SAMTIDA NORDISK OPERAARKITEKTUR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMTIDA NORDISK OPERAARKITEKTUR"

Transkript

1 Konstvetenskapliga institutionen vid Umeå Universitet D-uppsats Handledare: Anders Björkman VT 1997 SAMTIDA NORDISK OPERAARKITEKTUR En exteriöranalys av Helsingforsoperan (1993) och Göteborgsoperan (1994) Mathias Jansson 1

2 SAMTIDA NORDISK OPERAARKITEKTUR En exteriöranalys av Helsingforsoperan Göteborgsoperan Mathias Jansson 2

3 Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte och metod 1 Forskningsöversikt 2 Operaarkitekturens historia Operans uppkomst 4 Operahuset som monument 4 Nyklassicism och eklekticism 5 En ny generation operahus 6 Återanvändning av gamla operahus 7 Helsingforsoperan Sökes: En lämplig tomt för ett operahus 9 Alvar Aaltos centrumplan 9 Operahuset får ny placering, igen! 11 Göteborgsoperan Trånga och otidsenliga lokaler 13 Göteborgs hamns historia 14 Världens hamnar i förvandling 14 Hamnförnyelsen i Göteborg 15 Göteborgsoperans placering 16 Ett huvudstråk ner till vattnet 18 Exteriöranalys Modernistiskt monument 19 Nymodernismen 22 Modernism i folkdräkt? 23 Göteborgsoperans roströda hjärta 24 Helsingforsoperans monolitiska scenhus 27 Sambandet mellan scen och salong 29 Ett operahus utan framsida 30 Operahuset vid vattnet 31 Ett strandat skepp 31 Alla sidor är framsidor 32 Skeppsmotivet i modern arkitektur 34 Skeppsmetaforen i nordisk arkitektur under 1990-talet 34 Vasamuseet som förebild 35 Genius Loci- "platsens själ" 36 3

4 Ralph Erskine och regionalismen 36 Arken i London 37 Skeppet och fyren 38 Göteborgsoperans entré 38 En opera för folket 40 Helsingforsoperans två entréer 41 Den paradoxala entrén 42 Entréns estetiska utformning 43 Inledningsakt 45 Samtida nordisk operaarkitektur: en sammanfattning Modernistiska inslag 46 Gemensamma karaktärsdrag 46 Tendenser i nordisk operaarkitektur 47 Samtida europeisk arkitektur 47 Operahusets roll i samhället 48 Litteratur- och källförteckning 49 Bildförteckning 51 4

5 Inledning Hösten 1996 skrev jag en c-uppsats om Göteborgsoperans teaterrum. I ett kort kapitel med titeln "Tendenser i nordisk operaarkitektur" försökte jag förklara orsaken till att det med bara ett års mellanrum hade invigts två helt nya operahus i Norden, Helsingfors- (1993) och Göteborgsoperan (1994), och att ett tredje planerades att byggas i Oslo innan sekelskiftet. 1 Huvudvikten i uppsatsen låg dock på Göteborgsoperans teaterrum och kapitlet "Tendenser i nordisk operaarkitektur" fungerade bara som en inledning till själva huvudanalysen och behandlade därför bara kortfattat operahusens bakgrundshistorik. Någon större undersökning om samtida nordisk operaarkitektur har ännu inte gjorts Under arbetet med min c-uppsats fick jag alltså upp ögonen för Göteborgsoperans exteriör och jag tyckte att det skulle vara intressant att undersöka hur operahusets utseende hade påverkats utav placeringen, det vill säga hur operahusets arkitektur korresponderade med omkringliggande byggnader och miljöer. Eftersom jag i min c-uppsats även hade berört Helsingforsoperan väcktes en annan intressant fråga: Helsingfors- och Göteborgsoperan ligger geografiskt och tidsmässigt nära varandra. Hur förhåller sig de bägge operahusen arkitektoniskt till varandra? Jag insåg snart, att om man ville jämföra två samtida nordiska operahus, måste man först klargöra operahusets arkitektoniska tradition, för att se hur man genom tiderna har utformat operahuset och vilken betydelse det har haft i samhället. En annan viktig punkt att undersöka var samtidens arkitektoniska idéer och strömningar. Vilka förebilder och inspirationskällor hade arkitekterna använt sig utav? Slutligen kan man fråga sig om det går att kategorisera de bägge opera-husens arkitektur och om begreppet "Tendenser i nordisk operaarkitektur" är berättigat att använda i sammanhanget. Och i så fall vad innebär det? Syfte och metod Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande exteriöranalys mellan Helsingfors- och Göteborgsoperan, för att se om man kan tala om en tendens i nordisk operaarkitektur, eller om det är möjligt att kategorisera de bägge operahusen var för sig och placera in dem i ett internationellt arkitektoniskt perspektiv. Uppsatsen är disponerad på följande sätt: Först kommer jag att ge en kort 1 Jansson, Mathias, Tradition och förnyelse. Göteborgsoperans teaterrum sett i ett teaterarkitektoniskt sammanhang, opublicerad c-uppsats vid Konstvetenskapliga institutionen vid Umeå Universitet ht 1996, s.5f. 5

6 bakgrund till operaarkitekturens historia, genom att teckna en linje, från det första operahuset fram till våra dagar, och försöka utreda operahusets position i samhället och dess arkitektoniska utformning under olika epoker. Därefter kommer jag att beskriva Helsingfors- och Göteborgsoperans bakgrundshistorik, som har varit av betydelse för operahusens placering i stadsbilden, som i sin tur har varit av betydelse för operahusens arkitektoniska utformning. Efter denna bakgrundsbeskrivning kommer själva huvudanalysen, jämförelsen mellan de bägge operorna, som avslutas med ett försök att ta fram vad som skulle kunna betecknas som tendenser i nordisk operaarkitektur, och ett försök att infoga de bägge operahusen i ett större internationellt arkitektoniskt perspektiv. Forskningsöversikt Både Göteborgs- och Helsingforsoperan är unga operahus och har ännu inte behandlats i någon större utsträckning, något som jag konstaterade redan i källpresentationen till min c-uppsats. 2 När det gäller Göteborgsoperan består den främsta källan utav två böcker som gavs ut i samband med invigningen av operahuset: B. Böös m.fl. GöteborgsOperan: Arkitektens skisser (1993) och I. Arensberg GöteborgsOperan i hamn (1994). På liknande sätt har Helsingforsoperan behandlats i: T. Eskola Oopperatalo (operahuset) (1995) och K. Kemppinen Uusi oopperatalo- toiveet todeksi (sv. titel Det nya operahuset- en dröm blir verklighet) (1993). I båda fallen tillkommer dessutom en rad tidningsoch tidskriftsartiklar om de bägge operahusen. Området kring Tölöviken, där Helsingforsoperan ligger, är intimt förknippat med Alvar Aalto och hans centrumplan för Helsingfors, som man bland annat finner behandlat i tidskriften Arkkitehti 1961:3 och 1965:3. Till de mest kända skildrarna av Alvar Aaltos gärning kan Göran Schildt räknas. Alvar Aaltos livsgärning är för övrigt väl dokumenterad i flertalet volymer. Mycket som behandlar samtida arkitektur i Helsingfors och området kring Tölöviken är skrivet på finska, och har därför inte varit tillgängligt för mig. När det gäller nordisk arkitektur under och 90-talet är det främst tidskrifter som Arkitektur som varit av betydelse (nr 1986:10 ägnades till exempel åt "Tendenser i nordisk arkitektur"). Tillsammans med arkitekturmuseet har Olof Hultin givit ut Arkitektur i Sverige (1989) och Arkitektur i Sverige (1994). Samtida internationell arkitektur har sammanställts och utgivits av bland annat Benedikt Taschen Verlag med titlar som Contemporary European Architects med flera. 2 Ibid, s.2f. 6

