Utbildning av vårdpersonal i munvårdsfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning av vårdpersonal i munvårdsfrågor"

Transkript

1 Utbildning av vårdpersonal i munvårdsfrågor En uppföljning av den uppsökande verksamheten inom det reformerade tandvårdsstödet Författare: Eva Mårtensson, tandhygienist Folktandvården Stöpen, Skövde Projektredovisning 2005:4 Handledare: Anna-Lena Östberg, tandläkare, Odont Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg

2

3 Sammanfattning Bakgrund Den första januari 1999 trädde ett reformerat tandvårdsstöd i kraft som innebär att landstingen tillsammans med kommunerna i Sverige fick ansvar för att bedriva uppsökande verksamhet bland funktionshindrade och äldre personer som har ett utökat omvårdnadsbehov. Det reformerade tandvårdsstödet innehåller 3 delar: 1. Erbjudande om kostnadsfritt hembesök för munhälsobedömning. Munvårdsinstruktion, rådgivning och samtal samt förmedling av valfri tandläkarkontakt ingår. 2. Årlig utbildning/handledning till all vårdpersonal inom äldre- och handikappsomsorgen. 3. Rätt till nödvändig tandvård med patientavgifter enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Syfte Att kartlägga utbildningsinsatserna till vårdpersonalen inom omsorgsverksamheten i Sverige. Att i Västra Götalandsregionen närmare studera utbildningsinsatserna till vårdpersonalen inom kommunernas omsorgsverksamhet. Att i Västra Götalandsregionen undersöka i vilken utsträckning avtalet om den uppsökande verksamheten följdes och anledningar om man inte lyckades med sitt uppdrag. Metod Studien består av två delar: 1. Enkät om uppsökande verksamhet sändes i maj 2003 till beställarenheterna, hälsooch sjukvårdsstyrelsernas kanslier, i samtliga landsting i Sverige. 2. Telefonintervjuer med representanter för privat tandvård och folktandvård, som hade avtal om uppsökande tandvård i Västra Götaland, sammanlagt 59 kommuner. 104 personer som ansvarade för munhälsobedömningarna intervjuades under våren och sommaren 2003 efter ett strukturerat protokoll med möjlighet till följdfrågor och dialog. Resultat Av 21 tillfrågade landsting besvarade 18 enkäten. Stora variationer fanns gällande ekonomisk ersättning för utbildning av vårdpersonalen. 14 landsting hade reglerat hur stor utbildningsinsatsen skulle vara och 15 landsting hade även reglerat i avtalet vad utbildningen skulle innehålla. Västra Götalandsregionens avtal har ett tydligt innehåll, men vårdgivarna lever inte helt upp till sitt åtagande. Slutsats Lagar stiftas, avtal sluts och mycket tid och pengar läggs ner på att dra upp riktlinjer för hur verksamheten ska kunna följa lagen, men ute i verksamheterna får man inte alltid klara direktiv för hur arbetet skall bedrivas. Samverkan mellan kommun och landsting är komplicerad när både tandvården och sjukvården har stor arbetsbelastning. Ansvaret för att det ska fungera åligger gemensamt ledningarna för landstingen och kommunerna.

4

5 Stort tack till Agnetha Bartoll, min tidigare klinikchef, för att Du inspirerade, uppmuntrade och trodde på mig. Anna-Lena Östberg, min handledare, för allt Du har lärt mig, för ditt tålamod och att Du inte gav upp. Birgitta Ahlinder, FoU-centrums sekreterare, för att Du alltid fanns där när jag behövde din hjälp och för att Du sprider lugn omkring Dig.

6

7 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 3 Frågeställningar... 3 Metod... 4 Resultat del Resultat del Diskussion Referenser BILAGOR Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Frågor till Landstingens beställarenheter i Sverige om uppsökande verksamhet Information till samordnare i Västra Götalandsregionen Frågeformulär Information till tandvårdsenheten i Göteborg

8 Bakgrund De tidigare landstingsdrivna sjukhemmen hade ofta tillgång till tandvård via landstingens folktandvård. På större vårdhem arbetade tandvårdspersonal med speciell kunskap om kroniskt sjuka och äldre patienter. Ädelreformen (1992) innebar att kommunerna tog över vårdansvaret som landstingen tidigare hade haft för äldre och omsorgsberoende vårdtagare (Socialdepartementet DS 1989:27). I juni 1998 fattades beslut i riksdagen om ett reformerat tandvårdsstöd (SFS 1998:1338). Detta innebär att landstingen sedan januari 1999 tillsammans med kommunerna har ansvar för uppsökande verksamhet och tandvård för äldre och funktionshindrade enl. 8a första stycket i tandvårdslagen (1985:125). Den uppsökande verksamheten innehåller i stort tre huvudområden: 1. Erbjudande av munhälsobedömning, som ska innefatta bedömning av behovet av munhygieninsatser, individuell rådgivning och preliminär bedömning av tandvårdsbehovet samt förmedling av valfri tandläkarkontakt. 2. Utbildning, som ska ges till vårdpersonalen och innebär praktisk och teoretisk munvårdskunskap. 3. Rätt till nödvändig tandvård. Den uppsökande verksamheten inom tandvården är en stödåtgärd som ska vara kostnadsfri för både patienter och kommuner. Finansieringen sker genom att medel överförs till landstingen från kostnadsramen för det reformerade tandvårdsstödet. Kostnad per uppsökt individ inklusive utbildningsinsatser varierade år 2002 mellan 397 kronor och 2251 kronor i olika delar av landet (Landstingsförbundets rapport mars 2003). Västra Götalandsregionens kostnad per individ var 820 kronor (Tabell 1). 1

