Mina första 10 år med datorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mina första 10 år med datorer 1973-1983"

Transkript

1 Mina första 10 år med datorer Jag är född och uppväxt i byn Knaften i Södra Lappland. Barndomen dominerades av att skulle något hända i fråga om lekar och leksaker fick vi barn hitta på själva när vi inte lydigt arbetade med gårdens sysslor. Far skötte skogsbruket och bröt ny åkermark att få större höskördar. Mor skötte hemmet och ladugården med 6 kor, en häst och ibland får och höns. Min far sålde även brandförsäkringar samt var kommunalfullmäktigeledamot för Bondeförbundet-Centern. Byskolan tog sin tid för oss barn. Vi var sex syskon 5 pojkar och en flicka. Vi blev ganska duktiga på att sysselsätta oss själva tycker jag. Tidigt tillverkade vi enkla leksaker i trä; bilar för jordslänten där vi gjort vägar och tunnlar, vidare leksaksgrävmaskiner, djupbrunnsborrmaskiner, traktorer med schaktblad av kaffeburksplåt, lastbilar, metspön mm förutom kojor och saker för gemensamma lekar; stav- och höjdhoppställningar, kastspjut, fotbollsmål osv. Vi barn fick oftast själva försöka reparera våra cyklar; punktering, glapp i navet, spänna ekrar, anpassa sadel och styre, fixa cykellyset. Järntråd från elstängslet tillsammans med hovtång var bra skruversättare när stänkskärmarna satt lösa. De vuxna hade på somrarna oftast nog med att sköta det lilla jordbruket och djuren. Så småningom hade jag ett så pass förtroende för min egen förmåga att jag började snegla på att bygga elektroniska apparater; kortvågsradio, grammofonförstärkare, enrörs piratradiosändare med ritning från Clas Ohlsons. Den mystiska Radiogubben hade blivit begriplig. Lödverktygen en gammal kopparlödkolv som hettades upp i vedeldade pannan i källaren varefter vi (min 3 år äldre bror och jag) sprang upp med den till vinden där vi hade vår uppfinnarverkstad i en långsmal garderob. För att klippa och skala trådar lånade vi pappas hovtång. FRITIDSINTRESSE Redan som liten grabb kände jag att musik var behagligt för mig. Senare i livet har jag bestämt mig för att det berodde på att min mor spelade både tramporgel och gitarr och att hennes toner gett mig den känslan. Även pappa spelade (fiol) och alla mina syskon spelade olika instrument men bara som amatörer och då mest i pingstkyrkan i byn eller för egna nöjet hemma. När jag var 9 kom en gitarrist till by som även var reseevangelist. Han väckte intresset för gitarr hos mig. Han spelade nämligen melodislingor ibland. Torsten Ringbäck hette han och ordnade gitarrkurser men jag fick inte gå. Då tyckte min moster Hildur att hon skulle lära mig lika bra som den där gitarrspelarn. Hon lärde mig 3 grepp och efter det var jag kompetent nog för att börja vara med i pingstkapellets strängmusik men bara om de inte fanns med F- dur ackord i sångerna. Det visade sig att jag hade mer talang än de som gick gitarrkursen och var faktiskt duktigare än dom på kortare tid. En av dem ringde mig och ville att jag skulle stämma gitarren åt henne. Problemet var att de hade inget annat instrument i hemmet hos dem så jag tog ett E på tramporgeln och sprang över gnolande på den tonen och var tvungen att prata i E med dem för att inte tappa bort den. Jag stämde E-strängen till E och de andra strängarna på gehör. Jag hade bra tonminne, som man säger. I folkskolan i byn räknades inte musikalisk begåvning som något. Inte heller teckning och idrott. I de ämnena var jag bra. Under gymnasietiden tog jag lektioner i gitarrspel av pedagogen Sven-Gunnar Lagerkvist.

2 Han var utbildat på Ackis i Stockholm och spelat med kändisar och han spelade även jazz förutom klassiskt. Jag lärde mig spela klassisk musik efter noter och nådde fram till Tarregas Tremoloetyd. SKOLAN Jag gick i byskolan som hade klasserna 1-7. Skolgången upplevde jag som en pina. Kände mig aldrig naturlig särskilt som lärarna fordrade att vi barn skulle ha ett vårdat och fint språk. Dialekt dög inte. Därför satt vi mest tysta och svarade knappt på tilltal och då med enstaka ord. Jag brukar säga att jag blev mogen för det extrema påhitt som heter skolan vid 23 års ålder, då jag började gymnasiet. En gång när jag var 11 år skulle jag berätta för klassen om hur det gick till när min kompis bröt armen. Då glömde jag språkvården och pratade ivrigt och lätt på mitt modersmål ända tills hela klassen fnissade åt mina ordval. Då blev jag tvärtyst och kunde inte fortsätta. Just då hade vi ändå en mer modern fröken som inte genast rättade mig. Efter sjätte klass i folkskolan sökte vi alla in till realskolan i Lycksele. När jag sträckte fram min ansökan skrattade läraren ut mig inför klassen och sa ska du söka varefter han sköt tillbaka papperet. Den läraren var sadist tror jag. Ofta hade han sin militära skyddshund i klassrummet som han befallde vakta oss. En gång demonstrerade han hundkäftarnas styrka genom att låta schäfern klippa träpekpinnen med sitt morrande gap.träflisorna yrde, varpå han skickade hunden i mellan bänkraderna. Gissa om vi satt som ljus. (Stenberg hette läraren). Min far tog naturligtvis kontakt med läraren och frågade vad som var meningen och då tog han emot mina papper. Men jag hade alldeles för låga poäng för att bli antagen. Efter sjunde klass försökte jag igen men kom inte in då heller. Nu blev frågan för mina föräldrar vad jag skulle skaffa för yrke. Själv hade jag ingen aning. En dag kom pappa hem glad i hågen och sa att jag skulle få bli lärling hos en målarmästare i Lycksele. Då blev mamma ursinnig och sa att jag inte skulle bli målare utan han ska studera och så blev det. Pappa som förstått att jag haft usla lärare ordnade så att jag fick gå om 7:e klass en gång till. Nu hade sjundeklassarna fyttat till grannbyn Vägsele och vi från Knaften åkte skolskjuts dit. Läraren där var av en helt annan sort än jag haft tidigare och fick rejält mycket bättre betyg så att jag kom in på realskolan. Dessvärre var jag ganska skoltrött, fast det sa man inte på den tiden. Jag gick treåriga istället för fyraåriga och på så sätt kom jag ikapp min ålder lite. Efter realexamen var det ju meningen att jag skulle fortsätta in på gymnasiet och s.a.s. bli något, lärare kanske. Mina betyg var lite under medel och det räckte inte för gymnasiet. En morgon var inte pappa först upp ur sängen, han var stel och blå, hjärtat hade gett upp. Det hände under min sista termin på realskolan och nu blev det kris, sorg och oro hemma. Vi var tre syskon som fortfarande bodde hemma men bara jag saknade inkomst. Åtminstone jag och mor skulle leva på hennes magra änkepension. Vi sålde korna för det var otänkbart att ha dem kvar, dessutom fick vi avvecklingsstöd, 200 kr per ko tror jag att det var. Jag var 17 år och mor sörjde förfärligt sin man och försörjare. Jag kom långsamt på någorlunda rätt köl igen och sommaren efteråt fick jag en avlönad kurs på AMS (tack för det regeringen). Det var en ritbiträdeskurs, maskinritning. Jag stortrivdes med att få rita, på riktigt ritbord och med

3 superbra lärare och fick med beröm godkänt i alla ämnen (Minns inte efternamnet men han kan ha hetat Harald Wigerth, civilingenjör). LUMPEN I januari rykte jag in i lumpen på F21 i Luleå, som markstridspersonal. Det varade ett år och jag blev korpral innan muck vilket kändes bra i kroppen. Fick högsta betyg. Året därpå stod jag där utan försörjning (utom min snälla mamma förstås) men kände mig lite mer kavat. Min näst äldsta bror Bo hade köpt en bilverkstad och där kunde jag fördriva tiden tills något jobb eller annat dök upp. Jag skötte ibland bokföringen och fick skruva ibland eller göra ärenden. Jag fick här träning i att prata i telefon, beställde reservdelar. Jag hade dessförinnan haft väldiga besvär med att prata i telefon med obekanta människor blyg och inte särskilt talför. SKOLA IGEN Nu ändrades plötsligt tillvaron igen och ännu en gång pga. regeringen. De hade nämligen öppnat gymnasiet även för vuxna. Men jag kom inte in på mina låga poäng. Då såg jag en annons om kvällsgymnasium och jag började läsa svenska, matematik och samhällskunskap. Vi var omkring 30 deltagare i varje kurs men ganska snart var vi bara 10 kvar. På mattekursen hade vi en lärare som var självlärd magister. Han högläste ur kursboken hur matematikens regler var utan pedagogiska krusiduller. För mig fungerade hans lektioner men allt fler slutade och den tredje och sista terminen var vi bara 3 kvar. Vi höll ut och jag klarade studentexamen i både svenska och matematik. Samhällskunskapen hade jag hoppat av långt tidigare. På betygen från kvällskurserna kom jag så in på daggymnasiets 4-åriga tekniska linje. Jag skulle bli ingenjör! Nu var skolgången lätt. Jag tog ingenjörsexamen med betyg klart över snittet, närmare 4. Jag var då 26 år gammal. Fortfarande inget arbete. Min bror Börje hade köpt en sågverksrörelse av mindre format oh jag började där. Efter ett halvår klämde jag foten mellan två timmerstockar och måste gipsa. Strax innan hade jag av Stig Sjöberg fått tips om jobb på Huddinge Sjukhus som kontrollrumstekniker. Jag sökte detta och fick det. Det jag nu skriver om datorer handlar mest om mina egna subjektiva erfarenheter från tiden med minidatorer på Huddinge Sjukhus driftcentral i hus C1 plan 5. ANALOGIMASKIN 1972 Att jag utbildade mig till teleingenjör var naturligt. Jag skulle kan lika gärna ha blivit konstruktör, grafiker eller designer (kanske musiker, fotograf eller konstnär) som driftingenjör med tanke på hur jag skulle komma att använda mina intressen för teknik och som mina fritidsintressen blev. I gymnasieskolans 4e årskurs i Umeå fick vi se en s.k. analogimaskin, vilket var första gången jag såg något som kunde kallas datamaskin. Den var stor som en stor resväska och klarblå. Den ena av de två större sidorna av den upprättstående apparaten var försedd med ett antal lampor bakom röda linser. De visade resultatet av de operationer den kunde utföra och som programmerats via ett antal ljudligt klickande förkromade mässingsomkopplare. Om jag