7 Till de allmänna verken som behandlar teater- och operaarkitektur bör man nämna Beauvert Thieery Opera Houses of the World (1996), Oscar G. Brockett History of the Theatre (1991) och Kirsten Gram Holmström och Barbro Stribolts Från Kultplats till operahus (1995). 7

8 Operaarkitekturens historia Operans uppkomst Under renässanssen i Italien var det vanligt att man vid furstehoven spelade dramatik, och mellan akterna framfördes ibland korta mellanspel så kallade intermezzon. Intermezzon var främst visuella upplevelser, med kostymer, scenografi, koreografi, specialeffekter, sång och dans som de huvudsakliga ingredienserna. Under renässansen kom man även att återupptäckta antiken och därmed det grekiska dramat. Små sällskap (akademier) bildades runt om i Italien för att bland annat uppföra de antika dramerna och det var ur detta intresse som operan föddes. I en av akademierna i Florens, med namnet Camerata, komponerades nämligen den första "operan", Dafne (1594), av Ottavio Rinuccini och Giulio Caccini (text) samt Jacopo Peri (musik). Intresset för det grekiska dramat, som bestod av växelsång mellan olika körer, låg till grund för operans musikaliska födelse. Dess sceniska dimensioner tillkom senare genom att man helt enkelt kombinerade ihop det grekiska dramats körpartier med de tidigare nämnda intermezzonas sceniska effekter. 3 I början var operan exklusivt förbehållen en liten krets kring hoven och den högre aristokratin, men 1637 skedde en drastisk förändring. Det var då som det första offentliga operahuset öppnades i Venedig. Det offentliga operahuset visade sig snart vara en ekonomisk lönsam affär, som drog publik från alla samhällsklasser. Operahuset i Venedig fick därav många efterföljare, inte bara i Italien, utan även i övriga Europa. 4 Operahuset som monument Thierry Beauverts Opera Houses of the World innehåller ett representativt urval av de mest betydelsefulla operahusen i världen, och därför har jag använt mig av den för att teckna en utvecklingslinje när det gäller operahusets arkitektoniska utformning från 1700-talet till våra dagar. I förordet skriver Beauvert att operan föddes med en silversked i munnen eftersom den direkt lyftes fram av furstar, som Gonzaga i Mantua, Medici i Florens och Farnese i Parma, till att bli en 3 Brockett, Oscar G., History of the Theatre, (u.o., sixth edition 1991), s.130f. 4. Gram Holmström, Kirsten & Stribolt, Barbro, Från kultplats till operahus: Studier i teaterns arkitektur, (u.o., 1995) s

9 hovangelägenhet. Av denna orsak kom operahusen att få en framträdande roll bland Europas hov och det var inte ovanligt att operahuset placerades mitt i stadens hjärta. Under och 1800-talet uppfördes många operahus runt om i Europa och enligt Beauvert kunde man nästan mäta en nations rikedom och makt, enbart genom att se till storleken på deras operakompanier. 5 Nyklassicism och eklekticism Man kan säga att större delen av Europas operahus har tillkommit under två tidsperioder, och Under den första perioden var nyklassicismen den gällande stilen, vilket återspeglar sig i operahus som: Grand-Théâtre i Bordeaux (1780) av Victor Louis, L Opéra-Théâtre i Besançon (1784) av Nicolas Ledoux, Théâtre Graslin i Nantes (1788) av Mathurin Crucy och Teatro alla Scala i Milano (1778) av Giuseppe Piermarini. I Sverige kan man peka på Gustav III:s opera av Carl Fredrik Adelcrantz från Utanför tidsperioden kan man även räkna in några andra nyklassicistiska operahus som: Bolsjojteatern i Moskva (1825) av Ossip Bove, Deutsche Staatsoper i Berlin (1743) av Georg Wenzeslaus von Knobelsdorff och Bayerische Staatsoper i München (1818) av Karl von Fischer. Under den andra tidsperioden var eklekticismen rådande och Palais Garnier Opéra National i Paris av Charles Garnier från 1875, blev stilbildande, med många efterföljare runt om i världen, som till exempel: Grand-Théâtre i Geneve (1879) av Jacques-Élysée Goss, Magyar Allami Operaház i Budapest (1884) av Miklós Ybl och Teatro Municipal i Rio de Janeiro (1909) av Arthur Ramos de Azevedo. Även Kungliga teatern i Stockholm (1898) av Axel Anderberg har varit inspirerad av Garniers operahus. 6 Förutom Garniers eklektiska fasad visade sig den italienska renässansens arkitektur vara användbar i till exempel: Národní Divadlo i Prag (1881) av Josef Zitek och Staatsoper i Wien (1869) av Eduard van der Nüll och August Siccard von Siccardsburg. Bild 1. Palais Garnier Opéra National i Paris av Charles Garnier från En ny generation operahus Under första hälften av 1900-talet byggdes det inte speciellt många operahus i Europa. Byggboomen före sekelskiftet och världskrigen var förmodligen 5 Beauvert, Thierry, Opera Houses of the World, (1995, London, 1996), översättning från franska av Daniel Wheeler, s Carlsson, Tore, Operan vid Stockholmd ström, (Stockholm, 1993), s.7. 9

