Sammanträdesdatum

Transkript

1 PLATS OCH TID Kommunhuset, Nedre Fryken, onsdag 31 augusti 2016, BESLUTANDE LEDAMÖTER TJG ERSÄTTARE Peter Pettersson (C), ordförande Annika Bjelvert (M), vice ordförande Inger Sundin (S) Kenneth Pihlström (S) Tore Ohlsson (C) Mats Stråhl (M) Jonas Sjölin (V) Agneta Käld (KD) Linda Grumer (SD) Marika Vanneid (S) Peter Krööse (C) JUSTERING PLATS OCH TID Kommunkontoret, PARAGRAFER 80-96, 2 E UNDERSKRIFTER SEKRETERARE Pia Hermansson ORDFÖRANDE Peter Pettersson JUSTERARE Jonas Sjölin ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på kommunens anslagstavla. SAMMANTRÄDE Socialnämnden SÄTTS UPP TAS NED FÖRVARINGSPLATS Kommunkontoret UNDERSKRIFT Pia Hermansson Sida 1 av 25

2 ÖVRIGA EJ TJG ERSÄTTARE ÖVR NÄRVARANDE Inger H Gustavsson (C) Gudrun Larsson (M) Eva Langenbach (M), 80-86, 15:00-16:25 Tage Johansson (SD) Torbjörn Bood, socialchef Teresa Dahlström, enhetschef individ- och familjeomsorg, Petra Brunstein, enhetschef personlig assistans, Carina Adolfsson, avgiftshandläggare, Gunilla Heyle, avgiftshandläggare, Jonas Andersson, ekonom, Annika Nilsson, MAS, Pia Hermansson, sekreterare Sida 2 av 25

3 ÄRENDEN Godkännande av dagordning... 4 Presentation av nya enhetschefer... 5 Delegeringsbeslut... 6 Månadsuppföljning juli... 7 Riktlinjer för samtycke och sammanhållen journalföring Revidering av riktlinje för vårdhygien, kapitlet multiresistenta bakterier Ansökan om undantag från behörighetsföreskrifterna avseende den sociala barn-och ungdomsvården (dispens) B-lista Ej verkställda beslut kvartal Uppföljning av beslut avseende framtida behov av bostad med särskild service enligt 9 9 LSS...17 Intern kontroll Inbjudningar till kurser och konferenser m.m Meddelande Fyllnadsval av ledamot till socialnämndens arbetsutskott efter Laila Norstedt Persson (M) Fyllnadsval av vice ordförande till socialnämndens arbetsutskott efter Laila Norstedt Persson (M) Socialchefen informerar Information - att söka i diariet via hemsidan Sida 3 av 25

4 SN 80 Dnr SN 16/18 GODKÄNNANDE AV DAGORDNING SAMMANFATTNING Ordförande redogör för dagordningen. LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Mats Stråhl (M) yrkar att socialnämnden beslutar att till dagordningen lägga till ärendet Fyllnadsval av ledamot i socialnämndens arbetsutskott efter Laila Norstedt Persson (M). Mats Stråhl (M) yrkar att socialnämnden beslutar att till dagordningen lägga till ärendet Fyllnadsval av vice ordförande i socialnämndens arbetsutskott efter Laila Norstedt Persson (M). BESLUTSGÅNG Socialnämndens ordförande frågar om nämnden kan besluta i enlighet med Mats Stråhls yrkande om fyllnadsval av ledamot till arbetsutskottet och finner att så är fallet. Socialnämndens ordförande frågar om nämnden kan besluta i enlighet med Mats Stråhls yrkande om fyllnadsval av vice ordförande till arbetsutskottet och finner att så är fallet. Socialnämndens ordförande frågar om nämnden kan besluta att ärendena avseende fyllnadsval läggs till dagordningen före ärendet Socialchefen informerar och finner att så är fallet. SOCIALNÄMNDENS BESLUT Socialnämnden beslutar att till dagordningen, före punkten Socialchefen informerar lägga till ärendena: *Fyllnadsval av ledamot i socialnämndens arbetsutskott efter Laila Norstedt Persson (M) *Fyllnadsval av vice ordförande i socialnämndens arbetsutskott efter Laila Norstedt Persson (M). Sida 4 av 25

5 SN 81 PRESENTATION AV NYA ENHETSCHEFER SAMMANFATTNING Två nya enhetschefer deltar vid sammanträdet och presenterar sig: Teresa Dahlström, ny enhetschef för individ- och familjeomsorgen från och med 23 juni samt Petra Brunstein, ny enhetschef för personlig assistans från och med 15 juni. SOCIALNÄMNDENS BESLUT Socialnämnden tackar för informationen och hälsar Teresa och Petra varmt välkomna till Kils kommun. Sida 5 av 25

6 SN 82 Dnr SN 16/34 DELEGERINGSBESLUT SAMMANFATTNING Socialnämndens arbetsutskotts protokoll från den 17 augusti redovisas. Beslutade bostadsanpassningsbidrag för juni redovisas. Utredning Lex Sarah SN 16/ redovisas. Utredning Lex Sarah SN 16/ redovisas. Övriga handläggares delegeringsbeslut redovisas för perioden Handläggare deltar vid nämndens möte och redogör för det kontrollärende som nämnden valt ut vid föregående möte. SOCIALNÄMNDENS BESLUT Socialnämnden beslutar att därmed har dessa delegeringsbeslut anmälts för nämnden. Sida 6 av 25

