SAMTIDA NORDISK OPERAARKITEKTUR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMTIDA NORDISK OPERAARKITEKTUR"

Transkript

1 Konstvetenskapliga institutionen vid Umeå Universitet D-uppsats Handledare: Anders Björkman VT 1997 SAMTIDA NORDISK OPERAARKITEKTUR En exteriöranalys av Helsingforsoperan (1993) och Göteborgsoperan (1994) Mathias Jansson 1

2 SAMTIDA NORDISK OPERAARKITEKTUR En exteriöranalys av Helsingforsoperan Göteborgsoperan Mathias Jansson 2

3 Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte och metod 1 Forskningsöversikt 2 Operaarkitekturens historia Operans uppkomst 4 Operahuset som monument 4 Nyklassicism och eklekticism 5 En ny generation operahus 6 Återanvändning av gamla operahus 7 Helsingforsoperan Sökes: En lämplig tomt för ett operahus 9 Alvar Aaltos centrumplan 9 Operahuset får ny placering, igen! 11 Göteborgsoperan Trånga och otidsenliga lokaler 13 Göteborgs hamns historia 14 Världens hamnar i förvandling 14 Hamnförnyelsen i Göteborg 15 Göteborgsoperans placering 16 Ett huvudstråk ner till vattnet 18 Exteriöranalys Modernistiskt monument 19 Nymodernismen 22 Modernism i folkdräkt? 23 Göteborgsoperans roströda hjärta 24 Helsingforsoperans monolitiska scenhus 27 Sambandet mellan scen och salong 29 Ett operahus utan framsida 30 Operahuset vid vattnet 31 Ett strandat skepp 31 Alla sidor är framsidor 32 Skeppsmotivet i modern arkitektur 34 Skeppsmetaforen i nordisk arkitektur under 1990-talet 34 Vasamuseet som förebild 35 Genius Loci- "platsens själ" 36 3

4 Ralph Erskine och regionalismen 36 Arken i London 37 Skeppet och fyren 38 Göteborgsoperans entré 38 En opera för folket 40 Helsingforsoperans två entréer 41 Den paradoxala entrén 42 Entréns estetiska utformning 43 Inledningsakt 45 Samtida nordisk operaarkitektur: en sammanfattning Modernistiska inslag 46 Gemensamma karaktärsdrag 46 Tendenser i nordisk operaarkitektur 47 Samtida europeisk arkitektur 47 Operahusets roll i samhället 48 Litteratur- och källförteckning 49 Bildförteckning 51 4

5 Inledning Hösten 1996 skrev jag en c-uppsats om Göteborgsoperans teaterrum. I ett kort kapitel med titeln "Tendenser i nordisk operaarkitektur" försökte jag förklara orsaken till att det med bara ett års mellanrum hade invigts två helt nya operahus i Norden, Helsingfors- (1993) och Göteborgsoperan (1994), och att ett tredje planerades att byggas i Oslo innan sekelskiftet. 1 Huvudvikten i uppsatsen låg dock på Göteborgsoperans teaterrum och kapitlet "Tendenser i nordisk operaarkitektur" fungerade bara som en inledning till själva huvudanalysen och behandlade därför bara kortfattat operahusens bakgrundshistorik. Någon större undersökning om samtida nordisk operaarkitektur har ännu inte gjorts Under arbetet med min c-uppsats fick jag alltså upp ögonen för Göteborgsoperans exteriör och jag tyckte att det skulle vara intressant att undersöka hur operahusets utseende hade påverkats utav placeringen, det vill säga hur operahusets arkitektur korresponderade med omkringliggande byggnader och miljöer. Eftersom jag i min c-uppsats även hade berört Helsingforsoperan väcktes en annan intressant fråga: Helsingfors- och Göteborgsoperan ligger geografiskt och tidsmässigt nära varandra. Hur förhåller sig de bägge operahusen arkitektoniskt till varandra? Jag insåg snart, att om man ville jämföra två samtida nordiska operahus, måste man först klargöra operahusets arkitektoniska tradition, för att se hur man genom tiderna har utformat operahuset och vilken betydelse det har haft i samhället. En annan viktig punkt att undersöka var samtidens arkitektoniska idéer och strömningar. Vilka förebilder och inspirationskällor hade arkitekterna använt sig utav? Slutligen kan man fråga sig om det går att kategorisera de bägge opera-husens arkitektur och om begreppet "Tendenser i nordisk operaarkitektur" är berättigat att använda i sammanhanget. Och i så fall vad innebär det? Syfte och metod Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande exteriöranalys mellan Helsingfors- och Göteborgsoperan, för att se om man kan tala om en tendens i nordisk operaarkitektur, eller om det är möjligt att kategorisera de bägge operahusen var för sig och placera in dem i ett internationellt arkitektoniskt perspektiv. Uppsatsen är disponerad på följande sätt: Först kommer jag att ge en kort 1 Jansson, Mathias, Tradition och förnyelse. Göteborgsoperans teaterrum sett i ett teaterarkitektoniskt sammanhang, opublicerad c-uppsats vid Konstvetenskapliga institutionen vid Umeå Universitet ht 1996, s.5f. 5

6 bakgrund till operaarkitekturens historia, genom att teckna en linje, från det första operahuset fram till våra dagar, och försöka utreda operahusets position i samhället och dess arkitektoniska utformning under olika epoker. Därefter kommer jag att beskriva Helsingfors- och Göteborgsoperans bakgrundshistorik, som har varit av betydelse för operahusens placering i stadsbilden, som i sin tur har varit av betydelse för operahusens arkitektoniska utformning. Efter denna bakgrundsbeskrivning kommer själva huvudanalysen, jämförelsen mellan de bägge operorna, som avslutas med ett försök att ta fram vad som skulle kunna betecknas som tendenser i nordisk operaarkitektur, och ett försök att infoga de bägge operahusen i ett större internationellt arkitektoniskt perspektiv. Forskningsöversikt Både Göteborgs- och Helsingforsoperan är unga operahus och har ännu inte behandlats i någon större utsträckning, något som jag konstaterade redan i källpresentationen till min c-uppsats. 2 När det gäller Göteborgsoperan består den främsta källan utav två böcker som gavs ut i samband med invigningen av operahuset: B. Böös m.fl. GöteborgsOperan: Arkitektens skisser (1993) och I. Arensberg GöteborgsOperan i hamn (1994). På liknande sätt har Helsingforsoperan behandlats i: T. Eskola Oopperatalo (operahuset) (1995) och K. Kemppinen Uusi oopperatalo- toiveet todeksi (sv. titel Det nya operahuset- en dröm blir verklighet) (1993). I båda fallen tillkommer dessutom en rad tidningsoch tidskriftsartiklar om de bägge operahusen. Området kring Tölöviken, där Helsingforsoperan ligger, är intimt förknippat med Alvar Aalto och hans centrumplan för Helsingfors, som man bland annat finner behandlat i tidskriften Arkkitehti 1961:3 och 1965:3. Till de mest kända skildrarna av Alvar Aaltos gärning kan Göran Schildt räknas. Alvar Aaltos livsgärning är för övrigt väl dokumenterad i flertalet volymer. Mycket som behandlar samtida arkitektur i Helsingfors och området kring Tölöviken är skrivet på finska, och har därför inte varit tillgängligt för mig. När det gäller nordisk arkitektur under och 90-talet är det främst tidskrifter som Arkitektur som varit av betydelse (nr 1986:10 ägnades till exempel åt "Tendenser i nordisk arkitektur"). Tillsammans med arkitekturmuseet har Olof Hultin givit ut Arkitektur i Sverige (1989) och Arkitektur i Sverige (1994). Samtida internationell arkitektur har sammanställts och utgivits av bland annat Benedikt Taschen Verlag med titlar som Contemporary European Architects med flera. 2 Ibid, s.2f. 6