10 bidragande orsaker. Operabyggandet inskränkte sig i huvudsak till restaureringar och rekonstruktioner av befintliga operahus, som brunnit ner, förfallit eller blivit sönderbombade. Det mest kända exemplet är förmodligen Gottfried Sempers hovteater i Dresden från 1878, som totalförstördes under bombningarna i andra världskrigets slutskede, men som rekonstruerades och återinvigdes I andra delar av världen fortsatte man dock att bygga operahus. Många utformades traditionsenligt i nyklassicistisk stil eller som pastischer på Garniers opera, men det finns några undantag som är värda att nämnas. I USA, där skyskrapan kan betraktas som den största arkitektoniska innovationen, byggde man i början av 1900-talet operahus i skyskrapor, som till exempel Civic Opera House i Chicago av Graham Anderson från I Sydney ligger förmodligen det mest annorlunda operahuset, men troligen också ett av de mest välkända, nämligen Sydneyoperan av Jørn Utzon påbörjad 1957, klart först Bild 2. Sydneyoperan av Jørn Utzon ( ). I slutet av 1900-talet har operabyggandet åter skjutit fart i Europa (tydligen ett återkommande sekelskiftfenomen), och ska man försöka hitta en gemensam nämnare bland det som byggts kan man konstatera att modernismen, (rättare sagt det som under 1990-talet kommit att betecknas som nymodernism), är ett användbart formspråk inom operaarkitekturen. Exempel på detta är L Opéra de la Bastille i Paris (1989) av Carlos Ott och New National Theatre i Tokyo av Tokahiko Yanagisawa, som kommer att invigas i slutet av Nymodernismen är nu inte helt dominerande, utan som vi tidigare har konstaterat följer operaarkitekturen, liksom all övrig arkitektur, sin tids ideal och uttryck, om det så är nyklassicism, eklekticism eller någon annan ism. Den europeiska arkitekturen kännetecknas under 1990-talet av en mångfald när det gäller stilar och uttryck. 7 Teoretiskt sett skulle man alltså kunna bygga operahus som ansluter sig till någon av dessa riktningar. Tittar man utanför Europas gränser kan man peka på två samtida exempel, där man använt sig av andra formspråk än nymodernismen. I Kairos operahus, ritat av Kuahiro Shikeda från 1988, har man knutit an till den muslimska arkitekturtraditionen och i Arts Center i Söul, ritat av Seok Chul Kim från 1992, har man skapat en byggnad som genom sin runda något UFO-liknande form skulle kunna betecknas som "futuristisk". 7 Meyhöfer, Dirk, Contemporary European Architects 2, (Köln, 1995), s.7. 10

11 Återanvändning av gamla operahus Man behöver nu inte bygga nya operahus, utan man kan även förbättra och anpassa befintliga byggnader, som man till exempel har gjort i Théâtre Royal de la Monnaie i Bryssel från 1856, ombyggd 1986 av Charles Vandenhove och (Nouvel) Opéra i Lyon från 1883, ombyggd 1993 av Jean Nouvel. I båda fallen har man lämnat kvar den gamla nyklassicistiska fasaden, och sedan utvidgat byggnadens volym genom att gräva ur källarplanet och bygga på höjden. Bild 3. Opéra de Lyon ( ) av Jean Nouvel. Jean Nouvel har till exempel på ett mycket estetiskt sätt gröpt ur hela byggnaden, så att man kan sänka ner en cylinder i den. Taket krönts sålunda av en uppglasad liggande halvcylinder, som ger extra utrymmen för till exempel repetitionslokaler och personalutrymmen. Nouvels cylinderform ansluter sig till klassicismens formspråk, medan materialvalet och byggsättet är modernt. Man skulle därför kunna klassificera Nouvels operahus som postmodernistiskt enligt Charles Jencks definition om "double coding", med innebörden att man använder sig av ett traditionellt formspråk, men moderna metoder och material vid konstruktionen. 8 Nouvels operahus framstår som ett spännande möte mellan gammalt och nytt, en dialog som förs mellan olika perioder och stilar, som på många sätt sammanfattar (opera)arkitekturens dynamiska utveckling i den ständiga konfrontationen mellan tradition och förnyelse. 8 Jencks, Charles, What is Post-Modernism?, (u.o, 1987), s.14 11

12 Helsingforsoperan Sökes: En lämplig tomt för ett operahus Helsingforsoperans bakgrundshistorik har redan utförligt behandlats av Kullervo Kemppinen 9, som jag här under refererar till: Redan 1817 då Carl Ludwig Engel planerade Helsingfors monumentala centrum fanns en opera med i skisserna, men tomten behövdes för andra ändamål (en kasernbyggnad åt militären). När den Finska operan bildades 1914 väcktes åter planerna på ett operahus, som nu skulle ligga vid hörnet av nuvarande Kajsaniemi- och Unionsgatorna. Ritningarna låg färdiga 1916 (gjorda av arkitektbyrån Palmqvist & Sjöström), men det pågående världskriget och det efterföljande inbördeskriget gjorde att planerna än en gång gick om intet. En ny tomt tilldelades operan 1917 på Arkadiabacken och nya ritningar togs fram, men 1923 beslutade man att tomten skulle upplåtas åt den självständiga republikens första riksdagshus. Under tiden (1918) hade den Finska operan, i väntan på att operahuset på Arkadiabacken skulle uppföras, provisoriskt flyttat in i Alexanders-teatern, en gammal garnisonsteater från 1879, ovetande om att man skulle bli kvar där ända fram till När operan fyllde 75 år 1948, skänkte Helsingfors stad en tomt vid hörnet av Nordenskiölds- och Messeniusgatorna, men tog senare tillbaka den i favör för Folkpensionsanstaltens huvudkontor, ritat av Alvar Aalto. Operans ledning ansökte då om att en tomt mittemot Hesperiaparken skulle reserveras för operabygget, men staden gav även den här gången ett annat byggprojekt förtur till tomten, nämligen ett hotell. 10 Alvar Aaltos centrumplan Under det ryska storfurstedömet fick Engel i uppdrag att bygga Helsingfors monumentala centrum vid Senatstorget. Helsingfors centrum kom därmed att bli förknippat med tiden då Finland var ett lydrike till Ryssland, och det var därför naturligt att man vid självständigheten 1917 började att fundera på att uppföra ett nytt centrum för den nya republiken. När det nya riksdagshuset uppfördes 1931 försköts maktkoncentrationen från Engels monumentala centrum till området kring Helsingfors järnvägsstation, vilket i sin tur ledde till att centrumfrågan åter 9 Kemppinen, Kullervo, Uusi oopperatalo- toiveet todeksi: Oopperatalohankkeen historiikki (sv. titel Det nya operahuset- en dröm blir verklighet: Operahusprojektets historik), (u.o., 1993). 10 Kemppinen, s

13 kom i fokus. Eftersom utsikten från det nya riksdagshuset bestod av ändlösa rader av godsvagnar och förfallna varumagasin, vilken knappast kunde betraktas som en representativ vy för en självständig nation. Under årens lopp presenterades olika lösningar och planer till ett nytt centrum, men allt för många åsikter och synpunkter om utformningen ledde till att ingenting konkret blev gjort och det var i detta sammanhang som man kallade in Alvar Aalto i hopp om att han skulle kunna lösa frågan om Helsingfors centrum en gång för alla. 11 Efter ett års arbete var Aalto färdig och i mars 1961 kunde han presentera sitt förslag för bland andra president Kekkonen och statsministern Sukselainen. I den finska arkitekturtidningen Arkkitehti 1961:3 presenterar Aalto sina tankar om förslaget: Aalto framhäver i artikeln riksdagshuset betydelsefulla position som den högsta symbolen för det fria Finland. Framför Riksdagshuset ska man därför bygga ett triangulärt centraltorg som kommer att öppna sig ut mot Tölövikens landskap, och som en fortsättning på centraltorget är det tänkt att några av Helsingfors viktigaste offentliga byggnader ska placeras längs Tölövikens strand. 12 Några år senare i samma tidskrift beskriver Aalto vilka offentliga byggnader han har planerat att uppföra längs stranden: "I riktning norrut från konserthuset har förslagsställaren tänkt sig ett operahus, ett konstmuseum och ett bibliotek samt några allmänna byggnader som en reserv för framtida behov." 13 Bild 4. Alvar Aaltos centrumplan från A. Järnvägstorget, B. Riksdagshuset C. Nationalmuseet, D. Centraltorget, E. Konserthus, F. Opera, G. Tölöviken, H. Frihetsgatan Under Aaltos livstid var det bara konserthuset (Finlandiahuset , se Bild 7.) som kom att uppföras. Något centraltorg har ännu inte byggts, utan utsikten från Riksdagshuset består fortfarande utav godsvagnar och parkeringsplatser. På arkitekturmuseet i Helsingfors kunde man dock under majmånad 1997 ta del utav en utställning, där man presenterade olika förslag på hur området framför Riksdagshuset skulle kunna utformas. Planerna på ett "centraltorg" är alltså inte helt skrinlagda. Under 1990-talet har man även kommit några steg närmare Aaltos idé om offentliga byggnader längs Tölövikens strand. Förutom det redan uppförda operahuset, håller man på att bygga museet för nutidskonst. Museet är ritat av Steven Holl och planeras att invigas på Finland 80:e självständighetsdag den 6 11 Schildt, Göran, Den mänskliga faktorn: Alvar Aaltos mogna år, (u.o, 1991), s Aalto, Alvar, "Helsingfors stads nya centrum" i Arkkitehti 1961:3, s Aalto, Alvar, Helsingfors centrumplan i Arkkitehti, 1965:3, s.32 13