7 SN 83 Dnr SN 16/25 MÅNADSUPPFÖLJNING JULI SAMMANFATTNING Efter justering för upplupna och förutbetalda poster är utfallet för nämndens verksamhet t o m juli ca 122,6 mkr netto, vilket är knappt +0,3 mkr mot ackumulerad budget. Avvikelser mot ackumulerad budget finns inom följande större områden: Personalkostnader Integration Vårdkostnader Ekonomiskt bistånd Övrigt, diverse SUMMA +2,5 mkr +1,8 mkr -3,5 mkr -0,7 mkr +0,2 mkr +0,3 mkr I socialnämndens investeringsbudget för 2016 finns två projekt; Nytt datasystem, IFO (800 tkr) Renovering av kök, dagcenter Ravinvägen (150 tkr) Implementering av nytt datasystem, IFO (Treserva) pågår och beräknas vara klar under året. Hittills har endast ca 39 tkr fakturerats för konsultkostnader i samband med projektarbetet. När det gäller renoveringen av köket på dagcenter har denna ännu inte påbörjats. HANDLINGAR I ÄRENDET Kommentarer till månadsuppföljning , Socialnämnden, Förvaltningsuppföljning, SN, t o m , Månadsuppföljning t o m , Socialnämnden Utbetalt försörjningsstöd, rullande 12-månaders värden LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Inger Sundin (S) yrkar att förvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att få ner vårdkostnaderna inom IFO. Sida 7 av 25

8 Peter Krööse (C) yrkar att förvaltningen får i uppdrag att redogöra för nämnden hur förvaltningen arbetar med hemmaplanslösningar. Inger Sundin (S) yrkar att förvaltningen får i uppdrag att informera nämnden om hur IFO jobbar med att få ner vårdkostnaderna inom IFO exempelvis utifrån Signs of Safety. Agneta Käld (KD) yrkar att förvaltningen får i uppdrag att informera nämnden om Signs och Safety. Peter Krööse (C) yrkar att förvaltningen tar en diskussion med barn och utbildningsnämnden/förvaltningen för att återbesätta tjänsten inom Kilsdialogen/Föräldradialogen i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Kenneth Pihlström (S) yrkar att socialnämnden/barn och utbildningsnämnden skyndsamt återbesätter tjänsten inom Kilsdialogen/Föräldradialogen. Linda Grumer (SD) yrkar bifall till Peter Krööses (C) och Kenneth Pihlströms (S) yrkanden. BESLUTSGÅNG Socialnämndens ordförande frågar om nämnden kan besluta i enlighet med Inger Sundins yrkande avseende förslag på åtgärder för att få ner vårdkostnaderna och finner att så är fallet. Socialnämndens ordförande frågar om nämnden kan besluta i enlighet med Inger Sundins yrkande avseende att få veta mer om hur IFO arbetar med att få ner vårdkostnaderna och finner att så är fallet. Socialnämndens ordförande frågar om nämnden kan besluta i enlighet med Peter Krööses yrkande avseende redogörelse för hemmaplanslösningar och finner att så är fallet. Socialnämndens ordförande frågar om nämnden kan besluta i enlighet med Agneta Kälds yrkande och finner att så är fallet. Socialnämndens ordförande frågar om nämnden kan besluta i enlighet med Peter Krööses yrkande avseende diskussion med barn- och utbildningsnämnden/förvaltningen om återbesättande av tjänsten inom Kilsdialogen/Föräldradialogen och finner att så är fallet. Sida 8 av 25

9 Socialnämndens ordförande frågar om nämnden kan besluta i enlighet med Kenneth Pihlströms yrkande och finner att så är fallet. SOCIALNÄMNDENS BESLUT Socialnämnden beslutar att förvaltningen får i uppdrag att *ta fram förslag på åtgärder för att få ner vårdkostnaderna inom IFO, *informera nämnden om hur IFO jobbar med att få ner vårdkostnaderna inom IFO exempelvis utifrån Signs of Safety, *redogöra för nämnden hur förvaltningen arbetar med hemmaplanslösningar. *informera nämnden om Signs och Safety, *ta en diskussion med barn och utbildningsnämnden/förvaltningen för att återbesätta tjänsten inom Kilsdialogen/Föräldradialogen i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, samt att socialnämnden/barn och utbildningsnämnden skyndsamt återbesätter tjänsten inom Kilsdialogen/Föräldradialogen. BESLUTET SKICKAS TILL Ledningsgrupp socialförvaltningen Ekonom Barn- och utbildningsnämnden Sida 9 av 25

10 SN 84 Dnr SN 16/140 RIKTLINJER FÖR SAMTYCKE OCH SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING SAMMANFATTNING En revidering har skett gällande riktlinjen för samtyckeshantering. Ändringarna handlar om tydliggörande av vad en vårdrelation är och hur inhämtande av samtycke ska ske. Ändringar som är gjorda i riktlinjen för sammanhållen journalföring berör exempel på vad det är som omfattas av begreppet och när sammanhållen journalföring får användas. Riktlinjen och revideringen är framtagen av ansvarig grupp av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering i Värmland. HANDLINGAR I ÄRENDET Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Riktlinje för samtyckeshantering för kommunerna i Värmland Riktlinje för sammanhållen journalföring SOCIALNÄMNDENS BESLUT Socialnämnden beslutar att godkänna revideringen av riktlinjen för samtyckeshantering för kommunerna i Värmland. Socialnämnden beslutar att godkänna revideringen av riktlinjen för sammanhållen journalföring. BESLUTET SKICKAS TILL Medicinskt ansvarig sjuksköterska Enhetschef resursenheten Sida 10 av 25