4 inte minns fel hade den tillverkats av entusiastiska lärare eller var det av den begåvade vaktmästaren (?) som då fanns på Dragonskolan. Jag förstod inte alls vidden av det teknikembryo som jag fick en glimt av. Dessutom klingade ordet analogimaskin fel om något som jag uppfattat skulle vara digitalt. Riktiga datamaskiner var nog bra på att styra rymdraketer men inget som jag behövde lära mig, trodde jag. Datorer skulle ändå bli min vardag resten av livet. FÖRSTA ARBETSPLATS 1973 Min första och enda arbetsplats som ingenjör blev driftcentralen på Huddinge sjukhus. Driftcentralen (som designats av Stig Sjöberg som blev min chef under många år) låg, som nu (2007), vid huvudentrén. Den var inrymd i ett rum på omkring 90 kvadratmeter. Golvet var belagt med gråa linoleumplattor som harmonierade med väggarnas mellanblåa ton. En rad med 9 st. 2 m höga sammanfogade plåtskåp var fastskruvade i betonggolvet och delade rummet i två delar, kontrollrum och kontorsdel. Kontoret nådde man via en blott meterbred passage mellan skåpen och ytterväggen. Kontrollrummet tog upp omkring 70 % av lokalen. På 2 meters håll från raden med plåtskåp, som visade sig vara en 5 x 2 meter stor manövertavla, fanns en golvfast manöverpulpet gjord av gråmålad plåt och spånskivor fanerade i bok. Den var 2,5 meter lång och rak men ändå ergonomiskt utformad för att man lätt skulle kunna se och nå grupperna mätinstrument och tryckknappar som fanns där (se bild). Vid pulpeten satt drifthavande, på en hårdplastkarmad, snurrbar kontorsstol av kromat stål, klädd med stoppat mörkblått grovt tyg i ryggstöd och sits. Den var hjulförsedd så att man kunde flytta sig mellan utrustningen utan att besvär. Bakom drifthavande stod mot väggen ytterligare 5 plåtskåp med 20 cm mindre djup än de för tavlan. Ett par meter till vänster om dessa fanns 3 plåtskåp av den djupare modellen. De var riktade vinkelrät ut från väggen och sköt ut 2 meter in i rummet. Det såg lite underligt ut och upptog onödigt stor golvyta. Jag anmärkte på att det var ganska hög bullernivå! Blivande chefen sa att det kom från fläktarna som kylde elektroniken i skåpen och från processdatorns hårddisk. Hårddisk? Intill gaveln av gruppen på tre skåp stod en grå skrivmaskinsliknande maskin med papper på rulle. Jag fick veta att det var en Teletype ASR33 och var konsolmaskinen? till datorn. ASR stod för Automatic Send Recieve.

5 I förlängningen av pulpeten mot fönstret var ett bord på vilket stod tre andra tangentbordsförsedda maskiner. En av dem smattrade med ett snärtigt ljud på grårandigt sk. traktormatat papper, det var larmskrivaren en IBM Selectric Typewriter sv. kulskrivare. Den är försedd med interface? för att skriva tecken från en dator, upplystes jag om. T.v. om denna tronade en större skrivare som hette Teletype även den men med tillägget KSR35 där KSR betydde Keyboard Send Recieve?. Den hade ett lock som gick att fälla upp. Någon tryckte in knappar på lockets sidor och öppnade det. Jag gapade över vad jag såg. IBM-skrivaren jag nyss hade sett snurrade elegant fram rätt bokstav på sin golfbollstora skrivkula som den också slog an mot papperet. På KSR35 löpte de enskilda skrivtecknen i en rektangulär modul och en liten stålpicka slog till rätt bokstav i precis rätt ögonblick när teckenmodulen flyttats till exakt position på raden. Det komplicerade maskineriet med reläer, motor, plåtlameller och fjädrar surrade och rasslade. Teckenmodulen for upp, ner och framåt för att positionera aktuell bokstav på skrivraden med den i sanning förbluffande hastigheten tio tecken per sekund SZ08 DS skrev den. Nu kom det störning i bäddcentralen sa drifthavande och knappade siffrorna på en grå snabbtelefon med lur, av märket LM Eriksson, som stod bredvid den vanliga telefonen på pulpeten. Snabben svarade med 5 korta tonstötar. Inom 5 minuter kom en röst på snabben Kedjan sa den. Störning i åttan replikerade drifthavande och därmed var samtalet över.

6 Det häpnadsväckande med KSR35 var att skrivhuvudets exakta rörelser var frambringade av en obegripligt koordinerad mekanik driven av en synkronmotor. Själva avkodningen av datorns elektriska ettor och nollor var alltså elektromekanisk! Elektriska reläer styrde vilken del av mekaniken som skulle röra sig och hur mycket. För den oerfarne var det ett nöje att se skrivaren i arbete. Teletype KSR 35 Längst ut på vänsterkanten av skrivarbordsförlängningen stod ännu en Teletype ASR33. -Det är skrivaren för systemlarm? Den hade också ett lock som kunde öppnas, ett gräddfärgat plastlock. Dess mekanik var betydligt beskedligare än sin storebrors. På den satt skrivtecknen på en liten cylinder som snurrades och placerades i rätt läge innan en gummiklädd liten hammare drämde till den. Alla skrivarna hade ett gemensamt och det var att de krävde färgband. IBM-skrivaren hade ett med två färger, rött och svart, som datorn kunde styra att växla mellan. Röda texter för akuta fel och svart när sådant som åtgärdas vid lämpligt tillfälle planerbart arbete. Bakom kontorsdelen, som bestod av några hyllor, ett skrivbord och kontorsstol för chefen, fanns ytterligare två mindre rum, ett fikarum som också var jourrum samt ett rum för ritningar. I fikarummet fanns en enkel soffa (som även tjänade som säng) med mörkblå träskiva i botten samt en sitt-/liggdyna och ett ryggstöd, båda av homogen skumplast med mörkblått tyg och blixtlås. Intill fanns en hurts av röd plast för veckotidningar. Mitt på golvet ett lågt bord och några stolar av kromat stål med röd stoppad galon i sitsen. En vit kaffebryggare av plast med tratt för Melittafilter stod på en vit perstorpsskiva intill en liten diskbänk. Det fanns kvar en skvätt kaffe. Ovanför fanns dubbla köksskåp i vitt. Väggarna var målade i mintgrön färg. Den sades vara lugnande. I hörnet mittemot soffan stod på ett svart stålstativ en färgteveapparat av märket Luxor. Den var i teakfanér. I det lilla rummet för ritningar stod två hurtsar av trä med vardera 12 st. utdragbara grunda trälådor med masonitbotten för papperskopior i storlek upp till förlängda A1-or. Det är vi som ska sköta om att rita in ändringar, sa blivande chefen och stängde den kärvande lådan han nyss dragit ut för att visa dess innehåll. Härifrån kunde man komma till WCn

7 men ingen dusch fanns. Men var är datorn? Jag visades på en rektangulär sak inmonterad i mitten av det närmsta skåpet, av de tre som stod rakt ut i rummet. Chefen öppnade glasdörren som fanns framför datamaskinen och pekade. Jag såg datorns framsida inramad med ljusgrå PDP8e. Ovan datorn och nedan skivminnet DF32 Hard disc Unit. ram av hårdplast. Fronten var slät och av svartfärgat glas med fält i rostbrunt och orange. Nertill stack fyra grupper omkopplare om tre ut; tre gula, tre orange osv. - tillsammans alltså tolv samt några omkopplare till. Ovanför dessa några glödlampor i rad bakom en glasskiva. De lyste med olika intensitet. Ibland bröts det snabba och regelbundna blinket med att några av dem lyste upp ett kort ögonblick. En nyckel stack ut till vänster, POWER hann jag läsa. - Det är en PDP8, en minidator? Chefen drog ut hela datorn som var fäst på skenor och gläntade på dess svarta lock så att jag kunde se raden med kretskort. Två decimeterstora fläktar kylde dess elektronik. Han stängde och sköt med en del krångel in processdatorn till sin plats igen. Här bakom sitter hårddisken, sa han. Den var placerad inne i samma skåp som datorn men alldeles ovanför. Vi gick runt till baksidan och chefen öppnade närmaste gråa plåtdörr och visade mig hårddisken. Själva skivan fanns dold under ett svart kvadratiskt plasthölje som bars upp av fyra cylindriska metallben, ett i varje hörn och med gummidämpare nertill. I centrum sågs motorn vars axel man förstod var fäst vid skivminnet. Hela konstruktionen såg gedigen men hemlighetsfull ut och där lyste en röd lampa. DISC MOTOR och MAINT ONLY kunde jag läsa på chassit. FUSE stod det i vitt på en svart plastknapp. Den kan lagra 32 kilobyte. Du kommer att få lära dig mer om hur den fungerar efterhand, sa chefen. Redan vid mitt anställningsbesök fick jag veta att jag skulle få jobba med en dator. Men det fanns en minidator till som jag skulle hantera. Båda skulle jag bli expert på. Med dagens mått förstår man nog inte att den kallades för minidator men den var en utveckling från rumsstora datamaskiner. ARBETSPLATSEN HUDDINGE SJUKHUS Huddinge sjukhus började projekteras under och nu skulle modernaste teknik användas även inom fastighetsdriften. Sjukhuset skulle ha en central teknisk driftövervakningscentral, den placerades i centralblocket i huvudentrén på plan 5. Driftcentralen var då och är ännu 2007 bemannad dygnet runt

