December I det här numret. Mats ruta. 1 Mats ruta. 2 Vädervarning. Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "December 2013. I det här numret. Mats ruta. 1 Mats ruta. 2 Vädervarning. Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum"

Transkript

1 PKMC-nytt Ansvarig utgivare: Mats Kihlgren, , Redaktör: Iréne Johansson, , December 2013 Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum Mats ruta Vi har nu i december två pensionsavgångar på PKMC, Iréne Johansson och Gib Åhlen. Rekryteringen av nya medarbetare för att säkra upp kompetenstappet pågår. Carina Jagenäs har redan börjat och ersätter Iréne Johansson, mer om det kan ni läsa i detta nummer av PKMC nytt. Rekrytering pågår avseende tjänsten som regional beredskapssamordnare och beräknas vara slutförd inom det snaraste. Postadress: Regionens Hus GÖTEBORG Telefon Fax Besöksadress: Svangatan 4 Hemsida: E-postadress: I det här numret 1 Mats ruta 2 Vädervarning Lägesrapport evakueringsprojektet Single Responder i NU sjukvården PCI Direkt och HIA Direkt vårdkedjor för patienter med hjärtproblem Seminarier, utbildningar och övningar Seminarier om stora publika evenemang Från MIMMS till PS ALSG Sweden utbildningar 2013 Kvartalsporträttet Carina Jagenäs Gib Åhlén och Iréne Johansson går i pension Rapporter Katastrofal ökning! Haiyan bara ett exempel Storstadsträff ambulans POSOM kris & beredskapskonferens ur ett kunskapsvinnande perspektiv SoS och SKL:s nationella konferens om landstingens krisberedskap 2013 Det är spännande att löpande kunna presentera ett antal utvecklingsprojekt som genomförs i ambulanssjukvården. I förra numret presenterades bedömningsbilen i SU och i detta nummer kan ni läsa om projektet Single responder inom NU sjukvården. Båda projekten har varit mycket framgångsrika och fått mycket nationell uppmärksamhet. Ni kan också läsa om den vårdkedja angående hjärtsjukvård som legat som förebild för den utveckling som blivit ett varumärke för ambulanssjukvården i Västra Götalandsregionen, dvs styrning av patienter till rätt vårdinstans. Vi har under de senaste månaderna drabbats av ett antal "oväder" men naturligtvis inget som är i närheten av det som drabbade Filippinerna. Det är givetvis viktigt att vi har en beredskap i regionen för denna typ av händelser men samtidigt att vi som en del i ett internationellt sammanhang kan stötta vid större naturkatastrofer. Hur det är uppbyggt kan ni läsa om i Martin Wahls artikel om den internationella stödstyrkan, sidan 12. Det finns en hotbild mot våra egna sjukvårdinrättningar i samband med ökad risk för oväder. Konsekvenserna är svåra att förutsäga men att sjukhusen bör se över sina planer för evakuering i olika former är nog en nödvändighet. Elavbrott och översvämningar kan tvinga sjukhusen till åtgärder som kan innebära evakuering och mot denna bakgrund planerar vi på PKMC för hur vi kan stötta och utbilda sjukhusgrupperna i denna fråga. Ni kan läsa mer om detta i Carin Neros artikel på sidan 3. Hoppas nu att vi alla kan njuta av ett riktigt fint jul och nyårsfirande, så hörs vi inpå det nya året. Mats Kihlgren Beredskapschef PKMC-nytt December

2 Vädervarning Under hösten har vi haft tillfälle att testa vår beredskap att möta ett antal oväder. Det var först stormen Simone i oktober och Sven nu i december. Det har varit mycket diskussion om stormarna var av den karaktären att de motiverade ett antal förstärkningsåtgärder inom regionen. Jag känner mig trygg med hur vi hanterade konsekvenserna och de åtgärder som vidtogs bidrog troligen till att minimera konsekvenserna. Vi hade ett nära samarbete med berörda aktörer i regionen samtidigt som vi hade en gemensam lägesbild av väderprognosen från Länsstyrelsen och SMHI. Från PKMC etablerade vi en stab som samverkade med bl a sjukhusgrupperna, Västfastigheter, Västtrafik och kommunikationsavdelningen inom regionkansliet. Huvudfrågorna var hur stormarna kunde påverka patientsäkerheten och arbetsmiljön för våra medarbetare. Västfastigheter arbetade t ex med att säkra löst material i samband med ombyggnationer på våra sjukhuskroppar samtidigt som de förberedde sig inför eventuella strömavbrott. Sjukhusen planerade för en eventuell personalbrist och övernattning vid de tillfällen personal inte kunde lämna sina arbetsplatser eller komma till arbetet. Ambulanssjukvården såg över hur man skulle säkra tillgängligheten för de prehospitala patienterna. Vid stormen Sven tillkom ytterligare bekymmer i samband med ett kraftigt snöfall. Detta gjorde att man i Skaraborg förstärkte ambulanssjukvården med ett antal bandvagnar från försvaret och räddningstjänsten. Även om vi har hittat former för att hantera oväder är det motiverat att ytterligare stärka upp beredskapen och se över planerna inför kommande oväder. Från PKMC har vi skickat ut ett antal frågor till de olika sjukvårdsorganisationerna om vilken beredskap de har inför långvariga snöoväder i kombination med kyla och kraftig blåst. Frågor besvaras av Väderkarta den 29 oktober Källa: SMHI PKMC-nytt December

3 Lägesrapport från Projektet Evakueringsplanering för vårdinrättningar PKMC har under ett par år bedrivit ett projekt angående evakueringsplanering för vårdinrättningar. Projektet har finansierats med så kallat 2:4 anslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och uppdragsgivare är Socialstyrelsen. Tanken är att projektet skall slutrapporteras vid årsskiftet 2013/2014. Syftet med projektet är att arbeta fram en vägledning för hur arbetet med evakueringsplanering vid vårdinrättningen kan ske. Detta genom att belysa ett antal viktiga faktorer som måste behandlas i planeringsprocessen, bland annat logistik, lokaler, ledning och personal, kritiska funktioner samt personer med särskilda behov. Utöver framtagande av en vägledning i form av en rapport har vi i projektgruppen även genomfört ett antal seminarier där problematiken med evakuering av vårdinrättning diskuterats. Intresset för dessa seminarier har varit stort och deltagare har kommit från myndigheter, kommuner, landsting, försvarsmakten, länsstyrelser samt privata aktörer. Ett sista utkast av vägledningen är inlämnat till vår uppdragsgivare (Socialstyrelsen) och vi inväntar klartecken för att få publicera den, så tills vidare finns ett arbetsmaterial. Om du är mer intresserad av projektet och dess innehåll är du välkommen att höra av dig. God Jul och med hopp om ett fint 2014! Carin Nero Single Responder i NU-sjukvården På uppdrag av Västra Götalandsregionen driver NU ambulansen ett projekt som syftar till att förbättra insatstiderna på prio1 uppdragen inom Lilla Edets kommun. På försök körs därför en Single Responder enhet under perioderna 2 april 2 juni och 26 augusti t o m den 31 december Single Responder enheten är en sjuksköterskebemannad bil utan möjlighet att transportera patient. Enheten larmas på alla prio1 och prio2 uppdrag inom Lilla Edets kommun som ett komplement till ordinarie ambulans och IVPA. Den ska inleda undersökning och behandling för att när ambulans ansluter lämna över till denna. Man har även möjlighet att omprioritera och hänvisa patienter till annan vårdnivå. Enheten ska endast i undantagsfall lämna området. Exempel på undantag är behov av assistans vid HLR eller andra urakuta tillstånd där kvantitativ förstärkning krävs och inga andra ambulanser finns tillgängliga för dubbellarm. Enheten är stationerad på Räddningstjänsten i Lilla Edet. Fr o m slutet av oktober körs en liknande enhet i Dalsland. Denna arbetar enligt samma upplägg med tillägget att även göra bedömningsuppdrag för 1177 inom ramen för Samverkande Sjukvård. Fr v Per Solberg, en av sex sjuksköterskor som bemannar singel respondern i Lilla Edet och Björn Kalin, avdelningschef Ambulans Trestad Öst, framför singel responderbilen i Lilla Edet Källa: NU sjukvårdens hemsida En av utmaningarna har varit att få personalen bekväma i ensamarbetet. Ingången har varit att det uteslutande har skett på frivillig grund. Alla PKMC-nytt December

