Ronden. Han drömmer om nytt kirurgicentrum. Valspecial så ser partierna på Akademiskas framtid. Nummer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ronden. Han drömmer om nytt kirurgicentrum. Valspecial så ser partierna på Akademiskas framtid. Nummer 4 2010"

Transkript

1 Ronden Nummer Han drömmer om nytt kirurgicentrum Valspecial så ser partierna på Akademiskas framtid

2 Ronden Nr Cyklister kraftsamlade för nya patienhotellet Sidan 4 Pet-tekniken säkras åt sjukhuset Sidan 5 Svåra men viktiga frågor "112 på liv och död" får Uppsalafokus Ambulansen syns i tv Ny innovationskoordinator ska hjälpa företag foto: staffan claesson Gott hopp om nya rikssjukvårdsuppdrag Sidan 6 Valspecial så ser partierna på Akademiskas framtid Sidan Dagbok från hematologen Sidan Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan Redaktion ronden@akademiska.se Redaktör Hannes Ljunghall hannes.ljunghall@akademiska.se Ansvarig utgivare Christina Bostedt Tryck Trydells tryckeri, Laholm Tryckt på Arctic Silk Annonser ronden@akademiska.se Ronden Akademiska sjukhuset Uppsala ronden@akademiska.se Omslagsbilden: Ilvars Silins på kvinnokliniken drömmer om att göra Akademiska till ett ledande svenskt kirurgicentrum för gyncancer. Sidan 8 9 Manusstopp nr 5/2010: 11 oktober landstingsvalet kallas (liksom i högre grad kyrkovalet) ibland för det bortglömda valet. Det handlar inte om antalet röstande, där skiljer landstingsvalet sig inte nämnvärt från valen till riksdagen och kommunfullmäktige. Termen bortglömd syftar snarare på medieintresset och på graden av detaljkunskaper hos väljarna kring landstingspolitikerna och de frågor de driver. Detta trots att landstingspolitikerna årligen hanterar miljardbelopp och att deras beslut direkt eller indirekt berör hundratusentals människor i varje län varje dag. utöver att landstingsvalet handlar om livsviktiga frågor hur vår sjukvård ska organiseras inte minst finns förstås för oss som är anställda på Akademiska sjukhuset även mer handfasta anledningar att sätta sig in i landstingspolitikernas resonemang. Det handlar om de grundläggande förutsättningarna för vår arbetsgivare under de närmaste fyra åren. ronden har inför valet den 19 september ställt sex frågor till toppnamnen i de partier som idag är representerade i fullmäktige i Landstinget i Uppsala län. Frågorna är inte av detaljkaraktär, till exempel hur hög skatten ska vara eller hur många kronor som varje parti vill satsa på en viss verksamhet. Istället rör de mer generella frågeställningar: Hur ska den politiska styrningen av sjukhuset se ut? Hur ska vi möta det kraftigt ökande vårdbehovet hos befolkningen och vem är det som ska göra de prioriteringar vi kommer att tvingas till i allt högre grad svåra och stora frågor som inbjuder till utförliga och ibland ganska långa svar. Den som till äventyrs drar sig för att läsa långa texter kan förstås läsa en bit i taget, varför inte en fråga i taget. Valbevakningen återfinns på sidan hannes ljunghall redaktör Med start i oktober kommer ambulansverksamheten vid Akademiska att synas i tv-serien 112 på liv och död i TV4 Plus. Det här är ett jättebra sätt för oss att visa upp oss för allmänheten, säger ambulanssjuksköterskan Per Granell, som medverkar i serien tillsammans med kollegorna Maria Nordin och Daniel Jonsson. Under vårens avsnitt av 112 på liv och död har tittarna fått följa med poliser, brandmän och ambulansförare på deras arbete i centrala Stockholm. Dokumentärserien har varit mycket populär och haft höga tittarsiffror. Under sommaren och hösten har produktionsbolaget Titan television, som spelar in serien åt TV4 Plus, haft personal vid ambulansstationen i Uppsala. Syftet är att skildra ambulansverksamheten med fokus på personalens vardagliga arbete. Det är väldigt bra reklam för oss. Vi får verkligen visa hur duktiga vi är här på sjukhuset. Inte minst är det viktigt att vi kan visa upp för skattebetalarna vad deras pengar går till, säger Maria Nordin. Skapar förtroende Per Granell lyfter även fram en annan positiv aspekt av att medverka i tv: Tv-mediet har en enorm genomslagskraft och att vi syns på det här sättet skapar tillit hos patienterna. Det är viktigt för oss att omedelbart etablera en kontakt med dem som vi ska ta hand om, och har de sett oss jobba förut och känner att de litar på oss, har vi redan löst hälften av problemet. Tv-teamet som följer med är också oerhört professionella och ser till att hålla sig ur vägen så att inget stör oss i arbetet. Daniel Jonsson var först lite tveksam till att ställa upp i rutan, men kom sedan på andra tankar. Det var inte mitt eget initiativ att medverka och jag kände mig ganska skeptisk först. Men i efterhand ångrar jag absolut ingenting. Vinsterna för verksamheten med att ställa upp för tv är stora och produktionsbolaget har skött allting väldigt Per Granell, Daniel Jonsson och Maria Nordin syns i TV4 Plus under hösten. bra, de var duktiga, seriösa och väldigt lättsamma att arbeta med. Sedan tror jag även att jag skulle ha ångrat mig om jag inte var med, det är en kul grej att ha varit med om. Titan television och Akademiska sjukhuset har skrivit under ett avtal där Titan bland annat förbinder sig att inhämta medverkande patienters samtycke och att följa tystnadsplikten. Medverkande patienter har rätt att ångra sin medverkan inom nio dagar efter inspelning och programmen kommer att granskas av Akademiska innan sändning. Patientsekretessen och patienternas integritet kommer alltid i första hand. De måste ge skriftligt samtycke för att vara med och har också rätt att ångra tidigare samtycke i praktiken ända tills dess att programmet ska sändas, säger Christina Bostedt, kommunikationschef på Akademiska sjukhuset. 112 på liv och död har premiär i början av oktober. Tittarna kommer under hösten även att få följa tre poliser i Gävle och tre brandmän i Stockholm. hannes ljunghall I slutet av augusti började Annika Remaeus som ny innovationskoordinator på sjukhusets utvecklingsenhet Akademos. Som projektledare för den nya satsningen Vägen in inom Innovation Akademiska, ska hon hjälpa företag inom medicinoch bioteknik som vill använda sjukhuset som testbädd för nya produkter. Bland annat ska Annika Remaeus se till att relevanta kontakter kan knytas vid rätt tillfälle för att underlätta produktutveckling. Hon kommer att arbeta parallellt med Annilla Edeholm som fortsätter arbetet med personalens idéer inom Innovation Akademiska. Med ökande krav på klinisk testning så kommer många företag behöva få kontakt med sjukhuset. Det kan till exempel handla om att göra en utvärdering eller att testa en produktidé, prototyp eller färdig produkt. Jag har jobbat mycket med testning och validering av produkter inom bioteknikbranschen och vet hur svårt och resurskrävande det kan vara att få till en bra sådan. Jag ser verkligen fram emot att få bygga en väg in och att lösa problem både för företagen och för sjukhuset, säger Annika Remaeus. Annika Remaeus är civilingenjör i molekylär bioteknik och har arbetat på Biacore, GE Healthcare och Qiagen i Uppsala. Annika Remaeus