11 SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, Beslutad av SN Samtyckeshantering för kommunerna i Värmland SYFTE MED DOKUMENTET Dokumentets syfte är att vara ett stöd och ge vägledning för verksamheterna kring frågor inom samtyckeshanteringen. Vidare är det upp till varje vårdgivare/beslutsfattare att anta dokumentet och att utarbeta egna lokala rutiner, utifrån rekommendationerna. BAKGRUND Vård och omsorg har under senare år genomgått stora förändringar vilket bland annat har medfört att antalet berörda yrkesutövare har ökat i vården av den enskilde. Förutsättningarna för hur vården och omsorgen bedrivs ställer nya krav på såväl information till den enskilde som möjligheter för vårdgivare att ta del av uppgifter. Detta styrs såväl i Patientsäkerhetslagen (PSL), Patientlag 2014:821, Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service (LSS). PATIENTDATALAGEN (SFS 2008:355) Patientdatalagen skapar förutsättningar för ökad patientsäkerhet och patientnytta, garantier för skydd av den enskildes integritet och förbättrade möjligheter till uppföljning. För att få ta del av uppgifter måste vårdgivaren ha en aktuell vårdrelation och vara i behov av uppgifterna i utförande av vård och behandling. Vidare måste patienten ha lämnat samtycke till att uppgifterna används hos vårdgivaren. VÅRDRELATION INRE SEKRETESS En förutsättning för direktåtkomst är att vårdgivaren har en aktuell vårdrelation. Det innebär att patienten ska vara inskriven, vårdas eller behandlas inom vårdgivarens verksamhet. En vårdrelation kan uppstå t ex: Sida 1 av 5

12 när patienten bokar ett besök söker vård blir remitterad vårdas inneliggande på avdelning kommunicerar elektroniskt med vårdgivaren blir beviljad hemsjukvård får ett beslut om särskilt boende En ny vårdrelation uppstår inte bara genom ett fysiskt möte med personal hos en vårdgivare utan kan exempelvis inledas vid mottagande av remiss, eller i inskrivningsmeddelande till berörd vårdgivare. En aktuell vårdrelation finns när personalen ansvarar för ett vårdåtagande som innebär vård och behandling till patienten. En stor del av dem som bor i särskilt boende har så gott som dagligt behov av någon form av hälso- och sjukvårdsinsats. Det innebär att en vårdrelation kan pågå under en längre tid även om det sker avbrott t.ex. vid sjukhusvistelse. Växelvård betraktas som en pågående vårdrelation. För patient i ordinärt boende med hemsjukvårdsinsatser pågår vårdrelationen så länge det finns pågående åtgärder i form av vård och behandling. Om vårdtagaren är känd för kommunen och samtycke finns har personal som har en vårdrelation enligt ovan rätt att gå in i NPÖ och läsa. Är vårdtagaren okänd för kommunen måste vårdpersonalen gå in i Meddix för att kontrollera att samtycke finns. Personal som deltar i vård av en patient kan ta del av uppgifterna om vårdgivaren har en vårdrelation och patienten samtycker till det. Du får ta del av dokumenterade uppgifterna om patienten förbehåll är att du deltar i vården av patient eller av annat skäl behöver uppgiften för ditt arbete inom hälso- och sjukvården (4 kap 1 Patientdatalagen 2008: 355 ). SAMTYCKE FÖR INFORMATIONSÖVERFÖRING/SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING/LÄKEMEDEL Samtycke att lämna och inhämta upplysning till och från annan vårdgivare ex Samordnad vårdplanering och samordnad individuell plan (SIP) Samtycke att information om vård och omsorg får lämnas till närstående Sida 2 av 5

13 Samtycke att läsa dokumentation avseende sammanhållen journalföring Samtycke att ta del av Läkemedelsförteckning (uthämtade läkemedel) INHÄMTANDE AV SAMTYCKE Samtycket kan inhämtas muntligt eller skriftligt. Detta görs av den personal som har den första kontakten och är giltigt för personal inom alla lagrum (HSL,LSS och SoL). Samtycke ska inhämtas vid varje nytt vårdtillfälle/vårdepisod och/eller SoL/LSS insats och utvärderas senast inom ett år. Innan direktåtkomst till ospärrad vårddokumentation i sammanhållen journalföring får användas, måste ett aktivt samtycke inhämtas från patienten. Samtycket kan exempelvis inhämtas inför en kontakt med en vårdgivare dvs. på förhand, eller i den stund patienten har fysisk eller elektronisk kontakt med vårdgivaren. Patienten kan samtycka till att annan vårdgivare får ta del av uppgifterna t.ex. då patienten befinner sig i en vårdprocess som kommer att inbegripa flera vårdgivare eller vid remittering till annan vårdgivare. Samtycket följer då med remissen och remissmottagaren kan förbereda sig för att ta emot patienten genom att ta del av uppgifter i systemet för sammanhållen journalföring. Beroende på aktuell situation kan samtycket tidsbegränsas eller omfatta hela vårdperioden. Bedömningen skiljer sig åt beroende på om det handlar om ett enstaka besök eller samtycke för återkommande informationshämtning vid en längre vårdprocess under ett visst sjukdomsförlopp. Det ska vara tydligt vad samtycket omfattar och hur länge det gäller. Patienten kan när som helst återkalla sitt samtycke. PERSONER MED NEDSATT BESLUTSFÖRMÅGA När det gäller besluts oförmögna ska det göras en utredning av behörig personal om huruvida patienten skulle gett sitt samtycke till åtkomst i sammanhållen journal. Uppgiften kan hämtas från närstående eller andra som känner patienten för att utreda om patientens ställningstagande. Om ingen person finns att tillfråga för att utreda samtyckesfrågan, så är det professionen som fattar beslut utifrån att det antas ha betydelse för patientens hälsa och fortsatt vård, som dokumenteras i patientens journal, s.k. menprövning. SAMTYCKE FÖR BARN- OCH UNGDOMAR Bedömningen av barns och ungdomars mognadsgrad kan hanteras på motsvarande sätt som är brukligt inom hälso- och sjukvården. I takt med underårigas stigande Sida 3 av 5