14 december Placeringen skiljer sig dock från Aaltos ursprungliga planer. Museet är nämligen placerat söder om Finlandiahuset, bakom Posthuset. (se Bild 5.) Operahuset får ny placering, igen! I Alvar Aaltos centrumplan från 1961 tilldelades operahuset en tomt bredvid Finlandiahuset, men allt eftersom projektet drog ut på tiden började man ifrågasätta placeringen bestämdes att operahuset fortfarande skulle ligga vid Tölöviken, men att det nu skulle placeras lite längre bort från centrum, på en tomt som tidigare hade tillhört ett gammalt Sockerbruk. Först måste dock tomten godkännas av berörda instanser. En process som i ren byråkratisk anda visade sig dra ut på tiden. 15 I april 1980 verkade tomtfrågan vara avgjord en gång för alla eftersom Helsingfors stad godkände hyresavtalet med operan, men glädjen blev kortvarig. Avtalet undertecknades inte och vann därmed inte laga kraft. Inte förrän i september 1986 skulle man nå en slutgiltig lösning på tomtfrågan. Det var först då som Helsingfors stad undertecknade kontraktet, vilket i sin tur ledde till att byggnadstillståndet blev giltigt och att man äntligen kunde börja bygga det nya operahuset. 16 Redan 1975 hade man utlyst en arkitekturtävling om det nya operahuset och resultatet kungjordes under hösten Vann gjorde förslaget "Scalapuikko" ritat av arkitekterna Eero Hyvämäki, Jukka Karhunen och Risto Parkkinen. På grund av problemen med tomtfrågan kom inte arbetet med operahuset igång förrän i november Ett år senare, 1987, var arbetet med grunden färdigt och man började förhandla fram anbud till stomarbetet. Anbudsförfarandet drog ut på tiden och försenade projektet, och inte förrän i juni 1988 slöts ett avtal. Efter denna försening förflöt dock arbetet efter planerna och 1990 hade man kommit så långt att man kunde fira taklagsfest och tre år senare, i februari 1993 stod det nya operahuset helt färdigt. Till slut efter, 7 års byggande och till en kostnad av ungefär 687 miljoner finska mark, kunde det nya operahuset officiellt invigas i november Rönkkö, Marja-Liisa, "Chiasma- museet för nutidskonst i Helsingfors" i Svenska Museer 1994:3, s.14f. 15 Kemppinen, s.16f. 16 Ibid., s.85 & s.119f. 17 Ibid., s.67f, & s

15 Bild 5. Karta över Helsingfors och situationsplan över Helsingforsoperan. 15

16 Göteborgsoperan Trånga och otidsenliga lokaler Bakgrundshistoriken till Göteborgsoperans tillkomst har utförligt behandlats av Jan Lewin i tidskriften Entré 1991:2, som jag här kortfattat refererar till: Göteborgs stad övertog 1938 Stora teatern (1859) som var i starkt behov av reparationer. På grund av teaterns brister väcktes i slutet av 1950-talet röster om att man skulle bygga en ny teater, men Göteborgs stad vill hellre rusta upp och bygga om Stora teatern. Planerna på en ombyggnad grusades dock, eftersom Riksantikvarieämbetet inte riktig var med på noterna, och 1963 bestämde man sig därför för att uppföra en ny teaterbyggnad. De flitigast debatterade förslagen under och 70-talen, om var operan skulle ligga, var Heden, Gamla Ullevi och Trädgårn. Under 1980-talet kom dock några nya idéer i omlopp ville man bygga en opera i närheten av Centralstationen och året därpå var det tal om Pripps bryggeriers gamla tomt eller kanske rent av Kungsparken, bredvid Stora teatern. De förslag på tomter som debatt-erades var alltså relativt centralt placerade lyckades dock politikerna komma överens om att det nya operahuset skulle uppföras på Gamla Ullevi. En arkitekttävling utlystes och Carl Nyréns förslag vann juryns gillande Byggstarten fastställdes nu till 1989, men planeringen hamnade i ekonomiska svårigheter, och byggbolaget Kullenbergbyggen såg sin möjlighet och erbjöd ett billigt operabygge på Packhuskajen mot tomt- och byggrättigheterna på Gamla Ullevi. Efter anbudsförhandlingar accepterade kommunen förslaget och byggstarten bestämdes till början av juni När man väl hade fattat beslut om att bygga Göteborgsoperan, (som ritades av arkitektfirman Lund & Valentin arkitekter AB genom Jan Izikowitz, Bo Karlberg och Akke Zimdal), nere vid Packhuskajen, gick själva byggandet relativt snabbt. I juni 1991 togs det första spadtaget och i januari 1993 hade byggstommen rests till full volym. I juli 1994 stod operan helt färdig och invigningen ägde rum i oktober samma år. På grund av att man hade hållit tidsplanen visade det sig vid slutredo-visningen att man hade fått ett överskott på 35 miljoner kronor av den beräknade kostnadsramen på 558 miljoner kronor Lewin, Jan, "Göteborgsoperan blir verklighet- äntligen" i Entré 1991:2,, s Arensberg, Ingrid, GöteborgsOperan i hamn, (Göteborg, 1994), s.64ff. 16