3 nyheter I årets upplaga av cykelloppet Ride of Hope gick överskottet går till byggandet av Ronald McDonald-huset i Uppsala. I samband med starten av slutetappen överlämnades tre symboliska spikar från Ronald McDonaldhus i Lund, Göteborg och Linköping till Christophe Pedroletti, verksamhetschef på Akademiska barnsjukhuset, och landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman. Även OS-tvåan i cykel Emma Johansson (ovan t h) ställde upp för de sjuka barnen. pet (positronemissionstomografi) är en medicinsk avbildningsteknik som används för att diagnostisera cancer och andra sjukdomar exempelvis i skelett, hjärna, lungor och sköldkörtel. Pet används också för att utvärdera behandlingsresultat. Inom forskningen används tekniken inom flera av de områden där Uppsala universitetet tidigt idag är internationellt ledande, bland annat inom cancer, molekylär biovetenskap, neurovetenskap och läkemedelsutveckling. Mimmi Lidholm och Eva-Lotta Nyberg på pet-centrum hoppas på långsiktighet från de nya ägarna. Landstinget och universitetet tar över pet-centrum från GE Uppsala får femte Ronald McDonald-huset: Cyklister kraftsamlade för sjukhusets nya patienthotell Ronald McDonald barnfond har beslutat att bygga ett femte patienthotell nära Akademiska sjukhuset i Uppsala. Beskedet är oerhört glädjande för alla svårt sjuka barn och deras föräldrar. Att familjen kan vara tillsammans och bo under hemlika former är gynnsamt för barnets tillfrisknande, säger sjukhusdirektör Marie Beckman Suurküla. Det nya huset beräknas stå klart år 2013, samma år som Skandionkliniken, Nordens första centrum för protonterapi mot cancer. Övriga Ronald McDonald-hus finns i Göteborg, Huddinge, Linköping och Lund. För första gången samarbetar man med en extern part. Barncancerfonden har beslutat att samla in pengar som motsvarar 40 procent av totalkostnaden på cirka miljoner kronor. Många av de cirka barn som vårdas på Akademiska varje år kommer från andra län. Hittills har deras familjer vid behov erbjudits boende på något av de fem patienthotell i Uppsala som Akademiska har avtal med. Sjukhuset driver inte patienthotell i egen regi. 14 familjerum Patienthotellet i Uppsala kommer att rymma 14 familjerum. Tack vare samarbetet med Barncancerfonden viks några av rummen särskilt för familjer med cancersjuka barn. Men även familjer där barnen har andra diagnoser kommer att vara välkomna. Tanken är att föräldrar, barn och syskon ska kunna bo tillsammans under hemlika former när barnet genomgår behandling på Akademiska sjukhuset och/eller Skandionkliniken. Samtidigt ges möjlighet att träffa andra familjer i liknande situation och utbyta erfarenheter. Precis som för traditionella patienthotell betalar hemlandstinget för familjernas boende i ett Ronald McDonald-hus. Kostnaden beräknas bli 500 kr per familjerum och dygn. På de hotell sjukhuset har Det nya patienthotellet ska ligga strax väster om Dag Hammarskjölds väg, nära Akademiska sjukhuset och Skandionkliniken, Nordens första klinik för avancerad protonterapi. avtal med kostar enkelrum kr och dubbelrum kronor. Insamlingar och gåvor från Ronald McDonald barnfond täcker kostnader för driften. Det kommer inte att serveras mat på patienthotellet. Familjerna disponerar ett kök där de själva lagar sin mat. text: elisabeth tysk foto: hannes ljunghall Pet-tekniken säkras för Akademiska Landstinget i Uppsala län och Uppsala universitet tar över pet-centrum från GE Healthcare. Tillträdet beräknas ske den 1 oktober i år. Vi har stött på patrull flera gånger under övertagandeprocessen, men vi har alltid hittat lösningar. Jag är väldigt glad att vi lyckades med det, säger Eva Telne, chef för diagnostik-, anestesi- och teknikdivisionen. Det har tagit lång tid att få det här till stånd, vilket beror på att det handlar om en komplicerad verksamhet i kombination med det speciella förhållandet att det är ett landsting som tar över ett privat företag, säger Eva Telne. Hon säger att ambitionen nu är att säkra verksamheten långsiktigt och ge den en stabil grund att bygga vidare ifrån. Vi är beroende av en väl fungerande pet-verksamhet på Akademiska. Vi behöver tekniken för att ge våra patienter den bästa diagnostiken och behandlingen. Det gäller både för idag men kanske ännu mer för imorgon. Det finns mycket kvar att utforska inom pet-tekniken och det är viktigt att Akademiska som universitetssjukhus är med i framkant. Fördelen med att vi själva äger pet-centrum är att det nu är vi och universitetet som gör prioriteringarna, vilket betyder att verksamheten får ett ökat patient- och forskningsfokus, säger Eva Telne. Pet-centrum har gått med förlust de senaste åren, men målsättningen är enligt Eva Telne att verksamheten ska bära Britt Skogseid Eva Telne sina kostnader och nå en ekonomi i balans inom två-tre år. Britt Skogseid, vicerektor för farmaci och medicin vid Uppsala universitet, menar att verksamheten är så viktig för universitetet att den måste få kosta, dock inom rimliga gränser. Vad gäller Uppsala universitet och den prekliniska plattformen ser vi inte det här som någon mjölkko. Verksamheten får förstås inte blöda för mycket ekonomiskt, men den måste få kosta pengar. Nettoeffekten kan ändå bli positiv i slutändan genom ökade anslag, men i grunden handlar det om att satsa på en infrastruktur som är nödvändig för ett universitetssjukhus på 10-talet. Personalen behåller sina jobb Den kliniska delen av pet-centrum blir nu en sektion inom bild- och funktionsmedicinskt centrum vid Akademiska sjukhuset, vilket även innebär att en tillförordnad chef ska tillsättas före det officiella övertagandet i oktober. Forskningsdelen, som tas över av universitetet, kommer att organiseras under institutionen för läkemedelskemi. Eva Telne säger att det inte planeras för nya lokaler på sjukhusområdet för närvarande. Vad gäller investeringar i ny utrustning ska behoven ses över under hösten. Ingen i personalen förlorar sitt jobb. De flesta får nya anställningar på Akademiska sjukhuset medan ett mindre antal antingen går till universitetet eller fortsätter inom GE Healthcare. Mimmi Lidholm och Eva-Lotta Nyberg har båda jobbat på pet-centrum sedan Som s k teamleaders ansvarar de för den dagliga samordningen av patienter, laboratorier, pet-kameror och de radioaktiva spårsubstanser som pet-kamerorna fotograferar och på så vis skapar en bild av kroppens inre. Båda ser positivt på att pet-centrum övergår i offentlig ägo. Vårt jobb kommer inte att förändras särskilt mycket, det är samma hantverk oavsett vem som är huvudman. Däremot kan man ju hoppas på en större långsiktighet när verksamheten inte är vinstdriven på samma sätt, säger Mimmi Lidholm. Det är roligt med olika sorters uppdrag. Jag gör gärna nya grejer hela tiden och vill inte vara utan varken sjukvården eller industrin som kunder. En fördel med att jobba direkt mot ett sjukhus är att man får se omedelbara resultat av forskningen, det är inte som inom industrin där det kan ta år innan ett preparat är färdigutvecklat och där många läggs ned på vägen, säger Eva-Lotta Nyberg. text och foto: hannes ljunghall

4 nyheter Gott hopp om nya rikssjukvårdsuppdrag Akademiska sjukhuset står väl rustat inför kommande utdelningar av rikssjukvårdsuppdrag, säger Nils Crona, rikssjukvårdsansvarig på Akademiska. Detta gäller bland annat rikssjukvården för viss kraniofacial kirurgi och för behandling av barn med cochleaimplantat, där beslut i båda fallen fattas under hösten. Socialstyrelsens övergripande mål med rikssjukvården är att öka kvaliteten i vården och öka resursutnyttjandet genom att koncentrera befintlig verksamhet inom ett område till ett fåtal utförare. Beslut om rikssjukvård kan leda till att väl fungerande enheter får lägga ned sin verksamhet. Behovet av att koncentrera en specifik verksamhet står alltid i relation till hur stor patientgrupp denna verksamhet omfattar, säger Jonas Karnström, utredare på Socialstyrelsen. Akademiska sjukhuset har intressen i tre områden som för närvarande utreds som tänkbara för att bli rikssjukvård (vilket då innebär att verksamheten koncentreras till maximalt två landsting i landet vilka dessa landsting blir beslutas i ett senare skede). Dessa tre områden är: allogena stamcellstransplantationer, viss barnkirurgi och intrauterina behandlingar (missbildningar på foster). Akademiska sjukhuset bedriver en omfattande verksamhet inom allogena stamcellstransplantationer och är idag ett av sex nationella centra. Beslut väntas i oktober Beslut om rikssjukvård kan leda till att väl fungerande enheter får lägga ned "Sjukhuset tappar viktig kompetens" I maj utfördes den 141:a och sista levertransplantationen vid Akademiska sjukhuset. Efter beslut av Rikssjukvårdsnämnden får levertransplantationer framöver bara utföras vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset/huddinge. Akademiska sjukhuset tappar viktig kompetens genom det här, säger Frans Duraj, överläkare och medicinskt ansvarig för levertransplantationsprogrammet. Det är en lång rad specialister och enheter vid Akademiska som nu i varierande grad har fått sina arbetsuppgifter kringskurna: transplantationskirurger, hepatologer, infektionsläkare, anestesi- och intensivvårdsläkare, operationssjuksköterskor, blodcentralen, patient- och donationskoordinatorer med flera sammanlagt var personer inblandade vid varje levertransplantation. Frans Duraj ser en risk att vissa specialister kan komma att söka sig till andra sjukhus. Han bor själv i Stockholm och Nils Crona eller december. Vad gäller området viss barnkirurgi finns fyra sjukhus i landet som kan komma ifråga. Utredningen beräknas inte hinna bli klar i höst, vilket även gäller utredningen om intrauterina behandlingar. Ett ytterligare område som står på kö för att utredas som tänkbart för att bli rikssjukvård är onkologisk endokrinologi, av tradition ett mycket starkt område hos Akademiska. Inom tre områden som redan är rikssjukvård ska det under hösten beslutas vilka landsting som ska tilldelas uppdragen. Dessa är viss kraniofacial kirurgi, behandling av barn med cochleaimplantat, samt katarakt och glaukom hos barn (grå och grön starr). Nils Crona bedömer i de två första fallen att chanserna är goda för Akademiskas del, medan sjukhuset har avstått från att söka uppdraget för katarakt och glaukom hos barn. hannes ljunghall Frans Duraj rekryterades till Akademiska särskilt för att arbeta med levertransplantationer. Ekonomiskt innebar varje levertransplantation omkring en miljon kronor i intäkter pengar som landstinget framöver alltså kommer att få betala ut snarare än att ta emot. Enheten för transplantation och leverkirurgi kan dock å andra sidan se fram mot ökade volymer inom leverkirurgin, närmare bestämt leverresektioner vid levercancer och cancermetastaser, där man tar bort delar av levern hos cancersjuka. Vi ser att efterfrågan på dessa operationer ökar i hela landet. Här på Akademiska har vi ökat volymen ordentligt i år och jag hoppas det är en utveckling som kommer att fortsätta, säger Frans Duraj. Leverkirurgin har även tidigare varit den volymmässigt dominerande verksamheten på enheten för transplantation och leverkirurgi omkring operationer per år att jämföra med levertransplantationer. hannes ljunghall Akutgeriatrik låter de äldsta slippa långa väntetider I oktober öppnar den geriatriska rehabiliteringsavdelningen 30A ett antal akutgeriatrikplatser för direktinläggning. På det sättet ska äldre patienter som inte har behov av akutsjukvårdens vårdnivå slippa långa väntetider i onödan på akutmottagningen, en väntan som i värsta fall riskerar att förvärra deras tillstånd allvarligt. Det är väldigt bra ifall de slipper gå via akuten, säger Meta Falkeborn, verksamhetschef för geriatriken. De här äldre patienterna som kommer in utan mer dramatiska symtom blir lågt prioriterade. De kanske är uttorkade, har dåligt blodsocker eller någon lindrig infektion eller liknande, och sedan hamnar de på en brits i ett väntrum medan det kommer in trafikolyckor och annat som får förtur. Det är fullt naturligt att man prioriterar de mest akuta fallen, men det handlar samtidigt om en väldigt skör patientgrupp. De har inga marginaler att ta av och de riskerar att snabbt bli betydligt sämre om man inte tar hand om dem tidigare, säger hon. Checklista Nu ska istället ambulanspersonalen via en särskild checklista lära sig att identifiera dessa patienter, så att de kan köra dem direkt till geriatriken utan att gå via akutmottagningen. Ett liknande system praktiseras med framgång i Stockholm sedan några år. De patienter som blir inlagda på en geriatrikavdelning och inte på en vanlig akutvårdsavdelning får troligen något längre vårdtider i det korta perspektivet, men klarar sig å andra sidan bättre när de väl kommer hem. Geriatriken kan erbjuda en helhetssyn som är anpassade särskilt för en äldre patientgrupp. 95-åriga Hildur Helén får hjälp att resa sig ur sängen av sjukgymnasten Birgit Vahlberg och undersköterskan Aune Kauhanen på 30 A. Med en geriatrisk teambedömning, lämpliga åtgärder och en bra utskrivningsplanering kan förhoppningsvis antalet tidiga återinskrivningar minska. Till en början Meta Falkeborn handlar det om ett mindre antal platser på 30A som viks för direktinläggning. Det skapas inga nya platser på avdelningen som helhet och det anställs ingen ny personal. Tanken är inte att korta köer på andra håll, eftersom det i slutändan handlar om relativt få patienter som helt kan undantas från undersökningar på den vanliga akutmottagningen. Michael Gårdebäck, chef för akut- och rehabiliteringsdivisionen, poängterar att det handlar om omtanke om patienterna snarare än någon form av effektivisering. Det blir ett värdigare och bättre bemötande av våra äldsta och sköraste patienter. Det ligger även helt i linje med lean-tanken att på det här sättet ta bort de moment i vårdkedjan som inte tillför något värde. text och foto: hannes ljunghall