14 ålder och mognad (jämför 6 kap. 11 föräldrabalken) måste vårdgivaren ta allt större hänsyn till barns och ungdomars önskemål och vilja. DOKUMENTATION AV SAMTYCKE Inhämtat, begränsat, nekat samtycke eller nödåtkomst ska dokumenteras i det egna verksamhetssystemet enligt rutin. När en vårdgivare frågar om samtycke till att annan vårdgivare får ta del av sammanhållen journal, dokumenteras detta i remissen eller i systemet för informationsöverföring (Meddix). Inhämtat samtycke registreras även i samtyckesdialogen i NPÖ av mottagande vårdgivare. I samband med varje vårdgivares loggkontroller, kontrolleras dokumentation av inhämtat, nekat och återkallat samtycke. ÅTERKALLA/AVSLUTA ETT SAMTYCKE Patienten kan när som helst återkalla sitt samtycke. Ett återkallat/avslutat samtycke dokumenteras i journal. SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING Allt sedan Patientdatalagens (SFS 2008:355) tillkomst ges möjlighet till sammanhållen journalföring. Med detta menas "ett elektroniskt system som gör det möjligt för en vårdgivare att ge eller få direktåtkomst till personuppgifter hos en annan vårdgivare" (SFS 2008:355). Med vårdgivare menas den organisation som bedriver hälso- och sjukvård t ex ett landsting, en kommun, ett företag, en enskild firma eller en stiftelse. Den nationella patientöversikten (NPÖ) avser att ge samtliga vårdgivare i Sverige möjlighet till sammanhållen journalföring, d v s att kunna dela patientinformation som är väsentlig för att kunna ge en god och säker vård till den enskilde. De uppgifter som kan läsas i den sammanhållna journalen är de som anses ha betydelse för att förbygga, utreda eller behandla sjukdomar och skador hos patienten eller för att utfärda intyg om vården. I det första skedet handlar det om att vårdgivare lämnar ut uppgifter så att de blir potentiellt tillgängliga för andra vårdgivare för sammanhållen journalföring. Det andra skedet handlar om att andra vårdgivare i konkreta situationer när patienten är i behov av vård tar del av de aktuella uppgifterna. Vårddokumentation finns tillgänglig i sammanhållen journalföring, under förutsättning att patienten erhållit information om vad den sammanhållna journalföringen innebär och inte motsatt Sida 4 av 5

15 sig att uppgifterna görs tillgängliga. Patienten kan spärra uppgifter i dokumentationen som hen inte vill ska vara tillgänglig för andra vårdgivare. INFORMATION FÖR MEDVERKAN I AKTUELLA KVALITETSREGISTER Patientdatalagen innehåller särskilda regler för hälso-och sjukvårdens kvalitetsregister; Senior Alert, BSPD, Palliativa registret och SveDem. Den enskilde har fått information om medverkan i kvalitetsregister, detta ska dokumenteras i verksamhetssystemet. Dessa register används för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra vårdens kvalitet. De nya reglerna syftar till att ge ett starkare integritetsskydd för patienterna. Endast myndigheter inom hälso- och sjukvården får ansvara för och föra ett kvalitetsregister. Patienten har enligt lagen rätt att få information om registreringen samt rätt att slippa bli registrerad i ett kvalitetsregister och även rätt att stryka sig i efterhand. Sida 5 av 5

16 SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, Beslutad av SN Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för kommunerna. SYFTE MED DOKUMENTET Dokumentets syfte är att vara ett stöd och ge vägledning för verksamheterna kring frågor inom sammanhållen journalföring. Vidare är det upp till varje vårdgivare/beslutsfattare att anta dokumentet och att utarbeta egna lokala rutiner, utifrån rekommendationerna. BAKGRUND Vård och omsorg har under senare år genomgått stora förändringar vilket bland annat har medfört att antalet berörda yrkesutövare har ökat i vården av den enskilde. Förutsättningarna för hur vården och omsorgen bedrivs ställer nya krav på såväl information till den enskilde som möjligheter för vårdgivare att ta del av uppgifter. Detta styrs såväl i Patientsäkerhetslagen (PSL), Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service (LSS). PATIENTDATALAGEN (SFS 2008:355) Patientdatalagen skapar förutsättningar för ökad patientsäkerhet och patientnytta, garantier för skydd av den enskildes integritet och förbättrade möjligheter till uppföljning. För att få ta del av uppgifter måste vårdgivaren ha en aktuell vårdrelation och vara i behov av uppgifterna i utförande av vård och behandling. Vidare måste patienten ha lämnat samtycke till att uppgifterna används hos vårdgivaren. VAD ÄR SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING? Sammanhållen journalföring innebär att vårdgivare under vissa förutsättningar kan få direktåtkomst till varandras elektroniska journalhandlingar och andra personuppgifter som behandlas för ändamål som rör vårddokumentation. Varje Sida 1 av 6

17 elektronisk journalhandling kommer att vara knuten till en viss vårdgivare som ansvarar för de handlingar som upprättas eller inkommer i sin verksamhet Den sammanhållna journalföringen innebär alltså inte att hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar hos en vårdgivare ska föra anteckningar i en annan vårdgivares journalhandlingar utan det är enbart en möjlighet att ta del av andra vårdgivares patientuppgifter. Genom att samarbeta om sammanhållen journalföring kan både offentliga och privata vårdgivare på frivillig väg bygga upp system för elektronisk uppgiftslämning i gemensamma databaser eller andra gränsöverskridande informationssystem för vårddokumentationen (prop. 2007/08:126 s. 105 ff.). Termen direktåtkomst används i patientdatalagen (2008:355) för att beskriva elektronisk uppgiftslämning där den som är ansvarig för informationen inte har kontroll över vilka uppgifter som mottagaren vid ett visst tillfälle tar del av så kallad automatiserad tillgång och där mottagaren inte kan påverka innehållet i det informationssystem eller register som informationen lämnas ut från. Mottagaren kan alltså ta del av innehållet i till exempel en elektronisk handling men inte ändra i den eller lägga till ny information (prop. 2007/08:126 s. 105 ff.). Mer information finns att läsa här: teringochjournalforing/27 Den nationella patientöversikten NPÖ, Pascal, Svevac, läkemedelsförteckningen är de verktyg som utvecklats för att vårdgivare ska kunna ta del av varandras journalhandlingar via s.k. sammanhållen journalföring. NATIONELL PATIENTÖVERSIKT NPÖ, SVEVAC, PASCAL OCH LÄKEMEDELSFÖRTECKNINGEN LF VAD ÄR NPÖ? NPÖ är precis som namnet antyder en översikt bestående av en patients uppgifter från flera olika journalsystem. Det är inte en stor, komplett journal. Vad som görs synligt i NPÖ beror på vilka journalsystem och informationsmängder som vårdgivarna valt att ansluta. VAD ÄR PASCAL? Pascal är en applikation för vårdpersonal att förskriva och beställa läkemedel och handelsvaror för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar (dospatienter). Sida 2 av 6