17 Göteborgs hamns historia Sjöfarten och hamnverksamheten har historiskt sett varit av stor betydelse för Göteborgs stad och för att man ska kunna förstå det symboliska värdet av Göteborgsoperans placering nere vid Packhuskajen krävs det att man har en viss kännedom om Göteborgs hamns historia. Under 1700-talet blev Göteborg centrum för den transoceana handeln genom Ostindiska kompaniet och under samma period var exporten av sill och tran en annan viktig inkomstkälla för staden. I början av 1800-talet gick Ostindiska kompaniet i konkurs och sillfisket minskade i betydelse. Trots det förblev sjöfarten av stor betydelse för Göteborgs stads ekonomi, och på talet kom Göteborg att betraktas som Sveriges viktigaste importhamn. Tio år senare hade man även erövrat titeln som den ledande exporthamnen. Industrialiseringen under 1800-talet ledde till att många skepps- och varvsindustrier grundades och staden behöll sin position som Sveriges ledande sjöfartsstad med flertalet betydande rederier. Under 1900-talets första hälft kom den göteborgska industrin att präglas av de stora skeppsvarven (Götaverken, Lindholmen och Eriksberg) och tillverk-ningsindustrier som Volvo och SKF. 20 På 1960-talet kulminerade skepps- och varvsindustrin och Göteborg kunde räkna sig till en av världens ledande varvsstäder, men så på 1970-talet kom bakslaget. Energikrisen och hård konkurrens från nya varvsnationer gjorde att många varv runtom i världen tvingades stänga, däribland i Göteborg, vilket i sin tur ledde till att stora områden på norra stranden längs Göta älv övergavs. 21 Världens hamnar i förvandling Situationen är inte unik för Göteborg utan drabbade många stora varvs- och skeppsstäder runt om i Europa och USA. Tobias Faber har i tidskriften Arkitektur skrivit en artikel som behandlar den omvälvande förvandling som världens stora hamnstäder genomgick under och 80-talen. 22 Faber skriver att redan under 1800-talet uppläts stora arealer nere vid vattnet och älvmynningarna för att befrämja järnvägstransporterna och den framväxande skeppsindustrin. Detta ledde till att stora hamn- och industriområden bildades, som i sin tur kom att avskärma städernas naturliga kontakt med vattnet. Under 1970-talet skedde så en revolutionerande utveckling inom varvs- och skeppsindustrin. Verksamheten rationaliserades och koncentrerades till några få platser. Behovet av kajplatser 20 Nationalencyklopedin Band 8, uppslagsord: "Göteborg-Historia", (u.o., 1992), s.267f. 21 Andersson, Bengt Åke & Raffone, Pietro, Norra älvstranden Göteborg i Arkitektur 1988:1, s Faber, Tobias, "Hamnar i förvandling" i Arkitektur 1988:1, s

18 minskade därmed drastiskt, vilket i sin tur ledde till att stora hamnområden frigjordes och stod övergivna. Faber visar i sin artikel på Baltimore i USA som ett tidigt exempel på hur man har försökt att återerövra och förnya de öde hamnområdena. Under talet drabbades Baltimore hårt utav industrinedläggningar, arbetslöshet och utflyttningar från staden. Stora delar av hamnområdet hade avvecklats och låg öde eller höll på att förslummas. De styrande i Baltimore såg inget annat val än att satsa stort på att utveckla staden och försöka vända den nedåtgående trenden. Ett av projekten innebar att man skulle knyta de gamla hamnområdena närmare stadens centrum. I början av 1980-talet stod det nya hamnområdet färdigt med strandpromenader, shoppingcentrer, amfiteater för uppträdanden, ett 30-våningshus, ett akvarium, och slutligen lät man ankra upp den nyrestaurerade fregatten "Constellation" nere vid hamnen. Satsningen visade sig bli en stor turistattraktion och därmed även en ekonomisk framgång. På många ställen i Europa och Norden kan man följa samma utveckling som den i Baltimore. London, Rotterdam, Amsterdam och Hamburg är bara några exempel på hamnstäder där stora arealer har frigjorts och där man försöker att utveckla de öde områdena på samma sätt som i Baltimore. I Norden kan man räkna Oslo som en av pionjärstäderna inom hamnförnyelsen. 23 Hamnförnyelsen i Göteborg Även Sverige drabbades hårt av förändringarna inom skepps- och varvsindustrin under 1970-talet. Den internationella trenden att förnya hamnområdena och söka sig tillbaka till vattnet har därför även fått genomslag i Sverige. I samband med Tobias Fabers artikel i Arkitektur presenterades tre exempel på hamnförnyelse i Sverige. Av de tre exemplen (Malmö, Helsingborg och Göteborg) är Göteborg den stad som bäst följer det internationella mönstret. Detta beror i stor grad på att Göteborg drabbades mycket hårdare än någon annan svensk stad av den ökade konkurrensen och rationaliseringen inom skepps- och varvsindustrin. I denna omställning frigjordes bland annat de stora varvsområdena Eriksberg och Lindholmen på norra älvstranden. Redan i mitten av 1970-talet började man projektera för Lindholmen. I början av 1980-talet gav kommunen i uppdrag åt ett arkitekturkontor att ta fram idéskisser över Eriksberg, som 1985 resulterade i utställningen "Eriksbergs 85". I det framtagna förslaget ville man utnyttja området för bostäder, kontorslokaler 23 Ibid, s

19 och småskalig industriverksamhet. Utställningen ledde till att Byggnadsnämnden samma år fick i uppdrag att planera byggandet på norra älvstranden och i ett längre perspektiv försöka knyta området närmare Göteborgs stadskärna. 24 Göteborg följer sålunda den internationella trenden att förnya de gamla och övergivna hamnområdena genom att knyta staden närmare vattnet och det är i detta sammanhang man måste se placeringen av Göteborgsoperan. Göteborgsoperans placering Staden har tappat kontakten med vattnet. Motorlederna längs kajerna avskärmar effektivt. Vad är då mer utmanande än att placera operan här nere vid älven, som ett första symboliskt steg mot att blåsa liv i stadens stränder? Stränderna, som är upphovet till stadens existens. 25 Arkitekternas beskrivning av Göteborgsoperans placering är nu något idealiserad med tanke på de faktiska omständigheterna. Att Göteborgsoperan skulle vara "ett första symboliskt steg mot att blåsa liv i stadens stränder" är ett lite väl magstarkt yttrande, med tanke på att projekteringen av Eriksberg och Lindholmen har hållit på sedan 1970-talet. Även om man anser att dessa områden ligger på "fel" sida av älven, kan man inte bortse att det redan fanns en stadsplan och en förprojektering av hamnområdet nere vid Lilla Bommen, som 1987 resulterade i "Skanskaskrapan" av Ralph Erskine, i enlighet med kommunens ambition att bygga ett höghus nere vid älvstranden. 26 Fyra år innan man ens hade tänkt på att placera Göteborgsoperan nere vid Packhuskajen hade man alltså börjat "blåsa liv i stadens stränder". Man får i sammanhanget inte heller glömma bort hur det gick till när Göteborgsoperan till slut hamnade nere vid Packhuskajen. Det var redan bestämt att Carl Nyréns vinnande förslag från 1986 skulle byggas på gamla Ullevis tomt, när projektet hamnade i ekonomiska svårigheter, och det var då som byggbolaget Kullenbergbyggen dök upp och erbjöd kommunen ett billigt operahus nere vid Packhuskajen mot tomt och byggrättigheterna på Gamla Ullevi. 24 Andersson & Raffone, s Se även i samma nummer (Arkitektur 1988:1) artiklarna om "Malmö hamn", s och "Helsingborgs hamn", s Böös, Bertil, Izikowitz, Jan & Knutsson, Magnus, GöteborgsOperan: Arkitektens skisser, (Göteborg, 1993), s Erskine, Ralph, "Lilla Bommen Göteborg" i Arkitektur 1990:4, s