4 som arbetar med Single Responder har aktivt sökt sig till detta. Gällande insatstiderna i Lilla Edets kommun så har de gått från att ha varit sämst i regionen till att ligga i den absoluta toppen. Positiva effekter förutom förbättrade insatstider har varit att man i cirka 15 % av uppdragen kunnat vända ambulansen. Lika ofta har man kunnat prioritera ner från prio 1 till lägre prioritet vilket skapar bättre arbetsmiljö med minskad onödig utryckningskörning. Antalet uppdrag per dygn har legat mellan 3 och 4 i snitt. Nu när vi kommit igång och man blivit bekväm i att arbeta på egen hand kommer nästa steg i utvecklandet av konceptet att, utöver de akuta uppdragen, även avlasta verksamheten genom att utföra bedömningsuppdrag och hänvisa till annan vårdnivå. Frågor besvaras av Ulf Peter Lundberg, Verksamhetschef, Akutverksamheten Norra Älvsborgs Länssjukhus NÄL NU sjukvården Ulf Peter Lundberg.PCI DIREKT och HIA DIREKT. Vårdkedjor för patienter med hjärtproblem Inom ambulanssjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, arbetar vi sedan länge med flera olika vårdkedjor i syfte att rätt patient direkt ska till rätt vårdinstans, inom rätt tid. Detta ger ökad patientsäkerhet, kan korta vårdtiden och belastningen på t ex akutmottagningarna minskar. Och för patienterna upplevs detta givetvis som positivt. Samtidigt används ambulansmedarbetarnas kunskaper på ett optimalt sätt. I alla ambulanser finns idag minst en specialistutbildad sjuksköterska. Det ambulanssjukvården gör vid varje patientmöte är ett kvalificerat diagnostiskt resonemang baserat på patientens symtom och utefter det finns riktlinjer som är väl förankrade att behandla patienten utefter. Hjärtpatienterna var de patienter som började direktinläggas, redan under 90 talet, på HIA (hjärtintensiven) vid SU/Sahlgrenska. Då handlade det i första hand om patienter med misstänkt hjärtinfarkt, där det i Göteborg fanns en specialistambulans som åkte på dessa uppdrag. I mitten på 2000 talet började ambulansen i Göteborg köra patienter med stor hjärtinfarkt (STEMI infarkt) direkt till operation, s k PCI/angiografi på SU/Sahlgrenska. Man visste att tiden till behandling, genom att lösa upp proppen i hjärtat, var avgörande för överlevnaden. Om tiden för behandling ökade med 30 min minskade överlevnaden med 8 %. En studie gjordes med patienter som styrdes direkt till PCI från ambulansen alternativt traditionellt från akutmottagningen. Man kunde här påvisa just en vinst på ca 30 min från dörr till behandling om patienten direktstyrdes från ambulansen. Det gjordes även en kontroll på 5 års överlevnad för dessa patienter, där resultatet blev att de som styrts direkt från ambulans till PCI hade nästan dubbelt så hög överlevnad mot dem som gått via akutmottagningen. Detta blev tidigt en vedertagen vårdkedja och används nu inom hela Sverige. I Göteborg behandlas allt från 6 23 patienter i månaden i denna vårdkedja. Vid patientmötet prehospitalt tas skyndsamt ett EKG som skickas från ambulansen direkt till HIA och vid STEMI infarkt medicineras patienten med de läkemedel, som behövs inför ingreppet, redan i ambulansen. Operationsteamet gör sig redo att möta upp patienten på operationsrummet. Att direktinlägga på HIA, SU/Sahlgrenska, fanns fortfarande kvar. I takt med att kravet kom på minst sjuksköterskekompetens i ambu PKMC-nytt December

5 lansen, och som nu, minst en specialistutbildad sjuksköterska i varje ambulans, kunde vårdkedjan HIA Direkt modifieras. Patienter med misstänkt svår hjärtsjukdom av många olika slag kan direktinläggas på HIA, SU/S. Ambulansen skickar EKG och tar kontakt med sjuksköterska på HIA och denne tar beslut, antingen själv eller genom att rådfråga läkare, om direktinläggning är aktuell. På de tre senaste åren har ca 900 patienter lagts in på HIA, SU/Sahlgrenska, med den största ökningen det sista året då fler och fler patienter tas emot direkt. Ett aber har dock ibland varit platsbrist och vi kan i år se att ytterligare 75 patienter hade kunnat direktinläggas, men plats har inte funnits. Vår strävan inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset är, liksom inom andra områden, lika vård för alla patienter. Nu under hösten 13 har även HIA på SU/Östra öppnat upp för direktinläggning och diskussioner förs angående HIA på SU/Mölndal. För det som gäller idag är att patienten kan direktinläggas på HIA om den tillhör rätt sjukhusområde. Detta gäller dock inte PCI Direkt, där alla göteborgare åker till SU/Sahlgrenska. När det gäller hjärtpatienterna så medverkar även ambulanssjukvården Göteborg tillsammans med HIA, SU/Sahlgrenska och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, i forskningsstudien DetOX 2. Bakgrunden till studien är forskning som påvisar att det inte alltid är nyttigt med syrgas till patienter med svåra hjärtproblem. Ambulansverksamheten i Göteborg är den enda ambulansorganisation i Sverige som drivs av ett universitetssjukhus, och den prehospitala forskningen är oerhört viktig för att optimera patientomhändertagandet. En annan studie som pågår är vad vi kallar PCI de LUCS. Patienter som har drabbats av bevittnat hjärtstillestånd och god HLR omedelbart påbörjats, samt andning kommit igång, körs direkt till PCI/angiografi av ambulansen. Är det så att hjärtstilleståndet har bevittnats av ambulanspersonal körs patienten direkt till PCI oavsett om patienten har återfått puls eller inte. Detta förutsätter ju givetvis avancerad HLR under transporten och målet är 45 min från hjärtstopp till PCI. Ambitionen finns på SU/Sahlgrenska att kunna direktinlägga fler och fler patienter på HIA direkt från ambulansen, vilket det också finns underlag för att kunna göra. Flera patienter som primärt kommer till akutmottagningen läggs senare in på HIA därifrån. Dessa patienter måste identifieras redan i ambulansen och avdelningen måste ha möjlighet att kunna ta emot dessa direkt. Vi har också blivit varse ett ökat antal EKG som skickas till HIA från ambulansen. En grund till detta är ny teknisk utrustning där inte samma möjligheter till EKG tolkning kan göras prehospitalt. Detta ökar belastningen på HIA sjuksköterskorna och dialog förs för att lösa detta på bästa sätt. Att direktinlägga på hjärtintensivavdelningar är inte lika vedertaget nationellt, eller i Västra Götalandsregionen, som PCI direkt. Dock finns så pass många fördelar att vårdkedjan bör övervägas på fler sjukhus och i ambulansorganisationer. Ytterligare information lämnas av Carita Gelang, Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset PKMC-nytt December