9 Tabell 1. Uppsökande verksamhet åt boende på sjukhem, i gruppbostäder m.m. Landstingsförbundets redovisning per landsting av utnyttjande samt kostnader per patient inklusive personalutbildning år Maximum och minimum samt Västra Götalandsregionen i fetstil. Lands - Uppskattat Andel be - Antal Andel upp- Total Kostnad ting antal rättigade av uppsök. sökta av kostn. per berättigade antal bo - antal tkr uppsökt, satta % berättigade kr AB , , C , , D , , E , , F , , G , , H , , I , , K , , Skåne , , N , , VGreg , , S , , T , , U , , W , , X , , Y , , Z , , AC , , BD , , Total , , Målet med den uppsökande tandvården skall, enligt 9 tandvårdsförordningen vara att medverka till en påtaglig förbättring av förmågan att tillgodogöra sig föda (SFS1998:1338). Uppsökande tandvård förutsätter ett bra samarbete mellan den kommunala omsorgen och tandvårdspersonalen. Kommunens vårdpersonal har under senare år fått alltmer ökade arbetsuppgifter, som lett till ett flertal rapporter i massmedia om brister i vården. Munvård anses tillhöra god omvårdnad, men kan av vårdpersonal upplevas som obehaglig, till och med motbjudande. Vårdpersonalens attityder synes vara en bidragande orsak till att vårdtagare inte får tillräcklig hjälp med sin munhygien (Wårdh 1995). En ny undervisningsmetod i munvård för vårdpersonal i form av specialutbildade munvårdsombud provades av Wårdh (2002). Detta innebär att en person i personalen tar ett större ansvar för munvårdsarbetet på sin avdelning och fungerar som kontaktperson till tandvården. Trots välmotiverad, välutbildad vårdpersonal med bra rutiner för munvårdsarbetet visade det sig att andra angelägenheter ofta fick företräde. Nederfors (1998) fann att betydelsen av att ha egna tänder skattas lika oavsett den tillfrågades ålder. De äldre som får en kronisk sjukdom, och därmed stort behov av hjälp och omsorg, löper en uppenbar risk att den tandhälsa som de bibehållit upp i hög ålder raseras (Nordenram 1995). Lundgren et al. (1995) visade att orala problem hos en grupp hemmaboende 88-åringar hade samband med mindre god allmänhälsa, läkemedelskonsumtion och känslor av ensamhet. Munnens hälsa är av central betydelse för välbefinnandet och för att man ska kunna njuta av livet på gamla dagar. 2

10 För att vårdpersonalen ska kunna utföra effektiv daglig munvård på äldre och handikappade fordras kunskap och träning. Ämnet tandvård är idag inte obligatoriskt på utbildningarna av undersköterskor. I flertalet kommuner är personalomsättningen stor i alla leden från enhetschefer till vårdpersonal. En kontinuerlig munvårdsutbildning är därför nödvändig. Enligt kravspecifikationen i Västra Götalandsregionen som tillhör avtalet för den uppsökande verksamheten står att utbildning skall ges till vårdpersonalen och att detta är den viktigare delen av den uppsökande verksamheten. I Västra Götalandsregionens avtal ingår maximalt två timmars utbildning per anställd och år. Trots att man undertecknat avtal om uppsökande verksamhet har 8 av regionens 59 kommuner inte utbildat vårdpersonal under 2002 (personligt meddelande, Hälso- och sjukvårdskansliet i Mariestad). Det finns goda exempel där tandvården i samarbete med ansvariga för äldreomsorg framgångsrikt gjort stora, väl dokumenterade utbildningssatsningar. I Kalmar har man organiserat arbetet med hjälp av speciellt utbildade munvårdsombud (Kock 1999), och i Marks kommun har man skapat rutiner för samarbete mellan kök, vård, tandvård och dietist (Skogsberg E. och Lindh T. 2000). Material att inspireras av gällande den uppsökande verksamheten saknas inte, men en del anpassning till den egna verksamheten kan krävas. En kartläggning av utbildningsinsatserna och att undersöka i vilken utsträckning avtalet om den uppsökande verksamheten följdes inom Västra Götalandsregionen är nödvändig för att i ett senare skede utvärdera hur personalen använder sina kunskaper och hur samarbetet fortgår. Syfte 1. Att kartlägga de avtalade utbildningsinsatserna till vårdpersonalen inom omsorgsverksamheten i Sverige. 2. Att i Västra Götalandsregionen närmare studera utbildningsinsatserna till vårdpersonalen inom kommunernas omsorgsverksamhet. 3. Att belysa i vilken utsträckning avtalet om den uppsökande verksamheten har följts i Västra Götalandsregionen och anledningar om man inte lyckats med sitt uppdrag. Frågeställningar Hur ser avtalen för den uppsökande verksamheten ut i Sverige? Har tandvården i Västra Götalandsregionen erbjudit munvårdsutbildning årligen för vårdpersonalen enligt avtal? Vad är orsaken om man inte utbildat vårdpersonalen i Västra Götalandsregionen årligen? Har man i Västra Götalandsregionen haft något mera omfattande utbildningsprojekt för vårdpersonalen utöver avtalet sedan 1999? Hur fungerar samarbetet mellan vårdenheterna och tandvården i Västra Götalandsregionen? 3

11 Metod Studien består av två delar. Del 1 Enkät besvarad av Landstingens beställarenheter i Sverige (Bilaga 1). En enkät om uppsökande verksamhet tillsändes beställarenheterna i samtliga landsting i Sverige i maj Frågorna togs fram i samarbete med Sveriges Tandhygienistförenings styrelse och distribuerades av densamma. I den här rapporten redogörs för den del av enkäten som avsåg personalutbildning. Den innehöll följande områden: Tandvårdens intresse att sluta avtal. Reglering av utbildningsinsatser till vårdpersonalen i tid och innehåll. Utbildning av hemsjukvårdens personal. Vilken personalkategori som ansvarar för munvårdsutbildningen. Ekonomisk ersättning för tandvårdens utbildningsinsatser. Del 2 Telefonintervjuer besvarad av personal (privat tandvård och folktandvård) som var ansvarig för munhälsobedömningar inom Västra Götalandsregionen. Samtliga samordnare för tandvårdens uppsökande verksamhet i de olika regionala delarna i Västra Götaland, sammanlagt 59 kommuner, kontaktades per e-post och informerades om ärendet (Bilaga 2). 104 av ca 115 vårdgivare, inom privattandvård/ folktandvård, som ansvarade för munhälsobedömningar kontaktades under våren och sommaren 2003 per telefon och intervjuades efter ett strukturerat protokoll (Bilaga 3), som också gav möjlighet till följdfrågor och diskussion. Frågorna i intervjuprotokollet täckte följande områden: Utbildningstimmar per år och personal. Hur stor del av (de särskilda) boendeenheterna som har fått utbildning år Anledningar till att man inte utbildat vårdpersonalen. Förekomst av munvårdsombud, vilket innebär en person inom sjukvården som tar speciellt ansvar för munvårdsfrågor på sin avdelning. Mera omfattande utbildningsprojekt till vårdpersonalen utöver avtalet sedan Information om studien sändes till tandvårdsenheten i Göteborg för kännedom (Bilaga 4). 4