20 Situationen påminner om det som man under 1980-talet kommit att beteckna som "förhandlingsplanering", vilket innebär att kommunen ingår ett avtal med en privat byggherre om att få en nyttighet uppförd (i det här fallet ett operahus) i utbyte mot att den privata byggherren får rätten att spekulationsbygga (det vill säga bygga kontorshus) på en attraktiv tomt (i det här fallet Gamla Ullevi). 27 Att Göteborgsoperan hamnade nere vid Packhuskajen beror därför i mångt och mycket på de ekonomiska förutsättningarna. Hade kommunen haft råd skulle operahuset ha uppförts på en mer central och attraktiv tomt än nere vid Packhuskajen, men den ekonomiska situationen var nu sådan att valet stod mellan ett billigt operahus på Packhuskajen eller inget operahus alls. Bild 6. Karta över Göteborg med Göteborgsoperan Ett huvudstråk ner till vattnet Placeringen av operahuset nere vid Packhuskajen motiveras också av att man därmed förlänger Göteborgs huvudstråk. Från Göteborgs kulturella centrum vid Götaplatsen utgår det en axel längs Kungsportsavenyn och Östra Hamngatan som avslutas nere vid älven och Göteborgsoperan. 28 Placeringen har dock kritiserats för att inte uppfylla dessa ambitioner. Olof Hultin menar i en recension i Svenska Dagbladet att operahuset har hamnat i stadens periferi och att motorleden skär av kontakten med staden i väntan på en eventuell biltunnel. 29 Trots den avskärmande motorleden och den något ansträngda förlängningen av huvudstråkets axel, som placeringen av Göteborgsoperans medför, kan man ändå konstatera att placeringen på Packhuskajen ligger rätt i tiden. I Luleå har man försökt blåsa liv i hamnområdet genom att låta Norrbottensteatern flytta in i de ombyggda hamnmagasinen, Samma år invigde man i Amsterdam ett operahus på en gammal industritomt nere vid floden Amstel. 31 Även i Oslo har man planer på att eventuellt uppföra ett operahus nere vid hamnen innan sekel- 27 Hultin, Olof, Arkitektur i Sverige , (Stockholm, 1989) s.8. Globen i Stockholm är ett annat bra exempel på 1980-talets förhandlingsplanering. På Gamla Ullevi har man hittills inte byggt några kontor. 28 Arensberg, s Hultin, Olof, Symbol för ett musikliv i förändring i Svenska Dagbladet 7/ Tirsén, Hans, "Norrbottensteatern: Luleå: FFNS Arkitekter i Luleå" i Arkitektur 1987:4, s Beauvert, s

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset På Skeppsbron i Malmö ligger Kolgahuset, stadens mest kända funkishus. Namnet Kolga kommer från den

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC Hitta stilen till ditt hus - renovering med VELFAC 2 VELFAC 400i Hitta stilen till ditt hus Fönster har en stor betydelse för hur ett hus upplevs. De ger både exteriör och interiör en speciell karaktär.

Läs mer

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden Kommunfullmäktige 2007-02-26 43 88 2008-02-25 33 69 Kommunstyrelsen 2008-02-11 28 61 Arbets- och personalutskottet 2008-01-14 3 6 Dnr 07.74-008 Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden febkf37 Ärendebeskrivning

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

hotell och konferens på åkareplatsen annie axelsson chalmers arkitektur

hotell och konferens på åkareplatsen annie axelsson chalmers arkitektur hotell och konferens på åkareplatsen annie axelsson chalmers arkitektur station/kontor situationsplan 1:5oo O 1O 2O 3O 4O 5O m norr Hotel post studentbostäder Den nya Åkareplatsen är en plats som ger skäl

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Matematikvandring på Millesgården

Matematikvandring på Millesgården Matematikvandring på Millesgården Kort beskrivning Detta är en matematikvandring på Millesgården där läraren går runt tillsammans med klassen och gör gemensamma stopp där eleverna löser olika matematikuppgifter

Läs mer

Paris i början av maj 2009

Paris i början av maj 2009 Paris i början av maj 2009 Liljekonvaljens tid 1:a maj firas med liljekonvaljer som kostar förvånansvärt många pengar. Små buketter som inhandlas och kostar upp till 1,5 euro per stängel. Överallt kunde

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Läs översättninig till svenska efter artikeln.

Läs översättninig till svenska efter artikeln. Läs översättninig till svenska efter artikeln. Översättning; Disenart Översättning; Disenart P2 PROJEKT 2 VILLA JENSEN VILLA JENSEN/FRANSON WRELAND NATURLIG KONSTRUKTION MED ETT BEGRÄNSAT ANTAL ELEMENT

Läs mer

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR Mod i Nod uppmärksammat innovationscentrum invigs pressmeddelande 2014-09-30 Nu invigs Nod, Sveriges nya centrum för digital innovation i Kista, Stockholm. Scheiwiller Svensson Arkitektkontor har på uppdrag

Läs mer

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 Himlatrappan Kivik Art Centre har bjudit in Gert Wingårdh, vår internationellt mest uppmärksammade arkitekt, att rita något för landskapet kring

Läs mer

Modernt formspråk. och traditionell livsstil i skön förening

Modernt formspråk. och traditionell livsstil i skön förening Modernt formspråk och traditionell livsstil i skön förening Högt uppe på klipporna i Göteborgs norra skärgård och med en vidunderlig utsikt över havet ligger ett av Vallsjöhus senaste byggprojekt. Tio

Läs mer

Januari 2015. Oxnäs, Fjällbacka, Kville socken. måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag. v 1. v 2. v 3. v 4. v 5

Januari 2015. Oxnäs, Fjällbacka, Kville socken. måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag. v 1. v 2. v 3. v 4. v 5 Kalender 2015 Funderar du på att renovera? Sätt dig in i hur ditt hus fungerar; var försiktig med att blanda nya och gamla konstruktioner. Nya och gamla material och tekniker fungerar på olika sätt. Lita

Läs mer

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41 Magiskt i cederträ Med vackra vandringsstråk och branta skidbackar inpå knuten har arkitektbyrån AKB ritat ett modernt hus med fantastiskt ljusinsläpp. Som fasad har man valt cederträ - ett doftande träslag

Läs mer

projekt kulturkvarteret

projekt kulturkvarteret projekt kulturkvarteret HISSAR BIBLIOTEK LILLA SALEN FOAJÉ/CAFÉ KÖK MUSIK I SYD Syftet med det pågående projektet med arbetsnamnet Kulturkvarteret är: Samverkan att med en ny sammanbindande tillbyggnad

Läs mer

930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 930-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

SAS- Destinationer och avreseorter Europa

SAS- Destinationer och avreseorter Europa SAS- Destinationer och avreseorter Europa Nedan framgår rabatt för respektive bokningsklass per destination och avreseort. Vid förfrågan kan Ramavtalsleverantören erbjuda högre rabatt. Sid 1 (12) Rabatten