5 porträttet Ilvars Silins flyttade till Uppsala och Akademiska sjukhuset efter att ett försök att bygga upp ett kirurgicentrum på Radiumhospitalet i Oslo "fastnat i byråkratin". Ilvars Silins på kvinnokliniken drömmer om nytt kirurgicentrum: "Akademiska kan bli ledande på gyncancer" text: samuel sehlberg foto: staffan claesson För 20 år sedan tog gynekologen Ilvars Silins examen i Lettland. Idag drömmer han om en Sverigeledande kirurgiavdelning, med ny teknik för att rädda kvinnor med gynekologisk cancer. Kunnandet finns här på Akademiska sjukhuset, säger han. Korridorerna på kvinnokliniken, ingång 96 c, sex trappor är nedsläckta. En sjuksköterska går förbi, men försvinner med ett leende när hon ser fotografens kameraväskor. Sedan ett år pågår här ett projekt med målet att kunna erbjuda svenska och utländska kvinnor ny behandling för äggstockscancer och livmodercancer. Drömmen är ett helt nytt centrum för gynekologisk cancerkirurgi som ska bli ledande i Sverige. Resultat från USA visar att en mer aggressiv kirurgi på patienter med dessa cancertyper har mycket goda resultat. Utan att gå in på detaljer arbetar man mer med att få bort alla metastaser, även de som sitter på till exempel mjälten, tjocktarmen och diafragman, säger Ilvars Silins. Patienter med äggstockscancer i stadium tre som överlevde knappt tre år på 80- och 90-talet, lever idag nästan nio år med denna mer omfattande metod, enligt stora studier från Sloan Kettering center i New York och Wiesbaden i Tyskland. Så det är en enorm förbättring. Ilvars Silins tog sin läkarexamen i Lettland på 1990-talet doktorerade han i gynekologisk cancer på Karolinska institutet. Ny filosofi bakom metoden Ett liknande försök att bygga upp ett kirurgicentrum på Radiumhospitalet i Oslo fastnade i byråkratin. Ilvars Silins tog då beslutet att flytta till Uppsala, på professionella grunder och för att gynna sonens ishockeyintresse. Metoden innebär en helt ny filosofi. Kirurger från olika områden och gynekologer med samlade kunskaper om nästan alla inre organ under hjärtat behöver samarbeta. Tidigare arbetade gynekologen ofta självständigt med kirurgin, på ett begränsat område. Nu är det ett teamwork där kirurger måste diskutera utifrån sina specialområden, hur realistisk är en operation, kan levern och tarmen opereras etcetera. Man opererar ofta större delar av buken. Operationen blir större. Fördelen är såklart att fler kvinnor lever betydligt längre efter ett mer omfattande ingrepp. Grovt kan man säga att: är cancercellerna mindre än en centimeter och operationen är lyckad lever man över 100 månader efter operationen Är cancercellerna större, är det tyvärr fortfarande svårt att göra någonting. Under det första provåret har Ilvars Silins opererat 25 patienter med den nya metoden. 75 procent av operationerna har fungerat optimalt, och alla resttumörer och mindre metastaser togs bort. Patienterna har goda prognoser att kunna leva i genomsnitt nio år till, eller i allra bästa fall bli helt friska. "Om vi står still tar Stockholm patienter" Ett nytt centrum för gynekologisk cancerkirurgi i Uppsala skulle behöva ett hundratal patienter per år, för att säkerställa även utbildningen av nästa generations kirurger. Hur viktigt är ett sådant centrum för Uppsala? Nischen gynekologisk cancer är viktig. I Sverige insjuknar kvinnor varje år bara i äggstockscancer. Om vi i Uppsala står still, tar Stockholm bort patienter från oss. Kirurgi är som elitidrott, om man slappnar av och inte strävar framåt hamnar man direkt efter. Men det är också viktigt för Sverige. Jag tror Sverige har plats för tre liknande centrum. Ett hamnar förhoppningsvis i Uppsala, och tar emot även utländska patienter. Det skulle vara prestigefullt. Idag finns bara ett tiotal liknande center i världen. Hur långt fram i tiden ligger ett centrum för gynekologisk cancerkirurgi i Uppsala? Inte långt fram. Vi önskar en separat avdelning med egen personal, egen operationssal och forskningsmiljö. Det är bara ett beslut bort, kunnandet finns redan. En tanke kan vara att slå samman gynekologisk kirurgi med tarmcancerkirurgi, som leds av Haile Mahteme och är unik i Skandinavien. Forskning har visat att överlevnaden för gynekologiska cancerpatienter är större på universitetssjukhus än på mindre sjukhus. Så för den här patientgruppen skulle det vara ett steg i rätt riktning. Fakta gynekologisk cancer Blygdläppscancer, cirka 130 fall per år Livmoderhalscancer, cirka 470 fall per år Livmodercancer, cirka fall per år Äggstockscancer cirka 800 fall per år Slidcancer cirka 40 fall per år Källa: Gynsam, gyncancerföreningarnas nationella samarbetsorganisation

6 tema val 2010 tema val 2010 Inför landstingsvalet 2010: Så ser partierna på Akademiskas framtid Den 19 september är dags för val till riksdag, kommun och landsting. Liksom på riks- och kommunplanet står i Landstinget i Uppsala län en borgerlig allians mot en rödgrön opposition. Här kan du läsa mer om hur partiernas toppnamn i landstingsvalet ser på sjukvården i allmänhet och på Akademiska sjukhuset i synnerhet. Foto: T.Busch Christiansen/Inpressphoto Foto: T.Busch Christiansen/Inpressphoto Anna-Karin Klomp, landstingsråd, Kristdemokraterna Erik Weiman, landstingsråd, Moderaterna Foto: T.Busch Christiansen/Inpressphoto Rolf Edlund, landstingsråd, Centerpartiet Ludvig Larsson, landstingsrådskandidat, Folkpartiet Börje Wennberg, landstingsråd, Socialdemokraterna Johan Edstav, landstingsråd, Miljöpartiet Sören Bergqvist, landstingsråd, Vänsterpartiet Vi kommer att införa ett nytt ersättningssystem som är tydligare baserat på produktion 1Idag styrs Akademiska via ägaruppdraget och vårdavtalet av ett stort antal olika mål som ska uppfyllas. Dessa uppfattas av många inom sjukhuset som otydliga och svåra att följa upp, och som att de ibland står i direkt konflikt med varandra. Stort blandas med smått utan att det görs en tydlig prioritering. Hur ser ni på målstyrningen av sjukhusets verksamhet? Vill ni göra några förändringar i dagens modell och i så fall vilka? Erik Weiman (M): Ja. Vi arbetar just nu med en ny modell för både målstyrning och finansiering av all sjukhusvård. Klart är att målstyrningen måste bli tydligare och att balansen mellan åtagande och kostnader måste vara bra. Anna-Karin Klomp (KD): Akademiska sjukhuset har anställda och en omsättning på 6,5 miljarder kronor. Sjukhuset bedriver vård inom i stort sett alla vårdområden (undantaget några få riksspecialiteter) med en enorm variation. Med bakgrund av det Rolf Edlund, landstingsråd, Centerpartiet tycker vi att antalet mål är rimligt. Naturligtvis är det alltid bättre med få mål men risken är då att de blir alltför generella och därför otydliga. Alla delar av sjukhuset omfattas ju inte heller av alla mål. Målen beslutas av oss politiker men de stäms innan dess av med sjukhusledningen och vi tror att den dialogen är viktig. Naturligtvis måste de då framföra om målen uppfattas som motstridiga. Jag uppfattar inte att de är det. Vi vill kontinuerligt förbättra målstyrningen och tycker också att vi stegvis har gjort det. Man kan numera tydligt se om målen är helt eller delvis uppfyllda i årsredovisningen. Om målen inte är uppfyllda finns en analys av varför, vilket vi tycker är viktigt. Ludvig Larsson (FP): Akademiska sjukhuset bedriver en mycket omfattande verksamhet, vilket också gör att de olika styrdokumenten blir omfattande. Det betyder att alla medarbetare och delar av verksamheter inte berörs i lika stor utsträckning av alla mål. Därför måste styrdokumenten brytas ner i delar som är relevanta för respektive verksamhet så att de blir överblickbara för alla medarbetare. Styrdokumenten utarbetas i nära samarbete med sjukhuset och de ses över regelbundet. Det är viktigt att styrdokumenten har mål som går att följa upp. Nästa mandatperiod kommer den politiska organisationen att förtydligas genom att en produktionsstyrelse införs. Avsikten är att kommunikationen mellan politik och verksamhet ska bli bättre och att det politiska ansvaret för produktionen ska bli tydligare. Även ekonomiska incitament kommer att användas i större utsträckning för att styra produktionen än idag. Rolf Edlund (C): Politiken styr verksamheten på Akademiska sjukhuset med inriktningsmål. Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2010 att inrätta en särskild styrelse för att leda landstingets produktion av sjukvård. Akademiska kommer därvid att få en politisk ledning som ligger närmare verksamheten. Vi 10 Texten fortsätter på sidan 12 11

