Effektiv målstyrning. Tänk efter först och hitta rätt indikatorer. en tidskrift om Hållbar verksamhetsutveckling Nr. 2, 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effektiv målstyrning. Tänk efter först och hitta rätt indikatorer. en tidskrift om Hållbar verksamhetsutveckling Nr. 2, 2014"

Transkript

1 en tidskrift om Hållbar verksamhetsutveckling Nr. 2, 2014 Fördjupning Bra målstyrning kräver relevanta nyckeltal Reportage Skepparholmen har hittat rätta känslan Expertråd Psykologens tips till chefer Effektiv målstyrning Tänk efter först och hitta rätt indikatorer

2 Ledare Mål som fungerar 02 Hur formulerar man ett bra mål? Hur mäter man måluppfyllelse? Hur får man till en fungerande målstyrning i en verksamhet? Alla som jobbar med ledningssystem på ett eller annat sätt vet att det här med mål och mätning inte är det lättaste. Det är lätt att prata om det men svårt att få till det i verkligheten. Olika mål passar olika organisationer och måste anpassas till vad man vill åstadkomma. Det är också viktigt att göra sin hemläxa först så att målen blir relevanta, kommunicerbara och att de verkligen bidrar till att lyfta verksamheten. Mål som sätts i all hast och utan någon djupare analys blir snabbt verkningslösa. Sedan är det viktigt att vara uthållig, strukturerad, göra uppföljningar och lära av det som sker. Man måste också vara beredd att justera under resans gång och aldrig släppa engagemanget. I det här numret har vi pratat med olika personer som ger sin syn på att jobba strukturerat med mål. På Skepparholmen spa- och konferenshotell har de hittat en strategi för att medarbetarna ska känna sammanhang och se betydelsen av var och ens personliga ansvar. Forskaren och psykologen Alexander Rozental har studerat hjärnans belöningssystem och varför vi skjuter upp saker och inte kommer i mål med olika projekt. Vi har även pratat med Malmö stad och Borås kommun för att få exempel på hur de jobbar målstyrt. SIS egen sakkunnige Marcus Ihre har samlat några bra tips i en checklista på sidan 10. Den går även att ladda ner elektroniskt på Perspektiv-webben. Till syvende och sist är det du och din organisation som bestämmer hur ni vill driva ert arbete vidare och det är bara ni som kan avgöra vilka mål och vilket arbetssätt som fungerar i er verksamhet. Det viktiga är att börja, att inte ge upp och att hela tiden lära och vara öppen för att förbättra och förändra. Lycka till! mål som sätts i all hast och utan någon djupare analys blir snabbt verkningslösa. Chefredaktör Lovisa Krebs Ansvarig utgivare Per Norstedt Redaktion Lovisa Krebs Susanne Rydell Tina Bohlin Marcus Ihre Frida Runsten Grafisk form Appelberg/Karin Söderlind Illustratör Malin Koort, NU Agency Layout och produktion Harri Rosén Utgivare SIS Förlag AB Stockholm telefon: Citera oss gärna men ange källan. ISSN Tryck Tidningen är tryckt på Edixion Offset 150 g och omslaget på Edixion Offset 190 g. Tryckt hos Alloffset. Prenumerationer Perspektiv är en tidning och webbtjänst. Tidningen kommer med 5 nr/år, under 2014 är det 4 nr. Med prenumerationen följer inloggningsuppgifter till Perspektiv webbtjänst. Kostnad per år, kr. Kontakta kundservice: , Copyright SIS Förlag AB Lovisa Krebs Chefredaktör Perspektiv perspektiv

3 innehåll 04 Notiser Ledningssystem för vägtrafiksäkerhet ökar säkerheten på vägarna. Ny standard för långsiktig framgång. Standarden för riskhantering ska revideras. tema 06 Mål låter enkelt, men tänk ett extra varv innan du sätter dem Sätt mål. Se till att de är mätbara och realistiska. Ibland låter det nästan banalt enkelt när diskussioner handlar om att sätta mål. Men Marcus Ihre, projektledare på SIS, varnar för att låta det gå för fort i diskussioner om mål. 06 FÖRDJUPNING 11 Uppdatera nyckeltalen ofta bra målstyrning kräver relevanta nyckeltal 12 tema 12 Känsla av sammanhang fokus i målarbete Genom sammanhang skapas viljan att förbättra. Det är devisen på Skepparholmen Nacka spa- och konferenshotell. FÖRDJUPNING 15 Målstyrt folkhälsoarbete i Borås 17 Hela Malmö jobbar målstyrt 17 Tydliga mål hjälper biståndsorganisationen We Effect omvärld 18 Sätt bättre mål ta hjälp av hjärnans belöningssystem Mål kan skapa problem i arbetslivet. Alltför svepande mål, alltför långsiktiga mål och bristande återkoppling är vanliga problem. Det konstaterar Alexander Rozental, psykolog och författare till en ny bok som ger vetenskapliga förklaringar till varför vi skjuter upp saker och inte kommer i mål med olika projekt. 20 Hållbart tänk genomsyrar Kungliga Operan För tre år sedan beslöt Kungliga Operan att strukturera sitt arbete kring hållbarhet och socialt ansvarstagande. Ett av hjälpmedlen är ISO argument 22 Hur gör man för att miljöcertifiera en kommun? Upplands Väsby vet. Förra året hamnade de i topp i en rankning för kommuners miljöarbete utbildning 23 Personcertifiering allt hetare för specialister inom ledningssystem Aktuella utbildningar inom ledningssystem. KRÖNIKA 24 Utnyttja den fulla potentialen i målstyrning perspektiv

