N:\102\34\ \G\Beskr-PM\\norconsult.no\dfs\swe\sto\ data\102\34\ \g\beskr-pm\pm geo\pm geoteknik hägerneholm.docx

Transkript

1 Uppdragsnummer: Datum:

2 Beställare: Täby Kommun Stadsbyggnadskontoret Täby Beställarens representant: Henrik Storm Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Hornsbruksgatan Stockholm Kenneth Viking Claire Guillemet/Jimmy Stensson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: N:\102\34\\G\Beskr-PM\\norconsult.no\dfs\swe\sto\ data\102\34\\g\beskr-pm\pm geo\pm geoteknik hägerneholm.docx Bernhard Gervide Eckel Norconsult AB

3 3 (12) Innehållsförteckning 1. Förutsättningar Uppdrag Bakgrund Syfte Objekt Befintligt Planerat Underlag Undersökningar Tidigare Utförda Geotekniska förhållanden Topografi Jordlagerföljd Geohydrologi Radon Marksättning/markplanering Stabilitet Rekommendationer... 9 Bilagor Bilaga 1. Sammanställning skjuvhållfasthet 1 sida Bilaga 2. Sammanställning moduler 1 sida Bilaga 3 Sammanställning OCR 1 sida Bilaga 4:1 Spänningstillstånd bpkt. 12NC-BD54 1 sida Bilaga 4:2 Spänningstillstånd bpkt. 12NC-BD60 1 sida Bilaga 4:3 Spänningstillstånd bpkt. 12NC-V2 1 sida Bilaga 4:4 Spänningstillstånd bpkt. 12NC-V65 1 sida

4 4 (12) 1. FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Uppdrag På uppdrag av Täby Kommun har Norconsult AB utfört geoteknisk undersökning i området Hägerneholm i Arninge. 1.2 Bakgrund Uppdrag är del av detaljplanearbetet för nordvästra delen av Arninge/Ullna i Täby. 1.3 Syfte Uppdraget har haft följande syften; i. ta fram geotekniskt projekteringsunderlag för väg, gata och ledningar, ii. översiktlig geoteknisk undersökning inför fastighetsindelning, iii. översiktlig utredning för; bullervall och intilliggande dagvattendamm. 2. OBJEKT 2.1 Befintligt Undersökt område består i huvudsak av obebyggd naturmark. I områdes nordvästra rand gränsar befintlig Arningeväg. Området korsas av grusvägar och dagvattendiken samt Ullna herrgårds el-, spill- och vattenservice. 2.2 Planerat Här planeras för ca 700 bostäder, huvudsakligen radhus och flerbostadshus i 2-5 våningar samt lokaler för kontor och andra verksamheter. 3. UNDERLAG Följande handlingar har utgjort underlag: Startmöte på Täby kommun; dat Plankarta, Nyrens Arkitektkontor; dat Bjerkings geoutredning, dat WSP s geoutredning, dat Rgeo, Norconsult, dat \\norconsult.no\dfs\swe\sto\n-data\102\34\\g\beskr-pm\pm geo\pm geoteknik hägerneholm.docx