8 TEKNIKEN SOM SKULLE ÖVERVAKAS Viktigaste uppgiften för personalen var att kunna förstå och hantera sjukhusets interna kraftförsörjning. Driftläggningen kunde avläsas på en stor grå manövertavla som delade rummet i två delar. Både kraftbrytare och mätpunkter fanns på den direkt åtkomliga i driftcentralen. Den inkluderade även reservkraftanläggningen vilken skulle provköras första torsdagen varje månad, vilket görs än idag Därnäst kom att hjälpa människor ur hissar som stannat, möta brandkårspersonal vid brandlarm samt avhjälpa fel/vidareförmedla larm om fel på allmäntekniska objekt (ventilation, kyla, frysar, rulltrappor, hissa, interna transportörer mm.) till sjukhusets verkstad. Därutöver skulle personalen hålla själva driftövervakningssystemet i trim samt vid behov ansluta nya övervakningsobjekt eller koppla ur objekt som tagits ur drift. Anläggningen övervakade då omkring 2000 objekt. Det förutsatte att personalen var intresserade av att arbeta över ett brett område. Vi skulle visa en god telefonkultur, kunna hantera ett strömavbrott på ett säkert sätt förstå samt felsöka på och reparera själva driftövervakningsanläggningen. Det visade sig att det fungerade bäst om vi delade upp ansvaret. De som utbildat sig inom elektronik lade sig vinn om att behärska sitt teknikområde medan starkströmmarna tog sitt men alla skulle vi klara en reservkraftsituation (vi var bara 4 personer i början). VÅR MÄRKVÄRDIGA DATOR SKULLE VISAS FÖR ALLMÄNHETEN Datamaskinen i vårt kontrollrum (driftdatorn) betraktades av dåvarande sjukhusdirektören N- O Vitting som en så pass märkvärdig maskin att han, varje morgon vid åttatiden som vi glömt att dra isär gardinerna från fönstren som vätte mot entréhallen, knackade på och påminde oss om detta. Vi ursäktade oss och gjorde honom till viljes men efter kl. 17 drog vi snabbt till dem igen för att få det lite mer privat. (Några år senare byggdes fönstren för.) Datamaskinen var således monterad i ett 2 m högt grått plåtskåp med en glasdörr i fronten som var vänd mot entrén för att kunna ses av förbipasserande besökare och patienter. Den märkvärdiga datamaskinen var en minidator av fabrikat Digital EQ modell PDP8/e. Den var den första serieproducerade minidatorn sades det. Vad som gjorde den mystisk och fantasieggande var dess blinkande frontpanel. Datorn finns kvar än idag men ur drift. PDP8ans frontpanel var i storlek 25 x 48 cm och bakom en slät plexiglaspanel som var helsvart med rektangulära fält i gult och orange, flammade 2 rader med 12 lampor vardera. De visade i realtid datorns aktuella minnesadress och dess innehåll. Det var detta som skilde en dator från vanlig elektronik, den gjorde ett synbart, märkvärdig och nästan levande intryck på oinvigda. Och den kunde programmeras för olika uppgifter. Under de 12 lamporna fanns 21 omkopplare för att bl.a. starta och stoppa minidatorn och särskilt vid drifttagning av nya program kontrollera i olika register vad som hänt. VAD GJORDE DRIFTDATORN? PDP8an var ansluten till ett larmöverföringssystem från ASEA, SINDAC 700. Detta system bestod av en central kontrollstation och 6 understationer. Till understationerna var olika objekt anslutna med trådpar för att signalera larmtillstånd, avge mätvärden eller för att utföra order från kontrollrummet. Stationerna stod i förbindelse med kontrollstationen via ett eget koaxialkabelnät och datatelegram utväxlades med skrythastigheten 1200 Baud. Systemet var ett avfrågningssystem. Kontrollstationen begärde cykliskt in larm och mätvärden från

9 understationerna. Alla dessa in-/utsignaler passerade via en databus (3 breda grå bandkablar) också datorn utom de för el-kraftnätet som kommunicerade direkt mellan kontrollstation och understation, det ansågs vara mer tillförlitligt så. Dataprogrammet var skrivet för Huddinge Sjukhus och bara denna uppgift och anropade olika rutiner för att hantera olika skeenden på förutbestämt sätt. Datorn saknade operativsystem. Smärre omprogrammeringar (några få rader) gjordes direkt med hjälp av de 21 omkopplarna på datorpanelen och dokumenterades för hand i programlistorna. Större ändringar krävde att man stansade hålkort och begärde kompileringsstöd hos dåvarande ASEA i Västerås. Man kunde också via en Teletype och ett visst debugging-program se och ändra minnesinnehåll - instruktioner/data -ON-LINE vilket man inte gjorde utan vidare med tanke på de besynnerligheter som kunde ske om man gjorde misstag. Fick man programmet att gå i andra adresser kunde det endera stanna eller hamna i evihetsloop. Man ville ogärna riskera att behöva läsa om programremsorna, vilket tog tid. KONTROLLSTATIONENS SAMSPEL MED DATORN När Kontrollstationen tog emot larm från en Understation meddelade den datorn om detta genom att sätta ett hårdvarukodat avbrottsnummer. Datorns kontrollprogram startade då en subrutin som läste in avbrottsnumret och telegrammet från Kontrollstationen samt kunde nu dels avgöra varifrån anropet kom och presentera larmet för drifthavande personal. Datorn tände en summalarmslampa på en stor kontrolltavla på golvet (Den visade en översiktsbild av HS, i blickfånget från kontrollrummets manöverpulpet där kontrollrumsteknikern satt.) och skrev ut larmet i klartext. Textsträngarna lagrades på hårddiskarna och sattes ihop till en korrekt beskrivning (larmtext) av händelsen. Utskriften skedde på en IBM kulskrivare som hade färgband med två kulörer, rött och svart. Rött för viktiga larm svart för övriga. Den uppdelningen upplevdes vara fullt tillräcklig. En typisk larmtext var uppdelad i: KLOCKSLAG, HUS, APPARATBETECKNING och BESKRIVANDE TEXT. T.ex C1 EC11095 TAKFLÄKT UR FUNKTION. (TC11095 berättade för oss följande: T=takfläkt,C11 = hus C1.1 och 095 att den betjänade plan 0 till 9 och var 5:e fläkten i den zonen.) Texterna lagrads gruppvis så att alla husnamn fanns inom en viss adress på skivan och apparatnamn inom ett annat spann liksom de beskrivande texterna. Det gällde alltså vid tillägg av larm i systemet att komponera larmtexterna från den givna repertoaren. När ett nytt hus byggdes lade jag till husets namn i slutet av den reserverade arean för hus och ökade på slutadressen för sista platsen i arean. (Det gällde ju att se till at den nya hittades och att begränsa sökningen till rätt textavsnitt.) Det hände att den från början reserverade minnesarean inte rymde fler texter. En nytillkommen beskrivande text för ett nytt larm skulle kunna hamna inne på en area reserverad för en annan textgrupp, vilket naturligtvis inte fick ske. Datorn hade ju ingen databas i modern mening. Det gällde alltså som programmerare att själv kunna avgöra om minnesområdet räckte till för en ny textsträng. Att titta i program och datalistorna hjälpte inte alltid eftersom de bara tog upp använda adresser. Och att söka rätt på slutord för varje textavsnitt kunde vara mödosamt. Man lärde sig istället att kontrollera med debuggern. Eftersom alla minnesceller på skivan från början var ettställde fick man svar 7777 (oktalt) överallt där inga nya data fanns. Jag beräknade behovet av minne och stegade fram adress efter adress. Fick jag svaret 7777 hela tiden fram till den beräknade sista adressen var det grönt för att lägga in den nya texten.

10 För att spara minne använde man bara 6 bits för att lagra varje bokstav (oktalt). Det var behändigt för PDP8:an som arbetade med 12 bits dataformat. Men den ASCII-kunnige vet ju att kodtabellen har 3 siffror som också skrivarna är konstruerade för. Teckentabellen börjar med 000 och vid 100 har vi bokstaven A. Med vår minnssparande lagringsmetod skulle vi få sammanblandning av bokstäver med siffror och andra icke alfabetiska tecken. För att lösa detta höll man i utskriftsprogrammet koll på om en siffra eller bokstav skulle skrivas. Hur har jag faktiskt glömt men vid utskrift lade man således till för bokstäver och matade ut tecknet till skrivarporten. Datorn använde samma gränssnitt som är det vanliga för COMportar i PC-världen RS232 men även 20 ma strömloop (current loop) mot Teletype. IBM hade ett annat gränssnitt. Drivrutinen för skrivarna höll reda på antal utskrivna rader och när sida byttes skrevs datum ut på första raden. Alla utskrifter sparades i pärmar och finns till största delen kvar idag. KONTROLLTAVLAN Kontrolltavlan var byggd av grågröna mosaikplattor i plast på ena sidan om nio stycken grå plåtskåp 0,6 x 0,6 x 2 meter. På vänstra halvan av den nära sex meter breda tavlan fanns en översikt av HS ingraverad som vitfärgade konturer 4 mm breda och ½ mm djupa. Där fanns utplacerade hundratalet kvadratiska mjölkvita linser larmlampor - som graverats med text i svart färg som berättade om vilket objekt larmlampan representerade. På högra halvan fanns ett symbolschema över kraftdistributionsnätet med instrument och vred för kontroll och driftomläggning av de 5 interna el-ställverkens kraftbrytare, 0,4 20kV. Alla objekt var tydligt namngivna, gravyr i svart på närliggande mosaikplatta. Tavlans funktion och utseende kunde kompletteras/ändras efter behov vilket gjordes under hela tiden som sjukhuset byggdes ut. När en manöver av en ställverksbrytare skulle göras tryckte man först lätt in vredet och därefter vred man åt det håll den önskade funktionen låg, från- eller tillslag. Efter utförd manöver ändrades en indikering i samma manöverknapp så att den visade den nya driftstatusen. Dessa manövrar gick inte via datorn utan direkt ut till den aktuella SINDAC understationen och fram till manöverobjektet. Om man vred utan att trycka ner började indikeringen i knappen att blinka, vilket betydde att verkligt brytarläge i ställverket var felaktigt mot vad vridomkopplarläget visade. På det sättet kunde man se när någon slog om en brytare manuellt i ställverket. KONTROLLPULPETEN Pulpeten fanns på armlängds avstånd från drifthavande och vänd mot kontrolltavlan i kontrollrummet. Här satt operatören och skötte sina uppgifter dagtid. Han tog dels emot larm men svarade även på telefonsamtal främst interna från sjukhuset. På kvällstid kunde man sitta i jourrummet intill och titta på TV och på nätterna sov man i samma rum på en obäddad dyna med kläderna på. Vi hade även ett snabbtelefonnät som gick över hela sjukhuset och påpassligt nog även till alla driftrum, mycket bra. (Dessa togs konstigt nog bort när landstinget skulle effektiviseras under 1990-talet. Någon ekonom hade väl jämfört några siffror i sitt excelark och uppfattat det som lämpligt att ta bort snabbtelefonerna.) Från pulpeten kunde man stoppa/starta grupper av fläktar för sjukhusets ventilation, de-/blockera hissarna (ett 60-tal), föra samtal med alla hisskorgar samt välja ut mätpunkter som visades fyrställigt och decimalt på pulpeten. Utval, skalning och presentation sköttes i samspel med datorn. ÖVERVAKNING AV TRANSPORTSYSTEM

