. Klipp hål i botten på muggen. Tejpa fast nålen över hålet på undersidan av locket. Lägg vattenballongen i muggen. Ställ fram muggen, lägg ett sugrör bredvid Sätt på locket. NÄR OFFRET TRYCKER NER SUGRÖRET

Läs mer

Hur gör man. Så fungerar det

Hur gör man. Så fungerar det 14. Bli ett batteri! Hur gör man Lägg din ena hand på kopparplattan och den andra handen på aluminiumplattan. Vad händer? Så fungerar det Inuti pelaren går en elektrisk ledning från kopparplattan, via

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Fysikshow i kursen Fysik för poeter 20 maj 2013 med Carl-Olof Fägerlind cfl@lidingo.se

Fysikshow i kursen Fysik för poeter 20 maj 2013 med Carl-Olof Fägerlind cfl@lidingo.se Fysikshow i kursen Fysik för poeter 20 maj 2013 med Carl-Olof Fägerlind cfl@lidingo.se 0 Experiment Område 1 UV-spektrum Kvantfysik 2 Fission med tändstickor Kvantfysik 3 Bandgeneratorn Ellära 4 Spetsurladdning

Läs mer

38 No-försök du kan göra hemma

38 No-försök du kan göra hemma 38 No-försök du kan göra hemma Till Eleven I No är det roligt att prova sig fram, laborera och fundera över olika experiment. Här är det meningen att du själv göra flera smålaborationer hemma. De flesta

Läs mer

Kemi. Vatten och Luft

Kemi. Vatten och Luft Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3 Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

LARM. Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker.

LARM. Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker. LARM Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker. INNEHÅLL kretskort och larmpanel batterihållare brickor lysdioder, LED motstånd summer strömbrytare påsnitar skruvar kartong

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva

Läs mer

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors EXPEDITION OMGIVNINGSLÄRA Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors INNEHÅLL KAPITEL 1 VI LÄR OSS TILLSAMMANS 4 1 Expeditionen kan börja! 6 2 Du är en viktig del av klassen 10 3 Traiken löper tack vare gemensamma

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion 060508 Elbilstävlingen Tilläggsuppdrag till Magneter och Motorer och Rörelse och Konstruktion Av: Pauliina Kanto NO-lärare och NTA-utbildare, Håbo kommun 1 Inledning Dessa tilläggsuppdrag passar utmärkt

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte

Läs mer

Facit till Testa dig själv 3.1

Facit till Testa dig själv 3.1 Facit till Testa dig själv 3.1 1. En atom består av en positivt laddad atomkärna och negativt laddade elektroner. 2. a) Negativ laddning b) Positiv laddning 3. a) De stöter bort, repellerar, varandra.

Läs mer

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus 1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara

Läs mer

Elektricitet och magnetism

Elektricitet och magnetism Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

VATTENEXPERIMENT. Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent tvåeurosmynt innan vattnet rinner över!

VATTENEXPERIMENT. Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent tvåeurosmynt innan vattnet rinner över! VATTENEXPERIMENT RÄKNA PIPETTDROPPAR! Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent tvåeurosmynt innan vattnet rinner över! Undersök hur många vattendroppar som får plats men på ett tvåeurosmynt

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Luftförvärmare- Manual + Faktablad

Luftförvärmare- Manual + Faktablad Luftförvärmare- Manual + Faktablad Luftförvärmarens funktion och hur den är konstruerad Luftförvärmare är ett riktigt energismart och miljövänligt sätt att värma upp ett hus på. Den här luftförvärmaren

Läs mer

Elektricitet studieuppgifter med lösning.

Elektricitet studieuppgifter med lösning. Elektricitet studieuppgifter med lösning. 1. Vad behöver man minst för att tillverka ett batteri? Två olika metaller och en syra eller saltlösning. 2. Vad var det som gjorde batteriet till en så banbrytande

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

1:a gången på vårt NTA arbete.

1:a gången på vårt NTA arbete. 1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad

Läs mer

Vatten. Vattenmolekyl. Ytspänning Lägg en bit plast på bordet och droppa en stor droppe vatten på det.

Vatten. Vattenmolekyl. Ytspänning Lägg en bit plast på bordet och droppa en stor droppe vatten på det. Vatten 2 1 Vatten...3 Vattenmolekyler...3 Ytspänning...3 Kapillärkraft...4 Gör en vetenskaplig undersökning...5 Vad man förlorar i väg vinner man i kraft...6 Utför arbete med sprutorna...7 Densitet...8

Läs mer

Vad händer om du skruvar ur lampan i julgransbelysningen? Varför blir det så?

Vad händer om du skruvar ur lampan i julgransbelysningen? Varför blir det så? Varför slår blixtar ofta ner i höga byggnader? När skillnaden i laddning mellan marken och molnet blir tillräckligt stor ger sig en blixt av från molnet till marken. När en blixt slår ner tar den oftast

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Snögubbe Flaska 1. Gör en stor boll av leran (storleken beroende på flaskhalsens storlek). 2. Ta av korken och tryck på bollen

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Efter avsnittet ska du:

Efter avsnittet ska du: ELLÄRA Kapitel 3 Efter avsnittet ska du: veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat kunna förklara vad elektricitet är veta vad som menas med strömstyrka, spänning och resistans samt känna

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme Eld Eld kan vara värmande, mysigt och häftigt men det kan som ni alla vet även vara farligt. Eld är faktiskt också kemi. Det är namnet på en kemisk process som alstrar värme och ljus. Man brukar säga att

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Experimentera mera. Copyright Lab4Kids

Experimentera mera. Copyright Lab4Kids Experiment Experimentera mera Experiment sid Regnbågsmjölken 3 Upp- och nervända glaset 4 Papperskromatografi 5 Lek- & lär med Lab4Kids! Ägget i flaskan 6 Maskros-osmos 7 Svettas växter? 8 Badväder? 9

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 3: UPPTÄCKTEN Berättelse del 1: Uppgift 1: Det sista vykortet Vackrare horisont Berättelse del 2: Uppgift 2: Uppgift 3: Upptäckten Snurra på

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar Lärarhandledning Isen på toppen av burken Mål Årskurs 1-3 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. Progression av förmågor 1-3 4-6

Läs mer

Manual NitroClean automatisk poolrobot

Manual NitroClean automatisk poolrobot Manual NitroClean automatisk poolrobot Grattis till ditt köp av den automatiska poolroboten NitroClean. NitroClean är enkel att använda och underhåller din pool utan någon ansträngning. Genom att följa

Läs mer

Ge exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share

Ge exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share Magnetism Ge exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share Vilka ämnen är magnetiska? Vi gör även en laboration där vi testar vilka ämnen som är magnetiska och drar en slutsats utifrån

Läs mer

Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen på den stora tärningen är neråt.

Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen på den stora tärningen är neråt. Exploderande tärning En tärning inuti lådan blir till flera små träningar. Steg 1 Lägg det åtta små tärningarna i den stora tärningen. Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen

Läs mer

Att gnida glas med kattskinn gör att glaset blir positivt laddat och att gnida plast med kattskinn ger negativ laddning på plasten.

Att gnida glas med kattskinn gör att glaset blir positivt laddat och att gnida plast med kattskinn ger negativ laddning på plasten. Experiment 1: Visa att det finns laddningar, att de kan ha olika tecken, samma laddning repellera varandra, olika laddning attrahera varandra. Visa att det finns elektriska fält. Material: Två plaststavar,

Läs mer

Instruktioner hur man gör RSC:s nya hatt, den s.k. cykelsadeln

Instruktioner hur man gör RSC:s nya hatt, den s.k. cykelsadeln Instruktioner hur man gör RSC:s nya hatt, den s.k. cykelsadeln Om du fått en gammal blå cykelsadel, börja med den. Ta isär den en smula för att se hur den är gjord. Sprätta loss plymen i tyll och se om

Läs mer

Arbete Energi Effekt

Arbete Energi Effekt Arbete Energi Effekt Mekaniskt arbete Du använder en kraft som gör att föremålet förflyttas i kraftens riktning Mekaniskt arbete Friktionskraft En kraft som försöker hindra rörelsen, t.ex. när du släpar

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

Hur kan en fallskärm flyga?

Hur kan en fallskärm flyga? Umeå Universitet Institutionen för fysik Hur kan en fallskärm flyga? Vardagsmysterier förklarade 5p Sommarkurs 2006 Elin Bergström Inledning En fallskärm finns till för att rädda livet på den som kastar

Läs mer

HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON

HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON FÖRSLAG PÅ FRÅGOR OCH AKTIVITETER VAR ÄR MIN KOMPIS? Att Prick blev rädd när Fläck var borta är fullt förståeligt. Att tappa bort sin vän kan skrämma både liten

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Roliga runda paket. Det här behöver du:

Roliga runda paket. Det här behöver du: Flera f ina inslagningstips Roliga runda paket Det här behöver du: Scotch tejp för presentinslagning Ett papper, ca 50 x 50 cm Sidenband, ca 3 cm brett En flaska (t ex vin, olivolja eller ett blockljus)

Läs mer

Magneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter.

Magneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter. Magneter En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter. Om man lägger en magnetnål på en rörlig hållare ställer nålen in sig i nordsydlig

Läs mer

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR

Läs mer

Kraft och rörelse åk 6

Kraft och rörelse åk 6 Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer

Läs mer

Hantverk i skogsbrynet

Hantverk i skogsbrynet Växtfärg Papper, växter. Stormkök, konservburk att koka i ( så slipper ni färgad kastrull ). Gör så här: Plocka växter och växtdelar, blommor, blad eller bär. Samla dom färgvis. Ta ca 2 dl växter till

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING

1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING 1. SOCIALA MEDIER Instagram har ca 500 miljoner användare. Du laddar upp en intressant bild som snabbt får spridning. Ungefär hur lång tid skulle det ta att sprida bilden till alla användare om den skulle

Läs mer

Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion. Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Material: Optisk bänk

Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion. Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Material: Optisk bänk Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Optisk bänk Spänningskub Lins +10 Optiklampa Spalt med 5 spalter Spalthållare

Läs mer

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter GRUNDSKOLA o Arskurserna 3 och 4 Internationella provuppgifter PROV A Provuppgifterna roterade i fyra grupper, eleverna har svarat på 24 av 32 uppgifter. 23 Uppgift RA101 Vilken gas i leva? luften måste

Läs mer

NTA - tema luft - HT-11

NTA - tema luft - HT-11 NTA - tema luft - HT-11 Nu har vi startat vårt NTA arbete med de största barnen på förskolan. Vid det första tillfället den 15 september hade vi en introduktion på vad luft är för något och vi gjorde några

Läs mer

Påskpyssel. Roliga tips för dig och ditt kreativa barn. Colorona är en del av

Påskpyssel. Roliga tips för dig och ditt kreativa barn. Colorona är en del av Påskpyssel Roliga tips för dig och ditt kreativa barn Colorona är en del av Påskbild med handavtryck 1. Tryck din hand mot Giant Washable inkpad och sedan mot det vita pappret. 2. Gör samma sak med tummen,

Läs mer