5 5 (12) 4. UNDERSÖKNINGAR 4.1 Tidigare Geoteknisk undersökning har tidigare utförts av WSP under 2011 för en VAledning genom del av undersökt område. 4.2 Utförda Norconsult Fältgeoteknik AB har under juni 2012 utfört geoteknisk fältundersökning. Laboratorieanalys har utförts på Sweco geolab i Stockholm. Resultat av fält- och labundersökning framgår av Rapport Geoteknik, Norconsult, se underlag. 5. GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 5.1 Topografi Området består av ett slättland med små skogsbeväxta fastmarkspartier, se ingressbild. Fastmarkspartier utgör den höglänta delen av terrängen. Området sluttar svagt åt sydost. Marknivån av undersökt område varierar från ca nivå +17 i nordväst till ca nivå +12 i sydost. 5.2 Jordlagerföljd Jordlagerföljd i läge för undersökt område har översiktligt tolkats till följande; Fyllning; i partier av undersökt område med mäktighet om ca 0,7 m. o Fyllning har återfunnits i anslutning till befintlig Arningeväg, Lera; med störst mäktighet om ca 10 m, utgörandes av följande delar o Torrskorpelera; med varierande mäktighet från 0,5 till 2 m. o Varvig lera; med mäktighet varierande mellan 8 till 10 m. Friktionsjord; med mäktighet varierande om 0 till 2 m, vilandes på, Berg. Fyllning; har påträffats i markytan vid partier närmast Arningevägen. I dessa partier är leran påverkad av fyllnadsmassor tillhörande Arningevägen. Fyllning har en mäktighet om ca. 0,7 till 1 m i undersökta partier. Lera; återfinns i de undersökta slättlandspartierna. Undersökningar tyder på tämligen homogena jordlagerförhållanden. Lerans övre del karakteriseras av en torrskorpelera med en varierande mäktighet; från 0,5 m till 2,0 m innehållandes siltskikt. Undersökt torrskorpeleran har en skjuvhållfasthet om ca kpa.

6 6 (12) Lerans undre del karakteriseras av en varvig lera med en mäktighet varierades från noll till ca 8-10 m. Störst lermäktighet har återfunnits i områdets nordvästra del och mäktigheten tenderar generellt att avta mot sydost. Leran innehåller i vissa partier små tunna siltskikt och på större djup har provtagning även påvisat ett visst sulfidinnehåll. Den varviga leran har en skjuvhållfasthet mellan ca kpa (se bil. 1), och resultat av utförda CRS-försök i kombination med grundvatten-mätningar tyder på att leran i undersökt område är normal- till svagt överkonsoliderad, se bil. 3 och tab. 1. Resultatsammanställning m.a.p. moduler framgår av bil. 2 och tab. 2. Tabell 1. Tolkade OCR-värden i undersökta borrpunkter och djup. Djupt 12NC-BD54 12NC-BD60 12NC-V2 12NC-V65 2 m - 6,6 ᴪ m - - 1,8 1,7 4 m 2,0 2,9-2,0 5 m - - 1,2-6 m ,1 8 m ,2 ᴪ: påverkan av fyllnadsmassor intill Arningeväg Tabell 2. Uppmätta M L modulvärden i undersökta borrpunkter och djup. Djup 12NC-BD54 12NC-BD60 12NC-V2 12NC-V65 2 m ᴪ kpa m kpa 700 kpa 4 m 694 kpa 760 kpa kpa 5 m kpa - 6 m kpa 8 m kpa Friktionsjord; återfinns i anslutning till fastmarkspartier, (läs: berg i dagen) och utgörs då av ett tunt lager morän på berg. Mellan de uppstickande fastmarkspartierna överlagras berg av vattenförande friktionsjord som inte har provtagits. Tolkade sonderingsresultat tyder på en mäktighet som är mindre än 1 m eller att friktionsjord helt saknas. Några sonderingar visar dock på mäktigheter upp emot 2 m friktionsjord. Där friktionsjord förekommer tolkas lagringstäthet som medelfast till fast. 5.3 Geohydrologi Resultatsammanställning av uppmätta grundvattennivåer framgår av tab. 3. Uppmätta nivåer kan tyda på att området har två grundvattenakvifärer, där borrpunkter 12NC-61 och -65 utgör del av en västlig sådan med en nivå på ca nivå +14 och en östlig del med en lägre GV-nivå. Fortsatta GW-mätningar rekommenderas, vilket torde utgöra värdefullt underlag för flertalet framtida bedömningar. \\norconsult.no\dfs\swe\sto\n-data\102\34\\g\beskr-pm\pm geo\pm geoteknik hägerneholm.docx

