KÖR J OURNALEN 5/12 KYRKO. Vintermöte med sång och Psaltarfokus Sid Gammal notskatt. Liturgiskola. Körer parentes i kulturen. Sid 4.

Transkript

1 KYRKO KÖR J OURNALEN 5/12 Vintermöte med sång och Psaltarokus Sid Gammal notskatt Sid 4 Körer parentes i kulturen Sid 6-7 Liturgiskola Sid 13

2 Ledaren Visa att vi inte ligger i träda Så här en liten bit in i året, ett tag eter att alla julsånger och nyårsklockor har klingat ut, så känns det väldigt, väldigt tyst Allt är liksom utsjunget och de lesta av oss i vårt avlånga land har tillbringat den största delen av vintern i blåst, regn och plusgrader. Ibland underar jag på om det är så här resten av samhället ser på oss? En körkropp som blir levande under julens högtider och vid större sammankomster. Men som under resten av året ligger i träda. Risken är stor att det inns ett korn av sanning i det. Varör då? Varör märks vi inte i tidningar, radio och övrig media resten av året? Jag tror att det är en mix av orsaker. Dels lever vi i ett alltmer sekulariserat samhälle, dels är vi i kyrkosångsvärlden dåliga på att marknadsöra oss själva, dels inns ett ointresse rån samhället varör satsa pengar på något som inte genererar pengar? Jodå, visst trycker vi upp aischer och skriver i örsamlingsblad, musik- och lokaltidningar. Men jämör oss med populärkulturen, vi är inte i närheten av de satsningarna! Ändå står vi ör den största enskilda olkrörelsen i hela Sverige (idrotten är större, men spridd över ler grupper). Varör denna obalans mellan olika genrer? Den rågan har skvalpat i mig sedan jag örra året ick höra om den nya ördelningen av statliga medel till kulturen. Redaktörens rader Medlen till regionerna ska nu ördelas regionalt och inte rån Kulturrådet direkt. Anledningen/argumenten, kortattat; man hoppas på ett närmare samarbete mellan medborgare och kultur. Större inblick, påverkan och ansvar ör den regionala kulturen av kulturutövarna själva. Det är ord och tankar som nog är goda intentioner. Men jag är skeptisk, tyvärr. I den bästa av världar skulle det mycket väl kunna ungera, men I kulturens värld har man ett kulturarv som är långt rån näringslivets. På den regionala nivån kommer det inte längre att handla om att bara ansöka om pengar på så goda argument som möjligt. Det kommer ortsättningsvis handla om en marknad där man helt sonika måste visa ramötterna. Den kulturorm/organisation som genererar mest pengar blir även mest attraktiv i ortsättningen. Jag hoppas att jag har el! Vad gör vi annars? Kan det vara så att vi måste bli lite bättre på att synas, på marknadsöring, på att revirmarkera? Vi kanske behöver bli strateger, utse samarbetspartners på ett bättre sätt. Men, hur olika våra län, kommuner och samhällen än ser ut, så tror jag att medvetenheten är viktigast. Man kommer ota en bra bit på väg vid örändringar, vad det än må vara i livet, bara man är medveten Men verkligt berörd blev jag bara av en enda sak. Körsången. Dels lever vi i ett alltmer sekulariserat samhälle, dels är vi i kyrkosångsvärlden dåliga på att marknadsöra oss själva, dels inns ett ointresse rån samhället om örändringen och tanken bakom. Då har man möjlighet att planera och rusta sig med ett användbart örhållningssätt och kritiska, men rättvisa, glasögon. Så nu har vi ett helt år på oss, innan vi återigen uppmärksammas i jul- och nyårsmusik, att visa att vi gör allt annat än ligger i träda. Marknadsör er på Riksesterna, var med på evenemang och kördagar. Ut i samhället! Vi bör helt enkelt göra det vi körsångare är bäst på göra våra röster hörda. Med önskan om en underbar sångarvår. Sussi Redig Styrelseledamot i Sveriges Kyrkosångsörbund Jag ska vara helt ärlig. Det var inte någonting av det som sades i öredragen på Vintermötet i Sigtuna i januari som verkligen berörde mig. Det var intressant, då och då rätt skojigt, och somligt gav upphov till nya tankar. Men berörd blev jag inte. I pauserna, under luncher och middagar samtalade jag med många härliga människor, jag ick lera bra tips till Körjournalen, jag skrattade mycket och trivdes på det stora hela väldigt väl. Men verkligt berörd blev jag bara av en enda sak. Körsången. Den under gudstjänsten som vi irade i Mariakyrkan på tisdagskvällen. Det var en magniik upplevelse. För två år sedan blev jag redaktör ör Körjournalen. Jag hade bara ett par veckor tidigare börjat sjunga i kör igen eter minst dussinet körlösa år, i en kyrkokör med i allmänhet åtta personer. Vi är inte helt oävna på att sjunga, men det har sina begränsningar att vara åtta. Det är till exempel väldigt svårt att sjunga tolvstämmigt. De örsta gångerna som jag sjöng med i Kyrkosångsörbundssammanhang var jag örärligt nervös. För det var mest kyrkomusiker och supersjungande präster. Och så jag. Under örra årets Vintermöte sjöng jag med en del när sångerna övades in, men bangade när det kom till konserten. I år sjöng jag med. Hela vägen. Och det var helt antastiskt. Helt antastiskt att bäras av denna stora kör med alla dessa enormt musikaliska människor, och samtidigt känna att jag klarade det. Helt antastiskt att sjunga dessa vackra sånger av Löberg, Sandström, Gouzes, Chilcott och Rutter. Helt antastiskt att sjunga under ledning av den sprudlande entusiastiska Maria Löberg och Jörgen Ralphsson som med sina gester och glittrande ögon uttryckte en sån kärlek till musiken att jag blev alldeles tagen. Det känns också helt antastiskt att ha utvecklats så i sin körsång. Eller är det kanske så att det är körsången som har utvecklat mig? Marita Sköldberg Redaktör 2 Körjournalen 1/12

3 Körkort Körorskning i miniormat Varör är körsång bra? Den rågan ick sex orskare inom olika vetenskapliga områden. Svaren i orm av sex relativt korta artiklar resulterade i boken Körsång påverkar (Wessmans Musikörlag), som kom ut i november. Här är några citat ur boken. Körsång kan ge en upplevelse av personlig transcendens, av att bli lyt ut ur det vardagliga, å en glimt av något vackert, något som berör och som gör gott ör själen. Anne Haugland Balsnes Barnen i de två musikgrupperna gjorde signiikant bättre irån sig på ett omattande intelligenstest än barnen i de två andra grupperna. Fredrik Ullén Körsång ligger nära människans kroppsliga uppattning och känslovärld vilket har lett till att människans gemensamma sjungande har tolkats med olika örtecken och syten över tid i Europa, både ör att rämja totalitära idéer och i syte att berämja individens hälsa. Ursula Geisler Kanske det kan örklara varör tondövhet är en ovanlig egenskap i normalbeolkningen de tondöva har kanske till stor del sorterats bort enligt darwinistiska principer under årtusenden. Töres Theorell Körtävla i Västerås Barn- och ungdomskörer som gillar att tävla, den 11 maj har ni chansen! Då inleder Riksörbundet unga musikanter (RUM) sin årliga tredagarsestival MusikRUM med ett körmästerskap. Det inns yra tävlingsklasser, ör åldrarna 7 25 år. Repertoaren ska bestå av musik rån minst två olika genrer eller epoker och programmet ska vara minuter långt. Anmälningstiden går ut 24 ebruari. Sedan tävlingen inördes på programmet 2007 har bara en kyrklig kör vunnit. Kanske blir det ler i år? MusikRUM, som brukar samla unga deltagare, innehåller också tävlingar i yrhändigt pianospel, singersongwriting, soloklarinett och ett storbandsbattle. Dessutom inns på programmet bland annat workshops i dans och musik, möjlighet att prova på instrument, konserter och en parad genom staden. All inormation inns på Vad var det som deltagarna, särskilt kvinnorna rån rehabiliteringskören ick med sig rån mötet med kören? Inte mer eller mindre än att Lära sig leva igen! Dorota Lindström Bild rån en konsert på stan under ett tidigare års MusikRUM. Foto: Emilio Håkansson Körsångaren Daniel Karlsson, Osby Vilken kör sjunger du i? Osby kyrkokör. Jag har varit med i ett och ett halvt år. Innan gick jag ett år på olkhögskola med inriktning klassisk musik och då hade vi mycket körsång. Eter det sjöng jag inte i kör längre men ville göra det. Jag skickade ett mejl, började i kyrkokören och det var kul. Vad sjöng ni i advent? Vi sjöng örsta advent i gudstjänsten. På järde advent hade vi konsert med julsånger rån olika nationer. Vi sjöng på spanska, eritreanska, tyska, en australisk sång som var översatt till svenska. Men det blir ändå örsvenskat. Året innan hade vi även en eritreansk kör med och det lät helt annorlunda när de sjöng. Vad är det roligaste ni har gjort i kören? Vi gjorde Förklädd Gud i höstas. Den var riktigt kul att å göra. Det var med orkester på 30 pers och det var 300 personer i kyrkan. Vi i kören var 50 personer, det var tre körer. Vi var tio tenorer, jag är van vid att vi är två-tre stycken. Vi spelade in den också, och då år man höra sin egen stämma tydligt. Annars när vi är två tenorer och 20 kvinnor hör man inte oss, även om man vet att det skulle låta mindre om vi inte var med. Vad är det bästa med att sjunga i kör? Gemenskapen och att man utvecklas tillsammans. Jag är 22 och de andra i kören är 40+, lera är över 70. En del har varit med i kören i 40 år. Man lär sig mycket av att bara lyssna, och de är bra på att tala om detaljer, som att där är det en punktering. Jag har känt mig väldigt välkommen. Jag tycker att jag är gammal, men de tycker att jag är ung. Marita Sköldberg Foto: Jeanette Karlsson Kyrkokörjournalen Nr Årg 23 Tidning ör Svenska kyrkans körer. Utges av Sveriges Kyrkosångsörbund, SKs. Ansvarig utgivare Lena Fagéus Redaktör: Marita Sköldberg Filipsbol 104, Knivsta, Tel kj@sjungikyrkan.nu Prenumerationer etc: Förbundskamrer Agneta Lundell, Essunga Stallaholm Nossebro Tel ekonomi@sjungikyrkan.nu Prenumerationspris: 132 kr/år (sex nummer). Rabatterat pris vid ler än 6 prenumerationer. Annonsbokning: Diplay i Umeå AB Ola Tallbom ola.tallbom@display-umea.se För inormation om annonser och prenumerationspriser Design och produktion: Tryckeri Trydells Omslagsbild Foto: Marita Sköldberg Nästa nummer av Kyrkokörjournalen kommer den 28 mars. ISSN Körjournalen 1/12 3