11 En av de flitigaste sysslorna vi hade var att övervaka sjukhusets båda interna transportsystem; Kedjan och Boxen. Kedjan användes för att skicka tyngre gods som sängar (rena/orena) mellan bäddcentralen och försörjningsstationerna. Mat skickades från centralköket ut till avdelningarna osv. Tomma vagnar gick till en vagnparkering. Boxen användes för lättare gods (max 10 kg) av typen röntgenfilm, prover, journaler. Det systemet fanns kvar till mitten av 1990-talet och Kedjan togs ur drift under (Den finns dokumenterad av mig Stig Algotsson på DVD och VHS hos Landstingsarkivet i Flemingsberg.) ATT HALTA OM DATORN Det visade sig att ibland fick datorn startas om. Det var alltså år innan Microsofts Ctrl+Alt+Delete. Trots att PDP8:an matades med avbrottsfri kraft kunde störningar på elnätet slinka igenom och få datorn att gå i Halt eller få programmet att hamna i en okontrollerbar loop. I det läget kunde man försöka att starta om datorn med frontpanelens omkopplare. Att datorn gick i felaktig loop kunde ett vant öga se på de 12 översta lamporna som då inte skimrade som de brukade. Vi visste att datorn normalt snurrade kring adressen 1400 (oktalt) med korta kast till andra adresser när exempelvis ett larm kom in och behandlades. Hade den gått i Halt var runlampan släkt och adress- och registerlamporna lyste med fast sken, visande binärt/oktalt den adress datorn stannat vid samt adressens minnesinnehåll. När vi konstaterat att datorn inte fungerade tryckte man först ner omkopplaren för HALT. (Vi kallade hela omstarten för att halta om datorn ) Därefter slog man om de 12 omkopplarna i centrum till programmets startadress som var 7756 (oktalt). Adressen skulle därefter överföras från omkopplarna switchregistret - till adressregistret vilket man gjorde med omkopplaren ADDR LOAD (ladda adressen). Sedan tryckte man på CLEAR för att nollställa alla arbetsregister samt förde upp omkopplaren HALT till övre läget innan man slutligen tryckte på CONT (Continue). Om nu inget fel inträffat i datorn på något sätt gick den igång och man konstaterade att lamporna började ge normalt sken ifrån sig. För att vara riktigt säker hade vi utlösa ett speciellt larm i kontrollrummet och se om det skrevs ut samt prova att göra UTVAL för mätning av objekt via pulpeten. Om våra kontroller visade att datorprogrammet snurrade på ett korrekt sätt var det frid och fröjd. Proceduren tog bara några minuter att utföra och alla på driftcentrallen skulle behärska dessa moment. För säkerhets skull hade jag skrivit en lathund som vi sa var idiotsäker och var placerad intill datorn. Om inte det räckte med att halta om datorn fik vi ladda om programmen. ATT LADDA OM PROGRAMMEN Att ladda programmen kunde för mig/oss innebära en, om än inte komplicerad så tidskrävande procedur. Det är dags att beskriva hur datasystemet var uppbyggt. Det fanns en s.k. centralenhet som var själva datorn med kärnminne motsvarande 12 kb samt 2 hårddiskar på 32 kb vardera. Allt monterat i 2 m högt 19 grått plåtskåp som var fastskruvade i betonggolvet. Skåpet ventilerades med två fläktar, en tilluft nertill och en frånluft där uppe. De surrade dygnet runt. Efter några år kom någon av oss på att båda två inte behövde gå och oljudet minskade lite. Så småningom drog vi ett spirorör mellan datorskåpen och rummets frånluftsdon samt byggde in datorn och kontrollstationen inom egna väggar. Vilken lycka att slippa det tröttande ljudet dygnet runt. Men nu framträdda skrivarna desto tydligare och vi lät snickaren bygga ljudhuvar åt dem. Systemterminalen var en Teletype ASR 33. Konsolen som den kallades hade fyra funktioner; Via tangentbordet förmedla kommandon, presentera svar och meddelanden från

12 datasystemet, vara remsläsare för programvara samt hålstans för att dumpa minnesinnehåll. Den var en motordriven elektromekanisk byggd i plåt och plast och stod på eget stativ direkt på golvet. Den vägde mer än att en person enkelt kunde lyfta den åt sidan. När man skulle använda den vred man ett vred från OFF till ON varpå motorn startade. Man hörde tydligt att den gick igång. Tryckte man nu på [RETURN] ekade datorn en prompt på papperet dvs. om vredet för ON/OFF LINE stod i ON. Prompten var > Datorn saknade egentligt operativsystem men hade ändå en kommandouppsättning för vissa behov. Man öppnade datorn för kommandon med tangenterna Ctrl+C. Slog man sedan *D startade ett program för att titta och ändra i minnet ON-LINE. *T gav möjlighet att ändra datum och klockslag för systemet osv. Med Ctrl+S stängde man av kommandotolken. Alla kommandon var nerskrivna av programtillverkarna (Lars Dannetun och Jacob Bagge båda ASEA) på 3 A4-sidor. För att ladda om programmet i datorn måste man först knappa in ett litet program via datorns omkopplare vilket var en koncentrationsakt som krävde att man gjorde precis rätt. Programmet fanns i tryck på PDP8:ans lathund med maskinspråksinstruktioner, det var den s.k. Read In Mode Loader (RIM) en sekvens på 16 instruktioner som vi knappade in i datorns Kärnminne. Gången var den att man ställde in minnesadressen på switchregistret tryckte ADDR LOAD ställde om switchregistret till den instruktion som skulle till denna adress i minnet och tryckte på DEP (deposit = lagra). Samtidigt med att man tryckte DEP stegade programadressen fram ett steg. Man ställde nu in nästa instruktion och tryckte DEP igen tills alla instruktioner var inknappade. Detta korta program startade man sedan och det kunde en enda sak; läsa in resten av RIM loader som fanns på hålremsa från Teletypen som också hamnade i datorns arbetsminne. När det var klart startade man om det programmet som då kunde läsa in binärt kodade remsor som t.ex. applikationsprogrammet. Remsor för Binary Loader hade programmets första adress stansat i början av remsan. Informationen därefter hamnade i efterföljande minnesceller, i kärnminnet eller på systemdiskarna (Typ RF032) allt efter vad remsan angav. Teletypen läste med en hastighet av 10 tecken per sekund och varje remsa kunde maximalt innehålla 4096 tecken. Hela applikationen med alla data låg dock på 8 remsor av varierande längd och en total omladdning kunde ta cirka 1 ½ timme. Oftast räckte det att läsa om själva programmet som låg på bara 2 remsor och hoppas slippa läsa in även alla dataremsor där larmtexter mm låg. Programmet lästes till den ena av systemets två hårddiskar. För att kontrollera inläsningen avläste man en checksumma i Ackumulatorregistret på frontpanelen. Om det visade 0000 var inläsningen lyckad. När inläsningen var klar och lyckad gjorde man sedvanlig omstart av datorn. Hade man tur gick datorprogrammet igång, annars var det bara att börja om igen och hoppas på tur eller till sist ringa ASEA för hjälp. Remsorna var av papper och kunde efter några omladdningar bli behäftade med fel som var fatala för att programmet skulle fungera. Felen orsakades för det mesta av Teletypens läsmekanism som i själva verket var 8 st. motordrivna metallstift och satt i rad tvärs under remsan. De hackade alla samtidigt 10 gånger per sekund mot den ryckvis framrullande pappersremsan och där stiften träffade ett hål signalerade läsaren en binär etta och icke hål var alltså en binär nolla. Efter ett tag kunde nya hål uppstå och datorn fick fel instruktioner. Vi lärde oss att granska remsan efter en misslyckad inläsning och där vi fann genomslag stärkte vi den med en bit tejp. Det var inte med lite förtjusning man meddelade arbetskamraterna att man hittat ett fel på remsan. (Alternativet för oss var att begära en ny remsa från ASEA i