7 7 (12) Tabell 3. Uppmätta grundvattennivåer i underliggande friktionsjord. 12NC-BD61 12NC-V65 12NC-76 Dat./Anm. +14,1 +13, , Tolkad hydrostatisk GV-profil i varvig lera framgår av bil. 4:1 4:4, vilket har legat till grund för tolkad insituspänning och bedömning av marksättningar. Ytdagvatten bedöms i dagsläget avledas topografiskt via de diken som går genom området. Diken som följer områdets naturliga elevation, som går från nord och Arningeväg i väst mot öst-sydost. 5.4 Radon Resultat och läge av utförda radonmätningar framgår av Rapport Geoteknik, se underlag. Uppmätt radonhalt ligger mellan 8-42 kbq/m 3. Boverkets tidigare benämningar; låg-, normal- och högradonmark är borttagna. Nya rekommendationen är numera att alla hus ska byggas på ett sådant sätt att husens innemiljö helt saknar kontakt med markluften under huset, t.ex. att rörgenomföringar görs lufttäta så att ingen markluft kan komma in i huset. 5.5 Marksättning/markplanering Resultat av utförda CRS-försök och grundvattenmätningar tyder på att leran i undersökt område är normal- till svagt överkonsoliderad, se tab. 1. Med undantag av partier i anslutning till befintlig Arningeväg som är starkt överkonsoliderade, pga. fyllnadsmassor i anslutning till Arningevägen. Två belastningssituationer m.a.p. marksättning har studerats; Fall a.) last av bullervall längs befintlig Arningeväg samt Fall b.) markplanering av låglänta partier pga. markuppfyllnad. Fall a.) last bullervall Marksättning av last tillhörande två meter hög bullervall längs Arningevägen har beaktats i form av en ca 9 m bred last om ca q~15 kpa/m på områden så som sektion 6 och 7, se Rgeo. Områden som tolkats till att ha en lermäktighet om ca 5-7 meter. Beräknad marksättning uppgår till ca 3-5 cm, se tab. 3. Tabell 3. Marksättning av bullervall, bpkt. 12NC-BD54 & 60. Lermäktighet 5 m 7 m Marksättning 3 cm 5 cm

8 8 (12) Fall b.) last av markuppfyllnad Marksättning av last tillhörande markplanering (läs: uppfyllnad) av de låglänta slättlandspartierna har studerats i form av tre olika uppfyllnadsnivåer på områden så som borrpunkt 12NV-V65. Beräknad marksättning framgår av tab. 4 och 5. Tabell 4. Marksättning av uppfyllnad på mäktighet om ca 5 m. Uppfyllnad 0,5 m 1 m 1,5 m Marksättning 3 cm 7 cm 13 cm Tabell 5. Marksättning av uppfyllnad på mäktighet om ca 9 m. Uppfyllnad 0,5 m 1 m 1,5 m Marksättning 3 cm 8 cm 14 cm Resultat av sättningsberäkning Beräkningar har inte beaktat effekten av krypning. Flertal resultat av CRS-försök är störda, orsak till detta kan inte förklaras. Således skall beräkningar av marksättning i detta skede betraktas som översiktliga bedömningar. Marksättning m.h.t. last av markuppfyllnader i olika partier bör utredas vidare. 5.6 Stabilitet Resultat av två översiktliga stabilitetsberäkningar framgår av tab. 6. Stabilitet m.h.t. bullervall mot dagvattendamm bör utredas vidare. Två fall med hänsyn till stabilitet har studerats översiktligt; Fall a.) bullervall mot dagvattendamm samt Fall b.) ledningsschakt om ca två meter djupa. Beräkningar är utförda med GeoStudio 2007, Slope/W ver Odränerad analys med cirkulärcylindriska glidytor beräknade med Morgenstein-Price s lamellmetod. Fall a.) bullervall mot dagvattendamm Följande geometri ligger till grund för beräkningar, se även fig. 1. Diket närmast Arningevägen är 1,0 m djupt, 0,5 m brett i botten och med släntlutningar på 1:2. Bullervallen är 2,0 m hög, har en krönbredd om 1,0 m och släntlutningar på 1:2. Mot Arningevägen ligger slänttån 1,0 m från diket och åt andra hållet är slänttån belägen om ca 2,0 m från dagvattendammen. Dagvattendammen är 1,5 m djup och har en släntlutning på 1:3. \\norconsult.no\dfs\swe\sto\n-data\102\34\\g\beskr-pm\pm geo\pm geoteknik hägerneholm.docx