4 1600-talsmusik väntar på att väckas ur slummern Lars Berglund är en av dem som vet allra mest om Dübensamlingen. Ett och annat riktigt tjusigt notexemplar inns i Dübensamlingen. Här omslaget till Au! stimmet die Saiten som Dietrich Buxtehude skrev till ett bröllop i Lübeck mellan den mångtitlade Henricus Kirchrink och likaledes högvälborna Agneta Kirchrings. En musikskatt att ösa ur. Så kan Dübensamlingen beskrivas. Fysiskt inns den på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala, men så inns den digitalt också. Enkelt ör alla att ta del av. Katalogen över Dübensamlingen har gjorts de senaste tio åren, och nu är nästan allt skannat, berättade Lars Berglund, docent på Institutionen ör musikvetenskap i Uppsala, på det seminarium som inledde Svenska Schützsällskapets temahelg i Uppsala i januari. Det är ett gigantiskt jobb som har gjorts. Samlingen består av cirka 2300 verk rån mitten av 1600-talet och början av talet. Den donerades på 1730-talet av d hovkapellmästaren i Stockholm Anders Düben, vars ar Gustav Düben, också han hovkapellmästare, räknas som huvudinsamlaren av materialet. Det här är spåren av den musik som ramördes i Tyska kyrkan och vid kungliga hovet under perioden rån Drottning Kristina till och med Karl den XII. Det är mest kyrklig musik, säger Lars Berglund. En bild av Europa Den äldsta musiken i samlingen är gjord av Heinrich Schütz. Av honom inns en handull verk, däribland hans julhistoria som Schützhelgens deltagare gav som konsert i Helga Trealdighets kyrka. För vissa tonsättares betydelse har Dübensamlingen varit avgörande. Nästan allt som Buxtehude gjorde, över hundra kompositioner, inns här. Allt av Buxtehude som nu är utgivet kommer härirån. Men Dübensamlingen är inte bara en källa till musikorskning och -utövning, menar Lars Berglund, utan också en källa till hur Europa såg ut på den tiden. Den tillkom i Sverige på grund av att Gustav Düben hade ett antastiskt nätverk. Det är den här tiden då kontakter mellan länder genom bland annat handel exploderade. Samlingen visar hur samarbetet och kulturutbytet såg ut. Mest bibeltexter Dübensamlingen består till stor del av kyrklig vokalmusik komponerad av nordtyska kyrkomusiker. Men även tonsättare rån bland annat Italien, England och Sverige inns representerade, jämte ett antal anonyma verk. Anonyma är också textörattarna. De lesta texterna är hämtade direkt rån Bibeln, ota psaltarpsalmer, majoriteten på latin, berättar Lars Berglund. Men det inns också en del riare religiös diktning och en och annan hyllningstext till exempelvis kungliga ödelsedagar. Somligt har man kunnat härleda till en viss örattare, men det mesta är helt anonymt. En hel del noter har getts ut sedan Dübensamlingen återupptäcktes på Carolina Rediviva i slutet av 1800-talet, men väldigt mycket är ortarande oanvänt. Det är bara att skriva ut, transkribera och använda. Marita Sköldberg I Dübensamlingens databas kan man söka på verk som passar vid olika tillällen och olika söndagar i kyrkoåret. Här till exempelt delar av Heinrich Schütz Weihnachtsgeschichte (till vänster) och Augstin Plegers stycke Ich will meinen Mund autun in Gleichnissen (till höger), den senare skriven ör Sexagesima, nu på söndag alltså. I samlingen inns inte mindre än 98 verk av Pleger, som bland annat var kapellmästare vid hovet i Schleswig-Holstein. Dübensamlingen Dübensamlingen består av 2300 musikaliska verk av ler än 300 namngivna kompositörer och ett antal anonyma. Totalt inns mer än handskrivna blad och ett 50-tal tryckta verk. Anders Düben skänkte samlingen till Uppsala universitet Verken har katalogiserats och skannats och inns nu sökbara i Dübensamlingens databas på internet: www2.musik.uu.se/duben/duben.php 4 Körjournalen 1/12

5 Missa inte CD-ynden hos Sveriges ledande tillverkare av körkläder! Finnåkers kursgård Perekt ör körläger i alla åldrar! Teleon: , e-post: ino@innaker.se Musik bl a av br André Gouzes Tel Fax Din kompletta nothandel WESSMANS MuSikörlAg Tel Fax order@wessmans.com Hela Sveriges körest! juni 2012 Renässansmusik med Erik van Nevel Karin Oldgren dirigerar nyskriven Lukaspassion Jonas Nyström dirigerar sin Psaltaren 121 Bluegrass med Lina Adolphson och Skinner Mountin Boys Scenisk kör En vals ör Vibaemba Prova på ör dig som vill sjunga i kör men inte vågar Sista anmälningsdag är 31 mars, däreter eteranmälan i mån av plats. Som deltagare i körer anknutna till Sensus har du rabatt på avgiten. Anmäl dig direkt och läs mer:

6 Nyheter Körsam läggs ner Ett örsta beslut om att lägga ner Körsam, samrådsorganet ör svenskt körliv, attades i december. Verksamheten upphörde vid årsskitet, med undantag ör den nationella konerensen Körorum som hölls i Uppsala i slutet av januari, vilken Körsam är ormell arrangör av. Diskussionerna om nedläggning har pågått under en längre tid och verksamheten har legat i träda under större delen av De större körörbunden inklusive Sveriges Kyrkosångsörbund har pläderat ör nedläggning medan de mindre körörbunden velat ha kvar samrådsorganet. Ett andra och deinitivt beslut ska attas vid Körsams örmodligen sista årsmöte i mars. Sju kandidater till Aurelius post Biskopen i Skara Erik Aurelius, tillika örbundsordörande i Sveriges Kyrkosångsörbund, lägger ner sin stav i augusti. I nomineringsvalet i januari utsågs sju kandidater till biskopsposten. Allra lest röster ick Carin Åblad Lundström, komminister i Uppsala domkyrkoörsamling. Själva biskopsvalet sker den 13 mars med en eventuell andra omgång den 27 mars. Erik Aurelius ortsätter som örbundsordörande i Kyrkosångsörbundet. Vid örbundsstämman i oktober omvaldes han ör en tvåårsperiod. Gotländsk körakademi i udda lokaler I april kommer den norsk-amerikanske tonsättaren Ola Gjeilo till Visby ör att delta i Gotland Choral Academy. Nyskriven musik och kontexten den klingar i står i centrum under körakademin. Vi kommer att utorska allt rån medeltida rum (kyrkor örstås) till nedlagda abrikslokaler eller uteplatser som till exempel ett kalkbrott. Bara i ett syte hur örändrar kontexten musikupplevelsen?, säger samordnare Ragnar Håkanson till Kyrkomusikernas tidning. Förutom Ola Gjeilo medverkar körledarna Lone Larsen oh Bo Johansson samt regissören Örjan Herlitz. Bakom körakademin står Wessmans musikörlag, Sensus och S:t Clemens hotell. Musik bl a av br André Gouzes Amatörkulturen kämpar ör sin plats i politiken En del av de statliga pengarna till kulturen ördelas numera av regionerna. Men staten bestämmer ortarande vilka kulturområden som kan å del av dessa pengar, och där ingår inte amatörmusik. Ändå inns örsiktig optimism bland amatörkulturens öreträdare. Det har inte blivit mer resurser till amatörkulturen i regionerna, men innan regionernas kulturplaner antas ska samråd ha skett med civilsamhället. Det är otroligt viktigt att vara en aktiv part, då kan vi ändå påverka själva samråden. Jag ser det som en start, säger Anna-Karin Andersson, verksamhetsche på Ideell Kulturallians, som aktivt öljt den politiska utvecklingen på kulturområdet. Regionaliseringen innebär bland annat att regionernas olika kulturverksamheter själva år komma överens om ördelningen av de statliga pengarna. Kulturplaner ska tas ram i samverkan med kommunerna och institutionerna och i samråd med civilsamhället och det ria kulturlivet började kulturplanerna gälla i em pilotregioner. Nu vid årsskitet i ytterligare elva och de sista yra regionerna kommer in i systemet Samlar spretigt kulturliv Parallellt med att detta nya system växte ram såg ett antal amatörkulturorganisationer, däribland Ax som Sveriges Kyrkosångsörbund är medlem i, behovet av att gå samman och aktivt örsöka påverka utvecklingen och bildade Ideell Kulturallians. Vi ser värdet i att örsöka samla ett rätt Anna-Karin Andersson, verksamhetsche på Ideell Kulturallians. Deinition av civilsamhället Civilsamhället är allt som inte är amiljen, oentlig örvaltning eller näringsliv. spretigt kulturliv och hitta gemensamma rågor att samarbeta om, säger Anna-Karin Andersson. Kulturpolitiken är ortarande väldigt inriktad mot den proessionella kulturen och vi anser att den måste bli bredare. Staten har inte släppt kontrollen över de statliga medlen, utan har angett sju områden som kan å ta del av det regionala stödet, som är lika stort som tidigare: proessionell teater-, dans- och musikverksamhet, regional museiverksamhet, konst- och kulturrämjande verksamhet, regional arkivverksamhet, ilmkulturell verksamhet, hemslöjdsrämjande verksamhet samt regional biblioteksverksamhet. Inga pengar till amatörmusik eller -dans, med andra ord. Stödet till riksorganisationerna är det ortarande Kulturrådet som ördelar och det inns i dag ingenting som tyder på örändringar eller neddragningar av dessa anslag. Föreningslivet måste agera I regionernas ota 50-sidiga kulturplaner beskrivs civilsamhällets samlade kulturutövning i allmänhet i några å meningar. Det är ett incitament varör det är viktigt att vi går ihop, säger Anna-Karin Andersson, som ändå ser skäl till viss optimism, det positiva är att öreningslivet har Ta själv kontakt! Sveriges Kyrkosångsörbund är genom sitt medlemskap i Ax medlem i Ideell Kulturallians. De olika delörbunden kan därör delta i träar och samråd på regional nivå. Etersom Ax inte inns på regional nivå måste kontakterna tas direkt med Ideell Kulturallians, eller de öreningar/nätverk som har skapats i vissa regioner. Några sådana kontakter har Kyrkosångsörbundets delörbund inte hat. Inget av de delörbund som Körjournalen i december var i kontakt med kände till vare sig Ideell Kulturallians eller samverkansmodellen. Huvudskälet är sannolikt att inormationen inte har lyckats ta sig ram hela den långa vägen rån Ideell Kulturallians till Kyrkosångsörbundets delörbund. Men ortarande inns möjlighet att delta, åtminstone i de regioner där nätverk har bildats. 6 Körjournalen 1/12