12 Resultat del 1 Av de 21 enkäter som lämnades ut besvarades 18 stycken. Gotland, Norrbotten och Örebro län besvarade inte enkäten varför dessa saknas i resultatsammanställningarna. Fördelning av avtalen. Enligt de 16 landsting som besvarade frågan hade 73% av avtalen tecknats av folktandvården och 27% av privat vårdgivare. Intresset från tandvårdens sida för avtal om uppsökande tandvård. Av de 18 inkomna enkäterna var det 7 landsting som besvarade frågan om avtalsintresse från tandvårdens sida. I ett landsting upplevde man ökat intresse från privat vårdgivare sedan lagen trädde i kraft Sex stycken svarade att intresset för att sluta avtal var oförändrat eller hade minskat vid senaste upphandlingen. Reglering och omfattning av utbildningsinsatserna till vårdpersonalen. Fjorton landsting hade reglerat i avtalet hur stor utbildningsinsatsen till kommunens anställda skulle vara medan 4 svarade att de inte reglerat detta. Fyra landsting uppgav att man hade grundutbildning (varierande 1½-4 timmar) första året och därefter vidareutbildning (1-2 timmar). Ett landsting hade valt att rikta utbildningen speciellt till munvårdsombud och att utbilda dem 8 timmar per år. Ett annat landsting vände sig till nyanställd personal och utbildade dem 1 timme i en engångsinsats. I övrigt varierade utbildningarna mellan 1 timme upp till 4 timmar per år eller till 2 tillfällen per år. Tolv av de 18 landstingen svarade att även hemsjukvården nåddes av utbildningsinsatserna. En kommentar var: Ja, men det är betydligt svårare att nå dem. Ett landsting svarade inte, medan 5 uppgav att personalen inom hemsjukvården inte utbildades. En orsak kunde vara: Huvuddelen är institutionsboende av individerna (fri kommentar i enkäten). Reglering av utbildningens innehåll. Femton av de tillfrågade svarade att det var reglerat i avtalet vad utbildningen skulle innehålla. Två besvarade inte frågan och ett nekande svar lämnades. Ansvariga för utbildning och munhälsobedömningar. Utbildningarna utfördes huvudsakligen av tandhygienister, men även enstaka tandläkare deltog i arbetet. Samma förhållande gällde vem som utförde munhälsobedömningarna. En kommentar var: Alla kliniker har inte tandhygienister. Inga tandsköterskor ansvarade för munhälsobedömningar enligt svaren på enkäterna. 5

13 Ersättning för utbildning av vårdpersonal. Det förekommer flera olika ersättningsformer, t.ex. - det ingår i avtalet - varierar beroende av anbudsområde och utförare - ersättning/deltagare och tillfälle - ersättning/utbildningstimme och grupp. Högst ersättning som uppgavs var kronor kronor per timme och lägst var ett landsting som betalade mellan 45 kronor och 266 kronor per utbildning, varierande beroende av anbudsområde och utförare. Tabell 2. Jämförelse av total kostnad per uppsökt individ inklusive utbildningsinsats - avtalsandelar - ekonomisk ersättning för utbildningsinsats samt reglering av utbildning i de landsting som hade högst och lägst ersättning, samt Västra Götalandsregionen. Östergötland Västra Götaland Västerbotten Kostnad per uppsökt individ inklusive utbildningsinsatser kr 820 kr 397 kr Andel av avtalen 56% privat 17% privat 90% privat 44% folktandvården 83% folktandvården 10% folktandvården Utbildningsersättning kr per utbildningstillfälle kr + index*/timme 150 kr per utbildad personal (år 2002=1050kr) Regler Ej reglerat i avtalet hur stor utbildningsinsatsen ska vara, men personalen skall utbildas en gång/år. Utbildningsinsatserna ska enligt avtalet vara 2 tillfällen per år och personal i grupper om minst 5 och högst 20 personer. Ej reglerat hur ofta eller vad utbildningen i detalj ska innehålla utan mera övergripande rekommendationer. *Konsumentprisindex De besvarade enkäterna visade att vårdgivarnas intresse för att sluta avtal hade minskat i Västerbotten och Västra Götaland medan intresset för att förlänga avtalet ökat i Östergötland. 6

14 Resultat del 2 I denna studie benämns tandvårdspersonal (tandläkare, tandhygienister eller tandsköterskor) vårdgivare. De personer som kontaktades och intervjuades efter ett strukturerat protokoll (Bilaga 3) hade ansvar för den uppsökande verksamheten på sin arbetsplats som var privat tandvård eller folktandvård. Av 104 vårdgivare var 94 från folktandvården och 10 från privata sektorn. Fördelningen av stora boendeenheter. Stora boendeenheter innebär i studien att grupper om 10 personer eller flera bor tillsammans på någon form av vårdinrättning för äldre. För att få en inblick i hur många stora boendeenheter de tillfrågade hade ansvar för, inriktades frågan (Figur 1) på särskilda boendeformer för äldre som demensboenden, sjukhem, ålderdomshem och servicehus, totalt 337 stycken. De tillfrågade hade ansvar för den uppsökande verksamheten på mellan en och nio stora boendeenheter för äldre Antal vårdgivare Älvsborg Göteborg Skaraborg Fyrbodal Antal boendeenheter Figur 1. Antal stora boendeenheter. Figuren visar hur många stora boendeenheter för äldre som varje vårdgivare hade ansvar för gällande munhälsobedömningar och undervisning av sjukvårdspersonalen. Ex. en vårdgivare i Älvsborg hade ansvar för 9 stora boendeenheter. Tolv vårdgivare i Göteborg hade ansvar för en stor boendeenhet vardera. 7