18 VAD ÄR SVEVAC? I systemet registreras individens journal, namn, personnummer samt uppgifter om vaccination, det vill säga vilket vaccin som har givits, hur det givits, tidpunkt för vaccination, vårdenhet samt vem som utfört vaccinationen. Förutom att användaren i Svevac registrerar vaccinationer är det också möjligt att sammanställa statistik och att rapportera händelse/biverkningar efter vaccination. Det finns även funktioner för planering, bevakning, kallelselistor och utskrift av vaccinationsintyg. VAD ÄR LÄKEMEDELSFÖRTECKNINGEN? Läkemedelsförteckningen innehåller uppgifter om: Datum för inköp av läkemedel Vara, mängd, dosering Namn och personnummer Namnet på den person som skrivit ut läkemedlet, yrke, specialitet och arbetsplats Läkemedelsförteckningen uppdateras omedelbart efter att informationen läggs in i systemen. Förskrivare har tillgång till läkemedelsförteckningen via: Pascal Vårdsystem/Nationella Patientöversikten (NPÖ) ÅTKOMST TILL LÄKEMEDELSFÖRTECKNINGEN FÖR SJUKSKÖTERSKOR UTAN FÖRSKRIVNINGSRÄTT Det framgår av förarbetena till lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning att en sjuksköterska utan rätt att förskriva läkemedel endast får läsa med engångssamtycke eller nödåtkomst. Det handlar om att förbereda vård, behandling eller för att komplettera patientjournal vid tillfällen när patienten är i akut behov av vård och behandling. (För mer information, läs här: dringar-i-lagen om-lakemedelsforteckning ) Sida 3 av 6

19 LAGAR OCH FÖRESKRIFTER SOM STYR OCH GER MÖJLIGHETER TILL SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING 6 kap. patientdatalagen (2008:355) 25 kap offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) Personuppgiftslag (1998:204) VÅRDRELATION OCH SAMTYCKE En förutsättning för direktåtkomst är att vårdgivaren har en aktuell vårdrelation. Innan information hämtas från nationella e-tjänster för sammanhållen journalföring, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac, måste patientens samtycke inhämtas. Om patienten inte ger sitt samtycke är det inte tillåtet att hämta någon information. Samtycket kan inhämtas muntligt eller skriftligt. För mer information kring vårdrelation och samtycke, se även Riktlinje för samtyckeshantering NÄR FÅR SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING ANVÄNDAS Förutsatt att aktivt samtycke inhämtats eller en nödsituation föreligger ska även följande kriterier vara uppfyllda för att vårdgivaren ska få tillgång till nationella e- tjänster för sammanhållen journalföring, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac: Vårdgivaren ska ha en aktuell vårdrelation till patienten och, de uppgifter som finns i NPÖ, Pascal eller Svevac kan antas ha betydelse för att förebygga, utreda och/eller behandla sjukdomar eller skador hos patienter. Det är även tillåtet att inhämta information från nationella e-tjänster för sammanhållen journalföring, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac om det finns, eller har funnits, en patientrelation och uppgifterna i nationella e-tjänster för sammanhållen journalföring, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac kan antas ha betydelse för att utfärda sådana intyg om vården som avses i 3 kap. 16 PDL. Nationella e-tjänster för sammanhållen journalföring, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac får endast användas av personal som har en direkt vårdrelation till patienten och som behöver få tillgång till information för att kunna ge rätt vård. Detta innebär att det normalt sett endast är behandlande personal, såsom läkare eller legitimerad personal, som har behov av att använda sig av NPÖ. Sida 4 av 6

20 Det är inte tillåtet att titta på sina egna, eller anhörigas uppgifter i NPÖ, såvida inte en vårdrelation föreligger och samtycke inhämtats i vanlig ordning. Det är inte heller tillåtet att kopiera information, ta skärmdumpar eller liknande från nationella e-tjänster för sammanhållen journalföring, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac och klistra in i patientens journal. Detta eftersom informationen kan uppdateras i efterhand och då är den kopierade informationen inte längre korrekt. Hänvisa istället till aktuell händelse i nationella e-tjänster för sammanhållen journalföring, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac. Om en patient av någon anledning inte kan lämna sitt samtycke är det fortfarande möjligt att gå in i nationella e-tjänster för sammanhållen journalföring, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac, om det föreligger fara för patientens liv eller det annars föreligger allvarlig risk för patientens hälsa. Det går dock inte att komma åt information som patienten spärrat. Om det finns spärrad information går det dock att kontakta den vårdgivare som spärrat informationen och begära åtkomst. Spärrande av information behandlas vidare nedan. Detta kan exempelvis gälla en patient som är medvetslös, är i chock eller av någon annan anledning inte är i stånd att lämna sitt samtycke. Det är du som behandlande personal som gör bedömningen om ifall en person inte är i stånd att ge sitt samtycke Om du anser att det föreligger en nödsituation, skriv ner skälet till din bedömning i patientens journal. NÖDÅTKOMST Om patientens vilja inte kan utrönas, och samtycke inte kan inhämtas, får direktåtkomst till sammanhållen journal endast ske om en nödsituation föreligger (nödåtkomst) och bedömning görs att vårddokumentationen kan antas ha betydelse för patientens liv och hälsa. Exempel på nödåtkomst är när patientens samtycke inte kan inhämtas på grund av medvetslöshet. Nödåtkomst gäller endast vid nödsituation och skall dokumenteras i journalen SKYDDADE PERSONUPPGIFTER Av säkerhetsskäl går det inte att söka journalinformation på personer med skyddade personuppgifter. Sida 5 av 6

21 LOKALA RUTINER För att säkerställa att dessa riktlinjer följs kan verksamhetsanpassade lokala rutiner behövas, exempelvis för hur samtycke inhämtas och hur nödsituationer ska bedömas. Det är verksamhetschefen som ansvarar för att dessa rutiner upprättas. DEFINITIONER SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING Innebär att personal hos en vårdgivare har möjlighet att ta del av uppgifter som finns i de journaler man har hos en annan vårdgivare, oavsett var man har sökt vård. Med vårdgivare avses t.ex. ett landsting el-ler en kommun. Syftet med sammanhållen journalföring är att få en mer samlad bild av patientens vårdbehov för att ge bästa möjliga vård. VÅRDGIVARE Vårdgivare är statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälsooch sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare). Sida 6 av 6

22 SN 85 Dnr SN 16/29 REVIDERING AV RIKTLINJE FÖR VÅRDHYGIEN, KAPITLET MULTIRESISTENTA BAKTERIER SAMMANFATTNING Socialnämnden beslutade den 22 juni om revidering av riktlinjen för vårdhygien. Nu finns behov av ytterligare en revidering av riktlinjen. Ändringarna berör endast kapitlet multiresistenta bakterier och avser ändringar i rutiner för riskområden och provtagningar. Riktlinjen och revideringen är framtagen av ansvarig grupp av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering i Värmland. HANDLINGAR I ÄRENDET Socialnämndens beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Riktlinjen för vårdhygien, multiresistenta bakterier SOCIALNÄMNDENS BESLUT Socialnämnden beslutar att godkänna revideringen av kapitlet multiresistenta bakterier i riktlinjen för vårdhygien. BESLUTET SKICKAS TILL Medicinskt ansvarig sjuksköterska Samtliga enhetschefer Utredningssekreterare Sida 11 av 25

23 16. MULTIRESISTENTA BAKTERIER (MRB) Multiresistenta bakterier blir allt vanligare och förekommer idag över hela världen, främst i olika vårdmiljöer men även i samhället. Bakterierna i sig är inte mer sjukdomsframkallande än andra, men när en infektion uppstår kan den vara svårbehandlad. Multiresistenta bakterier är motståndskraftiga mot flertalet antibiotika. MRB kan spridas inom och mellan vårdmiljöer. Vårdtagare som vårdats utomlands eller i region med känt MRB-problem kan behöva provtas för att påvisa bärarskap av MRB. Detsamma gäller personal som arbetat utomlands. Tidigt upptäckt av MRB och snabba förebyggande åtgärder är av avgörande betydelse för att kunna förhindra och begränsa spridning! Grundläggande i kampen mot MRB är väl fungerade basala hygienrutiner! VÅRD UTANFÖR SVERIGE Patienter som vårdats på nordiska sjukhus är sällan bärare av MRB. Av denna anledning är s.k. riskområden för MRB förändrade och innefattar nu enbart länder utanför Norden (tidigare utanför Sverige) samt sjukhus i Norden med känd pågående okontrollerad smittspridning (tidigare namngivna sjukhus och enheter i Sverige). VÅRD INOM SVERIGE Fokus ligger på riskfaktorer för smittspridning på s.k. riskområden är att det visat sig att just riskfaktor hos den enskilde utgör den största risken för smittspridning inom vården. VILKA PATIENTER SKA ODLAS? På sidan MRB - patient finns information om i vilka situationer patienter inom både sluten- och öppenvård ska kontrollodlas för MRB samt riskfaktorer för smittspridning. VILKEN PERSONAL SKA ODLAS? På sidan MRB - personal finns information om personal som ska kontrollodlas för MRSA. Den nya rutinen är att personal som arbetat på vårdinrättning utanför Norden eller arbetat på vårdinrättning med känd spridning inom Norden ska kontrollodlas vid återgång till arbete. Sida 31 av 39

24 På sidorna finns en tabell (utskriftsanpassad) över de olika MRB och de riskfaktorer för smittspridning som är aktuella för respektive MRB. Länk till startsida MRB VIKTIGT MED INFORMATION TILL ALL BERÖRD PERSONAL. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ska alltid informeras vid förekomst av MRB! Behandlande läkare för patienten ansvarar för smittspårning med hjälp av personalen på Smittskydd Värmland. Om det beslutas från ansvarig inom landstinget att det ska göras screenodling på kommunens personal sker det oftast på respektive vårdcentral. Smittskyddsblad MRSA, patientinformation Kommunal vård - Handläggning av patient med bärare av MRSA MRSA-remiss för personal Personalremiss MRSA-screening för landstings- och kommunanaställda. På Smittskydd Värmlands hemsida finns en uppdaterad lista på aktuella riskområden i Sverige. bakterier (MRB) Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal Sida 32 av 39

