Utbildning av vårdpersonal i munvårdsfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning av vårdpersonal i munvårdsfrågor"

Transkript

1 Utbildning av vårdpersonal i munvårdsfrågor En uppföljning av den uppsökande verksamheten inom det reformerade tandvårdsstödet Författare: Eva Mårtensson, tandhygienist Folktandvården Stöpen, Skövde Projektredovisning 2005:4 Handledare: Anna-Lena Östberg, tandläkare, Odont Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg

2

3 Sammanfattning Bakgrund Den första januari 1999 trädde ett reformerat tandvårdsstöd i kraft som innebär att landstingen tillsammans med kommunerna i Sverige fick ansvar för att bedriva uppsökande verksamhet bland funktionshindrade och äldre personer som har ett utökat omvårdnadsbehov. Det reformerade tandvårdsstödet innehåller 3 delar: 1. Erbjudande om kostnadsfritt hembesök för munhälsobedömning. Munvårdsinstruktion, rådgivning och samtal samt förmedling av valfri tandläkarkontakt ingår. 2. Årlig utbildning/handledning till all vårdpersonal inom äldre- och handikappsomsorgen. 3. Rätt till nödvändig tandvård med patientavgifter enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Syfte Att kartlägga utbildningsinsatserna till vårdpersonalen inom omsorgsverksamheten i Sverige. Att i Västra Götalandsregionen närmare studera utbildningsinsatserna till vårdpersonalen inom kommunernas omsorgsverksamhet. Att i Västra Götalandsregionen undersöka i vilken utsträckning avtalet om den uppsökande verksamheten följdes och anledningar om man inte lyckades med sitt uppdrag. Metod Studien består av två delar: 1. Enkät om uppsökande verksamhet sändes i maj 2003 till beställarenheterna, hälsooch sjukvårdsstyrelsernas kanslier, i samtliga landsting i Sverige. 2. Telefonintervjuer med representanter för privat tandvård och folktandvård, som hade avtal om uppsökande tandvård i Västra Götaland, sammanlagt 59 kommuner. 104 personer som ansvarade för munhälsobedömningarna intervjuades under våren och sommaren 2003 efter ett strukturerat protokoll med möjlighet till följdfrågor och dialog. Resultat Av 21 tillfrågade landsting besvarade 18 enkäten. Stora variationer fanns gällande ekonomisk ersättning för utbildning av vårdpersonalen. 14 landsting hade reglerat hur stor utbildningsinsatsen skulle vara och 15 landsting hade även reglerat i avtalet vad utbildningen skulle innehålla. Västra Götalandsregionens avtal har ett tydligt innehåll, men vårdgivarna lever inte helt upp till sitt åtagande. Slutsats Lagar stiftas, avtal sluts och mycket tid och pengar läggs ner på att dra upp riktlinjer för hur verksamheten ska kunna följa lagen, men ute i verksamheterna får man inte alltid klara direktiv för hur arbetet skall bedrivas. Samverkan mellan kommun och landsting är komplicerad när både tandvården och sjukvården har stor arbetsbelastning. Ansvaret för att det ska fungera åligger gemensamt ledningarna för landstingen och kommunerna.

4

5 Stort tack till Agnetha Bartoll, min tidigare klinikchef, för att Du inspirerade, uppmuntrade och trodde på mig. Anna-Lena Östberg, min handledare, för allt Du har lärt mig, för ditt tålamod och att Du inte gav upp. Birgitta Ahlinder, FoU-centrums sekreterare, för att Du alltid fanns där när jag behövde din hjälp och för att Du sprider lugn omkring Dig.

6

7 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 3 Frågeställningar... 3 Metod... 4 Resultat del Resultat del Diskussion Referenser BILAGOR Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Frågor till Landstingens beställarenheter i Sverige om uppsökande verksamhet Information till samordnare i Västra Götalandsregionen Frågeformulär Information till tandvårdsenheten i Göteborg

8 Bakgrund De tidigare landstingsdrivna sjukhemmen hade ofta tillgång till tandvård via landstingens folktandvård. På större vårdhem arbetade tandvårdspersonal med speciell kunskap om kroniskt sjuka och äldre patienter. Ädelreformen (1992) innebar att kommunerna tog över vårdansvaret som landstingen tidigare hade haft för äldre och omsorgsberoende vårdtagare (Socialdepartementet DS 1989:27). I juni 1998 fattades beslut i riksdagen om ett reformerat tandvårdsstöd (SFS 1998:1338). Detta innebär att landstingen sedan januari 1999 tillsammans med kommunerna har ansvar för uppsökande verksamhet och tandvård för äldre och funktionshindrade enl. 8a första stycket i tandvårdslagen (1985:125). Den uppsökande verksamheten innehåller i stort tre huvudområden: 1. Erbjudande av munhälsobedömning, som ska innefatta bedömning av behovet av munhygieninsatser, individuell rådgivning och preliminär bedömning av tandvårdsbehovet samt förmedling av valfri tandläkarkontakt. 2. Utbildning, som ska ges till vårdpersonalen och innebär praktisk och teoretisk munvårdskunskap. 3. Rätt till nödvändig tandvård. Den uppsökande verksamheten inom tandvården är en stödåtgärd som ska vara kostnadsfri för både patienter och kommuner. Finansieringen sker genom att medel överförs till landstingen från kostnadsramen för det reformerade tandvårdsstödet. Kostnad per uppsökt individ inklusive utbildningsinsatser varierade år 2002 mellan 397 kronor och 2251 kronor i olika delar av landet (Landstingsförbundets rapport mars 2003). Västra Götalandsregionens kostnad per individ var 820 kronor (Tabell 1). 1