4 notiser 04 Ledningssystem för vägtrafiksäkerhet ökar säkerheten på vägarna Vägtrafiksäkerhet berör inte bara vägbyggare, transportörer och fordonstillverkare utan alla organisationer som kan påverka eller påverkas av trafiksäkerheten. Standarden följer ISO:s gemensamma struktur för ledningssystem och beskriver krav och rekommendationer för ett ledningssystem för vägtrafiksäkerhet. Det är ett verktyg för alla organisationer som vill bidra till att systematiskt öka trafiksäkerheten på vägarna. SIS initierade tillsammans med Trafikverket ett arbete för att ta fram en ledningssystemstandard för vägtrafiksäkerhet, ISO 39001, som publicerades hösten Intresset har varit stort och internationella organisationer som WHO och World Bank har deltagit i arbetet. Trafikolyckor med död eller funktionsnedsättning som följd är ett stort problem i både den industrialiserade delen av världen och i utvecklingsländer. Syftet med standarden är att organisationer ska arbeta mer systematiskt med trafiksäkerhet för att rädda människoliv och reducera mänskligt lidandet till följd av trafikolyckor. En internationell standard ökar också förutsättningarna för att bästa tillgängliga teknik och praxis får en ökad spridning. Standarden berör alla organisationer som vill förbättra vägtrafiksäkerheten, exempelvis transportörer, buss- och taxiverksamhet, fordonstillverkare, vägbyggare och skolor. Den följer samma struktur som övriga ledningssystem från ISO, till exempel kvalitetsledning och miljöledning. Standarden behandlar inte spårbunden, sjö- eller luftburen trafik. SIS har ett nätverk för alla som är intresserade av standarder för vägtrafiksäkerhet. För mer information, se nätverkets webbplats sis.se/tk511 eller kontakta Peter Hartzell, projektledare på SIS, y standard för långsiktig framgång Hållbar framgång för en organisation är ett resultat av dess förmåga att uppnå och upprätthålla sina mål på lång sikt. Att uppnå hållbar framgång för en organisation är en komplex och krävande utmaning i en ständigt föränderlig miljö. Nu finns en ny utgåva av standarden Ledning av en organisation för hållbar framgång - En modell baserad på kvalitetsledning, SS-EN ISO 9004:2009. Egenbedömning tas upp som ett viktigt verktyg för genomgång av mognadsgraden inom din organisation. Det omfattar ledarskap, strategi, ledningssystem, resurser och processer, att finna områden med styrkor och svagheter samt möjligheter till förbättringar och förnyelse. Standarden kan användas av alla organisationer oberoende av storlek och verksamhet. Den behandlar behov och förväntningar från relevanta intressenter. Den ger också vägledning för systematisk och ständig förbättring av organisationens prestationer generellt sett. Standarden kan användas tillsammans med andra standarder för ledningssystem, men kan även användas självständigt. perspektiv

5 NOTISER Standarden för riskhantering ska revideras Ett arbete med att revidera standarden för riskhantering, ISO 31000, har precis påbörjats. Standarden ger en grund för att hantera olika typer av risker, allt från säkerhetsrisker och miljörisker till finansiella risker. Lars Winberg, säkerhetschef på Danderyds kommun, är ordförande i den svenska arbetsgruppen. Riskhantering är någonting som alla organisationer och företag, oavsett verksamhet, behöver ägna sig åt. Standarden fungerar också oavsett storlek på verksamheten, säger han. Standarden, Riskhantering - Principer och riktlinjer SS-ISO 31000:2009, är en av de mest spridda ISO-standarderna i världen. Den fungerar som ett ramverk som beskriver grundprinciper för riskhantering och listar viktiga termer och definitioner. Den är ett komplement till andra standarder som hanterar mer specifika risker. Fler deltagare är välkomna till arbetsgruppen. Att delta i arbetet är ett bra sätt att få information om nyheter och vara med och påverka den nya utgåvan. För mer information kontakta Bengt Rydstedt, projektledare SIS, Varmt välkommen till Kostnadsfria FrukostseminariER i höst Introduktion till miljöledningssystem Introduktion till kvalitetsledningssystem För datum och anmälan gå in på perspektiv

6 tema Målstyrning Mål låter enkelt extra varv innan d 06

7 men tänk ett u sätter dem Sätt mål. Se till att de är mätbara och realistiska. Ibland låter det nästan banalt enkelt när diskussioner handlar om att sätta mål. Men Marcus Ihre, projektledare på SIS, varnar för att låta det gå för fort i diskussioner om mål. Olika typer av mål passar för olika organisationer. 07 Text Susanne Rydell illustration och Foto Malin Koort

8 tema Målstyrning 08 Många känner till akronymen SMART när det gäller mål. Alltså att mål ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta. Men det räcker inte att tänka så. Det är bra att arbeta med målsättningar om man gör hela sin hemläxa. Det krävs ett stort förarbete och ett efterarbete, säger Marcus Ihre. Han ger ett skräckexempel. Om en politiker säger att kommunen har som mål att lägga 300 miljoner kronor extra till en viss verksamhet, låter det kanske bra. Men vad är det man vill uppnå? Vad ska de 300 miljoner kronorna leda till? Standarder för ledningssystem slår ofta fast att arbetet med mål ska vara strukturerat och att arbetet ska utvärderas. Men det finns inga krav på att målen ska sättas på ett visst sätt. Det är möjligt att arbeta med allt från aktivitets- till effektmål, från kvantitativa mål till kvalitativa, och det är viktigt att fundera över vilka typer av mål som är fungerar bäst. Olika typer av mål passar för olika organisationer och olika situationer, konstaterar Marcus Ihre. Ibland kanske man inte ska ha så många mål, utan istället komplettera med en värdegrund eller en kompassriktning, säger han. Jag tror att det är bra med ett öppet förhållningssätt. Alla organisationer behöver inte basera sitt förändringsarbete helt på mål. Han tycker också att det är bra att ha ett flexibelt förhållningssätt om man inte når de uppsatta målen. Det viktigaste är inte alltid att nå målen, utan att verkligen förstå sambanden mellan det arbete man gör och de effekter det får. Om man inte når målen kan man se det som en möjlighet att bättre förstå sambanden och att anpassa sina insatser, säger han. Grundläggande när det gäller att sätta mål är att göra en ordentlig analys och att fråga sig varför gör vi det här? och vad är det yttersta syftet?, påminner Marcus Ihre. En vanlig fallgrop är att målsättningarna stannar vid aktivitetsmål, konstaterar han. Ett exempel är en kommun som arbetar med bullerplank längs en motorväg. Målet kan då vara att sätta upp 300 meter bullerplank. Går man ett steg längre så sätter man upp ett kvantitativt mål för att antalet uppmätta decibel ska minska med 25 procent i radhusen bakom bullerplanket. Men om syftet är att minska trafik- perspektiv