25 SN 86 Dnr SN 16/150 ANSÖKAN OM UNDANTAG FRÅN BEHÖRIGHETSFÖRESKRIFTERNA AVSEENDE DEN SOCIALA BARN-OCH UNGDOMSVÅRDEN (DISPENS) SAMMANFATTNING I 3 kap. 3 a andra stycket SoL anges att socialnämnden ska använda handläggare som har avlagt svensk socionomexamen eller annan relevant examen på minst grund-nivå i högskolan för utförande av sådana uppgifter inom socialtjänsten rörande barn och unga som 1) innefattar bedömning av om utredning ska inledas, 2) utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra åtgärder, eller 3) uppföljning av beslutade insatser. Två av de nyrekryterade socialsekreterarna saknar formell socionomexamen men bedöms ha en annan relevant högskoleexamen för arbetsuppgiften trots att hen inte uppfyller kraven i 3 kap. 1 och 2 i Socialstyrelsens föreskrifter (SOFS 2014:7). Då de saknar formell kompetens bör en dispensansökan inlämnas till Socialstyrelsen HANDLINGAR I ÄRENDET Följebrev SKL daterad Tjänsteskrivelse daterad Ansökan om undantag enligt 6 kap 1 Socialstyrelsens föreskrifter(sofs 2014:7) om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård gällande Zarah Axgrim och Sarah Nyström SOCIALNÄMNDENS BESLUT Socialnämnden ansöker om undantag enligt 6 kap 1 Socialstyrelsens föreskrifter(sofs 2014:7) om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård gällande Zarah Axgrim och Sarah Nyström. Sida 12 av 25

26 BESLUTET SKICKAS TILL Enhetschef individ- och familjeomsorg Socialstyrelsen Sida 13 av 25

27 SN 87 B-LISTA *** Sekretess *** SAMMANFATTNING Enskilt ärende SN 2 E Sida 14 av 25

28 SN 88 Dnr SN 16/53 EJ VERKSTÄLLDA BESLUT KVARTAL SAMMANFATTNING Socialnämnden (SN) rapporterar kvartalsvis till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ej verkställda beslut enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) och 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Socialförvaltningen har för kvartal 2 rapporterat till IVO att det finns sex ej verkställda beslut avseende sex olika personer. Besluten avser: *bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS - orsak resursbrist då ledig bostad saknas (förvaltning och nämnd letar olika lösningar, bl.a. har SN beslutat föreslå kommunstyrelsen att skyndsamt säkerställa det behövda antalet lägenheter för serviceboende i Kilsbostäder AB:s planerade byggnation), *kontaktfamilj enligt SoL - orsak resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare (familjer har utretts), *kontaktfamilj enligt SoL - orsak resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare (familjer har utretts), *kontaktperson enligt SoL - orsak resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare (flera är tillfrågade), *kontaktperson enligt SoL - orsak resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare (personen är nu placerad på HVB, hem för vård och/eller boende) *särskilt boende enligt SoL - orsak resursbrist, saknar ledig bostad (beslutet verkställt 26 juli 2016) HANDLINGAR I ÄRENDET Kvartalsrapport för kvartal Individrapporter för kvartal (bifogas ej på grund av sekretess) SOCIALNÄMNDENS BESLUT Socialnämnden beslutar att med beaktande lägga informationen till handlingarna. Sida 15 av 25

29 BESLUTET SKICKAS TILL Kommunstyrelsen Kommunrevisionen Socialförvaltningens ledningsgrupp Rapportörer av ej verkställda beslut Sida 16 av 25

30 SN 89 Dnr SN 16/98 UPPFÖLJNING AV BESLUT AVSEENDE FRAMTIDA BEHOV AV BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE ENLIGT 9 9 LSS SAMMANFATTNING Socialnämnden beslutade 25 maj att föreslå kommunstyrelsen att skyndsamt säkerställa det behövda antalet lägenheter för serviceboende i Kilsbostäder AB:s planerade byggnation. Socialförvaltningen hade gjort en bedömning av det framtida behovet av bostad med särskild service enligt 9 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Bedömningen visade att behovet av ny servicebostad kvarstår och har intensifierats. Från och med våren 2016 har förvaltningen insats/er som förvaltningen inte kan verkställa. På de befintliga service- och gruppbostäderna finns i nuläget ingen plats ledig. Socialchef Torbjörn Bood informerar nämnden om att förvaltningen, efter diskussioner med bland annat VD för Kilsbostäder AB, har bokat sig för 6 lägenheter i Kilsbostäders nybyggnation. Budget för drift av verksamheten finns dock först med i plan HANDLINGAR I ÄRENDET Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Socialnämndens protokoll BESLUTSGÅNG Socialnämndens ordförande frågar om nämnden kan besluta att lägga informationen till handlingarna och finner att så är fallet. SOCIALNÄMNDENS BESLUT Socialnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sida 17 av 25

31 SN 90 Dnr SN 16/47 INTERN KONTROLL 2016 SAMMANFATTNING Socialnämnden beslutade den 24 februari 2016 om intern kontrollplan för En av kontrollerna som ska genomföras avser kontroll av att det inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta finns uppdaterade genomförandeplaner som uppfyller kraven; brukarens delaktighet ska framgå, genomförandeplanen ska täcka 24 timmar, upprättad datum ska framgå och uppföljningsdatum ska framgå. Förvaltningen har genomfört årets kontroll i enlighet med antagen plan för intern kontroll och rapporterar den till socialnämnden. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens tjänsteskrivelse Kontrollansvarigs rapport Intern kontrollplan 2016 SOCIALNÄMNDENS BESLUT Socialnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. BESLUTET SKICKAS TILL Socialt ansvarig samordnare Sida 18 av 25

32 SN 91 Dnr SN 16/110 INBJUDNINGAR TILL KURSER OCH KONFERENSER M.M. SAMMANFATTNING Följande inbjudningar till kurser och konferenser m.m. har inkommit: Inspektionen för vård och omsorg, IVO, inbjuder till IVO-dagen 2016 Plats: Örebro - Conventum Datum: den 14 november Tid: cirka 10:00-16:00 Pris: ---- Övrigt: max två personer Sista anmälningsdag: framgår ej Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, inbjuder till Äldreriksdagen 2016 och Nationella Patientsäkerhetskonferensen 2016 Plats: Stockholmsmässan Älvsjö Datum: den september 2016 Tid: cirka 10:00-17:00 Pris: kr, resa och boende tillkommer Övrigt: seminarier ska väljas Sista anmälningsdag: anmälan kan göras tills konferensen är fullbokad, dock längst fram till 12 september 2016, anmälan är bindande men kan överlåtas till annan person SOCIALNÄMNDENS BESLUT Socialnämnden beslutar att avstå från deltagande. Sida 19 av 25