7 Ideell Kulturallians öreträder ett spretigt kulturliv. Riksteatern är en av medlemmarna. I vår turnerar Riksteatern bland annat med skol- och amiljeöreställningen Katitzi, baserad på Katarina Taikons romanserie. I huvudrollen Mia Ray. Foto: Carl Thornborg 5 intressanta kulturberämjare invigdes 2007 och är en nationell tankesmedja som har i uppdrag att agera ambassadörer och idésprutor ör kultursektorns bredd, bland annat gentemot politiker och media. Medlemmar är Ax (se nedan) och sex studieörbund, däribland Sensus. Akademins syte är att rämja allas möjlighet att vara kreativa och aktivt delta i kultur. amatorkulturakademin.se eller Amatörkulturens samrådsgrupp, bildades 1996 och är ett samarbetsorgan ör Sveriges verksamma, rikstäckande amatörkulturella organisationer. Rådet öreträder svensk amatörkultur i rågor som är av gemensamt intresse, gentemot myndigheter, institutioner och organisationer. Sveriges Kyrkosångsörbund är en av 20 medlemsorganisationer. Ax är i sin tur medlem i lera organisationer, däribland Ideell Kulturallians. En annan medlem är Bygdegårdarnas riksörbund. På bilden bygdegården Blå Wingen i Husby Långhundra, Knivsta kommun, som bland annat ungerar som biogra och bingohall. Foto: Marita Sköldberg kommit i okus inom alla politikområden, även inom kulturen. Staten har också tagit initiativ genom yra dialogmöten som genomördes Problemet med dessa olika samråd på statlig och regional nivå är att man inte alltid vet vad man ska ha samtalen till. Men om det råder en otydlighet rån regeringshåll är det viktigt att vi rån öreningslivet använder oss av samråden. Ideell Kultursamverkan har under de senaste två åren arrangerat träar ör det ideella kulturöreningslivet i nästan alla regioner som nu inört samverkansmodellen. Tanken är att å med så många som möjligt i processen. Vi är beroende av att det inns personer på träarna som är beredda att själva bygga sitt nätverk. Alla ser en vits i det, men det krävs en del ör att ta nästa steg. I Skåne har en regional örening bildats och i några andra regioner har det skapats nätverk. Anna-Karin Andersson menar att träarna också skapar synergieekter i orm av nya samarbeten. Uppskattningsbrist och politikkrav Vilka är då de gemensamma rågor som öreningslivet kan örenas i? En är synligheten att man inte upplever sig uppskattad när det gäller resurser, medialt och orskning. Att bli örstådda hur vi jobbar att mallen inte är näringslivet utan öreningslivet. Och kraven rån politikområdet som är kopplade till bidragen i vilken mån öreningslivet måste anpassa sig utanör öreningens ramar. Text och oto: Marita Sköldberg Musik bl a av br André Gouzes startades 2008 som ett nätverk av ideella öreningar inom kulturområdet. Föreningen bildades 2010 och har totalt 55 medlemsorganisationer, lertalet genom sina respektive paraplyorganisationer, som till exempel Ax. Ideell Kulturallians arbetar ör allas rätt till deltagande i kulturlivet, medborgarnas inlytande i kulturpolitiken, att utveckla de ideella organisationernas roll och att bli en samtalspartner ör lokala, regionala och nationella beslutsattare. är en statlig myndighet under Kulturdepartementet vars övergripande uppgit är att rämja utvecklingen på kulturområdet. Kulturrådet ördelar statligt kulturstöd till konst- och kulturområdena, ger regeringen underlag ör kulturpolitiska beslut och inormerar om kultur och kulturpolitik. De senaste åren har Kulturrådet beviljat Sveriges Kyrkosångsörbund kronor i stöd årligen. inledde sin verksamhet den 1 april 2011 och har regeringens uppdrag att utvärdera, analysera och redovisa eekter av örslag och genomörda åtgärder inom kulturområdet. Myndigheten arbetar även med att ölja och initiera orskning inom kulturområdet samt utveckla och sprida kunskaper och erarenheter rån egen och andras verksamhet. Körjournalen 1/12 7

8 Deltagarna på Vintermötet ick provsjunga delar av de två helt nyskrivna mässorna ör den nya kyrkohandboken. Blickarna riktades mot väggen, där noterna projicerades. Fördubbling av mässor i örslag till kyrkohandbok Boel Hössjer Sundman är ansvarig ör arbetet med ny kyrkohandbok. Fyra nya mässerier och en större lexibilitet. Det är några av örändringarna i örslaget till ny kyrkohandbok ör Svenska kyrkan. Två helt nyskrivna mässor inns med i örslaget till Kyrkohandbok ör Svenska kyrkan som rån advent i år ska prövas av ett stort antal örsamlingar. Deltagarna under Vintermötet i Sigtuna i januari ick provsjunga några satser. Den ena mässan har inriktning barn/lovsång, den andra är mer konstmusikalisk. I den ärdiga handboken kommer det att ramgå vilka som har skrivit mässorna, men än så länge är det anonymt, berättade Boel Hössjer Sundman ör Vintermötesdeltagarna. Dessutom inns två serier med delar av två mässor i den under örra året utgivna Gudstjänstmusik med. De yra mässerierna i nuvarande kyrkohandbok är kvar. En stor örändring är att lera gudstjänstordningar tas bort, kvar blir två. Huvudgudstjänsten kan iras antingen som Högmässa eller som Mässa/Gudstjänst. Mässa/Gudstjänst kan rymma både huvudgudstjänst och till exempel en enkel veckomässa. För båda ordningarna ökar lexibiliteten i och med att exempelvis alla inledningsord samlas eter varandra, så att ett inledningsord kan användas i olika gudstjänster. Improprierna ör Långredagen kommer inte att innas med i den nya handboken. Syndabekännelsen blir enligt örslaget kvar som ast moment, men bara i ordningen ör högmässan under beteckningen Bön om örlåtelse. Nattvardsbönerna ökar i antal rån nuvarande åtta till preliminärt 13. Vad gäller de kyrkliga handlingarna diskuteras till exempel att momentet Redovisning i konirmationsgudstjänsten kallas Predikan, som ska gestaltas av konirmanderna. Ett lertal nyskrivna örböner ör dessa gudstjänster inns också med. I och med att alternativen blir ler behövs en hjälp rån centralt håll ör dem som ska sätta ihop gudstjänstagendorna. Planen är att ett webbverktyg ska innas klart inör att örsöksörsamlingarna börjar pröva örslaget 1 advent i år. Förhoppningen är att kyrkohandboken ska tas i bruk Men eter örsöksåret kan domkapitlet besluta att man kan ortsätta ira enligt den nya ordningen. Så i praktiken blir det en stor örändring 1 advent i år, säger Boel Hössjer Sundman. Text och oto: Marita Sköldberg Vi skräddarsyr Er körresa! Vi arrangerar alla sorters resor med buss, båt och lyg! Boende, lokaler, utlykter och sevärdheter handplockas utirån Era önskemål! Kontakta oss ör kostnadsri oert! Teleon grums@gruppresor.se 8 Körjournalen 1/12