Läs mer

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket

Läs mer

S:t Eriks gymnasium. ett partneringprojekt

S:t Eriks gymnasium. ett partneringprojekt S:t Eriks gymnasium ett partneringprojekt Jag brukar jämföra ett partneringprojekt med en tågresa mellan Stockholm och Göteborg. Alla är med på hela resan. Ingen kliver av i Hallsberg eller Skövde. John,

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

Byggnadsvård Restaurering Projektering Utbildning

Byggnadsvård Restaurering Projektering Utbildning Byggnadsvård Restaurering Projektering Utbildning Uppdrag, projekt mm 1993-2009 arkitekt Måns Hallén Bygghyttan Ekonomisk Förening 1993-1998 Upprustning Fengersfors Bruk 1993-1998 Byggmässan Friska Hus

Läs mer

KONSTNÄRSKROCKEN program

KONSTNÄRSKROCKEN program KONSTNÄRSKROCKEN program Förra säsongen blev en succé! Ateljén fylldes med människor nyfikna på våra gästande artister. Det pratades och skrattades. Det lyssnades och funderades. Kort sagt blev kvällarna

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Centrum. Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm. Ditt nästa kontor?

Centrum. Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm. Ditt nästa kontor? Centrum Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 30-34, Centrum Ledig yta Typ: kontor 230 m 2 Antal arbetsplatser: 12 15 Tillträde: omgående Restaurang Utsikt Buss 10 m Ett stenkast

Läs mer

1800-talsskola blir moderna kontor i lokalbristens Helsingborg

1800-talsskola blir moderna kontor i lokalbristens Helsingborg 1800-talsskola blir moderna kontor i lokalbristens Helsingborg Ett av de mest spännande byggprojekten i Helsingborg just nu är S:t Nicolai - förvandlingen av gamla Nicolaiskolan till moderna kontor. Projektet

Läs mer

FRITID PÅ PÅLAR 8 TIMRAT I ÖRKELLJUNGA

FRITID PÅ PÅLAR 8 TIMRAT I ÖRKELLJUNGA PÅ PÅLAR. Från sitt hus kan Allan och Ann Glud blicka ut över en liten konstgjord sjö. Fritidsvillan står på pålar så att den nästan ser ut att sväva. HENNING LARSEN, DANSK MEGAARKITEKT, HAR RITAT 54 CEDERKLÄDDA

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat.

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat. Göteborg 1988-05-11 ERNA OCH VICTOR HASSELBLADS STIFTELSE Till redaktionen Hasselbladstiftelsen utdelar i år för åttonde gången det internationella fotopriset, som väckt stort intresse världen över. Pristagare

Läs mer

Showroom och kontor för dig som. vill sticka ut! Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, plan 3, 443 kvm

Showroom och kontor för dig som. vill sticka ut! Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, plan 3, 443 kvm vill sticka ut! Showroom och kontor för dig som Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, plan 3, 443 kvm LOKALEN Showroom och kontor för dig som vill sticka ut Kontorsyta 443 kvm Antal arbetsplatser 10-40 Adress

Läs mer

Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan

Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan 24 februari 2014 1 Higab i korthet Higab äger, förvaltar och utvecklar fasegheter för kommersiella, offentliga och kulturella ändamål för Göteborgs

Läs mer

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent.

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent. Varje år utses Årets byggnad och Årets renovering i Södertälje. Syftet med utmärkelserna är att uppmärksamma god bebyggelse och uppmuntra till varsam renovering i Södertälje, så att vi bygger en stad att

Läs mer

Keramik i arkitekturen, dekoration eller yta

Keramik i arkitekturen, dekoration eller yta Keramik i arkitekturen, dekoration eller yta Välkommen till Keramik i arkitekturen, dekoration eller yta Välkommen till fortbildning för arkitekter på Capella gården i kreativitetens tecken. Vi utforskar

Läs mer

RegionCity Workshop 2

RegionCity Workshop 2 RegionCity Workshop 2 Förslag från Kanozi Arkitekter, februari 2013 Gatan och stationens skikt Stadskvalité/Källare Sammanfattande feedback och instruktion framåt från Jernhusen och intressenter Fokusera

Läs mer

Detaljplan för Dalarö Strand, Dalarö 2:132, Dalarö, Haninge kommun Dnr Plan.2011.53

Detaljplan för Dalarö Strand, Dalarö 2:132, Dalarö, Haninge kommun Dnr Plan.2011.53 Samrådsyttrande avseende Detaljplan för Dalarö Strand, Dalarö 2:132, Dalarö, Haninge kommun Dnr Plan.2011.53 av Dalarö Forum medborgarforum 2015-04-20 genom Dalarö Kultur & Föreningscentrum Richard Nordgård,

Läs mer

PROJEKT PRESENTATION: VASAPARKEN, STOCKHOLM. FÖRNYELSE AV EN INNERSTADSPARK

PROJEKT PRESENTATION: VASAPARKEN, STOCKHOLM. FÖRNYELSE AV EN INNERSTADSPARK En förnyad lekplats ligger centralt i parken. Ett berg av gummi integrerar oilka typer av lek och fungerar som ett landmärke i parken mot omgivande stad. 1(8) Det artificiella gummiberget är en tolkning

Läs mer

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK Stilguide ALLT FÖR EN DAG PÅ BRYGGAN Shopping HETASTE GRILLARNA I SOMMAR Trend SENASTE NYTT FRÅN MILANO EN DAG PÅ BRYGGAN GRILLARNA I SOMMAR NYTT FRÅN MILANO Stilguide Shopping Trend NUMMER 005 2013 ALLT

Läs mer

Lugnet. efter Stormen

Lugnet. efter Stormen Lugnet I en kontext där många arkitekter just nu står och stampar, tvistar och kompromissar, tronar Stormen kulturhus i Bodø av DRDH Architects som ett enormt lyckat kulturprojekt färdigställt inom både

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

Vikingastatyn Jarlabanke som är placerad utanför kommunalhuset i Roslags Näsby invigdes den 16 juni 1960.

Vikingastatyn Jarlabanke som är placerad utanför kommunalhuset i Roslags Näsby invigdes den 16 juni 1960. Jarlabanke Stig Blomberg Vikingastatyn Jarlabanke som är placerad utanför kommunalhuset i Roslags Näsby invigdes den 16 juni 1960. Konstnär: Stig Blomberg, Skulptör, tecknare. Född 1901 i Linköping, d.

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

FASADSTUDIE för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län.