7 tema val 2010 tema val 2010 Dialogen måste bli avsevärt bättre, målen färre och mer stringenta Börje Wennberg, landstingsråd, Socialdemokraterna kommer också att införa ett nytt ersättningssystem som är tydligare baserat på produktion. Utveckling av närvård tillsammans med kommunerna bidrar också till att mer tydligt få vård på rätt nivå på rätt plats. Detta ska bidra till att vård av enklare typ kan ges nära den enskilde och därmed avlasta Akademiska. Akademiska ska vara mer ett sjukhus för högspetsvård och regionsjukvård. Ekonomin ska på ett tydligare sätt vara baserad på dessa nivåer. Länssjukvård som finansieras av landstingsskatten, regionsjukvård som till större delen finansieras av våra köparlandsting och till viss del med vår landstingsskatt utgör en viktig verksamhetsbas. FoU-verksamheten ska i huvudsak vara statligt finansierad. Sören Bergqvist (V): Vi vill återgå till vårdöverenskommelser med betoning på överenskommelser efter dialog. Självklart måste det i det allmänna uppdraget finnas några slags mått på t ex kvaliteter eller omfattning av vårdproduktion av olika slag. Men de kan vara ganska generella och gälla under längre tid där normala uppföljningar kan ge besked om aktuella läget. Vi tror på att mer övergå till s k balanserade styrkort där man tar upp just de områden där man vill se en förändring. På så sätt skulle antalet preciserade mål för just innevarande eller kommande år prioriteras och begränsas. Börje Wennberg (S): Vi tror på målstyrning av sjukhusets verksamhet. Däremot måste dialogen bli avsevärt bättre, målen färre och mer stringenta. Alla mål måste vara möjliga att följa upp och mäta under en längre period. Mål och tilldelade resurser ska i hög grad överensstämma med varandra. Johan Edstav (MP): Miljöpartiet vill utveckla styrningen av sjukhuset till att vara mer resultatinriktad. Det är framförallt på områdena vårdkvalitet, förebyggande hälso- och sjukvård, rehabilitering, förkortande av köer och bättre omhändertagande av multisjuka äldre. Men för att nå dit behövs mer än skrivna direktiv, det är nödvändigt med en muntlig dialog mellan förtroendevalda och sjukhuset. Vi vill under kommande mandatperiod nystarta dialogen om sjukhusets uppdrag. 2Befolkningen blir allt större och lever allt längre, samtidigt som sjukvårdens möjligheter ökar genom nya behandlingsmetoder. Enligt landstingets egna beräkningar kommer vårdbehovet att öka med procent fram till Hur ska landstinget och Akademiska möta den ständigt ökande efterfrågan på sjukvård? I vilken grad handlar det om att effektivisera och/eller tillföra mer resurser och i vilken grad om att prioritera hårdare och tvingas säga nej till människor som söker vård? Hur ska det ökande vårdbehovet omvandlas till konkreta uppdrag och vilka av dessa uppdrag bör hamna hos Akademiska? Erik Weiman (M): Befolkningen blir också allt friskare och det blir allt viktigare att alla är delaktiga i att bidra till skatteunderlaget genom att arbeta. Därför är arbetslinjen viktig även för sjukvårdens finansiering. Vidare vet vi att en relativt liten del av befolkningen, cirka tre fyra procent, svarar för ungefär hälften av de samlade behoven av vård och omsorg. Vi vet också att vården ständigt utvecklas och att behandlingsmetoder som idag uppfattas som dyra men nödvändiga kan se helt annorlunda ut om några decennier. Prioriteringar har således alltid gjorts i vården, även om formerna för dem har sett annorlunda ut i en annan tid. De prioriteringar som behöver göras måste av flera skäl, kravet på lika vård är ett, göras på så hög nivå som möjligt sannolikt på nationell nivå. Slutligen måste vi ha en ekonomi i landstinget som är fortsatt god, för att kunna satsa på investeringar i kompetensutveckling, ny utrustning och lokaler. Vi vill utveckla den nära vården i samarbete med kommunerna. (...) Det här kommer att leda till ett förändrat uppdrag för Akademiska Anna-Karin Klomp, landstingsråd, Kristdemokraterna Anna-Karin Klomp (KD): En liten del av befolkningen, ofta äldre multisjuka, står för en stor del av vårdbehoven. Vi vill utveckla den nära vården i samarbete med kommunerna. På så sätt tror vi att vi kan förhindra akuta inläggningar och använda vårdens pengar bättre. Det här kommer att leda till ett förändrat uppdrag för Akademiska sjukhuset. Vårdens resurser ökar i den utsträckning vi har tillväxt i Sverige. Det är därför viktigt att Sverige har en bra näringspolitik både på lokalt och nationellt plan. Det är också viktigt att varje skattekrona används så bra som möjligt, och vi tror fortfarande att vi kan göra det ännu bättre exempelvis genom bättre samverkan mellan kommun och landsting och att vården utförs på den nivå i landstinget som är effektivast. Vi vill att man ska kunna få så mycket vård som möjligt nära hemmet. Ludvig Larsson (FP): Det är i grunden mycket positivt att människor är friskare och lever längre. Likaså är utvecklingen inom medicin, teknik och farmaci som gör att vi kan bota fler sjukdomstillstånd något fantastiskt. Dessa framsteg drar ur ett ekonomiskt perspektiv åt två håll. Å ena sidan kan många behandlingar göras med bättre resultat och kortare vårdtider, vilket sparar resurser. Å andra sidan blir de behandlingar som står till buds allt fler, inte sällan till mycket höga kostnader. Det handlar alltså om en kombination av effektivisering, prioritering och ökade resurser. Se vidare fråga 3 och 5 för svar på detta. Vilka uppdrag som hamnar var går inte att slå fast här. Det beror på var den bästa vården kan ges till rimliga kostnader. Akademiska sjukhuset ligger bra till på många områden tack vare en mycket hög kvalitet på vården. Rolf Edlund (C): Rätt vårdnivåprioritering är inte bara att styra bort utan att styra till rätt kompetens. Mer av samverkan med andra landsting i regionen, men även med kommunerna i den så kallade närvården kan avlasta Akademiska. Utvecklingen av rikssjukvården gör också det att en ändamålsenlig arbetsfördelning kan ske mellan landets universitetssjukhus. Sören Bergqvist (V): Vi måste jobba både lång- och kortsiktigt för att klara kommande vårdbehov. Det långsiktiga består i att jobba mer förebyggande, satsa på en utökad primärvård som kan klara ohälsoproblem tidigare och i större omfattning, och få till en bra närvård i samarbete med kommunerna. På lite kortare sikt måste vi dels genomföra planerad upprustning av sjukhuset för bättre standard och bättre vård-/arbetsmiljö, dels försöka bestämma konsekvenserna och omfattningen av fler, men också äldre, innevånare. Dock ska man minnas att de som går i pension idag är de friskaste och rikaste pensionärer vi någonsin haft. På kort sikt behöver stuprören överbryggas, logistiken förbättras och vårdkedjorna synliggöras. Lean kan vara ett hjälpmedel i den processen där personalens erfarenheter och kompetens måste tas tillvara. Framöver behöver nog hälso- och sjukvårdssektorn ta en större andel av BNP. Börje Wennberg (S): För att klara både nuvarande och kommande vårdbehov måste vi arbeta hårt med att förbättra folkhälsan. Om vi lyckas minska rökningen, alkoholkonsumtionen och fetman är mycket vunnet. Vi vill också skapa en bra närvård i samarbete med länets kommuner som framförallt vänder sig till länets äldre innevånare. Den planerade upprustningen och moderniseringen av sjukhuset måste genomföras. Vi tror att lean kan vara ett hjälpmedel i den nödvändiga processen att förbättra logistik och vårdkedjor. Vi tror att det krävs att vården och omsorgen framöver får ta en ökande andel av våra gemensamma resurser i anspråk för att klara morgondagens utmaningar. Johan Edstav (MP): Det är uppenbart att vårdbehovet kommer att öka med en åldrande befolkning. Miljöpartiet vill att landstinget arbetar fram ett äldrepolitiskt program, det kommer att vara nödvändigt för att belysa hur landstinget ska arbeta med ett gott omhändertagande av de äldre. En utbyggd välfärd innebär mycket positivt för äldre, medellivslängden ökar och många äldre får fler friska år än tidigare generationer. Vi vill utöka mobila teamen Texten fortsätter på sidan 14

8 tema val 2010 tema val 2010 för hembesök hos äldre för att minska belastningen på akuten och ett förbättrat omhändertagande för individen. Alla invånare över 75 år ska erbjudas regelbundna hälsokontroller. Ett nära samarbete behövs mellan landstinget och länets kommuner för att äldre ska få en bra vård och omsorg. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska landstinget förebygga ohälsa. Vi vill fortsätta att utveckla fysiska miljöer som håller äldre friska, exempelvis motionsplatser. 3Generellt angående prioriteringar inom vården, vem ska göra avvägningarna politikerna, tjänstemännen eller professionen? Erik Weiman (M): Frågan är långt mer komplicerad. Avvägningar och prioriteringar görs på alla nivåer, och så måste det vara. Vissa frågor måste avgöras på nationell nivå, andra kan med fördel fattas så nära patienten och den enskilde medarbetaren som möjligt. Vidare har p o l i t i k e n och den hur de används klokast. Här har alla berörda stor nytta av att titta på nationella jämförelser som visar att resurserna idag används mycket olika och att den vårdgivare som producerar den dyraste vården inte alltid har de bästa resultaten. Anna-Karin Klomp (KD): Vi politiker är ytterst ansvariga för att vården fungerar och ges till alla på lika villkor. Det är också det väljarna ställer oss till svars för vart fjärde år. Vi kan inte göra medicinska bedömningar av enskilda patienter. Politikens ansvar är alltså att sätta upp mål och fördela resurser i vården och att följa upp vårdens kvalitet. Det sker naturligtvis i dialog med professionen. Vårdens utmaning är att vi hela tiden kan göra mer. Det gör naturligtvis också att konkurrensen om resurserna är hård. Ludvig Larsson (FP): Professionen har den medicinska kompetensen och är de enda som kan göra avvägningar i varje enskilt fall. Samtidigt skjuts alltför stort ansvar över på professionen när det saknas grundläggande politiska prioriteringar. Därför bör politik, tjänstemän och profession gemensamt utarbeta ett ramverk för sådana prioriteringar. Detta har gjorts i andra landsting, något som vi i Landstinget i Uppsala län kan dra lärdom av. Rolf Edlund (C): Prioriteringar ska göras av politiken framför allt när det gäller ekonomiska satsningar såsom större investeringar, men också beslut om upphandling av verksamhet. Professionens stora kompetens måste självfallet tas väl tillvara i det löpande utvecklings- och prioriteringsarbetet. olika delar av länet bör beslutas av politiken. Slutligen kan sägas att dialogen mellan professionen och politiken är av avgörande betydelse och att politiken aldrig ska smita från sitt ansvar. Johan Edstav (MP): Politikerna bör göra generella prioriteringar. Professionen bör med dessa riktlinjer som stöd sedan göra prioriteringarna inom sitt verksamhetsområde. Det måste finnas ett utrymme för den enskilde läkaren/läkarlaget att bestämma inom givna ramar. Det är politikernas uppgift att i dialog med medborgare och personal ta nödvändiga prioriteringsbeslut. Den modell för öppna politiska prioriteringar som finns i hälso- och sjukvårdslagen ska följas. Ett hälsoekonomiskt tänkande ska tilllämpas. 4Hög kvalitet på forskning, utveckling och utbildning är väsentligt för Akademiska sjukhusets långsiktiga position som universitetssjukhus. Sjukhuset sliter idag ständigt med finansieringsfrågan, vad ser ni för lösningar på kortare och längre sikt? Erik Weiman (M): Från arbetet i Rikssjukvårdsnämnden ser jag med vilken respekt sjukhuset och därmed dess FoU-arbete betraktas från hela övriga Sjukvårdssverige. Att Uppsala universitet samtidigt hör till världens ledande lärosäten bidrar till den starka positionen. Vi har också i Uppsala ett mycket Staten måste i en eller annan form ta ansvar för att säkerställa både den medicinska forskningen och den högspecialiserade vården Erik Weiman, landstingsråd, Moderaterna ningar, omsättning av innovationer till kommersiella produkter och implementering av ny teknik i sjukvården exempelvis genom prövning av prototyper. I hög grad kräver även detta statligt deltagande eftersom lagstiftningen kan behöva ses över. Det som står helt klart, i synnerhet efter det arbete som lagts ned i den statliga delegationen för den kliniska forskningen, är att alla aktörer måste samarbeta närmare och dra än mer åt samma håll. I Uppsala har vi särskilt goda förutsättningar för detta tack vare det starka life science-klustret (inklusive Science for Life Laboratory, U-CAN, ROC, UCR m fl) och den goda samverkan mellan olika aktörer. Anna-Karin Klomp (KD): Genom forskningsbokslutet har vi tydliggjort vilket stort forsknings- och utvecklingsarbete som görs. Nästa steg är naturligtvis att knyta pengar tydligare till det. När det gäller utbildning måste vi hela tiden framhålla den tydliga rollfördelningen gentemot staten som ska stå för finansieringen. medicinska professionen olika roller och har mot den bakgrunden att göra olika ställningstaganden. Ett exempel på nationella prioriteringar är arbetet i Rikssjukvårdsnämnden. På landstingsnivå måste en balansering göras mellan resurser och behov på landstingspolitisk nivå. Sist men inte minst så har det dagliga arbetet mycket stor betydelse för hur långt resurserna räcker och Det skjuts alltför stort ansvar på professionen när det saknas grundläggande politiska prioriteringar Ludvig Larsson, landstingsrådskandidat, Folkpartiet Sören Bergqvist (V): Det finns olika prioriteringar som görs inom vården. Bedömning av vårdbehov och form av behandling ska avgöras av professionen i samråd med patienten. S k vertikala prioriteringar, t ex inom en specialitet, ska göras av professionen. Dock måste nya eller större utbudsbegränsningar ha ett politiskt stöd, liksom nya stora satsningar. Prioriteringar mellan olika specialiteter eller mellan olika delar av länet är viktiga områden för politiska beslut. Börje Wennberg (S): Medicinska prioriteringar ska avgöras av professionen. Nya eller större begränsningar ska alltid ha ett politiskt beslut i ryggen. Prioriteringar mellan olika specialiteter eller mellan starkt samarbete mellan sjukvård, akademi, samhällsliv och näringsliv (exempelvis Stuns och Uppsala Bio) som betyder mycket både nationellt och internationellt. Att avtal är tecknade med hela vår sjukvårdsregion är givetvis tryggande på medellång sikt, men konkurrensen står inte bara mellan sex eller sju universitetssjukhus i Sverige. Dels måste staten i en eller annan form ta ansvar för att säkerställa både den medicinska forskningen och den högspecialiserade vården, dels är det också av högsta vikt att frågor som rör forskningens finansiering kommer upp på dagordningen. Näringslivet, som redan idag är nära sammanknutet med universitet och landsting, måste ges bättre möjligheter till ännu närmare samarbete inom exempelvis kliniska pröv- Ludvig Larsson (FP): Forskning, utbildning och innovation har alltid varit hjärtefrågor för Folkpartiet liberalerna. Vi är stolta över att ha ett universitetssjukhus av hög internationell klass här i Uppsala. Landstinget satsar en hel del pengar på forskning och det ska vi göra även i framtiden. Men de stora forskningsresurserna kommer genom statsanslag och extern finansiering av forskningsprojekt. Vi vill därför att staten tar ett större strategiskt ansvar för att avancerad forskning och högspecialiserad vård kan fortsätta att bedrivas vid Akademiska sjukhuset. Högspecialiserad vård och forskning är avgörande 14 Texten fortsätter på sidan 16 15

