Att investera i toppen av en högkonjunktur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att investera i toppen av en högkonjunktur"

Transkript

1 LIU IEI FIL A 08/00307 SE Att investera i toppen av en högkonjunktur Ett fenomen i svensk börshistoria To invest at the top of an economic boom A phenomenon in the Swedish stock market history Dennis Bäckdahl & Carl Ludvig Wennerström Ekonomprogrammet vid Linköpings Universitet Magisteruppsats (30 HP) vårterminen 2008

2 Sammanfattning Sammanfattning Titel Författare Handledare Bakgrund Syfte Att investera i toppen av en högkonjunktur Ett fenomen i svensk börshistoria Bäckdahl, Dennis & Wennerström, Carl Ludvig Fredriksen, Øystein Åren kännetecknas som en period med flera stora reformer och en svensk konjunktur som nådde sin botten med tre år i följd av negativ BNPtillväxt. Påtagligt var även reaktionen från Stockholmsbörsen som i samband med lågkonjunkturen upplevde en kraftig nedgång. Vad drev då denna avkastningsutveckling, vinsterna eller värderingarna av dessa? Hur såg sambandet ut mellan konjunktur, bolagsvinster, vinstvärderingar och börsutveckling för perioden? Syftet med denna uppsats, på uppdrag av Melker Schörling AB, är att studera avkastningsutveckling, bolagsvinster och P/E multiplar över en konjunkturcykel för att analysera till vilken grad multipelexpansion/kontraktion kontra vinsttillväxt drivit avkastningen för olika branscher på Stockholmsbörsen. I ett andra skede utreds huruvida prognoser för P/E tal och branschvinster på Stockholmsbörsen korrelerat med konjunkturen samt även hur EBITDA och vinstmarginaler inverkat på aktievärderingar under tidsperioden. Utifrån studiens resultat kommer eventuella lärdomar kopplas till dagens konjunkturella situation. Genomförande Resultat Nyckelord Insamlat datamaterial i form av siffror och nyckeltal utgår från Affärsvärldens tidsskrifter och årsböcker med början 1986 och slut Utifrån dessa har, för studien, relevanta beräkningar dessutom gjorts. Studien av Stockholmsbörsen 86 97, där handelsbranschen genomled konjunkturnedgången bäst, visar inte på att konjunkturen spelar roll för avkastningsutvecklingen. Vinstprognoserna drev avkastningen under lågkonjunkturen medan vinstvärderingarna dämpade nedgången. Genomgående ökade vinstvärderingarna under lågkonjunkturen till följd av att vinstprognoserna föll mer än kursen. Studien visar på att dessa ökade vinstvärderingar innehöll överskattade vinstförväntningar. Innan börsnedgången befann sig P/E talen på relativt låga nivåer och när utväxlingen i samband med lågkonjunkturens slut skedde var P/E talen höga, vilket ifrågasätter huruvida P/E talet egentligen är representativt under en lågkonjunktur samt dess förmåga att indikera på risk. Prognostiserat P/E tal korrelerar väl med faktiskt P/E tal men det faktiska fluktuerar i större grad. Marginalerna, som korrelerar negativt med vinstvärderingarna, uppvisar en laggningseffekt gentemot omsättningen. P/E tal, BNP tillväxt, värdering, Stockholmsbörsen, marginaler, avkastning, vinsttillväxt, prognoser, lågkonjunktur.

3 Abstract Abstract Title Authors Supervisor Background Aim Completion Result Keywords To invest at the top of an economic boom A phenomenon in the Swedish stock market history Bäckdahl, Dennis & Wennerström, Carl Ludvig Fredriksen, Øystein The years are characterized as a period with many big reformations when the Swedish economy reached its bottom with three years in a row with negative GDP. The reaction from the Swedish stock market was substantial and Stockholmsbörsen went through a heavy bearish period. What was it that drove this stock return, the expected earnings or the valuation of them? What was the connection between the business cycle, earnings, valuations and stock return for this particular period? The aim of the thesis, on behalf of Melker Schörling AB, is to study stock return, company earnings and price earnings ratios during a business cycle in order to analyse to what extent multiple expansion/contraction versus earnings growth have driven stock return for the different branches on Stockholmsbörsen. In a second stage we observe how estimates of branches price earnings ratios and earnings correlate with the business cycle and what impact EBITDA and pre tax profit margin have on valuation during the period. Based on the result of the thesis, contingent knowledge will be related to today s economic situation. The data, consisting of figures and ratios, is collected from magazines and yearbooks of Affärsvärlden starting 1986 and ending With the help of these, relevant calculations have been made. This study of Stockholmsbörsen during the years 86 97, where the consumergoods index had the best performance, shows that the business cycle has no impact on the stock return. The earnings estimates drove the stock return during the economic slump of while the valuations tempered the fall. Through the economic slump the valuations became higher due to the fact that the earnings estimates fell more than the stock return. The study also shows that the increased valuations consisted of overestimated earnings estimates. Before the stock market fell the price earnings ratios were at relatively low levels and when bull period begun in the end of the economic slump the ratios were high. This fact questions whether the price earnings ratio is representative during an economic slump and if the ratio indicates risk accurately. Forward PE correlates positively with current PE, but the current PE is more volatile. Margins, which correlate negatively with valuations, indicate a lagging effect towards sales growth. Price earnings ratio, GDP, valuation, Stockholmsbörsen, margins, stock return, earnings, growth, estimates, economic slump, recession

4 Förord Förord Idén till denna studie uppkom i samband med ett möte med Melker Schörling AB. Två studenter skulle få förtroendet att kartlägga Stockholmsbörsens utveckling i början av 90 talet, då en kraftig svensk lågkonjunktur samtidigt präglades av ett börsfall. Ansvaret kom att hamna i våra händer och mycket tacksamma är vi för det bollplank som Melker Schörling AB har agerat. Vad som gör denna studie unik är dess försök till att gå utanför akademins klassiska ramverk utan att för den skull tumma på en uppsats fundamentala byggstenar. Mycket arbete utöver vad som ryms i uppsatsen ligger bakom det som benämns Resultatsammanställning, där framförallt insamlad data är otillgänglig i välrenommerade databaser som DataStream och Reuters. Över 1000 punkter per månad har utifrån Affärsvärldens tidsskrifter och årsböcker för hand knappats in och det är både med en viss lättnad och stolthet vi nu kan blicka tillbaka på just den delen av uppsatsen. Studien skildrar på ett objektivt sätt detta historiska fenomen på Stockholmsbörsen och kanske har vi oss något att lära från tiden som varit. Att inte heller förglömma är den hjälp vi fått från vår handledare och seminariegrupp, vilket har lyft studien ytterligare. Tack för oss! Dennis & Carl Ludvig

5 Innehåll Innehåll 1. Inledningskapitel Stockholmsbörsen och konjunkturläget på 80 talet Problematisering Syfte Frågeställningar Avgränsningar Outline Reformernas decennium Valet av tidsperiod Definitionen av en konjunktur BNP tillväxt vs Stockholmsbörs vs Ränte och inflationsutveckling Ett Sverige fyllt av reformer Värderingsteori Multipelvärdering P/E talets fundament och brister Kopplingen P/E talet och kassaflödesmodellsynsättet Tidigare studier Genomförandefasen Val av uppsatsämne Förhållningssätt till värderingsteori Angreppssätt, generaliserbarhet och sanningshalt Praktiskt tillvägagångssätt Resultatsammanställning Pengar som investerades i slutet av högkonjunkturen Verkstad Skog Handel Fastighet och Bygg Data Övrigt Internal Rate of Return Vinstnedgångar/uppgångar kontra värderingsförändringar (P/E) Verkstad... 38

6 Innehåll Skog Handel Fastighet och Bygg Data Övrigt Utveckling av faktiska/prognostiserade branschvinster och P/E tal Verkstad Skog Handel Fastighet och Bygg Data Övrigt EBITDA och vinstmarginalers relation till vinstvärderingar Verkstad Skog Handel Fastighet och Bygg Data Övrigt Korrelationsberäkningar Verkstad Skog Handel Fastighet och Bygg Data Övrigt Analys Aktiemarknaden följde inte direkt av konjunkturen Ökade värderingar under lågkonjunkturen drivet av fallande prognosvinster Vinstvärderingar innehöll överskattade vinster Laggande marginaler visade upp ett negativt samband med vinstvärderingar Var är vi idag och vad har vi framför oss? Slutsats Studiens konklusioner Vad skulle en kommande lågkonjunktur kunna innebära?... 70

7 Innehåll Diagramförteckning Diagram 1: BNP tillväxt, fasta priser (årlig förändring)... 9 Diagram 2: Affärsvärldens Generalindex vs BNP tillväxt... 9 Diagram 3: Ränta vs Inflation (%) Diagram 4: Affärsvärldens Generalindex (årlig förändring) & svenska reformer Diagram 5: Verkstad Indexerad avkastning vs BNP Diagram 6: Verkstad 100 kr investerade i slutet av 1990 jmf med total börs Diagram 7: Skog Indexerad avkastning vs BNP Diagram 8: Skog 100 kr investerade i slutet av 1990 jmf med total börs Diagram 9: Handel Indexerad avkastning vs BNP Diagram 10: Handel 100 kr investerade i slutet av 1990 jmf med total börs Diagram 11: Fastighet och Bygg Indexerad avkastning vs BNP Diagram 12: Fastighet och Bygg 100 kr investerade i slutet av 1990 jmf med total börs Diagram 13: Data Indexerad avkastning vs BNP Diagram 14: Data 100 kr investerade i slutet av 1990 jmf med total börs Diagram 15: Övrigt Indexerad avkastning vs BNP Diagram 16: Övrigt 100 kr investerade i slutet av 1990 jmf med total börs Diagram 17: Verkstad Indexerat Börsvärde och Vinst (est) samt P/E (est) Diagram 18: Skog Indexerat Börsvärde och Vinst (est) samt P/E (est) Diagram 19: Handel Indexerat Börsvärde och Vinst (est) samt P/E (est) Diagram 20: Fastighet och Bygg Indexerat Börsvärde och Vinst (est) samt P/E (est) Diagram 21: Data Indexerat Börsvärde och Vinst (est) samt P/E (est) Diagram 22: Övrigt Indexerat Börsvärde och Vinst (est) samt P/E (est) Diagram 23: Verkstad Current PE vs Forward PE Diagram 24: Verkstad Faktisk vinst vs Prognostiserad vinst vs Avkastning (indexerad) Diagram 25: Verkstad Prognostiserad vinst vs utfall samt procentuell differens Diagram 26: Skog Current PE vs Forward PE Diagram 27: Skog Faktisk vinst vs Prognostiserad vinst vs Avkastning (indexerad) Diagram 28: Skog Prognostiserad vinst vs utfall samt procentuell differens Diagram 29: Handel Current PE vs Forward PE Diagram 30: Handel Faktisk vinst vs Prognostiserad vinst vs Avkastning (indexerad) Diagram 31: Handel Prognostiserad vinst vs utfall samt procentuell differens Diagram 32: Fastighet och Bygg Current PE vs Forward PE Diagram 33: Fastighet och Bygg Faktisk vinst vs Prognostiserad vinst vs Avkastning (indexerad) Diagram 34: Fastighet och Bygg Prognostiserad vinst vs utfall samt procentuell differens Diagram 35: Data Current PE vs Forward PE Diagram 36: Data Faktisk vinst vs Prognostiserad vinst vs Avkastning (indexerad) Diagram 37: Data Prognostiserad vinst vs utfall samt procentuell differens Diagram 38: Övrigt Current PE vs Forward PE Diagram 39: Övrigt Faktisk vinst vs Prognostiserad vinst vs Avkastning (indexerad) Diagram 40: Övrigt Prognostiserad vinst vs utfall samt procentuell differens Diagram 41: Verkstad EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Omsättningstillväxt (höger axel) Diagram 42: Verkstad EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Current PE (höger axel) Diagram 43: Skog EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Omsättningstillväxt (höger axel) Diagram 44: Skog EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Current PE (höger axel) Diagram 45: Handel EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Omsättningstillväxt (höger axel) Diagram 46: Handel EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Current PE (höger axel)... 55

8 Innehåll Diagram 47: Fastighet och Bygg EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Omsättningstillväxt Diagram 48: Fastighet och Bygg EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Current PE (höger axel) Diagram 49: Data EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Omsättningstillväxt (höger axel) Diagram 50: Data EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Current PE (höger axel) Diagram 51: Övrigt EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Omsättningstillväxt (höger axel) Diagram 52: Övrigt EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Current PE (höger axel) Tabellförteckning Tabell 1: Tidigare börsfall i Sverige... 3 Tabell 2: Matris över årlig ompopulering Tabell 3: Internal Rate of Return Tabell 4: Korrelationsberäkningar, Verkstad Tabell 5: Korrelationsberäkningar, Skog Tabell 6: Korrelationsberäkningar, Handel Tabell 7: Korrelationsberäkningar, Fastighet och Bygg Tabell 8: Korrelationsberäkningar, Data Tabell 9: Korrelationsberäkningar, Övrigt... 60

9 Inledningskapitel 1. Inledningskapitel I detta inledande kapitel presenteras bakgrunden till ämnet med efterföljande problematisering, syfte och specifika frågeställningar. 1.1 Stockholmsbörsen och konjunkturläget på 80 talet För att leda läsaren rakt in i handlingarna ges en beskrivning av ett synnerligen extremfall som inträffade under 80 talets mitt. Gyllenhammar blir El Sayeds nya stöd Så löd rubriken som präglade finanstidningen Affärsvärldens löpsedlar i inledningen av Storaffären mellan bioteknikföretaget Fermenta och Volvo om Sonessons och Pharmacia, där Volvo kom att bli största aktieägare i Fermenta med sina 30 procent, kändes i princip lika genomtänkt som om McDonalds skulle köpt in sig i Bosses billack. Förblindade av etablissemanget stod investerare och såg på när Fermenta utsågs till årets raket med en kursuppgång på över 300 procent. Vad som såg ut att vara en bra investering kom dock efter en rad av oförutsedda händelser att visa sig från en helt annan sida. Att Fermenta kollapsade i februari 1986 berodde på rent företagsspecifika händelser som sänkte värderingen snarare än försämrade konjunkturella tillväxtutsikter. Problematiken i fallet med Fermenta berodde alltså på att aktievärderingen i termer av P/Etal inte hade någon förankring i vinsttillväxten, utan förväntningarna om framtiden blåstes upp till orimligt höga nivåer. Trots Fermentas kursras fördubblades vinstprognosen samma månad från fyra till åtta kronor per aktie. Denna omtalade företagskollaps inträffade under ett år då Stockholmsbörsen i sin helhet genererade en avkastning på över 30 procent samtidigt som den svenska konjunkturen gick på högvarv efter devalveringarna 1981 och (Affärsvärlden nr. 1, 1986) Konjunkturella bedömare i Sverige tolkade avmattningen i Västtyskland och USA under första halvåret 1985 som att en internationell lågkonjunktur var på väg. OECD tillbakavisade 1