9 9 (12) Figur 1. Geometri av bullervall och intilliggande dagvattendamm, (Fall: a.). Fall b.) ledningsschakt Följande geometri ligger till grund för beräkningar, see även fig. 2.. Två meter djup schakt,, 1,5 m bred schaktbotten, med m en släntlutning om 1:2.. Torrskorpans mäktighet är ca 0,5 m, c uk ~35 kpa. Den varviga leran har, c uk ~12 kpa. Krön förutsätts vara obelastade. Figur 2. Geometri av ledningsschakt, (Fall: b.). Resultat av stabilitetsberäkningar Beräknad säkerhetsfaktor förr respektive fall redovisass i tab. 6 nedan. Glidytorr grundare än 0,5 m har ej beaktats. Tabell 6. Resultatsammanställning av utförda stabilitetsberäkningar. Fall a.) Bullervall mot dagvattendamm b.) Ledningsschakt Beräknad säkerhetsfaktor: F c 1,3 2,4 6. REKOMMENDATIONER I delar av undersökt område karakteriserat som slättland, dvs. partier utgörandes av lera med olika mäktighet, föreslås att byggnader >2 våningar grundläggs med stöd- av pålar. Vidare föreslås fortsattt utredning för lägre byggnader som underlag för beslut om det i partier torde vara möjligt att grundlägga lättare byggnader i form platta på mark.

10 10 (12) I del av området som karakteriseras som fastmarkparti kan byggnader grundläggas med platta i friktionsjord eller på berg. Inom partier med upp till ca 1,5 m lera kan utgrävning av lösa massor övervägas. Där återfyllning sedan sker med friktionsjord alt. sprängsten. I partier gränsande till större lermäktighet kan stabilitet behöva beaktas samt möjligheterna och ev. behov att läns hålla öppen schakt. Lerans sättningsegenskaper i undersökta punkter kan karakteriseras som normaltill något överkonsoliderad. Men med hänsyn till; att flertal partier med lermäktighet över fem meter påträffats, att resultat av CRS-försök bedöms vara störda samt att GW-nivå inte mätts mer än en ggn., i kombination med att planerade nivåförändringar inte är fastlagda. Så rekommenderas att kompletterande utredning m.a.p. marksättning. Generellt; för att hålla marksättningar till ett minimum och därmed tillhörande kostnader för ev. markförstärkning. Så bör höjdsättning av områdets slättlandspartier planeras på ett sådant sätt att befintlig marknivå i möjligaste mån bibehålls. Vidare bör ledningar i mark utformas på ett sådant sätt att dessa klarar övergångar så som; mellan pålat hus och intilliggande markförläggning, mellan fastmarks- och slättlands-partier, med hänsyn till sättningsdifferenser. Vidare bör Ullna herrgårds befintliga ledningars grundläggningssätt samt läge beaktas vid framtida projektering. Stabilitet för bullervall mot planerad dagvattendamm för studerad geometri och valda materialparametrar bedöms som ej i huvudsak tillfredsställande. Beräknad säkerhetsfaktor F c om ca 1,3 ska jämföras med rekommenderad om F c 1,5. Noteras skall att beräkningar är översiktliga, geometri av vall är i nuläget inte bestämd ej heller läge på dagvattendammar. Således rekommenderas att nödvändiga säkerhetskrav m.a.p. på global som lokal stabilitet utreds vidare och att säkerhetskrav förankras i projektet innan projektering av bullervall och intilliggande dagvattendamm påbörjas. Norconsult AB Väg och Bana Geoteknik Jimmy Stensson jimmy.stensson@norconsult.com Claire Guillemet claire.guillemet@norconsult.com Kenneth Viking kenneth.viking@norconsult.com \\norconsult.no\dfs\swe\sto\n-data\102\34\\g\beskr-pm\pm geo\pm geoteknik hägerneholm.docx

11 11 (12)

12 Norconsult AB Hornbruksgatan Stockholm