Konstvetenskap vid Åbo Akademi läsåret

Transkript

1

2 Konstvetenskap vid Åbo Akademi läsåret Innehållsförteckning Administrativa uppgifter 3 Ämnespresentation 4 Vanliga frågor (FAQ) 5 Översiktligt schema över studiegången 10 Undervisningsprogram 14 Kursbeskrivningar (enligt MinPlan) 20 Kandidatexamen 20 Grundstudier 20 Ämnesstudier 24 Magisterexamen 35 Fördjupade studier 35 Institutet för medeltidsstudier 42 Visuella studier 43 Arkens auditorer och föreläsningsrum 45 2

3 Administrativa uppgifter Fabriksgatan 2 (Arken, II vån.), Åbo, tfn , fax (02) , e-post: konstvet@abo.fi Ämnesrådslaget består av alla huvudämnesstuderande, forskare och personal. Ämnesrådslaget sammankallas minst två gånger per termin samt vid behov. Professor Berggren, Lars, FD, professor i konstvetenskap, docent vid Lunds universitet, e-post: lars.berggren@abo.fi. Forskningsledig Suominen-Kokkonen, Renja, FD, forskningsledare. Tfn , e-post renja.suominen-kokkonen@abo.fi. Docenter Ringbom, Åsa, FD, docent i konsthistoria. Söderlind, Solfrid, FD, överintendent för Nationalmuseum och Svenska statens konstsamlingar, docent i konstvetenskap. Viljo, Eeva Maija, FD, prof. em., docent i arkitekturhistoria. Waenerberg, Annika, FD, professor i konsthistoria vid Jyväskylä universitet, docent i konstvetenskap. Lektor Kotkavaara, Kari, FD, lektor i konstvetenskap, docent vid Jyväskylä och Helsingfors universitet, tfn , e-post: kari.kotkavaara@abo.fi. Mottagningstid on Universitetslärare Lundström, Marie-Sofie, FD, universitetslärare i konstvetenskap. Tjänstledig under läsåret. Åkerfelt, Mia, FM, universitetslärare i konstvetenskap. Tfn , e-post mia.akerfelt@abo.fi. Amanuens Pfäffli, Heidi, FL, amanuens i konstvetenskap. Tfn , e-post: heidi.pfaffli@abo.fi. Tjänstledig Fagerlund, Emmi-Lotta, FM, amanuens i konstvetenskap. Tfn , e-post efagerlu@abo.fi. Mottagningstid ti to Arkivbiträde Österlund, Siv, KH, tfn , e-post: siv.osterlund@abo.fi. Träffas må to Timlärare Bergroth, Tom, FM, e-post: tom.bergroth@turku.fi Lindberg, Bo (Ossian), prof. em., tfn , e-post: bolindbe@abo.fi Merisalo, Outi, FD, e-post: outi.o.merisalo@jyu.fi Ringbom, Åsa, prof.em., e-post: asa.ringbom@abo.fi Forskare (för närmare uppgifter se ämnets hemsidor) Andersson, Fred, forskardoktor, tfn , e-post: fred.andersson@abo.fi 3

4 Landen, Annette, doktorand, e-post: Lehtomäki, Minna, doktorand, tfn , e-post Lundström, Marie-Sofie, forskardoktor, tfn , e-post Sjöberg, Pia, doktorand, e-post Wiik, Jenny, doktorand, e-post: Wolff-Helminen, Pia, doktorand, tfn , e-post: Åkerfelt, Mia, doktorand, e-post Studenttutorer Krause, Jeanette, e-post Wallenius, Milia, e-post Ämnespresentation Inom konstvetenskapen studeras olika sidor av vårt visuella kulturarv: måleri, skulptur, arkitektur, konstindustri och design. Kännedom om konstobjekt från skilda tider, liksom träning av förmågan att se, beskriva och tolka konstverk och byggnader utgör själva ämnets grund. Konstvetaren intresserar sig också för sådana bilder och miljöer där den estetiska verkan inte är huvudsaken, alltså formgivning i vidaste mening. Ämnet ger förutom teoretiska kunskaper även praktisk träning i att presentera, vårda och handha konstföremål. Studier i konstvetenskap förutsätter mottaglighet och intresse för visuell framställning i olika former, men det är inte en konstnärlig utbildning. Kunskap om och förståelse av de historiska sammanhangen är av central betydelse. De studerande måste därför från början känna till huvuddragen i europeisk och nordisk historia, exempelvis de antika kulturerna och Finlands och Sveriges gemensamma historia från medeltiden till Konstvetenskapen är till sin karaktär internationell och en stor del av kurslitteraturen är på engelska. Goda kunskaper i detta språk är redan på den grundläggande nivån en förutsättning för framgångsrika studier. Konstvetenskapen gränsar till en rad andra kulturhistoriska ämnen, med vilka det med fördel kan kombineras: historia, etnologi, museologi, filosofi, arkeologi m.fl. Tillsammans med kurser inom ekonomi och juridik kan ämnet ingå i olika profilerade utbildningslinjer. Både inom utbildning och forskning pågår samarbete med museer och andra kulturinstitutioner, och personalen anlitas ofta som gästföreläsare och för olika expertuppdrag. Det internationella kontaktnätet är rikt förgrenat genom samarbete med forskare i de nordiska länderna samt exempelvis England, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Portugal, Ryssland och USA. Studierna är upplagda så att grundstudierna (25 sp) består av fyra kurser som skall läsas i kronologisk följd för att ge en översikt av den västerländska konsthistorien från antiken till 1900-talet (se vidare kursbeskrivningarna i MinPlan). Inom ämnesstudierna ( sp) fördjupas kunskaperna på både arkitekturens och bildkonstens område. Samtidigt inleds metodstudierna och det vetenskapliga skrivandet i seminarieuppsatserna. Kurserna skall avläggas i den ordning som uppges i studieschemat, om inte annat överenskommes med examinator. De fördjupade studierna ( sp) ägnas till stor del teori och metod men även ämnesmässig specialisering genom kurser, seminariearbete och författande av pro gradu-avhandling. 4