9 störningen för de boende kanske man ska komplettera uppföljningen och mäta deras upplevelse av förändringen istället, alltså en kvalitativ studie, säger Marcus Ihre. I arbetet med mål går det förstås inte att glömma indikatorerna, alltså en parameter som har en relation till de mål man har satt upp. Man måste kartlägga orsakssambanden. Ofta är det fler faktorer som påverkar resultatet än just den indikator som man valt ut och ibland visar sig indikatorn vara direkt missvisande. Det gäller att inte springa för fort, säger han. Smarta mål Under flera decennier har förkortningen SMART använts som ett stöd av många som arbetar med att sätta mål. Ordet SMART är en akronym, bokstäverna representerar alltså begynnelsebokstäverna i de orden som ingår. Specifikt betyder att målet ska vara konkret och tydligt. Sätt alltså inte allmänna mål om exempelvis bättre försäljning, var specifik. Inom vilket område, hur mycket? Mätbart betyder att målet ska gå att mäta och utvärdera, så att ni vet om ni nått målet eller inte. Accepterat betyder att målet ska kunna accepteras inom organisationen. Realistiskt betyder att det ska finnas en rimlig möjlighet att uppnå målet. Tidsbundet betyder att det ska finnas en tidpunkt när målet ska vara uppnått. Mål och planering för att uppnå dem Organisationen ska upprätta mål för relevanta funktioner och nivåer. Målen ska: LLstå i överensstämmelse med policyn LLvara mätbara (om det är praktiskt möjligt) LLbeakta tillämpliga krav LLövervakas LLkommuniceras LLuppdateras efter behov. Organisationen ska bevara dokumenterad information om målen. När organisationen planerar för att uppnå sina mål ska den avgöra: LLvad som ska göras LLvilka resurser som kommer att krävas LLvem som ska vara ansvarig LLnär det ska vara genomfört LLhur resultaten ska utvärderas. Källa: Utdrag ur Annex SL, ISO:s nya struktur för ledningssystem perspektiv

10 tema Målstyrning Råd för att sätta mål LLLägg tid på att analysera förutsättningarna innan du sätter målen. Gör en prognos för vad som kommer att hända och relatera målen till detta. 10 LLRealistiska mål är bra, men de får inte vara så realistiska att det inte krävs någon ansträngning för att nå dem. LLMålen ska självklart vara relevanta och vetenskapligt korrekta, men se till att de också är kommunicerbara. Målen ska gå att kommunicera. LLSe till att målen går att bryta ner på olika nivåer i organisationen, ända ner till nivån där det blir personliga mål. LLTa det inte alltför hårt om ni inte når målen. Se det på samma sätt som en revision, en avvikelse kan vara en möjlighet. Det är ett tillfälle att justera delar av verksamheten. LLDet är inget självändamål att sätta mål på allt man vill uppnå. Fundera över om det passar organisationen att, som komplement, arbeta med värdegrunder som en kompassriktning. Källa: Marcus Ihre, projektledare på SIS. perspektiv

11 Uppdatera nyckeltalen ofta bra målstyrning kräver relevanta nyckeltal Nyckeltal hjälper organisationer att nå sina mål. Men nyckeltalen behöver ändras ofta och många företag har svårt att hantera förändringarna. Om man ändrar ett mål så påverkar det nyckeltalen i hela företaget. Men ofta följs detta inte upp tillräckligt. Det kan vara ganska ihåliga processer som har skapats för att hantera förändringen. Konsekvensen är att företagets prestationer hämmas kraftigt, säger Mohammed Salloum som har forskat om nyckeltal. Mohammed Salloum har tidigare varit industridoktorand på Volvo Construction Equipment och är nu seniorkonsult på Capgemini Consulting i Oslo. Han har flera råd till dem som vill arbeta effektivt med förändringar av nyckeltal. Det absolut viktigaste är att säkerställa att ledningen förstår att förändringar i nyckeltalen måste hanteras systematiskt. Om man förstår att nyckeltalen inte kan leva av sig själva är otroligt mycket vunnet. Ett enkelt exempel är om företagsledningen sätter upp ett mål om att förbättra produktkvaliteten, vilket ger effekter på många nyckeltal som ska samspela. Ett sådant ändrat mål innebär att man måste göra många saker, allt från nya investeringar i material till utbildningar. Det innebär i sin tur förändringar när det gäller nyckeltalen, vilka de ska vara och hur de ska prioriteras. Men den uppföljningen tenderar att falla mellan stolarna i stora organisationer där det finns många nyckeltal som hänger samman, säger Mohammed Salloum. Det kan också finnas en risk att det blir för många nyckeltal åtminstone i den bemärkelsen att ordet används alltför brett. Man måste vara noga med nyckeltal. Det finns behov av att mäta många saker, men allt är inte nyckeltal. Att mäta förbrukningen av engångshandskar i en tillverkningsindustri kan spara några tusenlappar, men det är inte ett nyckeltal, säger Mohammed Salloum. Om ett företag Fördjupning Mohammed Salloum disputerade förra året på en avhandling om att hantera förändringar av nyckeltal inom tillverkningsindustrin. Avhandlingen heter Managing change in performance measures within a manufacturing context. Forskningen skedde på Mälardalens högskola och University of Cambridge i samarbete med Volvo Construction Equipment i Eskilstuna. exempelvis har som mål att ha marknadsledande produktkvalitet så vore det rationellt att bryta ner detta till tre olika nyckeltal: kvalitet på materialleverans från supply chain, kvalitet på leverans inom den egna produktionen (mellan avdelningar) samt kvaliteten på slutprodukten på marknaden. Den organisation som vill kunna hantera förändringar av nyckeltal behöver ha kontroll över flera faktorer. Det behöver finnas tydlig processdokumentation, tydligt ägarskap av processer och delaktiga medarbetare som vet vilka nyckeltal som är prioriterade. Lika viktigt är en engagerad företagsledning och resurser för att hantera förändringar. Råd om nyckeltal som stöder målstyrning LL LL LL LL LL LL Gå igenom nyckeltalen (inklusive syfte, målvärden, ägarskap och datakvalitet) systematiskt på årlig basis. Våga dedikera resurser till att hantera nyckeltalen (en tumregel: en halvtidstjänst per 500 medarbetare). Se till att det finns en väldefinierad och standardiserad process för att ändra och uppdatera nyckeltal. Nyckeltal är ofta statiska, men företag arbetar i en dynamisk verklighet. Se inte enbart till ledningsgruppen, försök förstå hela organisationens mognadsgrad beträffande hantering av nyckeltal. Agera genom specifika insatser inom utbildning, kommunikation och förändringsarbete om det behövs. Se till att det finns en balans mellan finansiella och icke-finansiella mätetal samt en balans av genomförande- och effektnyckeltal. Det är dock viktigt att inse att balansen bygger helt och hållet på företagets unika drag (mål och möjligheter) samt marknadssituationen. Be om hjälp, det finns högkvalitativ kompetens att låna in om den saknas internt. Källa: Mohammed Salloum perspektiv

12 Tema Målstyrning Känsla av sammanhang fokus i målarbete Genom sammanhang skapas vilja att förbättra. Det är devisen på Skepparholmen Nacka spaoch konferenshotell, branschledande inom både miljömärkning och ISO. Text Susanne Sawander illustration och Foto Malin Koort 12 Om Skepparholmen Nacka spa- och konferenshotell LLTrippelcertifikat från ISO; ISO 9001 för kvalitet och ISO för miljö samt ISO för hållbarhet vid evenemang. LLMiljömärkt med Svanen. LLKRAV-certifierad restaurang. LLMedlem i Svenska Möten, Svenska Spahotell och Smultronställen. LLÄgs sedan 2006 av Masmästaren Fastigheter AB. Råd kring målarbete Råd från Gunilla Strömberg Pettersson, Skepparholmen Nacka spa- och konferenshotell. LLKomplicera inte i onödan - var tydlig med det övergripande affärsmålet. L L Formulera verksamhetsmål som medarbetarna kan relatera till. LLÄgna inte för mycket tid åt planering och uppföljning ge folk arbetsro. perspektiv

13 P å Skepparholmens hemsida står att läsa att de är landets första hotell som är hållbarhetscertifierad enligt ISO hållbarhet vid evenemang. Likaså att de arbetar efter miljöledningssystemet ISO 14001, kvalitetsledningssystemet 9001, har KRAV-restaurang och är det första hotellet med Svanens nya strängare miljömärkning. Gunilla Strömberg Pettersson, administrativ chef vid Skepparholmen Nacka, lägger en vit pärm på bordet märkt med Vårt gröna arbetssätt. Den baseras på riktlinjerna i ISO som är en vägledning för socialt ansvarstagande, och rymmer det mesta som handlar om våra mål och certifieringar, försäkrar hon. Fast hon öppnar den inte mer än ett par gånger, mest för att visa på några reda siffror. Istället pratar hon om vikten att få människor att känna sammanhang. Hon använder sig av uttrycket kasam, en term som myntades i mitten av 1900-talet av den israeliska sociologiprofessorn Aaron Antonovsky. Han kom fram till att vad som håller människor psykiskt friska är att de upplever tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull en känsla av sammanhang, förkortat kasam. I många organisationer finns det någon som planerar, någon som utför och någon som följer upp. Det blir sällan något bra flyt eller utveckling i den kedjan eftersom människor inte ser sin egen roll, än mindre betydelsen av den, slår Gunilla Strömberg Pettersson fast. Spa- och konferenshotellet Skepparholmen ligger i Nacka med utsikt mot Stockholms inlopp och byggdes av Sparbanken som ett utbildningscenter för precis 50 år sedan. Förebilden var Louisianas konstmuseum och det vita mexiteglet liksom Arne Jacobsens tidsenliga Svanenfåtöljer med Gunilla Strömberg Pettersson administrativ chef vid Skepparholmen Nacka. tillhörande teakbord, står sig bra. Under senare decennier har hotellet förändrat karaktär och erbjuder förutom konferens och 187 hotellsängar också fullvärdigt spa. Här arbetar 36 tillsvidareanställda, men tillsammans med extrapersonal och entreprenörer, framför allt spaterapeuter, blir det runt 80 på lönelistan varje månad. På frågan vad som gör att just Skepparholmen lyckats gå i bräschen för ovan nämnda märkningar och certifieringar, svarar Gunilla Strömholm Pettersson att det i grunden handlar om att inte krångla till det i onödan. Det är också ett av hennes främsta råd. Gör det enkelt. Vårt övergripande affärsmål är givetvis att fylla bäddarna. Det är inte svårt att förstå, men det måste göras klart från början. Då blir den egna arbetsuppgiften begriplig och då tar människor också mer ansvar. Med ansvar ökar engagemanget, motivationen och i förlängningen också effektiviteten. Det är väldigt tydligt att människor fungerar så. Hon pratar om positiva loopar. Börjar de väl snurra fortsätter de av egen kraft och ledningen behöver inte lägga sig i särskilt mycket. Delegera så mycket som möjligt alltså, anser Gunilla Strömberg Pettersson. Men det finns frågor kopplade till mål som inte rymmer ett uns demokrati. Inköp, avvikelserapportering, hantering av reklamationer tillhör dem. Att experimentera med städutrustning och kemikalier ges inget utrymme för. Där är vi stenhårda. Men hur arbetet planeras och läggs upp behöver inte styras i detalj uppifrån. Arbetslaget vet vad som funkar bäst för dem. Det finns en fara med att kontrollera och räkna fram nyckeltal bara för att man kan göra det. Risken är att det kan kväva människors engagemang och motivation, menar hon. Och utan den kraften stannar loopen. Det är klart att man kan peka med hela handen och säga att nu gör vi så här och når målen på den vägen. Men man får knappast igång en långvarig process. En annan fallgrop är att prata sönder bra saker genom att försöka övertyga människor perspektiv