9 Tabell 1. Uppsökande verksamhet åt boende på sjukhem, i gruppbostäder m.m. Landstingsförbundets redovisning per landsting av utnyttjande samt kostnader per patient inklusive personalutbildning år Maximum och minimum samt Västra Götalandsregionen i fetstil. Lands - Uppskattat Andel be - Antal Andel upp- Total Kostnad ting antal rättigade av uppsök. sökta av kostn. per berättigade antal bo - antal tkr uppsökt, satta % berättigade kr AB , , C , , D , , E , , F , , G , , H , , I , , K , , Skåne , , N , , VGreg , , S , , T , , U , , W , , X , , Y , , Z , , AC , , BD , , Total , , Målet med den uppsökande tandvården skall, enligt 9 tandvårdsförordningen vara att medverka till en påtaglig förbättring av förmågan att tillgodogöra sig föda (SFS1998:1338). Uppsökande tandvård förutsätter ett bra samarbete mellan den kommunala omsorgen och tandvårdspersonalen. Kommunens vårdpersonal har under senare år fått alltmer ökade arbetsuppgifter, som lett till ett flertal rapporter i massmedia om brister i vården. Munvård anses tillhöra god omvårdnad, men kan av vårdpersonal upplevas som obehaglig, till och med motbjudande. Vårdpersonalens attityder synes vara en bidragande orsak till att vårdtagare inte får tillräcklig hjälp med sin munhygien (Wårdh 1995). En ny undervisningsmetod i munvård för vårdpersonal i form av specialutbildade munvårdsombud provades av Wårdh (2002). Detta innebär att en person i personalen tar ett större ansvar för munvårdsarbetet på sin avdelning och fungerar som kontaktperson till tandvården. Trots välmotiverad, välutbildad vårdpersonal med bra rutiner för munvårdsarbetet visade det sig att andra angelägenheter ofta fick företräde. Nederfors (1998) fann att betydelsen av att ha egna tänder skattas lika oavsett den tillfrågades ålder. De äldre som får en kronisk sjukdom, och därmed stort behov av hjälp och omsorg, löper en uppenbar risk att den tandhälsa som de bibehållit upp i hög ålder raseras (Nordenram 1995). Lundgren et al. (1995) visade att orala problem hos en grupp hemmaboende 88-åringar hade samband med mindre god allmänhälsa, läkemedelskonsumtion och känslor av ensamhet. Munnens hälsa är av central betydelse för välbefinnandet och för att man ska kunna njuta av livet på gamla dagar. 2

10 För att vårdpersonalen ska kunna utföra effektiv daglig munvård på äldre och handikappade fordras kunskap och träning. Ämnet tandvård är idag inte obligatoriskt på utbildningarna av undersköterskor. I flertalet kommuner är personalomsättningen stor i alla leden från enhetschefer till vårdpersonal. En kontinuerlig munvårdsutbildning är därför nödvändig. Enligt kravspecifikationen i Västra Götalandsregionen som tillhör avtalet för den uppsökande verksamheten står att utbildning skall ges till vårdpersonalen och att detta är den viktigare delen av den uppsökande verksamheten. I Västra Götalandsregionens avtal ingår maximalt två timmars utbildning per anställd och år. Trots att man undertecknat avtal om uppsökande verksamhet har 8 av regionens 59 kommuner inte utbildat vårdpersonal under 2002 (personligt meddelande, Hälso- och sjukvårdskansliet i Mariestad). Det finns goda exempel där tandvården i samarbete med ansvariga för äldreomsorg framgångsrikt gjort stora, väl dokumenterade utbildningssatsningar. I Kalmar har man organiserat arbetet med hjälp av speciellt utbildade munvårdsombud (Kock 1999), och i Marks kommun har man skapat rutiner för samarbete mellan kök, vård, tandvård och dietist (Skogsberg E. och Lindh T. 2000). Material att inspireras av gällande den uppsökande verksamheten saknas inte, men en del anpassning till den egna verksamheten kan krävas. En kartläggning av utbildningsinsatserna och att undersöka i vilken utsträckning avtalet om den uppsökande verksamheten följdes inom Västra Götalandsregionen är nödvändig för att i ett senare skede utvärdera hur personalen använder sina kunskaper och hur samarbetet fortgår. Syfte 1. Att kartlägga de avtalade utbildningsinsatserna till vårdpersonalen inom omsorgsverksamheten i Sverige. 2. Att i Västra Götalandsregionen närmare studera utbildningsinsatserna till vårdpersonalen inom kommunernas omsorgsverksamhet. 3. Att belysa i vilken utsträckning avtalet om den uppsökande verksamheten har följts i Västra Götalandsregionen och anledningar om man inte lyckats med sitt uppdrag. Frågeställningar Hur ser avtalen för den uppsökande verksamheten ut i Sverige? Har tandvården i Västra Götalandsregionen erbjudit munvårdsutbildning årligen för vårdpersonalen enligt avtal? Vad är orsaken om man inte utbildat vårdpersonalen i Västra Götalandsregionen årligen? Har man i Västra Götalandsregionen haft något mera omfattande utbildningsprojekt för vårdpersonalen utöver avtalet sedan 1999? Hur fungerar samarbetet mellan vårdenheterna och tandvården i Västra Götalandsregionen? 3

11 Metod Studien består av två delar. Del 1 Enkät besvarad av Landstingens beställarenheter i Sverige (Bilaga 1). En enkät om uppsökande verksamhet tillsändes beställarenheterna i samtliga landsting i Sverige i maj Frågorna togs fram i samarbete med Sveriges Tandhygienistförenings styrelse och distribuerades av densamma. I den här rapporten redogörs för den del av enkäten som avsåg personalutbildning. Den innehöll följande områden: Tandvårdens intresse att sluta avtal. Reglering av utbildningsinsatser till vårdpersonalen i tid och innehåll. Utbildning av hemsjukvårdens personal. Vilken personalkategori som ansvarar för munvårdsutbildningen. Ekonomisk ersättning för tandvårdens utbildningsinsatser. Del 2 Telefonintervjuer besvarad av personal (privat tandvård och folktandvård) som var ansvarig för munhälsobedömningar inom Västra Götalandsregionen. Samtliga samordnare för tandvårdens uppsökande verksamhet i de olika regionala delarna i Västra Götaland, sammanlagt 59 kommuner, kontaktades per e-post och informerades om ärendet (Bilaga 2). 104 av ca 115 vårdgivare, inom privattandvård/ folktandvård, som ansvarade för munhälsobedömningar kontaktades under våren och sommaren 2003 per telefon och intervjuades efter ett strukturerat protokoll (Bilaga 3), som också gav möjlighet till följdfrågor och diskussion. Frågorna i intervjuprotokollet täckte följande områden: Utbildningstimmar per år och personal. Hur stor del av (de särskilda) boendeenheterna som har fått utbildning år Anledningar till att man inte utbildat vårdpersonalen. Förekomst av munvårdsombud, vilket innebär en person inom sjukvården som tar speciellt ansvar för munvårdsfrågor på sin avdelning. Mera omfattande utbildningsprojekt till vårdpersonalen utöver avtalet sedan Information om studien sändes till tandvårdsenheten i Göteborg för kännedom (Bilaga 4). 4

12 Resultat del 1 Av de 21 enkäter som lämnades ut besvarades 18 stycken. Gotland, Norrbotten och Örebro län besvarade inte enkäten varför dessa saknas i resultatsammanställningarna. Fördelning av avtalen. Enligt de 16 landsting som besvarade frågan hade 73% av avtalen tecknats av folktandvården och 27% av privat vårdgivare. Intresset från tandvårdens sida för avtal om uppsökande tandvård. Av de 18 inkomna enkäterna var det 7 landsting som besvarade frågan om avtalsintresse från tandvårdens sida. I ett landsting upplevde man ökat intresse från privat vårdgivare sedan lagen trädde i kraft Sex stycken svarade att intresset för att sluta avtal var oförändrat eller hade minskat vid senaste upphandlingen. Reglering och omfattning av utbildningsinsatserna till vårdpersonalen. Fjorton landsting hade reglerat i avtalet hur stor utbildningsinsatsen till kommunens anställda skulle vara medan 4 svarade att de inte reglerat detta. Fyra landsting uppgav att man hade grundutbildning (varierande 1½-4 timmar) första året och därefter vidareutbildning (1-2 timmar). Ett landsting hade valt att rikta utbildningen speciellt till munvårdsombud och att utbilda dem 8 timmar per år. Ett annat landsting vände sig till nyanställd personal och utbildade dem 1 timme i en engångsinsats. I övrigt varierade utbildningarna mellan 1 timme upp till 4 timmar per år eller till 2 tillfällen per år. Tolv av de 18 landstingen svarade att även hemsjukvården nåddes av utbildningsinsatserna. En kommentar var: Ja, men det är betydligt svårare att nå dem. Ett landsting svarade inte, medan 5 uppgav att personalen inom hemsjukvården inte utbildades. En orsak kunde vara: Huvuddelen är institutionsboende av individerna (fri kommentar i enkäten). Reglering av utbildningens innehåll. Femton av de tillfrågade svarade att det var reglerat i avtalet vad utbildningen skulle innehålla. Två besvarade inte frågan och ett nekande svar lämnades. Ansvariga för utbildning och munhälsobedömningar. Utbildningarna utfördes huvudsakligen av tandhygienister, men även enstaka tandläkare deltog i arbetet. Samma förhållande gällde vem som utförde munhälsobedömningarna. En kommentar var: Alla kliniker har inte tandhygienister. Inga tandsköterskor ansvarade för munhälsobedömningar enligt svaren på enkäterna. 5

13 Ersättning för utbildning av vårdpersonal. Det förekommer flera olika ersättningsformer, t.ex. - det ingår i avtalet - varierar beroende av anbudsområde och utförare - ersättning/deltagare och tillfälle - ersättning/utbildningstimme och grupp. Högst ersättning som uppgavs var kronor kronor per timme och lägst var ett landsting som betalade mellan 45 kronor och 266 kronor per utbildning, varierande beroende av anbudsområde och utförare. Tabell 2. Jämförelse av total kostnad per uppsökt individ inklusive utbildningsinsats - avtalsandelar - ekonomisk ersättning för utbildningsinsats samt reglering av utbildning i de landsting som hade högst och lägst ersättning, samt Västra Götalandsregionen. Östergötland Västra Götaland Västerbotten Kostnad per uppsökt individ inklusive utbildningsinsatser kr 820 kr 397 kr Andel av avtalen 56% privat 17% privat 90% privat 44% folktandvården 83% folktandvården 10% folktandvården Utbildningsersättning kr per utbildningstillfälle kr + index*/timme 150 kr per utbildad personal (år 2002=1050kr) Regler Ej reglerat i avtalet hur stor utbildningsinsatsen ska vara, men personalen skall utbildas en gång/år. Utbildningsinsatserna ska enligt avtalet vara 2 tillfällen per år och personal i grupper om minst 5 och högst 20 personer. Ej reglerat hur ofta eller vad utbildningen i detalj ska innehålla utan mera övergripande rekommendationer. *Konsumentprisindex De besvarade enkäterna visade att vårdgivarnas intresse för att sluta avtal hade minskat i Västerbotten och Västra Götaland medan intresset för att förlänga avtalet ökat i Östergötland. 6

14 Resultat del 2 I denna studie benämns tandvårdspersonal (tandläkare, tandhygienister eller tandsköterskor) vårdgivare. De personer som kontaktades och intervjuades efter ett strukturerat protokoll (Bilaga 3) hade ansvar för den uppsökande verksamheten på sin arbetsplats som var privat tandvård eller folktandvård. Av 104 vårdgivare var 94 från folktandvården och 10 från privata sektorn. Fördelningen av stora boendeenheter. Stora boendeenheter innebär i studien att grupper om 10 personer eller flera bor tillsammans på någon form av vårdinrättning för äldre. För att få en inblick i hur många stora boendeenheter de tillfrågade hade ansvar för, inriktades frågan (Figur 1) på särskilda boendeformer för äldre som demensboenden, sjukhem, ålderdomshem och servicehus, totalt 337 stycken. De tillfrågade hade ansvar för den uppsökande verksamheten på mellan en och nio stora boendeenheter för äldre Antal vårdgivare Älvsborg Göteborg Skaraborg Fyrbodal Antal boendeenheter Figur 1. Antal stora boendeenheter. Figuren visar hur många stora boendeenheter för äldre som varje vårdgivare hade ansvar för gällande munhälsobedömningar och undervisning av sjukvårdspersonalen. Ex. en vårdgivare i Älvsborg hade ansvar för 9 stora boendeenheter. Tolv vårdgivare i Göteborg hade ansvar för en stor boendeenhet vardera. 7

15 Utbildning av tandvårdspersonalen i handikapp- och äldretandvård. I hela Västra Götalandsregionen är det vanligt att folktandvårdens personal fått ca 2 dagars utbildning per år. Femton av 94 (16%) vårdgivare uppgav att de inte fått någon utbildning. Kommentar: Man får söka utbildning själv och får se om man får gå. Av 10 privata vårdgivare svarade 2 att de utbildats i äldre- och handikapptandvård (4 respektive 8 timmar). De övriga 8 (80%) privata vårdgivarna hade inte gått någon speciell utbildning för ändamålet. Kommentar: Jag är utbildad tandläkare och det ingår i grundutbildningen. Ansvar för utbildning av vårdpersonal och munhälsobedömningar I Västra Götalandsregionens Regler & riktlinjer (Tandvårdsenheten 2003) står att munhälsobedömningen ska ske av legitimerad tandhygienist eller legitimerad tandläkare som anvisas av landstinget, och att det är lämpligt att samma person utbildar vårdpersonalen. I figur 2 och 3 kan man se att både munhälsobedömningar och utbildning av vårdpersonalen utförs av tandsköterskor som inte är legitimerad personal. tandsköterska 8 (10%) tandläkare 4 (5%) tandsköterska 6 (6%) tandläkare 8 (8%) tandhygienist 70 (85%) tandhygienist 86 (86%) Figur 2. Vem utbildar vårdpersonalen? Figur 3. Vem gör munhälsobedömning? 8