7 Till de allmänna verken som behandlar teater- och operaarkitektur bör man nämna Beauvert Thieery Opera Houses of the World (1996), Oscar G. Brockett History of the Theatre (1991) och Kirsten Gram Holmström och Barbro Stribolts Från Kultplats till operahus (1995). 7

8 Operaarkitekturens historia Operans uppkomst Under renässanssen i Italien var det vanligt att man vid furstehoven spelade dramatik, och mellan akterna framfördes ibland korta mellanspel så kallade intermezzon. Intermezzon var främst visuella upplevelser, med kostymer, scenografi, koreografi, specialeffekter, sång och dans som de huvudsakliga ingredienserna. Under renässansen kom man även att återupptäckta antiken och därmed det grekiska dramat. Små sällskap (akademier) bildades runt om i Italien för att bland annat uppföra de antika dramerna och det var ur detta intresse som operan föddes. I en av akademierna i Florens, med namnet Camerata, komponerades nämligen den första "operan", Dafne (1594), av Ottavio Rinuccini och Giulio Caccini (text) samt Jacopo Peri (musik). Intresset för det grekiska dramat, som bestod av växelsång mellan olika körer, låg till grund för operans musikaliska födelse. Dess sceniska dimensioner tillkom senare genom att man helt enkelt kombinerade ihop det grekiska dramats körpartier med de tidigare nämnda intermezzonas sceniska effekter. 3 I början var operan exklusivt förbehållen en liten krets kring hoven och den högre aristokratin, men 1637 skedde en drastisk förändring. Det var då som det första offentliga operahuset öppnades i Venedig. Det offentliga operahuset visade sig snart vara en ekonomisk lönsam affär, som drog publik från alla samhällsklasser. Operahuset i Venedig fick därav många efterföljare, inte bara i Italien, utan även i övriga Europa. 4 Operahuset som monument Thierry Beauverts Opera Houses of the World innehåller ett representativt urval av de mest betydelsefulla operahusen i världen, och därför har jag använt mig av den för att teckna en utvecklingslinje när det gäller operahusets arkitektoniska utformning från 1700-talet till våra dagar. I förordet skriver Beauvert att operan föddes med en silversked i munnen eftersom den direkt lyftes fram av furstar, som Gonzaga i Mantua, Medici i Florens och Farnese i Parma, till att bli en 3 Brockett, Oscar G., History of the Theatre, (u.o., sixth edition 1991), s.130f. 4. Gram Holmström, Kirsten & Stribolt, Barbro, Från kultplats till operahus: Studier i teaterns arkitektur, (u.o., 1995) s

9 hovangelägenhet. Av denna orsak kom operahusen att få en framträdande roll bland Europas hov och det var inte ovanligt att operahuset placerades mitt i stadens hjärta. Under och 1800-talet uppfördes många operahus runt om i Europa och enligt Beauvert kunde man nästan mäta en nations rikedom och makt, enbart genom att se till storleken på deras operakompanier. 5 Nyklassicism och eklekticism Man kan säga att större delen av Europas operahus har tillkommit under två tidsperioder, och Under den första perioden var nyklassicismen den gällande stilen, vilket återspeglar sig i operahus som: Grand-Théâtre i Bordeaux (1780) av Victor Louis, L Opéra-Théâtre i Besançon (1784) av Nicolas Ledoux, Théâtre Graslin i Nantes (1788) av Mathurin Crucy och Teatro alla Scala i Milano (1778) av Giuseppe Piermarini. I Sverige kan man peka på Gustav III:s opera av Carl Fredrik Adelcrantz från Utanför tidsperioden kan man även räkna in några andra nyklassicistiska operahus som: Bolsjojteatern i Moskva (1825) av Ossip Bove, Deutsche Staatsoper i Berlin (1743) av Georg Wenzeslaus von Knobelsdorff och Bayerische Staatsoper i München (1818) av Karl von Fischer. Under den andra tidsperioden var eklekticismen rådande och Palais Garnier Opéra National i Paris av Charles Garnier från 1875, blev stilbildande, med många efterföljare runt om i världen, som till exempel: Grand-Théâtre i Geneve (1879) av Jacques-Élysée Goss, Magyar Allami Operaház i Budapest (1884) av Miklós Ybl och Teatro Municipal i Rio de Janeiro (1909) av Arthur Ramos de Azevedo. Även Kungliga teatern i Stockholm (1898) av Axel Anderberg har varit inspirerad av Garniers operahus. 6 Förutom Garniers eklektiska fasad visade sig den italienska renässansens arkitektur vara användbar i till exempel: Národní Divadlo i Prag (1881) av Josef Zitek och Staatsoper i Wien (1869) av Eduard van der Nüll och August Siccard von Siccardsburg. Bild 1. Palais Garnier Opéra National i Paris av Charles Garnier från En ny generation operahus Under första hälften av 1900-talet byggdes det inte speciellt många operahus i Europa. Byggboomen före sekelskiftet och världskrigen var förmodligen 5 Beauvert, Thierry, Opera Houses of the World, (1995, London, 1996), översättning från franska av Daniel Wheeler, s Carlsson, Tore, Operan vid Stockholmd ström, (Stockholm, 1993), s.7. 9

10 bidragande orsaker. Operabyggandet inskränkte sig i huvudsak till restaureringar och rekonstruktioner av befintliga operahus, som brunnit ner, förfallit eller blivit sönderbombade. Det mest kända exemplet är förmodligen Gottfried Sempers hovteater i Dresden från 1878, som totalförstördes under bombningarna i andra världskrigets slutskede, men som rekonstruerades och återinvigdes I andra delar av världen fortsatte man dock att bygga operahus. Många utformades traditionsenligt i nyklassicistisk stil eller som pastischer på Garniers opera, men det finns några undantag som är värda att nämnas. I USA, där skyskrapan kan betraktas som den största arkitektoniska innovationen, byggde man i början av 1900-talet operahus i skyskrapor, som till exempel Civic Opera House i Chicago av Graham Anderson från I Sydney ligger förmodligen det mest annorlunda operahuset, men troligen också ett av de mest välkända, nämligen Sydneyoperan av Jørn Utzon påbörjad 1957, klart först Bild 2. Sydneyoperan av Jørn Utzon ( ). I slutet av 1900-talet har operabyggandet åter skjutit fart i Europa (tydligen ett återkommande sekelskiftfenomen), och ska man försöka hitta en gemensam nämnare bland det som byggts kan man konstatera att modernismen, (rättare sagt det som under 1990-talet kommit att betecknas som nymodernism), är ett användbart formspråk inom operaarkitekturen. Exempel på detta är L Opéra de la Bastille i Paris (1989) av Carlos Ott och New National Theatre i Tokyo av Tokahiko Yanagisawa, som kommer att invigas i slutet av Nymodernismen är nu inte helt dominerande, utan som vi tidigare har konstaterat följer operaarkitekturen, liksom all övrig arkitektur, sin tids ideal och uttryck, om det så är nyklassicism, eklekticism eller någon annan ism. Den europeiska arkitekturen kännetecknas under 1990-talet av en mångfald när det gäller stilar och uttryck. 7 Teoretiskt sett skulle man alltså kunna bygga operahus som ansluter sig till någon av dessa riktningar. Tittar man utanför Europas gränser kan man peka på två samtida exempel, där man använt sig av andra formspråk än nymodernismen. I Kairos operahus, ritat av Kuahiro Shikeda från 1988, har man knutit an till den muslimska arkitekturtraditionen och i Arts Center i Söul, ritat av Seok Chul Kim från 1992, har man skapat en byggnad som genom sin runda något UFO-liknande form skulle kunna betecknas som "futuristisk". 7 Meyhöfer, Dirk, Contemporary European Architects 2, (Köln, 1995), s.7. 10