14 Tema Målstyrning Medarbetarna kom med 64 förslag på miljöförbättringar. Nästan alla förslag har genomförts. 14 Hon berättar om spaavdelningens målarbete kring ökad produktförsäljningen i samband med spabehandlingar. Målet var givet, här handlade om att få kunder att köpa med sig en välgörande burk eller två i syfte att öka vinstmarginalen på behandlingarna. Men ett resolut krav från ledningen hade knappast inspirerat spaterapeuterna att sälja mer. Förmodligen hade vi då mötts av argument som tidsbrist, krav på fler produkter, utbildning och liknande. Det är inget konstigt. Poängen är att istället få med sig den här kraften. Därför berättade vi helt öppet om vårt dilemma och vikten att få snurr på försäljningen för att ha råd att erbjuda behandlingar utan att höja priset. I förlängningen handlar det om arbetstillfällen och det insåg alla. Det är nu Gunilla Strömberg Pettersson öppnar pärmen och visar försäljningssiffror sålde spaavdelningen produkter för cirka kronor. Till och med april i år visar försäljningsstatistiken på över kronor. Resultaten har redovisats löpande och satts upp på kylskåpsdörren i personalrummet. Den som sålt mest för månaden har premierats med värdecheckar. Inför arbetet med den första miljömärkningen av Svanen 2009 fick medarbetarna själva komma med idéer på miljöförbättrande åtgärder. 64 förslag kom in, om allt från vatten- och energiförbrukning till livsmedel och kemikalier. Nästan alla förslag har genomförts. Vi nämnde inledningsvis ingenting om vilka krav Svanen ställde utan ville först fånga upp medarbetarnas egna idéer. Det händer otroligt mycket i en organisation när man ställer frågor. Gunilla Strömberg Pettersson återkommer till det övergripande affärsmålet att öka beläggningen och vikten att detta är något som alla kan relatera till. Vid de veckovisa planeringsmöten där representanter från samtliga personalgrupper närvarar redovisas alltid antalet arbetade timmar i relationer till omsättning. Med den kunskapen kan medarbetare resonera självständigt att, nu har vi få gäster, jag tar min träningstimme eller slutar tidigare för att en dag med fullt hus stanna kvar lite längre. Hotell- och restaurangnäringen möter ständigt sina kunder öga mot öga. Gästerna utgör därför den bästa kontrollinstansen. Det är tacksamt för det triggar organisationen att ständigt vilja vässa sig, konstaterar Gunilla Strömberg Pettersson. På fråga om märkningar och certifieringar som ISO, Svanen och KRAV behövs svarar hon ändå otvetydigt ja. Det är viktigt med en tredje oberoende part i de här frågorna. ISO är globalt och håller hög kvalitet och kompetens. De är också enkla att kommunicera utåt. Skepparholmen var först i landet att uppfylla Svanens skärpta krav för hotell och restauranger. Huvudkraven är relaterade till energi-, kemikalieoch vattenanvändning samt minimering av avfall. Ett av skälen till att vi var först ut var att vi ville vara med i remissarbetet kring certifieringen. Vi har arbetat länge och ihärdigt med de här frågorna och ansåg att vi hade en hel del att bidra med. Men det har också gjort oss än mer uppmärksamma på oss själva. Vid en inventering visade det sig att vattenåtgången var betydligt högre än vad de själva trodde. I sommar ska alla blandare förses med strypventil. Beräkning visar att vi kammar hem den kostnaden på ett halvår. perspektiv

15 Välfärdsbokslut lägger grunden för målstyrt folkhälsoarbete Borås har länge använt välfärdsbokslut för att mäta invånarnas välbefinnande. Tydliga mål ger medarbetarna något att sträva mot, säger Susanne Carlsson, chef för kommunens folkhälsoenhet. 15 Text BIRGITA KLEPKE Politikerna i Borås Stad har fattat beslut om en rad indikatorer som ska styra kommunens verksamhet. Varje indikator är kopplad till mätbara mål med särskilda uppdrag till berörda nämnder. Alla mål ska vara SMARTA, det vill säga specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidsatta och aktivitetsskapande. Hur väl målen uppfylls redovisas i årsredovisningen. Även om vi inte lyckas uppnå alla mål visar årsredovisningen om vi är på rätt väg, säger Susanne Carlsson som är chef för kommunens folkhälsoenhet. Alla verksamheters mål utgår från kommunens vision Borås 2025 (se ruta på sidan 16) och Susanne Carlsson menar att målstyrning är absolut nödvändigt för att nå dit: Målen behövs för att det ska bli någon verkstad, säger hon och nämner kunskapsmålen för alla elever som går ut årskurs 9 som ett bra exempel. Susanne Carlsson chef för kommunens folkhälsoenhet perspektiv

16 Tema Målstyrning Målet att alla elever som går ut grundskolan ska ha godkända betyg i vissa ämnen är tydligt och väl känt i hela kommunen. Därför är det också stort fokus på det. I år vill fullmäktige öka barns och ungas sociala trygghet och har därför bland annat satt som mål att 92 procent av alla unga i kommunen ska ha någon vuxen som de känner tillit till och kan prata med i sin närmaste omgivning. Rimliga mål på vägen ger resultat. Enligt Susanne Carlsson är det viktigare att ha mål över huvud taget, än att målen ska ligga på en viss nivå. Många mål är så kallade inriktningsmål för att säkra att utvecklingen går i rätt riktning. Även sådana mål måste dock vara realistiska och kunna ställas i relation till ett givet nuläge. Att sätta mål på vägen är en förutsättning för att till slut nå 100 procent, säger hon och berättar om en journalist som för några år sedan frågade om det verkligen var ett bra mål att en knapp tredjedel av alla unga i en viss åldersgrupp drack alkohol. Då fick jag förklara att 30 procent var en klar förbättring jämfört med utgångsläget 40 procent. Sedan dess har vi arbetat målmedvetet med just den frågan och fått ned siffran till 25 procent. Alla mål, indikatorer och aktiviteter i Borås Stad utgår från sju strategiska målområden i visionen. Ett exempel under rubriken Människor möts i Borås är att ingen som har hemtjänst ska behöva träffa fler än tolv olika personer under en tvåveckorsperiod. Lyckas man nå det målet, är det en klar förbättring jämfört med år 2013 då medeltalet var 17 olika personer. 16 Vision Borås 2025 Den övergripande visionen fördjupas i sju strategiska målområden Borås utvecklar sin framtid på arvet inom textil och handel. I Borås står möten mellan människor i fokus. Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap, förmåga och idéer. Borås utmärks av kreativitet och mod att tänka och handla i nya banor. I Borås lever människor tillsammans, och i harmoni med naturen och omvärlden. Viskan var förr den livsnerv som industrin byggde sin framtid på. Nu ger Viskans flöde inspiration till rekreation och upplevelser. Vi arbetar för en hållbar utveckling där de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna samverkar. Det finns en stor medvetenhet om hur livsmiljön påverkas av våra val och vi är motiverade att välja det som är bäst för en hållbar utveckling. 1. Människor möts i Borås. 2. Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga. 3. Företagandet växer genom samverkan. 4. Livskraftig stadskärna. 5. Medborgarnas initiativkraft gör landsbygden levande. 6. Goda resvanor och attraktiva kommunikationer. 7. Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt. Till varje målområde hör ett antal strategier som konkretiserar arbetet mot ett önskat tillstånd. Ett kontinuerligt arbete med alla områdena ska göra visionen till verklighet. perspektiv