15 Utbildning av tandvårdspersonalen i handikapp- och äldretandvård. I hela Västra Götalandsregionen är det vanligt att folktandvårdens personal fått ca 2 dagars utbildning per år. Femton av 94 (16%) vårdgivare uppgav att de inte fått någon utbildning. Kommentar: Man får söka utbildning själv och får se om man får gå. Av 10 privata vårdgivare svarade 2 att de utbildats i äldre- och handikapptandvård (4 respektive 8 timmar). De övriga 8 (80%) privata vårdgivarna hade inte gått någon speciell utbildning för ändamålet. Kommentar: Jag är utbildad tandläkare och det ingår i grundutbildningen. Ansvar för utbildning av vårdpersonal och munhälsobedömningar I Västra Götalandsregionens Regler & riktlinjer (Tandvårdsenheten 2003) står att munhälsobedömningen ska ske av legitimerad tandhygienist eller legitimerad tandläkare som anvisas av landstinget, och att det är lämpligt att samma person utbildar vårdpersonalen. I figur 2 och 3 kan man se att både munhälsobedömningar och utbildning av vårdpersonalen utförs av tandsköterskor som inte är legitimerad personal. tandsköterska 8 (10%) tandläkare 4 (5%) tandsköterska 6 (6%) tandläkare 8 (8%) tandhygienist 70 (85%) tandhygienist 86 (86%) Figur 2. Vem utbildar vårdpersonalen? Figur 3. Vem gör munhälsobedömning? 8

16 Erbjudande om munvårdsutbildning till sjukvårdspersonalen. Av 104 vårdgivare (privat tandvård 10 stycken och folktandvård 94 stycken) hade 4 privata och 33 från folktandvården inte erbjudit vårdpersonalen någon utbildning alls på de stora boendeenheter (10 eller fler boende) de hade avtal med. Två vårdgivare hade utbildat 8 timmar och riktade sig då främst till munvårdsombud, 10 svarade att personalen erbjöds 2 utbildningstillfällen under året Antal vårdgivare timmar 1 timme 2 timmar 3 timmar 4 timmar 8 timmar Figur 4. Munvårdsutbildning år Vårdgivare: Tandvårdspersonal med ansvar för munhälsobedömningar. Antal utbildningstimmar som vårdgivaren har erbjudit sjukvårdspersonalen på stora boendeenheter (10 eller fler boende) för äldre. Ex: 12 vårdgivare har erbjudit 2 timmar utbildning år

17 Effekten av att 37 vårdgivare inte erbjöd någon utbildning blev att sjukvårdspersonalen vid 111 stora boendeenheter (10 eller fler boende) för äldre, av de totalt 337 boendeenheterna, inte fick någon munvårdsutbildning år 2002 (Figur 5) Antal vårdgivare Antal boendeenheter 1 Figur 5. Stora boendeenheter, för grupper om 10 äldre personer eller flera, som inte erbjöds utbildning 2002 i Västra Götalandsregionen. Figuren visar att när de 10 vårdgivarna som endast ansvarade för en boendeenhet inte utbildade sjukvårdspersonalen blev 10 boendeenheter utan munvårdsutbildning. När 3 vårdgivare som ansvarade för 8 boendeenheter vardera inte erbjöd någon utbildning blev resultatet att 24 boendeenheter inte utbildades. Anledningen till att personalen inom dessa områden inte utbildats varierar, men det framkommer tydligt i de fria kommentarerna att utbildning i munvårdsfrågor var lågt prioriterat både från tandvårdens och från sjukvårdens sida. Fria kommentarer. Exempel på kommentarer som tandvårdens personal uppgav till att de inte utbildat vårdpersonalen: Direktiv uppifrån att inte utbilda personalen Ingen utbildning pga personal och tidsbrist. Jag tycker patienterna är för sjuka. Informationen handlar mest om papper. Nerlagd pga att sjukvårdspersonalens uppslutning var katastrofalt dålig. Vi har märkt att det är behov av utbildning så det får nog bli något till våren. Exempel på kommentarer som tandvårdspersonalen fick av sjukvården varför de inte önskat någon utbildning: Enhetschefen tycker inte att utbildning är något de boende eller personalen behöver. Har försökt få komma, men sjukvården har avböjt. De har inte tid. Sjukvården ville inte ha utbildning. Tyckte det räckte med information vid munhälsobedömningarna. 10

18 Sjukvårdspersonalens närvaro vid munvårdsutbildningarna. Huvuddelen av vårdgivarna (55 av 67 stycken) angav att sjukvårdspersonalens närvaro vid utbildningstillfället på stora boendeenheter var bra eller mycket bra. Till stora boendeenheter räknas även hemsjukvård. Sju av de tillfrågade vårdgivarna hade inte något uppsökandeansvar för hemsjukvård. Av de resterande 97 hade 47 (48%) erbjudit utbildning till hemsjukvårdens personal. Vårdpersonalens uppslutning vid utbildningstillfället ansågs av en tredjedel av vårdgivarna vara övervägande bra eller mycket bra. Gruppbostäder för förståndshandikappade eller socialpsykiatri (LSS) samt personer boende i eget hem med personlig assistent ingår också i avtalet. Hälften av vårdgivarna hade inte LSS inom sitt ansvarsområde. 32 (62%) vårdgivare av 52 erbjöd utbildning och av dessa tyckte huvuddelen (26 stycken) att uppslutningen var god eller mycket god. Bland de 20 som inte hade erbjudit någon utbildning var en vanlig kommentar: LSS- personalen får utbildning när de kommer med patienten till folktandvården Om utbildningen skedde i samband med APT (arbetsplatsträff) kunde man se en något större uppslutning än om man valde ett särskilt tillfälle för utbildning. Mera omfattande utbildningsinsatser hade Marks kommun som erbjöd munvårdsutbildning till all vård- och kökspersonal inom kommunens äldre- och handikappomsorg. Projektet Mat och mun i Mark, som startade våren 1998 och pågick till oktober 1999, var ett samarbete mellan folktandvårdens tandhygienister och kommunens dietist (Skogsberg och Lindh, 2001). Där utbildade tandhygienist tillsammans med dietist årligen nyanställd vårdpersonal en dag som grundutbildning och följande år ca en halv timmes vidareutbildning i samband med APT. Fem kommuner i regionen gick ihop och bjöd in all tandvårds- och sjukvårdpersonal tillsammans med politiker och tjänstemän för munvårdsutbildning två dagar per år. Man fick välja den dag som passade bäst och bjöds då på föreläsning, rollspel och utställning av olika hjälpmedel för munvård. P.g.a. politikers och tjänstemäns dåliga uppslutning inriktar man sig nu på vårdpersonalen som utbildas två timmar årligen. En kommun utbildade nyanställd personal 2 x 4 timmar per år medan en annan kommun utbildade munvårdsombud lika lång tid. I en kommun fick munvårdsombuden en dags extra utbildning tillsammans med sjukhustandläkaren. Remisshantering som en del i samarbetet mellan sjukvården och tandvården Mindre än hälften av de 104 vårdgivarna upplevde att remissförfarandet till tandvården fungerade bra från boendeenheter för äldre. Tjugotvå tillfrågade upplevde att remisser från hemtjänsten fungerade bra. Det förekom också att det varierade från bra till mindre bra på olika avdelningar inom samma boendeenhet. Kommentarer från tandvårdspersonalen angående remisser: Hela reformen har blivit en pappersgrej. Screenar utan remisser. Går ut en gång/år och tar alla då. Har inte kommit igång med något samarbete med hemvården. 11