5 Vanliga frågor (FAQ) Allmänna förhållningsregler och anvisningar Hur får jag egen nyckel till ämnets utrymmen? Nyckel löses ut från Åbo Akademis kassa i ÅA:s huvudbyggnad, Domkyrkotorget 3. Nyckeln kostar 35 euro, 25 euro fås tillbaka då den returneras. Kom ihåg att spara kvittot du får då du löser ut nyckeln! Huvudämnesstuderande får automatiskt sin nyckel programmerad för Visuella laboratoriet och Seminarierummet (Pantheon) och alla datorsalar vid Akademin. Biämnesstuderande behöver ett intyg för att få sin nyckel programmerad för nämnda utrymmen, kontakta Siv Österlund för att få detta intyg. Med studentnyckeln kommer du in kl Ut kommer du alltid. Nyckeln är personlig och får inte lånas ut. Meddela Teknisk service (tekserv@abo.fi) omedelbart om nyckeln tappas bort eller blir stulen. Var köper jag kopieringskort? Kopieringskort kan köpas vid Infodisken vid Arkens huvudingång (50 kop. kostar 4, 100 kop. 8 ). Skall jag närvaroanmäla mig till ämnet varje höst? Alla, även biämnes- och forskarstuderande, skall inom september månad närvaro- eller frånvaroanmäla sig till ämnet (registreringsblankett finns på ämnets hemsida Den som avser att delta i seminarierna på ämnesstudienivå eller fördjupad nivå skall i god tid före terminsstart anmäla sig skriftligt. Är det obligatoriskt att närvara vid föreläsningarna? I undervisningen ges information som inte finns i kurslitteraturen, därför är närvaro obligatorisk vid kurserna. Vad händer om jag kommer för sent till föreläsningen/tenten? Föreläsningarna/tenterna börjar med akademisk kvart, d.v.s. 15 minuter över jämna timmar (om inte annat klockslag angetts). Det är störande både för föreläsaren och för andra studenter om du kommer för sent. Om du är mer än 15 minuter försenad till tentamen (speciellt i fall någon redan har lämnat in skrivningen), kan du inte längre skriva tenten. Du kan lämna in skrivningen tidigast 15 minuter efter att tenten börjat. Får jag använda mobiltelefon under föreläsningarna? NEJ! Kom ihåg att stänga av din telefon när du kommer till föreläsningen! Även tyst läge kan vara störande. Om jag missat det första tentamenstillfället, vad gör jag då? Tentamina ordnas antingen som kurstent eller som allmän tentamen (se nedan). Totalt arrangeras högst tre tentamenstillfällen för varje kurs (inte per student) och du måste delta i det första för att ha rätt att utnyttja de följande. Undantag kan beviljas om du har tvingande skäl (sjukdom, militärtjänst och liknande), som kan styrkas med intyg. I tveksamma fall vänder du dig till ämnesansvarig professor. Hur anmäler jag mig till allmän tentamen? Anmälan till allmän tentamen görs i MinPlan senast åtta dagar före tentamensdagen. 5

6 När du vill anmäla dig till en tent i MinPlan gör du så här: Logga in till MinPlan ( Öppna din studieplan. Öppen tentanmälan visas med ett 'T' framför kursens namn i studieplanen om du har tidsbestämt kursen Klicka på Tentamina i balken till vänster Kontrollera att kolumnen Tentamensdatum längst till vänster visar det datum då du vill tentera kursen. Klicka på [Anmäl] för kursen på rätt datum följande text dyker upp uppe till höger: [meddelande] : Tentamensanmälan utfördes eller Ifall att inget 'T' syns i studieplanen men du vet att tentanmälan är öppen ska du i första hand tidsbestämma kursen i din studieplan,varefter du kan anmäla dig via Tentamina (ovan) Om detta (ovan) inte lyckas kan du också: klicka på fliken Mina anmälningar och underfliken Tentamensanmälningar klicka på Hämta nya tentamina i menyn till vänster sök reda på den kurs du vill anmäla dig till (sök t.ex. på kursnamn eller kurskod) klicka i rutan Välj och klicka sedan på knappen Lägg till Kontrollera att kolumnen Tentamensdatum längst till vänster visar det datum då du vill tentera kursen. Klicka på [Anmäl] för kursen på rätt datum Följande text dyker upp uppe till höger: [meddelande] : Tentamensanmälan utfördes Måste jag hålla deadlines? Inlämningsuppgifter skall inlämnas inom utsatt tid. Vid laga förfall kan tilläggstid fås med examinators godkännande. Ämnets bibliotek Får jag hemlån från referensbiblioteket i seminarierummet? Den största delen av det konstvetenskapliga biblioteket är integrerat i humanistiska biblioteket, som finns i Arken. Böckerna (kursböcker, lexikon o.s.v.) i seminarierummet Pantheon hör till vårt handbibliotek, som används dagligen av oss alla, såväl studerande som lärare. Hemlån beviljas bara i undantagsfall antingen som natt- eller veckoslutslån, förutsatt att boken/böckerna inte just då används/behövs av andra. Böcker får inte bortföras utan tillstånd av personalen, i första hand amanuensen (ti to 13 16) eller arkivbiträdet (må to 12 15). Du kan dock låna böcker för kortare stunder till Visuella laboratoriet, men kom ihåg att genast efter användningen sätta dem tillbaka på sin plats i seminarierummet! Böcker får inte heller bortföras till något annat ställe utan tillstånd, t.ex. Arken-biblioteket. Var solidarisk tyvärr har en del böcker försvunnit spårlöst från handbiblioteket! Får jag låna konstvetenskaplig litteratur från Arken-biblioteket? Hemlån av litteratur från den konstvetenskapliga avdelningen i Arken-biblioteket beviljas bara i undantagsfall och med tillstånd från amanuensen eller arkivbiträdet. Be låneexpeditionen kontakta ämnets personal eller gör det själv. Det är tillåtet för våra 6

7 egna studerande att låna konstvetenskapliga böcker till Visuella laboratoriet eller Gula huset; lånetiden är högst två månader. Be om en blankett, som undertecknas av amanuensen/arkivbiträdet, i Arken-bibliotekets låneexpedition. Var kan jag förvara litteratur och annat material under arbetet med min kandidat- eller pro gradu-avhandling? I Visuella laboratoriet (hyllan t.v. om ingången) eller på din läsplats i Gula huset. Förse dina böcker i Visuella laboratoriet med en namnlapp, bokhögar utan ägare förs tillbaka till Arken-biblioteket. Studierelaterade ärenden Vad krävs av mig för att bli godkänd i tentamen? Normalt gäller för vitsordet 1 (=godkänt) ungefär hälften rätt, t.ex. av 100 möjliga poäng är 50 1, 60 2, 70 3, 80 4, 90 5, med behövliga justeringar beroende på tentens svårighetsgrad. När kan jag inleda studierna på nästa nivå? Vitsordströsklar har varit i kraft sedan införandet av Bologna-systemet. Vitsordströskel innebär i praktiken att vitsordet eller det genomsnittliga vitsordet i kurserna (viktade i förhållande till antalet studiepoäng), skall ha uppnåtts innan studenten kan ta följande kurs eller flytta upp till nästa nivå. Vitsordet kan vid behov tentas upp i samråd med tentator/examinator. Grundstudier (endast biämnesstuderande): vitsordet 2/5 krävs av biämnesstuderande i Introduktion till konstvetenskapen och antikens historia ( ) för att få tentera Grundkursens efterföljande delkurser ( , , ). Tröskeln motiveras av att den ersätter inträdesförhöret. Grundstudier Ämnesstudier (alla studerande): för att inleda ämnesstudier skall alla Grundkursens delkurser vara avklarade med det genomsnittliga vitsordet 2,5/5. Ämnesstudier Magisterstudier (alla studerande): för att inleda magisterstudier skall kurserna inom ämnesstudierna vara avklarade med det genomsnittliga vitsordet 3/5. Specialkurser (alla studerande): för deltagande i valbara specialkurser krävs ett genomsnittligt vitsord på 2,5/5 i Grundstudierna. Gäller inte kurser som ges i samarbete med ÖPU/FC. Hur kan jag höja dåliga vitsord för att komma över den krävda vitsordströskeln? Du kan höja vitsordet i enskilda kurser genom att delta i en av kursens omtenter (endast efter överenskommelse med tentator). Du kan också, då det gäller bedömningen av större helheter (ss. Ämnesstudier), komma överens med ämnets professor om kompletteringsuppgifter som anpassas efter behov. Kan jag tenta föregående års kurser nästa läsår utan att ta kursen på nytt? Normalt godkänns delprestationer inom kurser inte följande läsår. Om du inte klarat av tenten/lämnat in inlämningsuppgifter inom utsatt tid under läsåret måste du gå om hela kursen. Omtentamen för kurser från föregående läsår ordnas endast undantagsvis och enligt överenskommelse med ämnets examinator/tentator i september på allmän tentamen, och innebär en absolut sista möjlighet att avlägga en kurs från föregående läsår (underkänt i tenten innebär att kursen måste gås om). Undantag är deltagande i Högre seminarium, som pågår hela den tid du arbetar med din pro gradu-avhandling. 7