11 Återanvändning av gamla operahus Man behöver nu inte bygga nya operahus, utan man kan även förbättra och anpassa befintliga byggnader, som man till exempel har gjort i Théâtre Royal de la Monnaie i Bryssel från 1856, ombyggd 1986 av Charles Vandenhove och (Nouvel) Opéra i Lyon från 1883, ombyggd 1993 av Jean Nouvel. I båda fallen har man lämnat kvar den gamla nyklassicistiska fasaden, och sedan utvidgat byggnadens volym genom att gräva ur källarplanet och bygga på höjden. Bild 3. Opéra de Lyon ( ) av Jean Nouvel. Jean Nouvel har till exempel på ett mycket estetiskt sätt gröpt ur hela byggnaden, så att man kan sänka ner en cylinder i den. Taket krönts sålunda av en uppglasad liggande halvcylinder, som ger extra utrymmen för till exempel repetitionslokaler och personalutrymmen. Nouvels cylinderform ansluter sig till klassicismens formspråk, medan materialvalet och byggsättet är modernt. Man skulle därför kunna klassificera Nouvels operahus som postmodernistiskt enligt Charles Jencks definition om "double coding", med innebörden att man använder sig av ett traditionellt formspråk, men moderna metoder och material vid konstruktionen. 8 Nouvels operahus framstår som ett spännande möte mellan gammalt och nytt, en dialog som förs mellan olika perioder och stilar, som på många sätt sammanfattar (opera)arkitekturens dynamiska utveckling i den ständiga konfrontationen mellan tradition och förnyelse. 8 Jencks, Charles, What is Post-Modernism?, (u.o, 1987), s.14 11

12 Helsingforsoperan Sökes: En lämplig tomt för ett operahus Helsingforsoperans bakgrundshistorik har redan utförligt behandlats av Kullervo Kemppinen 9, som jag här under refererar till: Redan 1817 då Carl Ludwig Engel planerade Helsingfors monumentala centrum fanns en opera med i skisserna, men tomten behövdes för andra ändamål (en kasernbyggnad åt militären). När den Finska operan bildades 1914 väcktes åter planerna på ett operahus, som nu skulle ligga vid hörnet av nuvarande Kajsaniemi- och Unionsgatorna. Ritningarna låg färdiga 1916 (gjorda av arkitektbyrån Palmqvist & Sjöström), men det pågående världskriget och det efterföljande inbördeskriget gjorde att planerna än en gång gick om intet. En ny tomt tilldelades operan 1917 på Arkadiabacken och nya ritningar togs fram, men 1923 beslutade man att tomten skulle upplåtas åt den självständiga republikens första riksdagshus. Under tiden (1918) hade den Finska operan, i väntan på att operahuset på Arkadiabacken skulle uppföras, provisoriskt flyttat in i Alexanders-teatern, en gammal garnisonsteater från 1879, ovetande om att man skulle bli kvar där ända fram till När operan fyllde 75 år 1948, skänkte Helsingfors stad en tomt vid hörnet av Nordenskiölds- och Messeniusgatorna, men tog senare tillbaka den i favör för Folkpensionsanstaltens huvudkontor, ritat av Alvar Aalto. Operans ledning ansökte då om att en tomt mittemot Hesperiaparken skulle reserveras för operabygget, men staden gav även den här gången ett annat byggprojekt förtur till tomten, nämligen ett hotell. 10 Alvar Aaltos centrumplan Under det ryska storfurstedömet fick Engel i uppdrag att bygga Helsingfors monumentala centrum vid Senatstorget. Helsingfors centrum kom därmed att bli förknippat med tiden då Finland var ett lydrike till Ryssland, och det var därför naturligt att man vid självständigheten 1917 började att fundera på att uppföra ett nytt centrum för den nya republiken. När det nya riksdagshuset uppfördes 1931 försköts maktkoncentrationen från Engels monumentala centrum till området kring Helsingfors järnvägsstation, vilket i sin tur ledde till att centrumfrågan åter 9 Kemppinen, Kullervo, Uusi oopperatalo- toiveet todeksi: Oopperatalohankkeen historiikki (sv. titel Det nya operahuset- en dröm blir verklighet: Operahusprojektets historik), (u.o., 1993). 10 Kemppinen, s

13 kom i fokus. Eftersom utsikten från det nya riksdagshuset bestod av ändlösa rader av godsvagnar och förfallna varumagasin, vilken knappast kunde betraktas som en representativ vy för en självständig nation. Under årens lopp presenterades olika lösningar och planer till ett nytt centrum, men allt för många åsikter och synpunkter om utformningen ledde till att ingenting konkret blev gjort och det var i detta sammanhang som man kallade in Alvar Aalto i hopp om att han skulle kunna lösa frågan om Helsingfors centrum en gång för alla. 11 Efter ett års arbete var Aalto färdig och i mars 1961 kunde han presentera sitt förslag för bland andra president Kekkonen och statsministern Sukselainen. I den finska arkitekturtidningen Arkkitehti 1961:3 presenterar Aalto sina tankar om förslaget: Aalto framhäver i artikeln riksdagshuset betydelsefulla position som den högsta symbolen för det fria Finland. Framför Riksdagshuset ska man därför bygga ett triangulärt centraltorg som kommer att öppna sig ut mot Tölövikens landskap, och som en fortsättning på centraltorget är det tänkt att några av Helsingfors viktigaste offentliga byggnader ska placeras längs Tölövikens strand. 12 Några år senare i samma tidskrift beskriver Aalto vilka offentliga byggnader han har planerat att uppföra längs stranden: "I riktning norrut från konserthuset har förslagsställaren tänkt sig ett operahus, ett konstmuseum och ett bibliotek samt några allmänna byggnader som en reserv för framtida behov." 13 Bild 4. Alvar Aaltos centrumplan från A. Järnvägstorget, B. Riksdagshuset C. Nationalmuseet, D. Centraltorget, E. Konserthus, F. Opera, G. Tölöviken, H. Frihetsgatan Under Aaltos livstid var det bara konserthuset (Finlandiahuset , se Bild 7.) som kom att uppföras. Något centraltorg har ännu inte byggts, utan utsikten från Riksdagshuset består fortfarande utav godsvagnar och parkeringsplatser. På arkitekturmuseet i Helsingfors kunde man dock under majmånad 1997 ta del utav en utställning, där man presenterade olika förslag på hur området framför Riksdagshuset skulle kunna utformas. Planerna på ett "centraltorg" är alltså inte helt skrinlagda. Under 1990-talet har man även kommit några steg närmare Aaltos idé om offentliga byggnader längs Tölövikens strand. Förutom det redan uppförda operahuset, håller man på att bygga museet för nutidskonst. Museet är ritat av Steven Holl och planeras att invigas på Finland 80:e självständighetsdag den 6 11 Schildt, Göran, Den mänskliga faktorn: Alvar Aaltos mogna år, (u.o, 1991), s Aalto, Alvar, "Helsingfors stads nya centrum" i Arkkitehti 1961:3, s Aalto, Alvar, Helsingfors centrumplan i Arkkitehti, 1965:3, s.32 13

14 december Placeringen skiljer sig dock från Aaltos ursprungliga planer. Museet är nämligen placerat söder om Finlandiahuset, bakom Posthuset. (se Bild 5.) Operahuset får ny placering, igen! I Alvar Aaltos centrumplan från 1961 tilldelades operahuset en tomt bredvid Finlandiahuset, men allt eftersom projektet drog ut på tiden började man ifrågasätta placeringen bestämdes att operahuset fortfarande skulle ligga vid Tölöviken, men att det nu skulle placeras lite längre bort från centrum, på en tomt som tidigare hade tillhört ett gammalt Sockerbruk. Först måste dock tomten godkännas av berörda instanser. En process som i ren byråkratisk anda visade sig dra ut på tiden. 15 I april 1980 verkade tomtfrågan vara avgjord en gång för alla eftersom Helsingfors stad godkände hyresavtalet med operan, men glädjen blev kortvarig. Avtalet undertecknades inte och vann därmed inte laga kraft. Inte förrän i september 1986 skulle man nå en slutgiltig lösning på tomtfrågan. Det var först då som Helsingfors stad undertecknade kontraktet, vilket i sin tur ledde till att byggnadstillståndet blev giltigt och att man äntligen kunde börja bygga det nya operahuset. 16 Redan 1975 hade man utlyst en arkitekturtävling om det nya operahuset och resultatet kungjordes under hösten Vann gjorde förslaget "Scalapuikko" ritat av arkitekterna Eero Hyvämäki, Jukka Karhunen och Risto Parkkinen. På grund av problemen med tomtfrågan kom inte arbetet med operahuset igång förrän i november Ett år senare, 1987, var arbetet med grunden färdigt och man började förhandla fram anbud till stomarbetet. Anbudsförfarandet drog ut på tiden och försenade projektet, och inte förrän i juni 1988 slöts ett avtal. Efter denna försening förflöt dock arbetet efter planerna och 1990 hade man kommit så långt att man kunde fira taklagsfest och tre år senare, i februari 1993 stod det nya operahuset helt färdigt. Till slut efter, 7 års byggande och till en kostnad av ungefär 687 miljoner finska mark, kunde det nya operahuset officiellt invigas i november Rönkkö, Marja-Liisa, "Chiasma- museet för nutidskonst i Helsingfors" i Svenska Museer 1994:3, s.14f. 15 Kemppinen, s.16f. 16 Ibid., s.85 & s.119f. 17 Ibid., s.67f, & s

15 Bild 5. Karta över Helsingfors och situationsplan över Helsingforsoperan. 15

16 Göteborgsoperan Trånga och otidsenliga lokaler Bakgrundshistoriken till Göteborgsoperans tillkomst har utförligt behandlats av Jan Lewin i tidskriften Entré 1991:2, som jag här kortfattat refererar till: Göteborgs stad övertog 1938 Stora teatern (1859) som var i starkt behov av reparationer. På grund av teaterns brister väcktes i slutet av 1950-talet röster om att man skulle bygga en ny teater, men Göteborgs stad vill hellre rusta upp och bygga om Stora teatern. Planerna på en ombyggnad grusades dock, eftersom Riksantikvarieämbetet inte riktig var med på noterna, och 1963 bestämde man sig därför för att uppföra en ny teaterbyggnad. De flitigast debatterade förslagen under och 70-talen, om var operan skulle ligga, var Heden, Gamla Ullevi och Trädgårn. Under 1980-talet kom dock några nya idéer i omlopp ville man bygga en opera i närheten av Centralstationen och året därpå var det tal om Pripps bryggeriers gamla tomt eller kanske rent av Kungsparken, bredvid Stora teatern. De förslag på tomter som debatt-erades var alltså relativt centralt placerade lyckades dock politikerna komma överens om att det nya operahuset skulle uppföras på Gamla Ullevi. En arkitekttävling utlystes och Carl Nyréns förslag vann juryns gillande Byggstarten fastställdes nu till 1989, men planeringen hamnade i ekonomiska svårigheter, och byggbolaget Kullenbergbyggen såg sin möjlighet och erbjöd ett billigt operabygge på Packhuskajen mot tomt- och byggrättigheterna på Gamla Ullevi. Efter anbudsförhandlingar accepterade kommunen förslaget och byggstarten bestämdes till början av juni När man väl hade fattat beslut om att bygga Göteborgsoperan, (som ritades av arkitektfirman Lund & Valentin arkitekter AB genom Jan Izikowitz, Bo Karlberg och Akke Zimdal), nere vid Packhuskajen, gick själva byggandet relativt snabbt. I juni 1991 togs det första spadtaget och i januari 1993 hade byggstommen rests till full volym. I juli 1994 stod operan helt färdig och invigningen ägde rum i oktober samma år. På grund av att man hade hållit tidsplanen visade det sig vid slutredo-visningen att man hade fått ett överskott på 35 miljoner kronor av den beräknade kostnadsramen på 558 miljoner kronor Lewin, Jan, "Göteborgsoperan blir verklighet- äntligen" i Entré 1991:2,, s Arensberg, Ingrid, GöteborgsOperan i hamn, (Göteborg, 1994), s.64ff. 16

17 Göteborgs hamns historia Sjöfarten och hamnverksamheten har historiskt sett varit av stor betydelse för Göteborgs stad och för att man ska kunna förstå det symboliska värdet av Göteborgsoperans placering nere vid Packhuskajen krävs det att man har en viss kännedom om Göteborgs hamns historia. Under 1700-talet blev Göteborg centrum för den transoceana handeln genom Ostindiska kompaniet och under samma period var exporten av sill och tran en annan viktig inkomstkälla för staden. I början av 1800-talet gick Ostindiska kompaniet i konkurs och sillfisket minskade i betydelse. Trots det förblev sjöfarten av stor betydelse för Göteborgs stads ekonomi, och på talet kom Göteborg att betraktas som Sveriges viktigaste importhamn. Tio år senare hade man även erövrat titeln som den ledande exporthamnen. Industrialiseringen under 1800-talet ledde till att många skepps- och varvsindustrier grundades och staden behöll sin position som Sveriges ledande sjöfartsstad med flertalet betydande rederier. Under 1900-talets första hälft kom den göteborgska industrin att präglas av de stora skeppsvarven (Götaverken, Lindholmen och Eriksberg) och tillverk-ningsindustrier som Volvo och SKF. 20 På 1960-talet kulminerade skepps- och varvsindustrin och Göteborg kunde räkna sig till en av världens ledande varvsstäder, men så på 1970-talet kom bakslaget. Energikrisen och hård konkurrens från nya varvsnationer gjorde att många varv runtom i världen tvingades stänga, däribland i Göteborg, vilket i sin tur ledde till att stora områden på norra stranden längs Göta älv övergavs. 21 Världens hamnar i förvandling Situationen är inte unik för Göteborg utan drabbade många stora varvs- och skeppsstäder runt om i Europa och USA. Tobias Faber har i tidskriften Arkitektur skrivit en artikel som behandlar den omvälvande förvandling som världens stora hamnstäder genomgick under och 80-talen. 22 Faber skriver att redan under 1800-talet uppläts stora arealer nere vid vattnet och älvmynningarna för att befrämja järnvägstransporterna och den framväxande skeppsindustrin. Detta ledde till att stora hamn- och industriområden bildades, som i sin tur kom att avskärma städernas naturliga kontakt med vattnet. Under 1970-talet skedde så en revolutionerande utveckling inom varvs- och skeppsindustrin. Verksamheten rationaliserades och koncentrerades till några få platser. Behovet av kajplatser 20 Nationalencyklopedin Band 8, uppslagsord: "Göteborg-Historia", (u.o., 1992), s.267f. 21 Andersson, Bengt Åke & Raffone, Pietro, Norra älvstranden Göteborg i Arkitektur 1988:1, s Faber, Tobias, "Hamnar i förvandling" i Arkitektur 1988:1, s

18 minskade därmed drastiskt, vilket i sin tur ledde till att stora hamnområden frigjordes och stod övergivna. Faber visar i sin artikel på Baltimore i USA som ett tidigt exempel på hur man har försökt att återerövra och förnya de öde hamnområdena. Under talet drabbades Baltimore hårt utav industrinedläggningar, arbetslöshet och utflyttningar från staden. Stora delar av hamnområdet hade avvecklats och låg öde eller höll på att förslummas. De styrande i Baltimore såg inget annat val än att satsa stort på att utveckla staden och försöka vända den nedåtgående trenden. Ett av projekten innebar att man skulle knyta de gamla hamnområdena närmare stadens centrum. I början av 1980-talet stod det nya hamnområdet färdigt med strandpromenader, shoppingcentrer, amfiteater för uppträdanden, ett 30-våningshus, ett akvarium, och slutligen lät man ankra upp den nyrestaurerade fregatten "Constellation" nere vid hamnen. Satsningen visade sig bli en stor turistattraktion och därmed även en ekonomisk framgång. På många ställen i Europa och Norden kan man följa samma utveckling som den i Baltimore. London, Rotterdam, Amsterdam och Hamburg är bara några exempel på hamnstäder där stora arealer har frigjorts och där man försöker att utveckla de öde områdena på samma sätt som i Baltimore. I Norden kan man räkna Oslo som en av pionjärstäderna inom hamnförnyelsen. 23 Hamnförnyelsen i Göteborg Även Sverige drabbades hårt av förändringarna inom skepps- och varvsindustrin under 1970-talet. Den internationella trenden att förnya hamnområdena och söka sig tillbaka till vattnet har därför även fått genomslag i Sverige. I samband med Tobias Fabers artikel i Arkitektur presenterades tre exempel på hamnförnyelse i Sverige. Av de tre exemplen (Malmö, Helsingborg och Göteborg) är Göteborg den stad som bäst följer det internationella mönstret. Detta beror i stor grad på att Göteborg drabbades mycket hårdare än någon annan svensk stad av den ökade konkurrensen och rationaliseringen inom skepps- och varvsindustrin. I denna omställning frigjordes bland annat de stora varvsområdena Eriksberg och Lindholmen på norra älvstranden. Redan i mitten av 1970-talet började man projektera för Lindholmen. I början av 1980-talet gav kommunen i uppdrag åt ett arkitekturkontor att ta fram idéskisser över Eriksberg, som 1985 resulterade i utställningen "Eriksbergs 85". I det framtagna förslaget ville man utnyttja området för bostäder, kontorslokaler 23 Ibid, s

19 och småskalig industriverksamhet. Utställningen ledde till att Byggnadsnämnden samma år fick i uppdrag att planera byggandet på norra älvstranden och i ett längre perspektiv försöka knyta området närmare Göteborgs stadskärna. 24 Göteborg följer sålunda den internationella trenden att förnya de gamla och övergivna hamnområdena genom att knyta staden närmare vattnet och det är i detta sammanhang man måste se placeringen av Göteborgsoperan. Göteborgsoperans placering Staden har tappat kontakten med vattnet. Motorlederna längs kajerna avskärmar effektivt. Vad är då mer utmanande än att placera operan här nere vid älven, som ett första symboliskt steg mot att blåsa liv i stadens stränder? Stränderna, som är upphovet till stadens existens. 25 Arkitekternas beskrivning av Göteborgsoperans placering är nu något idealiserad med tanke på de faktiska omständigheterna. Att Göteborgsoperan skulle vara "ett första symboliskt steg mot att blåsa liv i stadens stränder" är ett lite väl magstarkt yttrande, med tanke på att projekteringen av Eriksberg och Lindholmen har hållit på sedan 1970-talet. Även om man anser att dessa områden ligger på "fel" sida av älven, kan man inte bortse att det redan fanns en stadsplan och en förprojektering av hamnområdet nere vid Lilla Bommen, som 1987 resulterade i "Skanskaskrapan" av Ralph Erskine, i enlighet med kommunens ambition att bygga ett höghus nere vid älvstranden. 26 Fyra år innan man ens hade tänkt på att placera Göteborgsoperan nere vid Packhuskajen hade man alltså börjat "blåsa liv i stadens stränder". Man får i sammanhanget inte heller glömma bort hur det gick till när Göteborgsoperan till slut hamnade nere vid Packhuskajen. Det var redan bestämt att Carl Nyréns vinnande förslag från 1986 skulle byggas på gamla Ullevis tomt, när projektet hamnade i ekonomiska svårigheter, och det var då som byggbolaget Kullenbergbyggen dök upp och erbjöd kommunen ett billigt operahus nere vid Packhuskajen mot tomt och byggrättigheterna på Gamla Ullevi. 24 Andersson & Raffone, s Se även i samma nummer (Arkitektur 1988:1) artiklarna om "Malmö hamn", s och "Helsingborgs hamn", s Böös, Bertil, Izikowitz, Jan & Knutsson, Magnus, GöteborgsOperan: Arkitektens skisser, (Göteborg, 1993), s Erskine, Ralph, "Lilla Bommen Göteborg" i Arkitektur 1990:4, s

20 Situationen påminner om det som man under 1980-talet kommit att beteckna som "förhandlingsplanering", vilket innebär att kommunen ingår ett avtal med en privat byggherre om att få en nyttighet uppförd (i det här fallet ett operahus) i utbyte mot att den privata byggherren får rätten att spekulationsbygga (det vill säga bygga kontorshus) på en attraktiv tomt (i det här fallet Gamla Ullevi). 27 Att Göteborgsoperan hamnade nere vid Packhuskajen beror därför i mångt och mycket på de ekonomiska förutsättningarna. Hade kommunen haft råd skulle operahuset ha uppförts på en mer central och attraktiv tomt än nere vid Packhuskajen, men den ekonomiska situationen var nu sådan att valet stod mellan ett billigt operahus på Packhuskajen eller inget operahus alls. Bild 6. Karta över Göteborg med Göteborgsoperan Ett huvudstråk ner till vattnet Placeringen av operahuset nere vid Packhuskajen motiveras också av att man därmed förlänger Göteborgs huvudstråk. Från Göteborgs kulturella centrum vid Götaplatsen utgår det en axel längs Kungsportsavenyn och Östra Hamngatan som avslutas nere vid älven och Göteborgsoperan. 28 Placeringen har dock kritiserats för att inte uppfylla dessa ambitioner. Olof Hultin menar i en recension i Svenska Dagbladet att operahuset har hamnat i stadens periferi och att motorleden skär av kontakten med staden i väntan på en eventuell biltunnel. 29 Trots den avskärmande motorleden och den något ansträngda förlängningen av huvudstråkets axel, som placeringen av Göteborgsoperans medför, kan man ändå konstatera att placeringen på Packhuskajen ligger rätt i tiden. I Luleå har man försökt blåsa liv i hamnområdet genom att låta Norrbottensteatern flytta in i de ombyggda hamnmagasinen, Samma år invigde man i Amsterdam ett operahus på en gammal industritomt nere vid floden Amstel. 31 Även i Oslo har man planer på att eventuellt uppföra ett operahus nere vid hamnen innan sekel- 27 Hultin, Olof, Arkitektur i Sverige , (Stockholm, 1989) s.8. Globen i Stockholm är ett annat bra exempel på 1980-talets förhandlingsplanering. På Gamla Ullevi har man hittills inte byggt några kontor. 28 Arensberg, s Hultin, Olof, Symbol för ett musikliv i förändring i Svenska Dagbladet 7/ Tirsén, Hans, "Norrbottensteatern: Luleå: FFNS Arkitekter i Luleå" i Arkitektur 1987:4, s Beauvert, s

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

ÅRETS BYGGEN 2003 HASSELBLAD

ÅRETS BYGGEN 2003 HASSELBLAD 72 HUS GÖTEBORG FOTO: ULF CELANDER Jurymotivering: Glasarkitekturen regerar, så också när det gäller Hasselblads nya kontors- och produktionsbyggnader på norra älvstranden i Göteborg. Formspråkets spänst

Läs mer

Tyrolerfesten har äntligen fått en konsertarena i de österrikiska Alperna. Byggnaden i dekonstruktivistisk stil följer landskapets omgivningar.

Tyrolerfesten har äntligen fått en konsertarena i de österrikiska Alperna. Byggnaden i dekonstruktivistisk stil följer landskapets omgivningar. Festival Hall / Delugan Meissl Associated Architects En exponerad juvel Tyrolerfesten har äntligen fått en konsertarena i de österrikiska Alperna. Byggnaden i dekonstruktivistisk stil följer landskapets

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset På Skeppsbron i Malmö ligger Kolgahuset, stadens mest kända funkishus. Namnet Kolga kommer från den

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap

Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap av Michael Karlsson, Frescati Utbildning Genom palissaden av ekar längs Ulriksdalsvägen skymtar det rosa huset. Vandraren som väljer stigen i kanten

Läs mer

Kort om byggnadsprinciper. Träbyggnasteknik. Träbyggnadshistoria 2013-11-26. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Kort om byggnadsprinciper. Träbyggnasteknik. Träbyggnadshistoria 2013-11-26. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Kort om byggnadsprinciper Träbyggnad var ursprunget Träbyggnadsteknik dominerande i Sverige Tegelbyggnadsteknik Hybridtekniker Korsvirke Revetering Tegelbeklädnad Armerad betong Stålbyggnad Massivträ Historiskt

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Den fjärde september öppnade Östasiatiska museet efter att ha varit stängt för ombyggnad sedan augusti

Läs mer

Gotland Arena. Framtidens arena i Östersjöregionen. En attraktiv och inspirerande miljö du inte glömmer

Gotland Arena. Framtidens arena i Östersjöregionen. En attraktiv och inspirerande miljö du inte glömmer Gotland Arena Framtidens arena i Östersjöregionen Gotland Arena Historisk förankring mitt i Östersjön En mötesplats för näringsliv, kultur och idrott En attraktiv och inspirerande miljö du inte glömmer

Läs mer

Byggnader förmedlar historia. En byggnad

Byggnader förmedlar historia. En byggnad 180 Modern arkitektur i Norrbotten jennie sjöholm Byggnader förmedlar historia. En byggnad kan läsas, liksom en bok. Bebyggelsen vittnar om samhällets utveckling och prioriteringar. Hantverksskicklighet

Läs mer

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.

Läs mer

restaurering 1970-talet Åren 1968 78 genomfördes under Ove Hidemarks ledning en restaurering av Skoklosters slott på uppdrag av Byggnadsstyrelsen.

restaurering 1970-talet Åren 1968 78 genomfördes under Ove Hidemarks ledning en restaurering av Skoklosters slott på uppdrag av Byggnadsstyrelsen. restaurering 1970-talet Skoklosters slott T. v. Norra längans fönsteröppningar med dekorativt måleri. Från början var det meningen att fasaderna skulle putsas varför det nya teglets avvikande färg och

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

CHRISTEL LUNDBERG OCH PETER DACKE Galleri Rostrum, 10 nov 2 dec 2012

CHRISTEL LUNDBERG OCH PETER DACKE Galleri Rostrum, 10 nov 2 dec 2012 CHRISTEL LUNDBERG OCH PETER DACKE Galleri Rostrum, 10 nov 2 dec 2012 Det utsträckta köket Kylskåpet är som ett hemmets grossistlager. Det länkar det privata och det offentliga. Varor från världens alla

Läs mer

Senatsförvaltningen för vetenskap, forskning och kultur (Berlin) 23 april 2003

Senatsförvaltningen för vetenskap, forskning och kultur (Berlin) 23 april 2003 Senatsförvaltningen för vetenskap, forskning och kultur (Berlin) 23 april 2003 Frågeformulär till sammanträdet i Europaparlamentets utskott för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott den

Läs mer

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC Hitta stilen till ditt hus - renovering med VELFAC 2 VELFAC 400i Hitta stilen till ditt hus Fönster har en stor betydelse för hur ett hus upplevs. De ger både exteriör och interiör en speciell karaktär.

Läs mer

MAGasin. Reportage. Möt arkitekterna. Två unika hus med inspiration från Rivieran! Willa Nordic. Ett webbmagasin från www.willanordic.

MAGasin. Reportage. Möt arkitekterna. Två unika hus med inspiration från Rivieran! Willa Nordic. Ett webbmagasin från www.willanordic. Willa Nordic MAGasin Design - Individualitet - Kvalitet Webbmagasin #2 Reportage Möt arkitekterna Nils Nordkvist och Bernt Gunnarsson! Två unika hus med inspiration från Rivieran! Ett webbmagasin från

Läs mer

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen

Läs mer

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden Kommunfullmäktige 2007-02-26 43 88 2008-02-25 33 69 Kommunstyrelsen 2008-02-11 28 61 Arbets- och personalutskottet 2008-01-14 3 6 Dnr 07.74-008 Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden febkf37 Ärendebeskrivning

Läs mer

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län.

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län. Byggnadsantikvarisk utredning Västra Dockan UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:001 Olga Schlyter Malmö Museer

Läs mer

projekt kulturkvarteret

projekt kulturkvarteret projekt kulturkvarteret HISSAR BIBLIOTEK LILLA SALEN FOAJÉ/CAFÉ KÖK MUSIK I SYD Syftet med det pågående projektet med arbetsnamnet Kulturkvarteret är: Samverkan att med en ny sammanbindande tillbyggnad

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst 3 Välkommen till Kristinehamn Konstnären Pablo Picasso valde att ställa sin 15 meter höga skulptur Jacqueline i Kristinehamn. Han ville att skulpturen skulle

Läs mer

Matematikvandring på Millesgården

Matematikvandring på Millesgården Matematikvandring på Millesgården Kort beskrivning Detta är en matematikvandring på Millesgården där läraren går runt tillsammans med klassen och gör gemensamma stopp där eleverna löser olika matematikuppgifter

Läs mer

Skrivning för KV 132 på delkursen 1900-tal till nutid, 7.5 hp 31 maj 2011 (1:a tillfället)

Skrivning för KV 132 på delkursen 1900-tal till nutid, 7.5 hp 31 maj 2011 (1:a tillfället) Sid 1/8 31 maj 2011 (1:a tillfället) 1. Förklara kort följande termer (rita gärna): (1 poäng för varje term) a) Curtain wall b) Folkhem c) Entresol d) Swedish grace e) Bakelit f) Stjärnhus Sid 2/8 31 maj

Läs mer

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 Himlatrappan Kivik Art Centre har bjudit in Gert Wingårdh, vår internationellt mest uppmärksammade arkitekt, att rita något för landskapet kring

Läs mer

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående

Läs mer

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK Stilguide ALLT FÖR EN DAG PÅ BRYGGAN Shopping HETASTE GRILLARNA I SOMMAR Trend SENASTE NYTT FRÅN MILANO EN DAG PÅ BRYGGAN GRILLARNA I SOMMAR NYTT FRÅN MILANO Stilguide Shopping Trend NUMMER 005 2013 ALLT

Läs mer

INSTALLATION AV HÖGTALARANLÄGGNING I ÖVRE FOAJÉN

INSTALLATION AV HÖGTALARANLÄGGNING I ÖVRE FOAJÉN Antikvarisk medverkan Malmö Opera INSTALLATION AV HÖGTALARANLÄGGNING I ÖVRE FOAJÉN Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad, Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2015:008 Helena Rosengren Malmö Museer

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar

Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar Fastigheten Landshövdingen 16 omfattar idag nästan halva kvarteret och visar hur den regionala statsförvaltningens vuxit sedan mitten av 1600-talet. Det började med

Läs mer

byggnadsvård KN-SLM15-0119 Samhällsbyggnadsförvaltningen Flens kommun 642 81 Flen Sörmlands museum, David Hansson 2015-09-11

byggnadsvård KN-SLM15-0119 Samhällsbyggnadsförvaltningen Flens kommun 642 81 Flen Sörmlands museum, David Hansson 2015-09-11 KN-SLM15-0119 byggnadsvård En del av Landstinget Sörmland till. Samhällsbyggnadsförvaltningen Flens kommun 642 81 Flen från. Sörmlands museum, David Hansson datum. 2015-09-11 ang. Yttrande rörande Flens

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Detaljplan för nytt scenhus för Cirkus vid Hazeliusbacken remiss från stadsbyggnadskontoret

Detaljplan för nytt scenhus för Cirkus vid Hazeliusbacken remiss från stadsbyggnadskontoret ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-08-09 Handläggare: Leila Massih Telefon: 08-508 090 21 Till Östermalms stadsdelsnämnd Detaljplan för

Läs mer

ÅRETS BYGGEN 2003 CENTRALHUSET

ÅRETS BYGGEN 2003 CENTRALHUSET 72 HUS GÖTEBORG Jurymotivering: Den spännande omvandlingsprocessen av Centralstationsområdet i Göteborg fortsätter. Här i form av kontor och hotell i norsk trend- och materialkänslig design. FOTO: ULF

Läs mer

Olika sätt att se om bildanalys. 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall

Olika sätt att se om bildanalys. 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall INNEHÅLL 7 19 41 55 75 95 4 Förord Olika sätt att se om bildanalys 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall Kroppsuppfattning, skönhetsideal och

Läs mer

K = 4, M = 2. Förvanskad av de stora skyltfönstren.