16 Erbjudande om munvårdsutbildning till sjukvårdspersonalen. Av 104 vårdgivare (privat tandvård 10 stycken och folktandvård 94 stycken) hade 4 privata och 33 från folktandvården inte erbjudit vårdpersonalen någon utbildning alls på de stora boendeenheter (10 eller fler boende) de hade avtal med. Två vårdgivare hade utbildat 8 timmar och riktade sig då främst till munvårdsombud, 10 svarade att personalen erbjöds 2 utbildningstillfällen under året Antal vårdgivare timmar 1 timme 2 timmar 3 timmar 4 timmar 8 timmar Figur 4. Munvårdsutbildning år Vårdgivare: Tandvårdspersonal med ansvar för munhälsobedömningar. Antal utbildningstimmar som vårdgivaren har erbjudit sjukvårdspersonalen på stora boendeenheter (10 eller fler boende) för äldre. Ex: 12 vårdgivare har erbjudit 2 timmar utbildning år

17 Effekten av att 37 vårdgivare inte erbjöd någon utbildning blev att sjukvårdspersonalen vid 111 stora boendeenheter (10 eller fler boende) för äldre, av de totalt 337 boendeenheterna, inte fick någon munvårdsutbildning år 2002 (Figur 5) Antal vårdgivare Antal boendeenheter 1 Figur 5. Stora boendeenheter, för grupper om 10 äldre personer eller flera, som inte erbjöds utbildning 2002 i Västra Götalandsregionen. Figuren visar att när de 10 vårdgivarna som endast ansvarade för en boendeenhet inte utbildade sjukvårdspersonalen blev 10 boendeenheter utan munvårdsutbildning. När 3 vårdgivare som ansvarade för 8 boendeenheter vardera inte erbjöd någon utbildning blev resultatet att 24 boendeenheter inte utbildades. Anledningen till att personalen inom dessa områden inte utbildats varierar, men det framkommer tydligt i de fria kommentarerna att utbildning i munvårdsfrågor var lågt prioriterat både från tandvårdens och från sjukvårdens sida. Fria kommentarer. Exempel på kommentarer som tandvårdens personal uppgav till att de inte utbildat vårdpersonalen: Direktiv uppifrån att inte utbilda personalen Ingen utbildning pga personal och tidsbrist. Jag tycker patienterna är för sjuka. Informationen handlar mest om papper. Nerlagd pga att sjukvårdspersonalens uppslutning var katastrofalt dålig. Vi har märkt att det är behov av utbildning så det får nog bli något till våren. Exempel på kommentarer som tandvårdspersonalen fick av sjukvården varför de inte önskat någon utbildning: Enhetschefen tycker inte att utbildning är något de boende eller personalen behöver. Har försökt få komma, men sjukvården har avböjt. De har inte tid. Sjukvården ville inte ha utbildning. Tyckte det räckte med information vid munhälsobedömningarna. 10

18 Sjukvårdspersonalens närvaro vid munvårdsutbildningarna. Huvuddelen av vårdgivarna (55 av 67 stycken) angav att sjukvårdspersonalens närvaro vid utbildningstillfället på stora boendeenheter var bra eller mycket bra. Till stora boendeenheter räknas även hemsjukvård. Sju av de tillfrågade vårdgivarna hade inte något uppsökandeansvar för hemsjukvård. Av de resterande 97 hade 47 (48%) erbjudit utbildning till hemsjukvårdens personal. Vårdpersonalens uppslutning vid utbildningstillfället ansågs av en tredjedel av vårdgivarna vara övervägande bra eller mycket bra. Gruppbostäder för förståndshandikappade eller socialpsykiatri (LSS) samt personer boende i eget hem med personlig assistent ingår också i avtalet. Hälften av vårdgivarna hade inte LSS inom sitt ansvarsområde. 32 (62%) vårdgivare av 52 erbjöd utbildning och av dessa tyckte huvuddelen (26 stycken) att uppslutningen var god eller mycket god. Bland de 20 som inte hade erbjudit någon utbildning var en vanlig kommentar: LSS- personalen får utbildning när de kommer med patienten till folktandvården Om utbildningen skedde i samband med APT (arbetsplatsträff) kunde man se en något större uppslutning än om man valde ett särskilt tillfälle för utbildning. Mera omfattande utbildningsinsatser hade Marks kommun som erbjöd munvårdsutbildning till all vård- och kökspersonal inom kommunens äldre- och handikappomsorg. Projektet Mat och mun i Mark, som startade våren 1998 och pågick till oktober 1999, var ett samarbete mellan folktandvårdens tandhygienister och kommunens dietist (Skogsberg och Lindh, 2001). Där utbildade tandhygienist tillsammans med dietist årligen nyanställd vårdpersonal en dag som grundutbildning och följande år ca en halv timmes vidareutbildning i samband med APT. Fem kommuner i regionen gick ihop och bjöd in all tandvårds- och sjukvårdpersonal tillsammans med politiker och tjänstemän för munvårdsutbildning två dagar per år. Man fick välja den dag som passade bäst och bjöds då på föreläsning, rollspel och utställning av olika hjälpmedel för munvård. P.g.a. politikers och tjänstemäns dåliga uppslutning inriktar man sig nu på vårdpersonalen som utbildas två timmar årligen. En kommun utbildade nyanställd personal 2 x 4 timmar per år medan en annan kommun utbildade munvårdsombud lika lång tid. I en kommun fick munvårdsombuden en dags extra utbildning tillsammans med sjukhustandläkaren. Remisshantering som en del i samarbetet mellan sjukvården och tandvården Mindre än hälften av de 104 vårdgivarna upplevde att remissförfarandet till tandvården fungerade bra från boendeenheter för äldre. Tjugotvå tillfrågade upplevde att remisser från hemtjänsten fungerade bra. Det förekom också att det varierade från bra till mindre bra på olika avdelningar inom samma boendeenhet. Kommentarer från tandvårdspersonalen angående remisser: Hela reformen har blivit en pappersgrej. Screenar utan remisser. Går ut en gång/år och tar alla då. Har inte kommit igång med något samarbete med hemvården. 11

19 Munvårdsombud som en form av samarbete mellan tandvård och sjukvård. Samarbetsformen med munvårdsombud var okänd för flera vårdgivare. Femton vårdgivare planerade att samarbeta med munvårdsombud. Tjugoåtta vårdgivare som redan hade munvårdsombud upplevde samarbetet positivt, men upplevde att den stora personalomsättningen ibland kunde störa detta samarbete. Ja 28 (27%) Nej 75 (73%) Figur 8. Förekomst av munvårdsombud som kontakt mellan tandvården och sjukvården i Västra Götalandsregionen. 12

20 Diskussion Kort sammanfattning Landstingen i Sverige har valt att utbilda vårdpersonalen i olika stor omfattning. Fyra landsting hade inte reglerat alls hur stor utbildningsinsatsen skulle vara per år. Den ekonomiska ersättningen för utbildningsinsatserna skiljer sig mycket åt, både vad gäller ersättning i kronor och vad som ersatts, och är därför svår att jämföra. Gemensamt för hela landet är att det huvudsakligen är tandhygienister som utbildar vårdpersonalen och gör munhälsobedömningar. Enligt enkäten till landstingen gör endast ett fåtal tandläkare och inga tandsköterskor detta. Folktandvården har 2/3 av avtalen, men i två landsting har privat tandvård 90 resp.100% av avtalen. Endast ett landsting uppgav att den privata tandvårdens intresse för att sluta avtal har ökat och att de har fått avtal vid senaste upphandlingen. Övriga landsting som svarat på frågan (7 stycken) ser ett oförändrat eller minskat intresse, från både privat tandvård och folktandvård, för att sluta avtal. Telefonintervjuerna i Västra Götalandsregionen visade att det var svårt att få samarbetet mellan tandvården och sjukvården att fungera. Undervisningen till sjukvårdspersonalen uteblev inom flera kommuner. Till skillnad från vad som framkom av enkäten till Landstingens beställarenheter i Sverige (del 1) visade det sig att det förekom att tandsköterskor i Västra Götalandsregionen ansvarade för munhälsobedömningarna, vilket ibland skylldes på personalbrist. Anledningar till varför den uppsökande verksamheten inte prioriterades uppgavs vara omorganisationer och personalbrist. Om en person hade ensamt ansvar för ett stort antal boendeenheter blev det området mera sårbart om den personen blev sjuk eller slutade sin anställning. Metoddiskussion Enkäten som skickades till samtliga 21 beställarenheter i Sverige besvarades av 18 landsting. De som svarade hade lagt ner stor omsorg på att besvara frågorna så uttömmande som möjligt. Orsaken till bortfallen är okänd. En brist var att en del frågor utformades på ett sådant sätt, så att det fanns utrymme för olika tolkningar. Några frågor blev besvarade på så olika sätt att de var svåra att sammanställa. Telefonintervjuerna som omfattade Västra Götalandsregionen gav utrymme till en dialog. Föresatsen var att kontakta alla kommuner och intervjua tandvårdspersonal som arbetar med uppsökande verksamhet till äldre och handikappade. När 104 personer hade intervjuats uppfattades materialet som representativt och tillräckligt varför den delen av projektet avslutades. Alla som kontaktades var mycket tillmötesgående med sina svar. Redan tidigt upptäcktes att det inte var möjligt att få svar på vissa frågor, som t.ex. hur stor del av vårdpersonalen som närvarade vid utbildningstillfällen. Frågan ändrades så att svaret blev hur man uppfattade närvaron (mycket bra mindre bra). En brist kan vara att personerna inte fick ta del av frågorna i förväg och därför kunde minnas fel. Frågorna utformades därför så att det gavs utrymme för en dialog. 13

21 Den första delen av studien omfattade hela Sverige. Av 21 utsända enkäter inkom svar från 18 beställarenheter. Svaren var mycket varierande och det var tydligt att det är stora skillnader i landet i fördelning av avtal mellan folktandvård och privat tandvård. Likaså var skillnaderna stora angående hur stora utbildningsinsatser till omvårdnadspersonalen ska vara, vad utbildningen ska innehålla och storleken på ekonomiska ersättningen för densamma. Gemensamt för de besvarade enkäterna var att man hade beskrivit i avtalen vad en munhälsobedömning ska innehålla. Första frågan i del 2 gällde hur många boendeenheter den tillfrågade hade hand om. Frågan avsåg boende med grupper om 10 personer eller flera. Som minst har man hand om ett boende och som mest 9 stycken boendeenheter. Hemsjukvårdens upptagningsområde och små boendeenheter för handikappade (LSS) räknades inte in här. Sedan den förnyade tandvårdslagen trädde i kraft har det årligen förekommit ett flertal utbildningar speciellt lämpade för uppsökande verksamhet både i Västra Götalandsregionen och i landet för övrigt. Trots detta hade 23 vårdgivare som ger råd, utför munvårdsbedömningar och utbildar vårdpersonalen inte gått någon vidareutbildning. I Socialstyrelsens rapport som föregick den förnyade lagen står: Lika viktigt som utbildning av vårdpersonal i munvårdsfrågor torde det vara att utbilda tandvårdspersonalen i handikapp- och äldretandvård. Det är förvånande att de personer som arbetar med uppsökande verksamhet har bristande intresse för utbildning, men än mera anmärkningsvärt att tandvårdsledningen inte tillåter vidareutbildning. En knapp tredjedel av vårdgivarna (37 stycken) erbjöd inte sjukvårdspersonalen någon munvårdsutbildning Här kunde man se att det får en större negativ effekt om en vårdgivare har ansvar för den uppsökande verksamheten till många boendeenheter. När tre vårdgivare med ansvar för vardera åtta boendeenheter inte erbjöd någon utbildning drabbades sålunda 24 boendeenheter. Detta visar hur sårbart systemet kan vara. De som hade valt att förlägga utbildningen i samband med APT (arbetsplatsträff) uppfattade uppslutningen av sjukvårdspersonalen vid utbildningen som något bättre än om man valde ett särskilt utbildningstillfälle. Kanske kan detta bero på att sjukvårdspersonalens närvaro vid APT ingår i arbetet. Vårdgivarna (tandvårdspersonalen) visste ofta inte hur många personer som var anställda på de respektive vårdenheterna. Det medförde att vad som är mycket bra uppslutning för en vårdgivare kunde uppfattas som mindre bra uppslutning av en annan vårdgivare. Detta kan tänkas bero på egna förväntningar att nå all personal. Tandvården uppgav många olika anledningar till att man inte utbildat sjukvårdspersonalen. Den vanligaste anledningen var egen sjukdom eller personalbrist. Två uppgav flyttning av kliniken som orsak, vilket kan tyckas förvånande, då en sådan period kan tyckas lämplig att arbeta med uppsökande verksamhet utanför kliniken. 14

Uppdrag till Folktandvården om uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i hela länet

Uppdrag till Folktandvården om uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i hela länet Landstingsdirektörens stab Beställarenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Diarienummer 160710 Landstingsstyrelsen Uppdrag till Folktandvården om uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i hela länet Förslag

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN MAS riktlinjer för hälso- och 9ukvård Detta styrdokument beslutades av Finansierlngsnämnden för äldreomsorg 2011 09 07 63 Dnr 11 FNÄ/131 MAS riktlinje Munhälsa oc tandvård 1 Bakgrund Landstingen har genom

Läs mer

MAS riktlinje Munhälsa och tandvård

MAS riktlinje Munhälsa och tandvård MAS riktlinje Munhälsa och tandvård 1 Bakgrund Landstingen har genom det lagstadgade tandvårdsstödet ansvar att organisera och finansiera viss tandvård till äldre och personer med funktionsnedsättning.

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting Cirkulärnr: 07:39 Diarienr: 07/2235 Handläggare: Håkan Vestergren Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Hälsa och jämställdhet Datum: 2007-09-03 Mottagare: Kommunernas socialnämnder/äldreomsorgsnämnder

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvårdens utveckling i Sverige 1974 kom en allmän tandvårdsförsäkring som idag är en av förklaringarna till The heavy metal generation Tandvården

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård INFORMATION 1(5) 6 februari 2006 hs 2005/0005 Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård...1 Bakgrund...1 Pressmeddelande...1 Tandvård

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Linneas munhälsa. Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta

Linneas munhälsa. Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta Linneas munhälsa Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta Förbättringsarbete Linnea 5 1. Bakgrund Den 1 januari 1999 infördes

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Beställare Vård Särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal November 2005 Innehåll Inledning...3

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Rapport Dnr 2006/1488 1(9) Maj 06 Avd för vård och omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Förslag Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso-

Läs mer

Riktlinje Nödvändig tandvård samt uppsökande verksamhet

Riktlinje Nödvändig tandvård samt uppsökande verksamhet Ansvarig för riktlinje Verksamhetschef HSL Reviderad (av vem och datum) Sara Olander MAS 2014-11-05 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp Dnr Process: HSL Giltig till och med:

Läs mer

Tandvårdsenheten Landstingets resurs i tandvårdsfrågor ur ett länsperspektiv Administration och bedömningshandläggning av det reformerade tandvårdsstödet Administration av barn- och ungdomstandvård Landstingets

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Tandvård med landstingsansvar

Tandvård med landstingsansvar Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM FLIK 24 Avgiftshandboken 2008-07-01 Tandvård med landstingsansvar Innehåll Allmänt sidan 2 Personkrets för det särskilda tandvårdsstödet sidan 2 Intyg för

Läs mer

Bedömning av munhälsa ska vara en del i det hälsoförebyggande arbetet.

Bedömning av munhälsa ska vara en del i det hälsoförebyggande arbetet. Dokumenttyp Rutin Uppsökande tandvård Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig fr

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning livet / Vem har rätt till hjälpen?... 2 Behovet av omvårdnad avgör... 2 Oavsett om man bor i särskilt boende eller hemma... 2 livet / Vad har man rätt till?... 3 Hjälpen består av

Läs mer

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval Särskilt tandvårdsstöd Juli 216 Tandvårdsenheten Vårdval 2 Landstingets särskilda tandvårdsstöd Bakgrund Den 1 januari 213 infördes det så kallade Tredje steget som medförde att nya grupper erhåller stöd,

Läs mer

Sammanfattning. Vårt dnr: 12/4247 1 (11) 2012-10-23. Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Håkan Vestergren

Sammanfattning. Vårt dnr: 12/4247 1 (11) 2012-10-23. Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Håkan Vestergren 2012-10-23 Vårt dnr: 1 (11) Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Håkan Vestergren Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård

Läs mer

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm 2011-09-20 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest

Läs mer

Drygt personer fick nödvändig tandvård och knappt personer fick tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling.

Drygt personer fick nödvändig tandvård och knappt personer fick tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling. DNR 11/5168 2011-12-05 1 (11) Avdelningen för vård och omsorg Håkan Vestergren Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i sjukdomsbehandling

Läs mer

Leif Klingensjö. Sektionen för äldreomsorg och sjukvård

Leif Klingensjö. Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Cirkulärnr: 1998:209 Diarienr: 1998/3172 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 1998-12-21 Mottagare: Rubrik: Ersätter: 1998:165- Bilagor: Gabriella Kollander Fållby Leif Klingensjö Sektionen för Socialtjänst

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Linneas tandvårdsbesök!

Linneas tandvårdsbesök! Linneas tandvårdsbesök! Ett förbättringsarbete inom Linnea-6 projektet RoseMarie Hansen Leg. Tandhygienist, sjukhustandvården Växjö Johanna Syrén Leg. Tandhygienist, folktandvården Tingsryd 1. Bakgrund

Läs mer

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Tandvård till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Landstinget ansvarar för att personer med stort omvårdnadsbehov till följd av sjukdom och/eller funktionshinder erbjuds råd och hjälp

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE UPPSÖKANDE VERKSAMHET ÅR 2006

ÖVERENSKOMMELSE UPPSÖKANDE VERKSAMHET ÅR 2006 Dnr HSN 1 74-2005 ÖVERENSKOMMELSE UPPSÖKANDE VERKSAMHET ÅR 2006 1. Parter Denna överenskommelse är sluten mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän och Folktandvården FyrBoDal. Avtalsomfattning

Läs mer

RIKTLINJE FÖR TANDVÅRDSSTÖD I ÖREBRO KOMMUN.

RIKTLINJE FÖR TANDVÅRDSSTÖD I ÖREBRO KOMMUN. PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Process Riktlinje för tandvårdsstöd i Örebro kommun Version 2 Giltig fr.o.m. 2015-11 Ersätter Diarienummer Processägare Processledare / ansvarig för revidering

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

REGELVERK FÖR UPPSÖKANDE VERKSAMHET

REGELVERK FÖR UPPSÖKANDE VERKSAMHET REGELVERK FÖR UPPSÖKANDE VERKSAMHET 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 GRUNDÖVERENSKOMMELSE I AVTAL OM ANSVARSFÖRDELNING 3 OCH SAMVERKAN AVSEEENDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I SKÅNE SYFTET MED UPPSÖKANDE VERKSAMHET

Läs mer

LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD FÖR VUXNA

LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD FÖR VUXNA LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD FÖR VUXNA Information för kommuner Informationen riktar sig till medicinskt ansvariga sjuksköterskor, biståndsbedömare, LSS-handläggare, enhetschefer, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal

Läs mer

Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Revisionsrapport Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstinget i Östergötland Linköpings kommun Datum 2010-04-07 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Karin Jäderbrink, certifierad

Läs mer

Uppsökande tandvård i kommunen

Uppsökande tandvård i kommunen Uppsökande tandvård i kommunen Anneli Schippert & Inger Svensson Innehåll 1. Bakgrund, syfte, mål 2. Ansvarsfördelning 3. Handläggning 4. Munhälsovårdserbjudande/munhälsoremiss 5. Nödvändig tandvård/intyg

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Överenskommelse mellan SLL och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade, Dnr 2068/2011

Överenskommelse mellan SLL och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade, Dnr 2068/2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN OCH ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare: Pia Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-11-01 DNR 1.6-0641/2011 Överenskommelse mellan SLL och kommunerna

Läs mer

PM 2012: RV (Dnr /2011)

PM 2012: RV (Dnr /2011) PM 2012: RV (Dnr 327-2068/2011) Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade Rekommendation från

Läs mer

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård REKO 2016-03-09 Tandvård för personer med stort omvårdnadsbehov i dagliga livet N-tandvård För att få rätt till N-tandvård krävs ett Intyg om nödvändig tandvård Samtliga personer med Intyg om nödvändig

Läs mer

Användningen av amalgam inom folktandvården m.m.

Användningen av amalgam inom folktandvården m.m. 2002-10-18 Dnr 53-9407-2002 1(13) Användningen av inom folktandvården m.m. Enkät om antalet utförda inom folktandvårdens vuxentandvård år 1998 Socialstyrelsen tillskrev i början av år 1999 landets tandvårdschefer/tandvårdsdirektörer

Läs mer

Överenskommelse mellan Beställarenheten och Folktandvården i Kalmar län

Överenskommelse mellan Beställarenheten och Folktandvården i Kalmar län Överenskommelse mellan Beställarenheten och Folktandvården i Kalmar län Bakgrund Överenskommelsen bygger på de förutsättningar som ges i Tandvårdslagen, Tandvårdsförordningen och andra författningar, Folktandvårdens

Läs mer

1/2010 Tandvårdsgruppen informerar

1/2010 Tandvårdsgruppen informerar 1/2010 Tandvårdsgruppen informerar 2010-06-18 Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se. Tandvårdsgruppen informerar 2010-06-18 2 Så är det då dags att inför

Läs mer

ANVISNINGAR UPPSÖKANDE TANDVÅRDSVERKSAMHET I REGION SKÅNE

ANVISNINGAR UPPSÖKANDE TANDVÅRDSVERKSAMHET I REGION SKÅNE REGION SKÅNE TANDVÅRDSNÄMNDENS KANSLI ANVISNINGAR UPPSÖKANDE TANDVÅRDSVERKSAMHET I REGION SKÅNE GÄLLANDE FÖR 2008-2010 FÖRORD Från och med den 1 januari 1999 har vissa personer rätt att få ett begränsat

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (9) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-04 Revideras 2018-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll Riktlinjer

Läs mer

Bilaga Lokala anvisningar för uppsökande tandvårdsverksamhet i Region Skåne 2007-2008. Munhälsa och tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Bilaga Lokala anvisningar för uppsökande tandvårdsverksamhet i Region Skåne 2007-2008. Munhälsa och tandvård för vissa äldre och funktionshindrade HSL rutiner Datum: Flik: Ers: 070315 13:1 060621 Tandvård 13:2 Föreskrivare av tandvårdskort Bilaga Lokala anvisningar för uppsökande tandvårdsverksamhet i Region Skåne 2007-2008 Bilaga Bilaga Avvikelserapport

Läs mer

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

Munnen är en del av kroppen det är säkert

Munnen är en del av kroppen det är säkert Munnen är en del av kroppen det är säkert Christina Carlsson, Folktandvården Värmland Pia Skott, Folktandvården Stockholm Pia Gabre, Folktandvården Uppsala Kunskaps- och kompetenscentra för äldretandvård

Läs mer

Vikarierande bedömningstandläkare

Vikarierande bedömningstandläkare 2010-12-20 2/2010 Nationella riktlinjer Barn- och ungdomstandvård Vikarierande bedömningstandläkare Tandvårdens hemsida Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling 2007-03-28 Dnr 07/1164 1 (10) Avd för Vård och Omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

UPPSÖKANDE VERKSAMHET OCH TANDVÅRDSSTÖD FÖR VISSA ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

UPPSÖKANDE VERKSAMHET OCH TANDVÅRDSSTÖD FÖR VISSA ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING UPPSÖKANDE VERKSAMHET OCH TANDVÅRDSSTÖD FÖR VISSA ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015-11-17 Christina Brännström, utvecklingsledare Kunskapscentrum för äldretandvård (Folktandvården) Kvalitetsutveckling

Läs mer

Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård.

Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård. 67 Landstingets uppgift är att verka för en god tandhälsa hos hela befolkningen. Ansvaret för den avgiftsfria tandvården till alla barn och ungdomar är en del i denna verksamhet. Tandhälsan bland barn

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till?

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till? Tandvårdshjälpen vilket stöd har jag rätt till? Tandvård under 20 år Barn och ungdomar har rätt till avgiftsfri tandvård till och med sista december det år de fyller 19 år. Första besöket på en tandvårdsmottagning

Läs mer

God mun- och tandhälsa hos äldre

God mun- och tandhälsa hos äldre God mun- och tandhälsa hos äldre En sammanfattning av ett dialogmöte den 12 maj 2009 med representanter från kommunerna och Folktandvården i Västra Götalandsregionen. Antalet äldre ökar och allt fler har

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Beställarenheten för tandvård

Beställarenheten för tandvård Beställarenheten för tandvård Landstingets organisation Beställartand vården Ltkalmar.se 2015-04-01 2 Planeringsenheten Christina Edward enhetschef Beställarenheten för tandvård: Camilla Ohlsson handläggare

Läs mer

Tandvård för äldre information till Delegationen. 11 maj 2016

Tandvård för äldre information till Delegationen. 11 maj 2016 Tandvård för äldre information till Delegationen 11 maj 2016 Uppdrag: tandvård för den sköra äldre Uppdrag: tandvård för sköra äldre Gruppen: sjukhustandläkare Erik Nodin tandläkare och klinikchef Ulrika

Läs mer

Patientnämnden ett stöd för dig som är patient. Carina Liljesand ordförande, patientnämnden Göteborg

Patientnämnden ett stöd för dig som är patient. Carina Liljesand ordförande, patientnämnden Göteborg Patientnämnden ett stöd för dig som är patient Carina Liljesand ordförande, patientnämnden Göteborg Patientnämndens uppdrag Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. Utifrån synpunkter och klagomål

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för

Läs mer

Regelverket för tandvården

Regelverket för tandvården Regelverket för tandvården Det finns flera olika tandvårdsstöd Högkostnadsskyddet för tandvård För varje tandvårdsåtgärd som ingår i högkostnadsskyddet finns ett referenspris som ersättningen i högkostnadsskyddet

Läs mer

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter 1 Landstingsstyrelsens förvaltning Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42 Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för

Läs mer

Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: dag.strom@vardanalys.se Tack för hjälpen!

Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: dag.strom@vardanalys.se Tack för hjälpen! 1. Förstasida Enkät till ledning i patient- och brukarorganisationer När du fyller i enkäten - Dina svar sparas för varje sida du fyllt i genom att du klickar på knappen "Nästa" som tar dig till nästa

Läs mer

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av

Läs mer

3D Dentomed AB Kostprojektet Utvärdering tandhälsa Farsta

3D Dentomed AB Kostprojektet Utvärdering tandhälsa Farsta 3D Dentomed AB Kostprojektet 2007 2008 Utvärdering tandhälsa Farsta Rapport Kostprojektet Under 1.5 år, från höstterminen 2007 till och med höstterminen 2008, bedrevs kostprojektet i Farsta, som ett projekt

Läs mer

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering. Det innebär att den innehåller uppföljningar

Läs mer

Anvisningar för kommuner och palliativa team

Anvisningar för kommuner och palliativa team LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för kommuner och palliativa team Anvisningarna riktar sig till Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska, biståndsbedömare, LSShandläggare, enhetschef, sjuksköterska, palliativa

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Tjänsteutlåtande. 2011-11-21 Sidan 1 av 2. Fredrik Söderlind Avtalssekreterare 08-579 215 21. Vård- och omsorgsnämnden. Dnr 2011/258 VON.

Tjänsteutlåtande. 2011-11-21 Sidan 1 av 2. Fredrik Söderlind Avtalssekreterare 08-579 215 21. Vård- och omsorgsnämnden. Dnr 2011/258 VON. 9 Tjänsteutlåtande Fredrik Söderlind Avtalssekreterare 08-579 215 21 2011-11-21 Sidan 1 av 2 Dnr 2011/258 VON.013 Vård- och omsorgsnämnden Svar till kommunstyrelsen avseende kommunförbundet i Stockholms

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:86 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:2 av Christer G Wennerholm och Margareta Cederfelt (m) om avknoppningar och skapande av lika villkor inom tandvården i Stockholms

Läs mer

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 8 9 10 12 Vår verksamhetsidé och vision Med patienten i fokus Hur ofta ska man besöka

Läs mer

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016 Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016 Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING.

FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING. Elisabeth Olofsson-Öberg 2000-09-23 Ekonomichef Landstingsstyrelsen FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING. Vård och verksamhetsutveckling Folktandvårdens kliniker har en

Läs mer

Fokus på munhälsa Frisk i munnen på ålderns höst?

Fokus på munhälsa Frisk i munnen på ålderns höst? Fokus på munhälsa Frisk i munnen på ålderns höst? X-tra Nyhetsbrev, 2013 Känner du till CÄT? Centrum för äldretandvård (CÄT) startade som ett projekt 2007, och blev en permanent verksamhet hösten 2010.

Läs mer

Låt munnen va me. Goda exempel på landstings och kommuners samarbete inom den uppsökande tandvården

Låt munnen va me. Goda exempel på landstings och kommuners samarbete inom den uppsökande tandvården Låt munnen va me Goda exempel på landstings och kommuners samarbete inom den uppsökande tandvården Låt munnen va me Goda exempel på landstings och kommuners samarbete inom den uppsökande tandvården Innehåll

Läs mer

Tandvård för personer med särskilda behov. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Tandvård för personer med särskilda behov. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Tandvård för personer med särskilda behov Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-06-25 15REV40 2(12) Sammanfattning Landstingen ska sedan 1999 bedriva uppsökande verksamhet och erbjuda avgiftsfria

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Valet av rubrik känns lite väl massmedial, och det är vår uppfattning att de fakta som redovisas i rapporten inte ger stöd för en sådan rubrik.

Valet av rubrik känns lite väl massmedial, och det är vår uppfattning att de fakta som redovisas i rapporten inte ger stöd för en sådan rubrik. Riksrevisionen 2012-03-28 Synpunkter på Riksrevisionens utkast till rapport En tandlös reform? Privattandläkarna tackar för visat förtroende och lämnar följande synpunkter på utkastet till rapporten En

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Landstingets tandvårsstöd

Landstingets tandvårsstöd Landstingets tandvårsstöd Annika Lindqvist Bedömningstandläkare, Beställarenheten Regelverk Tandvårdslagen SFS 1985:125, SFS 1998:554 Tandvårdsförordningen 1998:1338 Cirkulär 1998:209 SKL Allmänna råd

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Tandvårdstöd genom hela livet

Tandvårdstöd genom hela livet Tandvårdstöd genom hela livet Alla tandvårdsstöd i Sverige och i Västra Götaland Statligt tandvårdsstöd som administreras av Försäkringskassan K B Fri tandvård för barn och ungdomar och för unga vuxna

Läs mer

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken Svensk tandvård i världsklass Att vårda sina tänder är ett livsprojekt. Den tandhälsa som du har i dag är till stor del ett resultat av hur du tidigare

Läs mer