6 Seminarier, utbildningar och övningar Seminarier om Stora publika evenemang (ett 2:4-projekt) PKMC genomför fem s k 2:4 projekt med finansiering genom MSB:s anslag för Krisberedskap. Ett av projekten handlar om Stora publika evenemang Detta projekt startade i mitten av 2012 och beräknas vara avslutat under hösten Projektet syftar till att ansvariga för publika evenemang skall ges kunskap om planering, genomförande och uppföljning av evenemang med syfte att minska risken för skadeutfall. Projektledare är Annika Hedelin och projektsekreterare är Birger Kollberg. Projektet genomförs som en seminarieserie med tre likadana seminarier med 40 deltagare per seminarium. Därefter hålls ett slutseminarium med alla deltagare. Målgruppen är landsting, kommuner, polisen, räddningstjänst, arrangörer, säkerhetsorganisationer, privat sjukvård, frivilligorganisationer m fl. Tre seminarier, oktober 2012 i Stockholm, mars 2013 i Varberg och oktober 2013 i Eskilstuna, har genomförts. Slutseminariet hålls i Stockholm den 1 april Efter de genomförda seminarierna skall en sammanfattande rapport från seminarierna sammanställas och överlämnas till Socialstyrelsen under Frågor besvaras av Beredskapschefen tränar på att stå som åskådare på en konsert där det är 7 8 personer per kvadratmeter Ett exempel på ett gigantiskt publikt evenemang är Hajj eller hadj, den vallfärd till islams heliga stad Mekka som varje frisk vuxen muslim, som har råd, är förpliktigad att göra. Bild: Sciencemag.org Pilgrims encircling Kaaba, the main mosque in Mecca, during Hajj. PKMC-nytt December

7 Från MIMMS till PS Vi har i regionen beslutat att övergå från MIMMS (Major Incident Medical Management and Support) till PS (Prehospital sjukvårdsledning) när det gäller utbildning i särskild sjukvårdsledning prehospitalt. Detta beslut har tagits gemensamt av samtliga förvaltningar i regionen. Skillnaden mellan PS och MIMMS är väldigt liten och den praktiska skillnaden i genomförandet är till stor del att man i PS utbildar lokalt enligt kaskadprincipen vilket innebär att man har större möjligheter än tidigare att utbilda fler personer på kortare tid. Beslutet grundar sig på att vi under många år haft en blandning bland regionens personal där några fått utbildning enligt konceptet MIMMS och några organisationer har använt sig av PS. Detta har dock rent praktiskt ute på skadeplats inte haft så stor betydelse, då båda utbildningarna har en likvärdig syn på vad uppgifterna för sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig innebär. Vi såg dock ur ett regionalt perspektiv ett behov av att få till en likvärdig utbildning där vi gemensamt regionalt men även nationellt kan utveckla och påverka utbildningen i den riktning som vi anser gynnar ambulansverksamheten i regionen på bästa sätt. PS är den utbildning som föreskrivs av Socialstyrelsen och genomförs idag i hela landet utom Stockholm. Kvalitén på utbildningen säkras upp genom att samtliga instruktörer genomgår en 3 dagars instruktörsutbildning samt att vi inom gruppen utbildning/ambulans där samtliga ambulansområden är representerade redovisar genomförda utbildningar och förslag på förändringar. Det är sedan tänkt att de förändringar som görs i materialet skall komma samtliga områden tillgodo genom en gemensam webbplats. Större förändringar som behöver göras i materialet kommer att förankras med KMC Linköping som är den nationella fakulteten. Vår roll regionalt blir att samordna denna verksamhet samt att följa upp och kvalitetsgranska PS regionalt. Vi har bedömt att det finns ett behov av en fakultet i varje sjukhusområde med varsin PSansvarig som håller i kontakten med oss regionalt. Möjlighet finns fortfarande att även bedriva utbildningar i PS på PKMC i den omfattning som förvaltningarna anser att det behövs. Vid dessa tillfällen blir vår roll att arrangera utbildningen medan instruktörerna tas in från samtliga ambulansområden. Detta kan bli aktuellt då man på flera håll i regionen skulle behöva utbilda ett antal personer men inte tillräckligt många för att bedriva en hel kurs på hemmaplan. Vi kommer även att vara behjälpliga när det gäller att förmedla information om kurser på annan ort som inte är fulltaliga så att man på ett lättare sätt kan stötta varandra. Visionen är att vi på sikt kan ha en regional utbildningskatalog. Övergången till PS för hela regionen gick rent praktiskt till på följande sätt genom att personal från PKMC i maj åkte upp till Linköping och genomgick både grundkurs och instruktörsutbildning i PS, samt knöt kontakter med den nationella fakulteten. Planen var sedan att under hösten bilda de fakulteter inom Västra Götalandsregionen som saknades. Granskningen före hade visat att SkaS, NU och SÄSområdena var aktiva och hade till stora delar kompletta fakulteter med en ansvarig för varje område. SU och Kungälv behövde skapa nya fakulteter. Vi genomförde med hjälp från SkaS, NU och den nationella fakulteten från KMC Linköping först en grundutbildning den oktober med 18 deltagare för att sedan utbilda 12 stycken av dessa till instruktörer den oktober. I utbildningssyfte under instruktörsutbildningen genomfördes en grundutbildning där 18 elever instruerades av de nyblivna instruktörerna. Detta innebar att vi under denna vecka lyckades utbilda 36 stycken i PS varav 12 stycken blev instruktörer. Dessa 12 var från områdena SU, Kungälv och SÄS. PKMC-nytt December