19 Munvårdsombud som en form av samarbete mellan tandvård och sjukvård. Samarbetsformen med munvårdsombud var okänd för flera vårdgivare. Femton vårdgivare planerade att samarbeta med munvårdsombud. Tjugoåtta vårdgivare som redan hade munvårdsombud upplevde samarbetet positivt, men upplevde att den stora personalomsättningen ibland kunde störa detta samarbete. Ja 28 (27%) Nej 75 (73%) Figur 8. Förekomst av munvårdsombud som kontakt mellan tandvården och sjukvården i Västra Götalandsregionen. 12

20 Diskussion Kort sammanfattning Landstingen i Sverige har valt att utbilda vårdpersonalen i olika stor omfattning. Fyra landsting hade inte reglerat alls hur stor utbildningsinsatsen skulle vara per år. Den ekonomiska ersättningen för utbildningsinsatserna skiljer sig mycket åt, både vad gäller ersättning i kronor och vad som ersatts, och är därför svår att jämföra. Gemensamt för hela landet är att det huvudsakligen är tandhygienister som utbildar vårdpersonalen och gör munhälsobedömningar. Enligt enkäten till landstingen gör endast ett fåtal tandläkare och inga tandsköterskor detta. Folktandvården har 2/3 av avtalen, men i två landsting har privat tandvård 90 resp.100% av avtalen. Endast ett landsting uppgav att den privata tandvårdens intresse för att sluta avtal har ökat och att de har fått avtal vid senaste upphandlingen. Övriga landsting som svarat på frågan (7 stycken) ser ett oförändrat eller minskat intresse, från både privat tandvård och folktandvård, för att sluta avtal. Telefonintervjuerna i Västra Götalandsregionen visade att det var svårt att få samarbetet mellan tandvården och sjukvården att fungera. Undervisningen till sjukvårdspersonalen uteblev inom flera kommuner. Till skillnad från vad som framkom av enkäten till Landstingens beställarenheter i Sverige (del 1) visade det sig att det förekom att tandsköterskor i Västra Götalandsregionen ansvarade för munhälsobedömningarna, vilket ibland skylldes på personalbrist. Anledningar till varför den uppsökande verksamheten inte prioriterades uppgavs vara omorganisationer och personalbrist. Om en person hade ensamt ansvar för ett stort antal boendeenheter blev det området mera sårbart om den personen blev sjuk eller slutade sin anställning. Metoddiskussion Enkäten som skickades till samtliga 21 beställarenheter i Sverige besvarades av 18 landsting. De som svarade hade lagt ner stor omsorg på att besvara frågorna så uttömmande som möjligt. Orsaken till bortfallen är okänd. En brist var att en del frågor utformades på ett sådant sätt, så att det fanns utrymme för olika tolkningar. Några frågor blev besvarade på så olika sätt att de var svåra att sammanställa. Telefonintervjuerna som omfattade Västra Götalandsregionen gav utrymme till en dialog. Föresatsen var att kontakta alla kommuner och intervjua tandvårdspersonal som arbetar med uppsökande verksamhet till äldre och handikappade. När 104 personer hade intervjuats uppfattades materialet som representativt och tillräckligt varför den delen av projektet avslutades. Alla som kontaktades var mycket tillmötesgående med sina svar. Redan tidigt upptäcktes att det inte var möjligt att få svar på vissa frågor, som t.ex. hur stor del av vårdpersonalen som närvarade vid utbildningstillfällen. Frågan ändrades så att svaret blev hur man uppfattade närvaron (mycket bra mindre bra). En brist kan vara att personerna inte fick ta del av frågorna i förväg och därför kunde minnas fel. Frågorna utformades därför så att det gavs utrymme för en dialog. 13