9 tema val 2010 tema val 2010 för Akademiskas position som ledande universitetssjukhus. Därmed är Akademiska sjukhuset mycket viktigt för Uppsala län som kunskapsintensiv tillväxtregion. Den forskning som bedrivs här leder till nya innovationer som är värdefulla för såväl den medicinska utvecklingen som för sysselsättning och Sveriges exportmöjligheter. Folkpartiet liberalerna vill därför se ett ökat samarbete mellan såväl de olika landstingen som med staten och näringslivet. Rolf Edlund (C): Akademiska ska hela tiden utveckla det man är bäst på och samarbeta med andra universitetssjukhus. Detta ska naturligtvis ske i ett nära samarbete med vårt universitet. Man behöver också utveckla det internationella samarbetet. Kanske ska man satsa på forskning inom vissa områden med sikte på att vara bäst i världen (Nobelpris). Sören Bergqvist (V): Forskning, utveckling och utbildning är väsentliga delar i sjukhusets verksamhet och så som så mycket annat kräver de en långsiktighet. Sjukvårdsregionens vara eller inte vara är en av de viktigaste frågorna för att säkerställa både tillräckligt patientunderlag och samarbete mellan ingående landsting inom FoU. Finansieringsfrågan är inte enkel eftersom det handlar om olika delar, t ex ALF-medel, forskningsmedel från olika stiftelser och institut, men också landstingsmedel. Vi vet att i dagsläget finns en hel del forskningsmedel inom universiteten som inte används. Det är också komplicerat med kombinationstjänster där det inte alltid är lätt att särskilja det kliniska arbetet från forskning. Ett stort problemområde är tillgången på kompetenta handledare som dessutom ska ha tid för att handleda. Forskningen ska ha ett starkt politiskt stöd och det finns all anledning att se över landstingets finansiering. Inte för att i första hand öka anslagen utan mer för att se att de används på ett ändamålsenligt sätt. Börje Wennberg (S): Akademiska sjukhuset är ett av norra Europas främsta universitets- och forskningssjukhus. Den högkvalificerade forskningsmiljön har stor betydelse för hela länet och landet. Ett hot är den utförsäljning som inletts i och med privatiseringen av mammografin. Vi socialdemokrater säger nej till privatiseringar och uppstyckningar av Akademiska sjukhuset som vi ser som ett framtida hot mot forskningen. Ett väl fungerande universitetsoch forskningssjukhus måste hållas samman och vara en enhet. Forskningen ska ha ett starkt politiskt stöd och en översyn av finansieringsfrågan när det gäller landstingets medel kan behövas. Johan Edstav (MP): Akademiska är ett ledande universitetssjukhus i Sverige och i norra Europa, men för att även i framtiden kvarhålla sin position behövs en politisk vilja. Vi vill fördjupa samarbetet med universitetet och staten om forskning och utveckling inom sjukhuset. Fler platser på läkarutbildningen är nödvändigt för att Sverige ska vara självförsörjande på läkare. 5De insatser som görs i sjukvården ses idag separat från den nytta som insatserna skapar. När sjukvården satsar mera resurser kommer patienterna fortare tillbaka i produktion, blir mindre vårdkrävande i andra vårdformer etc. Detta gagnar samhället, men det finns inga kommunicerande kärl som möjliggör en balansräkning. Till detta kan även läggas att forskningen kan skapa nya arbetstillfällen. Vill ni verka i riktning mot en större helhetssyn och i så fall hur? Erik Weiman (M): Ja. Vi verkar idag, ofta i motvind, i riktning mot denna ökande helhetssyn. Det kräver dock ett mer fördomsfritt förhållningssätt till en del påverkande faktorer. En sådan är integrationen mellan landstingen/sjukvården och industriella/ kommersiella intressen. Det handlar absolut inte om att skattemedel ska subventionera kommersiell verksamhet, men väl om att vi måste kunna dra en ökad ömsesidig nytta av varandras kunskaper och erfarenheter och för landstingets del skapa förutsättningar för att kunna använda skattemedel effektivare. Arbetslinjen i arbetsmarknads- och försäkringspolitiken är ett annat exempel, där en sådan helhetssyn som efterlyses på sikt bör kunna komma till stånd. Anna-Karin Klomp (KD): Naturligtvis vore det bättre med en större helhetssyn, men visst tjänar landstinget ändå på att fler arbetar istället för att vara sjukskrivna. Både vi, staten och kommunerna får in Samarbetet inom sjukvårdsregionen ska fördjupas och på sikt omvandlas till en direktvald region Johan Edstav, landstingsråd, Miljöpartiet mer i skatt och de pengarna kan vi använda till mer vård. Ludvig Larsson (FP): Ja. Vi måste lösa de långsiktiga, ökande finansieringsbehoven i svensk sjukvård. Som jag ser det är höjda inkomstskatter inte längre en framkomlig finansieringsväg. Samtidigt kostar socialförsäkringarna stora pengar i utbetalningar till människor som väntar på vård. Lägg därtill förlusterna när människor inte kan arbeta så är det tydligt att systemet inte är samhällsekonomiskt vettigt. Då har vi inte ens nämnt det lidande som den enskilde får utstå. Vi måste därför hitta effektiva sätt att föra över resurser från socialförsäkringarna till vården. Det finns redan idag viss samordning, men jag menar att ett grundläggande problemet är att socialförsäkringarna inte är försäkringsmässiga. Det vill säga, drivkraften i socialförsäkringarna att begränsa skadan och därmed minska utbetalningarna är små. Skulle staten som försäkringsgivare i större mån tänka i termer av skadebegränsning vore det uppenbart att man sparar pengar på att finansiera vård istället för att betala ut ersättning för förlorad arbetsinkomst. Detta handlar förstås om stora och komplexa system där reformer kräver noggrann eftertanke. Men jag anser att vi inte längre kan vänta med att hitta lösningar för den långsiktiga finansieringen av sjukvården. Rolf Edlund (C): Här behöver vi få ett tydligare och bättre samarbete mellan försäkringskassa, arbetsförmedling, kommunerna och landstinget. Staten behöver se över sina verksamheter, kanske ska FK och AF vara en enhet som aktivt ser till att de som är sjuka får rätt rehabilitering för att kunna komma tillbaks till sitt gamla jobb eller få en omskolning till nya arbetsuppgifter. Sören Bergqvist (V): Det kan vara lockande att snegla på andra sektorer i samhället som tjänar på att sjukvården fungerar, exempelvis Försäkringskassan eller kommunernas hemtjänst o s v. Det är viktigt att man förstår att olika verksamheter har olika samhällsuppdrag och har en angiven finansiering för detta. Det är orimligt att tänka sig hela samhällsapparaten som kommunicerande kärl med någon slags balansräkning. Det är oerhört svårt att fastställa vem som drar störst nytta av en lyckad insats. Kanske är det sjukvården själv som är den störste vinnaren av en framgångsrik behandling. Hur ska man bedöma om kommunerna ökar sitt förebyggande arbete och därmed spar pengar åt sjukvården i framtiden. Ska de då kunna inkassera vinsterna från landstingen? Staten i sig måste vara det kommunicerande kärlet, d v s kunna omprioritera inom statsbudgeten så att rimlig finansiering finns inom samtliga samhällsnyttiga områden. Börje Wennberg (S): Vården och omsorgen måste få ta en ökande andel av våra gemensamma resurser i anspråk i framtiden. Johan Edstav (MP): De gröna tankarna om vård tar sikte på helhetstänkande och på att stärka människans egen läkande kraft. Människan/patienten är huvudpersonen och hans/hennes ställning måste stärkas och vara i centrum. Rehabiliteringen ska utvecklas och förbättras för att möjliggöra en bättre återhämtning för patienten. Landstinget ska ha en undersöknings- och rehabiliteringsgaranti, vilket ska underlätta för patienten att få undersökningar och rehabilitering inom rimlig tid. För att få en sammanhållen vårdkedja och kunna förkorta väntetiderna är det nödvändigt med samverkan mellan landstinget, privata vårdbolag och kommuner. I avtal och överenskommelser ska det vara tydligt att samarbete är en obligatorisk del av uppdraget. 6Vilka åtgärder vill ni vidta för att stärka Uppsala-Örebro-regionen och därmed säkra patientunderlaget för den högspecialiserade vården på Akademiska sjukhuset? Erik Weiman (M): Utgångspunkten måste vara att Uppsala med sitt internationellt sett unika life science-kluster är en helt omistlig faktor för tillväxten 16 Texten fortsätter på sidan 18 17