9 Arbetet med Kyrkohandboken Arbetet med ny kyrkohandbok bedrivs vid Sekretariatet ör teologi och ekumenik vid kyrkokansliet i Uppsala, under ledning av Boel Hössjer Sundman och Karin Sarja. I arbetet inns en reerensgrupp som representerar olika nomineringsgrupper och en expertgrupp som består av präster och kyrkomusiker, däribland Lars Åberg, domkyrkoorganist i Linköping och Patrik Sassersson, musikkonsulent i Växjö stit. 2006: Kyrkostyrelsen tog initiativ till en översyn av Svenska kyrkans kyrkohandbok rån , december: Två relektionsdokument om arbetet med kyrkohandboken; Teologiska principer ör arbetet i 2006 års kyrkohandboksgrupp samt Mässans grundordning, presenterades ör kyrkostyrelsen. Dokumenten gick på remiss till domkapitlen. 2010, juni: Remissvaren kom in och presenterades ör styr-, reerens- och expertgrupperna. 2010, december våren 2011: Revision av kyrkliga handlingar; dopgudstjänst, konirmationsgudstjänst, vigselgudstjänst och begravningsgudstjänst. Fyra arbetsgrupper arbetade med att analysera teologiska rågor kring dessa och 2012: Biskopsmötet behandlar örslaget i tre delar. 2012: Arbetet pågår med att ärdigställa örsöksörslaget ör kyrkohandboken. 2012, juni: Kyrkostyrelsen attar beslut om örsöksörslaget. Förslaget blir oentligt och läggs ut på kyrkohandboken. 2012, Första advent 2013, Domssöndagen: Försöksörslaget prövas. Domkapitlen utser ett representativt urval av stitets örsamlingar, minst 20 procent, som år pröva kyrkohandboksörslaget. Övriga örsamlingar kan ansöka hos respektive domkapitel om att å pröva örslaget. 2014, ebruari: Remissvaren rån örsöksörsamlingar och andra remissinstanser sammanställs och presenteras senare ör kyrkostyrelsen. 2015, hösten: Ett slutörslag till ny kyrkohandbok ska vara klart. Kyrkomötet behandlar slutörslaget. 2016: Om kyrkomötet beslutat om en ny kyrkohandbok tas den i bruk detta år. Det blir den åttonde sedan reormationen. Pianon och lyglar Pianostämning MUSIKCENTRALEN SKILLINGARYD Körer! på Snöå Bruk i Dala-Järna inner ni I början en resa till jordens barndom. Musikalen I början Demoex ENDAST FÖR PÅSEENDE Copyright: Runow Media AB Tel En musikal av Karin Runow Ogräs i rabatten En barnmusikal av Karin Runow Bara vara barn En mässa ör stora och små av Karin Runow samt - billigt boende i genuin bruksmiljö - ett uppskattat kök - rejäla övningslokaler - möjlighet att uppträda i Dala-Järna kyrka med sin antastiska akustik och unika orgel Genom vårt samarbete med pastoratet blir ert körinternat något utöver det vanliga. Come on children! Volym 1 av Karin Runow Volym 2 av Karin Runow Volym 3 av Karin Runow Varmt välkomna till Snöå Bruk och Dala-Järna kyrka Yvonne och Karl med personal Robert van Aarem, kyrkoherde noter@runowmedia.se För ino: tel

10 Vintermötet Vintermötesdeltagarna utgjorde kören i Vintermötets musikgudstjänst i Mariakyrkan i Sigtuna. Jörgen Ralphsson, Lars Åberg, båda kyrkomusiker i Linköpings domkyrkoörsamling, och Carl Sjögren, kyrkoherde i Ulricehamn, tillhör gruppen som arrangerar Vintermötet. Gamla texter möter nya melodier Psaltaren var något av en röd tråd genom Vintermötet, som Sveriges Kyrkosångsörbund arrangerade i Sigtuna i januari. Från Maria Löbergs helt nyskrivna melodier till psaltartexter till Syster Ragnhilds erarenheter av tidegärden, med Fredrik Broschés själavårdsperspektiv däremellan. När teologen Gunnar Edman i en meditation om Psalm 23 sa den här psalmen bad Jesus blev psalmen plötsligt magisk och självlysande, berättade prästen och psykoterapeuten Fredrik Brosché i sitt öredrag om vad som kan hända när man sjunger Psaltaren med hjärtat. Brosché talade om yra tillällen när Psaltaren kan möta oss på ett särskilt sätt; när du upplever dig helt ensam, när du känner skuld, när du ska dö och när du tycker att något är meningslöst. Han gav också ett exempel på psaltarpsalm ör varje tillälle. När något är meningslöst kan det passa att läsa Psalm 73, menade han. Avundssynden Jag har lyssnat på väldigt många kyrkomusiker under årens lopp och jag tänker att det är en synd som är extra eterhängsen ör kyrkomusiker, nämligen denna och jag ylldes av avund *. Prästen ick beröm, men vem tackade organisten? Prästens namn står i annonsen, men inte organistens. Är det någon mening att göra sitt bästa vecka eter vecka när man aldrig år ett tack? Så berättade Fredrik Brosché om själavårdaren Erik Ewalds och hans mamma. När modern blev äldre upplevde hon att hon inte behövdes längre, och hon blev sjuk. Ewalds tänkte att allt det där ina som sägs vid människors begravningar borde sägas till dem medan de lever. Så han gick till sin mamma på sjukhuset och höll det gritetal han skulle ha hållit om det varit hennes begravning. Den gamla tanten kvicknade till och levde 15 år till. Hon insåg att hon behövdes men på ett annat sätt. Fredrik Brosché menar att det är viktigt att sluta jämöra sig med andra, och se vad vi själva kan. Inte heller ska man hänga upp sin gärning helt på uppskattning rån andra, utan också känna att man gör något ör Gud. Kanske är det bara en enda insats som bara vi, och ingen annan, kan göra. Låt oss då inte missa den. Jesus sjöng Syster Ragnhild är dominikansyster på Sta Katarinahjemmet i Oslo och utbildad operasångerska. Bland annat arbetar hon med att överöra dominikanbrodern André Gouzes gregorianska sånger till norska. Syster Ragnhild berättade om tidegärdens, och ramör allt Psaltarens, betydelse historiskt och i hennes eget klosterliv. Att sjunga psaltarpsalmer har rötter tillbaka till synagogan öre Jesu tid. Psaltaren var örst och rämst en sångbok. Man tror i dag att Jesus sjöng ör det hörs mycket bättre, klangen går mycket längre. Så när vi i klostret sjunger tidebön är vi en del av en lång tradition. Sång är bön, örklarade Syster Ragnhild. Vi tänker ota att bön är bön och sång är sång, men sången i sig själv är bön. Men jag tror att det tar lång tid att gå in i detta. Premiär ör nyskrivet Mindre tal och mera sång var det när Maria Löberg intog scenen som Vintermötets allra örsta gäst. Hon är kyrkomusiker i Morup i Skåne, och tonsättare. Hade jag producerat rätt saker hade jag kunnat örsörja mig på det, men jag skriver klassiskt och det är svårt att leva på, så det gör jag inte, sa Maria Löberg utan att verka det minsta ledsen ör den sakens skull. När hon i höstas var på bokmässan i Göteborg träade hon några kolleger som rågade om hon kunde tonsätta psaltarpsalmer ör deras ungdomskörer. Så det gjorde hon. När det visade sig att hon missuppattat uppdraget något så att det trots allt inte passade plockade hon med de lämpliga noterna till Vintermötet, som till och med blev premiärkör ör ett av styckena. 10 Körjournalen 1/12

11 Vintermötet Deltagarna utgjorde kören Ett annat stycke, tonsättningen till Psalm 104, ramördes senare i den oentliga musikgudstjänst som Vintermötet arrangerade i Mariakyrkan i Sigtuna. De cirka 60 Vintermötesdeltagarna utgjorde kören, som sammanlagt sjöng sju stycken. Bland annat två av Maria Löberg och två av den andre besökande tonsättaren, Sven-David Sandström. I ett av öredragen berättade Sven-David Sandström och poeten Katarina Frostenson Omkring 60 personer; kyrkomusiker, präster och körsångare, deltog i årets Vintermöte, en plats ör sång och samtal. Syster Ragnhild dominikansyster i Oslo, berättade om Psaltaren och om André Gouzes. Gusta Sjökvist gick i somras i pension eter 44 år som domkyrkoorganist i Storkyrkan i Stockholm. Under Vintermötet berättade han dels om sitt långa musikliv där, dels om sitt samarbete med Sven-David Sandström. om sitt samarbete kring en opera och en passion. Frostenson skriver örst texterna som Sandström sedan tonsätter. När jag år en text som jag blir intresserad av är min idé att översätta den till musik. Jag bryr mig inte om iall man inte hör texten, jag vill att musiken ska vara texten. Dagen därpå berättade han och Gusta Sjökvist om sitt treåriga samarbete i Storkyrkan i Stockholm, vilket ledde till sammanlagt 72 verk ör kyrkoåret**, varav de lesta ör kör. Det var två av dessa som ramördes i Mariakyrkan. En av dem med text rån Psaltaren. Text och oto: Marita Sköldberg * Ps 73:3: Jag ylldes av avund mot de högmodiga, jag såg att det gick de gudlösa väl. ** Projektet, där även Hässelby örsamling medverkade, avslutades i påskas. Styckena är under utgivning på Gehrmans örlag. Lena Stenlund, kyrkomusiker i Luleå domkyrkoörsamling Varör åkte du hit? Jag var med ör två år sedan och tyckte det var jätteinspirerande och roligt. Nu ick jag möjlighet att åka igen, inte minst ör att träa kolleger, och lyssna på intressanta öredrag. Vad har varit bäst? Att lära känna ny musik; Maria Löberg och även Sven-David Sandström ör jag har inte känt till hans musik särskilt mycket, och Syster Ragnhild. Allt har varit bra, det är helheten som är bra! Vad har du ör örhållande till Psaltaren? Det är jätteina texter, men vi använder inte Psaltaren så mycket i vår örsamling. Jag blir lite sugen på att använda den mer i mitt arbete, kanske sjunga mer psaltarpsalmer i kören och i gudstjänsterna. Gunnar Hallgren, körsångare i Vadstena kyrkokör Varör åkte du hit? Jag har nyligen börjat i Vadstena kyrkokör och jag ick reda på det genom kören och Körjournalen. Jag är pensionerad präst, och bredden på programmet intresserade mig, att det riktar sig till präster också, och diakoner och pedagoger. Vad bär du med dig härirån? Den här kören som blev att å sitta bredvid Jörgen Ralphsson och sjunga Man lyts i sången och allt! Sven-David Sandström och Gusta Sjökvist var mycket intressant, men även Fredrik Brosché med det själavårdsmässiga. Fredrik Brosché och jag var kurskamrater en gång i tiden. Det är bra här på Sigtunastitelsen, miljön är så stimulerande. Margaretha Josesson, präst i Falköping Vad har gjort mest intryck på dig? Det är underbart med de gemensamma gudstjänsterna, så mycket glädje och styrka att å ira mässa och gudstjänst tillsammans, och denna lätthet i psalmsången. För mig som inte har så stor körerarenhet; att å vara med och sjunga i en sån här kör och med såna körledare! En del av mig var livrädd, en annan del väldigt glad. Det var roligt och mäktigt även om det var svårt. Vad har du ör relation till Psaltaren? Psaltaren är en av de böcker i Bibeln som jag ständigt återkommer till. Jag är örtjust i tidegärden, vi använder den gärna hemma. Det är en sån skatt av alla dessa känslor och erarenheter som också är mina. Körjournalen 1/12 11