21 Den första delen av studien omfattade hela Sverige. Av 21 utsända enkäter inkom svar från 18 beställarenheter. Svaren var mycket varierande och det var tydligt att det är stora skillnader i landet i fördelning av avtal mellan folktandvård och privat tandvård. Likaså var skillnaderna stora angående hur stora utbildningsinsatser till omvårdnadspersonalen ska vara, vad utbildningen ska innehålla och storleken på ekonomiska ersättningen för densamma. Gemensamt för de besvarade enkäterna var att man hade beskrivit i avtalen vad en munhälsobedömning ska innehålla. Första frågan i del 2 gällde hur många boendeenheter den tillfrågade hade hand om. Frågan avsåg boende med grupper om 10 personer eller flera. Som minst har man hand om ett boende och som mest 9 stycken boendeenheter. Hemsjukvårdens upptagningsområde och små boendeenheter för handikappade (LSS) räknades inte in här. Sedan den förnyade tandvårdslagen trädde i kraft har det årligen förekommit ett flertal utbildningar speciellt lämpade för uppsökande verksamhet både i Västra Götalandsregionen och i landet för övrigt. Trots detta hade 23 vårdgivare som ger råd, utför munvårdsbedömningar och utbildar vårdpersonalen inte gått någon vidareutbildning. I Socialstyrelsens rapport som föregick den förnyade lagen står: Lika viktigt som utbildning av vårdpersonal i munvårdsfrågor torde det vara att utbilda tandvårdspersonalen i handikapp- och äldretandvård. Det är förvånande att de personer som arbetar med uppsökande verksamhet har bristande intresse för utbildning, men än mera anmärkningsvärt att tandvårdsledningen inte tillåter vidareutbildning. En knapp tredjedel av vårdgivarna (37 stycken) erbjöd inte sjukvårdspersonalen någon munvårdsutbildning Här kunde man se att det får en större negativ effekt om en vårdgivare har ansvar för den uppsökande verksamheten till många boendeenheter. När tre vårdgivare med ansvar för vardera åtta boendeenheter inte erbjöd någon utbildning drabbades sålunda 24 boendeenheter. Detta visar hur sårbart systemet kan vara. De som hade valt att förlägga utbildningen i samband med APT (arbetsplatsträff) uppfattade uppslutningen av sjukvårdspersonalen vid utbildningen som något bättre än om man valde ett särskilt utbildningstillfälle. Kanske kan detta bero på att sjukvårdspersonalens närvaro vid APT ingår i arbetet. Vårdgivarna (tandvårdspersonalen) visste ofta inte hur många personer som var anställda på de respektive vårdenheterna. Det medförde att vad som är mycket bra uppslutning för en vårdgivare kunde uppfattas som mindre bra uppslutning av en annan vårdgivare. Detta kan tänkas bero på egna förväntningar att nå all personal. Tandvården uppgav många olika anledningar till att man inte utbildat sjukvårdspersonalen. Den vanligaste anledningen var egen sjukdom eller personalbrist. Två uppgav flyttning av kliniken som orsak, vilket kan tyckas förvånande, då en sådan period kan tyckas lämplig att arbeta med uppsökande verksamhet utanför kliniken. 14

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN MAS riktlinjer för hälso- och 9ukvård Detta styrdokument beslutades av Finansierlngsnämnden för äldreomsorg 2011 09 07 63 Dnr 11 FNÄ/131 MAS riktlinje Munhälsa oc tandvård 1 Bakgrund Landstingen har genom

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Beställare Vård Särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal November 2005 Innehåll Inledning...3

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Rapport Dnr 2006/1488 1(9) Maj 06 Avd för vård och omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Förslag Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso-

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Riktlinje Nödvändig tandvård samt uppsökande verksamhet

Riktlinje Nödvändig tandvård samt uppsökande verksamhet Ansvarig för riktlinje Verksamhetschef HSL Reviderad (av vem och datum) Sara Olander MAS 2014-11-05 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp Dnr Process: HSL Giltig till och med:

Läs mer

Tandvård med landstingsansvar

Tandvård med landstingsansvar Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM FLIK 24 Avgiftshandboken 2008-07-01 Tandvård med landstingsansvar Innehåll Allmänt sidan 2 Personkrets för det särskilda tandvårdsstödet sidan 2 Intyg för

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning livet / Vem har rätt till hjälpen?... 2 Behovet av omvårdnad avgör... 2 Oavsett om man bor i särskilt boende eller hemma... 2 livet / Vad har man rätt till?... 3 Hjälpen består av

Läs mer

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Tandvård till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Landstinget ansvarar för att personer med stort omvårdnadsbehov till följd av sjukdom och/eller funktionshinder erbjuds råd och hjälp

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

Uppsökande tandvård i kommunen

Uppsökande tandvård i kommunen Uppsökande tandvård i kommunen Anneli Schippert & Inger Svensson Innehåll 1. Bakgrund, syfte, mål 2. Ansvarsfördelning 3. Handläggning 4. Munhälsovårdserbjudande/munhälsoremiss 5. Nödvändig tandvård/intyg

Läs mer

Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Revisionsrapport Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstinget i Östergötland Linköpings kommun Datum 2010-04-07 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Karin Jäderbrink, certifierad

Läs mer

Bilaga Lokala anvisningar för uppsökande tandvårdsverksamhet i Region Skåne 2007-2008. Munhälsa och tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Bilaga Lokala anvisningar för uppsökande tandvårdsverksamhet i Region Skåne 2007-2008. Munhälsa och tandvård för vissa äldre och funktionshindrade HSL rutiner Datum: Flik: Ers: 070315 13:1 060621 Tandvård 13:2 Föreskrivare av tandvårdskort Bilaga Lokala anvisningar för uppsökande tandvårdsverksamhet i Region Skåne 2007-2008 Bilaga Bilaga Avvikelserapport

Läs mer

ANVISNINGAR UPPSÖKANDE TANDVÅRDSVERKSAMHET I REGION SKÅNE

ANVISNINGAR UPPSÖKANDE TANDVÅRDSVERKSAMHET I REGION SKÅNE REGION SKÅNE TANDVÅRDSNÄMNDENS KANSLI ANVISNINGAR UPPSÖKANDE TANDVÅRDSVERKSAMHET I REGION SKÅNE GÄLLANDE FÖR 2008-2010 FÖRORD Från och med den 1 januari 1999 har vissa personer rätt att få ett begränsat

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Fokus på munhälsa Frisk i munnen på ålderns höst?

Fokus på munhälsa Frisk i munnen på ålderns höst? Fokus på munhälsa Frisk i munnen på ålderns höst? X-tra Nyhetsbrev, 2013 Känner du till CÄT? Centrum för äldretandvård (CÄT) startade som ett projekt 2007, och blev en permanent verksamhet hösten 2010.