8 Vem skall jag vända mig till i studierådgivningsärenden? I början av höstterminen ges obligatorisk individuell studierådgivning gällande uttryckligen kurserna i konstvetenskap för huvudämnesstuderande på alla nivåer. Se ämnets hemsida och anslagstavla för information! För övriga studieärenden hänvisas till HF:s kansli eller berörda ämne. Hur förbereder jag mig för studierådgivningen? Ta alltid med STURE-utdrag och/eller utskrift av din aktiva studieplan i MinPlan! Du förväntas kunna berätta för egenläraren/annan studierådgivare om dina egna önskemål och planer, och hur de planerade kurserna passar in i just din studiehelhet. Vad krävs av mig vid uppgörandet av MinPlan (den individuella studieplanen) och i uppföljningen av min studieframgång? MinPlan är skapad för att underlätta studieplaneringen, och för att du lättare skall kunna se dina studier som en helhet, inte som ett kompilat av enskilda kurser som skall avklaras i en viss ordning. Den officiella studieplanen är i bästa fall inte bara ett måste utan ett hjälpmedel/verktyg. Det är dock alltid du som i första hand bär ansvaret för dina studier och deras framåtskridande, inte egenläraren. Du måste alltså göra dina val själv utgående från din egen situation, lita på din erfarenhet och ställa realistiska krav på din studieförmåga. Enbart motivation är kanske inte tillräcklig för att genomföra ibland vidlyftiga planer du har ett liv också utanför Akademin, men observera att du studerar på heltid. Det är därför viktigt att du tidsbestämmer kurserna. Du förväntas ha självdisciplin i genomförandet av din studieplan inom rimlig tid. Detsamma gäller speciellt genomförandet av större lärdomsprov ss. kandidat- och pro gradu-avhandling. Vad ska jag göra för att få tillgodoräkna mig praktikpoäng? A) Läsa igenom vad som står om kursen Arbetspraktik i MinPlan. B) På högst 2 A4-sidor sammanfatta 1) var och under vilken eller vilka tidsperioder arbetet/praktiken utförts, 2) hur stor del av 100 % tjänstgöring det handlat om, 3) vilka arbetsuppgifter som ingått i tjänstgöringen och hur de tidsmässigt fördelas, 4) redogöra för varför den gjorda tjänstgöringen är relevant för din utbildning i konstvetenskap. Du bör också ange på vilken nivå du vill tillgodoräkna dig kursen (antingen Ä eller F). C) Skaffa ett intyg från arbetsplatsen som styrker vad som uppges i din sammanfattning. D) Lämna in sammanfattning och intyg till tjänstgörande lektor/professor. Pro gradu praktiska frågor Måste jag själv betala mina fjärrlån under arbetet med pro gradun? Pro gradu-skribenter får fjärrlån i form av böcker, kopior eller mikroficher avgiftsfritt. Den enda förutsättningen är att du inlämnar ett intyg av din handledare om att du inlett skrivandet av din pro gradu. Blanketter finns i Arken-bibliotekets och ÅAB:s låneexpeditioner. Ersätts inbindning av pro gradu-avhandlingen? Ämnet ersätter kostnaderna för inbindning av två exemplar av pro gradu-avhandlingen. Efter att ha lämnat in gradun till granskning, skriver du en räkning (A4 med uppgifter om ditt bankkonto, datum och underskrift, originalkvittot bifogat) ställd till ämnet och lämnar den till amanuensen. 8

9 Handledning Hur får jag en handledare? Som handledare för studerande på magisternivå fungerar ämnesansvarig professor till dess denne utsett annan handledare. Som handledare kan i princip alla med magisterexamen fungera, exempelvis doktorander. Om en odisputerad person utses till handledare måste dock arbetet ske i samråd med en professor. Vad förväntas av mig när jag kommer till handledning första gången? Innan du kommer till träffen skall du alltid förbereda dig (t.ex. genom att uppgöra/revidera din arbetsplan för pro gradu). Fundera på vad du själv vill och hur du tänker genomföra det. Också här gäller det att ha realistiska förväntningar på din egen förmåga, både med tanke på tidsanvändning och på innehåll. Vilka är handledarens uppgifter? Du skall utföra arbetet med uppsatsen/avhandlingen självständigt, dvs. själv söka upp och läsa relevant litteratur, begrunda vad som är av intresse när det gäller lösandet av den egna uppgiften och författa avhandlingen. Handledarens uppgifter är följande: 1) att förse handledningsadepten med ett genomförbart ämne för uppsats/avhandling. Detta kan ske antingen genom att bedöma genomförbarheten av dina egna förslag till uppsats/avhandlingsämne och frågeställning, eller genom att förelägga dig en uppgift; 2) att under arbetets gång ge synpunkter, råd och tips samt peka ut såväl möjligheter som svårigheter; 3) att se till att den vetenskapliga nivån garanteras och att de mål som uppställts uppnås; 4) att avgöra när en uppsats/avhandling är i sådant skick att den kan granskas och bedömas. Handledningen sker alltid med sikte på ett normalt vitsord. Hur mycket handledning har jag rätt till? Handledningsadepter på olika nivåer har rätt till ett fastställt antal timmar handledning. För proseminivån gäller maximalt tre timmar personlig handledning och för gradunivån tio. För en timmes personlig handledning, till exempel för genomgång av ett avhandlingskapitel, kan krävas flera timmars läsning och kontroller. I den totala handledningstiden ingår dessa uppgifter liksom e-postkontakter m.m. Och till sist Får jag störa personalen utanför mottagningstiden? Respektera mottagningstiderna! Ifall du inte kan komma under mottagningen, kontakta vederbörande i första hand per e-post för att komma överens om en lämpligare tidpunkt (se Administrativa uppgifter ovan). Glöm inte att meddela ifall du får förhinder! 9