FASADSTUDIE för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län. FASADSTUDIE för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län. 2015-03-20 Tommy Lyberg - Arkitekt Richard Granberg - Exploatör KONSEKVENSBESKRIVNING 20150320 Fasad - Gamla vattentornet,

Läs mer

Stora städer Ett äventyr Vi skräddarsyr Er resa

Stora städer Ett äventyr Vi skräddarsyr Er resa Stora städer Ett äventyr Vi skräddarsyr Er resa I denna folder hittar du några utvalda städer och hotell. Hotellubudet är enormt och vi presenterar här endast några få utvalda. På www.hotelreservation.se

Läs mer

fritid på pålar 8 timrat i örkelljunga h e n n i n g l a r s e n, d a n s k m e ga a r k i t e k t, h a r r i t a t 54

fritid på pålar 8 timrat i örkelljunga h e n n i n g l a r s e n, d a n s k m e ga a r k i t e k t, h a r r i t a t 54 PÅ PÅLAR. Från sitt hus kan Allan och Ann Glud blicka ut över en liten konstgjord sjö. Fritidsvillan står på pålar så att den nästan ser ut att sväva. h e n n i n g l a r s e n, d a n s k m e ga a r k

Läs mer

Malmö Stadsteater. Antikvarisk kontroll. Tillbyggnad. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad Skåne län. Carola Lund

Malmö Stadsteater. Antikvarisk kontroll. Tillbyggnad. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad Skåne län. Carola Lund Antikvarisk kontroll Malmö Stadsteater Tillbyggnad Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:009 Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel:

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Världen möts i nytt museum

Världen möts i nytt museum Cécile Brisac följer arbetet på plats för att se hur hennes vision förverkligas. Världen möts i nytt museum Världskulturmuseet vid Evenemangsstråket i Göteborg är ett unikt projekt både arkitektur- och

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

MUSEUM och MAT. Ett Reportage om kopplingen mellam museum och mat med Spritmuseums Petter Nilsson och Fotografiska museets Paul Svensson

MUSEUM och MAT. Ett Reportage om kopplingen mellam museum och mat med Spritmuseums Petter Nilsson och Fotografiska museets Paul Svensson MUSEUM och MAT Ett Reportage om kopplingen mellam museum och mat med Spritmuseums Petter Nilsson och Fotografiska museets Paul Svensson Text, foto och layout: Julia Hörnell Mat och kultur kan tillsammans

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

UHI-mätningar i Göteborg

UHI-mätningar i Göteborg UHI-mätningar i Göteborg Av Kajsa Olandersson En rapport i kursen Miljökunskap klass NV3 Läsåret 12/13 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Mätningar gjordes för att undersöka om skillnader i temperaturen

Läs mer

KONSTEN PÅ CLARION HOTEL & CONGRESS TRONDHEIM

KONSTEN PÅ CLARION HOTEL & CONGRESS TRONDHEIM KONSTEN PÅ CLARION HOTEL & CONGRESS TRONDHEIM Jaume Plensa, Barcelona (f. 1955) Jaume Plensa tillhör de mest uppmärksammade skulptörerna internationellt efter sin Crown Fountain i Millenium Park i Chicago,

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Mitt drömhus. Den romerska arkitekturen påverkar oss än idag, se intervju med en arkitekt student i slutet.

Mitt drömhus. Den romerska arkitekturen påverkar oss än idag, se intervju med en arkitekt student i slutet. Teknikprojekt Sofia Distans våren 2012. Mitt drömhus Efter att ha bott i Italien nästan ett år har jag gjort mitt drömhus baserat på den gamla romerska arkitekturen. Att bygga huset har varit svårt med

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Med sina drygt 30 år i branschen

Med sina drygt 30 år i branschen Text: Erik Laquist Bild: Bruno Ehrs Bruno Ehrs: Född 1953 i Stockholm, bor i Bromma. Utbildning: Fotoskolan i Stockholm, 1974 1976. Karriär: Började efter utbildningen som arkitektur- och dokumentärfotograf

Läs mer

fusk bygge text Lena Olofsson foto Melker Dahlstrand och Mattias Hallgren

fusk bygge text Lena Olofsson foto Melker Dahlstrand och Mattias Hallgren Fixar fusk bygge Hösten 1668 stod hela Skoklosters slott under tak och hantverkarna firade taklagsöl. Våren 2014 började takpannorna plockas ner över nordöstra hörnet och restaureringen av taket kunde

Läs mer

DALSLANDSSTUGAN SOM BOSTAD

DALSLANDSSTUGAN SOM BOSTAD DALSLANDSSTUGAN SOM BOSTAD BENGTSFORS SITUATIONSPLAN :800 EN NY KLASSIKER I LANDSKAPET Med klassiska proportioner och en renodlad gestaltning hittar vi en ny och igenkännlig klassiker i natursköna Dalsland.

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

En lässtol i Upplandsmuseets samling

En lässtol i Upplandsmuseets samling En lässtol i Upplandsmuseets samling Ronnie Carlsson I årsboken Uppland 2007 publicerade undertecknad en kort artikel om Linnés s k plugghäst, dvs den lässtol med inventarienummer UU5121 i Uppsala universitets

Läs mer

När är vi redo? Var ska vi fira gudstjänst och bedriva vår övriga verksamhet?

När är vi redo? Var ska vi fira gudstjänst och bedriva vår övriga verksamhet? När är vi redo? Var ska vi fira gudstjänst och bedriva vår övriga verksamhet? Hur ser vår framtid och våra behov ut? Vad vill vi med vår församling och våra lokaler? Just nu står vi inför många stora frågor

Läs mer

Studentbostäder på KTH Campus

Studentbostäder på KTH Campus Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio

Läs mer

Skyltning på KTH Planering och beskrivning

Skyltning på KTH Planering och beskrivning Denna sida skall tas bort i produktionen Skyltning på KTH Planering och beskrivning Del 2 Fasadskyltning 2014-11-14 1 2 Innehåll Del 2 - fasadskyltning 5 6 7 8 9 11 12 13 Inledning Planering och anskaffning

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Mall för rapport En hjälp för dig som skriver gymnasiearbete inom ett yrkesförberedande

Läs mer

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson Hur vet man vad Boverket har svarat på för frågor? Finns webdiarium http://www.boverket.se/om-boverket/diarium/ Nackdel måste beställa ärenden på grund av PUL Finns

Läs mer

ABVN016 (projekt delen), 15 hp. Välj också ABVN11 (teoretisk del) 7,5 hp Kulturhistoriska byggnader, NATIONALMUSEUM STOCKHOLM

ABVN016 (projekt delen), 15 hp. Välj också ABVN11 (teoretisk del) 7,5 hp Kulturhistoriska byggnader, NATIONALMUSEUM STOCKHOLM ABVN016 (projekt delen), 15 hp Välj också ABVN11 (teoretisk del) 7,5 hp Kulturhistoriska byggnader, NATIONALMUSEUM STOCKHOLM Den svenska Nationalmuseum, vid havet i stadens centrum av Stockholm Nationalmuseum

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

NYA BJÖRKHAGA. Österåkers kommun, med Åkersberga som centralort, är kommunen där vacker roslagsnatur möter skärgård i skön harmoni.

NYA BJÖRKHAGA. Österåkers kommun, med Åkersberga som centralort, är kommunen där vacker roslagsnatur möter skärgård i skön harmoni. NYA BJÖRKHAGA Nu erbjuder Willa Nordic dig möjligheten att bo i ett modernt, nybyggt hus, nära vacker natur, svampskogar, ängar och stora rekreationsområden. Husens moderna formspråk, materialval och färgsättning

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer