Kv Linden, Östermalm Motala kommun Rev (Ej deltagarlista)

Transkript

1 Detaljplan för Dnr 2013-SB0020 Kv Linden, Östermalm Motala kommun Rev (Ej deltagarlista) SAMRÅDSREDOGÖRELSE I juni 2013 skrevs ett markanvisningsavtal mellan Motala kommun och KF Fastigheter Exploatering AB (numera COOP Fastigheter) för en etablering av en COOP butik på kv. Linden. Syftet med detaljplanen är att i linje med markanvisningsavtalet pröva förutsättningar för att tillåta handel och centrumverksamhet (icke störande) samt parkeringsytor i källarplan. Planområdet omfattar det område som avskärmas av Vadstenavägen, Östermalmsgatan, Källgatan och Platensgatan. Förslaget till detaljplan har varit utsänt för samråd enligt reglerna för normalt planförfarande under tiden 31 mars - 19 maj Förslaget har sänts till Länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, Tekniska nämnden, Vatten- och avfallsnämnden, Bildningsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsenheten, Lantmäterienheten, Räddningstjänsten, Vattenfall AB Värme, Vattenfall Eldistribution AB och Östgötatrafiken. Dessutom har förslaget sänts till sakägare, arrendatorer och andra berörda i anslutning till området. Dessa har givits tillfälle att yttra sig över detaljplaneförslaget. Samrådsmöte hölls tisdagen den 15 april 2014 i Kommunhuset, Motala. Minnesanteckningar från mötet bifogas denna samrådsredogörelse. Under samrådet har planförslaget även funnits tillgängligt i Kommunhusets foajé, på huvudbiblioteket Folkets Hus samt på kommunens hemsida. Innan och under samrådet som hölls mellan 31 mars till 19 maj 2014 har följande skrivelser inkommit: Länsstyrelsen och statliga myndigheter 1. Länsstyrelsen Östergötland (inkl. Trafikverket) synpunkter Kommunala nämnder och förvaltningar 2. Bildningsförvaltningen, verksamhet Kultur synpunkter 3. Lantmäterimyndigheten Motala kommun synpunkter 4. Plan-och miljöförvaltningen, Bygglov synpunkter 5. Plan-och miljöförvaltningen, Miljö- och hälsoskydd synpunkter 6. Plan-och miljöförvaltningen, Räddningstjänsten synpunkter 7. Tekniska förvaltn. Gata & Park (förhandsyttrande) synpunkter Sida 1

2 8. Tekniska nämnden (beslutsprotokoll och yttrande) synpunkter Övriga remissinstanser 9. Telia Sonera Skanova Access AB information 10. Vattenfall AB Värme Motala information 11. Vattenfall Eldistribution AB information 12. ÖstgötaTrafiken synpunkter Organisationer, politiska partier etc 13. Brödraföreningen III*III och Murarnas Fastighetsförvaltning AB synpunkter 14. Centerpartiets kommunkrets i Motala synpunkter 15. Folkpartiet liberalerna Motala synpunkter 16. HSB Brf Klipparen synpunkter 17. Kristdemokraterna Motala synpunkter Privatpersoner 18. Andersson, Maud, Motala synpunkter 19. Eriksson, Mats information 20. Fallsvik, Jan synpunkter 21. Fransson, Kjell synpunkter 22. Gyllenhammar, Jan, Borensberg synpunkter 23. Karlsson, Bert synpunkter 24. Kelfve, Torbjörn, Motala synpunkter 25. Landberg, Hans synpunkter 26. Lindblad, Håkan m fl, Östenssons synpunkter 27. Mildh, Ulla-Karin synpunkter 28. Paulsson, Niklas, Järfälla synpunkter 29. Pettersson, Christina, Motala synpunkter 30. Stålner, Hans, Stockholm synpunkter Inkomna synpunkter redovisas nedan tillsammans med Stadsbyggnadsenhetens kommentarer i kursiv stil: Länsstyrelsen och statliga myndigheter 1. Länsstyrelsen Östergötland konstaterar att planen inte till fullo överensstämmer med översiktsplanen eftersom den inte innehåller användningen Bostäder. Länsstyrelsen framhåller som sina synpunkter att en låg bebyggelse i detta centrala läge skulle motverka detaljplanens eget syfte att stärka en stadsmässig kvartersstruktur. En låg bebyggelse skulle inte heller ligga i linje med platsens strategiska betydelse för nyttjandet av genomförda infrastruktursatsningar och för att läka stadsstruktur och stadsbild samt för att rumsligt knyta samman den centrala staden och det nya resecentrumet. Med hänvisning till PBL kap 11 (kontroll av miljökvalitetsnormer samt hälsa och säkerhet) framhålls att eftersom planområdet avvattnas via Göta kanal till sjön Boren bör det i planen framgå påverkan på möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen (MKN) för vatten gällande Boren. Vidare framhåller man att om markundersökningarna visar att saneringsbehov föreligger ska planen tillföras en bestämmelse med villkor om sanering innan bygglov får ges. I planen måste det då Sida 2

3 framgå att sanering är tekniskt och ekonomiskt möjlig. Utredningen om hur markföroreningar ska tas omhand bör ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Länsstyrelsen ger rådet att bullerriktlinjerna inomhus för tillfälligt boende, exempelvis hotell, bör vara styrande för planen eftersom de är lägre än inomhusriktlinjerna för kontor. Detta för att skapa flexibilitet inför framtida förändringar. Länsstyrelsen har samrått med Trafikverket som inte har något att erinra. Länsstyrelsen delar kommunens sammanvägda bedömning att planen inte kan anses ge upphov till betydande miljöpåverkan. Kommentar: Planbeskrivningen kompletteras med konsekvenser för MKN för vatten. Stadsbyggnadsenheten konstaterar att mängden dagvatten till recipient inte kommer att öka eftersom större delen av planområdet redan idag är hårdgjord yta och tak. Att uppföra mer bebyggelse på platsen kan förbättra kvaliteten på det dagvatten som når kanalen då det i högre grad blir takyta istället för asfalterad parkering. Efter samrådet har undersökningar av befintliga markföroreningar utförts. Undersökningen visar på viss förekomst av föroreningar på södra halvan av planområdet. Planen tillförs därmed en bestämmelse om krav på omhändertagande innan bygglov får ges för denna del. Kompletterande provtagning av porluft under befintlig kemtvätt kommer att redovisas och läggas till grund för bedömning innan planens antagande. Planen tas upp i Kommunfullmäktige för beslut. Stadsbyggnadsenheten noterar Länsstyrelsens synpunkt om stadsmässighet och bostäder som också delas av flertalet andra yttranden(se nedan). Planförslaget förändras så att södra halvan av planområdet prövas för handel och centrumverksamhet (etapp 1) och norra halvan prövas för parkering, handel och centrumverksamhet i markplan och bostäder och centrumverksamhet på vån 2 och uppåt (etapp 2). Bebyggelsens maxhöjd regleras utifrån bullerutredning (ÅF, 2014). Detaljplanens styrning av kommande bebyggelse kompletteras med bestämmelser gällande fasadernas kommunicering med omgivande gator i form av uppglasning samt entréernas placering. Ett gestaltningsprogram är inte juridiskt bindande men kan ha stort värde för att tolka och konkretisera detaljplanens utformningsbestämmelser. Underlag till gestaltningsprogrammet gällande butiksbyggnadens estetik arbetas fram innan bygglov. Juridiskt bindande krav på form och estetik regleras genom särskilt avtal. Kommunen har ytterligare undersökt förutsättningarna för att bygga bostäder inom planområdet. En undersökning av de ekonomiska förutsättningarna för bostäder på kv Linden utfördes under juni 2014 av Forum fastighetsekonomi AB. Analysen baserades på försäljningsstatistik från Motala under de senaste tre åren. Rapportens slutsats är att betalningsviljan för en bostad (hyresrätt/bostadsrätt/villa) i Motala fortfarande är något låg i förhållande till kostnaden att bygga nytt. Det syns dock en positiv trend vilket gör att bostäder på kv Linden kan bli aktuellt i framtiden. Som en följd av detta resultat och det stora antal synpunkter under samrådet kompletteras planförslaget för att prövas för ändamål Bostäder på den norra delen av planområdet. Därmed ska för denna del gälla riktlinjer för buller för bostadsbebyggelse och kravet på sanering av markföroreningar ska gälla för känslig markanvändning, KM. Undersökningen av markföroreningar (Tyréns, 2014) visar dock att under planerad bostadsbebyggelse har ingen av de undersökta punkterna förhöjda halter. Sida 3

4 En tidigare bullerutredning (Ramböll, 2013) visar att insidan av en sluten huskropp på den aktuella platsen klarar riktlinjer för ljuddämpad sida och uteplats. Nyligen utförd bullerutredning (ÅF, 2014Förhandskopia) visar att en 4 meter hög bullerskärm på butikens tak kan ge motsvarande skyddseffekt för majoritet av lägenheterna. För att skydda samtliga lägenheter krävs skärm motsvarande 6 meters höjd. Planen kompletteras med rättighet att placera bullerskärm på butiksbyggnadens tak. I samband med att nya Motalabron invigdes hösten 2013 minskade genomfartstrafiken på Vadstenavägen med ca 30 % och ännu mer för den tunga trafiken. Inom ramen för andra projekt är kommunens ambition att trafikmiljön i Lindens närhet ska förändras för att i högre grad likna stadsgator istället för dagens genomfartsled och därmed långsiktigt skapa ett lägre och lugnare trafikflöde. En butiksetablering på kv Linden kommer att påverka trafiksituationen till följd av ökad trafik. En trafikutredning (Sweco, 2014) visar lämpliga korsningslösningar för Östermalmsgatan/Källgatan. Gatuåtgärder tas fram i samråd med Tekniska förvaltningen Planering, Gata & Park (se deras synpunkter nedan). Kommunala nämnder och förvaltningar 2. Bildningsförvaltningen, verksamhet Kultur anser att ett gestaltningsprogram för hela kvarteret bör tas fram där färgerna på omgivande fasader bör eftersträvas och att fasaden kan ges ett mindre kompakt intryck genom att tillföra horisontella och vertikala dekorelement. Den skisserade byggnaden som visas i materialet från samrådsmötet 1 ger ett kompakt intryck och bör uppföras i flera våningar, gärna högre mot Östermalmsgatan för att minska intrycket av köplada. Som exempel nämns Arkitekterna Snöhettas Opera i Oslo och biblioteket i Alexandria som har sluttande tak. Taket kan även bekläs med sedumväxter för att ta hand om regnvatten. Den föreslagna taklösningen med åsar och rännor bäddar för framtida svårigheter. Garagevåningen bör ha dagsljusinsläpp för ljus och därmed ökad trygghet. Kultur framhåller även att det bör bli möjligt att gå och cykla över Vadstenavägen vid den planerade nya rondellen. Vidare uttrycks att befintlig bebyggelse som idag rymmer Park Hotell har ett begränsat kulturhistoriskt värde och därmed kan rivas. Kommentar: Stadsbyggnadsenheten instämmer i att ett gestaltningsprogram kan tolka och konkretisera de gestaltningsmässiga frågorna i skedet mellan detaljplan och bygglov. Planen kompletteras med planbestämmelser om hänsyn gällande bebyggelsens utformning och estetik, främst fasadens kommunicering med omgivande gator genom uppglasning. Passagemöjligheter i plan över Vadstenavägen för gång och cykel har analyserats i trafikutredningen för Vadstenavägen (Sweco, ). Inom ramen för andra projekt verkar stadsbyggnads- 1 Kvarteret Linden- Stadsnära handel för alla, Coop/KFs presentationsmaterial vid samrådsmöte Sweco (2014) Utredning Vadstenavägen delen Prästgatan Platensgatan/Göta kanal, uppdragsnummer , , reviderad version. Sida 4

5 enheten för att detta ska bli möjligt, men även trafiksäkerhetsaspekterna måste beaktas. Lösningar diskuteras i samråd med Tekniska förvaltningen. Stadsbyggnadsenheten noterar att Kultur anser att befintlig bebyggelse inte är skyddsvärd utan kan rivas. Bildningsförvaltningen har även efterfrågat ett förtydligande angående behovet av arkeologisk undersökning på platsen. Länsstyrelsen har i ett mejl ( ) förklarat sin syn att detta inte behövs med hänvisning till tidigare utförda undersökningar söder om Platensgatan. Avsnittet om arkeologi i planbeskrivningen kompletteras med Länsstyrelsens konstaterande. 3. Lantmäterimyndigheten i Motala Kommun konstaterar att en redogörelse för de fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för planens genomförande för varje ingående fastighet saknas i samrådsversionen. Små områden med kvartersmark för motortrafikändamål från den nu gällande planen (Stadsplan 138) kommer att angränsa planområdet. Är det tänkt med ny detaljplan här eller varför tas inte hela kvartersmarken med i planområdet? Vidare konstateras att planområdesgränsen inte följer fastighetsgränsen enligt grundkartan vilket bör kontrolleras för hela planområdet. Den västra plangränsen bör följa fastighetsgränsen mellan Linden 4 och Linden 2 och 3 fram till bågen. Av lantmäteritekniska skäl bör bågen ha 2-3 brytpunkter. Kommentar: Planen förändras utifrån synpunkter i samrådet och planbeskrivningen kompletteras med en redogörelse för fastighetsrättsliga åtgärder. Ytan med byggrätt inom planen kommer efter fastighetsbildningen att utgöras av två fastigheter. Tredimensionell fastighetsbildning ska vara möjlig. Resterande kvartersmark med Motortrafikändamål från gällande plan (SP 138) som i samrådsversionen lämnats utanför planområdet ska tillföras planområdet som allmän platsmark/gata. Området är i dagsläget befintlig gång- och cykelbana. Dessa ytor med allmän platsmark ska överföras till gatufastighet Innerstaden 1:331. Efter genomförandet av etapp 2 ska båda fastigheternas parkeringsbehov lösas genom gemensamhetsanläggning för parkering på norra delen av planområdet. Rättigheter för bullerplank på butikens tak samt för transformstorstation anordnas genom servitut. Planområdesgränsen ska avvika i förhållande till grundkartans fastighetsgränser. Detta är en följd av tidigare planläggning av Motala Centralstation (DP633) där en remsa mark ska föras från Innerstaden 1:331 till Linden 5. Denna fastighetsreglering är ännu inte genomförd ( ) utan kommer att utföras i samband med föreliggande fastighetsreglering. 4. Plan- och miljöförvaltningen, Bygglov anser att planbeskrivningens intentioner om stadsmässig kvartersbebyggelse som kräver omsorg vid utformningen inte följs upp i plankartans utformningsbestämmelser. Sida 5

6 Kommentar: Planen kompletteras med planbestämmelse om fasadernas kommunicering med omgivande gator genom uppglasning. Planbestämmelsens innebörd och övriga tankar om fasadoch takutformning, färgsättning etc tolkas och konkretiseras genom ett gestaltningsprogram som tas fram innan bygglov. 5. Plan- och miljöförvaltningen, Miljö- och hälsoskyddsenheten (MH) påpekar att föroreningssituationen behöver belysas ytterligare och att planen tydligare ska ange de saneringsåtgärder som behövs innan bygglov kan ges. Utifrån den miljötekniska undersökning som utförts under samrådstiden noteras att det finns föroreningar i området men att omfattningen är relativt begränsad. Den markanvändning som planen medger; Handel i bottenplan och Centrumverksamhet (icke störande) klassas som mindre känslig markanvändning, MKM. Arsenik överstiger riktvärdet för MKM i mätpunkten 14T03 på ett djup av 0-0,5 m. Föroreningen är inte avgränsad i sidled men undersökningen tyder på att mängden förorenade massor över riktvärdet för MKM är begränsad. Kadmium, bly och PAH H överskrider riktvärdet för känslig markanvändning, KM i några punkter inom planområdets södra del. För föroreningen i mätpunkt 14T03 framhåller MHE två alternativ till åtgärder: att risken avhjälps innan planen antas eller att planen kompletteras med planbestämmelser om att föroreningen ska avhjälpas innan bygglov ges. MHE vill även se en mer omfattande bedömning om planens genomförande ger konsekvenser för miljökvalitetsnormer för vatten, grundvattenförekomst i berg Motala- Klockrike, SE samt grundvattenförekomst i sedimentär jordart SE Även under byggnation och urgrävning bör grundvattnet beaktas. MHE framhåller att planbeskrivningen bör belysa risken för söktrafik efter p-platser och att parkering sker utmed närliggande gator. Även luftkvaliteten i garageplanet bör belysas. Vidare framhåller MHE att marken klassas som högriskområde för radon vilket behöver tas hänsyn till i samband med byggandet av källarutrymmet och skyddsåtgärder vidtas. Konsekvenserna av att återvinningstationen flyttas från planområdet behöver belysas tydligare och behovet av grönska analyseras, bland annat beroende på luftkvalitet och anpassning till ett framtida varmare klimat, exempelvis behovet av skuggträd och ett dagvattensystem som anpassas för häftiga regn. Det tips som inkom till kommunen gällande galvanisk industri inom kvarteret Linden bedömer Länsstyrelsen snarare ha varit lokaliserad till kv Poppelhem (kommunhuset väster om Vadstenavägen). MHE delar stadsbyggnadsenhetens bedömning att detaljplaneförslaget inte medför betydande miljöpåverkan. Kommentar: Som en följd av flertalet samrådssynpunkter kommer planen att prövas för ändamålet bostäder på den norra delen av planområdet. De uppmätta föroreningsmängderna är förhållandevis låga i relation till Naturvårdsverkets riktlinjer för KM (jord) och lägre än den sk Holländska listan (grundvatten). Förhöjda värden förekommer endast på den södra delen av planområdet som prövas för handel och centrumverksamhet. Även på den södra delen har relativt låga värden uppmätts i samtliga punkter förutom punkt 14T03 vars utbredning i sidled avgränsas av närliggande punkter som inte uppvisar förhöjda halter. Planen kompletteras med en bestämmelse som anger krav på avhjälpning av föroreningar innan bygglov kan ges. Trots att källarvåning under butiksbyggnaden inte längre är aktuellt kommer övervägande del av föroreningarna att grävas bort inför grundläggningen eftersom de flesta Sida 6

7 ligger ytligt. Riktlinjer för masshantering klargörs i planbeskrivningen. Risken för föroreningsspridning från den tidigare galvaniseringsindustrin (kv Poppelhem) och från den befintliga kemtvätten (vid Platensgatan) bedöms som mycket låg. Kompletterande provtagning av porluft under befintlig kemtvätt kommer att redovisas och läggas till grund för bedömning innan planens antagande. Kommunens praxis är att parkering ska ordnas inom respektive fastighet. Utifrån kommunens gällande riktlinjer för parkering i centralt läge kan tillräcklig mängd parkeringsplatser ordnas, för både butik och bostäder, på den norra delen av planområdet. Under etapp 1 ordnas butiksfastighetens parkeringsbehov genom arrende av parkeringsytan på den norra delen och efter etapp 2 genomförts som en del i gemensamhetsanläggning för berörda fastigheter. Antalet allmänna parkeringsplatser som tas bort från kv. Linden ersätts med god marginal av ett flertal nyligen framtagna P-områden, främst den sk Infartsparkeringen också benämnd Platens häst (söder om Platensgatan) och Magasinsparkeringen (öster om stationshuset). Detaljplanerna för båda dessa områden medger parkeringshus om behovet ökar ytterligare. Metoder för att styra tåg- och busspendlare till Magasinsparkeringen kan vid behov tas fram i samråd med Tekniska förvaltningen. Omgivande gator i närliggande villaområden är allmän platsmark och kan därmed inte reserveras för enbart boende. Planbeskrivningen kompletteras med en mer omfattande bedömning gällande miljökvalitetsnormer för vatten. Frågan om luftkvaliteten i eventuellt garageplan är inte en planfråga utan hanteras enligt Boverkets byggregler inför bygglov eller startbesked. En planbestämmelse för radonsäkert byggande finns redan i planen och under arbetets gång ansvarar exploatören för att arbetet sker på ett säkert sätt. Arbetet med att hitta lämplig plats för återvinningsstationen sker parallellt med planarbetet. Behovet av grönska och utformning av dagvattensystem anpassat för ett framtida klimat behandlas i planbeskrivningen men bedöms inte föranleda någon planbestämmelse. 6. Plan- och miljöförvaltningen, Räddningstjänst poängterar att tunga leveransfordon inte ska behöva backa över gång- och cykelbanan längs Källgatan. Vidare noteras ett behov av brandposter inom området, förslagsvis vid korsningen Platensgatan/Vadstenavägen där det redan idag finns en sk. spolpost. Kommentar: Samrådsförslaget medgav utrymme för backande fordon inom planområdet. Förändringar i planförslaget leder dock till att denna möjlighet försvinner och leveransfordon kommer att behöva backa över Källgatans trottoar. Stadsbyggnadsenheten anser att detta måste kunna medges eftersom Källgatan inte är stråk för gång och cykeltrafik i någon högre grad. Stadsbyggnadsenheten anser även att det generellt måste accepteras att leveransfordon av en storlek som passar i stadsmiljö (ca 12 m) backar över trottoar i den typ av stadsmässig miljö som kvarteret kommer att bli. Stadsbyggnadsenheten noterar synpunkten om brandpost. 7. Tekniska förvaltningen (förhandsyttrande), Planering, Gata & Park (G & P) anser att planen bör styra så att man kan röra sig till butiken och få en positiv upplevelse genom att en- Sida 7

8 tréer, gång- och cykelstråk, cykel- och bilparkeringar är utformade som trevliga och inbjudande inslag i stadsmiljön och är strategiskt placerade. Placering av cykelparkering måste studeras noga i samråd med G & P och ligga nära entré och minst en entré bör förskrivas mot Vadstenavägen. Hörnavskärningar saknas vid Källgatan vilket anses särskilt befogat i hörnet mot Östermalmsgatan med hänsyn till sikt för gående och cyklister. G & P poängterar att handel i den föreslagna skalan är trafikgenererande och hänvisar till beräkningar som nyligen gjorts i samband med den trafikutredning för Vadstenavägen som Sweco tagit fram 3. Planbeskrivningens lydelse planens trafikpåverkan innebär en liten förändring från idag bör ändras. Vidare konstateras att läget är fördelaktigt för bostäder med hög andel hållbara resor. Dock ökar behovet av resor i området något. Vidare riskerar korsningen mellan Östermalmsgatan och Källgatan att få en alltför hög belastningsgrad om den får trafikljus enligt beräkningar från Sweco. Gatukostnader som bör belasta exploateringskalkylen är; Flytt/justering av G/C-väg utmed Vadstenavägen Vänsterkanalisation från Östermalmsgatan (för trafik från öster) Ombyggnad Källgatan där gångbana delvis saknas Källgatans normalsektion behöver bestämmas om den ska ha samma sektion som den övre delen norr om Östermalmsgatan med trädplanteringar på båda sidor. Källgatan bör därmed inkluderas i planen. Illustrationsritningar i DP för Motala C antyder en avsmalning av Källgatan vid anslutningen till Platensgatan och som delvis är påbörjad. Profilen på G/C-vägen bör höjas för att få bättre anpassning mot Vadstenavägen och kvarteret som båda ligger högre. Ansvaret för höjdsättning av allmän mark ligger på G & P (Tekniska nämnden). Det bör noteras att gällande plan SP 138 är höjdsatt i det gamla systemet RH1900. G & P föreslår vidare att planen anger riktlinjer för hur parkeringsytor, cykelparkering och andra ytor ska gestaltas så att det inte bara blir stora asfaltsytor och eventuellt styra med procentsats att en viss del av ytan måste vara grön alt ha planteringar eller träd. På tomten finns en hängask som om möjligt är värd att bevara eller ev. flytta till t ex lilla Järnvägsparken. I planen bör förtydligas att Motala kommuns Tekniska nämnd även är trafiksäkerhetsnämnd (s 17 huvudmannaskap). Kommentar: Inom ramen för ett annat projekt har Swecos trafikutredning (2014) för Vadstenavägen färdigställts. Huvudalternativet som förs fram består av cirkulationsplatser i Vadstenavägens båda korsningar som berör planen. Trafikapparatens utbredning kommer därmed endast att förändras marginellt. Planområdets utbredning fastställs utifrån detta med tillägget att G/C- stråket längs med Vadstenavägen kan rätas ut något. I det fortsatta detaljplanearbetet kommer området i och omkring kv Linden att ytterligare analyseras och beskrivas med avseende på gång- och cykeltrafik, bilar, bussar och transportfordon så att miljön blir funktionell, säker och trevlig både på kortare sikt men även i ett framtida varmare klimat genom exempelvis skuggträd. 3 Sweco (2014) Utredning Vadstenavägen delen Prästgatan Platensgatan/Göta kanal, uppdragsnummer , , reviderad version. Sida 8

9 Beträffande bebyggelsens utformning och estetik, se kommentar till Länsstyrelsen ovan. Den befintliga hängasken har undersökts av fackman och befunnits vara i alltför dåligt skick för att vara värd att bevara eller flytta. Den ökade belastningsgraden i korsningen Östermalmsgatan/Källgatan till följd av butiksetableringen är beräknad på en trafikmängd som kan genereras under högtrafik fredag eftermiddaglördag medan resterande tid ger lägre trafikflöden. Stadsbyggnadsenheten anser att lösningen med väjningsplikt med nytt vänstersvängfält från öster som redovisas av Sweco (2014) kan väljas eftersom belastningsgraderna då beräknas bli ännu lägre. De gatuåtgärder som listats i yttrandet ska kostnadsberäknas av G & P och läggas till grund för plangenomförandebeskrivning och exploateringskalkyl. Yta för cykelparkering samt entré mot Vadstenavägen säkerställs genom planbestämmelser. Kommunen har ingen policy för cykelparkering på kvartersmark men krav på cykelparkering även för bostadsdelen (etapp 2) övervägs i den fortsatta planprocessen. Planbeskrivningens lydelse om trafikalstring kommer att ändras. Ändamålet bostäder kommer att tillföras planens norra del och ingå i förutsättningarna för granskningsförslagets utformning (se även kommentar till Länsstyrelsen ovan). Stadsbyggnadsenheten anser inte det finns skäl för att Källgatan ska ingå i planområdet, men dess sektion kan illustreras som en del av planarbetet. Profilen för G/C-vägen utmed Vadstenavägen kommer att studeras i samråd med G & P. Genomförandebeskrivningen kompletteras med föreslagna trafikåtgärder. I planen ska det förtydligas att Motala kommuns Tekniska nämnd även är trafiksäkerhetsnämnd (kapitlet om Huvudmannaskap). 8. Tekniska nämnden (beslutsyttrande) beslutar i sitt sammanträdesprotokoll att godkänna Tekniska förvaltningen Gata & Parks skrivelse. Skrivelsen överensstämmer i hög grad med förhandsyttrandet som skickades in (se ovan) men har ett förtydligande att boende bör tillåtas i planen för att utnyttja ett attraktivt resecentrum och för fler bostäder i strategiska punkter som gynnar hållbart resande samt att lastbilar ska kunna vända på fastigheten. Kommentar: Stadsbyggnadsenheten noterar att ställningstagandet om bostäder förtydligats gentemot formuleringen i förhandsyttrandet (se ovan). I övrigt hänvisas till kommentaren till Länsstyrelsen och till Räddningstjänsten. Kravet på att lastbilar ska kunna vända på fastigheten kommer därmed att avvisas. Övriga remissinstanser 9. Telia Sonera Skanova Access AB (Skanova) informerar om de markförlagda teleanläggningar inom planområdet (enligt bifogad karta) som de vill behålla. Skanova förutsätter att eventuell flyttning av ledningsnät bekostas av den som initierar åtgärden. Kommentar: Stadsbyggnadsenheten noterar synpunkten men hänvisar till ett skrivet avtal som anger att om kommunen efterfrågar en flyttning av anläggningar så utförs och bekostas dessa av ledningsägaren. Vid stora åtgärder skall särskild överenskommelse träffas mellan parterna. Sida 9

10 Stadsbyggnadsenhetens mark- och exploateringsavdelning bedömer det inte som troligt att det gäller i detta fall. Genomförandebeskrivning kompletteras. 10. Vattenfall AB Värme Motala lämnar information om att invid den befintliga återvinningsstationen finns en svart plåtlåda som tillhör Vattenfall Värme. Lådan är en rest från tidigare mobil oljepanncentral och används inte längre. Vid exploatering av kv Linden behöver plåtlådan tas bort. Kommentar: Stadsbyggnadsenhetens mark- och exploateringsavdelning har varit i kontakt med Vattenfall AB Värme. Enligt gällande avtal Markavtal för fjärrvärme med Vattenfall AB Värme Norden tecknat kommer Vattenfall att plocka bort lådan och de rör som finns under den samt stå för kostnaden när kommunen begär det. 11. Vattenfall Eldistribution AB påpekar att de har en transformatorstation samt jordkablar förlagda inom planområdet. Om genomförandet av planen medför att transformatorstationen och kablarna behöver flyttas ska offert beställas genom Vattenfalls kundtjänst ( ) minst sex månader innan arbetets start. Flytten bekostas av exploatören men utförs av Vattenfall. I ett tidigt skede ska exploatören samråda med Vattenfall om en alternativ placering för transformatorstationen samt vilket uttag den nya verksamheten kommer att kräva. Kommentar: Kommunen konstaterar att det tidsbegränsade bygglovet för transformatorn gick ut redan 2008 och kan inte förlängas på grund av uppnådd maxtid. Det är därmed Vattenfalls ansvar att i samråd med kommunen hitta en lämplig plats för den samt stå för kostnaden för flytten. Möten med Vattenfalls representant ( och ) resulterade i alternativet att flytta transformatorn till nordöstra delen av planområdet (prickmark) som blir E- område och ledningsrätt. Genomförda beräkningar på kommande effektbehov för kv Linden och kv Ingenjören visar ett markbehov på 4 * 5 meter för transformatorbyggnaden. Säkerhetsavstånd ska vara fem meter till bostadsfasad och fyra meter till väg. 12. ÖstgötaTrafiken uttrycker farhågan att busstrafikens framkomlighet i centrumnära lägen systematiskt prioriteras ned i strävan efter en högre grad av stadsmässighet. ÖstgötaTrafiken framhåller busstrafikens betydelse för kommunal- och regional utveckling och poängterar vikten av att kollektivtrafiken prioriteras i trafiknätet före övriga trafikanter. Detaljplanen för Linden bör kompletteras med en beskrivning av hur trafikströmmar som kan utgöra hinder för kollektivtrafikens framkomlighet i det omgivande trafiknätet ska regleras. Kommentar: Det är Motala kommuns ambition att tillskapa en mer stadsmässig miljö i området runt kv Linden. I bedömningen av vad stadsmässighet innebär ingår bl.a. tillgänglighet som en komponent varvid en väl fungerande busstrafik är viktigt. Trafikströmmar som beräknas bli följd av exploateringen och som kan utgöra hinder för busstrafiken bedöms främst föreligga i korsningen Källgatan/Platensgatan (Sweco, 2014). I samråd med Tekniska förvaltningen Gata & Park konstateras att detta kan lösas genom väjningsplikt ut från Källgatan. Om ytterligare problem uppstår med bilköer på Platensgatan kan Källgatan Sida 10

11 enkelriktas så att infart till butiksområdet inte kan ske från Platensgatan. De förslagna lösningarna har godkänts av ÖstgötaTrafikens representant i ett möte med Tekniska förvaltningen Organisationer, politiska partier etc. 13. Brödraföreningen III*III och Murarnas Fastighetsförvaltning AB äger respektive förvaltar fastigheten Läraren 2. De är i princip positiva till att det etableras detaljhandel med livsmedel på kv Linden. Däremot ställer de sig tveksamma till en låg byggnad som står i stark kontrast till omgivande byggnader som är relativt höga och pampiga hus. Byggnader på kv Linden bör vara fyravåningshus och medge bostäder såsom översiktsplanen ÖP06 anger. Kommentar: Se kommentaren till Länsstyrelsen 14. Centerpartiets kommunkrets i Motala pekar på behovet av en attraktiv urban miljö i det mycket centrala läge som kv. Linden utgör. Kv. Linden är också en viktig komponent i att knyta ihop stråket mellan stationen och centrum. Centerpartiet framhåller att ett modernt hållbart stadsbyggande baseras på vikten av att bo kollektivtrafiknära. Översiktsplan från 2006 (ÖP 06) anger platsen som intressant för bostadsbebyggelse när pendeltågsstationen byggts och bilparkeringen kan flyttas. Centerpartiet framhåller att ÖP 06 antogs i en helt enig kommunfullmäktige och därmed inte bör gås emot. Det detaljplaneförslaget som lagts fram har i första hand anpassats till Coop Fastigheters behov, inte Motalabornas behov av en stadsmässig byggnad. Föreliggande plan går dessutom emot de diskussioner som förts under de senaste två åren om hur Motala centrum bör utvecklas. Centerpartiet beskriver föreliggande detaljplan för kv. Linden som ett avsteg från gällande ÖP 06 och är därmed av principiell betydelse vilket leder till att kommunfullmäktige bör besluta om antagandet av planen. Kommentar: Kommunfullmäktige kommer att anta planen eftersom planläggningen av kv. Linden är av stort allmänintresse. Planbeskrivningens avsnitt om planprocess och tidplan kommer att kompletteras. I övrigt se kommentaren till Länsstyrelsen. 15. Folkpartiet liberalerna, Motala (FP) beskriver kv Linden som ett av de viktigaste för att utveckla Motala centrum. Det ska knyta ihop stationsområdet med centrum. Nuvarande parkeringsyta på kv Linden liknas vid ett öppet sår som behöver läkas på ett ansvarsfullt sätt så att det blir en attraktiv urban miljö. Den modell som Coop Fastigheter presenterade på samrådsmötet fyller inte detta syfte. FP beskriver även den besvärliga trafiksituationen i korsningen Östermalmsgatan/Källgatan. Byggnaden ska Motalaborna leva med under lång tid och det krävs därmed en stadsmässig byggnad. FPs främsta invändning mot föreliggande plan är att den inte medger bostäder trots att översiktsplanen, ÖP06, anger detta. Förslaget ligger inte heller i linje med hur det diskuterats de senaste åren om hur Motala bör utvecklas; med stadsmässighet, tät och attraktiv stad med boende och butiker. FP förutsatte vid sin medverkan till att ge Coop Fastigheter en markanvisning i kv Linden att det skulle byggas bostäder ovanpå. Motala kommun bör inrikta sig på en hållbar stadsutveckling och FP tipsar om Sweden Green Building Council som Sida 11

12 arbetar tillsammans med flera andra kommuner och som bland annat driver frågan om Hållbarhetscertifiering av stadsdelar. FP anser att kv Linden ska ha en byggnad som sticker ut, både på höjden och till sin utformning. En alternativ lokalisering för Coop är tomten vid järnvägen, mitt emot kv Linden, som idag är parkering och redan planlagd för butiker, eller kv Bagaren där nuvarande bussterminalen är belägen men som snart kommer att flyttas till Drottninggtorget. FP framhåller även att kommunfullmäktige ska avgöra frågan. Kommentar: Kommunfullmäktige kommer att anta planen eftersom planläggningen av kv. Linden är av stort allmänintresse. Planbeskrivningens avsnitt om planprocess och tidplan kommer att kompletteras. I övrigt se kommentaren till Länsstyrelsen. 16. HSB Brf Klipparen, Motala är i grunden positiva till förslaget men påpekar att konsekvenserna av en butiksetablering kan bli konkurrens om kunderna. Risken finns att verksamheten inte kommer att bära sig och det behövs då ett handlingsalternativ så att byggnaden kan användas till annat ändamål. Även den svåra trafiksituationen i korsningen Östermalmsgatan/Källgatan beskrivs som besvärliga. Särskilt svårt är det för trafikanter från Källgatan att korsa Östermalmsgatan. Denna situation bör förbättras oavsett vad som planeras för kv Linden. Kommentar: Se kommentar till Länsstyrelsen och till Tekniska förvaltningen. 17. Kristdemokraterna Motala (KD) påminner om att översiktsplanen ÖP06 talar om bostäder i kv. Linden och de tycker att det är en bra idé. Parkeringsmöjligheter är också ett stort och viktigt behov att tillgodose samt viss affärsyta utmed Platensgatan. Föreliggande förslag ger ett stadsmässigt förskräckande intryck som inte matchar byggnaderna på andra sidan genomfarten. KD anser att en etablering enligt planförslaget passar bättre i något ytterområde, exempelvis Bråstorp, Väster, Norrsten eller Electroluxområdet. Kommentar: Se kommentaren till Länsstyrelsen och till Plan- och miljöförvaltningen Miljöoch hälsoskyddsenheten. Privatpersoner 18. Andersson, Maud (MA), Långspångsgatan 11 Motala vill påminna om de positiva vindar som den senaste tiden har blåst över Motala där den nya genomfarten med bron, vägarna och pendeltågen nämns. MA framhåller att kv. Linden ofta blir ett viktigt blickfång för många som ankommer till staden med olika trafikslag. Kv. Linden är därmed en ankomstmiljö som kräver ett stadsmässigt utförande, gärna med Coop i bottenvåningen men med bostäder och/eller kontor ovanpå. Kommentar: Se kommentaren till Länsstyrelsen Sida 12

13 19. Eriksson, Mats, Motala beskrev på telefon möjligheten att en galvaniseringsindustri legat på kv. Linden. Kommentar: Stadsbyggnadsenheten kontaktade Miljö- och hälsoskyddsenheten som i sin tur kontaktade Länsstyrelsen. Länsstyrelsen anser dock att de har stöd för att galvaniseringen legat på kv. Poppelhem, som idag är kommunhuset. Risken för spridning av föroreningar till kv Linden har med hjälp av Miljö- och hälsoskyddsenheten bedömts som ytterst liten. 20. Fallsvik, Jan, sakkunnig i geotekniska frågor och ledamot i Plan- och miljönämnden anser att risken för slamströmmar, ras och skred även i ett framtida klimat behöver belysas bättre. Kommentar: Statens Geotekniska Institut (SGI) rekommenderar i ett yttrande ( ) att risken utreds men ser inget hinder för fortsatt planläggning av kv. Linden. Detta förhållande förtydligas i planbeskrivningen. Stadsbyggnadsenheten har påbörjat ett arbete att klarlägga nämnda risker i samarbete med upphandlad geokonsult. Detta arbete berör höjden Bondebacka och har relevans för stora delar av Motala. Arbetet bedöms inte slutföras innan planens antagande, vilket enligt SGIs yttrande inte heller kan anses nödvändigt. 21. Fransson, Kjell, Motala har lämnat en tidig synpunkt innan samrådsskedet. Se formell samrådsskrivelse från Folkpartiet liberalerna ovan med samma synpunkter. 22. Gyllenhammar, Jan (JG), Borensberg framhåller att förslaget inte ligger i linje med vad kommunen tidigare planerat och beslutat samt att typen av exteriör, form och höjd på byggnaden inte passar in i omgivningen. JG ser hellre att Coop med en dylik byggnad etablerar sig i Bråstorpsområdet eller annat industriområde. Kommentar: Se kommentaren till Länsstyrelsen 23. Karlsson, Bert (BK) framhåller att det förslag till byggnation med ca 8 m:s bygghöjd och ett tak med flera vågor är fel för platsen. BK anser att i relation till omgivande bebyggelse kan inte Linden bebyggas med mindre än fyra våningar, för att inte upplevas som ett hål. BK anser att det var oklokt att skriva markanvisningsavtal med KF Fastigheter innan detaljplanearbetet inletts. Stadsarkitekten eller extern arkitekt borde fått utforma ett program gällande byggytor, bygghöjder och fördelning mellan lokaler och bostäder samt aktuella parkeringsomständigheter och att man därefter utlyst arkitekttävling. BK ställer sig tvivlande till att intresset från byggherrar skulle vara lågt för platsen ifråga. Kv Linden har ett känsligt läge och med tanke på ärendets tyngd är det att betrakta som maktfullkomlighet att inte vara överens med oppositionen i denna fråga. Kommentar: Se kommentaren till Länsstyrelsen Sida 13

14 24. Kelfve, Torbjörn (TK), Pärlvägen 4 Motala förespråkar ett ännu mer centralt läge för Coop exempelvis bussterminalen vid Sjögatan, som är tänkt att flyttas till Drottninggatan, skulle kunna bli ett nytt kvarter med handel och bostäder där garage i två plan kan rymmas för att komma upp i marknivå. TK befarar att en Coop-etablering i kv Linden kommer att dra kunder från handeln i det egentliga centrum. TK föreslår att Tillväxt Motala kan hjälpa Coop med ett joint venture med en stadsmässigt kunnig byggherre. Det som behövs är att utveckla och befolka centrum i linje med kommunens stolta visioner för Sjöstaden och Motala Centrum Kommentar: Frågan om etablering i befintliga lokaler i centrum har återigen ställts till COOP. De hävdar dock att kv. Linden är ett så pass mycket bättre läge att andra alternativ inte är aktuella. Markanvisningsavtalet från 2013 och förlängning av detta avtal säkerställer COOPs rätt att köpa och exploatera del av kv Linden i enlighet med planen. Se även kommentaren till Länsstyrelsen. 25. Landberg, Hans (HL), Åsgatan 6 Motala beskriver den besvärliga trafiksituationen på Östermalmsgatan. HL har tidigare skrivit till kommunen, en skrivelse med dnr 13/TN0007, och skrivningen rörande den vettlösa planeringen är fortfarande aktuell till viss del. Skol- och förvaltningsetableringar har gett ökad trafik och parkeringar på Långbackagatan Akacialiden Källgatan. Även Hårstorpsgatan Åsgatan påverkas negativt. HL beskriver hur hans bostadsområde förändrats från helt bilfritt (1970-tal) till bilar parkerade överallt och intensivt bilflöde. HL förespråkar att den kommunala förvaltningen flyttas till Bråstorp. HL ifrågasätter möjligheten att ersätta parkeringsplatserna på Linden med P-huset Akacian och den nedre parkeringen och han ser flera svårigheter; passage över gång- och cykelväg, parkeringen avsedd för kollektivresenärer, flertalet redan upptagna samt att de kommunanställda får längre att gå. HL befarar att en etablering enligt plan kommer att medföra ökad miljöbelastning. Kommentar: Planbeskrivningen kompletteras med förtydligade om trafiksituationen inom planen och dess närområde. För övrigt se kommentarerna till Länsstyrelsen, till Plan- och miljöförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsenheten och till Tekniska förvaltningen. 26. Lindblad, Håkan mfl (HL mfl). Östenssons Motala motsätter sig handel i kv. Linden och anser att kommunen ska hålla fast vid planerna att bygga bostäder där. HL mfl anser att det vore mycket olämpligt om Coop får bygga en butik där och att utvecklingen för Motalas centrumhandel kommer att skadas kraftigt om så får ske. HL mfl ifrågasätter att Coop erbjuds att etablera sig i centrum eftersom de tidigare under bankkrisen i början av 1990-talet inte lyckades att driva en butik på Motalas bästa handelsplats Bråstorp. Kommentar: Stadsbyggnadsenheten framhåller att kommunens planmonopol inte inbegriper planekonomiska styrmedel utan gäller frågor om mark- och vattenanvändningen, risker- och säkerhet, allmänna intressen och gestaltning av bebyggelse. I övrigt se kommentaren till Länsstyrelsen. Sida 14

15 27. Mildh, Ulla-Karin (UKM), Motala har inget emot att Coop etablerar sig här men anser att det går emot Centrumvisionen att bebygga Linden med den byggnad som visades på samrådsmötet (15/4 2014). Det är fel tomt som anvisats för det tänkta bygget. Det passar bättre exempelvis i Bråstorp. UKM anser att det är viktigt att staden inte kapas av en Cooplada utan fortsätter i form av ett nytt kvarter med bostäder, affärsplan med innergård med växtlighet och grönska. UKM tipsar om bostadbebyggelse med trevlig och tyst innergård vid resecentrum i Linköping trots att trafiksituationen är mycket tyngre där. Nu när det är bostadsbrist i Motala finns behovet. UKM beskriver även den redan hårt ansträngda trafiksituationen på Östermalmsgatan, både av trafik som ökat sedan brobygget, till- och fråntrafik till fastigheter och två skolor i området, Sporthuset etc och befarar att den ska förvärras ytterligare. Markanvisningsbeslutet borde rivas upp och Coop kan istället få ta över gamla bussterminalen (kv. Bagaren norr om Folkets hus). Politiker och tjänstemän skulle läsa lite mer på sociala medier där många invånare med stort intresse uttrycker sig, menar UKM. Kommentar: Se kommentaren till Länsstyrelsen, till Plan- och miljöförvaltningen miljö- och hälsoskyddsenheten och till Torbjörn Kelfve. 28. Paulsson, Niklas (NP), Järfälla framhåller att Motala behöver en attraktiv och levande stadskärna inte en trafikgenererande butikslada med omgivande parkeringsytor i ett av de absolut mest centrala lägena. NP beskriver hur andra kommuner runt om i landet tävlar för att skapa så attraktiva stadskärnor som möjligt och att det innebär stadsmässighet dvs fastigheter och kvarter med en blandning av mötesplatser, bostäder, handel och verksamheter. Eftersom invigningen av nya Motalabron lett till minskad genomfartstrafik vill NP att möjligheten att minska ner den befintliga överdimensionerade trafikapparaten (Vadstenavägen) tas tillvara och ersätts med kvartersmark. Detta kan ske även ut över Östermalmsgatan. NP anser att det är rätt tänkt med mer handel i centrum men det är fel att göra det med den externa handelsplatsen som modell. Kommentar: Se kommentaren till Länsstyrelsen 29. Pettersson, Christina (CP), Östermalmsgatan 9A Motala instämmer i de flesta synpunkter som framfördes på samrådsmötet ( ). CP föreslår att Coop erbjuds ett läge i någon av de tomma lokalerna inne i centrum. Exempelvis Cityhuset eller gamla busstationen på Sjögatan. CP anser att tiden bör väntas in för att få en intresserad byggherre att bygga bostäder på kv Linden. Om Coop ändå får bygga där behöver byggnaden kunna återanvändas ifall det inte finns lönsamhet för butiken. CP vill inte behöva se att kommunen står med två tomma byggnader på var sin sida om Polishuset och resecentrum, ett fd Tingshus och en ny KF byggnad. CP framhåller även sin syn att det bör finnas både bostäder och övrig verksamhet på den aktuella platsen. Kommentar: Se kommentaren till Länsstyrelsen och till Torbjörn Kelfve Sida 15

16 30. Stålner, Hans (HS), Östgötagatan 38 Stockholm ger sin syn på hur Motala endast har en möjlighet till välstånd i ett långsiktigt perspektiv, att bli en turiststad. HS anser att det bara är Stadskärnan/innerstaden och Varamobaden som kan skapa en sådan attraktion för turister. HS beskriver att sett utifrån har Motala med en modig ansats gjort väldigt mycket bra de senaste åren och att det ser ljust ut. HS vill att möjligheten nu tas tillvara att kv Linden kan bli en del av en framtida innerstad som hänger ihop mellan hamnen och centralstationen. Det innebär stadsbebyggelse och bostäder om 3-4 våningar med handel i botten i kv Linden, inte ytterligare bilberoende handelslada i en våning. Kommentar: Se kommentaren till Länsstyrelsen MILJÖBEDÖMNING Länsstyrelsen har i sitt samrådsyttrande inte framfört några invändningar mot plan- och miljönämndens tidigare bedömning att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte upprättas. SAMMANFATTNING Genomfört samråd föranleder följande ändringar på plankartan: Planen tillförs ändamål Bostäder Planen tillförs en bestämmelse om krav på sanering av markföroreningar innan bygglov får ges. Planen tillförs en bestämmelse om att riktlinjerna för ljuddämpad sida och uteplats säkerställs (dvs avsteg kan tillämpas, vilket beskrivs och motiveras i planbeskrivningen). Plangränsen ändras till att omfatta hela den gällande planens område med användning Motortrafikändamål (SP 138) men med hänsyn till att omgivande trafikapparat endast förändras marginellt. Befintlig G/C-väg längs med Vadstenavägen rätas ut. Planen tillförs bestämmelser om butiksfasadens kommunikation med omgivande gator i form av uppglasning. Bestämmelsens innebörd tolkas och konkretiseras genom ett gestaltningsprogram som tas fram innan bygglov. Intentionerna för form och estetik säkerställs i juridiskt bindande avtal. Befintlig transformator: Planen tillföras ett E-område för att transformatorstationen ska kunna flyttas till planområdets nordöstra hörn. Markrättigheten säkras genom ledningsrätt. Bestämmelse om cykelparkering i närhet till handelsentrén tillförs planen. Genomfört samråd föranleder följande kompletteringar i planbeskrivningen: Planbeskrivningen kompletteras med en redogörelse för fastighetsrättsliga åtgärder. Underlag för bostadsbebyggelse kompletteras och förtydligas i planbeskrivningen, med avseende på frågor gällande parkering-, buller och markföroreningar. Att tredimensionell fastighetsbildning ska vara möjlig förtydligas En beskrivning gällande MKN för vatten tillförs Sida 16

17 Behovet av brandpost arbetas in i beskrivningen Planområdets gröna värden förtydligas, ex att undersökningen av hängasken visat att den är i mycket dåligt skick och därmed inte värd att bevara eller flytta. Lydelsen om oförändrad trafiksituation ändras till att beskriva en ökad trafikbelastning och ett resonemang om lämpliga åtgärder tillförs. En sektion av Källgatans möjliga utformning tillförs Att Motala kommuns Tekniska nämnd även är Trafiksäkerhetsnämnd förtydligas Ambitionen att ta fram ett gestaltningsprogram tillförs. Grundläggande riktlinjer för detta arbete beskrivs baserat på plankartans bestämmelser om form och estetik. Avsnittet om arkeologi kompletteras med Länsstyrelsens förtydligade ställningstagande om att ytterligare undersökning inte krävs Planprocessen och tidplanen kompletteras med att Kommunfullmäktige ska anta planen. Genomförandebeskrivningen kompletteras med föreslagna åtgärder; o Uträtning av G/C-väg längs Vadstenavägen (ev stödmur), o Vänsterkanalisering av trafik från öster i korsningen Östermalmsgatan/Källgatan. o Åtgärder på Källgatan enligt sektionsskiss o Borttagande av Vattenfall AB Värmes teknikbod för fjärrvärme o Flytt av Vattenfall Eldistribution ABs transformator o Flytt av Vattenfall Eldistribution ABs ledningar inom planområdet o Flytt av TeliaSonera Skanova Access ABs teleledningar inom planområdet I övrigt justeras och kompletteras plan- och genomförandebeskrivningarna i enlighet med denna samrådsredogörelse och med övriga synpunkter framkomna under och efter samrådet om detaljplaneförslaget. Lena Petersson Forsberg Planeringsarkitekt BILAGOR 1. Minnesanteckningar från samrådsmöte, Kv Linden stadsnära handel för alla, COOP/KFs presentationsmaterial från samrådsmöte Följande sakägare/berörda har, helt eller delvis, inte fått sina synpunkter tillgodosedda: Om kravet på alternativ placering (ex tomma lokaler i centrum, Cityhuset, bussterminalen i kv Bagaren som ska flyttas till Drottninggatan, Bråstorp, Infartsparkeringen etc) inte tillgodoses: Torbjörn Kelfve Ulla-Karin Mildh Christina Pettersson Folkpartiet Liberalerna Motala Jan Gyllenhammar, Borensberg Kristdemokraterna Motala Nils- Ingvar Graan (samrådsmöte) Sida 17

18 Daniel Egonsson (samrådsmöte) Solveig Jansson (samrådsmöte) Om kravet på att ta bort handelsändamålet i planen inte tillgodoses: Håkan Lindblad mfl, Östenssons Motala Torbjörn Kelfve, Motala Om kravet på att backande lastbilar måste rymmas inom plan inte tillgodoses: Plan- och miljöförvaltningen, Räddningstjänst Tekniska nämnden Sida 18

19 Bilaga 1. Minnesanteckningar från samrådsmöte, Samrådsmöte gällande detaljplan för kv. Linden - sammanställning av minnesanteckningar från tre deltagande tjänstemän Plats: KS-salen, Kommunhuset i Motala Tid: kl Kommunens representanter: Marianne Walter, ordf PMN - ordf. för mötet Lena Petersson Forsberg, handläggande planarkitekt Motala kommun föredragande samt anteckningar Linnea Zenkert, planförfattare Tyréns - föredragande Magnus Åkesson, projektledare Coop Fastigheter (tidigare KF Fastigheter) - föredragande Leif Sjögren, Stadsarkitekt och stadsbyggnadschef Motala kommun föredragande samt anteckningar Johanna Hesselman, planarkitekt Motala kommun - minnesanteckningar Sida 19

20 Dagordning: 1. Marianne Walter ordf. PMN hälsar välkommen 2. Lena Peterson Forsberg berättar generellt om planprocessen 3. Magnus Åkesson redovisar COOP Fastigheters intentioner och förslag 4. Linnea Zenkert presenterar planförslaget 5. Leif Sjögren berättar om den pågående utredningen av trafikapparaten runt kv Linden 6. Lena Petersson Forsberg redovisar tidplan och hur synpunkter kan framföras. 7. Marianne Walter förklarar ordet fritt Synpunkter som framfördes: Leif Byström: LB Framhåller missnöje med att kommunen inte visste om att det har funnits en galvanisk industri i området. LPF svarar att kunskapen har gått in i processen efter det att LB och LPF talats vid på telefon tidigare. LB undrar även vilken takbeläggning Coop har tänkt sig. Magnus Åkesson berättar att det ännu inte är bestämt men det kan bli limträbalkar med trp- plåt som täcks med papp. LB framhåller även att han anser att det rimmar illa att inte förtäta med bostäder på denna plats men att han förstår problematiken med buller från järnvägen. LB framhåller bullerproblemet med den sk Järnvägsparken och hänvisar till en tidigare diskussion med Ulrika Johansson (Miljö och hälsa). LB anser att kommunen skulle varit mycket hårdare mot Trafikverket i sina krav på bullerskydd. Nils-Ingvar Graan: NG ställer frågan varför planen tillåter kontor men inte bostäder. Linnea Zenkert hänvisar till bullerproblematiken och visar en bild över prognoser för 2020 (jvg-trafik) och 2030 (vägtrafik) samt berättar att för bostäder gäller bullerriktlinjer även för utomhusmiljön vilket inte är fallet med kontor eller hotell. Ulla Karin Mild: UKM hänvisar till Centrumvisionens avsikt för området med blandad funktion med bostäder ovanpå, och undrar vad som hände med den tanken. UKM jämför med Linköping där man kunnat bygga bostäder centralt och i bullerstörda lägen. UKM framhåller starkt att hon inte vill inte se en sådan här butik-koloss på platsen och att Motala som helhet inte heller kommer att vilja ha det om 20 år. UKM ifrågasätter även att man går emot sin egen stadsarkitekt i denna fråga. Marianne Walter förklarar det politiska beslutet med att även de tidigare haft denna vision men att inte en enda byggare har visat intresse för att bygga bostäder på platsen. UKM med flera bland deltagarna framhåller att politikerna borde ha försökt lite mer och poängterar att det är andra tider nu med bostadsbrist och det ypperliga läget nära resecentrum. UKM anser att politikerna borde tänka över sitt beslut ännu en gång. Torbjörn Kelfve: TK Instämmer med föregående talare att det går emot Centrumvisionen och att det är ett fantastiskt läge som borde nyttjas bättre. TK uttrycker även farhågan att den tänkta etableringen kommer att dra folk från centrum och centrumhandeln eftersom de kommer att göra valet att stanna vid Coop (antingen där eller Bråstorp menar han). TK föreslår att istället t ex bygga på bussterminalen när den tomten vid Sjögatan blir ledig efter att busstrafiken dras om. Där skulle man få utrymme för några 1000 kvm i nivå med torget. TK framhåller även åsikten att fler behöver kunna parkera i stan. Kjell Fransson: Sida 20

21 KF framhåller att platsen måste ha en stadsmässig gärna spektakulär byggnad då det är oerhört viktigt att knyta ihop centrum med stationsområdet. KF frågar även varför planen tillåter hotell men inte bostäder. LPF förklarar att så som tidigare beskrevs behöver hotell inte klara utomhusvärden för buller. Leif Sjögren framhåller att det är en besvärlig plats med avseende på buller. Den sedan tidigare utförda bullerutredningen visar att det byggtekniskt är möjligt att genom en sluten byggnadskropp skapa en bullerskyddad innergård. Solveig Jansson: SL instämmer i Ulla Karin Milds synpunkter om avvikelse från Centrumvisionens intentioner och anser att markanvisningsavtalet kan liknas vid en kupp så att det bereds möjlighet för en enplansbunker. SH vill se hus som innehåller bostäder. Rolf Hansson: RH ställer frågan till Coop om den tveksamma ekonomi och vad som ska få oss att tro att det går bra nu. RH påminner även om tidigare diskussioner med representanter för Coop (innan MÅ blev delaktig) där det framhölls att Coop var beredda till ett rejält lokalt förankringsarbete med workshops etc samt att det var detta löfte som gjorde att det blev majoritet i KS. RH frågar om dessa ambitioner fortfarande gäller. MÅ svarar att Coop satsar mycket omfattande på denna butik och att man har sett att det finns utrymme för dagligvaror i detta geografiska läget. MÅ framhåller även att ambitionerna om lokal förankring och att förslaget så som det ser ut idag baseras på omfattande diskussioner med bl.a. kommunala tjänstemän. Utformningen är fortfarande en öppen fråga och synpunkter välkomnas. Jan Fallsvik (FP): JF förtydligar att oppositionen har reserverat sig för det politiska beslutet och vill ha ett högre hus som pendang till hörnhuset i Jugendstil på andra sidan Vadstenavägen (korsn Vadstenavägen/Platensgatan). JF framhåller att de inte har något emot Coops etablering, bara att det blir ett platt hus på platsen. Nils-Ingvar Graan: NG instämmer i Kjell Franssons synpunkter och anser att modellen ser värre ut än vad han trodde. NG tycker att det låter bra att det finns lösningar med innergård för bostäder och framhåller även han att vid Gamla busscentralen [vid Sjögatan] skulle man få plats med två p-våningar innan man är uppe på torgnivån där butiker kan ligga och däröver ett flertal bostadsvåningar. Ulla Karin Mild: UKM framhåller att det saknas enhetligt tänk i Motala angående bebyggelse och hänvisar bl.a. till rivningar i Gamla stan där man istället kunde ha sparat gamla hus och dragit turister. Hamnen framställs som trevlig och Polishuset som hemskt. UKM uttrycker ledsnad när hon ser förslaget och anser att kommunen borde tänka framåt och inte stoppa stan här och att det finns många tomma lokaler mitt i stan där Coop kanske skulle platsa. UKM uttrycker även att Linden inte upplevs som en otrevlig plats vilket gör att exploatering/förändring kan dröja några år till. Daniel Egonsson: DE anser att partipolitiken borde tonas ner. DE hänvisar till vad som är grundläggande i modern stadsplanering; att ha handel i bottenvåning och bostäder/kontor ovanpå. DE anser att det är en förolämpning att komma med ett sådant här förslag i detta läget och att det istället kan platsa utanför stan. DE ser gärna nu börjar det bli bostadsbrist. Sida 21

22 Björn Jansson: BJ reagerar på MW:s förklaring att inga byggare har hört av sig. BJ menar att det då rådde lågkonjunktur och ovisshet med dragningen av riksvägen. BJ framhåller att den situationen nu har ändrat sig vilket han anser är anledning till omprövning. Kenneth Söderman: KS uttrycker att det är fel byggnad på den här tomten och att den inte uppfyller de krav man vanligtvis ställer på stadsbilden. KS frågar hur angöringen av lastbilar är tänkt att gå till. Måste de backa över trottoaren? MÅ förklarar att det handlar om 12-meters bilar (ca 3-4 st per dag) och att de ska kunna vända inom Coops område utan att störa trafiken på Källgatan. Kjell Fransson: KF hänvisar att befolkningen i Motala stad ökade med 500 personer förra året. Om detta håller i sig kommer också ett ökat intresse bland byggare för stationsnära lägen för bostäder, kommersiell verksamhet och kontor. KF anser att kv Linden är så pass intressant i detta sammanhang att kommunen bör vänta 4 år eller så med en exploatering. Solveig Jansson: SJ anser att det här har blivit en politisk fråga när det istället borde vara ett gemensamt intresse samt att det bästa vore om COOP får anvisning på annan tomt där en sådan här byggnad passar. SJ konstaterar även att bullerfrågorna för bostäder går att lösa. Jan Gyllenhammar (KD): JG uttrycker åsikten att modellen är värre än vad han sett på bilder och att den passar bra i Bråstorp eller så men inte här. De två rondeller som visar i trafikutredningen gör det ännu värre. JG anser att kommunen nu borde ta chansen återställa miljön på och omkring platsen i stället. JG framhåller att projektet bör läggas på is och titta på andra alternativ. JG välkomnar COOP till Motala men på en annan plats, t. ex på Bråstorp. Bert Karlsson: BK framhåller sin erfarenhet av stadsbyggnad under 25 år och beskriver situationen när han kom till Motala Då var det diskussion om vad man skulle göra med kv. Linden och redan då framfördes åsikten att på Linden bygger man inte hur som helst. BK uttrycker att det här är en stadsbyggnadsfråga och relationen till omgivande hus i flera våningar är viktig, men att det vi gör nu snarare blir som ett hål i stadsmiljön. BK har väldigt svårt att acceptera förslaget och frågar Coop hur man tänker sig att lösa problemet med att det inte är stadsbyggnadsmässigt att göra en låg byggnad på platsen. Jan Fallsvik (FP): JF framhåller att han även har jobbat länge med frågor som är relevanta för planläggningen av kv. Linden. Av egen erfarenhet vet han att grundläggningsförhållandena inte är så enkla och att jordlagren består av omväxlande morän och fyllning. Pålning kan därmed behövas även för ett lågt hus och att det då är bättre ekonomi att bygga högre hus. Ulla Karin Mild: UKM beskriver att inlägg på sociala medier speglar ett stort intresse för planläggningen av kv Linden och projekteringen av Coops butik. Men folk tror att det redan är bestämt. Marianne Walter framhåller att det inte är så men kanske är det resultat av ett felcitat i media. UKM vill gärna se trädplanteringar i trafikmiljön och jämför med alléer i Göteborg där gång- och cykelbanan dragits i mitten. Leif Sjögren svarar att utredningens resultat bygger på tanken att befintliga gångtunnlar bibehålls. Sida 22

23 Björn Jansson: BJ frågar om Coop har riktlinjer för att anpassa sig till den miljö där de ska bygga och om de har professionellt stöd (ex arkitekter) samt om de bryr sig om vad den lokala befolkningen tycker. MÅ förklarar att i cityläge är de beredda på anpassning till miljön och att de i processen tar hjälp av konsulter vid behov samt att de absolut bryr sig om vad människor tycker. Håkan Lindblad: HL driver idag tillsammans med sin fru Karina en dagligvarubutik i centrum. De uttrycker oro för den här etableringen och tror inte att den tillför centrumhandeln något. De ser gärna livsmedelshandel i centrum men anser att det behövs p-platser. HL anser att det vore bra att utveckla gamla bussterminalen (vid Sjögatan), bygga på gallerian eller nyttja tomt vid Försäkringskassan. HL erbjuder sig att visa siffror på vad som händer med centrumhandeln t ex när man stänger gator, ändrar busstrafik etc. HL anser att byggnaden inte ser så trevlig ut heller. Ulla Karin Mild: UKM påpekar vikten av parkering men frågor om det inte skulle vara möjligt att gräva ned parkeringsytor i stället för att ta upp markytor eller bygga uppåt som P-hus. Leif Sjögren svarar att det tekniskt är möjligt men att det är en dyr lösning och därmed en kostnadsfråga. LS framhåller även att det i dagsläget finns en god balans mellan utbud och efterfrågan på parkeringsmöjligheter i centrum, men att det framöver kan komma att förändras så att åtgärder behövs. Leif Byström: LB anser att parkering i centrum inte ska vara avgiftsbelagd, att automater står för långt från varandra, att betalning är krånglig och att man istället borde ha P-skivor. LB uttrycker också farhågan att när p-platserna på Linden försvinner, där många kommunanställda parkerar idag, kommer att leda till ännu fler livsfarliga parkeringar ute i bostadsområdena runt omkring exempelvis på Åsgatan där han bor. LPF visar en karta över befintliga och tillkommande parkeringsplatser i närområdet; Infartsparkeringen (160 st), rivna magasinsbyggnaden öster om stationsbyggnaden (100 st) och P-huset Akacian (90 st) vars beläggning till vardags underskrider 50 %. Marianne Walter framhåller att många tågpendlare idag ställer bilen på kv. Linden. Jan Gyllenhammar: JG framhåller att det kan bli en intressekonflikt mellan tågpendlare och andra som vill parkera på de platser som ligger nära centrum. LPF ser problemet och resonerar om att det kan finnas behov av att styra tågpendlare till magasinsparkeringen. På vilket sett det kan ske är dock inte klart, men generellt kan avgifter vara ett sätt. JG föreslår lösningen att förlänga perrongen utanför stationsbyggnaden österut så att tågen kan angöra där. Det skulle säkert motivera tågpendlare att nyttja magasinsparkeringen i högre grad. Hasse Ström: HS bor på Åsgatan och uttrycker en farhåga att trafiksituationen i korsningen Östermalmsgatan/Källgatan kommer att förändras till det sämre med avseende på trafik, köer och olycksrisk. MÅ förklarar att in- och utfart från kv. Linden kommer att ske till Källgatan där man ska kunna åka både mot Östermalmsgatan och mot Vadstenavägen men att man i dagsläget inte kan svara på om det behövs ljusreglering. Hans Tervell: Sida 23

24 HT påminner om att även ytan framför Östermalmsskolans är parkering. Björn Jansson: BJ instämmer i det positiva i att låta tågen stanna på stationssidan så att det blir kortare från magasinsparkeringen. TJ konstatera även att han inte hört något till försvar för Coops förslag. BJ frågar även hur många bilar som beräknas behövas för att göra butiken lönsam. MÅ beskriver en generell beräkning 1 bil per timme och parkeringsplats som max. Det motsvarar på platsen maximalt 150 bilar per timme. Jan Fallsvik: JF poängterar att det inte bara är pendlare som parkerar vid stationen, även fjärrtågsåkare som är borta längre tid och att det därmed borde finnas parkering där man kan stå en vecka. Detta skulle kunna läggas på andra sidan spåren om det blir en förlängning av tunneln. Leif Sjögren berättar att det finns tankar om en förlängning av tunneln och att pengar från Trafikverket kanske kan räcka till det. Frågan om perrong på stationssidan är inte ny och LS framhåller att det varit tuffa förhandlingar mellan kommunen och Trafikverket angående detta. Nils-Ingvar Graan: NG ser också möjligheten till ytterligare parkeringsplatser på andra sidan i samband med förlängning av tunneln. Björn Jansson: BJ beskriver hur Coop i Gävle eller Västerås har byggt butik med bostäder ovanpå och frågar om de inte kan tänka om och göra motsvarande i Motala. MÅ framhåller att Coop inte är motsträviga till att ha något ovanpå butiken. Det har gjorts även i Spånga i samarbetet med PEAB, men i det här fallet bär det sig inte och man har haft kontakt med det kommunala bostadsföretaget också. Kjell Fransson: KF frågar Coop om de ligger i framkant när det gäller miljöbyggande, exempelvis tankar om passivhus. MÅ beskriver tex COOP i Mjölby som ett gott exempel på miljöbyggnad. Jan Fallsvik: JF berättar om hur man i Leksand som är liten kommun har lyckats bygga en centrumbyggnad som är 4 vån hög med Hemköp i bottenvåningen. Där har man delat upp huset så att det inte fyller hela kvarteret och att man där har fått ekonomi i detta. Leif Byström: LB återkopplar till sin inledande synpunkt om behovet av åtgärder mot järnvägsbullret om man vill kunna bygga bostäder i området. Leif Sjögren beskriver att kommunen haft förhandlingar med Trafikverket och att de anser att de byggt upp vad som behövs. Madeleine Gyllenhammar: MG tycker inte vi ska ha den här sortens byggnader i Motala och att centrum i stället borde utvecklas. MG frågar om Coop har undersökt om det finns behov av butik i området. MÅ beskriver en marknadsanalys som visar på utrymme för mer dagligvaruhandel i området. Torbjörn Kjelfve: TK uttrycker att han därmed får sina farhågor bekräftade att Coop vill ligga på den aktuella platsen i syfte att ta kunder från centrumhandeln i stället för att bidra till centrums livskraft. TK anser att det splittrar upp centrum. Sida 24

25 Därefter har samtliga på talarlistan fått möjlighet att ge sina synpunkter. Klockan närmar sig 20. Marianne Walter tackade de medverkande och avslutar samrådsmötet. Anteckningar fördes under mötet av Lena Petersson Forsberg, Leif Sjögren och Johanna Hesselman. Denna sammanställning är skriven av Lena Petersson Forsberg, Sida 25

26 Bilaga 2. Kv. Linden stadsnära handel för alla, COOP/KFs presentationsmaterial från samrådsmötet Sida 26

27 Sida 27

28 Sida 28

29 Sida 29