Läs mer

God mun- och tandhälsa hos äldre

God mun- och tandhälsa hos äldre God mun- och tandhälsa hos äldre En sammanfattning av ett dialogmöte den 12 maj 2009 med representanter från kommunerna och Folktandvården i Västra Götalandsregionen. Antalet äldre ökar och allt fler har

Läs mer

1/2010 Tandvårdsgruppen informerar

1/2010 Tandvårdsgruppen informerar 1/2010 Tandvårdsgruppen informerar 2010-06-18 Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se. Tandvårdsgruppen informerar 2010-06-18 2 Så är det då dags att inför

Läs mer

Tjänsteutlåtande. 2011-11-21 Sidan 1 av 2. Fredrik Söderlind Avtalssekreterare 08-579 215 21. Vård- och omsorgsnämnden. Dnr 2011/258 VON.

Tjänsteutlåtande. 2011-11-21 Sidan 1 av 2. Fredrik Söderlind Avtalssekreterare 08-579 215 21. Vård- och omsorgsnämnden. Dnr 2011/258 VON. 9 Tjänsteutlåtande Fredrik Söderlind Avtalssekreterare 08-579 215 21 2011-11-21 Sidan 1 av 2 Dnr 2011/258 VON.013 Vård- och omsorgsnämnden Svar till kommunstyrelsen avseende kommunförbundet i Stockholms

Läs mer

Beställarenheten för tandvård

Beställarenheten för tandvård Beställarenheten för tandvård Landstingets organisation Beställartand vården Ltkalmar.se 2015-04-01 2 Planeringsenheten Christina Edward enhetschef Beställarenheten för tandvård: Camilla Ohlsson handläggare

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Tandvårdstöd genom hela livet

Tandvårdstöd genom hela livet Tandvårdstöd genom hela livet Alla tandvårdsstöd i Sverige och i Västra Götaland Statligt tandvårdsstöd som administreras av Försäkringskassan K B Fri tandvård för barn och ungdomar och för unga vuxna

Läs mer

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till?

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till? Tandvårdshjälpen vilket stöd har jag rätt till? Tandvård under 20 år Barn och ungdomar har rätt till avgiftsfri tandvård till och med sista december det år de fyller 19 år. Första besöket på en tandvårdsmottagning

Läs mer

Låt munnen va me. Goda exempel på landstings och kommuners samarbete inom den uppsökande tandvården

Låt munnen va me. Goda exempel på landstings och kommuners samarbete inom den uppsökande tandvården Låt munnen va me Goda exempel på landstings och kommuners samarbete inom den uppsökande tandvården Låt munnen va me Goda exempel på landstings och kommuners samarbete inom den uppsökande tandvården Innehåll

Läs mer

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter 1 Landstingsstyrelsens förvaltning Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42 Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för

Läs mer

Anvisningar för kommuner och palliativa team

Anvisningar för kommuner och palliativa team LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för kommuner och palliativa team Anvisningarna riktar sig till Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska, biståndsbedömare, LSShandläggare, enhetschef, sjuksköterska, palliativa

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

Vikarierande bedömningstandläkare

Vikarierande bedömningstandläkare 2010-12-20 2/2010 Nationella riktlinjer Barn- och ungdomstandvård Vikarierande bedömningstandläkare Tandvårdens hemsida Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING.

FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING. Elisabeth Olofsson-Öberg 2000-09-23 Ekonomichef Landstingsstyrelsen FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING. Vård och verksamhetsutveckling Folktandvårdens kliniker har en

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Hemtandvård För Omsorgsberoende

Hemtandvård För Omsorgsberoende Hemtandvård För Omsorgsberoende En Kartläggning av Landstingens Regelverk för Nödvändig Tandvård och Hemtandvård Ove Sjöström, Petteri Sjögren Oral Care AB, december 2013 2011 2012 2013 Inga särskilda

Läs mer

Uppföljning av landstingens särskilda tandvårdsstöd år 2013

Uppföljning av landstingens särskilda tandvårdsstöd år 2013 PM 2014-12-04 Dnr 14/6541 1 (26) Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Håkan Vestergren Uppföljning av landstingens särskilda tandvårdsstöd år 2013 Sammanfattning Mot bakgrund

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Senior alert MUNHÄLSA

Uppsökande verksamhet och Senior alert MUNHÄLSA Uppsökande verksamhet och Senior alert MUNHÄLSA Förord Landstingen/regionerna ansvarar för att personer som omfattas av LSS eller som har ett varaktigt och omfattande behov av vård- och omsorgsinsatser

Läs mer

Tandvård. Uppsökande munhälsobedömning. Division Folktandvård. Diarienummer:

Tandvård. Uppsökande munhälsobedömning. Division Folktandvård. Diarienummer: Tandvård Uppsökande munhälsobedömning Division Folktandvård Diarienummer: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. AVTALSPARTER 3 1.1 KONTAKTPERSONER 3 2. AVTALSOMFATTNING 3 2.1 LEVERANTÖRENS ÅTAGANDE 3 2.1.1 Specifikation

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 8 9 10 12 Vår verksamhetsidé och vision Med patienten i fokus Hur ofta ska man besöka

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Redovisning av ett förbättringsarbete FoU Fyrbodal 2014: 1 Ewa Lidman NU sjukvården Gunnel Svensson, Solveig Nyberg & Ingela Edvardsson

Läs mer

Projekt Uppsökande Tandvård

Projekt Uppsökande Tandvård Projekt Uppsökande Tandvård Projekt som bedrevs av HSO Skåne och Folktandvården i Skåne och Blekinge 1995-96 HSO SKÅNE - 1 - Projekt Uppsökande Tandvård. Under en lång rad av år har tandhälsan blivit allt

Läs mer

NÖDVÄNDIG TANDVÅRD OCH HEMTANDVÅRD 2012

NÖDVÄNDIG TANDVÅRD OCH HEMTANDVÅRD 2012 NÖDVÄNDIG TANDVÅRD OCH HEMTANDVÅRD 2012 KARTLÄGGNING AV ANVISNINGAR FÖR OCH FÖRÄNDRINGAR AV ANVISNINGAR FÖR - NÖDVÄNDIG TANDVÅRD OCH MOBIL TANDVÅRD 2011-2012. (2012 NOV) AV OVE SJÖSTRÖM, LEG. TANDLÄKARE,

Läs mer

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget.