17 Hela Malmö jobbar målstyrt I Malmö har politikerna i fullmäktige beslutat att hela kommunen ska arbeta mot 27 förutbestämda mål. Översyn av hela Malmös målstruktur pågår och ska vara klar hösten Vissa mål kan mätas i antal eller volym. Andra kräver en bedömning av måluppfyllelsen. Monica Johansson är avdelningschef vid stadens fastighetskontor: Nämn ett mål som ni har uppnått? Redan i början av 2014 lyckades vi nå årets mål att tillhandahålla byggklar mark för minst 1500 nya bostäder. Att målet uppfylldes så tidigt beror på att det har startats för få byggprojekt de senaste åren. Vi har alltså sålt eller upplåtit mark för bostäder som byggherrarna inte har satt i produktion ännu. Varför satte ni just det målet? Målet är framtaget av fastighetskontoret och beslutat av tekniska nämnden. Det utgår från ett av fastighetskontorets/tekniska nämndens uppdrag enligt reglementet och gäller bara byggnation på mark som kommunen upplåter eller säljer. Tydliga mål visar nyttan med biståndsarbete Hur följer ni upp målet? Vi följer upp det genom stadsbyggnadskontorets statistik för igångsättande respektive färdigställande av bostäder. Våra markavtal innehåller vitesklausuler som innebär att byggnationen ska startas inom viss tid, vilket gör att både vi och byggherrarna är noga med att följa upp det verkliga genomförandet. De senaste årens konjunktur har dock gjort att fastighetsbolagen inte bygger i den takt som vi anvisar mark. Organisationer som arbetar med bistånd får ofta vänta länge innan resultatet märks. Tydligt syfte och konkreta mål för varje projekt gör det lättare att följa utvecklingen. Rigmor Engerstam är kommunikatör vid biståndsorganisationen We Effect: Vad är fördelen med att arbeta mot mål? Samtidigt som det tar tid att planera och genomföra biståndsprojekt i dialog med alla berörda, är det just detta arbetssätt som leder till hållbar förändring. Målen i våra projekt är ofta att öka familjers inkomster och höja deras boendestandard. Nämn ett mål som ni har uppnått? I ett av våra projekt i Zimbabwe hade vi som mål att skapa nya jobb. Genom coachning och utbildning blev resultatet nya jobb. Hur följer ni upp målen? Vi samarbetar alltid med lokala organisationer som tillsammans med oss både bestämmer mål och följer upp resultatet. Vi träffas regelbundet och diskuterar hur det går i projekten, följer upp budgeten och om de uppsatta målen nås. Uppföljningen ger oss möjlighet att dra lärdom av våra projekt och vi lämnar regelbundna rapporter till Sida om hur vi har använt de statliga bidrag som vi fått. 17 I Tanzania har massajkvinnor gått samman för att kunna försörja sig genom att tillverka smycken som säljs genom We Effect. Foto: Cecilia Abrahamsson perspektiv

18 omvärld Sätt bättre mål ta hjälp av hjärnans belöningssystem 18 Mål kan skapa problem i arbetslivet. Alltför svepande mål, alltför långsiktiga mål och bristande återkoppling är vanliga problem. Det konstaterar Alexander Rozental, psykolog och författare till en ny bok som ger vetenskapliga förklaringar till varför vi skjuter upp saker och inte kommer i mål med olika projekt. Text SUSANNE RYDELL FOTO KRISTOFFER ROZENTAL Den nya boken Dansa på deadline handlar om uppskjutandets psykologi. Varför städar vi inte den där garderoben som vi har bestämt oss för att göra? Varför skriver vi inte färdigt rapporten som snart ska lämnas in på jobbet? Varför skjuter vi upp till sista minuten och blir tvungna att jobba i rasande panik kvällen innan powerpoint-presentationen ska vara klar? Alexander Rozental är psykolog och forskare på Stockholms universitet. Han har skrivit boken tillsammans med Lina Wennersten. De går igenom vad man kan göra när uppskjutandet, prokrastineringen, blir ett problem. Ordet prokrastinering har gjort karriär i svenska språket, sannolikt för att det behövs konstaterar de i boken. Det handlar inte om att skjuta upp saker i största allmänhet, utan om att skjuta upp saker till den punkt där beteendet, prokrastineringen, också leder till negativa konsekvenser. Det kan vara allt ifrån ekonomiska konsekvenser till sociala. Bättre mål gör det lättare att arbeta effektivt, och minskar risken för uppskjutarbeteende. I arbetslivet finns mycket kvar att göra när det gäller att tänka på mål. Det är viktigt att ha konkreta mål, konstaterar Alexander Rozental. De konkreta målen kan samverka med de övergripande värderingar som styr vad företaget står för. Värderingar ger en annan form av motivation. Värderingar ger oss något generellt och abstrakt att sträva efter. I privatlivet kan ett exempel vara att man vill vara en närvarande förälder. Det kan man sedan bryta ner till mer konkreta mål, vad ska man göra en vanlig dag för att sträva åt det hållet. I organisationsvärlden finns flera risker när man arbetar med att sätta mål. En risk är att målen är för långsiktiga. Om målet är för långt borta finns en risk att man inte fokuserar på det som behöver göras här och nu för att arbeta mot målet. Långsiktiga mål behöver delas upp i delmål, säger han. Medarbetare behöver också få kontinuerlig återkoppling på det arbete de gör. Det räcker inte med ett mål för att komma igång med ett arbete. Det krävs också att vi kan förvänta oss någon form av belöning för det vi gör, ett värde alltså någon form av morot. Att sätta upp delmål och ge återkop- perspektiv