10 tema val 2010 Läs mer på På Landstinget i Uppsala läns hemsida återfinns bland annat direktlänkar till partiernas lokala sidor samt information om hur valet går till. noterat och utvecklingen av en för landet avgörande näringsgren både beträffande exportintäkter, kunskapsinnehåll och utvecklingsmöjligheter. Akademiska sjukhuset har en i vissa avseenden unik position i det sammanhanget. Men dagens ordning, som kräver regelbundna och regelrätta förhandlingar med ett antal landsting, är inte optimal för någon part. Beslutet om rikets indelning i regioner måste vara en fråga som vilar på staten, och ett sådant beslut måste fattas så att den specialiserade vården och den högre utbildningen säkras. Alternativet skulle vara att tiotals miljarder och omätliga mängder kunskap kastas i sjön. Det har Sverige inte råd med. Anna-Karin Klomp (KD): Vi vill utveckla Akademiska sjukhuset som ett nationellt och internationellt kunskapscentrum. Det är en av de viktigaste åtgärderna för ett stabilt framtida patientunderlag för sjukhuset. Vi vill dessutom arbeta för en större regionkommun med i första hand Stockholms gränslandsting (Uppsala, Västmanland och Sörmland) och eventuellt med hela sjukvårdsregionen. Vi vill utveckla samarbetet på alla områden där det går och är befogat, och det är viktigt att såväl universitetet som Uppsala kommun har en förståelse för betydelsen av detta samarbete. Ludvig Larsson (FP): Den rådande situationen är inte bra när stora delar av Akademiska sjukhusets verksamhet står på spel varje gång vårdavtalen med andra landsting i sjukvårdsregionen ska omförhandlas. Det är ett positivt steg på vägen att avtalen nu har förlängts från tre till fem år. Det ändrar dock inte grundproblemet. Högspecialiserad vård och den tillhörande forskningen stannar inte vid länets, sjukvårdsregionens eller ibland ens vid landets gränser. Det betyder att vi kommer att behöva utöka samarbetet och samordningen med andra landsting när det gäller högspecialiserad vård, både inom och utom sjukvårdsregionen. Staten måste också ta ett större strategiskt ansvar för den högspecialiserade vården i Sverige. Det ska inte få vara fritt för varje landsting att själv bestämma var man köper sin högspecialiserade vård. Sören Bergqvist, landstingsråd, Vänsterpartiet Rolf Edlund (C): Centerpartiet har hela tiden arbetat för att vår sjukvårdsregion ska bli en direktvald region. På det sättet får Akademiska ett stabilt befolkningsunderlag för den högspetsvård man bedriver tillsammans med våra universitet. Även Örebro universitet bör inbjudas för att aktivt delta. En sådan region får en annan styrka som gör det möjligt att utveckla samarbetet med Karolinska sjukhuset och även internationellt. Detta är en viktig faktor för att klara även det som berörs i de andra frågorna, kanske speciellt fråga 4 och detta med att nå till ett Nobelpris. Sören Bergqvist (V): Staten (regeringen) ska se till att hälso- och sjukvårdslagens skrivningar om sjukvårdsregionerna efterlevs, d v s det ska inte få vara fritt för varje landsting att själv bestämma var man köper sin högspecialiserade vård. Sedan måste det finnas en hög grad av ödmjukhet gentemot våra köpare, och samverkansnämnden kanske ska utvecklas i riktning mot en beställarnämnd. Vi tror inte på superlandsting, d v s att hela sjukvårdsregionen ska bli en ny regionkommun. Däremot är det viktigt att frågan om sjukvårdsregionerna är avklarad innan diskussionerna om kommande regionindelningar startar på nytt. Börje Wennberg (S): Till att börja med måste regeringen se till att hälso- och sjukvårdslagens skrivningar om sjukvårdsregionerna efterlevs, d v s det ska inte få vara fritt för varje landsting att själv bestämma var man köper sin högspecialiserade vård. Vi vill också använda oss av Akademiska sjukhusets höga vårdkvalitet och goda renommé. Johan Edstav (MP): Miljöpartiet vill att samarbetet inom sjukvårdsregionen ska fördjupas och på sikt omvandlas till en direktvald region, likt Region Skåne och Västra Götaland. Ett patientunderlag på ca två miljoner invånare har bättre förutsättningar att bedriva en högspecialiserad vård, forskning och utveckling, kollektivtrafik och ett offensivt miljöarbete. Lena Gunningberg och Nancy Donaldson. Ett ögonblick... Lena Gunningberg, klinisk lektor på kirurgdivisionen, som har blivit adjungerad professor vid University of California, San Francisco, School of Nursing. Hur gick det till? Jag var visiting scholar hos dem 2007 och etablerade under den tiden ett samarbete med professor Nancy Donaldson, som bedriver mycket intressant forskning med kvalitetsregister. Vårdresultat sätts i relation både till vårdpersonalens utbildning och antal sjuksköterskor och undersköterskor per patient. När min tid som gästforskare tog slut inledde vi diskussioner om ett fortsatt forskningssamarbete, vilket sedan ledde fram till min nuvarande adjungering. Hur lång tid handlar det om? Tre år. Jag kommer att vara fysiskt på plats i San Francisco ett par veckor om året, i övrigt kommunicerar vi elektroniskt. Vad får du ut av samarbetet? Jag får jättemycket tillbaka, inte minst i form av konkreta erfarenheter som jag kan använda både i förbättringsarbete och i forskningsprojekt på Akademiska. Det handlar om en av USA:s mest ansedda institutioner inom omvårdnadsforskning, med omkring 150 disputerade lärare. Sjuksköterskeyrket värderas också generellt högre i USA, man talar om nursing excellence och har överlag en stolthet som känns väldigt inspirerande. Hur ser det ut för den svenska vårdforskningen idag? Sett över längre tid har det absolut blivit mer fokus på vårdfrågor. Här i Uppsala har vi fått tillbaka examinationsrätten för specialistsjuksköterskor, vi har fått en professur vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, det börjar byggas upp strukturer för forskning och för att söka anslag, vi har ett lektorskollegium kopplat till sjuksköterskeutbildningen med ett 20- tal kliniska lektorer som träffas regelbundet. Det finns flera saker som pekar på att vi är på väg åt rätt håll. Konstvandringar ska öka välbefinnandet På Akademiska sjukhuset finns omkring konstverk målningar, grafik, vävar, glas, keramik och skulpturer. Nu har sjukhuset tagit fram en broschyr som guidar till ett urval av dessa i olika konstpromenader, såväl inom- som utomhus. Kultur i länet har svarat för urvalet och de fördjupande texterna. Konstpromenaderna vänder sig till alla intresserade, både besökare och personal, men processledaren Kerstin Troedsson hoppas särskilt kunna inspirera patienterna att förbättra sitt välbefinnande genom rörelse och sinnliga intryck. Vi har väldigt mycket fin konst på Akademiska. Vi har även många öppenvårdspatienter som tillbringar mycket tid på sjukhuset i väntan på provsvar och liknande. Det kan vara ganska trist att behöva sitta av tiden i ett väntrum eller en cafeteria, och då är det här en bra möjlighet att göra något meningsfullt istället, säger hon. Promenadvägarna är utformade särskilt med tanke på framkomlighet med rullator eller andra hjälpmedel. Den längsta rundan går utomhus och är en knapp kilometer lång; det finns även vissa planer på att i ett senare skede koppla ihop den med en runda i Stadsparken. Konstgalleri Akademiska, som broschyren heter, finns att hämta vid receptionen på ingång 70, även när receptionen har stängt. Nya vårdavtal säkrar regionsamarbete Femåriga vårdavtal mellan Akademiska sjukhuset och landstingen i Dalarna, Gävleborg, Värmland och Örebro är nu klara. Det innebär att landstingen tar ett gemensamt ansvar för den högspecialiserade vården i regionen. Tidigare i år slöt Akademiska sjukhuset avtal med Sörmland och Västmanland. Sammantaget innebär vårdavtalen att sjukhuset beräknas sälja vård för cirka 1,3 miljarder kronor årligen och att cirka svårt sjuka patienter får vård på Akademiska. De nya avtalen är ett gott betyg för våra verksamheter och ett bevis på att landstingen i sjukvårdsregionen känner stort förtroende för den vårdkvalitet Akademiska erbjuder. Att avtalen förlängts från tre till fem år ger oss dessutom bättre förutsättningar att jobba mer långsiktigt med partnerskap, gemensamma utbildningar och forskningsprojekt, säger sjukhusdirektör Marie Beckman Suurküla. Kerstin Troedsson vid Ragnhild Alexanderssons skulptur "Väsen", ett av de konstverk som ingår i "Konstgalleri Akademiska". Cancerpatienter erbjuds terapi Akademiska sjukhuset erbjuder cancerpatienter rehabilitering under och efter sin behandling. De får träffa andra i samma situation och får ställa frågor till läkare och experter. Patienterna träffas i grupper där varje träff börjar med ett yogapass (kroppsövningar) för att sedan fortsätta med en samtalsdel med fika. För mer information om kommande kurser, kontakta Ann-Charlotte Pellettieri, , ankn , ann-charlotte.pellettieri.@akademiska.se, eller Britt-Marie Bohm, ankn För övriga upplysningar: Se www. akademiska.se verksamheter onkologi samtalsterapi och yoga

11 dagboken Sjuksköterskan Sölvi Vejby trivs tillsammans med sina arbetskamrater och patienter på 50 C. foto: staffan claesson Hon hjälper människor gen om deras livs värsta kris Namn: Sölvi Vejby Yrke: Sjuksköterska och huvudhandledare på 50 C, hematologen. Började arbeta på Akademiska sjukhuset: : hoppar över frukosten som vanligt och kör bilen in på en av de sista lediga parkeringsplatserna innan jag riktar stegen mot omklädningsrummet. Efter nytt ombytesrekord stämplar jag in på avdelning 50 C, hematologen, ganska exakt Kramkalas med nattsyrror som trötta lämnar över ansvaret. Vi fördelar dagens jobb, och snart sitter jag med ett skrivblock och läser in mig på Alice 22 år, Benjamin 19 år och Hilda 66 år. En undersköterska kommer och talar om att Alice frossar. Jag ber henne kolla blodtrycket och går för att hämta vätskedropp och antipyretika mot frossan. Blododlingsflaskor ställs fram medan jag ringer upp jourläkaren för att få bekräftat ordinationerna. Alice är ledsen, tycker det börjar bli jobbigt med dagliga frossbrytningar. Varför tar det aldrig slut, varför drabbades just hon av leukemi? Jag känner igen tankarna och tröstar medan jag jobbar för att förbättra situationen. Efter en knapp halvtimme är frossan över för denna gången, trycket stabilt och ytterligare ett antibiotika inskrivet på läkemedelslistan. Alice mår bättre och kommer att orka en dag till inne på isoleringsrummet. återgår till inläsningen men inser att klockan nu passerat 8.00 och att mediciner av olika slag måste ut till patienterna. En kollega hojtar att hon blandat Sandimmunet som Benjamin skulle ha klockan 8. Vad jag uppskattar mina kollegor otroligt mycket, de förgyller dagen på så många sätt och gör jobbet lättare att utföra. 9.30: med tekoppen i handen och sista tuggan på knäckemackan i munnen hämtar jag kardexpärmarna för rond denna morgon. Läkarna på hematologen är av den trevliga sorten och det är en god stämning när vi ses. Vi går igenom dagens provsvar och diskuterar status för var och en av patienterna. Numera vet jag att om just denna överläkare rondar så kommer Benjamin att få sin permissionsresa beviljad, och jag lägger fram önskemålet innan vi går in på rummet. Något låga trombocyter och viss kaliumbrist efter många diaréer behöver först åtgärdas, men efter detta tror läkaren "Läkarna på hematologen är av den trevliga sorten" att permisson tills i morgon skall fungera. Benjamin och hans mamma blir jätteglada och jag känner mig så tacksamt förvånad över att något så lite kan glädja någon så mycket. Men har man bott på avdelningen senaste halvåret är det kanske inte så konstigt att man gläds åt en frigång. Vi skrattar och har roligt inför planeringen : blodtryckskontrollerna glesas ut på Alice och hon undrar om det är möjligt att få gå ut på balkongen trots isoleringsbehovet. Efter en snabb koll om det är tomt på övriga patienter ger jag mitt tillstånd och följer henne ut. Personalen hälsar glatt på henne när hon passerar, alla vet vad hon går igenom och alla gläds åt att hon nu orkar ta sig ut några minuter : efter lunchpaus kollar jag att Benjamins dropp gått in och ser även till Alice som försöker äta lunchen. Hon ger upp försöket. Vi tänker tillsammans ut annat som skulle smaka, och lite kräm tas in. Lyckan är gjord när det smakar som vanligt och hon orkar äta : medan jag försöker dokumentera i Cosmic kommer Hildas man och undrar om jag har tid att prata. Han undrar över framtiden och över hur han skall orka sköta Hilda hemma. Hon är i slutstadiet av sin sjukdom och orkar inte mycket själv. Vi samtalar en stund och jag lovar kolla med läkaren och återkomma i frågan. Efteråt går vi båda in till Hilda och pratar en stund om allt i livet som varit bra, och tårar rinner längs hennes kind : stämmer av med kvällspersonalen att doku mentationen under dagen varit tydlig och ger sedan muntlig rapport om stämningsläget på avdelningen. Vi försöker även hinna en snabb fika. Att få jobba här, lära känna människor som är i sitt livs värsta kris och hjälpa dem att ta sig igenom för att kunna leva vidare är det som håller mig kvar och som gör att jag älskar mitt yrke. Att dessutom få jobba med alla dessa fantastiska, hängivna människor är lycka för mig, finns inget bättre! 20 21

12 ordet till olsen Svenska för utländsk hälso- och sjukvårdspersonal Konferens i herrgårdsmiljö? Vad bär fästingarna på? "för misslyckade författare börjar helvetet på jorden ungefär så sa Cocteau om den franske dandyn Jacques Fersen Adelswärd som levde i landsflykt på Capri i början av förra seklet. Det finns gott om liknande uttalanden från författare och kulturpersonligheters som betygsätter andras skrivande. Ibland kommer de från diktaren själv, tänk bara på Nils Ferlins vånda med sin smäktande vals och sökandet efter ord när han rimmat både på viol och fiol. Själv fruktar jag recensionerna av min bok Pandemi som kommer i bokhandeln under hösten. "Buketten av mikrober som kan hittas i en fästing gör vilken infektionsläkare, bakteriolog eller virolog som helst salig av lycka" att påstå att jag är författare är dumheter. Men jag tror mig vara en medelmåttig skribent av vetenskaplig och populärvetenskaplig prosa. Det finns sannolikt ett helvete på jorden även för mig och jag tror att jag funnit ingången. Just nu, alldeles innan krönikan skall vara klar, är det åtminstone ovanligt varmt om fotsulorna. Detta egentligen så enkla, att omvandla svåra begrepp till något begripligt har gått i kras. Jag äger inte orden och om det plötsligt dyker upp något exakt som kan användas, fastnar det otympligt och obönhörligt mellan hjärnan och pekfingervalsen på datorn. Så vad jag vill säga, enligt devisen less is more, skrivandet av den här krönikan har hittills gått åt skogen. Men när det är som värst flyter livbojen plötsligt upp. fågel- och fästingprojektet, som vi sedan några år bedriver runt Medelhavet är så framgångsrikt. Nu är det förvisso höst, men tänk er tillbaka i tiden. Snön låg djup på Uppsalas slätter och lårbensfrakturerna var vanliga på akuten. Samtidigt startade fåglarna en stjärnklar natt drivna av sina hormoner och sin inre klocka färden norrut ifrån Centralafrikas djungler. Efter att ha överlevt passagen av Sahara stannade de upp några dagar i ett ensligt träsk i Nordafrika för att vila sig och fylla på energidepåerna. Under näbben, i örat, vid ögat har fästingarna krupit och bitit sig fast. Några dygn senare har fåglarna näbben, likt kompassnålar riktade mot norr, på väg mot holken i Stadsskogen eller till boet under en tuva i Ammarnäs. Björn Olsen är professor och överläkare på infektion vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset sedan När de mellanlandar på Antikytera i Grekland, i Camargue i Frankrike eller på den italienska ön Capri så finns vi där med våra fångstnät. om man är infektionsläkare, veterinär eller biolog och har något som helst intresse för kopplingen mellan infektionssjukdomar och fåglar, då är projektet perfekt. De fångade fåglarna ringmärks. En del fåglar är vackra som den gyllengula sommargyllingen medan andra, exempelvis gråbruna trädgårdssångaren, inte är lika karismatisk. Oavsett färg eller karisma, bär den en fästing så utbrister ringmärkaren entusiastiskt "zecca". Ofta sitter fästingarna i fåglarnas hörselgångar. Att få loss dem är ett mikrokirurgiskt pillrande. Jag kan föreställa mig att fåglarna upplever det som när vi drar eller suger ut en vaxpropp på en halvdöv patient. fästingarna fotograferas och petas ner i ett rör med vätska. En vätska som gör att vi på laboratoriet kan hitta både det ena och det andra. Med raffinerade och dyra analyser i svårförståeliga apparater söker vi efter olika mikroorganismer. Buketten av mikrober som kan hittas i en fästing är stor och varierad och gör vilken infektionsläkare, bakteriolog eller virolog som helst salig av lycka. Tänk vilka vackra namn; Borrelia, TBE, Rickettsia, och Anaplasma för att bara nämna några. Eller varför inte ett virus som orsakar någon okänd och otäck blödarfeber. Tanken svindlar. Kontakta Amelie Aulin, Folkuniversitetet för mer information amelie.aulin@folkuniversitetet.se tel: Folkuniversitetet är ett studieförbund bildat av stiftelserna Kursverksamheten vid Stockholms, Uppsala, Göteborgs, Lunds och Umeå universitet www. folkuniversitetet.se ALLTID PÅ FREDAGAR FRÅN HÖST PREMIÄR 17 SEPT BÄSTA AVSLUTNINGEN PÅ VECKAN! BOKA BORD PÅ Rätt skor på jobbet? Vi hjälper dig att välja skor, fotinlägg och andra lättare ortopediska hjälpmedel. Kom in så möter du erfaren och kunnig personal som också ger dig tillgång till Olmed Ortopediskas kompetens. I vår butik hittar du bl a: 10 % rabatt har du alltid som landstingsanställd på våra produkter. Auktoriserad återförsäljare av Dag Hammarskjölds väg 14B Öppettider: Mån-Fre: Ons Telefon: Hur vill du ha din konferens? Hemgjord sill och nybakat bröd! Miljön kan göra underverk! Konferenssalar för 2 45 personer Matsal för fina gästrum V Ä L K O M M E N! Tel Dina skönaste skor 22 23

13 Vi lär oss aldrig hur man dör nina cavalli-björkman "I livets andra ände, när allt ska börja, finns det förberedande kurser. När man är döende finns ingenting." till min kvällsmottagning kommer Bengt; en reslig man som jag träffat en gång tidigare. Onkologer mäter människor i kroppsyta, en enhet man får fram via längd och vikt och som används för att räkna ut cytostatikados. Bengts kroppsyta är imponerande han är minst två meter lång och har stor muskelmassa. Han arbetar vid en militärförläggning och inger respekt, på ett lågmält vis. Vi har haft tur med patient-läkarrelationen, Bengt och jag. Jag har lyckats läsa honom rätt och bemöter honom sakligt och osentimentalt. Efter vårt första möte har han sagt till sköterskorna på mottagningen att han äntligen fått träffa en doktor som förstår honom. Trots att jag blir glad över detta uppvägs det av alla gånger jag inte lyckats nå fram till patienter, inte lyckats läsa rätt. bengt har appendixcancer som växer i bukhålan och som har metastaserat till andra ställen i kroppen. Han har fått cytostatika och mått riktigt bra en tid men nu svarar inte sjukdomen längre på våra behandlingar. Medan mörkret faller utanför fönstret berättar jag för honom och hustrun om olika behandlingsalternativ, om risker och möjliga vinster. Vi närmar oss en tid då onkologisk behandling skall avslutas och ersättas av symptomkontrollerande åtgärder och god omvårdnad. Det är sällan något roligt budskap att förmedla även om Bengt är realist och har sagt att han tänker ge sig när sjukdomen blir honom övermäktig. jag märker att han sitter och brottas med en fråga. Plötsligt säger han: Hur kommer det bli för mig egentligen? Hur kommer det att bli när jag ska dö?. Jag hör hustrun dra häftigt efter andan, förstår att detta är den förbjudna frågan som inte kunnat ventileras hemma. jag svarar efter bästa förmåga. Det finns olika sätt som livet kan ta slut på när man har en cancersjukdom, vissa mer vanliga än andra. Bengt berättar att han sökt ett svar på nätet och att det enda han kunnat hitta var att döden i hans sjukdom var särskilt plågsam. Detta påstående har stått oemotsagt i flera veckor, tills vi nu diskuterar saken ikväll. på vägen hem grips jag av vrede. I livets andra ände, när allt ska börja, finns det förberedande kurser. Blivande föräldrar får veta allt om vad som komma skall, vilken smärtlindring som erbjuds, hur det känns och vad det betyder och att man kan välja att föda stående eller liggande eller på huk. När man är döende finns ingenting. Inga böcker att läsa, ingen information på nätet. Människor i ens omgivning vet inte och ens egen partner kan bli vettskrämd. Man är ensam. Och ändå ska man förbereda sig för detta oerhörda. Där jag går genom staden tänker jag att jag skall starta psykoprofylaxkurser för döende.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Forska!Sveriges enkät till riksdagskandidater på valbar plats 2018