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget. 2011-03-31 Socialdepartementet Mats Nilsson S2010/8847/HS Remiss Departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning. Förslag om tredje

Läs mer

Bättre munhälsa. hos personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende

Bättre munhälsa. hos personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende Bättre munhälsa hos personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende Vad kan socialtjänst, primärvård och minnesmottagning göra för att uppmärksamma munhälsa? Säkerställa att tandvårdsstödet når fram

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken Svensk tandvård i världsklass Att vårda sina tänder är ett livsprojekt. Den tandhälsa som du har i dag är till stor del ett resultat av hur du tidigare

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

HEMTANDVÅRD KARTLÄGGNING AV ANVISNINGAR FÖR OCH FÖRÄNDRINGAR AV ANVISNINGAR (2011) AV OVE SJÖSTRÖM, LEG. TANDLÄKARE, SENIOR ADVISOR ORAL CARE.

HEMTANDVÅRD KARTLÄGGNING AV ANVISNINGAR FÖR OCH FÖRÄNDRINGAR AV ANVISNINGAR (2011) AV OVE SJÖSTRÖM, LEG. TANDLÄKARE, SENIOR ADVISOR ORAL CARE. HEMTANDVÅRD KARTLÄGGNING AV ANVISNINGAR FÖR OCH FÖRÄNDRINGAR AV ANVISNINGAR FÖR - NÖDVÄNDIG TANDVÅRD OCH MOBIL TANDVÅRD 2011 OCH 2008. (2011) AV OVE SJÖSTRÖM, LEG. TANDLÄKARE, SENIOR ADVISOR ORAL CARE.

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län Folktandvården Landstinget i Kalmar län Tandvårdslagen 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen 5 (Landstingets ansvar) Varje landsting skall erbjuda

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

De äldres tandfälla hotas tandhälsan av äldrevårdens utveckling?

De äldres tandfälla hotas tandhälsan av äldrevårdens utveckling? De äldres tandfälla hotas tandhälsan av äldrevårdens utveckling? Att bo kvar i hemmet och att ha kvar sina naturliga tänder långt upp i åren, ses båda som tecken på god livskvalitet. Eftersom åldrandet

Läs mer

Möjligheternas Västra Götaland

Möjligheternas Västra Götaland Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-06-14 Möjligheternas Västra Götaland Gratis tandvård upp till 25 år 2 (8) Innehållsförteckning Tandstatus en hälsofråga... 3 Skillnaderna i tandhälsa har tydliga

Läs mer

Tandhälsa och tandvård

Tandhälsa och tandvård Tandhälsa och tandvård I detta kapitel beskriver Socialstyrelsen utvecklingen inom tandvården och den vård som ges enligt tandvårdslagen (1985:125), TL. Myndigheten diskuterar även befolkningens tandhälsa.

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr

Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010 1(8) SN 2010/0022 Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården på bostäder med

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Ledningsstaben Klas Lindström 2006-09-25 LiÖ 2006-539 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Regeringen

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

Rapport Datum: 2015-10-14 Fokusberedningen för habilitering, hjälpmedel och folktandvård - rapportering av uppdrag 15RS797 Fokusberedningen för habilitering, hjälpmedel och folktandvård 2015-10-14 Innehåll

Läs mer

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan Det tredje steget i tandvårdsreformen Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan Nytt tandvårdsstöd för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Bakgrund

Läs mer

Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Sundbyberg 2007-06-25 Vår referens: Karin Sandström Diarienummer 07-153 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Läs mer

STHFs styrelseprotokoll nr 5 2014

STHFs styrelseprotokoll nr 5 2014 STHFs styrelseprotokoll nr 5 2014 Plats: SRATs kansli Stockholm Datum: 14-15 maj 2014 Närvarande: Yvonne Nyblom Ordförande Ingela Jägestrand Mari Carlsson Anna Magnusson Monica Ringdahl Birgitta Jönsson

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland

Inkontinenscentrum Västra Götaland Ökad kompetens hos vårdpersonal, ökar intresset och förändrar arbetssättet, dessutom sänks kostnaderna Inkontinenscentrum Västra Götaland September 2004 Marita Larsson, utbildare, Inkontinenscentrum Vgr

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7)

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7) 2014-12-18 RK 2014/113796 1 (7) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Christer Malmberg, 010-730 96 08 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: dag.strom@vardanalys.se Tack för hjälpen!

Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: dag.strom@vardanalys.se Tack för hjälpen! 1. Förstasida Enkät till ledning i patient- och brukarorganisationer När du fyller i enkäten - Dina svar sparas för varje sida du fyllt i genom att du klickar på knappen "Nästa" som tar dig till nästa

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna Allmänt Barn och ungdomar samt unga vuxna 3-20 år som är folkbokförda i Sörmland kan välja vårdgivare för den allmäntandvård som erbjuds av Landstinget

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Studie över utbudet av tandvård i Östergötland

Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Rapport 2013 - Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland www.lio.se 1. SAMMANFATTNING Landstinget har ansvar för planeringen av all tandvård inom landstingsområdet.

Läs mer

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Skara 2012-11-21 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Skara kommun har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Ansvaret omfattar den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi FRISKTANDVÅRD En ny betalningsmodell Magnus Hakeberg Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi Abonnemangstandvård -1991 Göteborg -1998 Värmland -2007 Västra Götalandsregionen -2009

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunala pensionärsrådet 2014-9-03 Blad 1 (8) Plats och tid Sammanträdesrum Berge Folkets hus Strömsund kl. 9.30 12.00 Ledamöter i KPR Ragnar Lif, ordförande (C) Kerstin Sjölander

Läs mer

KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Kommunala handikapprådet 2013-09-30

KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Kommunala handikapprådet 2013-09-30 1 Plats och tid Centrumhuset, Henån, s-rum 3 kl. 16.00-17.30 Beslutande Anna-Lena Johansson, HSO Dag Ekliden, Neuroförbundet Kaprifol Tommy Arvidsson, Reumatiker-Förbundet Lisbeth Arff, HSN g. kl. 16.50

Läs mer