19 omvärld pling till medarbetare exempelvis en gång i veckan är viktigt, säger Alexander Rozental. Eftersom de flesta arbetsplatser tillåter stor frihet är det ofta mer möjligt än man tror att skjuta upp saker. Många är också splittrade av att arbeta i ett kontorslandskap och med ett konstant flöde av mejl och inkommande telefonsamtal, säger han. Psykologisk forskning visar att personer som regelbundet prokrastinerar sällan belönar sig för att de uppnått små delmål på väg mot huvudmålet. Det gör att aktiviteter som ger omedelbar tillfredställelse, som att ta en kopp kaffe, logga in på facebook eller att messa en kompis, riskerar att slå ut motivationen för den belöning som kan komma senare. Om prokrastinering Många människor har inte ett jämnt flöde när det gäller att genomföra arbetsuppgifter. Ungefär hälften av arbetet utförs under 80 procent av tiden och den resterande hälften genomförs under de återstående 20 procenten av tid, visar psykologisk forskning som Alexander Rozental och Lina Wennersten refererar till i boken Dansa på deadline. Om vi lyckas komma ikapp och bli färdiga i sista stund så blir det inga negativa konsekvenser som en missad deadline, konstaterar författarna. Det riskerar att bli ett beteendemönster som sprider sig. Det finns en ekvation för prokrastinering som är gjord av två forskare, Cornelius König och Piers Steel. förväntan x värde Motivation = impulsivitet x tid Motivation handlar i det här fallet om den vilja vi har att göra jobbet. Förväntan handlar om vad vi föreställer oss att jobbet ska innebära. Värdet är lön för mödan. Impulsivitet är hur stort tålamod vi har när det gäller att vänta på en belöning. Tid är avståndet tills vi får belöningen. Några vanliga problem på arbetsplatser kan vara bristande återkoppling (= värde i ekvationen) och dessutom stora risker för störningar i form av mejl, telefoner, konstant informationsflöde (= dåliga vanor som påverkar impulsivitet). Det blir svårare att fokusera och stå emot viljan att göra andra saker. Alexander Rozental: Ålder: 29 Bor: Stockholm Utbildning: Mastersexamen i psykologi vid Linköpings universitet. Arbete: Föreläsare och utbildare på Psykologifabriken, forskar i klinisk psykologi vid Stockholms universitet. Aktuell: Författare till boken Dansa på deadline (Natur och Kultur) tillsammans med Lina Wennersten. Fritid: Löpträning, styrketräning, skidåkning, litteratur, elektronisk musik, psykologisk forskning, matlagning, digitala hjälpmedel, resor, mode, design, politik, samhällsfrågor. Råd till chefer 1 Ge återkoppling och gör avstämningar regelbundet, till exempel en gång i veckan, även i projekt som löper över lång tid. Återkoppling alltför sällan riskerar att leda till bristande motivation. 2 Se till att organisationens långsiktiga mål är förankrade hos medarbetarna och kopplade till individuella mål. Om medarbetare är missnöjda med målen finns det risk för prokrastinering (uppskjutande) av uppgifterna som ska leda till målet. 3 Se till att medarbetare blir belönade när de når delmål, inte bara de stora målen. En belöning behöver inte handla om ekonomiska belöningar eller stora konkreta saker, det kan också handla om återkoppling på medarbetarens insatser. Vad som är motiverande skiljer sig från person till person perspektiv

20 omvärld Hållbart tänk genomsyrar Kungliga Operan För tre år sedan beslöt Kungliga Operan i Stockholm att strukturera sitt arbeta kring hållbarhet och socialt ansvarstagande. Ett av hjälpmedlen är ISO Det är viktigt att hitta ett system med mätbara mål, säger vd och operachef Birgitta Svendén. 20 Text Lena Lidberg foto STEN JANSIN Kungliga Operan är Sveriges nationalscen för opera och balett och har anor sedan Verksamheten drivs som ett statligt aktiebolag och får sina direktiv genom de årliga regleringsbreven från regeringen. Att arbeta med hållbarhet och socialt ansvarstagande ingår i vårt uppdrag, det är vi ålagda att göra. Men för oss är det här mer angeläget än så. Hållbarhet är en viktig del i hela vårt varumärke och hela vår verksamhet, säger Birgitta Svendén. Hon är hovsångerskan som först blev rektor för Operahögskolan och därefter utsågs till operachef hösten Sedan februari 2010 är hon dessutom vd för Kungliga Operan. Till en början tyckte jag att det var svårt att arbeta med hållbarhetsfrågor i en verksamhet som vår. Jag frågade mig vad vi behövde handlägga och vad vi skulle rikta in oss på. Om hållbarhet ska vara något mer än vackra ord i en årsredovisning behövs det en tydlig strategi för satsningarna, påpekar Birgitta Svendén. De senaste två, tre åren har Operan gått in för att strukturera de delar som anknyter till hållbarhet. I fjol utformades en treårsplan där bland annat kvalitetsmålen har definierats. Redan tidigare hade Operan börjat arbeta enligt ISO 26000, den internationella ISO-standarden med riktlinjer för socialt ansvarstagande. Standarden definierar vad socialt ansvar innebär och vad organisationer kan göra för att bidra till en hållbar framtid. Standarder är ett bra redskap när det gäller till exempel kravspecifikationer. Det är ett praktiskt hjälpmedel som bidrar till att göra målen mätbara, framhåller Birgitta Svendén. Hon konstaterar att utgångspunkten för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete är att inriktningen finns förankrad både i styrelsen och i ledningen. Ofta behövs det även en eller flera eldsjälar i organisationen som känner ett tydligt engagemang och kan fungera som pådrivare. Utöver det har Operan valt att inrätta en hållbarhetsgrupp som träffas minst en gång per kvartal. Gruppen har producerat ett antal goda rapporter. Vi fokuserar på olika intresseområden och hur de kan utvecklas. En av eldsjälarna hos oss är vår chefsjurist, som bland annat har varit mycket aktiv i vårt policyarbete. Birgitta Svendén har även ett annat tips: perspektiv