13 Västerås vilket nog kunde ta någon vecka.) Då och då hände det att remsan råkade rivas av, den fastnade i något när man lindade upp den. För att klara att tejpa remsan då behövde man en specialtejp med hål i för att inte hindra lässtiften att känna av remsans hål. Denna tejp sattes på båda sidorna och det blev en bra reparation (Se bild). Det var inte givet att frammatningen av remsan och lässtiften arbetade helt synkront. Om papperet hakade fast det minsta blev läsningen misslyckad. Därför satt man gärna på golvet med remsan i handen och matade efter så att den inte skulle gå trögt. Så småningom konstruerade jag en remshållare av 2 skivor plexiglas med 2 plasthjul mellan som remsan låg och löpte lätt och elegant (se bild). När nu Teletypen läst in en remsa skulle den lindas tillbaka den på sin pappspole (diameter 6 cm) igen. Hela remsan hamnade ju på golvet efter inläsningen och riskerade rivas av eller få veck. En remsa kunde vara 20 meter lång och att linda upp den snyggt på spolen igen var en pedantisk syssla som vi måste göra för hand. Efter en tid kom vi på att man kunde linda några varv på gamla sättet och sedan lägga spolen på en bordsskiva, stoppa in pekfingret i spolen och snurra/skaka runt. Nu kunde man linda upp den med en förvånansvärt hög fart. Det utlöste häpnad hos besökande dataingenjörer från ASEA: Kan man göra så där? DATORSERVICE Datorn skulle servas med regelbundna intervall. Då kom en man från ASEA. Han drog ut centralenheten ur skåpet, öppnade kabinettet samt kopplade in ett bussförlängningskort som möjliggjorde att han kom åt att mäta i kretsarna. Han kunde t.ex. justera timing på pulser för skriv/lässignaler mellan hårddisk och dess kontrollkretsar. Betydelsefullt var även att han smorde Teletypen så att den inte kärvade. Teletypen var ju ett helt mekaniskt underverk särskilt modell KSR 35 som var något av finmekanikernas sista ansträngning för att vara med i en värld där elektroniken kom att segra. Servicen innebar även att rengöra skrivaren från pappersdamm, rensa skrivhuvuden och byte av färgband, om vi inte hade gjort det själva nyss. Ett servicetillfälle kunde vara klart på 2 timmar. Under den tiden kunde vi också passa på att lära oss lite mer om systemet samt delge problem vi önskade få lösta. PROGRAMMERING Från början gjorde ASEA alla programmodifieringar och tillägg men efter ett några år tog jag över den uppgiften. Jag hade lärt mig programmeringens konst genom att läsa en medföljande handbok på engelska och som hade en speciell doft som säker alla PDP8-programmerare känner igen. Instruktionsrepertoaren var inte stor och när jag väl övervunnit första respekten för datorn blev programmeringen roande. Jag minns hur jag våndades inför att prova min första lilla programändring. Jag ville inte risker at behöva ladda om hela programmet under kompisarnas hurtiga miner. Programändringen var på blott 4 rader maskinkod, men när den visade sig fungera var lyckan fullständig och jag förstod att detta skulle bli min melodi ett bra tag framöver. Sjukhuset växte och behovet att utöka driftövervakningsanläggningen fordrade större ändringar i mjukvaran. Nu skulle jag åka till ASEA i Västerås för första riktiga programmeringsuppdraget. Här fanns de omtalade långsmala grå plåtlådorna 20 x 80 cm fyllda med stansade programkort som jag skulle använda mig av för att komplettera driftövervakningens programvara. Nu fick jag även höra historier om hur programmerare råkat välta någon låda med alla 4000 programkort. Jag kallsvettades när jag skulle bära dem från arkivet till mitt arbetsbord. Korten var visserligen låsta i lådan genom en spännanordning i ena änden så att de låg säkert men hade man frigjort den spärren kunde olyckan vara

14 framme. Korten var nämligen ordnade precis i den ordning som instruktionerna skulle ligga i datorns minne och minsta oreda fick naturligtvis konsekvenser. Med alla korten utspridda på golvet fick man ett styvt jobb att med hjälp av programlistan lägga dem på plats i rätt ordning igen. Jag sökte nu med hjälp av programlistorna rätt på hålkorten där ändringarna/tilläggen skulle in. På de platserna satte man in ett blankt kort på tvären och skrev på detta vad som skulle göras där. Efter att ha sökt upp dessa områden var det dags att börja stansa nya instruktioner och kommentarer på blanka kort. För detta ändamål fanns en stor elektromekanisk stansmaskin som stansade det man skrev på ett tangentbord. Stansade man fel fick man slänga kortet och börja om inget UNDO här inte. Man laddade stansmaskinen med en tillräckligt stor mängd blanka kort och utifrån ens anteckningar skrev man i instruktion för instruktion på kort efter kort på kompilatorns språk (Pal III). När stansningen var klar flyttade man till kortlådan igen och placerade ut de nya instruktionerna på sina platser och tog bort kort med instruktioner som inte längre gällde. Man gjorde klok i att själv hålla koll på hur mycket minne man använde; ett kort = ett ord i minnet. Gick man utanför datorns adresseringsområde rymdes inte programmet i detta minnesfält. Måste man gå över minnesutrymmet fick man begära det med ett par extra instruktioner bara för den detaljen. Man kunde oftast räkna ut hur mycket plats som krävdes och ur listorna såg man hur många ord (12 bits) som var lediga. Rymdes inte tilläggen i ett fält var det bäst att flytta/lägga programsnutten i fält ett som hade mer plats kvar. När nu kortlådorna var försedda med de nya programkorten körde man dom med bil över till datacentralen i ett annat hus inom ASEA och begärde kavat en körning fastän jag aldrig riktigt visst hur det gick till i praktiken. Jag fick också skriva en skriftlig begäran om vad som skulle göras och om jag även ville få ut listor och remsor. Datacentralens datorer hade kompilator för PDP8 och körningar gjordes främst nattetid. Nästa dag kunde man alltså hämta de nya remsorna och programlistorna. I slutet av listorna såg man vilka fel man gjort och kunde nu rätta dem inför en ny körning nästa natt. Listorna var skrivna med snabba radskrivare på blårandigt papper med radnummer. När alla syntaxfel var rättade ( kompilatorn kunde naturligt nog inte avgöra logiska fel) åkte jag tillbaka till Huddinge Sjukhus för att prova mina ändringar. Det var spännande. Det var sällan att man gjort allt rätt första försöket. Nästan alltid hade jag missat någon retlig detalj. Det var inget annat å göra än att åka tillbaka till Västerås igen plocka fram kortlådorna och söka igen felet och rätta till misstagen och återvända med nya remsor och nya listor. Kortlådorna förvarades alltid på ASEA. (En dag under 1990-talet ringde man upp mig och frågade om de kunde slänga korten och det kunde man). LITE OM ASEA På den avdelning inom Asea där jag programmerade fanns en datahall med Modcomdatorer. En gång när jag kom på besök var ingenjörerna i uppror, en s.k. diskkrasch hade inträffat på ett av programutvecklingssystemen. Jag fick lite inblick i hur man resonerade kring orsaken. Några menade att hårddiskarnas läshuvuden utsatts för vibrationer när personal gick på datahallens golv. Andra menade att problemet var att man stannat diskarna. Huvudena skulle då ge repor på skivan när de landade och göra data oläsbar. En ytterligare åsikt var att golvet orsakade statisk elektricitet som sedan påverkat diskarnas skrivelektronik. Man hade därför tills vidare börjat gå i strumplästen i datahallen och vidrörde alltid kabinettets metallhölje innan man började plocka med diskar och band.

15 Felet visade sig, vid en noggrann undersökning av disken, vara att den borste som fanns på läs/skrivhuvudet för att hålla skivan fri från partiklar hade släppt strån som roterat med disken samt krockat med huvudet och satt detta i vibration med åtföljande krasch. Den borsten togs bort från alla diskar då den gjorde mer skada än nytta. SKIVMINNET VAR MYCKET KÄNSLIGT FÖR VIBRATIONER (sades det) Det inträffade en gång på HS när man skulle spränga i berget för vidare utbyggnad av sjukhuset att man kom in till driftcentralen och bad att vi skulle stoppa skivminnet. Jag minns att jag blev oförstående inför detta. Jag hade lärt mig att ett skivminne aldrig skulle stoppas. En vissa argumentation uppstod och mannen lämnade lokalen med orden att nu hade han varnat oss. Skulle skivorna haverera av smällen var det helt och hållet vårt ansvar om vi inte stängt av dem innan. Jag lydde uppmaningen och den korta dunsen från sprängningen kom. När jag skulle starta upp systemet efter detta fick jag läsfel från ena disken och blev tvungen att ladda om alla dataremsor för den disken. DRIFTDATASYSTEMET BÖRJADE KRÅNGLA Efter 10 års kontinuerlig drift började vårt driftdatasystem bli otillförlitligt. Påvisbara larm hade inte skrivits ut. Vi tvingades koppla in summalarmslampor via Sindacsystemet för de viktigaste larmen tills saken var utredd. Asea hade ingen kompetens längre för att hjälpa oss. (Reservdelar hade jag sista gången fått beställa från England.) Jag gissade att den ena av våra hårddiskar, där programmen låg, inte fungerade tillfredsställande. Den hade sista tiden gett ifrån sig skrapande oljud och jag tolkade det som lagerljud. Man kunde även se och känna vibrationer från den. Nya reservdiskar av samma sort fanns inte att köpa och att ersätta med moderna var inte att tänka på eftersom de krävde annan programvara, diskhanteringssystem. Vid den tiden hade tursamt nog påbörjats en utredning om att ersätta alla gamla styr och reglersystem inom sjukhuset i syfte att spara energi. Jag började argumentera för att få in en ny huvuddator för driftövervakningen i detta projekt. Förstudien för projektet utvecklades i positiv riktning för att byta hela driftövervakningssystemet inklusive SINDAC 700-systemet och PDP8an. Jag fick plats som datorkunnig i projektgruppen för detta energisparprojekt. Men än var det lång till att göra beställning av utrustning. Vårt driftövervakningssystem måste bli säkrare. Jag trodde på att byta lager till hårddisken. Jag hade aldrig hört talas om något liknande förr. En dag tog jag bort diskens svarta plasthölje. Där låg skivminnet cirka 25 cm i diameter och 5 mm tjockt, högblankt och ganska dramatiskt.