12 Psalmrebus rebusmakare Jan Rudérus Psalmrebus Låt oss börja i nästkommande söndag, som är Sexagesima. Denna söndag har också ett annat namn, som har viss anknytning till våra örsta pusselbitar. Här kommer notexempel 1: Pusselbit 1: Vilket är psalmens nummer? Pusselbit 2: Vilken vers är citatet hämtat rån? Notexempel 1 Notexempel 1 & C. ast vi vå - ge gods och ä - ra, liv och Notexempel 2. allt; I örsta årgångens evangelietext på Sexagesima handlar Jesu liknelse om en aktivitet som har anknytning till nästa psalms inledning. Här kommer notexempel 2: Pusselbit 3: Vilket är psalmens nummer? Pusselbit 4: Vilken vers är citerad? Notexempel 2 & b c O, Notexempel 3 led mig med enk - la och tryg - ga ord Låt oss så blicka bakåt: Förra söndagens tema har deinitivt koppling till namnet på nästa psalm. Men, ör att det ska bli lite svårare tar vi återigen citatet en bit in i psalmen: Här kommer notexempel 3: Pusselbit 5: Vilket är psalmens nummer? Räkenskapens stund har kommit: Pusselbit 1 Pusselbit 2 + Pusselbit 3 + Pusselbit 4 + Pusselbit 5 = den sökta psalmens nummer. En ledtråd: I början av episteltexten på Sexagesima omnämns en kristen symbol som har direkt koppling till den sökta psalmens namn. Notexempel 3 & # # C ödd i vårt. J mör - ker, ödd att bli vår bro - der. Vi vill veta den sökta psalmens nummer, namn och vem som har skrivit den svenska texten. Svaret skickar du till kj@sjungikyrkan.nu eller på vykort till Körjournalen, Filipsbol 104, Knivsta senast 5 mars. Vinnaren belönas med en cd-skiva. Julkorsordet Vinnarna i Körjournalens julkorsord 2011 blev Hasse Tuvhage, Arvika, Barbro Grunge, Enköping och Barbro Warrol, Karlstad som år varsin cd med Johannespas sionen. Grattis! Här är den rätta lösningen. KANSKE INTE SÅ LÄTTSJUNGEN AV SVEN-ERIK BÄCK BLIR RÖSTEN LÄTT I HÖGA LÄGEN BESJUN- GEN TÖS FICK ROANDE BÖRJA STICKS PÅ NÅT BLOM- NYTT MOR I ÄR ILLA KÖNS- KVOTE- RAD BLEV EN BROTTS- LING IN- KALLAD TILL Pojke med snöboll S TBC MUL- FICK EN LORS LOTTO- LAND VINST? F O N I R T Y R U P-B:S STORA OPERA R A K NEGERAR MEDICIN- I N T MAN A K S P SPRINGER NÄTET BAKOM UTMED ELLER MÅLET T O R U T AL- BERTUS PICTOR B N E M O D K Å L A L L I R A K N E R A T MODE- TID- SKRIFT E L R GER ALA- DÅBER DESS KA- RAKTÄR MED VATTEN PÅ STA- DION L Y G G E C E R K L A V A SKA DU ANDAS FÖRE FRASEN Ä S T I L V I N? P I KYRKTAKET ELLER PÅ LUCIA S L I T M A J BRÄCK- LIG SVÅRT LÄSES I SYNA- L U S GOGAN T O M S K O D A M K Ö R S E R R GER SMAK ÅT SALSA K I L O S O N A DE RASAR HOS VIKT D G H VÄKTAR- TYP NA GOTT- SLUM- GÖRA KVARTER T I N G E Pepparkakshus S KANSKE OSANNO- TOR I JUL- LIK MED BONA- KORS- FIOLEN DEN NING K A K O KÖRSÅNG AV SÄMSTA SLAG O U V E FÖRLÅT STIGER MJÖLKER- SKA UPP A R L A FICK FÖRR EN NY- S I D FÖDD SOM ATT KÖR- GE KÅPAN HALS S N E D SITTER KANSKE PÅ T R A FIL GICK HAMNSTAD HYSS- BÖR ETT VINTER-OS INTILL POJKE OSTINATO 1998 I ATHEN SJUNGAS E N P Y S, S SIM- KUNNIG M A R I G T UNGE K I G R N A ARVS- BÖR ÄGA SJÖ- BÄRANDE GRUND- KAPTEN MOLE- KUNSKA- SES L A KYL D E B PER L TIDEN A I GRÖN- SAKS- DISKEN N U GRANNE N I O N A L T B S A STOR- STÄDA K O L O VÄNLIG R A BB A ÄR OFTA UT- RUSTAD MED ARMBÅGAR E T T O A S E EN AV ISRAELS STAM- MAR T S V A R T B FYRA ÄR LAGOM, TYCKER KOSSAN D GÖR FARTEN HÖGRE OCH SNABBARE BILEN R A M A E N VATIKANSTATEN SÄKERT EN G SYNVILLA R U B FICK MED "STILLA NATT" A F E T SIN STO- TRYCKS RA HIT DET VIKTIGA MEDEL- OFTA I BETYG T R E O R KON- SEKRE- RAS I MÄSSAN MÅLADE FÖRENTA ZORN STATER OFTA SMAKAR SAR- DELLER A N O TAR S CARRO INGA LEVER ADVENTS- ATT SE VARMA- PÅ AKTUELL FRAM RE EUCA- A EMOT KÄNSLOR OLSSON S LYPTUS- I JUL BLAD MER ÄN A IVRIG PRISAD MELLIS FÖRE TRAN- PÅ STRÖMER DAGIS DASS MA SLUT GÖR JU EN BRA KONSERT VILL USA LÄMNA INTE ALLA ÖVERLEVER JULEN Pusselbit 1 Pusselbit 1 & b C & 8 3 Her - re, vi tac - Pusselbit 3 Lösning till örra numrets Psalmrebus Ho - si - an - na, pris och ä - Pusselbit 2 Pusselbit 2 Pusselbit 3 & # 4 6 sjung ditt upp-yll - da j kar Psalm 480, text: Bo Setterlind. hopp.. dig. Pusselbiten nr 1 bör ha lett ram till psalmnumret 104, Gläd dig du Kristi brud. Pusselbit nr 2 ger psalmnumret 21. Himlakropparna Måne och sol nämns i både evangelietexten 2 söndagen i advent och i psalmen 21. Pusselbit 3 är citerad rån psalm 103, vers 2. Rubriken över texterna 3 söndagen i advent är Bana väg ör Herren som skulle leda tankarna till psalmen 103 Bereden väg ör Herran. Den matematiska beräkningen blir då: = 24. Summan skulle multipliceras med 20, vilket ger svaret: Psalm nummer 480, Var Hälsad, Herrens moder, med svensk text av Bo Setterlind, eter Salve Regina-sång av J. G. Seidenbusch. Vinnare denna gång blev Anna-Maj Göransson rån Hjo som år en cd på posten. Grattis! ra! 12 Körjournalen 1/12

13 Karin Öhman del 1 Liturgiskolan Det här med gudstjänst... är ju rena grekiskan! Liturgi, till exempel, är grekiska och betyder olkets verk eller olkets lek. Inte bara prästens, kantorns eller ens körens, utan hela den gudstjänstirande örsamlingens verk. Den ullständiga liturgin består av många delar. Vissa delar varierar: bibeltexter, psalmer och vissa böner öljer dagens tema. Andra återkommer varje gång. Hit hör Kyrie, Gloria, Credo, Sanctus och Agnus Dei. Det är dessa em texter man menar när man talar om mässa i musikaliska sammanhang. Massor av mässor har komponerats av olika tonsättare under århundradena, ota i orm av stora verk ör kör, solister och orkester. Här har vi en språkörbistring; mässa är ju annars synonymt med nattvardsgudstjänst. Kyrie är den örsta av högmässans em asta sånger. Kyrie eleison, Christe eleison, Kyrie eleison, eller Herre, örbarma dig, Kristus, örbarma dig, Herre örbarma dig, som vi sjunger på svenska. I Bibeln inns detta uttryck på lera ställen, till exempel Mark 10: Vad betyder nu detta? Vi har redan lovsjungit Gud i den örsta psalmen, och upptäckt vår egen oullkomlighet och blivit örlåtna och upprättade i syndabekännelsen och avlösningen. Ska vi ropa ännu mer om örbarmande!? Just öre Kyriet kanske vi sjöng Introitus. Det var vanligare örr. Introitus är latin och betyder ingång. Det är spår av gamla tider, då man bekände sina synder innan man gick in i mässan. Kyriet är ett anrop. Varje bön brukar börja med ett anrop, till exempel Vår Fader. Så börjar också mässan med att vi ber om Guds närvaro. Kyriet är tredelat; det symboliserar Guds treenighet Fadern, Sonen och Anden. Melodin brukar variera med kyrkoåret. Det inns också andra textvarianter, till exempel Herre, du blev vår broder, se Sv Ps 695. Kyrie är grekiska och betyder Herre rån detta ord kommer ordet kyrka det som tillhör Herren. Christe är örstås Kristus. Eleison betyder gjut olja över oss. Oljan är i Bibeln symbol ör Guds nåd. Det svenska ordet örbarma kommer rån tyskans Barmherzigkeit, att ha hjärta i barmen. Kanske kan vi översätta det med Älska oss? Och så älskade Gud världen, att han gav den sin ende Son, och då kom änglarna till Betlehem och sjöng Gloria Men det tar vi nästa gång! Karin Öhman Liturgiskolans sex delar Kyrie Gloria Credo Kyrkans örbön Sanctus Agnus Dei Sanctus avorit ör liturgiskoleläraren Illustration: MariAnne Widner Eter jolårets körskola bjuder Körjournalen under 2012 på en liturgiskola. I varje nummer går kyrkomusikern Karin Öhman djupare in på en av mässans olika delar. Karin Öhman är kyrkomusiker i Ålems örsamling i östra Småland. Där leder hon bland annat tre barnkörer. Men det var ör över tio år sedan under hennes tid i Västra Vingåkers pastorat som hennes intresse ör liturgi ledde henne in på spåret att skriva en serie ör örsamlingsbladet. Jag har alltid hat ett stort intresse ör liturgi. Det händer att jag känner mig sårad när någon antyder att det är så stelt i kyrkan eller det är roligare i rikyrkan. Som om jag och alla andra kyrkoarbetare och körsångare och andra rivilliga skulle ägna våra liv åt något som är tråkigt! En gång gjorde jag slag i det jag tänkte att jag ville berätta om Svenska kyrkans liturgi. Det är jättestora djup och symboler i vår liturgi, med en väldigt lång tradition. Det är mycket större än man tror när man tittar på ytan. Serien hade tio delar, och har utvecklats eterhand, ör den har gått i lera örsamlingsblad, senast i Ålems örsamling. Till Körjournalen har Karin örkortat och renodlat sin serie. Jag har stuvat om och delat upp eter de em mässdelarna och kyrkans örbön. Det är mer utbroderat i originalet. Karin anser att körens klart viktigaste uppgit är att leda örsamlingen i mässans sjungna delar och i psalmerna. Det är mycket lättare att sjunga om några verkligen kan. Församlingssången är så viktig, det är ramör allt då man upplever att man är delaktig. Sanctus är Karins avoritmoment i mässan. Tiden och rummet upphör när alla sjunger med i Helig, helig, helig. Då är himmel och jord och alla änglar med och sjunger. Det är det största. Marita Sköldberg Körjournalen 1/12 13

14 I körsvängen Jubileumsmässa med Hova-Älgarås kyrkokör Hova-Älgarås kyrkokör irade sitt 100-åriga körjubileum på Alla helgons dag i Älgarås kyrka. Dagen till ära var biskop Erik Aurelius med på jubileumsmässan som inleddes med att kören under sången Vi är Guds olk på vandring gick i procession in i kyrkan. Under mässan bjöd kören på sånger av G Rathbone, G F Händel, Mozart och P Harling. Det var instämda sånger som passade bra denna dag. Kören leddes av organist Gun Palmqvist. Biskop Erik Aurelius assisterades i mässan av kontraktsprost Eva Posth, Per Larsson, Anders Ehrngren och K-G Arvidsson. Körens medlemmar ick psalmbok eller bönbok i gåva av Hova-Älgarås örsamling. Per Larsson, ordörande i Skara stits KÖRRESA TILL ROM Forum Romanum, Colosseum, katakomberna, Peterskyrkan, cae latte och pasta Rom har ALLT! STURESOR har lerårig erarenhet av gruppresor dit. Vi bor på räscha klostergästhemmet Il Rosario mitt i centrum. KONTAKTA MIG FÖR OFFERT Sture Lundqvist, reseledare och guide kyrkosångsörbund, delade ut örtjänsttecken till körmedlemmarna. Eter mässan i kyrkan öljde ett trevligt samkväm i örsamlingshemmet där gästerna ick sjunga lera sånger tillsammans med kören. Flera tacktal och gåvor lämnades till kören och vi ick veta att kören startade som Älgarås kyrkokör Flera klockare och kantorer har passerat under dessa 100 år. Tack till alla som var med och grattis än en gång till den pigga och välsjungande 100-åringen. Jane Bäckman STURESOR Yttermo Tjärgattu 2, Leksand sture.lundqvist@gmail.com Kör- och solonoter till påsk, Kristi h..d. skolavslutning, dop, bröllop, begravning, m.m. Himlarum sång & tankar med Anette & Håkan Himlaro-skospel, konsert, CD, se Youtube. Kontraktskördag? Den kan vi ordna! Välkomna till STEGEBORGSGÅRDEN LIGGER NATURSKÖNT VID SLÄTBAKENS NORRA STRAND Här inner Ni bra övningslokaler, bra övernattningsmöjligheter samt närhet till avkoppling och natur Hallå där Lena Ekman Frisk leder kören i SVT:s Den sjungande trappuppgången. Varör sjunger du med grannarna i Lindängen? Jag blev uppringd i maj och uppmanad att provilma och så blev jag vald. Själv bor jag i Höör, men jag är uppvuxen i Malmö och jobbar på Musikhögskolan som ligger tio minuters cykelväg rån Lindängen, där grannarna bor. Vilken var den största utmaningen? Det var att överhuvudtaget å det att låta tillräckligt bra. De allra lesta hade aldrig sjungit i kör örut. Och det här var ingen vanlig kör som skulle sjunga några visor, utan vi skulle göra en hel konsert tillsammans med Malmö Symoniorkester. Vi övade en kväll i veckan hela hösten, precis som en vanlig kör. Men vi har även gjort en massa annat ör att lära känna varandra. Det här skulle bli ett brett tv-program och då räcker det inte att ha körövningar. Jag ville öva, men produktionsbolaget ville ut på utlykter. Hur var konserten? Man yllde konsertsalen med Lindängenbor och anhöriga till körsångarna. Det var en otrolig stämning. Det var många som tyckte att kören lät riktigt bra. Huvudverket var Polovtsiska danser av Alexander Borodin. Det är visserligen bara 11,5 minuter långt, men det går högt, och det är jobbigt ör oskolade röster. Flera körsångare ick jag lytta ner en stämma. Sen sjöng vi lite visor och någon poplåt också. Kommer kören att ortsätta sjunga tillsammans? Ja, de är på gång att rekrytera en ny körledare. Tyvärr kan jag inte ortsätta själv, ör jag har låtit mycket ligga nere under hösten som jag måste jobba i kapp. Vilka körer leder du till vardags? Jag leder två inom min tjänst på Musikhögskolan; Musikhögskolans lickkör och en damkör. Sedan leder jag också Christianstads Motettkör. Tror du att det blir ler omgångar av programmet? De är ruktansvärt nyikna på tittarsiror. Målet är att å en miljon tittare, och de vill ha en ökning över sex veckor. Inte örrän man ser hur det blir bestämmer SVT om man ska beställa en ny omgång. Men det danska bolaget som har gjort programmet vill gärna göra det. Text: Marita Sköldberg Foto: Andreas Hillergren Välkommen med Er örrågan till ino@stegeborgsgarden.nu Stegeborgsgården, Norrkrog 11, Vikbolandet Fotnot. Premiäravsnittet av Den sjungande trappuppgången visades i SVT den 1 eb. Ytter ligare em avsnitt öljer och den avslutande konserten sänds senare som Veckans konsert. 14 Körjournalen 1/12

15 ISBN Körsång påverkar Första helgen i december var det premiär ör Födelsen En Julopera i Forshälla kyrka söder om Uddevalla. Bakom den nyskrivna operan ör kyrkorummet står Tord Oskarsson, kantor i Ucklum-Spekeröd, och Thérèse Röök. Tord, som skrivit musiken, är också örbundsdirigent ör Göteborgs Stits Norra Kyrkosångsörbund, som stod som huvudman ör projektet. Projektet började i januari 2010 med att Thérèse skrev texter som Tord sedan tonsatte. Julnattens händelser låg till grund ör librettot och sytet med verket var att kombinera tradition med nyskapande så att publiken skulle å vara med om julnatten i ett delvis nytt och personligt ljus. Att skriva tog en hel del tid, men att söka bidrag och planera själva genomörandet var också tidskrävande och många alternativ prövades. I april 2011 sade Göteborgs stits Norra Kyrkosångsörbund ja och därmed kunde sångare bjudas in till den blandade kören (Israels olk) och barnkören (Herdar). För örsta gången skulle vi i GSNKSF arbeta med scenisk kör. Allt utantill var en utmaning som 25 vuxna och åtta barn antog. Alla tilldelades roller vid en gemensam lottdragning och dessa användes sedan i I körsvängen Julopera med scenisk kör i Bohuslän Vuxenkören var Israels olk medan barnkören utgjorde herdeskaran. improvisationer och under öreställningen. Regissören Anci Hjulström hade ått uppdraget att utorma öreställningen och hon gjorde underverk med alla inblandade. Upphovsmännen själva spelade Jose och Maria medan Sara Axelsson (utbildad vid Balettakademiens yrkeslinje) spelade Ängelns roll. Sångarna ackompanjerades av löjt, två violiner, cello och piano/orgel, därtill kom kostymer till alla och ljussättning. Det blev en ärgstark öreställning med urpremiär i Forshälla och ytterligare en öreställning i Tyska Christinae kyrka i Göteborg, vilka lockade sammanlagt cirka 500 besökare. En verklig resa ör oss alla med många utmaningar, pirriga nerver, glada skratt och härlig gemenskap! Text: Tord Oskarsson Foto: Gun-Britt Marcusson Gammalsvenskbyns kyrka Jalta Svalboet FÖRKLÄDD GUD m.l. svenska och ryska sånger på Krim (Jalta) och hos Gammelsvenskbyborna! Kom med på KÖRSÅNGSRESA maj 2012 till Krim och avslutande konsert i Gammalsvenskbyns kyrka i Ukraina! com För inormation kontakta Voyage Västmannagatan 74, Stockholm Tel E-post voyage@telia.com Gotland Choral Academy 9 12 april 2012 Gotland Choral Academy inbjuder körledare och erarna körsångare att utorska varör körmusik låter som den gör och hur rummet påverkar musiken. Möt OLA GJEILO, LONE LARSEN, BOSSE JOHANSSON och ÖRJAN HERLITZ under några spännande dagar på Gotland i april. Mer ino och anmälan: KÖRSÅNG PÅVERKAR Forskare berättar Varör är körsång bra? Den rågan ick sex orskare inom olika vetenskapliga områden. Sammantaget speglar boken Körsång påverkar Forskare berättar de många inallsvinklar som Varör är körsång bra? Den rågan ick sex orskare inom olika vetenskapliga områden. Svaren år du av Karin Johansson, Ursula orskning Geisler, Anne Haugland kring Balsnes, Fredrik Ullén, kör Töres Theorell kan och Dorota bidra Lindström. Artiklarna handlar om kör och hälsa, kören som gemenskap, körledarens roll, tidig musikträning och hjärnans utveckling, körsången betraktad ur konstnärliga, pedagogiska och historiska perspektiv. med. Sammantaget speglar boken de många inallsvinklar som orskning kring kör kan bidra med. Redaktörer är Gunnel Beställ Fagius och Lena Ekman på: Frisk z{{{ HYZBYH{ { KöRSånG påverkar Forskare berättar Wessmans Körsång påverkar Forskare berättar

16 I körsvängen Bronspeng till Lomma kyrkokör Döm om vår glädje, lättnad och viss örvåning när konerencieren utbrast: Bronze! Lomma Church Choir, Sweden! Jublet steg när körledaren Bengt Wittje äntrade scenen ör att motta vårt diplom, vi hade lyckats med det vi kanske inte trodde skulle vara möjligt. Nämligen att vinna en bronspeng i kategorin Big Choirs i International Festival o Advent and Christmas Music i Prag i slutet av november. Vann gjorde en lickskolekör rån Singapore. Tävlingen hölls i National House Smichov, i en stor sal med en scen ramör vilken domarna satt vid ett bord. Stämningen tätnade och en viss osäkerhet inann sig. Det var en svårsjungen lokal där akustik inte existerade, men vi levererade det vi hade kommit dit ör. Resultatet ick vi örst på kvällen vid avslutningsceremonin på Top Hotel Prag, där även prisutdelningen ägde rum. Avslutningsceremonin öregicks av en gemensam julkonsert på torget i Gamla stan, där vi tillsammans med alla tävlande körer sjöng in julen i samband med den traditionella tändningen av julgranen. Dagen öre var det lunchkonsert i St. Salvatore-kyrkan, då varje kör som skulle delta i nästa dags tävling ick ramträda i tjugo minuter. Samma kväll var vi i Tjeckiens nationalhelgedom, St Petrus och Paulus-kyrkan på Vyšehrad, där vi som enda inbjudna kör skulle delta i en katolsk minnesmässa över den tjeckiske kompositören Petr Eben. En otrolig känsla spred sig över kroppen när man tänkte på att här stod vi en liten Lomma Kyrkokör på tävlingsscenen. Foto: Henrik Nihlén kyrkokör rån Lomma i Sverige inbjudna av Parrer Jan Kotas ör att delta i mässan och sjunga i denna enorma basilika och med en önskan rån Petr Ebens amilj att vi skulle delta i mässan och även sjunga något verk av deras Petr. Såväl akustik- som temperaturmässigt gav detta antastiska byggnadsverk en upplevelse som man sällan år vara med om. Återklangen var sagolik emedan temperaturen var närmare 0-punkten, med en kompakt kyla där vi stod på orgelläktaren påpälsade i ytterkläderna. Det var en upplevelse som sent kommer att glömmas. Crister Jonsson, ordörande Lomma kyrkokör INTERNATIONELLA SÅNG- OCH MUSIKVECKAN juli 2012 Vi välkomnar duktiga och passionerade amatörer, också yngre. Sektioner, ledda av proessionella musiker: Stor kör, orkester, träblås, stråkar. Plats: Geijerskolan, Ransäter Konserter: 26/7 Ransäters k:a, 28/7 Sunne k:a, och sönd 29/7 musik i Ransäters k:a. Musikaliskt huvudverk: W. A. Mozart: Mässa c-moll. Upplysningar, pris, anmälningsblanketter m.m. på eller tel vx. Kantorsutbildning 2-årig utbildning som leder till kantorsexamen Svenska kyrkans grundkurs 16 veckor med start i augusti. Kan även kombineras med örberedande kantorsutbildning. På skolan inns även musiklinje och en mängd andra kurser Ransäter Tel , ax , ino@geijerskolan.se, 16 Körjournalen 1/12

17 Varsågod: Nya diskanter I vartannat nummer av Körjournalen publiceras en eller två nyskrivna diskanter till beintliga psalmer. Körjournalens prenumeranter år kopiera diskanterna ritt ör köruppsättning. Denna gång har vi glädjen att presentera två diskanter av kyrkomusikern och tidigare örbundsdirigenten i Sveriges Kyrkosångsörbund, Al Bengtsson. Sv Ps 135, vers 2 och 4 Diskant Melodi & b b b b 4 6 Se, Se, vi vi går upp till Je går upp till Je & b b b b ru - sa-lem. Vem går att med Her - ren va - - ru - sa-lem, till sta-den den e - vigt kla - Text: P. Nilsson Musik: dansk(?) olkmelodi Diskant: Al Bengtsson. ka ra. och Oss. Vi närmar oss astetiden, och vad passar väl bättre då än att sjunga Se, vi går upp till Jerusalem? Här inns nu ett örslag på en viss örnyelse av denna gamla psalm. Under astetiden inaller också Marie Bebådelsedag, då Var hälsad, Herrens moder sjungs litigt. Denna psalm var ör övrigt också svaret i senaste numrets psalmrebus. 5 & b b b b så, som vår him - mel - ske Fa - der vill, den smärt-yll - da kal - ken sma - Fräl - sa - ren sagt att där han är, där skall vi med ho - nom va - & b b b b. ka? ra... Sv Ps 480 Text: B. Setterlind Musik: Mainz 1712 Diskant: Al Bengtsson Diskant & b b b C w. Œ Melodi & b b b C Lo lo lo. j o Ma - ri - a! Lo lo Œ 4 & b b b w Œ & b b b lo lo lo, o Ma. j - ri - a! Träd ram, o Œ 7 & b b b. & b b b., J Ke - ru-bim, och sjung, o Se - ra-im, sjung med hen - ne Her - rens lov! j, J. j,,.. j j,, 11 & b b b Sa & b b b Œ - lig, sa - lig, sa - lig Ma - ri - a! Œ Körjournalen 1/12 17