Forska!Sveriges enkät till riksdagskandidater på valbar plats 2018 Forska!Sveriges enkät till riksdagskandidater på valbar plats 218 Om undersökningen Ämne: Medicinsk forskning Målgrupp: Riksdagskandidater på valbar plats Metod: Elektronisk enkät till 352 politiker uppsatta

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Rapport från Utredningen om nytt universitetssjukhus

Rapport från Utredningen om nytt universitetssjukhus Landstingsstyrelsen Moderata samlingspartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Förslag till beslut 2003-03-18 Ärende 7 LS 0201-0049 Rapport från Utredningen om nytt universitetssjukhus Landstingsstyrelsen

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Med största kompetens och med fokus på patienten EN PRESENTATION AV och varför välja att arbeta hos oss som undersköterska På sjukvårdskartan Ett av Europas största sjukhus Kombinerar bredd med spets Specialistsjukhus

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:4 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1998:5 av Andres Käärik m fl (fp) om gemensam forsknings- och utvecklingssatsning inom äldrevården Föredragande landstingsråd: Ralph

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Lisbet Gibson VOC Medicin. Karin Jonsson Ekonomichef JLL

Lisbet Gibson VOC Medicin. Karin Jonsson Ekonomichef JLL Lisbet Gibson VOC Medicin Karin Jonsson Ekonomichef JLL Jämtlands län snabba siffror 8 kommuner med Östersund som enda stad Cirka 127 000 invånare. 1,5 procent av Sveriges invånare på 12 procent av landets

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet MOTIONSSVAR 2015-10-23 Vård och omsorg Sofia Tullberg Gunilla Thörnwall Bergendahl Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2012 I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Grå starr behandlas i Lindesberg Prognosen god

Läs mer

Träning ger färdighet

Träning ger färdighet Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa Uppdraget Precisera innehållet och omfattningen av begreppet högspecialiserad vård Ta fram kriterier som grund för nivåstrukturering av den

Läs mer

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Eftervalsundersökning Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter

Eftervalsundersökning Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter Eftervalsundersökning 2010 Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter Valet till landstingsfullmäktige i Stockholms län 2010 Procent 40 35,7 36,7 30 27,4 25,6 2006 2010 20 10 4,0 3,8

Läs mer

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka

Läs mer

Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Vänsterpartiet FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-08-20 P 27 Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att yttra sig enligt nedanstående

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Låt de goda exemplen visa vägen! Låt de goda exemplen

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag

till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anders Olsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-01-14 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-02-12, P 20 1 (4) HSN 1210-1271 Yttrande över motion 201:14 av Lars Dahlberg m.fl.

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98)

Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98) Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2016-04-19 Diarienummer 160042 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:91 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Överenskommelse med Stockholms kommun i anledning av principöverenskommelse om finansiering av Citybanan Föredragande landstingsråd: Dag Larsson

Läs mer

Välkommen till Örebro läns landsting

Välkommen till Örebro läns landsting Välkommen till Örebro läns landsting 1 Här finns vi Norge Finland Danmark Sverige Örebro län ligger mitt i Sverige. Från Örebro är det är ca 20 mil till Stockholm och ca 30 mil till Göteborg. Fakta om

Läs mer

Moderaternas förslag till Finansplan

Moderaternas förslag till Finansplan Moderaternas förslag till Finansplan 2018-2020 Inledning Regionfullmäktige fastställde i juni 2017 en strategisk plan med budget för åren 2018-2020. Moderaterna föreslog en alternativ strategisk plan som

Läs mer

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan!

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan! Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013 Tack för din medverkan! Jan Björklund, vice statsminister, utbildningsminister, FP Sjukvårdens effektivitetskrav gör att forskningen ofta kommer på undantag, och det

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:75 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:1 av Dag Larsson m fl (s) om införande av trygghetskvitto inom psykiatrin Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90 Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget

Läs mer

UFV 2003/39 CK 2003-0036

UFV 2003/39 CK 2003-0036 1 Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och landstinget i Uppsala län om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. Bakgrund Läkarutbildningen

Läs mer

Skattekronans fördelning: 10,77 kr

Skattekronans fördelning: 10,77 kr Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Politiska inriktningsmål för vård och omsorg

Politiska inriktningsmål för vård och omsorg Dnr 2017KS562 078 Politiska inriktningsmål för vård och omsorg Förord En helhetssyn med utgångspunkt från den enskildes behov och alla människors lika värde tillsammans med självbestämmande, trygghet och

Läs mer

Välkommen till Akademiska sjukhuset. Eric Wahlberg Sjukhusdirektör

Välkommen till Akademiska sjukhuset. Eric Wahlberg Sjukhusdirektör Välkommen till Akademiska sjukhuset Eric Wahlberg Sjukhusdirektör Så styrs sjukvården Sjukvårdsregioner Sverige består av sex sjukvårdsregioner Medlemmarna i de sex sjukvårdsregionerna utgörs huvudsakligen

Läs mer

En rättvis sjukvård i hela länet Allians för Västerbottens syn på en regional folkomröstning om sjukvården i länet

En rättvis sjukvård i hela länet Allians för Västerbottens syn på en regional folkomröstning om sjukvården i länet En rättvis sjukvård i hela länet Allians för Västerbottens syn på en regional folkomröstning om sjukvården i länet 1 1. Inledning En regional folkomröstning är något historiskt då det aldrig skett i Sverige

Läs mer

Avancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp

Avancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp Avancerad specialistsjuksköterska Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp Avancerad specialistsjuksköterska Rollen som avancerad specialistsjuksköterska (eller Nurse Practitioner, NP) introducerades

Läs mer

Baserad på 2017 års siffror

Baserad på 2017 års siffror Baserad på 2017 års siffror Skattekronans fördelning 2018 (10,77 kr) Primärvårdsnämnd Nämnden för kultur-, utbildning och friluftsverksamhet Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelse Demokratiberedning

Läs mer

Kommittédirektiv. Offentlig-privat samverkan, styrning och kontroll. Dir. 2018:9. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018.

Kommittédirektiv. Offentlig-privat samverkan, styrning och kontroll. Dir. 2018:9. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018. Kommittédirektiv Offentlig-privat samverkan, styrning och kontroll Dir. 2018:9 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018. Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att utreda former

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Motion 2017:16 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om direktintag vid geriatriska kliniker 26 LS

Motion 2017:16 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om direktintag vid geriatriska kliniker 26 LS Motion 2017:16 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om direktintag vid geriatriska kliniker 26 LS 2017-0730 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-11-01 LS 2017-0730 Landstingsstyrelsen Motion 2017:16

Läs mer

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Politiskt ledarskap Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Det här är vårt uppdrag Fullmäktige är regionens högsta beslutande organ som har det yttersta ansvaret för ekonomin och verksamhetens inriktning.

Läs mer

Avtal om att inrätta ett medicintekniskt centrum med Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska högskolan

Avtal om att inrätta ett medicintekniskt centrum med Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska högskolan TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) s förvaltning SLL Forskning och innovation Jan Andersson 2017-09-25 s forskningsberedning Avtal om att inrätta ett medicintekniskt centrum med Karolinska Institutet och Kungliga

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

Svar på skrivelse från Erika Ullberg (S) om Paolo Macchiarini - Hur ska förtroendet repareras?

Svar på skrivelse från Erika Ullberg (S) om Paolo Macchiarini - Hur ska förtroendet repareras? Stockhol ms läns landsting 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-03-29 LS 2016-0208 Handläggare: Clara Wahren Landstingsstyrelsens ägarutskott Svar på

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater

Läs mer

Stockholms läns sjukvårdsområde

Stockholms läns sjukvårdsområde Diarienummer Ägardirektiv Stockholms läns sjukvårdsområde Gäller för Stockholms läns sjukvårdsområde Antagen av landstingsfullmäktige 2017-06-13, LS 2015-0385, ändrad av landstingsfullmäktige 2017-12-05,

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Sammanfattning Bakgrund Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen,

Läs mer

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting INTERPELLATIONSSVAR Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) 2018-06-12 LS 2018-0605 Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting Erika

Läs mer

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården

Läs mer

Motion - Den äldre människan på akutmottagningen

Motion - Den äldre människan på akutmottagningen ÄRENDE 9 LF februari 2012 Motion - Den äldre människan på akutmottagningen Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Anne Karlsson, SD Yttrande från Hälso-

Läs mer

Fortsatt och utvidgat samarbete mellan Försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms läns landsting grund för samverkan

Fortsatt och utvidgat samarbete mellan Försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms läns landsting grund för samverkan Elisabet Erwall, projektchef 2005-04-11 Sida 1 (6) Fortsatt och utvidgat samarbete mellan Försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms läns landsting grund för samverkan 1 BAKGRUND (Bilagor) Samhällets

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Ge kniven vidare vad visade enkäten?

Ge kniven vidare vad visade enkäten? Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi

Läs mer

5 Skrivelse av Gunilla Roxby Cromvall (V) med anledning av Anders Miltons rapport LS

5 Skrivelse av Gunilla Roxby Cromvall (V) med anledning av Anders Miltons rapport LS 5 Skrivelse av Gunilla Roxby Cromvall (V) med anledning av Anders Miltons rapport LS 2018-0778 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2018-10-24 LS 2018-0778 Landstingsstyrelsen Svar på skrivelse av

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi

Läs mer

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg

Läs mer

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta LANDSTINGSSTYRELSEN Miljöpartiet de gröna FÖRSLAG TILL BESLUT/TILLÄGG 2014-11-25 LS 1409-1068 Ärende 6 Framtidsplanen - Tredje steget i genomförandet Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Läs mer

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Sjukvårdsvalet 2014 Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Vi kommer omgående att häva anställningsstopp, och sätta stopp för nedskärningarna och ogenomtänkta omorganisationer. Vårdkrisen

Läs mer

Simulering av sjukvårdsverksamhet

Simulering av sjukvårdsverksamhet Simulering av sjukvårdsverksamhet Att vården är ett oerhört viktigt område i vårt samhälle råder det knappast några som helst tvivel om. Man arbetar dagligen med frågor som har människors liv som insats

Läs mer