16 Hårddiskenheten från virsidan, där mätningar kunde göras Läs-/skrivhuvud Läs/skrivhuvudena anade jag under skivan. Jag skruvade lös skivan och nu kändes det andäktigt, riktigt viktigt. Jag hade lärt mig att man inte fick sätta tumavtryck på den. Jag studerade skivan med lupp. Ytan såg felfri ut men lagerljuden var märkbara när jag snurrade på den motoraxeln som stack upp några cm. Jag lade skivan på en säker plats inlindad i en ren frottéhandduk. Det såg enkelt ut att byta lager. -Bort med det gamla och in med ett nytt lager och vi skulle kunna köra systemet de år till som behövdes, trodde jag. Jag hitta ett SKF lager i handeln som passade så när som på att hålet för axeln var för litet, 12 mm istället för 13. Jag undersökte hos svenska leverantörer men kunde inte hitta något lager för 13 mm axel. Då erinrade jag mig att verkstan hade stålsvarv. Jag pratade med mekanikern Fernando Santos som var duktig svarvare och han lovade svarva ner axeldiametern till 12 mm med presspassning. Jag ger inga garantier tillade han. Det kan gå på tok med att få till exakt

17 passning. Jag tänkte att detta var ett högst chansartat tilltag men lyckades detta och disken fungerade vart det värt risken. När endast mikrometer återstod att ta bort närmade han sig toleransmåttet med hjälp av fin smärgelduk. Resultatet av svarvningen blev helt ok men fordrade att jag värmde det nya kullagret på kokplattan samt kylde axeln i fikarummets frysfack. Dessvärre blev inte datorn säkrare. Senare läste jag signaler med oscilloskop och tyckte mig konstatera att felet fanns i kontrollkorten för disken. Vi beslöt att inte göra något åt diskelektroniken utan istället ta datorn ur drift. Bortfallet av PDP8an löste vi med ytterligare kompletteringar av larmlampor på driftcentralens tavla som fick sin status via Sindac 700 systemet, samt av ett tidigareläggande av byte av huvuddatorn - och Sindacsystemet. Den nya datorn kom att bli en modernare minidator PDP11/44 som nu skulle fungera mot 7 PLC av modell SattCon15, därmed skrotades Sindacen. Men - jag hade fått en dator som jag inte förstod ett skvatt av. PDP11an hade ett operativsystem och vad var nu det? Detta blev i början en svår mellanhand för mig att acceptera. Tidigare arbetade jag nära datamaskinens elektronik och förstod hur varje programkod påverkade datorn. Nu hade något ingenjörspåhitt kommit mellan mig och datorn. Jag tyckte att jag kunde jämföra med att gå på lina med långa styltor. Jag lärde mig RSX11M som operativsystemet hette. Det tog tid 1,5 hyllmeter manualer i tjocka grå välfyllda pärmar (mycket kompletta och bra) men till sist knappade jag kommandon som bara den. Visserligen tyckte jag fortfarande att det ibland var tillkrånglade omvägar. Men tack vara operativsystemet slapp jag tänka på att strukturera programmen efter tillgängligt minne, det skötte operativet om. PDP11-systemet hade även inbyggt programutvecklingsverktyg, Fortran77, och kompilator samt något som kallades taskbyggare. (Taskbuilder som anpassade koden till maskinvaran, för just PDP11an.) Programmen kunde man läsa direkt på videoskärmen och själv lista på LA120-skrivaren (från Digital Equipment). Resorna till Asea i Västerås var det nu slut med. Men nu är vi en bit in i 1980-talet närmare bestämt Datorn var ytterst stabil och det krav vi skrev in i specen vid upphandlingen höll fantastiskt väl; högst 2 driftstopp per år. DATORN SOM DEL I DRIFTÖVERVAKNINGEN För oss som arbetade på driftcentralen under 1970-talet var datorn (PDP8an) inget annat än en del av vår utrustning för att kunna sköta våra uppgifter. Datorn gjorde det möjligt att få larm och händelser automatiskt utskrivna på papper. Den gjorde det även möjligt att övervaka en mycket större mängd objekt än tidigare. Kontrollrum före de datoriserade var byggda med lamptablåer och av utrymmesskäl blev larmen summariska. Om man vill kan man säga att datorn bara var en ersättning av de gamla lamptablåerna. Istället för en blinkande lampa med graverad skylt [PUMP 2 HUS K4] fick man en utskrift med datum klockslag och felet i klartext t.ex Pump PK41511 ur funktion. Datorn kunde även tända en summalarmslampa på vår kontrolltavla och på en karta precisera vilket hus som larmet kom ifrån. Larm kunde även blockeras ifall de kom och gick så ofta att det störde oss.

18 PDP8an på driftcentralen var ett hjälpmedel att samla mer information till samma plats och att även styra objekt inom värme- och ventilationsanläggningarna. När vi gjorde reservkraftprov varje månad blockerade datorn följdlarm och bara de larm som vi behövde uppmärksamma nådde oss. Datorn hade program för att prioritera vilka hissar som skulle gå under reservkraft. Man gjorde förval via knappar på manöverpulpeten. De flesta av oss hade en neutral hållning till datorn, den dominerade på inget sätt vårt arbete utan fanns där bara i bakgrunden, så länge som den fungerade klanderfritt. När den stannade blev det smått kaotiskt för då stod vi utan övervakning. Vi fick då göra ronder till blodkylskåp, transportsystemet Boxen, el-ställverk, ventilationsanläggningar, frys- och kylrum etc. Vi var i långa loppet beroende av den. Det var bara jag som ägnade datorn och dess program lite nyfikenhet och utvecklade några nya bra-att-ha-funktioner förutom större utbyggnader av larmsystemet. PDP8an FÖR TRANSPORTSYSTEMET KEDJAN Interna godstransporter sköttes inom HS av ett golvgående kedjetransportsystem som sträckte sig över hela sjukhuset på plan 3 och nådde plan 4-8 via egna hissar. De vagnar som bar godset hade unika nummer och en dator skötte om att styra dem till sin destination via växlar i spåret i golvet. Systemet var byggt för fastigheten och de är säkert det en av orsakerna till att systemet varit i drift ända till 2007 när det började rivas för att ersättas med ett nytt automatiskt system med batteridrivna förarlösa truckar. Styrsystemet med datorn som central styrenhet var utrustat med parallella bussystem från datorns i/o till anläggningens delar (hundratals meter bort); adressbuss, vagnsnummerbuss, stationsnummerbuss och hissbuss. Därtill fanns ett par hundra individuella signaler (flaggor). Det var via alla dessa trådar som datorn skötte kommunikationen med understationer, avläsningsenheter och adresseringsenheter. Hela transportsystemet hade en kedjelängd på nära 7 km. Det skrotades 2007 och ersattes med batteridrivna truckar. Golvet gjöts igen med betong och ytan spacklades och polerades, för att den nya truckarna krävde det. NÄR VIDOTERMINALEN KOM Teletype och IBM var de skrivare vi använt från början. Så småningom mot slutet av talet började videoterminaler att dyka upp på marknaden. De var dyra men vi var trötta på smattret från de gamla skrivarna och skrev en begäran i budget om att få köpa en sådan. Vi hade valt en från Facit som fått pris för bästa design, med handlovsstöd i läder kr kostade den. Det var bara ett problem PDP8:an var inte i skick att kunna anslutas till en modern videoterminal. Men Digitals manualer innehöll scheman för att byta klockkristall och göra diverse byglingar på terminalkortet. Nu var det bara att skaffa en kristall. Via telefonkatalogen hittade jag en kristalltillverkare i Stockholm som jag ringde upp. Hör och häpna jag kunde beställa en kristall exakt efter mina behov; storlek och frekvens. Vi odlar och slipar själva, sa en kvinna i luren. Jag bytte bort den ursprungliga kristallen mot den nya och det var bara att prova det fungerade. Vi hade fått PDP8:n att fungera mot en modern videoterminal. Alla arbetskamrater blev både glada och lite imponerade.

19 Terminalen kunde programmeras; styra markören på olika trevliga sätt. Det utnyttjade jag för att få slut på pappersutskrifterna på den terminal som hörde till transportsystemet Kedjan. Vi fick därmed längst upp på skärmen se driftstatus för kedjans alla sektioner dynamiskt uppdaterade på 2 rader. Resten av skärmen visade andra meddelanden från systemet. Texten fyllde snart sina 22 rader men fick då rulla neråt så att det äldsta försvann först. VIDAREUTBILDNING När jag anställdes var tanken att alla som arbetade på driftcentralen skulle dela sysslorna. När mitt intresse för att programmera väckts kom jag att behöva lite utbildning för att förstå sambandet pdp8-fjärrkontrollurtustningen. Själva datorn och dess instruktioner hade jag lärt mig genom att sönderläsa de tre handböckerna som följde med maskinen, särskilt en var mycket användbar - Introduction to programming. Jag åkte även till ASEA i Västerås tillsammans med min dåvarande chef, vi skulle lära oss hur SINDAC fjärrkontrollutrustning fungerade. Kursen varade en vecka och vi låg över på ett högt lågprishotell. Eftersom jag var väl preparerat av frågor var jag den som bäst kunde tillgodogöra mig lektionerna och det var till oumbärlig nytta för mitt programmeringsarbete i fortsättningen, särskilt när sjukhuset byggdes ut och flera tekniska objekt (fläktar, kyl- och frysrum mm.) skulle styras och övervakas. En del av min utbildning fick jag också genom att fråga programmerare/tekniker på ASEA som svarade välvilligt på frågor när jag ringde dom eller när de var på besök. Jag kan nämna programmerarna Jacob Bagge och Lars Johansson samt Bertil Sirén för hårdvarukunskaper. De uttryckte sitt samtycke till att det var klokast och billigast om Huddinge sjukhus hade egen kompetens för de två pdp8:orna inom drifttekniska avdelningen. Dels för att ASEA:s datorutveckling gick rätt snabbt och de bytte till andra modernare datorsystem. Det var till stor nytta att min första chef lät mig successivt ta över ansvar för datorerna. Hans förståelse för personlig utveckling var nästan unik, i varje fall helt i min smak. Med denna frihet kunde jag hålla kunskaperna vid liv och även förkovra mig. Visst fanns det behov av att fler av oss inom driftcentralen kunde lite mer än att bara försöka starta om datorn. I våra arbetsuppgifter ingick ju att testa larm och det hade varit bra om fler än jag som kunnat göra förändringar och omkopplingar i systemet. Jag blev uppringd när som helst vid förmodat datorstopp, även under semester eller vanliga helger. När vi 1984 bytte till pdp11/44 var det självklart att jag skulle bli huvuddatoransvarig även i det nya systemet. Anläggningen byggdes om i grunden. SINDAC togs bort och ersattes med Dataundercentraler som även tog över all reglering av ventilation och värme mm. Det blev som jag nämnt ett riktigt krisigt kompetensfall för mig. Språnget till det nya systemet var oväntat mycket större än jag eller någon annan av oss trott. Jag gick 2 veckors kurs i operativsystemet RSX11M samt Fortran på Digital EQ i Stockholm. Där retade jag mig på all den nysvengelska som kursledaren höll sig med. Då delitas på skrinen, Vi gör en aotpott, Tryck på bäckspejs, Då får vi baj defålt osv. Jag fick intryck av att han nog kunde sin sak men var fast i gruppbeteende - Vi-som-kan-datorergruppen. Han hade nyligen varit till USA och lärt sig. (Jo jag kan engelska bra.)