18 Förbundet kyrkomusik i Uppsala stit 21 april Kördag ör killar i Sigtuna juni Kyrkomusikalisk sommarkurs i Uppsala i samarbete med Uppsala stit, Sensus och KMR 20 okt Kördag i Uppsala Domkyrka och FKU:s 90-årsjubileum Ino: Mia Oldeberg-Huusko, maria.oldeberg-huusko@svenskakyrkan.se Linköpings stits kyrkosångsörbund 11 eb Ängel utan vingar, musikaldag ör barn rån 8 år med Karin Runow, Linköping Ino arrangemang: Stitsmusiker Karin Wall-Källming, karin.wallkallming@svenskakyrkan.se Hemsida: linkopingsstit (Kurser och mötesplatser) Skara stits kyrkosångsörbund 25 eb Årsmöte i Levene 30 jul 5 aug Korist- och dirigentkurs i Ljungskile Ino: Erik Johansson, erikjson@telia.com Hemsida: Sjuhäradsbygdens kyrkosångsörbund 3 mars Musikgudstjänst med manskör. Caroli kyrka kl 17 3 mars Årsmöte, Caroli örsamlingshem april barnkörläger i Fristad Ino: Peter Bengtsson, peter.bengtsson@svenskakyrkan.se Hemsida: Strängnäs stits kyrkosångsörbund Ino: Mathias Johnsson, mathias.johnsson@svenskakyrkan.se Västerås stits kyrkosångsörbund 11 eb Kördag ör killar i Falun (6 13 år). Ledare: Heléne Thunberg och Mats Lissdaniels 18 eb Falun. Kördag ör vuxna inör Riksesten 9 11 mars Körest ör tjejer och killar i Säsen med sång och slalom (10 18 år) Ledare: Anna Kjellin och Eva-Marie Hopstadius 17 mars Västerås. Kördag ör vuxna inör Riksesten 21 april Barnkördag i Norberg (6 9 år) Ledare: Anki Resare och Margareta Nordlund 6 7 okt Barnkörläger i Folkärna (7 12 år) Ledare: Karin Bäckström, Stockholm Ino: Anna Kjellin: anna.kjellin@svenskakyrkan.se, Heléne Thunberg, thunbergslund@hotmail.com Hemsida: Missa inte CD-ynden hos Vad är på gång i ditt delörbund? Växjö stits kyrkosångsörbund 11 eb Ungdomsgospeldag med Jonas Engström, Teleborgs kyrka Växjö 21 april Barnkördag i Nässjö Ino: Patrik Sassersson, patrik.sassersson@svenskakyrkan.se Hemsida: Förbundet Kyrkomusik i Lunds stit Ino: Katarina Koos, katarina.koos@svenskakyrkan.se Hemsida: Hallands kyrkosångsörbund 11 eb kl 10 15, Övningar inör Riksesterna. Församlingsgården i Falkenberg, med Elisabet Marmén och Kim Lundberg 3 4 mars Barnkörläger på Gullbrannagården med Jessica och Anders Nylander 10 mars kl 10 15, Övningar inör Riksesterna, örsamlingsgården i Falkenberg, med Elisabet Marmén och Kim Lundberg Ino: Birgitta Eliasson, birgitta.eliasson@svenskakyrkan.se Hemsida: Göteborgs stits norra kyrkosångsörbund 10 mars Barnkördag i Kungälv mars Gospelhelg på Åh Ino: Gun-Britt Marcusson, gunbrittmarcusson@hotmail.com Hemsida: Karlstads stits kyrkosångsörbund Ino: Ingrid Kåwe, ingrid.kawe@sensus.se Kyrkosångsörbundet i Härnösands stit Ino: Ann-Kristin Färnström, Ann-Kristin.Farnstrom@svenskakyrkan.se Hemsida: TIDIG MUSIK FÖR ALLA ebruari 2012 Järlåsagården (Uppsala) Lamento - passionsmusik ör sånggrupper och instrument Anmälan senast 14 ebruari juli Tidig opera Bargemon, Provence ENGLUNDS TIDIG MUSIK englunds@tidigmusik.se Delörbundsino Luleå stits södra kyrkosångsörbund 19 eb Repetition i Alhemskyrkan, Skelleteå inör Ungdomskörestivalen i Luleå, repetitörer Anna Renström/Anders Wälimäki Ino: ewa.miller, ewa.miller@gmail.com Hemsida: Luleå stits norra kyrkosångsörbund 11 eb Repetition inör Ungdomsestivalen 18 eb Övningsdag inör Riksest mars Ungdomskörestival Luleå april Barnkördagar och ledarsamling i Nederluleå Ino: ord. Gunnar Östlund, gunnar.ostlund@gmail.com Hemsida: Gotlands Körörbund Ino: ino@korpagotland.se eller Ragnar Håkanson, ragnar@hakanson.se Hemsida: Stockholms stits kyrkosångsörbund 10 mars Barnkördag i Hägersten, på repertoaren Marys Question 1 3 juni Sångbåten åker till Tallinn, workshops och repetitioner på båten, konserter i Tallinn och Stockholm Ino: emelie.myr@svenskakyrkan.se Hemsida: Svenska kyrkans Gosskörörening 31 maj 3 juni Gosskörestival i Rättvik Ino: Lars Beckman, Lars.beckman@svenskakyrkanlinkoping.se Hemsida: Laurentius Petri Sällskapet ör svenskt gudstjänstliv april Gregorianska dagar i Vadstena Ino: Gun Palmqvist, , , gun.palmqvist@svenskakyrkan.se Svenska Schützsällskapet mars i Vasakyrkan, Göteborg: temahelg Ino: ino@svenskaschuetz.se, erik.hellerstedt@macogall.se Hemsida: Kristna Dansgemenskapen i Sverige Ino: Karin Bodin, bodin.kam@gmail.com Hemsida: Musik bl a av br André Gouzes 18 Körjournalen 1/12

19 Förbundsino Sveriges Kyrkosångsörbund, SKs Kansli Förbundssekreterare Drew Baldwin , Ekonomi Förbundskamrer Agneta Lundell Inormation Redaktör Marita Sköldberg , Körpedagog Birgitta Rosenquist-Brorson , Förbundsordörande Erik Aurelius, , Styrelseordörande Lena Fagéus, , Bankgironummer Organisationsnummer Ungdomskörestival i Luleå Årets nationella ungdomskörestival äger rum i Luleå mars. Välkommen att lyssna till estivalkören och Norrbottens Ungdomssymoniker när de ramör Händels Messias i Luleå domkyrka den 17 mars kl 18. Kören medverkar även i esthögmässan på söndagen kl 11, bland annat med sånger rån Iona. Riksester Omkring 1500 körsångare är anmälda till Riksest maj äger de rum i Kristianstad och Vadstena och september i Skelleteå. De stora riksestkörerna sjunger oentligt på lördagskvällen och i söndagens högmässor. Symposium på Island i september Vart järde år arrangeras Nordiskt Kyrkomusiksymposium i något av de nordiska länderna. Nästa symposium äger rum i Reykjavik 6 9 september. Mer inormation inns på Nätverk ör barnkörledare Vill du vara med i Sveriges Kyrkosångsörbunds nätverk ör barnkörledare? Skicka din e-postadress till kj@sjungikyrkan.nu så kommer du med på listan. Två oiciella utskick per termin görs rån örbundet och sedan är det ritt ram ör alla på mejllistan att utbyta tips och erarenheter. Barn och solsken Riksest ör unga röster Skara 6-7 oktober 2012 Läs mer på Anmälan senast 24 augusti Högtids/minnesgåva till SKs Ett sätt att uppvakta någon på högtidsdagen eller hedra minnet av en avliden kan vara att ge en gåva till Sveriges Kyrkosångsörbund. Skriv själv ut kortet rån körshopen på eller be oss skicka det till den adress du anger. Ring och beställ på eller skriv till marita@ sjungikyrkan.nu. Betala in gåvan till vårt bankgironummer Ange Minneshälsning + personens namn. Det inns två olika kort att välja på. Körjournalen Utgivningsplan 2012 Nr Sista bokningsdag Utgivning 1 13 jan 8 eb 2 22 eb 28 mars 3 10 april 16 maj 4 1 augusti 5 sep 5 19 sep 24 okt 6 31 okt 5 dec För annonspriser och mer inormation, gå in på eller kontakta ola.tallbom@diplay-umea.se, Till minne av Har Sveriges Kyrkosångsörbund tacksamt tagit emot bidrag rån Till minne av Har Sveriges Kyrkosångsörbund tacksamt tagit emot bidrag rån VADSTENA olkhögskola Allmän linje Musiklinje Textillinje Svenska kyrkans grundkurs Halvartskurser ör daglediga Kortkurser & distanskurser Annons Vandrarhem * Hotell * Konerenser * Matbeställning * Festarrangemang i unik miljö mellan klostermark och vättervågor! * Körjournalen 1/12 19

20 POSTTIDNING B BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid deinitiv etersändning återsänds örsändelsen med nya adressen på ramsidan (ej adressidan) till KörJournalen, Essunga Stallaholm 457, Nossebro Kyrkoherden skrev julverk till örsamlingens kör Strax öre jul var det nypremiär i Husie kyrka i Malmö. Verket Aningar gjordes direkt ör Husie kyrkokör. Texten är skriven av Maggie Signäs, kyrkoherde i Husie och Södra Sallerups örsamling, och musiken av Hans Nilsson, som tidigare bland annat komponerat Vi har vårt ursprung. Verket som består av tio satser, cirka 40 minuter långt, är skrivet ör blandad kör, solister, recitatör, sopransaxoon, piano, kontrabas och slagverk. Här berättar en av körsångarna, Britt-Marie Fagerström om sina upplevelser av hela projektet. September vi sitter på en kursgård i Skåne och undrar om våra örväntningar ska inrias. Nu är stunden inne då det ska avgöras om det blir någon nyskriven julmusik ör Husie kyrkokör det här året eller inte. Vi år några sånger att smaka på och jo, vi känner att detta är vad vi har hoppats på. Vi sjunger ljuvliga slingrande stämmor om underbarn och himlabarn och det känns int. Terminen ortskrider och det tillkommer en psalm, någon sång skrivs om lite och soloinsatserna börjar alla på plats. En kväll kommer Hans Nilsson och Maggie Signäs till vår repetition och vi berikas med historier om hur verket har kommit till. Precis som alla skapandeprocesser har också Aningar tagit orm utirån det som händer runtomkring oss, både i det lilla livet och i världen i stort. Då aller ler bitar på plats i det material som vi vid det här laget redan tycker oss kunna. Plötsligt öppnas ännu ett önster och sambandet står så klart mellan det vi sjunger och de rigörelseprocesser som pågår hos både enskilda människor och ör hela olk. Jag blir alldeles tagen. Och när vi sjunger Lilla barn är vi tillbaka till våra egna barns örsta späda tid, med den uppyllande känsla som vi delar med alla andra öräldrar genom mänsklighetens historia. Det är stort. Så närmar vi oss tiden ör uruppörande och konsert. Det känns väldigt speciellt när vi repeterar med våra musiker ör örsta gången och år hela klangbilden. Det är Kyrkoherde Maggie Signäs som skrivit texten till Aningar. Foton: Ellinor Andersson himmelskt vackert, drömskt svävande och ett jazzsväng som år oss att vilja dansa. Mitt i står Klas Hedberg, vår asta punkt i stundens musikaliska universum, trygg och med den kontroll som behövs ör att skapa magi av musiken. Vi är nog alla mer nervösa och okuserade än vanligt när det är dags, och samtidigt yllda av glädje att å delge julens budskap på detta nya sätt i text och musik. Höstens arbete med Aningar har verkligen uppyllt mig och berikat mitt liv på ett oväntat sätt. Att å göra ett nyskrivet verk tillsammans med både kompositör och textörattare innebar en känsla av delaktighet som överraskade mig. Så blir musiken den paus rån vardagsstress och ständiga i-landsproblem som vi behöver ör att å perspektiv och göra våra tankar rymligare.