10 Översiktligt schema över studiegången Kandidatexamen (år 1 3) GRUNDSTUDIER, 25 sp Biämnesstuderande måste ha lägst vitsord 2/5 på den första delkursen för att ha rätt att fortsätta/tentera följande kurser. År 1 OBLIGATORISKA KURSER, 25 sp Grundkurs i konstvetenskap I IV (perioderna 1 4) Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria, 6 sp (period 1) Medeltidens konsthistoria, 6 sp (period 2) Renässansens konsthistoria, 6 sp (period 3) Det moderna skedets konsthistoria, 7 sp (period 4) År 1 VALBARA KURSER Museipass, 3 sp (inleds period 1) ÄMNESSTUDIER, 45 sp (Ä) År 2 OBLIGATORISKA KURSER, 27 sp Finland och regionen I, 8 sp (period 1 2) Arkitekturhistoria, 6 sp (period 3) Dokumentationsuppgift, 3 sp (period 3) Introduktion till historiens metod, 2 sp (period 3) Historiens hjälpmedel I, läsning av gamla handstilar, 3 sp (ÖPU, våren) Konstvetenskapens metoder 1.a: Källkritik och bildanalys, 4 sp (period 4) Konstvetenskapens metoder 1.b: Heraldik, 1 sp (period 4) År 3 OBLIGATORISKA KURSER, 10 sp Proseminarium och kandidatavhandling, 10 sp (för huvudämnesstuderande, period 1 4) Proseminarium och uppsats, 8 sp (för biämnesstuderande, period 1 3) År 2-3 VALBARA KURSER, 8 sp (enbart HÄ) Föreläsningskurser (se även under Fördjupade studier): Digital fotografering och bildbehandling, 4 sp (hålls inte under läsåret ) Konstnärliga tekniker och material, 3 sp (se anslag) Vård av samlingar och byggnadskonservering, 5 sp (period 2, TY) Europeiska möbelstilar, 5 sp (ÖPU, våren) Läskurser (se även under Fördjupade studier): Arkitekturen i Åbo, 5 sp (även F) Det antikvariska tänkandet och museernas historia, 3 sp 10

11 Finland och regionen II, 5 sp (även F) Genusperspektiv på konst och konstvetenskap, 5 sp (även F) Konst och arkitektur i medeltidens Rom, 4 sp (Medeltidsinstitutet) Konsten att kuratera - Kuratorns roller som aktör på konstfältet, 10 sp (ÖPU) Konsten att kuratera - Kuratorns roller som aktör på konstfältet, 5 sp (ÖPU) Konsten i Skandinavien, 5 sp (även F) Konstsociologi, 5 sp Offentlig monumentkonst, 5 sp (även F) Den västerländska bokens historia, 5 sp (Medeltidsinstitutet) Övriga kurser: Arbetspraktik, 5 sp (i samråd med ämnets examinator) Konstvetenskaplig ämnespraktik, 3 sp (i samråd med ämnets examinator) Exkursion, 3 sp (då sådan arrangeras vid ämnet) Dokumentation av bebyggelse, 4 sp (TY, se anslag) Specialkurs, 1 sp (vid behov) Specialkurs, 2 sp (vid behov) Specialkurs, 3 sp (vid behov) Specialkurs, 4 sp (vid behov) Specialkurs, 5 sp (vid behov) Magisterexamen (år 4 5) FÖRDJUPADE STUDIER, 80 sp (F) År 4 OBLIGATORISKA KURSER, 15 sp Konstbegreppets och estetikens historia, 7 sp (ordnas som läskurs läsåret ) Konstvetenskapens metoder IIa: Konsthistoriens historia, 3 sp (period 1) Konstvetenskapens metoder IIb: Seminarium, 5 sp (period 2 3) Högre seminarium (period 1 4, fortsätter år 5) År 5 OBLIGATORISKA KURSER, sp Högre seminarium, 10 sp (period 1 4) Avhandling pro gradu, 40 sp (för BÄ Biämnesavhandling, 20 sp) År 4-5 VALBARA KURSER, 15 sp (HÄ) Föreläsningskurser (se även under Ämnesstudier) Digital fotografering och bildbehandling, 4 sp (ordnas inte läsåret ) Konstnärliga tekniker och material, 3 sp (se anslag) Europeiska möbelstilar, 5 sp (ÖPU, period 1) Läskurser (se även under Ämnesstudier): Arkitekturen i Åbo, 5 sp 11

12 Finland och regionen II, 5 sp (även Ä) Genusperspektiv på konst och konstvetenskap, 5 sp (även Ä) Konsten i Skandinavien, 5 sp (även Ä) Konsten att kuratera - Kuratorns roller som aktör på konstfältet, 10 sp (ÖPU) Konsten att kuratera - Kuratorns roller som aktör på konstfältet, 5 sp (ÖPU) Konstsociologi, 5 sp Offentlig monumentkonst, 5 sp (även Ä) Övriga kurser: Arbetspraktik, 5 sp (om sådan inte tillgodoräknats inom Ä) Konstvetenskaplig ämnespraktik, 3 sp (om sådan inte tillgodoräknats inom Ä) Exkursion, 3 sp (då sådan arrangeras vid ämnet, och ej tillgodoräknats inom Ä) Specialkurs, 1 5 sp (vid behov) 12

13 Tänkt studiegång 13

14 14

15 Undervisningsprogram Detaljerad information om de enskilda kursernas undervisningsscheman, aktuella ändringar och annan viktig information ges på ämnets anslagstavla eller hemsidan Allmän tentamen äger rum kl i auditorium Armfelt, Arken. Anmälan till allmän tentamen görs via MinPlan (se s. 5 6). Datum för HF:s allmänna tentamenstillfällen läsåret Period 1 Period 2 Period 3 Period

16 Period 1 Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium Grundstudier Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria - Gruppundervisning - Mentorhandledning - Kurstentamen 6 sp Suominen- Kokkonen Må To To 9 12 Camera Obscura Camera Obscura Camera Obscura Museipass 3 sp Åkerfelt 37 Må Pantheon Ämnesstudier Finland och regionen I - Gruppundervisning - Mentorhandledning - Kurstentamen 8 sp Åkerfelt Ti To Ti Camera Obscura Camera Obscura Camera Obscura Proseminarium och uppsats (BÄ) / Proseminarium och kandidatavhandling (HÄ) 8 sp 10 sp Kotkavaara Ti, To Pantheon Konsten att kuratera kuratorns roller som aktör på konstfältet 5sp/ 10sp Fagerlund Se anslag Fördjupade studier Högre seminarium 10 sp Suominen- Kokkonen, Kotkavaara On Pantheon Konstvetenskapens metoder IIa: Konsthistoriens historia 3 sp Kotkavaara 37 On Pantheon Konsten att kuratera kuratorns roller som aktör på konstfältet 5sp/ 10sp Fagerlund Se anslag Forskarutbildning Forskarseminarium Ti Pantheon 16

17 Period 2 Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium Grundstudier Medeltidens konsthistoria - Gruppundervisning - Mentorhandledning - Kurstentamen 6 sp Lehtomäki Ti To Ti 9 12 Camera Obscura Camera Obscura Camera Obscura Ämnesstudier Vård av samlingar och byggnadskonservering 5 sp Pihlman Se anslag Proseminarium och uppsats / Proseminarium och kandidatavhandling 8 sp 10 sp Kotkavaara Ti 9 12, Pantheon Fördjupade studier Högre seminarium 10 sp Suominen- Kokkonen, Kotkavaara On Pantheon Konstvetenskapens metoder IIb: Seminarium - Seminarietillfällen - Gruppundervisning 5 sp Kotkavaara Ti 13 15, To Ti, to Pantheon Forskarutbildning Forskarseminarium Ti Pantheon 17

18 Period 3 Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium Grundstudier Renässansens konsthistoria 6 sp Wolff- Helminen, - Gruppundervisning - Mentorhandledning - Kurstentamen Må, To Må To Må 9 12 Camera Obscura Camera Obscura Camera Obscura Camera Obscura Ämnesstudier Arkitekturhistoria - Kurstentamen 6 sp NN Må, To To Camera Obscura Camera Obscura Dokumentationsuppgift 3 sp NN Se anslag Historiens hjälpmedel I: Läsning av gamla handstilar 3 sp Se anslag Introduktion till historiens metod 2 sp Se anslag Proseminarium och uppsats / Proseminarium och kandidatavhandling 8 sp 10 sp Kotkavaara 5 10 Ti 9 12 Pantheon Specialkurs: Den västerländska bokens historia 5 sp Merisalo Se anslag Fördjupade studier Högre seminarium 10 sp Berggren, Kotkavaara 2 10 On Pantheon Forskarutbildning Forskarseminarium Berggren Se anslag Ti Pantheon 18

19 Period 4 Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium Grundstudier Det moderna skedets konsthistoria - Gruppundervisning - Kurstentamen 7 sp Wiik Må, To To 9 12 Camera Obscura Camera Obscura Ämnesstudier Konstvetenskapens metoder I.a: Källkritik och bildanalys Konstvetenskapens metoder I.b: Heraldik 4 sp Kotkavaara Berggren Ti Ti Ti sp Bergroth 14 Ti, To Camera Obscura Camera Obscura Fördjupade studier Högre seminarium 10 sp Berggren, Kotkavaara On Pantheon Forskarutbildning Forskarseminarium Berggren Se anslag Ti Pantheon 19

20 Kursbeskrivningar (enligt MinPlan) Kandidatexamen (år 1 3) År 1 GRUNDSTUDIER (25+3 sp) Biämnesstuderande måste ha lägst vitsord 2/5 på den första delkursen för att ha rätt att fortsätta/tentera följande kurser. År 1 OBLIGATORISKA KURSER, 25 sp Grundkurs i konstvetenskap I IV (perioderna 1 4): Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria, 6 sp (period 1) Målsättningar och innehåll: Kursen är den första av fyra som tillsammans utgör grundstudierna i ämnet. Helheten (25 sp) är avsedd att ge den studerande grundläggande insikter om konstvetenskapens arbetsfält (bildkonst, arkitektur, bebyggelse), dess historia, förutsättningar, funktioner, material, tekniker och terminologi. Konsten studeras mot bakgrund av de olika periodernas kultur- och samhällsliv. Konstnärens roll visavi uppdragsgivare och konstens roll under olika epoker diskuteras, liksom bildbetydelser och tolkningsproblematik. Miljöaspekter betonas genom exempel på stadsbyggande, trädgårdskonst och inredning. Träning ges i att bestämma, beskriva, analysera och handha konstföremål. Kursen ger dels en introduktion till konstvetenskapens område, metoder och historiska utveckling, dels en översikt av konsten i det forntida Främre orienten och i den grekiska och romerska världen fram till medeltidens början. Lärandemål: Efter avslutad kurs förväntas den studerande: - kunna översiktligt redogöra för konstutvecklingen i det forntida Främre orienten och i den grekiska och romerska världen fram till medeltidens början; - kunna redogöra för de olika periodernas typiska material, tekniker och upphovsmän, samt för tid och stilepok för byggnader, monument och konstverk; - kunna placera in konstverk i deras kulturella och samhälleliga kontext; - behärska den grundläggande terminologin inom arkitektur och bildkonst; - kunna redogöra för den historiska konstvetenskapens grundläggande metoder. Allmänfärdigheter: Under kursen uppövas - förmåga att beskriva bilder i tal och i skrift - grunderna för bildattribution - ett källkritiskt förhållningssätt Undervisningsformer: Gruppundervisning med obligatorisk närvaro. Vid denna behandlas översiktligt olika perioder, problemkomplex och deras samband. Mentorundervisning där specifika moment behandlas och övas i grupp. Den anvisade litteraturen förutsätts inläst till varje undervisningstillfälle. I kursen ingår två skriftliga inlämningsuppgifter. 20

21 Litteratur: Janson H.W. & A.F. Janson, History of Art: the Western tradition, Pearson, Prentice Hall: 2004 (rev. 8 th edition). Wikander, Charlotte & Örjan, Antikens historia: Europa i vardande, Stockholm: Liber, Läses kursivt enligt lärarens anvisningar. Connolly, P. & Hazel Dodge, Den antika staden. Livet i det klassiska Aten och Rom, Könemann: Även den engelska utgåvan (Oxford 1998) kan användas. Läses enligt lärarens anvisningar. Annat kursmaterial: Berggren, Lars: Konst och konstbegrepp ; Ringbom, Sixten: Konstvetenskapens arbetsfält, metod bringar ordning (tillgängliga på ämnets hemsida, Bildrepetitionskompendium. Referenslitteratur: Ahlstrand, Jan-Torsten, Arkitekturtermer, Lund 1969 eller Övriga anmärkningar:ett begränsat antal kursböcker och annat kursmaterial finns som referensexemplar i ämnets seminarierum Medeltidens konsthistoria, 6 sp (period 2) Målsättningar och innehåll: Kursen är den andra av fyra som tillsammans utgör grundstudierna i ämnet. Helheten (25 sp) är avsedd att ge den studerande grundläggande insikter om konsten (bildkonst, arkitektur, bebyggelse), dess historia, förutsättningar, funktioner, material, tekniker och terminologi. Bild- och byggnadskonsten studeras mot bakgrund av de olika periodernas kultur- och samhällsliv. Konstnärens roll visavi uppdragsgivare och konstens roll under olika epoker diskuteras, liksom bildbetydelser och tolkningsproblematik. Miljöaspekter betonas genom exempel på stadsbyggande, trädgårdskonst och inredning. Träning ges i att bestämma, beskriva, analysera och handha konstföremål. Kursen ger en översikt av den medeltida konsten i Västeuropa och i Bysans, med utblickar mot islam, fram till ungrenässansen. Lärandemål: Efter avslutad kurs förväntas den studerande: - kunna översiktligt redogöra för utvecklingen inom den västerländska konsthistorien under medeltiden och med den associerad terminologi, material och tekniker; - kunna identifiera material, teknik, upphovsman, proveniens, tids- och stilepok för byggnader, monument och bildkonstverk; - utgående från planritning eller fotografi kunna genomföra bild- och arkitekturanalys samt placera in analysobjektet både tids- och funktionsmässigt i dess kulturella och samhälleliga kontext. Undervisningsformer: Gruppundervisning (12 h), mentorgrupper (12 h) Målgrupp: Första årets studerande i ämnet konstvetenskap, som redan avlagt Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria (6 sp). Litteratur: Janson H.W & A.F. Janson, History of Art: the Western tradition, Pearson, Prentice Hall: 2004 (rev. 6 th edition). Ev. senare utgåvor kan användas. Annat kursmaterial: Bildrepetitionskompendium Litteraturkompendium Referenslitteratur: Ahlstrand, Jan-Torsten, Arkitekturtermer, Lund 1969 eller senare Övriga anmärkningar: Ett begränsat antal kursböcker och annat kursmaterial finns som referensexemplar i ämnets seminarierum. 21

22 Renässansens konsthistoria, 6 sp (period 3) Målsättningar och innehåll: Kursen ger en översikt av konsten i Europa från renässansen till och med rokokon ( tal). Kursen är den tredje av fyra som tillsammans utgör grundstudierna i ämnet. Helheten (25 sp) är avsedd att ge den studerande grundläggande insikter om konsten (bildkonst, arkitektur, bebyggelse), dess historia, förutsättningar, funktioner, material, tekniker och terminologi. Bild- och byggnadskonsten studeras mot bakgrund av de olika periodernas kultur- och samhällsliv. Konstnärens roll visavi uppdragsgivare och konstens roll under olika epoker diskuteras, liksom bildbetydelser och tolkningsproblematik. Miljöaspekter betonas genom exempel på stadsbyggande, trädgårdskonst och inredning. Träning ges i att bestämma, beskriva, analysera och handha konstföremål. Lärandemål: Efter avslutad kurs förväntas studerandena: - kunna översiktligt redogöra för konstutvecklingen i Mellan- och Sydeuropa under tidsperioden 1400-ca 1770 och med den associerad terminologi, material och tekniker; - kunna identifiera för tidsperioden betydelsefulla konstverk, konstnärer och mecenater; - kunna placera in dem i deras stilistiska, geografiska, historiska och sociala sammanhang; - kunna använda relevant terminologi muntligt och skriftligt. Undervisningsformer: Undervisningen sker i form av gruppundervisning med en dubbellektion en gång i veckan. Under gruppundervisningen förklarar och problematiserar läraren ett för tillfället bestämt tema och exemplifierar med hjälp av bilder. Som ett komplement till gruppundervisningen ordnar läraren ett mentorhandledningstillfälle om en dubbellektion en gång i veckan. Under mentorhandledningen repeteras och diskuteras olika teman. De studerande arbetar och övar i grupp att urskilja stiliska skillnader i konstföremål och i konstutvecklingen under en längre period. Målgrupp: Första årets studerande i ämnet konstvetenskap, som redan avlagt kurserna "Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria" och "Medeltidens konsthistoria" ( ) Litteratur: Janson H.W & A.F. Janson, History of Art: the Western tradition, Pearson, Prentice Hall: 2004 (rev. 6 th edition). Ev. senare utgåvor kan användas. Rystad, Göran, Europa i världen ca : expansion och integration, Liber: Läses efter lärarens anvisningar. Whitlock, Keith, The Renaissance in Europe: a reader, Yale University Press: Läses efter lärarens anvisningar. Annat kursmaterial: Litteraturkompendium Kompendium: Bildframställningstekniker; Perspektivet Referenslitteratur: Ahlstrand, Jan-Torsten: Arkitekturtermer, Lund 1969 eller senare. Övriga anmärkningar: Ett begränsat antal kursböcker och annat kursmaterial finns som referensexemplar i ämnets seminarierum Det moderna skedets konsthistoria, 7 sp (period 4) Målsättningar och innehåll: Kursen behandlar bild- och byggnadskonst, konstteori och konstliv från ca 1790 och framåt. Kursen är den fjärde av fyra som tillsammans utgör grundstudierna i ämnet. Helheten (25 sp) är avsedd att ge den studerande grundläggande insikter om konsten (bildkonst, arkitektur, bebyggelse), dess historia, förutsättningar, funktioner, material, tekniker och terminologi. Bild- och byggnadskonsten studeras mot bakgrund av de olika periodernas kultur- och 22

23 samhällsliv. Konstnärens roll visavi uppdragsgivare och konstens roll under olika epoker diskuteras, liksom bildbetydelser och tolkningsproblematik. Miljöaspekter betonas genom exempel på stadsbyggande, trädgårdskonst och inredning. Träning ges i att bestämma, beskriva, analysera och handha konstföremål. Lärandemål: Efter godkänd kurs förväntas den studerande: - kunna översiktligt redogöra för konstutvecklingen i västvärlden under perioden ca och med den associerad terminologi, material och tekniker; - kunna definiera begreppen modernitet och modernism inom konsthistorien; - kunna identifiera periodens viktigaste konstnärer, konstverk och stilar, samt analysera bilder och relatera dem till deras historiska och sociala sammanhang; - kunna uppvisa en historisk medvetenhet och vetenskaplig distans till det moderna konstbegreppet; - kunna definiera begreppet modernitet i samband med konstens historia från slutet av 1700-talet till i dag. - kunna ge exempel på konstnärer och konstverk inom de viktigaste stilarna under perioden, samt analysera bilderna och relatera dem till deras historiska och sociala sammanhang. Målgrupp: Första årets studerande i ämnet konstvetenskap. Normalt förutsätts grundkursens tre tidigare kurser avklarade. Litteratur: Janson H.W & A.F. Janson, History of Art: the Western tradition, Pearson, Prentice Hall: 2004 (rev. 6 th edition). Ev. senare utgåvor kan användas. Annat kursmaterial: Foster, Hal (m.fl.), Art since 1900: modernism, antimodernism, postmodernism. Ett urval sidor läses parallellt med kursboken Handouts Referenslitteratur: Lucie-Smith, Edward, Konsttermslexikon, Ahlstrand, Jan-Torsten, Arkitekturtermer, Lund 1969 eller senare. Övriga anmärkningar: Ett begränsat antal kursböcker och annat kursmaterial finns som referensexemplar i ämnets seminarierum. År 1 VALBARA KURSER Museipass, 3 sp (inleds period 1) Målsättningar och innehåll: Kursen syftar till att göra i första hand nya studerande i konstvetenskap förtrogna med för ämnet relevanta muséer, gallerier m.m. i Åbo och i Helsingfors. Lärandemål: Efter avslutad kurs förväntas studeranden: - känna till de viktigaste museisamlingarna i Åbo och Helsingfors - kunna skriftligen redogöra för sina museibesök på ett analytiskt och kritiskt sätt - kunna leta fram information om museer i guideböcker, referenslitteratur och på internet Undervisningsformer: Kursen omfattar ett tiotal studiebesök på i första hand lokala och regionala muséer, konsthallar, gallerier m.m. som väljes utifrån en på förhand uppgjord lista. Examination sker genom skriftlig redovisning av studiebesök. Studiebesöken ska förberedas och genomföras i grupper om minst 2 studerande. För vissa museer kommer att anordnas studiebesök för större grupper. Målgrupp: Studerande på grund- och ämnesnivå i ämnet konstvetenskap. Förhandsanmälan krävs. 23

24 Kursmaterial: Museernas hemsidor. Guideböcker, referenslitteratur m.m. finns i ämnets seminarierum. Övriga anmärkningar: Obligatorisk anmälan inom september på institutionens anslagstavla. Ett informationstillfälle ordnas i oktober. År 2 3 År 2 ÄMNESSTUDIER (Ä) OBLIGATORISKA KURSER, 27 sp Finland och regionen I, 8 sp (period 1) Målsättningar och innehåll: Målsättningen är att ge översiktliga kunskaper om konst och arkitektur som har bevarats och som skapas i Finland. Kursen behandlar också den konsthistoriska traditionen i Finland och kontakterna med andra länder och kulturer i regionen. Kursen ger en kortfattad genomgång av arkitektur och konst i Finland från medeltiden till nutid med utblickar mot grannländerna. Den omfattar även några inblickar i den finländska konsthistoriens och konstfältets historia från 1800-talets senare hälft till nutid. Lärandemål: Efter avslutad kurs förväntas studerandena kunna: - förklara konstutvecklingen i Finland från medeltid till modern tid och relatera den till den samtida konstutvecklingen i övriga Europa - identifiera ett femtiotal betydelsefulla inhemska konstnärer och ett hundratal konstverk Undervisningsformer: Undervisningen sker i form av gruppundervisning med en dubbellektion i veckan. Varje gruppundervisningsgång är individuell och dras av skilda lärare med valfritt tema, som kompletterar kursboken. Läraren förklarar och problematiserar sitt tema och exemplifierar med hjälp av bilder. Gruppundervisningen kompletteras med en mentorhandledning om en dubbellektion i veckan, under vilken kursboken gås igenom i sin helhet. Arbetet sker i grupper där varje grupp diskuterar ett på förhand valt tema ur boken och redogör för de övriga studerandena om sitt specifika tema. Varje grupp lämnar in ett skriftligt referat som samlas till ett översiktligt komplement till kursboken Målgrupp: Andra årets studerande som avlagt konstvetenskaplig grundkurs. Litteratur: von Bonsdorff, Bengt (et al.), Konsten i Finland: från medeltid till nutid, Schildt: Referenslitteratur: Kaipia, Jouni, Suomen arkkitehtuuriopas, 1997 Reitala, Aimo, Suomalaisen taidehistorian juuret, Suomen tieteen historia, Päiviö Tommila (red.), 2, Porvoo 2000, s Uppslagsverket Finland, 1 4, red. Henrik Ekberg, Vivi-Ann Rehnström, Yta och djup, den tidiga modernismen i Finland , red. Riitta Ojanperä, svensk red. Timo Huusko, Övriga anmärkningar: Ett begränsat antal kursböcker och annat kursmaterial finns som referensexemplar i ämnets seminarierum resp. utlånas via kansliet. Aimo Reitalas artikel föreligger även i svensk grovöversättning kontakta kansliet. 24

25 Arkitekturhistoria, 6 sp (period 3) Målsättningar och innehåll: Kursen fördjupar kunskaperna om den västerländska arkitekturens utveckling från antiken till postmodernismen, med tonvikt på arkitekturteori och funktion, byggnadsmaterial och byggnadstekniska innovationer. Lärandemål: Efter avslutad kurs ska studenten - kunna överblicka arkitekturens kronologiska utveckling och dess lokala varianter - självständigt kunna identifiera olika stilar inom arkitekturen och placera dem i tid och rum - sammanfatta de viktigaste arkitekternas livsverk, ge exempel på enskilda monument - kunna redogöra för arkitekturteorins betydelse för västerlandets arkitekturhistoria Målgrupp: Samtliga studerande inom ämnet konstvetenskap (huvud- och biämnesstudenter). Litteratur: Cornell, Elias, Byggnadstekniken: metoder och idéer genom tiderna, Trachtenberg, Marvin, Architecture from prehistory to postmodernity, 1985 el Mallgrave, Harry Francis, Architectural theory. Vol. 1: An anthology from Vitruvius to 1870, Ghirado, Daine, Architecture after modernism, Referenslitteratur: Ahlstrand, Torsten, Arkitekturtermer, Lund Alberti, Leon Battista, On the Art of Building in Ten Books, London Palladio, Andrea, Fyra böcker om arkitekturen, 1965 el. senare. Vitruvius Pollio, Om arkitektur, Tio böcker, Stockholm Dokumentationsuppgift, 3 sp (period 3) Målsättning och innehåll: Arkivkunskap med relevans för arkitekturdokumentation behövs för att studeranden på ett tidigt stadium ska förmå handskas med originalkällor, dokument och ritningar. Kursen ar ett nödvändigt och nyttigt propedeutiskt redskap för arkitekturforskning, som utgör en väsentlig del av konstvetenskapen. För att tillgodogöra sig kursen krävs goda insikter i västerlandets konsthistoria och historia. Lärandemål: Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - effektivt utnyttja arkiv och originalkällor (protokoll rörande byggnadsverksamhet på orten, brandförsäkringsinstrument, byggnadsritningar, bildarkiv) - klarlägga enskilda byggnaders utveckling, i relation till omgivande bebyggelse - placera byggnaden in i respektive arkitekts produktion - beskriva och analysera ark Undervisningsformer: Undervisningen sker dels i form av förberedande föreläsningar, med demonstrationer och praktiska övningar i arkitekturanalys, dels i grupp under handledning av mentor. Målgrupp: Samtliga studerande inom ämnet konstvetenskap (huvud- och biämnesstudenter). Litteratur: Ahlstrand, Torsten, Arkitekturtermer, Lund

26 Introduktion till historiens metod, 2 sp (period 3) Målsättningar och innehåll: Kursen behandlar metod- och teorifrågor där studenterna utifrån vetenskaplig litteratur och artiklar studerar och diskuterar tillsammans med den kursansvarige. I kursen ingår även ett arkivvetenskapligt element som syftar till att introducera arkiv (fysiska och elektroniska) som en kunskapskälla, men också, dess funktion för en historiker. Kursen ges på grundnivå och är obligatorisk för huvudämnesstuderande i allmän och nordisk historia samt för studenter i konstvetenskap (50%). Lärandemål: Efter genomförd kurs förväntas den studerande ha Kunskap och förståelse - Grundläggande kunskap om metodologi och hur detta används vetenskapligt i synen på historia som akademiskt ämne. - Förståelse och insikt i akademiska texter som behandlar frågor rörande teori och metod. - Elementär kännedom om de grundläggande historiska metoderna och arkiv. Förmåga och färdigheter - Förhålla sig till vetenskaplig metod och teori i relation till sin egen syn och kunskap om historia ur ett metodologiskt perspektiv. Värderingsförmåga och förhållningssätt - Värdera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur - Grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd Undervisningsformer: Föreläsningar, grupparbeten och självstudium Examination: Aktivt deltagande under seminarier, instuderande av kurslitteratur (se nedan), inlämning av ett antal hemuppgifter under kursens gång samt en rapport (2 sidor) som baseras på att studenten har närvarat vid minst tre externa föreläsningar/gästföredrag. För studenter i konstvetenskap gäller inte närvaro/rapport av externa föreläsningar samt endast hemuppgifter som berör arkivkunskap. Litteratur: Hobsbawm, Eric, Om historia, Annat kursmaterial: I kursen ingår även ett antal artiklar och recensioner utöver den ovannämnda litteraturen. I början av kursen utdelas ett studiekompendium Historiens hjälpmedel I, läsning av gamla handstilar, 3 sp (ÖPU, period 3) Målsättningar och innehåll: Kursens målsättning är att ge de studerande grundfärdigheter för att kunna tyda handskrivna dokument från talen. Under kursen gör deltagarna ett antal övningsuppgifter, i vilka målsättningen är att tyda skriften i olika typer av historiska dokument. Under närstudietillfällena lär sig de studerande att placera in olika typer av handskrivna dokument i sin rätta historiska kontext. De bekantar sig också med den tidigmoderna epokens kommunikation och det formaliserade språkbruk som används i de olika dokumenten (t. ex. domstolsutslag, brev riktade till kungen och i all hast nedtecknade personliga brev). Genom initiala övningar i att forma bokstäver enligt den gotiska skrivstilen fördjupar sig deltagarna i den rika variation som stilen utvecklade från talet till 1800-talets mitt. Kursen medvetandegör vårt språks förändringar och ger 26

27 deltagarna inblickar i tidigare epokers rättsuppfattningar, administrativa rutiner och folkliga föreställningsvärldar. Lärandemål: Efter avslutad kurs förväntas studeranden kunna tillämpa sin kännedom av den gotiska skrivstilen för att tyda historiska dokument från 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet Målgrupp: Obligatorisk för studenter i nordisk historia och konstvetenskap samt rekommenderad för studenter i allmän historia. Litteratur: Anderö, Henrik & Thorsell, Elisabeth, Läsebok för släktforskare: lär dig tyda och läsa gammal handstil, Västerås Annat kursmaterial: Övningsmaterial Konstvetenskapens metoder 1.a: Källkritik och bildanalys, 4 sp (period 4) Målsättningar och innehåll: Kursen är teoretiskt inriktad och introducerar de grundläggande verktygen för att analysera bilder källkritiskt. Det är den tredje av fyra kurser som ingår i en helhet om 10 sp metodundervisning inom ämnesstudierna. Förutom konstvetenskapens viktigaste metoder och forskningsinriktningar, introduceras ämnets lärdomshistoria. I kursen ingår bl.a. övningar i att beskriva bilder, analys av form, innehåll och ikonografi, bestämma bilders funktion och användbarhet som källor/kvarlevor. Därutöver övar sig studenten i vetenskapligt och källkritiskt tänkande. Syftet är att skapa en grund för vetenskapligt arbete med bilder och annat källmaterial. Studenten förväntas följande läsår kunna tillämpa kunskaperna självständigt under arbetet med kandidatavhandlingen/biämnesuppsatsen. Lärandemål: Efter godkänd kurs förväntas studenterna - känna till huvuddragen i ämnets lärdomshistoria - kunna principerna för informationssökning - tillämpa de källkritiska kriterierna genom exempel - förklara de olika metodernas användbarhet i konstvetenskaplig forskning. Allmänfärdigheter: Under kursen uppövas - färdigheter i informationssökning och utvärdering av källors tillförlitlighet - förmågan att identifiera, beskriva och kritiskt analysera vetenskapliga problem både muntligt och skriftligt, enskilt och i grupp. Undervisningsformer: Flerformsundervisning bestående av introducerande och tematiska genomgångar med gruppdiskussioner och övningsuppgifter under lektionstid. Närvaro obligatorisk. Därtill arbetar studenten självständigt med förberedande litteraturläsning inför varje undervisningstillfälle, skriver inlärningsdagbok efter varje gång, samt gör ett studiebesök i lokalt konstmuseum på egen hand eller i mindre grupper. Inlärningsdagboken och den avslutande kursuppsatsen författas individuellt. Examination: Inlärningsdagbok och kursuppsats. Dagboken ska innehålla kritisk reflektion över kurslitteraturen, dagens föreläsning och grupparbeten. Den avslutande uppsatsen (5-8 s.) ska visa att studenten kan använda de källkritiska kriterierna korrekt, innehålla en formanalys av valbart konstverk, i kombination med kontextuell analys enligt lämplig metod. Bedömning enligt skala 1-5. Målgrupp: Obligatorisk för ämnesstuderande i Konstvetenskap och Nordisk historia. Denna kurs är den tredje av fyra som tillsammans utgör Konstvetenskapens metoder I (10 sp, obl. ämnesstudier). Biämnesstuderande med konstvetenskap som långt biämne avlägger metodkursen parallellt med grundkursens delkurser 3-4. Studenter med avsikt skriva kandidatuppsats/proseminarium i konstvetenskap följande läsår ska ha alla 27