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

program synapsen ledarskapsdagar i Halland

program synapsen ledarskapsdagar i Halland program synapsen ledarskapsdagar i Halland 16-17 april 2015 HoTel TYlÖsaNd Målgrupp: Chefer, ledare och politiker samt specialister inom Hr. Välkommen till 2015 års upplaga av synapsen, som är en etablerad

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Resultat av webbenkät juni 2014 Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Hur många anställda har ni i er verksamhet? 1-50 anställda -70% 51-100 anställda

Läs mer

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN Innehåll INLEDNING DIN ROLL SOM CHEF SÄTT ORD PÅ DITT UPPDRAG ANSVAR OCH BEFOGENHET ANVÄND MÖJLIGHETERNA

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012 Nacka kommun - medarbetarenkät rapport - Oktober 2012 Antal svar på Modersmålet 2012: 34 av 39 (87%) Antal svar på Modersmålet 2011: 21 Antal svar på Vilans skola och förskola 2012: 78 av 92 (85%) Antal

Läs mer

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till 1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar - Miljöledningssystemet; uppbyggnad resultat och erfarenheter - Miljörevision: uppbyggnad resultat och erfarenheter

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? 1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM sker i åtta steg. Denna information beskriver övergripande hur arbetet är uppbyggt och hur ni startar det. Trots att

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Certifiering för framgång Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Inledning När ert företag har visat att ledningssystem uppfyller internationella standarder vinner ett företag mycket på att

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Mejl och mobilpolicy

Mejl och mobilpolicy Mejl och mobilpolicy Tillgänglighet efter arbetstid blir allt vanligare och har många orsaker. Många tjänstemän har fått friare arbetstider och ges allt större möjlighet att utföra arbetsuppgifter på distans.

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

28 000 inv. 15 minuter från Göteborg 2014-04-08 1

28 000 inv. 15 minuter från Göteborg 2014-04-08 1 Ale kommun Stockholm Stockholm ALE Ale Göteborg Göteborg Malmö Malmö 28 000 invånare med en kvart till storstaden 28 000 inv. 15 minuter från Göteborg 2014-04-08 1 Hållbarhetsanalys Ale kommun 2014-04-08

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

vad är lean? professionalism engagemang inbyggd kvalitet stoppa vid fel minimera slöserierna

vad är lean? professionalism engagemang inbyggd kvalitet stoppa vid fel minimera slöserierna handbok vad är lean? professionalism engagemang värderingar principer arbetssätt resultat professionalism engagemang lärande inbyggd kvalitet inbyggd kvalitet stoppa vid fel standardisering utjämning normalläge

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation delaktighet Medarbetare information kunskap kompetens komplex försäljning enkel försäljning Strategiskt Inköp hälsa vision målbild syfte mål strategi effektivitet lönsamhet Varför

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Chef inom tandvård. Din roll och funktion för effektiv styrning. Framgångsrik verksamhetsutveckling. Verktyg och praktik! Lär av andras framgångar

Chef inom tandvård. Din roll och funktion för effektiv styrning. Framgångsrik verksamhetsutveckling. Verktyg och praktik! Lär av andras framgångar Framgångsrik verksamhetsutveckling Chef inom tandvård Inbjudan till konferens i Stockholm den 9-10 september 2010 TALARE FRÅN Folktandvården Uppsala Henrik Raber Folktandvården Stockholm Peter Lundholm

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål V 4.2, fastställd av direktionen 2011-12-08 Innehåll Inledning... 2 1. Uppdrag... 3 2. Ledningsfilosofi... 4 Värdegrund... 4 Ledningssystem i kvalitet...

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Certifiering för framgång Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering April 2012 Inledning Grattis till ert företags certifiering! Nu när ert företag har visat att ert ledningssystem uppfyller internationella

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Vad menar vi med ett innovationssystem?

Vad menar vi med ett innovationssystem? Vad menar vi med ett innovationssystem? 1 Teknisk specifikation SIS-CEN/TS 16555-1:2013 Ett ledningssystem för innovation är en vägledning för en organisation för att leda och organisera innovation Kan

Läs mer

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Syftet med att arbeta med Engagerade Medarbetare är att förtydliga mål hela vägen från organisationens ledning, via grupperna och slutligen individens

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar.

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. 1. KVALITETSSYSTEM För att styra arbetet och vår utveckling, minimera risken för missförstånd

Läs mer

Assessios guide om OBM

Assessios guide om OBM Assessios guide om OBM assessios guide om obm 1 Visioner eller finansiella mål skapar aldrig lönsamhet. Det är ett resultat av mänskligt beteende i organisationen. Det är i första linjen som resultatet

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Älmhults kommuns kommunikationspolicy Älmhults kommuns kommunikationspolicy Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Diarienummer: Dnr 2014/170-534 Gäller från 2014-12-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Koppling till andra interna styrdokument

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP C H R I S T I N A J O H A N S S O N, S T U D E N T H Ä L S A N W W W. H I S. S E / S T U D E N T H A L S A N Bild 1 FÖRELÄSNINGENS

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

KURSER VÅREN 2015. Arbetsmiljo. Kvalitet CSR. Miljo. Nya kunder går 2 för 1 på våra utbildningar

KURSER VÅREN 2015. Arbetsmiljo. Kvalitet CSR. Miljo. Nya kunder går 2 för 1 på våra utbildningar KURSER VÅREN 2015 Arbetsmiljo Kvalitet CSR Miljo Nya kunder går 2 för 1 på våra utbildningar VÄLKOMMEN PÅ KURS! KURSORTER Vi får ofta höra att vi har engagerande och kompetenta kursledare, vilket är precis

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer