Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6

7 Landstingets ledningsstab Enheten för Hälsoval Sörmland DATUM DIARIENR LS-LED Förstudie och analys av Care Need Index (CNI) Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post SID 1(6)

8 Innehåll 1. Bakgrund Uppdrag Arbetssätt CNI Analys Slutsats SID 2(6)

9 1. Bakgrund Det finns många olika varianter på ersättningsmodellen för vårdvalet i landstingen i Sverige. Samtliga modeller består av en fast del och en rörlig del. I Hälsoval Sörmlands ersättningsmodell ligger en stor del, 70%, som en fast ersättning. Med en så stor fast del är det extra viktigt att den är baserad på ett korrekt och relevant underlag. I dagsläget använder vi en generell modell som beaktar ett geografiskt område. Vi får in en bedömning från kommunerna om vilka områden som har en socioekonomisk belastning och det ligger till grund för vilka vårdcentraler som är berättigade till ersättning för socioekonomi inom Hälsoval. Denna modell bygger på det gamla listningssystemet, där individer listades på den vårdcentral de hörde till geografiskt. Idag väljer många att aktivt lista sig på den vårdcentral de vill tillhöra, vilket innebär att en vårdcentrals upptagningsområde inte längre är strikt geografiskt. Mot bakgrunden att förutsättningarna förändras hela tiden samt att den fasta ersättningen i Hälsovals ersättningsmodell idag beräknas utifrån ett ganska grovt underlag med flera möjliga felkällor behöver vi se över andra alternativ för att kunna beräkna vårdcentralernas behov av kompensation för socioekonomisk tyngd hos sin patientgrupp. 2. Uppdrag Landstingsstyrelsen beslutade i 111 att: Ge Landstingsdirektören i uppdrag att utreda framtida utvecklingsmöjligheter för Hälsoval Sörmland och då särskilt beakta vårdtyngdindex av typen Adjusted Clinical Groups (ACG) och Care Need Index (CNI) och återkomma till Landstingsstyrelsens sammanträde i april Arbetssätt Hälsoval Sörmland har valt att dela upp uppdraget i två olika rapporter för att inte blanda ihop de olika systemen. I denna rapport kommer CNI att beskrivas och utvärderas utifrån insamlade fakta från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SID 3(6)

10 samt Statistiska Centralbyrån (SCB). Adjusted Clinical Groups (ACG) har beskrivits och utvärderats i en annan rapport. 4. CNI Båda de mätmetoder vi har undersökt, ACG och CNI, används idag av majoriteten av landstingen som underlag för ekonomisk ersättning till vårdgivare. ACG mäter vårdtyngd på individnivå, CNI mäter den socioekonomiska belastningen på individnivå. Samtliga landsting utom Uppsala använder CNI för att mäta socioekonomi och i Skåne har man även börjat använda CNI inom andra områden som till exempel mödravård och tandvård. CNI är ett hjälpmedel som, med utgångspunkt från socioekonomiska förhållanden identifierar risk för ohälsa och är till hjälp för dimensionering av vårdersättning. Med data från SCB bestäms förekomsten av sju socioekonomiska variabler utifrån följande definitioner: Ålder över 65 år och ensamboende Utlandsfödd (Syd- och Östeuropa men ej EU, Asien, Afrika och Sydamerika) Arbetslös eller i åtgärd år Ensamstående förälder med barn 17 år eller yngre Person 1 år eller äldre som flyttat in i området Lågutbildad år Ålder yngre än 5 år 5. Analys CNI är en mätmetod som på ett bättre sätt speglar vårdbehovet utifrån det socioekonomiska perspektivet än den vi använder oss av idag. Metoden är individbaserad och mäter vårdcentralens faktiska patientgrupp i stället för, som idag, ett geografiskt område. CNI skulle vara enkel att införa och innebär inga stora kostnader. Det krävs inga utbildningsinsatser för implementeringen. Beräkning av CNI och ekonomisk ersättning kan ske med relativt begränsade SID 4(6)

11 administrativa resurser. Den senare slutsatsen bygger på att vi får CNI-beräkning från Statistiska centralbyrån en gång i kvartalet och att detta material registreras in manuellt i vårt ekonomisystem med samma periodicitet. Enligt offert från SCB skulle denna lösning kosta ca kr per år. Eftersom detta är den dominerande metoden att mäta socioekonomi så blir det lättare att relatera Sörmland till andra landsting. Sörmland har enligt CNI en tyngre socioekonomisk belastning än riket i genomsnitt. Enligt en mätning som SCB gjort på samtliga landsting utom Uppsala så har Sörmland näst högst CNI-index i landet. Det lägsta värdet ligger på 0,88 och det högsta på 1,09. Sörmland har 1,08. För vårdgivaren är den fasta ersättningen även fortsättningsvis förutsägbar med CNI under förutsättning att befolkningen inte listar om sig i stor omfattning. Förstudien visar dock att en eventuell övergång från nuvarande metod skulle innebära stora förändringar i ersättningsnivåerna för vårdcentralerna. Detta innebär att vi skulle behöva en omställningstid för att undvika att någon vårdcentral får så stora, direkta förändringar i sin ekonomi att de får allvarliga problem. Ersättningsmodellen är en komplex sammansättning av olika parametrar, ändrar vi på någon så måste vi alltid se över helheten. 6. Slutsats. Sammanfattningsvis visar förstudien att CNI är en bättre och mer relevant mätmetod än den vi använder oss av idag och skulle kunna ersätta den befintliga socioekonomiska ersättningen. Ett införande av CNI från och med 2013 skulle säkra att inte omfördelningen går för fort och därmed riskerar att slå för hårt mot någon enskild vårdcentral. Ett införande 2013 ger också tillräckligt med tid för arbetet att kvalitetssäkra helheten med ersättningsmodellens samtliga delar. SID 5(6)

12 Asghar Farahani Chef Enheten för Hälsoval Sörmland SID 6(6)

13 Landstingets ledningsstab Enheten för Hälsoval Sörmland DATUM DIARIENR LS-LED Förstudie och analys av Adjusted Clinical Groups (ACG) Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post SID 1(6)

14 Innehåll 1. Bakgrund Arbetssätt Inledning Beskrivning av ACG Användning av ACG i andra landsting Fördelar/nackdelar/hinder för införande Förslag på genomförande Slutsatser och förslag... 6 SID 2(6)

15 1. Bakgrund Landstingsstyrelsen beslutade i 111 att: ge Landstingsdirektören i uppdrag att utreda framtida utvecklingsmöjligheter för Hälsoval Sörmland och då särskilt beakta vårdtyngdindex av typen Adjusted Clinical Groups (ACG) och Care Need Index (CNI) och återkomma till Landstingsstyrelsens sammanträde i april Arbetssätt Hälsoval Sörmland har valt att dela upp uppdraget i två olika rapporter för att inte sammanblanda de olika systemen. I denna rapport kommer ACG att beskrivas och utvärderas utifrån insamlade fakta från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Care Need Index (CNI) beskrivs och utvärderas i en annan rapport. 3. Inledning Allt fler landsting använder modeller för att fördela ersättning till vårdcentralsverksamhet som helt eller delvis baseras på Adjusted Clinical Groups (ACG). ACG är ett system för att mäta vårdtyngd. Systemet härstammar från USA, Johns Hopkins University och har försvenskats för att kunna fungera i Sverige. Ett flertal landsting är positiva till att använda en ersättningsmodell baserad på ACG. Det finns också andra användningsområden för systemet än att fördela ersättning såsom beskriva och följa listade personer samt arbeta förebyggande inom vissa sjukdomsgrupper. I de landsting som idag använder ACG kompletteras det med en ersättningsdel som fördelas utifrån CNI (Care Need Index) som är ett socioekonomiskt index. Liksom ACG mäter vårdtyngd på individnivå, mäter CNI den socioekonomiska tyngden på individnivå. Här nedan beskrivs de för- och nackdelar som finns med en ACG-baserad ersättning, vilka eventuella hinder som finns för att införa det samt kring hur ett sådant genomförande skulle kunna se ut. SID 3(6)

16 4. Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system för att beskriva sjukdomsbördan i en befolkning. Systemet innebär att individerna i en befolkning grupperas in i olika ACG utifrån sina registrerade diagnoser. Fokus i ACG-systemet ligger på individens samlade sjukdomsbörda där antalet diagnoser och sjukdomsgrad ligger till grund för grupperingen. Systemet innebär att alla diagnoser grupperas in i olika ADG-grupper (Aggregated Diagnosis Groups) utifrån fem faktorer som speglar diagnosens resursåtgång: 1. Varaktighet 2. Allvarlighet 3. Säkerhet i diagnossättning 4. Etiologi 5. Behov av specialiserad vård Det finns 34 ADG-grupper och dessa är byggstenar i ACG. En individ placeras i en ACG baserad på hans eller hennes speciella kombination av ADG:s. Vissa grupper delas även in efter ålder och kön eftersom resursutnyttjandet för vissa diagnoser är beroende av dessa faktorer. Det resulterar i att individerna i en given ACG har ett likartat mönster av sjuklighet och därmed också förväntad resurskonsumtion under ett givet år. ACG-systemet bygger på kliniska observationer där principen har påvisats att personer med 5 eller fler diagnoser tenderar att vara mycket mer resurskrävande än personer med 1-2 diagnoser. Systemet är utvecklat vid Johns Hopkins Universitetet i Baltimore USA och det används inom många hälso- och sjukvårdsorganisationer över hela världen, dels för att beskriva befolkningens sjukdomsbörda och dels för att ersätta vårdgivare för deras insatser. 5. Användning av ACG i andra landsting De landsting som har infört ACG som en del i kapiteringsersättningen är bland annat Dalarna, Registreringen av diagnoser har i flera av landstingen varit bristfällig innan införandet av ACG och särskilt bland andra yrkeskategorier än läkare. Det är en orsak till att flera landsting har valt att inte fördela hela ersättningen enligt ACG. En variant som valts är att bara fördela en mindre andel, till exempel procent av ersättningen enligt ACG under det första året för att öka så småningom till hälften. För att förbättra diagnosregistreringen inom landstingen och för att skapa liknande förutsättningar för alla vårdenheter som deltar i vårdvalet har diagnosskolor genomförts i många landsting i samband med införandet av SID 4(6)

17 ACG som fördelningsmetod. Vilka yrkesgrupper som har deltagit i dessa utbildningar varierar mellan landstingen. I något landsting riktades utbildningarna mot läkare och sjuksköterskor medan ett annat landsting bara hade diagnosskola för läkare, dock finns där planer om att ta med andra yrkesgrupper i ett andra steg. 6. Fördelar/nackdelar/hinder för införande Fördelar med att använda ett ersättningssystem baserat på ACG är bland annat att det skulle kunna bli konkurrens om vårdtunga patienter i och med att vårdcentralerna får ersättning för vad de faktiskt gör. Dagens ersättningssystem bygger på att man får en ersättning per listad person i olika åldersgrupper och det bygger på ett genomsnittligt konsumtionsmönster. Patienter i en viss åldersgrupp kan vara olika vårdtunga och om många vårdtunga patienter listar sig på en särskild vårdcentral så blir kostnaden för den åldersgruppen högre och ersättningen räcker inte för kostnadstäckning. Det kan också upplevas motiverande för vårdcentralerna att bli ersatta för den vårdtyngd som deras listade har och för det arbete de utför. Dagens ersättningssystem uppmuntrar till att lista på så många friska individer som möjligt eftersom de ger samma ersättning som personer som kommer att behöva utnyttja vårdcentralens tjänster. Generellt uppmuntras hälsofrämjande insatser med en kapiteringsersättning. En konsekvens med ACG kan dock vara att ersättningen minskar om det hälsofrämjande arbetet är mycket lyckosamt i och med att vårdtyngden då minskar, vilket skulle kunna innebära ett minskat incitament för förebyggande åtgärder. Den risk som kan uppstå med ACG är att de vårdcentraler som har svårt att få bemanning mm blir sämre på att diagnosregistrera trots att de har många vårdtunga patienter och därför inte blir rätt ersatta. Detta skulle kunna leda till en neråtgående spiral som innebär att dessa vårdcentraler kan få minskade resurser och därmed inte har råd att anställa mer personal och det blir svårt att bryta det negativa mönstret. Utifrån det synsättet skulle det vara mindre påverkbart och därmed bättre med en ersättning som baseras på de listades ålder istället. Ersättningsmodellen inom primärvården idag har en hög acceptans bland vårdcentralernas intressenter. Det skulle kunna leda till svårigheter vid ett införande av ACG om det finns flera intressenter som vill hålla fast vid den gamla modellen. Detta sker troligast på de vårdcentraler som förlorar och det är därför viktigt att kunna förklara vad förändringarna beror på. SID 5(6)

18 I den kritik som riktas mot ACG som ersättningsmodell finns bland annat oron för att systemet kan manipuleras genom att sätta diagnoser som är tyngre än de som behandlas. I ett inledningsskede efter ACG-införande kommer diagnosregistreringen att öka och därmed också vårdtyngden totalt i hela landstinget eftersom vårdcentralerna blir bättre på att registrera diagnoser när det påverkar ersättningsnivån. Efter några år borde nivån stabiliseras och då skulle ACGsystemet istället kunna visa reella förändringar i vårdtyngd. Bedömningen är dock att det är osannolikt att vårdcentralerna manipulerar systemet genom att sätta diagnoser som inte behandlas. En sådan manipulering borde också vara möjlig att upptäcka vid en kontinuerlig uppföljning på vårdcentralsnivå. Dessutom består ACG av kombinationer av diagnoser som bygger på en dold kod i programmet. 7. Förslag på genomförande Den tidsperiod som krävs för att klara ett införande av en ersättningsmodell baserad på ACG kan tidigast vara Ett år får nog anses vara ganska kort tid för att hinna med att utveckla ersättningssystemet med hänsyn till att ACG behöver kompletteras med CNI samt att vårdcentralerna behöver utbildning i hur diagnosregistrering ska göras på bästa sätt. Från och med 2012 bör Regelboken innehålla krav på diagnosregistrering för alla yrkeskategorier. En ny ersättningsmodell skulle kunna införas under Slutsatser och förslag Det finns flera faktorer som påverkar ett eventuellt införande av ACG som bas för ersättningen inom primärvården. Utifrån det tidigare resonemanget har bedömningen gjorts att ett eventuellt införande kan bli akutuell från Asghar Farahani Chef Enheten för Hälsoval Sörmland SID 6(6)

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Bakgrund Beslut att införa ett ACG-baserat ersättningssystem från och med 2014 fattades av HSN 2012-05-08. Det är utgångspunkten i det fortsatta arbetet med utformningen

Läs mer

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system

Läs mer

2010-10-01 1(19) ACG som ersättningssystem inom primärvård. Rapport. Camilla Paananen Therese Persson Kerstin Bertilsson Lars Valter 2010-10-01

2010-10-01 1(19) ACG som ersättningssystem inom primärvård. Rapport. Camilla Paananen Therese Persson Kerstin Bertilsson Lars Valter 2010-10-01 2010-10-01 1(19) Rapport Camilla Paananen Therese Persson Kerstin Bertilsson Lars Valter 2010-10-01 2010-10-01 2(19) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 SAMMANFATTNING... 3 3 BESKRIVNING AV ACG... 4 4 ANVÄNDNING

Läs mer

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Bilaga Ersättning 2017

Bilaga Ersättning 2017 Diarienr1 (10) Bilaga Ersättning 2017 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Bilaga Ersättning 2016

Bilaga Ersättning 2016 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2016 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Bilaga Ersättning 2017

Bilaga Ersättning 2017 Diarienr1 (10) Bilaga Ersättning 2017 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdvalsnätverket 19 september 2012 Rapporten innehåll - Tre delar: - Kartläggning

Läs mer

Bilaga Ersättning 2015

Bilaga Ersättning 2015 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2015 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Asyl och migranthälsa

Asyl och migranthälsa TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Johanna Öjert Ekonomistaben +46155245842 2016-01-12 LS-LED15-1804-2 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsen MÖ TES D A TU M Asyl och migranthälsa

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik

Läs mer

ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN. Peter Lindgren

ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN. Peter Lindgren ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN Peter Lindgren 1 Syfte med rapporten Vilka olika modeller finns? Hur ersätts vården i Sverige idag? Effekter av de olika modellerna Rekommendationer Metod Genomgång av litteraturen

Läs mer

Instruktion för diagnossättning och uttag av ACG (Adjusted Clinikal Groups) i Västmanland

Instruktion för diagnossättning och uttag av ACG (Adjusted Clinikal Groups) i Västmanland 1 (5) Anders Ahlgren Margareta Ehnebom 2012-12-01 1 1 Rör ej!!! Börja skriva på nästa sida... Fel! Bokmärket är inte definierat. (Adjusted Clinikal Groups) i Västmanland 2 (5) 1 Bakgrund ACG är som case-mix

Läs mer

ACG-rapporter i webi. Uppdaterad Region Östergötland

ACG-rapporter i webi. Uppdaterad Region Östergötland ACG-rapporter i webi Uppdaterad 2015-04-14 ACG-rapporter i Webi ACG-rapporter i Webi ACG-rapporter i Webi 1. Dubbelklicka på rapporten 2. Skriv in den period du vill se 3. Klicka på Kör ACG-rapporter i

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

ACG förutsättningar för en nationell insats

ACG förutsättningar för en nationell insats 2014-06-04 Dnr:14/3321 1 (19) Avdelningen för ekonomi och styrning Agneta Rönn Avdelningen för vård och omsorg Olle Olsson ACG förutsättningar för en nationell insats Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Ersättningssystemet inom primärvården

Ersättningssystemet inom primärvården Ersättningssystemet inom primärvården Kerstin Aldstedt, Lena Alsén Melin, Camilla Paananen, Martin Strömstedt, Anna-Karin Woodhouse Löfsved, Anne-Marie Handläggare: Zingmark, Stina Öberg Verksamhet: Ledningsstaben

Läs mer

Erfarenheter från användning av ACG i Västra Götalandsregionen

Erfarenheter från användning av ACG i Västra Götalandsregionen Erfarenheter från användning av ACG i Västra Götalandsregionen ACG Användarforum 2011-01-18 Lars Björkman Analysenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen Vårdvalet i Västra Götaland VG Primärvård Introduktion

Läs mer

Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2012

Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2012 Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2012 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja vårdcentral. Alla aktörer i vårdvalet,

Läs mer

ACG Case-Mix System. Användarmöte 2012. Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se

ACG Case-Mix System. Användarmöte 2012. Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se ACG Case-Mix System Användarmöte 2012 Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se Program 09.30-10.00 Registrering och kaffe 10.00-10.10 Inledning av Andreas Johansson, Ensolution AB 10.10-10.30

Läs mer

17/15 Utbildningsvårdcentral

17/15 Utbildningsvårdcentral Landstingsstyrelsens hälsovalsberedning PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(1) D A T U M D I A R I E N R 2015-11-17 LS-LED15-1366-2 17/15 Utbildningsvårdcentral Diarienummer: LS-LED15-1366 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr

Läs mer

10 Prislista för hälsoval Landstingsstyrelsen beslutar. 1. Hälsovals prislista för 2011 godkänns. Magnus Leivik (M), bilaga 10

10 Prislista för hälsoval Landstingsstyrelsen beslutar. 1. Hälsovals prislista för 2011 godkänns. Magnus Leivik (M), bilaga 10 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2011-01-25 LS-LED10-742 10 Prislista för hälsoval 2011 Landstingsstyrelsen beslutar 1. Hälsovals prislista för 2011 godkänns. Ej deltagande i beslut Magnus

Läs mer

Konsekvenser av budget och ersättningsmodell för hälsovalet 2016

Konsekvenser av budget och ersättningsmodell för hälsovalet 2016 Primärvårdsförvaltning 2015-11-16 Ärendenummer: 2015/00836 Primärvårdsstaben Dokumentnummer: 2015/00836-1 Eva Karlsson Pagels Till Nämnden för primärvård och tandvård Konsekvenser av budget och ersättningsmodell

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-08-31 LS-LED10-446 144 Avsiktsförklaring och överenskommelse mellan länets kommuner och Landstinget Sörmland om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete

Läs mer

ACG-rapporter i Webi. 1 Ledningsstaben, Camilla Paananen

ACG-rapporter i Webi. 1 Ledningsstaben, Camilla Paananen ACG-rapporter i Webi 1 Ledningsstaben, Camilla Paananen 2014-06-24 2 ACG-rapporter i Webi ACG-rapporter i Webi 1. Dubbelklicka på rapporten 2. Skriv in den period du vill se 3. Klicka på Kör 3 ACG-rapporter

Läs mer

Budgetinformation Finansiella förutsättningar hösten 2014

Budgetinformation Finansiella förutsättningar hösten 2014 Budgetinformation Finansiella förutsättningar hösten 2014 Primärvårdsforum 6 november 2014 Ekonomiavdelningen Finansiella mål för långsiktighet och uthållighet Egenfinansiering av investeringar Kräver

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

Bilaga Ersättning 2014

Bilaga Ersättning 2014 Diarienr1 (14) Bilaga Ersättning 2014 Utgångspunkten för ersättningen är att det skall råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Vård på lika villkor - områdesbeskrivningar

Vård på lika villkor - områdesbeskrivningar Vård på lika villkor - områdesbeskrivningar 2014-03-21 Gunnel Gustafsson, gunnel.gustafsson@mdh.se Syftet med områdesbeskrivningarna att ge en jämförbar bild av de kontextuella aspekter som rör verksamheternas

Läs mer

Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor

Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor Adjusted Clinical Groups (ACG) Baserat på kombinationen av de diagnoser som individen åsatts under en period grupperas individerna

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

6.1 Ekonomiska förutsättningar i Primärvårdsprogrammet 2016

6.1 Ekonomiska förutsättningar i Primärvårdsprogrammet 2016 1 (7) 6.1 Ekonomiska förutsättningar i Primärvårdsprogrammet 2016 2 (7) 6.1 Ekonomi 6.1.1 Inledning Detta dokument beskriver uppbyggnad och innehåll i den modell för ekonomisk ersättning som fastslagits

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL 2004-12-07 1 (6) 2005 BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL Ersättningen till primärvården består av flera delar där kapiteringsersättningen är den största (53%, exkl läkemedelsersättning).

Läs mer

Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem

Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem Frågor och svar: Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem Vad är vårt förslag? Vi vill genomföra Vårdval Stockholm för att ge makten till patienten. Idag ges resurser till vårdcentraler utifrån befolkningen

Läs mer

Budgetunderlag Primärvård

Budgetunderlag Primärvård TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Annika Hagstedt Hälso- och sjukvård +46155245753 2016-05-30 PVN16-0126-1 Ä R E N D E G Å N G Primärvårdsnämnden M Ö T E S D A T

Läs mer

47/16 Yttrande över motion - Vård på distans

47/16 Yttrande över motion - Vård på distans Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-28 LS-LED16-0532-4 47/16 Yttrande över motion - Vård på distans Diarienummer: LS-LED16-0532

Läs mer

Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2013

Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2013 Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer i vårdvalet, oavsett

Läs mer

V\lJxC'v D,~B ~ÄIc. A-Al ~ ~'1J VOJ ~ ~ moderaterna 'ClNTr.ItPAATllT FolkpartietUberalerna Krisrdcmokr.!.term. Dalarnas sjukvård sp:ltti

V\lJxC'v D,~B ~ÄIc. A-Al ~ ~'1J VOJ ~ ~ moderaterna 'ClNTr.ItPAATllT FolkpartietUberalerna Krisrdcmokr.!.term. Dalarnas sjukvård sp:ltti ~Il-AGA l-s 1211 fy V\lJxC'v D,~B ~ÄIc. A-Al ~ ~'1J VJ ~ ~ moderaterna 'ClNTr.ItPAATllT FolkpartietUberalerna Krisrdcmokr.!.term. Dalarnas sjukvård sp:ltti Hälsoval Dalarna 10.4 Bemanning och kompetens

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Handlingsplan - Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård

Handlingsplan - Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Gunilla Carlson Kjell Utvecklingsenheten +46155247272 2015-09-22 LS-LED15-0830-2 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T

Läs mer

Motionssvar - Vård på distans

Motionssvar - Vård på distans MOTIONSSVAR SID 1(3) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-10-05 LS-LED16-0532-7 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D

Läs mer

Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.

Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls. - PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-06-15/16 LS-LED10-102 65 Revidering av reglemente för styrning av primärvården Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut Landstingsstyrelsens förslag bifölls. Yrkanden

Läs mer

Etablering av ny vårdcentral i Strängnäs

Etablering av ny vårdcentral i Strängnäs TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Aina Nilsson Gemensamt Division Primärvård +46155247129 2015-10-10 PVN15-0165-1 Ä R E N D E G Å N G Primärvårdsnämnden M Ö T E

Läs mer

Vårdvalets konsekvenser

Vårdvalets konsekvenser Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting

Läs mer

Arbetsutskottets förslag till beslut. Landstingsstyrelsens förslag. 1. Föreliggande förslag till yttrande godkänns.

Arbetsutskottets förslag till beslut. Landstingsstyrelsens förslag. 1. Föreliggande förslag till yttrande godkänns. Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2011-02-08 LS-LED11-768 22 Yttrande över remiss - Länstrafiken Mälardalen. Verksamhetsplan för Västmanlands, Södermanlands och Örebro län 2012-2014

Läs mer

13 Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning.

13 Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning. Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-01-22 LS-LED06-431 13 Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning. Remissvar

Läs mer

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Bo Burström, professor/överläkare Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Avdelningen för socialmedicin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Läs mer

Avtal om samverkan i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 2016-2019

Avtal om samverkan i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 2016-2019 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(4) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-10-13 LS-LED15-1304-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Direktiv för utredning av och förberedelse för införande av vårdval i Landstinget i Jönköpings län

Direktiv för utredning av och förberedelse för införande av vårdval i Landstinget i Jönköpings län 1(5) Landstingets kansli Hälso- och sjukvårdsavdelning Mats Bojestig Landstingsstyrelsen Direktiv för utredning av och förberedelse för införande av vårdval i Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Planeringsdelegationen

Läs mer

FÖRSLAG. Nämndens för habilitering och hjälpmedel beslut

FÖRSLAG. Nämndens för habilitering och hjälpmedel beslut Nämnden för habilitering och hjälpmedel FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-13 HH-HOH11-082 LS-LED10-723 24 Yttrande över motionen om att ge nämnden för habilitering och hjälpmedel uppdraget att snarast ta

Läs mer

Uppföljningsrapport. Ersättningssystemet inom primärvården i Östergötland

Uppföljningsrapport. Ersättningssystemet inom primärvården i Östergötland Uppföljningsrapport 1(19) Uppföljningsrapport Ersättningssystemet inom primärvården i Östergötland Arbetsgrupp: Kerstin Aldstedt Lena Alsén Melin Camilla Paananen Martin Strömstedt Anna-Karin Woodhouse

Läs mer

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdanalys har sedan myndigheten bildades 2011 studerat effekterna av vårdval 2 Dagens agenda 1. Några allmänna

Läs mer

Arbetsutskottets förslag till beslut

Arbetsutskottets förslag till beslut Primärvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2013-04-18 PVN-HSF13-029 4 Budget- och planeringsunderlag 2014 2016 för Primärvården Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Primärvårdsnämnden godkänner

Läs mer

VG PRIMÄRVÅRD I FÖRHÅLLANDE TILL RIKSREVISIONENS RAPPORT PRIMÄRVÅRDENS STYRNING EFTER BEHOV ELLER EFTERFRÅGAN?

VG PRIMÄRVÅRD I FÖRHÅLLANDE TILL RIKSREVISIONENS RAPPORT PRIMÄRVÅRDENS STYRNING EFTER BEHOV ELLER EFTERFRÅGAN? VG PRIMÄRVÅRD I FÖRHÅLLANDE TILL RIKSREVISIONENS RAPPORT PRIMÄRVÅRDENS STYRNING EFTER BEHOV ELLER EFTERFRÅGAN? Hälso- och sjukvårdsavdelningen: Vårdvalsenheten/Område Uppföljning och Analys VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

Läs mer

Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015

Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef Landstingsstyrelsen Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 År 2010 infördes Lagen om Valfrihet

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-09-03 LS-LED13-484-3 114/13 Förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom

Läs mer

Hälsoval Kalmar län. Ersättning för vården 2016. Diarienummer: LS150732 Datum: 151214

Hälsoval Kalmar län. Ersättning för vården 2016. Diarienummer: LS150732 Datum: 151214 Hälsoval Kalmar län Ersättning för vården 2016 Diarienummer: LS150732 Datum: 151214 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Ersättningsmodell Hälsoval 2016 3 Vårdpeng 4 Listning 4 Adjusted

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Hälsoval Jämtlands län

Hälsoval Jämtlands län Hälsoval Jämtlands län - ökar patientens valfrihet och inflytande i vården Varför hälsoval? Obligatoriskt för landstingen att från och med 2010 införa valfrihetssystem (vårdval) i primärvården. Lagen om

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Mätvärden donationsverksamhet

Mätvärden donationsverksamhet TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-10-16 LS-LED15-1306-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson, utvecklingssamordnare 2012-11-16 Underlag för tjänsteutlåtande Svar på återremiss - Motion Vårdval även för barnhabilitering Sammanfattning

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-06-09 LS-LED09-356 96 Omskärelse av pojkar på icke medicinska grunder Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen beslutar att fr.o.m. 2009-10-01

Läs mer

Motionssvar - Ökad valfrihet inom slutenvården inom EU och Sverige

Motionssvar - Ökad valfrihet inom slutenvården inom EU och Sverige MOTIONSSVAR SID 1(4) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-03-21 LS-LED15-1643-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D

Läs mer

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Effekter av valfrihet Befolkningen vill välja vårdenhet/mottagning en majoritet anser

Läs mer

Arbetsutskottets förslag till beslut. Landstingsstyrelsens beslut. 2. Avtalet med Unilabs AB sägs upp.

Arbetsutskottets förslag till beslut. Landstingsstyrelsens beslut. 2. Avtalet med Unilabs AB sägs upp. Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL D A T U M D I A R I E N R 2011-05-17 LS-LED11-233 LS-LED11-415 92 Upphandling av tjänster inom laboratoriemedicin Arbetsutskottets förslag till beslut Landstingsstyrelsens

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:13 av Lena-Maj Anding m.fl. (mp) om fysisk aktivitet på recept, FaR Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-09-25 LS-LED05-278 85 Gåva till personal och patienter, Kullbergska sjukhuset Landstingsstyrelsens beslut 1. En vinterträdgård byggs på Kullbergska sjukhuset

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Datum 2017-04-03 1 (8) Utredning - Initiativärende En möjlighet att förbättra tillgängligheten till primärvård för boende i Staffanstorp Inledning

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Primärvården som koordinator för de mest sjuka äldre

Primärvården som koordinator för de mest sjuka äldre Primärvården som koordinator för de mest sjuka äldre implikationer för mål och indikatorer Anders Anell 150 & Primärvården som koordinator för de mest sjuka äldre Innehåll Sammanfattning 152 Inledning

Läs mer

Förförande jämförelser

Förförande jämförelser Förförande jämförelser sambandet mellan vårdcentralers kvalitet och nivåerna av undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar på sjukhus inom 1 till 30 dagar bland patienter 65 år eller äldre i

Läs mer

Ersättningsmodeller i Primärvården

Ersättningsmodeller i Primärvården Skapat den Senast ändrad den Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2010-04-06 2010-06-106 Utredning 2.0 Per Malmquist Sara Pettersson Ersättningsmodeller i Primärvården VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks

Läs mer

Samverkansavtal mellan Landstinget Sörmland och Landstinget i Östergötland avseende listning över länsgräns

Samverkansavtal mellan Landstinget Sörmland och Landstinget i Östergötland avseende listning över länsgräns Listning över länsgräns LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND LANDSTINGET SÖRMLAND Diarienummer LiÖ: LiÖ 2014-216 Diarienummer DLL: LS-LED14-330 Samverkansavtal mellan Landstinget Sörmland och Landstinget i Östergötland

Läs mer

Verksamhets- berättelse 2007

Verksamhets- berättelse 2007 Verksamhets- berättelse 2007 Hälso- och sjukvårdsnämndens Utskott för privata vårdgivare Februari 2008 Verksamhetsberättelse Utskottet för privata vårdgivare Verksamhetsberättelse 2007 Utskottet för privata

Läs mer

Lund University / School of Economics and Management

Lund University / School of Economics and Management Vad gör primärvården för äldre med komplexa behov? Arbetssätt och samverkan vid åtta mottagningar i Region Skåne samt implikationer för landsting och kommuner. Anders Anell & Anna H Glenngård Anell A

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

FÖRSLAG. 201 Avgiftsfritt HPV-vaccin för flickor år. 2. Vaccineringen ska vara avgiftsfri. Landstingsstyrelsen beslutar för egen del

FÖRSLAG. 201 Avgiftsfritt HPV-vaccin för flickor år. 2. Vaccineringen ska vara avgiftsfri. Landstingsstyrelsen beslutar för egen del Landstingsstyrelsen FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-11-02 LS-LED10-576 201 Avgiftsfritt HPV-vaccin för flickor 13-17 år Landstingsstyrelsens förslag till Landstingsfullmäktige 1. Landstingsfullmäktige beslutar

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Indata- och tabellspecifikation ACG Case-Mix System

Indata- och tabellspecifikation ACG Case-Mix System Indata- och tabellspecifikation ACG Case-Mix System Författare Andreas Johansson, Ensolution AB E-post andreas.johansson@ensolution.se Mobil 0709 90 00 30 Version 1.1 Datum 2009-10-18 INLEDNING Detta dokument

Läs mer

Dialogmöten 12-13 maj

Dialogmöten 12-13 maj Dialogmöten 12-13 maj Maria Westerman Magnus Thureson Sten Skelander Robert Hill 2011-06-15 1 Dagordning Aktuellt Handboken 2012 Uppföljning av sjukgymnastik Övriga frågor 2011-06-15 2 Aktuellt Kommunalisering

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning (Ds 2010:42)

Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning (Ds 2010:42) 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och upphandling Handläggare: Viktoria Skog Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls. Peter Linnstrand (V) yttrade sig.

Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls. Peter Linnstrand (V) yttrade sig. - PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-03-09 LS-LED07-558 23 Årsredovisning med funktionshinder. Motionssvar Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut Landstingsstyrelsens förslag bifölls. Yttrande Peter

Läs mer

30/16 Yttrande över motion - Vi behöver fler seniormottagningar

30/16 Yttrande över motion - Vi behöver fler seniormottagningar Primärvårdsnämnd PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-12-07 PVN16-0213-2 30/16 Yttrande över motion - Vi behöver fler seniormottagningar Diarienummer: PVN16-0213 Behandlat av Mötesdatum

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Mål för arbetet med sociala investeringar

Mål för arbetet med sociala investeringar TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Åsa Ranung Folkhälsocentrum +46155245843 2014-02-20 HBN14-004-1 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden M Ö T E S D A T U M Mål

Läs mer

Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22

Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 1 1 Bakgrund... 3 2 Ny ersättningsmodell... 3 3 Ersättning... 4 3.1 Fördelning...4 4 Generell ersättning... 4 4.1 Vårdpeng...4 4.1.1

Läs mer