K = 4, M = 2. Förvanskad av de stora skyltfönstren. fastighet: KNUT 4, hus A. adress: Stora Östergatan 15. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1911, 1972. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1911). användning: Affär. Gråmålad puts. Gul puts. Stora skyltfönster med svart

Läs mer

STEEL WEAVE Ett caféförslag baserat på vävd ståltextil.

STEEL WEAVE Ett caféförslag baserat på vävd ståltextil. Koncept När stålet uppfanns för ca. 4000 år sedan var det en revolutionerande händelse. Stålet besitter otroliga egenskaper som genom historien har används inom många olika områden. När Nordbygg 2012 utlyste

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Såtenäs herrgård Flygfoto från 1924 som visar herrgården efter de stora ombyggnaderna 1915. Mellan åldriga alléträd och flygledartorn Såtenäs herrgård är vackert belägen

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Musikens Hus. Göteborgs nya MUSIKHUS -om och tillbyggnad av Konserthuset Arkitektur - I tid och rum AAHF2015 vår 2014

Musikens Hus. Göteborgs nya MUSIKHUS -om och tillbyggnad av Konserthuset Arkitektur - I tid och rum AAHF2015 vår 2014 Göteborgs nya MUSIKHUS -om och tillbyggnad av Konserthuset Arkitektur - I tid och rum AAHF2015 vår 2014 Lärarteam Professor Dorte Mandrup arkitekt NAL Einar Jarmund arkitekt MSA Alex van de Bled arkitekt

Läs mer

Bevarandeprogram för Skogsarbetarbyn i Jädraås

Bevarandeprogram för Skogsarbetarbyn i Jädraås Bevarandeprogram 2015-10-06 Diarienummer 2008/0670-15 Bevarandeprogram för Skogsarbetarbyn i Jädraås FÖRORD Bygg- och miljöförvaltningen, Ockelbo kommun har på eget initiativ inlett arbetet med ett bevarandeprogram

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Detaljplan för del av kvarteret Skeppsholmsviken m m på Djurgården. Remiss. Markanvisning för museum m m till AB Gröna Lund.

Detaljplan för del av kvarteret Skeppsholmsviken m m på Djurgården. Remiss. Markanvisning för museum m m till AB Gröna Lund. 009--7 Sara Lundén Avdelningen för projektutveckling Telefon: 08-508 70 54 sara.lunden@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 009--7 Detaljplan för del av kvarteret Skeppsholmsviken m m på Djurgården.

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Göran Wärff. Född 1933 på Gotland. Knuten till Kosta Boda som formgivare sedan 1964.

Göran Wärff. Född 1933 på Gotland. Knuten till Kosta Boda som formgivare sedan 1964. Göran Wärff Född 1933 på Gotland. Knuten till Kosta Boda som formgivare sedan 1964. UTBILDNING Braunschweig, Ulm och Stockholm, arkitektur och design. Började arbeta med glas 1957. UTSTÄLLNINGAR 1965 Röhsska

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Paris i början av maj 2009

Paris i början av maj 2009 Paris i början av maj 2009 Liljekonvaljens tid 1:a maj firas med liljekonvaljer som kostar förvånansvärt många pengar. Små buketter som inhandlas och kostar upp till 1,5 euro per stängel. Överallt kunde

Läs mer

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

hotell och konferens på åkareplatsen annie axelsson chalmers arkitektur

hotell och konferens på åkareplatsen annie axelsson chalmers arkitektur hotell och konferens på åkareplatsen annie axelsson chalmers arkitektur station/kontor situationsplan 1:5oo O 1O 2O 3O 4O 5O m norr Hotel post studentbostäder Den nya Åkareplatsen är en plats som ger skäl

Läs mer

ÅRETS BYGGEN 2003 CLARION HOTEL

ÅRETS BYGGEN 2003 CLARION HOTEL 72 HUS STOCKHOLM Jurymotivering: Via en spännande, komplicerad och logostiskt krävande överdäckning har Stockholm fått sitt största hotell i en smackfull modernistisk retroversion. FOTO: HOLGER STAFFANSSON

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

ett svenskt trähus examensarbete vt13

ett svenskt trähus examensarbete vt13 !! Ett sörmländskt sommarnöje A Sörmland Summer House Johan Andersson Handledare/ Supervisor Pål Röjgård Harryan, Adjunkt Alexis Pontvik, Professor Examinator/ Examiner Anders Johansson, Prodekan Examensarbete

Läs mer

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Vissa konstruktiva ändringar gjordes i huset, bl.a. revs en betongsilo från 1950-talet och husets övre del, som var vattenskadad, byggdes om.

Vissa konstruktiva ändringar gjordes i huset, bl.a. revs en betongsilo från 1950-talet och husets övre del, som var vattenskadad, byggdes om. BESKRIVNING AV PROJEKT LAGERHUSET, ESLÖV HISTORIA I slutet av första världskriget rådde livsmedelsbrist i Sverige. Riksdagen beslutade då att på nio platser i landet med järnvägsanknytning uppföra lagerhus

Läs mer

05/09 RUM 05/09 ARKITEKTUR, INREDNING OCH DESIGN ISSN PRIS 69 KR

05/09 RUM 05/09 ARKITEKTUR, INREDNING OCH DESIGN ISSN PRIS 69 KR RUM 05/09 ARKITEKTUR, INREDNING OCH DESIGN LE CORBUSIERS ASSISTENT OM FIENDENS ARKITEKTUR HOTELLESTETIK PÅ KONTORET FLYTANDE BIBLIOTEK DESIGNBRÖDERNAS EXPERIMENT LISELOTTE WATKINS BALETT I ETT ARKITEKTONISKT

Läs mer

Det flesta lägenheterna har en genomgående planlösning eller lägenheter över hörn, och får då även en lugnare sida mot gården.