33 SN 92 Dnr SN 16/37 MEDDELANDE SAMMANFATTNING Följande meddelande har inkommit: 1. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige KF Delårsrapport per 30 april samt prognos för Kils kommun 2. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige KF Budget 2017 samt plan , skattesats och upplåningsram Protokoll från socialförvaltningens samverkansgrupp Uppföljning lex Sarah Femman Sannerud , SN 14/ Uppföljning lex Sarah hemtjänst Centrala , SN 15/ Uppföljning lex Sarah Arbetsmarknadsenheten , SN 15/ Uppföljning lex Sarah Arbetsmarknadsenheten , SN 15/ Uppföljning lex Sarah IFO , SN 15/ Uppföljning lex Sarah på korttidsboendet för äldre , SN 14/ Föreläggande från Arbetsmiljöverket efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen, hemtjänsten Kils kommun, 2016/ Information om avslutat ärende från Arbetsmiljöverket avseende inspektion psykiatriboende, Information om avslutat ärende från Arbetsmiljöverket avseende inspektion omsorgen, , 2016/ Inspektionsmeddelande från Arbetsmiljöverket avseende resultat av inspektion vid daglig verksamhet och korttidsboende, Beslut från Inspektionen för vård och omsorg gällande klagomål med dnr /2015, En långsiktig sammanhållen strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg Sida 20 av 25

34 16. Information från Migrationsverket angående att överenskommelser om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar sägs upp (uppsägningar har kommit, överenskommelserna upphör resp ) 17. Migrationsverket om ny lag som begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd SOCIALNÄMNDENS BESLUT Socialnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sida 21 av 25

35 SN 93 Dnr SN 16/24 FYLLNADSVAL AV LEDAMOT TILL SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT EFTER LAILA NORSTEDT PERSSON (M) SAMMANFATTNING Enligt Arbetsformer för kommunens nämnder - gemensamma bestämmelser punkten 2.1 ska nämnden välja ledamöter och ersättare i arbetsutskottet. Ny ledamot ska utses i socialnämndens arbetsutskott efter Laila Norstedt Persson (M). LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Mats Stråhl (M) yrkar att Annika Bjelvert (M) utses till ledamot i socialnämndens arbetsutskott. BESLUTSGÅNG Socialnämndens ordförande frågar om nämnden kan besluta i enlighet med Mats Stråhls yrkande och finner att så är fallet. SOCIALNÄMNDENS BESLUT Socialnämnden beslutar att utse Annika Bjelvert (M) till ledamot i socialnämndens arbetsutskott efter Laila Norstedt Persson (M). BESLUTET SKICKAS TILL Kommunstyrelsen Sida 22 av 25

36 SN 94 Dnr SN 16/24 FYLLNADSVAL AV VICE ORDFÖRANDE TILL SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT EFTER LAILA NORSTEDT PERSSON (M) SAMMANFATTNING Enligt Arbetsformer för kommunens nämnder - gemensamma bestämmelser punkten 2.1 ska nämnden bland utskottets ledamöter välja en vice ordförande. Ny vice ordförande ska utses i socialnämndens arbetsutskott efter Laila Norstedt Persson (M). LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Mats Stråhl (M) yrkar att socialnämnden beslutar att utse Annika Bjelvert (M) till vice ordförande i socialnämndens arbetsutskott. BESLUTSGÅNG Socialnämndens ordförande frågar om nämnden kan besluta i enlighet med Mats Stråhls yrkande och finner att så är fallet. SOCIALNÄMNDENS BESLUT Socialnämnden beslutar att utse Annika Bjelvert (M) till vice ordförande i socialnämndens arbetsutskott efter Laila Norstedt Persson (M). BESLUTET SKICKAS TILL Kommunstyrelsen Sida 23 av 25

37 SN 95 Dnr SN 16/33 SOCIALCHEFEN INFORMERAR SAMMANFATTNING Socialchefen informerar om: *redovisning av platser, platsbehov, beläggning och väntan på plats inom särskilt boende, *aktuell situation där platser/boende saknas för korttid, särskilt boende samt boende för flyktingar/ensamkommande barn, *kostnader för utskrivningsklara patienter (4479 kronor per dygn) ökar då platser saknas för korttid och särskilt boende, *en bedömning kommer göras av status på fastigheterna Sannerud, Åkerbo och Karlslund som grund för framtida diskussioner/planering, *svårigheterna med att få ihop ett förslag till detaljbudget 2017 då vårdkostnaderna inom enheten för individ- och familjeomsorg är höga, *att enhetschefen inom stöd och boendeenheten, Rickard Odin, slutar den 3 oktober och att ny enhetschef, Åsa Grahn, tillträder samma dag, *beslut från annan kommun att avslå begäran om överflyttning av ärenden enligt 2 kap. 10 SoL vilket lämnats vidare till Inspektionen för vård och omsorg för prövning. SOCIALNÄMNDENS BESLUT Socialnämnden tackar för informationen. Sida 24 av 25

38 SN 96 INFORMATION - ATT SÖKA I DIARIET VIA HEMSIDAN SAMMANFATTNING Utredningssekreterare Pia Hermansson visar nämnden hur nämndens ledamöter och ersättare kan söka i diariet via hemsidan. SOCIALNÄMNDENS BESLUT Socialnämnden tackar för informationen. Sida 25 av 25