20 I kursen ingick även hur man använde en texteditor. Det var komplett nytt för mig. Texteditorn fanns i 2 varianter; radeditor och skärmeditor. Skärmeditorn var tillräckligt komplicerad för en kursvecka tyckte jag då. Men jag lärde mig så småningom både operativsystemet (det jag behövde kunna för att programmera) skärmredigeraren och Fortran och att kompilera till körabara program. Jag blev till slut nöjd med att inte behöva bry mig om hur datorn fungerade. Det gällde att lita på att högnivåspråket och de hjälpmedel systemprogramvaran erbjöd var väl anpassade till maskinen, allt detta som ja tidigare fick avgöra själv. Fortran 77 lärde jag mig på SIFU som hade mycket bra kurser och lärare. Problemet var att för att kursen skulle ha tempo fick vi mer hjälp än som var nyttigt för mig och dessutom var inte kursens kommandon exakt lika dem som jag skulle använda i vårt system. På den tiden måste man ju stava kommandon exakt rätt och med rätt syntax. Det var ju ibland långa strängar man fick ta till för att få den verkan man ville av ett kommando; själva kommandot kompletterades med s.k. switchar. I upphandlingen med ASEA av det nya systemet ingick att vi på HS skulle göra 10% av hela projektet själva, bl.a. skriva program. Innan vår dator var levererade reste jag till ASEA i Luleå för att göra dessa program med vår dator som stod där. ASEA hade ingen eget datasystem att utveckla program i utan använde kundens. Jag träffade Åke Karlberg som är ett snabbpratande geni (med ticks och allt). Han skulle hjälpa mig strukturera de applikationer vi tagit på oss att göra och även hjälpa till när jag fick problem. Jag skulle alltså komma igång efter luleresan.. Så här efteråt begriper jag inte att vi tog på oss programmeringsjobb i ett för oss alla nytt system men tanken var att vi skulle lära oss och bli oberoende av ASEA efter garantitiden. Hur jag än bemödade mig fick jag aldrig rätta självförtroendet under denna vecka. Jag åkte hem mycket besviken på mig själv. Kände mig misslyckad. När jag kom hem hade jag ju inte heller någon maskin att köra på och repetera det jag lärt mig eller ens skriva in det lilla jag ändå åstadkommit på våra program. Mitt självförtroende var i botten. Projektledaren för landstinget (HS) Bertil Nyhlén stöttade mig och menade att, lärde jag mig inte på en vecka fick jag väl åka en vecka till. Jag kände absolut inte för att riskera ännu ett misslyckande och avstod. Jag föreslog istället att vi skulle hyra en pdp11 dator av Digital vilket vi gjorde - en Digital Professional Computer kallades även för persondator eller bordsdator. Den hade visserligen inte exakt samma operativ men den hjälpte mig åtminstone att behålla redigeringskunskaperna. (På den spelade vi dataspel för första gången, äventyrsspelet Zork vilket spelades nätter och helger. Senare kom ju ABC80 som man kunde knappa in en basicvariant av Pacman på.) ASEA lånade oss i första etappen en mickrodator baserad på LSI11. Den var mer kompatibel med PDP11/44 och nu ljusnade himlen igen något. Vi kunde börja rita och lagra alla processbilder för Tesselatorn (450 flödesscheman över ventilation.) som nya systemet skulle innehålla. Tesselatorn var en ASEA-produkt och suverän på den tiden att presentera flödesbilder. Med detta arbete trivdes jag mycket bra och jag fick distans till datorn och kunde även då och då pillra på de program som jag tagit på mig att skriva. Det tog nog 2 år innan jag återhämtat mig från kunkapsbristen så pass att jag kunde delta fullt ut i att fullfölja våra uppdrag. Flera av oss arbetade med att programmera

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus 1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Fröken spöke kommer tillbaka

Fröken spöke kommer tillbaka Lärarmaterial Kerstin Lundberg Hahn SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar. De är tvillingar. En dag är deras lärare sjuk och klassen behöver en vikarie. Klassen vill att Fröken Sparre

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara Anders Han gick in i hennes vardagsrum och slog sig ner i soffan. De skulle ta kaffe och efterrätt hemma hos Sophia. Hon fixade just nu med en överraskning ute i köket. Han såg sig omkring. Det var ett

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Programmering på papper. Datorer, programmering och instruktioner

Programmering på papper. Datorer, programmering och instruktioner Programmering på papper Lektion 1 av Valentina Chapovalova, valentina.chapovalova@gmail.com Datorer, programmering och instruktioner Uppskattningen är att lektionen kommer ta 40-50 minuter, men det beror

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Ladda ned Manual till: CM-840/842

Ladda ned Manual till: CM-840/842 Ladda ned Manual till: CM-840/842 1a. Fråga: jag har precis packat upp mitt 2010 certifierade kassaregister men så fort jag slår in något så visas en felkod typ F03, F05 eller E01 Fiscal i displayen, vad

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

Vattenfelsbrytare esystop

Vattenfelsbrytare esystop 150317 sida 1 av 2 Installationen bör utföras av en fackman. Vattenfelsbrytaren esystop är anpassad till branschregler Säker Vatteninstallation. För installation av magnetventil i systemet se separat blad

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Bruksanvisning M-ANY PreMium MP3 Art 100043 I kartongen: Fjärrkontroll, hörlurar, batterier, USB-kabel, Audiokabel, väska, halssnodd, CD-Rom.

Bruksanvisning M-ANY PreMium MP3 Art 100043 I kartongen: Fjärrkontroll, hörlurar, batterier, USB-kabel, Audiokabel, väska, halssnodd, CD-Rom. Bruksanvisning M-ANY PreMium MP3 Art 100043 I kartongen: Fjärrkontroll, hörlurar, batterier, USB-kabel, Audiokabel, väska, halssnodd, CD-Rom. Komma igång: Stoppa in den medföljande CD-Rom skivan M-ANY

Läs mer

HOWTO: HDD Clock. 1 Översikt. Eller: hur man gör en HDD klocka. Peter Faltpihl & Gustav Andersson. Linköpings Universitet, Norrköping 2011-10-04

HOWTO: HDD Clock. 1 Översikt. Eller: hur man gör en HDD klocka. Peter Faltpihl & Gustav Andersson. Linköpings Universitet, Norrköping 2011-10-04 HOWTO: HDD Clock Eller: hur man gör en HDD klocka Peter Faltpihl & Gustav Andersson. Linköpings Universitet, Norrköping 2011-10-04 Har du någonsin undrat vad man kan göra med en gammal hårddisk som du

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Bruksanvisning för mentometer DM-230

Bruksanvisning för mentometer DM-230 Bruksanvisning för mentometer DM-230 Vad är DM-230? DM-230 är en mikroprocessorstyrd mentometer som kan användas för att mäta hur många procent av en grupp människor som röstar ja i en viss fråga. Till

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det Kapitel 1 -Hej Hej jag heter Minna. Min skola heter Santaskolan. Jag är 11 år. Min bästa kompis heter Smilla. Hon och jag har länge undrat över en dörr på skolan den tycker vi är märklig. Den ligger i

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Matematikundervisningen har under

Matematikundervisningen har under bengt aspvall & eva pettersson Från datorernas värld Hur kan vi stimulera elever i matematik, och hur kan vi genom matematiken visa delar av datorns funktioner? Författarna visar hur man kan introducera

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion 060508 Elbilstävlingen Tilläggsuppdrag till Magneter och Motorer och Rörelse och Konstruktion Av: Pauliina Kanto NO-lärare och NTA-utbildare, Håbo kommun 1 Inledning Dessa tilläggsuppdrag passar utmärkt

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

REV 3. Användarmanual

REV 3. Användarmanual REV 3 Användarmanual Allmänt Metic räknar pulser från ett hjul som snurrar i fas med det material som man drar igenom. Hjulet är kalibrerat för att visa mm i displayen. Hjulet räknar i båda riktningarna

Läs mer

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började med att ta alla de mått som vi kunde tänkas behöva. För att få en större yta att nyttja bestämmer vi oss snabbt för att plock bort en av

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Maj -13 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Installations- & Bruksanvisning Uponor Trådlöst VA-larm

Installations- & Bruksanvisning Uponor Trådlöst VA-larm Installations- & Bruksanvisning Uponor Trådlöst V-larm Installationsanvisning Förpackningen innehåller: Utomhusenhet (sändare, bild 1) och inomhusenhet (mottagare med nätadapter bild 2). Enheterna är ihopparade

Läs mer

Manual för PC-program Larm

Manual för PC-program Larm Manual för PC-program Larm Rev. 04-06-02 Manual för PC-program...1 Allmänt...3 Programmet...3 Grundinställningar...4 Larmlistor...5 Larmlista - Funktion...5 Larmlista Typ...6 Larmlista - exempel...6 Ingångar

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

KOMMA IGÅNG MED EYE PAL READER. 4 KNAPPARNA PÅ BASENHETENS FRONT. 6 GÖMDA KNAPPAR. 7 LÄSA TEXT. 9 RÖRELSEDETEKTORN. 10 AVANCERADE FUNKTIONER.