Det flesta lägenheterna har en genomgående planlösning eller lägenheter över hörn, och får då även en lugnare sida mot gården. Kv 6 Proteinet SBC /Vera Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed L O K A L 9 B U T I K L O K A L B A R N S 6 C A F É Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel, skala 1: 500 Fasad mot väster och

Läs mer

FSD2118 World Values Survey 2005 : Suomen aineisto

FSD2118 World Values Survey 2005 : Suomen aineisto KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2118 World Values Survey 2005 : Suomen aineisto Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata

Läs mer

Kulturmiljöer i Landskrona. Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza

Kulturmiljöer i Landskrona. Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza Kulturmiljöer i Landskrona Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza 1 Förord Esperanza är en värdefull kulturmiljö i Landskrona, ett område med många arkitektoniska kvaliteter ritat av den internationellt

Läs mer

Kvibergs terrasser - Göteborg. Med naturen och centrum som granne

Kvibergs terrasser - Göteborg. Med naturen och centrum som granne Kvibergs terrasser - Göteborg Med naturen och centrum som granne Ny bostad, nytt liv Kvibergs terrasser kommer att bli en av göteborgs modernaste stadsdelar, med fantastiska förutsättningar för nuvarande

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Skolprogram på hembygdsmuseum

Skolprogram på hembygdsmuseum Skolprogram på hembygdsmuseum Maria Ekqvist Efter att ha jobbat två säsonger som sommarguide vid Pargas Hembygdsmuseum blev jag erbjuden att jobba kvar några timmar per vecka under hösten och hålla skolprogram

Läs mer

Skrivning för KV 132 på delkursen TAL, 7.5 hp 13 maj 2014 (2:a tillfället)

Skrivning för KV 132 på delkursen TAL, 7.5 hp 13 maj 2014 (2:a tillfället) KV1320/ VT2014 Sida 1 av 5 13 maj 2014 (2:a tillfället) 1. Välj ut två enligt dig betydelsefulla byggherrar (beställare av arkitektur) under 1400 1600-talet och resonera kring hur de använde arkitektur

Läs mer

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket

Läs mer

Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark)

Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark) Faktablad, övningar och bilder till kursprovet HT 2011 Fakta om: Titel: Den förlorade sonen, 1885 Konstnär: Georg von Rosen (1843 1923, Sverige) Konstnären Georg von Rosen var greve, professor och direktör

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

på Galärvarvet och Djurgården. Det skapar friktion, spänning, laddning!

på Galärvarvet och Djurgården. Det skapar friktion, spänning, laddning! NYBROVIKEN STRANDVÄGEN DJURGÅRDSKANALEN SLOTTET SKANSEN STADSHUSET KASTELLHOLMEN FOTOGRAFISKA FÅFÄNGAN 1:40 000 BERWALD HALLEN DRAMATEN KUNGL. OPERAN NORDISKA MUSEET NATIONAL MUSEUM VASA MUSEET SLOTTET

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM

VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM Denna handledning är framtagen med förhoppning att ge pedagogiska ingångar till våra tillfälliga utställningar. Handledningen finns tillgänglig på eskilstuna.se/konstmuseet

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING Handläggare Björn Strimfors Upprättad 1(12) 0480-45 00 53 Tillägg till PLANBESKRIVNING Samrådshandling Detaljplan för del av Varvsholmen 1, Norra Kajen m.m. på Varvsholmen, Kalmar kommun Planenheten Adress

Läs mer

Stadsdelsvandring i Södra Ängby för poli5ker och tjänstemän i Stockholms Stad. 10 oktober 2013

Stadsdelsvandring i Södra Ängby för poli5ker och tjänstemän i Stockholms Stad. 10 oktober 2013 Stadsdelsvandring i Södra Ängby för poli5ker och tjänstemän i Stockholms Stad 10 oktober 2013 Sy@et med vandringen Vi vill säba Södra Ängby i eb större perspek5v och resonera med representanter för Stockholms

Läs mer

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan) 17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1 I gränslandet mellan det vilda och det tämjda ligger vår plats. I gränslandet mellan naturens frihet och hemmets trygghet. Som om de alltid hade legat där mellan träden. Små tidlösa plattformar för livet.

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Detaljplan för Dalarö Strand, Dalarö 2:132, Dalarö, Haninge kommun Dnr Plan.2011.53

Detaljplan för Dalarö Strand, Dalarö 2:132, Dalarö, Haninge kommun Dnr Plan.2011.53 Samrådsyttrande avseende Detaljplan för Dalarö Strand, Dalarö 2:132, Dalarö, Haninge kommun Dnr Plan.2011.53 av Dalarö Forum medborgarforum 2015-04-20 genom Dalarö Kultur & Föreningscentrum Richard Nordgård,

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

FORSBERGS SKOLA DISTANSKURS DISTANSKURS BREV 27

FORSBERGS SKOLA DISTANSKURS DISTANSKURS BREV 27 FORSBERGS SKOLA DISTANSKURS DISTANSKURS BREV BREV 27 POCKETBÖCKER Här kommer ett axplock av gamla, nya, svenska och utländska pocket. Olika formspråk och olika titlar. Den första pocketboken kom ut i England

Läs mer

FÄRGSTARKA ÅR TEXT BENGT CARLSSON BILD UR BECKERS ARKIV HOS CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA. Vänster. Kontroll av färgblandning, 1970-tal.

FÄRGSTARKA ÅR TEXT BENGT CARLSSON BILD UR BECKERS ARKIV HOS CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA. Vänster. Kontroll av färgblandning, 1970-tal. FÄRGSTARKA ÅR BECKERS. Det finns inga färgbutiker i Sverige. Det konstaterar Carl Wilhelm Becker när han kommer hit som resande försäljare för tyska färgfabriker och handelshus. TEXT BENGT CARLSSON BILD

Läs mer

tre andliga rum i ytterstaden ytterstadsprojektet en kulturhistorisk inventering 1 6 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u

tre andliga rum i ytterstaden ytterstadsprojektet en kulturhistorisk inventering 1 6 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u tre andliga rum i ytterstaden ytterstadsprojektet en kulturhistorisk inventering 1 6 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u Till vänster: Markuskyrkan i Björkhagen. Foto: Mauro Rongione, SSM. Stockholms

Läs mer

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent.

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent. Varje år utses Årets byggnad och Årets renovering i Södertälje. Syftet med utmärkelserna är att uppmärksamma god bebyggelse och uppmuntra till varsam renovering i Södertälje, så att vi bygger en stad att

Läs mer

1800-talsskola blir moderna kontor i lokalbristens Helsingborg

1800-talsskola blir moderna kontor i lokalbristens Helsingborg 1800-talsskola blir moderna kontor i lokalbristens Helsingborg Ett av de mest spännande byggprojekten i Helsingborg just nu är S:t Nicolai - förvandlingen av gamla Nicolaiskolan till moderna kontor. Projektet

Läs mer

Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan

Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan 24 februari 2014 1 Higab i korthet Higab äger, förvaltar och utvecklar fasegheter för kommersiella, offentliga och kulturella ändamål för Göteborgs

Läs mer

Ingen har heller ifrågasatt de påståenden vi framlade i vårt inlägg och som härmed upprepas:

Ingen har heller ifrågasatt de påståenden vi framlade i vårt inlägg och som härmed upprepas: Att vår inlägg om de senaste 30 årens förfall inom svensk stadsbyggnad och arkitektur har väckt en sådan livlig debatt är glädjande. Inte minst det intensiva meningsutbytet på nätet visar att stadsbyyggnad

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

På vilket sätt präglar ditt intresse

På vilket sätt präglar ditt intresse Text: Erik Laquist Bild: Felix Gerlach Felix Gerlach: Född 1984 och uppvuxen i Malmö, där han är bosatt även i dag. Utbildning: Fotoskolan i Gamleby, Reklam och magasin, 2004 2006. Karriär: Blandade frilansuppdrag

Läs mer

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång

Läs mer

2014-04- 2 '3. Medborgarförslag ... BÅSTADS KO MMUN Kommunstyrelsen

2014-04- 2 '3. Medborgarförslag ... BÅSTADS KO MMUN Kommunstyrelsen Medborgarförslag BÅSTADS KO MMUN Kommunstyrelsen 2014-04- 2 '3 Dnr.. ~~.. ~.~\\.1.~. ~.~.~......... Jag och min familj är en av många som drabbats av dåligt underhåll av kommunens forskolor och skolor.

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Huset har fem olika in- och utgångar.

Huset har fem olika in- och utgångar. Huset har fem olika in- och utgångar. Vitt & svart uppe på berget Strax utanför Jönköping uppe på en kulle och med magnifik utsikt över Vättern har Maria och Daniel byggt ett spännande kubistiskt hus i

Läs mer