8 Nuläget: Vi har till dags datum fakulteter i samtliga ambulansområden och det finns kontakt/samordningspersoner utsedda i samtliga organisationer. Kungälv och SU har sina första fakultetsmöten i december januari, då man kommer att planera upplägget för Målet är att innan sommaren 2015 ha utbildat samtlig ambulanspersonal i PS. Framtid: Vi har trots införandet av PS sett att vi på sikt behöver stärka upp sjukvårdsledningen prehospitalt ytterligare och ett steg i detta är att vi på nytt har varit i Linköping under hösten och fått möjlighet att gå utbildningen PS+. Detta är ett av de områdena som vi från regionalt håll kommer att arbeta med att utveckla under 2014 och Rent konkret innebär PS+ att vi utbildar ett antal personer ytterligare i sjukvårdsledning på skadeplats som vid olyckor av större dignitet kan komma ut och avlasta sjukvårdsledaren på plats. Dessa personer kommer att ha lång bakgrund inom den prehospitala världen. Detta kommer dock inte att innebära någon förändring i målet att utbilda samtlig personal i PS grundutbildning då detta är en förutsättning för att all personal initialt skall kunna agera sjukvårdsledning på skadeplats. Frågor besvaras av Andreas Berner Tavelövningar med fingerade olyckor tränas på under PS utbildningen. Utomhusövning med fingerad trafikolycka PKMC-nytt December

9 ALSG Sweden utbildningar Vi har sedan 2004 haft möjligheten att erbjuda utbildningar enligt det koncept som ALSG (Advanced Life Support Group) i Manchester, England har utvecklat. Samtliga kurser är utformade enligt den speciella pedagogik som är utmärkande för ALSG och innefattar både teori och praktiska övningar. Kurserna är mycket instruktörstäta och fokuserade på träning av praktiska moment. Det krävs att eleverna är väl förberedda och har läst in kursmaterialet samt genomfört ett webbaserat inlärningsmoment på cirka timmar innan kursstart. APLS: Vi har under året genomfört sex stycken kurser i APLS Advanced Paediatric Life Support. Denna kurs fokuserar på det praktiska omhändertagandet av akuta sjukdomstillstånd eller trauma som drabbat barn. En utav dessa sex kurser riktade sig endast till dem som arbetar som bakjour på barnklinikerna i Västra Götalandsregionen och var en upphandlad utbildning. Två kurser genomfördes utanför Västra Götaland (Lund, Stockholm) och resterande på PKMC i Göteborg. Sammanlagt har 168 personer utbildats under året i APLS och samtliga har även fått fylla i utvärderingsblanketten efter genomförd utbildning. Här frågar vi vad de tyckt om bl.a. mat, dryck, lokaler, information från centra, avsatt tid i relation till innehåll etc. Den viktigaste frågan vi ställer är dock hur de tycker att kursen varit som helhet och det är en sammanställning från den frågan vid samtliga APLS kurser under året som redovisas nedan ihop med kommentarer från deltagarna. APLS 2013 % Dålig Mindre bra Ganska bra Mycket bra Mycket bra. Viktigt att ge feedback på rätt sätt, vad var bra, vad kan göras bättre. Superbra kurs! Bra instruktörer. En del saker kan anpassas efter svenska förhållanden annars mycket bra kurs. Intensiv kurs med lite för långa dagar. Mycket att läsa in före. Fantastiskt engagerade lärare. Jag är jättenöjd att jag fick möjligheten att gå kursen. Bra upplägg! Trevliga mentorer. Bra med praktiska övningar. Vill gärna ha mer av detta. MedicALS: När det gäller MedicALS som kan beskrivas som en kurs i systematiskt omhändertagande av akut sjuka patienter med fokus på internmedicinska tillstånd har vi under året genomfört fyra kurser. Samtliga har genomförts på PKMC i Göteborg och det är sammanlagt 96 personer som har utbildats. Precis som vid APLS kurserna får samtliga deltagare fylla i en utvärderingsblankett med ett tiotal frågor om hur de uppfattat kursen och förberedelserna inför kursen. Nedan redovisas en sammanställning för 2013 års MedicalALS kurser för den övergripande frågan om hur de tycker att kursen som helhet varit samt ett antal kommentarer från deltagarna. MedicalALS % Positiv stämning För långa dagar Dålig Praktiska delen = mycket bra, Teoretiska delen = Rörigt och svårt att hinna med Lite tajt program. Mer luft i programmet för att hinna smälta. Mindre bra Ganska bra Mycket bra PKMC-nytt December

10 Trevliga och tillmötesgående instruktörer. Tydlig handledning. Mycket användbar kurs och något alla borde ha med sig som obligatoriskt moment. Lärorikt! Bra praktiska tips. Pressat schema Äntligen en kurs som fokuserar på det praktiska arbetet kring akut sjuka internmedicinska patienter. Jag är mycket nöjd med kursen som helhet och känner att den blir mycket värdefull för mitt fortsatta arbete. Mycket bra instruktörer och väldigt bra övningar. Väldigt strukturerad och bra kurs som jag kommer att rekommendera till mina kollegor. GIC: Under varje kurs erbjuds ett antal av deltagarna som visat goda kunskaper inom såväl det medicinska som pedagogiska området att bli instruktörer på kommande kurser. De får då möjligheten att gå vår 3 dagars GIC (Generic instructor course) där de får träna sina pedagogiska färdigheter och får tips, råd och stöd för att kunna bli våra kommande instruktörer. Under kursen medverkar alltid en pedagog från England tillsammans med lokala instruktörer. Kursen är mycket uppskattad och ger deltagarna färdigheter som de ofta har stor nytta av även i sina normala roller inom sjukvården. När de genomgått kursen så går de som instruktörskandidater under två kurser innan de bedöms som fullvärdiga instruktörer. Nedan redovisas hur deltagarna tyckt att kursen som helhet varit samt kommentarer från kursdeltagare. Fantastiska föreläsare Bra med tidspress och fokus på set dialougeclosure En utmärkt och inspirerande kurs. Alla instruktörer var pedagogiska och ärliga i sina feedbacks. Bra att ha med Andy som kommer med ett annat synsätt från Storbritannien Alltigenom positiva upplevelser! Mycket användbart också i andra sammanhang. Mycket utvecklande och intressant. Detta har gett en kick i mitt föreläsningsarbete. Tack till alla instruktörer för feedback, stöd, tips och trix. Har lärt mig massor! Inspirerande! Trevliga instruktörer, bra stämning och god mat. Oerhört användbart! Mycket bra instruktörer. Vår målsättning för utbildningsverksamheten är att samtliga våra utbildningar skall uppnå likvärdiga resultat i utvärderingen som instruktörsutbildningen där samtliga deltagare går härifrån med känslan av att ha fått till sig ny, bra kunskap via ett bra pedagogiskt upplägg. Frågor besvaras av Andreas Berner, Dålig Mindre bra Ganska bra Mycket bra 0 % PKMC-nytt December

11 Kvartalsporträttet Ny medarbetare på PKMC! Mitt namn är Carina Jagenäs och jag har precis börjat nu i december här på PKMC i rollen som administrativ koordinator och chefsassistent. Min uppgift är att efterträda en mycket uppskattad medarbetare och omtyckt arbetskamrat när Iréne Johansson nu går i pension och det är med stor ödmjukhet jag tar mig an uppdraget. Närmast kommer jag från Ambulanssjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset där jag arbetat som verksamhetschefsassistent i över 11 år. Det var en mycket spännande och händelserik tid och en smula vemodigt att lämna samtidigt som det skall bli spännande att arbeta med liknande frågor men ur ett lite annat perspektiv. Innan jag började på Sahlgrenska hade jag arbetat i många år på ett privat forskningsinstitut som administratör så att komma till PKMC känns som ytterligare en ny vinkel på tillvaron jämfört med mina tidigare erfarenheter. Jag bor i Göteborg med mina två tonåringar i ett litet omvårdnadskrävande hus. Ser positivt på tillvaron och är intresserad av väldigt mycket men lusten att teckna, måla, fotografera liksom att resa och ta en dans då och då sticker ut lite extra. Ser som sagt med spänning framemot det nya året med nya arbetsuppgifter, med att lära känna och arbeta med nya kollegor, liksom att återknyta med dem jag arbetat med och känner sen tidigare! Vill du veta mer, kontakta Gib Åhlén och Iréne Johansson slutar nu sina tjänster här på PKMC båda efter lång och trogen tjänst. Vid Gib Åhléns pensionsavtackning den 22 november var det stor uppslutning från alla de som samverkat med Gib under åren här på PKMC. Vi tackar för allt du gjort för oss och hoppas du nu kan njuta av livet som pensionär bland annat i din trädgård i Skåne. Iréne har varit delaktig i utvecklingen av regionens katastrofberedskap och jag har Iréne att tacka för en lyckad introduktion här på PKMC. Som ny chef har det varit mycket att sätta sig in i och där har Iréne varit ett stort stöd för mig. Det fanns ingen fråga som var för svår, Iréne har svar på allt. Vi önskar dig lycka till i din fortsatta karriär t ex som mormor och sekreterare i bostadsrättsföreningen Ormen i Trollhättan. Mats Kihlgren Beredskapschef PKMC-nytt December

12 Rapporter Katastrofal ökning! Haiyan bara ett exempel Antalet naturkatastrofer ökar i världen. Och det är inte vår goda tillgång till information och nyhetsmedia som bara ger ett sådant intryck. Det är ett faktum. Samtidigt som antalet naturkatastrofer ökar, så ökar givetvis också antalet drabbade. Däremot ökar inte antalet döda i katastrofer utan tvärtom, den siffran sjunker glädjande nog. Det kan ha flera orsaker men några kan vara att vi är bättre förberedda, vi förebygger bättre och vi är bättre på att agera i de uppkomna katastrofala situationerna. Naturkatastrofer är tyvärr vanligast i låg och mellaninkomstländer, dvs i de områden där man också har sämst ekonomiska förutsättningar att vidta förebyggande åtgärder och även har sämst förmåga och resurser att upprätthålla en god katastrofberedskap. Omvänt blir de ekonomiska konsekvenserna av naturkatastrofer störst i höginkomstländer. De senaste händelserna på Filippinerna visar tydligt på detta. I den svenska katastrofberedskapen ingår bland annat att vi har en insatsstyrka som är organiserad, utrustad och tränad för att kunna sättas in för att framför allt stödja utlandsmyndigheten i den händelse en större mängd personer med anknytning till Sverige skulle drabbas. Beredskapen utgår lagstadgat från fem landsting, men fler har rätt att ansluta. Beteckningen på förmågan är Stödstyrkan och den organiseras gemensamt av MSB, Socialstyrelsen, Polisen, Svenska Kyrkan och Rädda Barnen. Vid en större allvarlig händelse är omfattning och förhållanden ofta oklara och det första som efterfrågas är information om läget och eventuella behov av insats. För detta ändamål finns inom Stödstyrkan en mindre Bedömningsenhet som kan träda i kraft tidigt och med kort varsel, aktivt söka information och utifrån den föreslå vidare åtgärder. Oftare sker detta från hemmaplan i vad som kallas Rapid Magnitude Assumption eller initial behovsbedömning. Gruppen består av experter med en stor samlad erfarenhet av internationella insatser. De ska också kunna rycka ut tidigt för att göra liknande bedömning on site och sedan vid större insats ingå i ledningen för insatsen. Denna grupp var kallad av Socialstyrelsen till kurs/övning innan tyfonkatastrofen slog till mot Filippinerna. Själva kursen inföll sen makabert nog alldeles dagarna efter att Haiyan slagit till. Kursen blev på grund av detta mer än övning. Kursansvarig var redan på väg till Filippinerna när deltagarna samlades. Flera hade redan kontaktats för höjd beredskap, av media samt i specifika faktafrågor inklusive utrustning. Givetvis fortsatte sen kursen eller insatserna med en verklig behovsbedömning utifrån inträffat scenario. Efter avslutad kurs var beredskapsläget minst sagt höjt hos alla deltagare, och det enda som saknades var att det hela fortsatte i begäran om insats. En sådan kom också bara någon dag efter avslutad kurs. Om denna insats hoppas vi kunna rapportera mer om vid senare tillfälle. Frågor besvaras av Martin Wahl, Regional beredskapsöverläkare och medlem i Bedömningsenheten PKMC-nytt December

13 Storstadsträff - ambulans Sedan många år tillbaka träffas ansvariga på ledningsnivå för ambulanssjukvården i Stockholms läns landsting, Region Skåne och Västra Götalandsregionen, främst med representanter för storstadsområdena, Storstockholm, Malmö, Storgöteborg. I år var det dags för ett möte som arrangerades av Stockholms läns landsting. Storstadsområdena har naturligtvis mycket gemensamt med övriga delar av landet, men man arbetar även med en del gemensamma utmaningar som bär storstadsprägel. Fram till för ca ett år sedan hade alla tre områdena handlat upp ambulanssjukvård. Stockholm och Region Skåne har det alltjämt, med undantag för en del av Skåne som drivs i egen regi. Stora delar av ambulanssverige präglas av en hög nyttjandegrad av ambulanser, men nyttjandegraden i storstadsregionerna är generellt högst och alternativa lösningar för att tillgodose behovet av ambulanssjukvård diskuterades. Göteborg berättade om sin nya enhet Bedömningsbilen, som är en sjuksköterskebemannad personbil som SOS Alarm kan sända ut till patienter med svårbedömt vårdbehov. Enheten har medfört att fler patienter kommer till rätt vårdnivå och ett arbete pågår för att se hur denna resurs kan komma flera patienter till godo. En hel del diskussioner handlade om avtalsfrågor med ambulans och alarmering/ dirigeringstjänster. En helt annan fråga kom upp på agendan, nämligen hot och våldssituationer som dessvärre är ett vanligt inslag i ambulanssjukvården, kanske främst i storstäderna. Det diskuterades olika lösningar för att skapa en så säker arbetsmiljö för medarbetarna som möjligt. Det är viktigt att inte glömma bort vårt primära uppdrag att ta hand om patienten, så utmaningen är att arbeta säkert både för patienten och medarbetarna. Utöver detta diskuterades stort och smått och det är alltid nyttigt att ta del av varandras vardag. Många förbättringsidéer kan tas med hem, och tillsammans är det lättare att hitta nya lösningar. Vill du veta mer, kontakta Vi gratulerar Per Örninge, som blivit invald i Flisas styrelse på årsmötet i september Vill du läsa hela FLISA magasinet kan du gå in på länken PKMC-nytt December

14 Konferens om landstingens krisberedskap Måndagen den 7 oktober ägde ånyo en nationell konferens med temat POSOM kris & beredskapskonferens ur ett kunskapsvinnande perspektiv rum i Karlstad. Vi hade kommit dit på en resa runt Vänern. Arrangörer var som alltid Karlstad kommun, Landstinget i Värmland, Länsstyrelsen Värmland, SOS Alarm, Svenska Kyrkan och flera andra organisationer och företag. Programmet sade Svåra händelser påverkar våra liv. Varje dag. För att illustrera detta hade man bjudit in Jan Erik Nilsen och Tina Gaarder från Ullevåls sjukhus i Oslo för att tala om hur akutsjukvården hanterade offren för sprängningen i Oslo och skjutningarna på Utöya den 22 juli Titeln var före och efter och handlade om vad de har lärt sig. Föredragningen handlade mycket om somatiska ting och inte så mycket om det psykosociala arbetet. Man kan ju undra vad röntgenbilder av vad dum dum kulor gör med ungdomars kroppar har med POSOM:s arbete att göra. Som motsats kom domprost Olav Dag Hauge och berättade om kyrkans roll vid kriser och helt speciellt om kyrkans roll och erfarenheter under 22 julikrisen. Han talade också om de existentiella frågornas roll i olyckor och katastrofer. Christina Fischler, psykolog på Karolinska, var åter i Karlstad för att tala om vad den moderna neurovetenskapen har att säga om synen på hur vi möter/bemöter människor som råkat ut för svåra händelser. Hon kritiserade Johan Cullbergs syn på debriefing och hänvisade till skrifterna från 1992 till 2009 dvs NICE, TENTS och ISTSS Guidelines som bästa tillgängliga kunskaper. Atle Dyregrov som skulle tala om att möta barn i kris bemötte först Christina Fischlers uppfattning om debriefing, eftersom han inte delar denna. Han hade låtit Google översätta sina overheader från norska till svenska vilket var intressant eftersom ett nytt språk uppstod som man kanske kan kalla svorsk. Det hela gick att tyda och han menade att vår uppgift är att optimera barns möjligheter att klara krisen bra och att minimera det som förvärrar situationen. Man skall lära barnen reglera sina emotioner genom att lära dem hur man gör när det t.ex. brinner. Man skall lära dem att styra bort från faran. Under en kris skall barnen skyddas mot direkta och indirekta intryck. Vuxna skall förklara och lugna, distrahera och aktivera. Han sade också att ingen ny revolutionerande kunskap har kommit de senaste åren. Nästa föreläsare var Torbjörn Åkerstedt från Stressforskningsinstitutet, Karolinska. Han pratade om stress och sömn och sömnbristens effekter. Han visade på att de fyra största anledningarna till sjukdomsfall 2012 berodde på depressiva episoder och reaktion på svår stress. Ryggbesvär kom först på tredje plats. Tidigare dominerade denna orsak. Han beskrev vikten av återhämtning som sker under sömnen. Återhämtningen sitter i längden frånvaro av kort sömn djupet sömnstadier frånvaro av avbrott REM sömn Det finns vissa saker vi bör se upp för, menade han. Som exempel pekade han på sömn som är kortare än 6 timmar, biologiska klockans botten(03 06) och för tidigt uppstigande (före 06.00). Föreläsningen avslutades med att vi fick med oss några enkla hygienråd: Ha mörkt, svalt (14 18 o ) och tyst sovrum med bra säng Undvik kaffe, te, cola eller energidryck sex timmar före sänggåendet (även alkohol) Undvik hunger vid sänggåendet Frågor besvaras av och PKMC-nytt December

15 SoS och SKL:s nationella konferens om landstingens krisberedskap 2013 Bilden är hämtad från Såstaholms hemsida Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) anordnar varje höst en gemensam nationell krisberedskapskonferens. Årets konferens hölls på Såstaholm Hotell och Konferens den 2 3 oktober. Totalt deltog cirka 80 personer av vilka 48 representerade landsting/regioner. Övriga deltagare representerade Socialstyrelsen, MSB, SKL, Försvarsmakten, kunskapscentra m fl myndigheter. Från Västra Götalandsregionen deltog Mats Kihlgren, Anne Lii Kivi och Birger Kollberg. Nedan följer ett urval av de ämnen som togs upp under konferensen. Aktuella frågor; Socialstyrelsen, SKL och MSB Socialstyrelsen: Sedan 1 juli 2013 finns en ny tillsynsmyndighet, IVO, Inspektionen för vård och omsorg med sex regionala avdelningar. Socialstyrelsen är inte längre tillsynsmyndighet. Socialstyrelsen benämner sig som en kunskapsmyndighet från 1 september. Myndigheten har fem sakavdelningar med stödfunktioner. Det finns en fastställd krisledningsorganisation. SKL: Inom krisberedskap pågår inom SKL olika projekt som t ex alarmeringstjänstutredningen, inriktning för området samhällsskydd och beredskap, handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet, strategi för CBRNE, översyn av RSA föreskrifter. SKL ser som viktiga frågor för landstingen: Behov av en nationell modell för katastrofmedicinsk utbildning och stödet till akutsjukhusens försörjningssäkerhet bör återinföras. MSB: Inom MSB pågår vissa större projekt: - strategisk inriktning för området samhällsskydd och beredskap - nationell risk och förmågebedömning - handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet. I mars 2013 antogs en strategi som ligger till grund för en ny handlingsplan som tas fram i samverkan med andra myndigheter, kommuner, landsting, länsstyrelser och näringslivet. - aktörsgemensam strategi för CBRNE - ledning och samverkan - nya föreskrifter för RSA planeras till 1 januari Förslag skickas ut på remiss sommaren projektansökningar har för 2014 kommit in till MSB - MSB anser att en alarmeringsmyndighet skall ligga under MSB. Nationell risk och förmågebedömning Efter ett EU direktiv har MSB fått i uppdrag att ta fram riskoch förmågebedömning ur ett nationellt perspektiv. Syftet är att stärka aktörernas och samhällets krisberedskap, att minska sårbarheter och att öka förmågan att förebygga eller hantera allvarliga händelser. Till hjälp arbetar man med olika scenarier. I risk och förmågebedömningen involveras krisberedskapsaktörer från samtliga nivåer (lokalt, regionalt och nationellt). Samhällssäkerhet och krisberedskap i en internationell jämförelse var temat på ett föredrag av Dr Mark Rhinard från Utrikespolitiska Institutet. Kriser tenderar att bli alltmer gränsöverskridande genom att det finns starka sektoriella, politiska och geografiska samband. Det är därför viktigt att kunna hantera kriser som är gränsöverskridande. Med en gränsöverskridande kris avses en kris som uppstår, sprids eller har en påverkan över politiska, geografiska och sektoriella gränser. Kriser blir allt mer komplexa som en följd av globaliseringsprocessen, regional integration som skapar beroenden politiskt och ekonomiskt, teknologiska beroenden och allmänhetens förväntningar. Rhinard pekade på några viktiga faktorer för gränsöverskridande krisberedskap: PKMC-nytt December

16 - förebyggande verksamhet syftande till att förhindra att krisen uppstår, - förberedelse genom krisplaner och övningar i att bemöta krisen - förmåga att hantera krisen - återhämtning genom att ta hand om och bygga upp det som har skadats av krisen. Det finns dock ett antal hinder mot en gränsöverskridande krishantering, bl a - nationell suveränitet, d v s de enskilda staterna ansvarar för sin krishantering - allmänhetens inställning att skydd från andra länder kan kännas främmande - kunskapsbrister beträffande var gränsöverskridande krisberedskap bäst behövs. Förändringar av hälso och sjukvården i Norge Efter Utöya och Oslobomberna har hälso och sjukvården förändrats. Ulf Erik Reuterdahl från Helsedirektoratet i Norge redogjorde för förändringar i krisberedskapen i Norge. Huvudmålet är att säkra bästa möjliga sjukvårdsberedskap och sjukvårdsinsats vid framtida kriser. Genom att gå igenom rapporter från stortinget, offentliga utredningar och Helsedirektoratets rapport har man tagit fram ett antal punkter som har lett till ett antal uppföljningsområden: - Översyn av system och rutiner för omhändertagande av drabbade och överlevande - Larm och kommunikationsrutiner - Nationella riktlinjer för planer för samarbete på skadeplats - Nationell standard för triagering - Genomgång av regelverk, planer och rutiner för värdering av behov av ändringar i lagar om hälso och sjukvårds och social beredskap. Bl a ska ledaransvaret vid en händelse klargöras - Kompetensutveckling och övningar Förutom vedertagna principer ansvars, närhets och likhetsprincipen skall en ny princip samverkansprincipen tillämpas. Den innebär att alla myndigheter och staten har ett självständigt ansvar att samverka med relevanta aktörer och verksamheter i arbetet med förebyggande, beredskapsstadiet och krishanteringen. Övrigt I övrigt på programmet stod: - Smittskydd, ur både regionalt och internationellt perspektiv - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap - Ledarskap och utmaningar i krissituationer - Händelseanalys av sjöolycka Nästa krisberedskapskonferens hålls 8 10 april 2014, innehållande bl a en workshop om 2:4 ansökningar. Frågor besvaras av Nästa nummer PKMC nytt utkommer i mitten på mars Från oss alla till er alla God Jul och Gott Nytt år! PKMC-nytt December

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Giltighet Tills vidare. Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskapsenheten

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att samhället är sårbart. Stora olyckor

Läs mer

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Per-Åke Nilsson Enheten för krisberedskap Generaldirektörens stab 2014-03-21 Mot bakgrund av de allvarliga händelserna som inträffande i Norge i slutet av juli 2011-

Läs mer

Välkomna till möte om Elprio och Styrel

Välkomna till möte om Elprio och Styrel Välkomna till möte om Elprio och Styrel 18 augusti 2014 Syfte och mål med dagens möte Syfte: Redovisa utvärdering av samverkansövning El Prio 2013 Information och samtal kring den andra planeringsomgången

Läs mer

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006 ~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP I III Landstinget REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET Den tidigare planen fastställdes 2006 Revidering av 2006 års upplaga Den regionala planen är en

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Nationell utredning. Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland

Nationell utredning. Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland Nationell utredning Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland 1 Prehospitalt Transportmedicin Traumaenheter hela kedjan akut till rehab och kontinuerligt Alarmering

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade:

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade: Landstinget Blekinge Landstingets revisorer Räkenskapsår 2010 Datum 2010-10-07 Till Från Angående Landstingets förtroendevalda revisorer Ernst & Young AB, Andreas Endrédi Grundläggande granskning / hearing

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare i Västra Götalandsregionen Verksamhetsrapport 2011 Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 1 Sammanfattning Under 2011 larmades regional tjänsteman

Läs mer

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Traumadagen Stockholm 14 september 2016 Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Monika Scott Näslund, psykolog www.katastrofpsykologi.se Regionalt kunskapscentrum

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Utvärdering. Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43

Utvärdering.  Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43 Utvärdering Regional samverkanskurs 11 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr: 11:3 Dnr: 5-5191-11 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... Målgrupp/deltagare....1 Förkunskapskrav... 3 Kursinnehåll... Planering

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013 Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap Vilhelmina 17-18 april 2013 Carina Clemin 2013 1 Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i landstinget är att: Minimera konsekvenserna för såväl somatiska

Läs mer

Olycksfall och krisstöd

Olycksfall och krisstöd Olofströms kommun 1 (5) Krishanteringsplan för Olofströms kommun I denna handlingsplan tar vi upp åtgärder som kan behövas vid olycksfall, akut sjukdom, brand m.m. Dessa åtgärder kan även appliceras vid

Läs mer

Samverkan i gränsområde

Samverkan i gränsområde Samverkan i gränsområde Foto: Görgen Åberg Gränsöverskridande sjukvårdsledning i fokus Fokus på gränsöverskridande sjukvårdsledning - Välkommen till nyhetsbrev april 2013 för projektet Samverkan i gränsområde.

Läs mer

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad

Läs mer

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 1 Upphandling av ambulanssjukvården Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2 Fakta om ambulanssjukvård idag Under 2010 fanns i länet 55 ambulanser och två akutbilar. Ytterligare

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Yttrande över promemorian Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands (Ds 2013:7)

Yttrande över promemorian Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands (Ds 2013:7) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-04-17 LS 1303-0325 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 3-04- 23 00025 Yttrande över promemorian Om katastrofmedicin som en

Läs mer

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

Planering och genomförande av stora evenemang. Per Örninge Regional överläkare Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum

Planering och genomförande av stora evenemang. Per Örninge Regional överläkare Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum Planering och genomförande av stora evenemang Per Örninge Regional överläkare Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum PLANERING AV SJUKVÅRD VID PUBLIKA EVENEMANG Dimensionering av sjukvård Modeller

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Höstkonferens om landstingens krisberedskap

Höstkonferens om landstingens krisberedskap VÄLKOMMEN TILL Höstkonferens om landstingens krisberedskap Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har glädjen att bjuda in till årets

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-12-04 Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Från hallmattan till röntgenbordet

Från hallmattan till röntgenbordet Från hallmattan till röntgenbordet Höftfrakturprojektet SU Gunilla Tornberg & Ingela Wennman Ambulansenheten SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ambulansenheten SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans)

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Hälso- och sjukvård DIVISION MEDICINSK SERVICE DATUM DIARIENR Kerstin Hansson 2007-05-28 Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Bakgrund

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Trygghetens Hus, samverkan i Jämtlands län med medborgarna i fokus

Trygghetens Hus, samverkan i Jämtlands län med medborgarna i fokus Trygghetens Hus, samverkan i Jämtlands län med medborgarna i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 invånare glest befolkat många små orter utspridda i länet befolkningen tredubblas

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av Samariten Ambulans AB. Personalbyte under pågående ambulansuppdrag.

BESLUT. Tillsyn av Samariten Ambulans AB. Personalbyte under pågående ambulansuppdrag. BESLUT 2016-04-22 Dnr 8.5-35689/2015-18 1(5) Avdelning öst Niklas Haglund niklas.haglund@ivo.se Vårdgivare Samariten Ambulans AB Hälso- och sjukvårdspersonal Leg. Sjuksköterskan NN Ärendet Tillsyn av Samariten

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-10-12 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre Bakgrund 2008 planerade Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att förbättra omhändertagandet av hjärtstopp inom sjukhuset. ÅHS ville införa enhetliga rutiner för HLR, först på sjukhuset, och därefter inom hela

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

Hjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård. www.teknologiskinstitut.

Hjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård. www.teknologiskinstitut. NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI Hjärtsjukvård Forskning Utveckling Omvårdnad Nytt om kvinnohjärtan Deto 2 x AMI studien Specialistsjuksköterskans roll HLR Etiska riktlinjer Det senaste inom koronarangio

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Socialstyrelsen Enheten för Krisberedskap Att: Jonas Holst 2006-12-29 Redovisning av enkätresultat Information från ambulans vid daglig verksamhet och katastrof

Läs mer

Regional samverkanskurs Utvärdering 2012

Regional samverkanskurs Utvärdering 2012 www.lansstyrelsen.se/orebro Regional samverkanskurs Utvärdering 2012 Dnr 455-7382-2012 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 2 2 Målgrupp/deltagare... 2 2.1 Förkunskapskrav... 2 3 Kursinnehåll... 2 4 Planering

Läs mer

Utbildningar och evenemang 2016

Utbildningar och evenemang 2016 Utbildningar och evenemang 2016 GRUNDKURS - PERSONLIG ASSISTANS Vår grundläggande och obligatoriska grundkurs ger dig som personlig assistent en trygghet i din yrkesroll och dig som kund en trygghet

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Naturkatastrofer. Katastrofer orsakade av samhälle och människa

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Naturkatastrofer. Katastrofer orsakade av samhälle och människa Bild 1 KARINA TERP UNIVERSITETS ADJUNKT OCH SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I ANESTESI Bild 2 Jordbävningar Vulkanutbrott Atmosfäriska störningar (orkaner, översvämningar) Svältkatastrofer Epidemier Naturkatastrofer

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN FINSPÅNG. Olycksundersökning Trafikolycka. Handläggare: Daniel Svanér

RÄDDNINGSTJÄNSTEN FINSPÅNG. Olycksundersökning Trafikolycka. Handläggare: Daniel Svanér Olycksundersökning Trafikolycka Handläggare: Daniel Svanér Dokumentation information Ärende Olycksundersökning trafikolycka Handläggare DS Daniel Svanér Kvalitetsgranskare PK Peter Kindblom Räddningstjänsten

Läs mer

AKMC Akutsjukvården i Västerbotten

AKMC Akutsjukvården i Västerbotten AKMC Akutsjukvården i Västerbotten Inbjudan till trafikinstruktörsutbildning för utryckningsförare hösten 2015 Akut- och katastrofmedicinskt centrum (AKMC) är en del av Akutsjukvården Västerbotten. Inom

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020 kmc_ra_6_2 26-1-9 Lokala katastrofkommittén Vrinnevisjukhuset i Norrköping Christer Liedgren Kopia: Eva Bengtsson LiÖ katastrofberedskap Redovisning utav övning i lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Prehospital sjukvårdsledning Poul Kongstad PO Edvinsson Anna Spencer Riksgränsen 2012. Spencer & Kongstad

Prehospital sjukvårdsledning Poul Kongstad PO Edvinsson Anna Spencer Riksgränsen 2012. Spencer & Kongstad Prehospital sjukvårdsledning Poul Kongstad PO Edvinsson Anna Spencer Riksgränsen 2012 Spencer & Kongstad Rallarlagen möts 1902 Spencer & Kongstad Ett larmuppdrag till Riksgränsen! Spencer & Kongstad Spencer

Läs mer

Ambulanssjukvård och primärvård hur kan vi tillsammans förbättra handläggningen av patienter med hjärtinfarkt?

Ambulanssjukvård och primärvård hur kan vi tillsammans förbättra handläggningen av patienter med hjärtinfarkt? Ambulanssjukvård och primärvård hur kan vi tillsammans förbättra handläggningen av patienter med hjärtinfarkt? Situation Ny rutin för patienter med central bröstsmärta Mål: att patienten är på PCI inom

Läs mer

RIKSSJUKVÅRD AV BRÄNNSKADOR - Larmplan och nationell samordning

RIKSSJUKVÅRD AV BRÄNNSKADOR - Larmplan och nationell samordning 1 Rikssjukvård av brännskador Riksuppdrag gemensamt Utfärdande enhet: Brännskadecentrum Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län och Brännskadecentrum Universitetssjukhuset Region Östergötland bearbetad

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks

Läs mer

Utbildningsprocessen

Utbildningsprocessen Utbildningsprocessen Planering av utbildning Innehåll i utbildningen Under ett möte med vårdnära service arbetsgrupp informerar utbildningsansvarig att det ska skräddarsys en utbildning till vårdnäraservice

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer POSOM psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer 2013-02-19 2013-02-19 1 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 2 1.1 Psykiskt och socialt omhändertagande... 2 1.2 Samarbetsorgan...

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-02-09 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Ansvar Respektive chef har huvudansvaret för att lämpliga åtgärder vidtas vid krissituationer på den

Läs mer

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar!

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! 1 Innehåll Brandinstruktörsutbildning... 3 Brandombud... 4 Brandutbildning... 5 Information

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Motion av Per Carlberg m.fl. (SD) om införskaffande av så kallade jumbolanser

Motion av Per Carlberg m.fl. (SD) om införskaffande av så kallade jumbolanser Stockholms läns landsting i (i) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-0300 Landstingsstyrelsen Motion av Per Carlberg m.fl. (SD) om införskaffande av så kallade jumbolanser Föredragande

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Informationsmöte den 27 januari 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: 403 40 Göteborg, telefon:

Läs mer