KOMMA IGÅNG MED EYE PAL READER. 4 KNAPPARNA PÅ BASENHETENS FRONT. 6 GÖMDA KNAPPAR. 7 LÄSA TEXT. 9 RÖRELSEDETEKTORN. 10 AVANCERADE FUNKTIONER. Eye Pal Reader 2 Innehållsförteckning KOMMA IGÅNG MED EYE PAL READER... 4 KNAPPARNA PÅ BASENHETENS FRONT... 6 GÖMDA KNAPPAR... 7 LÄSA TEXT... 9 RÖRELSEDETEKTORN... 10 AVANCERADE FUNKTIONER... 11 SPARA

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8 Feb -14 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 W8 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte!

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Energi Mia Kårlycke Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Mia Kårlycke Att energin inte räcker till är ett

Läs mer

FAQs: HomeSecure GSM-MA-0004

FAQs: HomeSecure GSM-MA-0004 FAQs: Trådlöst larmsystem inkl. GSM-modul (GSM-MA-0004) Vi uppdaterar konstant informationen på våra produkter. För att få den nyaste informationen av våra produkter, gå till: downloads på www.homealarm.se

Läs mer

iloq P10S-programmeringsenhet Manual

iloq P10S-programmeringsenhet Manual iloq P10S-programmeringsenhet Manual INNEHÅLL ALLMÄNT... 3 ATT ANVÄNDA PROGRAMMERINGSENHETEN... 5 Strömanslutning... 5 Programmera cylinder... 5 Programmera nyckel... 5 Läsa av händelseloggen... 6 Batteribyte...

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

Luftförvärmare- Manual + Faktablad

Luftförvärmare- Manual + Faktablad Luftförvärmare- Manual + Faktablad Luftförvärmarens funktion och hur den är konstruerad Luftförvärmare är ett riktigt energismart och miljövänligt sätt att värma upp ett hus på. Den här luftförvärmaren

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

INSTALLATION. OPHERA SVARSAPPARAT MED FÄRGMONITOR (Lämna denna manual vid svarsapparaten)

INSTALLATION. OPHERA SVARSAPPARAT MED FÄRGMONITOR (Lämna denna manual vid svarsapparaten) S INSTALLATION OPHERA SVARSAPPARAT MED FÄRGMONITOR (Lämna denna manual vid svarsapparaten) Varning! Rengör svarsapparaten endast med en torr trasa. Ophera en högtalande svarsapparat med färgskärm En svarsapparat

Läs mer

Användarhandbok OE/OSSpeaker V.10.3

Användarhandbok OE/OSSpeaker V.10.3 Användarhandbok OE/OSSpeaker V.10.3 OESpeaker Version 10.3 OSSpeaker Version 10.3 Status: 26.2.2007 Vi tar tacksamt emot alla kommentarer, tips och felrapporter på denna handbok. Skriv till författaren!

Läs mer

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB FlyBot FlyBot är en flyplansmodell med fyra lysdioder, en tuta och en motor som driver propellern. Här lär du dig att programmera DC-motorns fart och riktning. 41 Robotfakta LED-kort På LED-kortet sitter

Läs mer

Monteringsguide Racercykel

Monteringsguide Racercykel Monteringsguide I. Packa upp din cykel 4 II. Förbered framhjulet 4 III. Positionera framhjulet 5 IV. Montera framhjulet i framgaffeln 8 V. Justera styret 8 VI. Montera sadeln 9 VII. Montera pedalerna 10

Läs mer

Inlämningsuppgift 1. Inlämningsuppgift 1. Metod. Tester. Högskolan i Kristianstad: Interaktionsdesign I. 2010-09-17, Per-Ola Olsson

Inlämningsuppgift 1. Inlämningsuppgift 1. Metod. Tester. Högskolan i Kristianstad: Interaktionsdesign I. 2010-09-17, Per-Ola Olsson Inlämningsuppgift 1 Metod Jag har valt att studera några av de vanliga funktionerna på en mobiltelefon, sk smartphone. Vi använde min iphone 3GS med ios 4.1 och språket inställt på svenska. Testerna genomfördes

Läs mer

Handhavandeinstruktion

Handhavandeinstruktion Handhavandeinstruktion för centralapparat AC 948 med LCD-manöverpanel AC 148 Denna instruktion är tänkt att läsas av den anläggningsansvarige. AC 148 Handhavande anläggningsansvarige Rev.03 010108 Grundläggande

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Systemenhet. Delarna i en dator

Systemenhet. Delarna i en dator Delarna i en dator En dator är ett system med delar som fungerar tillsammans. De fysiska delarna, som du kan se och röra vid, kallas maskinvara. (Programvara avser de instruktioner, eller program, som

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Bruksanvisning QL-700. Etikettskrivare

Bruksanvisning QL-700. Etikettskrivare Bruksanvisning Etikettskrivare QL-700 Se till att du läser igenom och förstår bruksanvisningen innan du använder maskinen. Vi rekommenderar att du förvarar den på en lättåtkomlig plats för framtida bruk.

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

Hörlursriggen Manual. Kultur i Väst. Version: 2011-06-09/Staffan Melin, Oscillator. Illustration: Staffan Melin/Oscillator

Hörlursriggen Manual. Kultur i Väst. Version: 2011-06-09/Staffan Melin, Oscillator. Illustration: Staffan Melin/Oscillator Hörlursriggen Manual Illustration: Staffan Melin/Oscillator Version: 2011-06-09/Staffan Melin, Oscillator Innehållsförteckning Inledning 3 Förklarar vad utrustningen är till för samt några viktiga begrepp.

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

Programmering av. PADDY mini

Programmering av. PADDY mini multimedia Programmering av PADDY mini art. nr: CCS037 PRODUKTER SOM ANVÄNDS I DETTA EXEMPEL: PADDY mini CCS037 PADDY mini CCS012 PADDY mini CCS500 VSCOM USB TILL SERIELL DB9 LAPTOP MED WINDOWS 7 QUICKPAD

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Jag är visst smart! säger Patrik

Jag är visst smart! säger Patrik Jag är visst smart! säger Patrik Nu är mamma arg igen. Hon är nästan alltid arg på mig. Igår var hon arg, och hon blir säkert arg imorgon igen. Det är inget roligt. Idag är ingen bra dag. Imorse glömde

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

* Bygg en solcellsdriven färgsnurra

* Bygg en solcellsdriven färgsnurra * Bygg en solcellsdriven färgsnurra Kort version Prova Olika färger Svarta cirkelstreck Påklistrade småbitar av cd-skivor 1 * Bygg en solcellsdriven färgsnurra Utförlig version Så här kan du göra Det är

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

Min pappa har Asperger syndrom

Min pappa har Asperger syndrom Min pappa har Asperger syndrom Magnus Stephensen Min pappa är ingen Asperger-pappa. Min pappa har däremot diagnosen Asperger syndrom. En diagnos är ju, när det kommer till kritan, inte mer än en benämning

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Introduktion till programmering, hösten 2011

Introduktion till programmering, hösten 2011 Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Välkommen till Ipad för nybörjare

Välkommen till Ipad för nybörjare Välkommen till Ipad för nybörjare Detta häfte kommer innehålla Alla knappars funktioner Simplare och hjälpsamma sätt att kunna använda och ta sig runt i en Ipad Mindre genom gång av appar och dess betydelse

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

LARM. Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker.

LARM. Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker. LARM Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker. INNEHÅLL kretskort och larmpanel batterihållare brickor lysdioder, LED motstånd summer strömbrytare påsnitar skruvar kartong

Läs mer

114 Vårt Nya Bad & spa

114 Vårt Nya Bad & spa Badrummet badar i ljus från tre generösa fönster. Duschen och badkaret har familjen lagt på en liten praktisk avsats. Den ljusa och orange handduken är av märket Abyss, kostar 595 kr/styck och kommer från

Läs mer

ASSA 3000 Connect. Elektriskt lås för privata bostäder. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions.

ASSA 3000 Connect. Elektriskt lås för privata bostäder. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. ASSA 3000 Connect Elektriskt lås för privata bostäder ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. 2 ASSA 3000 Connect Styr ditt lås med knappar. Lås upp med fjärrkontroll - lika enkelt som

Läs mer

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet.

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet. Skapande skola Enligt grundskolans läroplan ska skolans elever fostras till medborgare som har en fri och kritisk analysförmåga. Skolans uppgift lär vara att förse dem med de kunskaper som de kan behöva.

Läs mer

1. ActiveGPS 2.00 by TJ

1. ActiveGPS 2.00 by TJ 1.1 Inställningar 1. ActiveGPS 2.00 by TJ För att ändra inställningarna i ActiveGPS så måste man först trycka på Hämta inställningar först då tänds alla rutor upp. Istället för att visa avstånd fram till

Läs mer

Programmering. Den första datorn hette ENIAC.

Programmering. Den första datorn hette ENIAC. Programmering Datorn är bara en burk. Den kan inget själv. Hur får man den att göra saker? Man programmerar den. Människor som funderar ut program som fungerar. Datorn förstår bara ettor och nollor och

Läs mer