10 Inledningskapitel dock alla signalement för en kommande lågkonjunktur med goda internationella tillväxtutsikter även efter halvårsskiftet För dåtidens Sverige gav OECD:s konjunkturprognos förhoppningar, då ökade kostnader gjort att man halkat efter övriga industriländer. Devalveringarna 1981 och 1982 hade nämligen fört fram Sverige i täten bland Europas tillväxtländer. Värre var utsikterna i Ostasien där luften började gå ur och företagskrascherna avlöste varandra. Faktorer som fallande råvarupriser, elektronikboomens slut och stigande räntor var bara några av orsakerna som gjorde att konjunkturen i Ostasien vände nedåt. (Affärsvärlden nr. 1, 1986) Med facit i hand kan konstateras att den svenska konjunkturtoppen nåddes 1990, med botten 1993 (Fregert & Jonung, 2003). Trots börskraschen 1987, som sågs som ett ifrågasättande av den blomstrande tillväxten i Asien, får 80 talet ändå sammanfattas som en enda lång konjunkturuppgång. Efter nedgången 1987 återhämtade sig Stockholmsbörsen 1 snabbt under Det kom dock inte att dröja alltför länge förrän det stora raset var ett faktum i inledningen av 90 talet. På två år kom börsvärdet att halveras i samband med fastighetskrascher, höga räntenivåer och valutakaos. 2 Det ljuva 80 talet förbyttes kvickt mot ett 90 tal i konjunkturell kris med såväl förändrade värderingar som prognoser. 1.2 Problematisering Att historien har mycket att lära investerare råder det inget tvivel om. Inte minst torde det vara viktigt med tillbakablickar i dagens tider då en mytomspunnen kreditfrossa sätter sina spår på världens finansmarknader. Ständigt förs en diskussion kring börsens förmåga att generera avkastning där tron om var i konjunkturcykeln man befinner sig i allra högsta grad påverkar prognoserna för framtiden. Låga/höga vinstvärderingar i form av P/E tal och framtida förväntningar om vinsttillväxt är termer som enligt oss används mer flitigt än korrekt. Vad är det egentligen som driver aktiepriser över en konjunkturcykel och framförallt, kan mönster från 80 talets konjunkturboom med toppen 1990 förklara beteenden på dagens aktiemarknad? 1 Affärsvärldens Generalindex 2 Reuters EcoWin 2

11 Inledningskapitel Trots att den globala ekonomin i nuläget är mer stabil och mindre beroende av USA är trenden under 2008 nedåtgående. Inga tecken tyder på en förbättrad kreditmarknad och en lägre BNP tillväxt, allt annat lika, torde innebära att fler vinstrevideringar är att vänta. En svagare BNP tillväxt har åtminstone på den amerikanska marknaden historiskt sett resulterat i fallande vinster (se bilaga 3). Den amerikanska kreditoron har slagit hårt mot Stockholmsbörsen som med början i juli 2007 föll 27% fram till februari i år. Värderingen i termer av P/E tal är idag mer attraktiv än tidigare, dock befinner sig vinstestimaten på fortsatt optimistiska nivåer. Oddsen för en recession i USA har ökat och en minskad tillväxt även i Sverige är inte orimligt. Senast Sverige gick in i en lågkonjunktur var under tidigt 90 tal med tre år i följd av negativ BNP tillväxt Då talades det om bankkris och valutakaos. Idag präglas istället den globala marknaden av den största kreditoron i mannaminne med nedskrivningar av resultat hitintills på 150 miljarder kronor med en högst sannolik slutsumma om miljarder kronor. Icke fungerande kreditmarknader kan både förlänga och förvärra en kommande lågkonjunktur. (Nordea SIA GAAS mars, 2008) Tillfällen då Stockholmsbörsen har fallit kraftigt kan utläsas i nedanstående tabell och kanske har historien oss något att berätta? Tabell 1: Tidigare börsfall i Sverige Start Botten Förändring (topp botten) Okt 1984 Jul ,2% Sep 1987 Dec ,3% Okt 1990 Okt ,3% Jul 1998 Okt ,7% Mar 2000 Okt ,3% Maj 2006 Jul ,2% Jul 2007 Feb 2008 (?) 27,0% SNITT 33,9% Källa: Thomson DataStream Advance Om vi återgår till en mer teoretisk diskussion skulle det därför nu vara intressant att undersöka hur aktiekurserna på Stockholmsbörsen, framförallt på branschnivå, har drivits historiskt. En aktiekurs kan i princip förändras på två sätt. Allt annat lika sägs vinstvärderingen, P/E, och/eller vinsttillväxten, E, ligga bakom en akties rätta pris 3. Tenderar 3 P = P/E * E 3

12 Inledningskapitel någon av dessa två faktorer att påverka aktiepriser mer än den andra och i så fall hur påverkar dessa aktiepriser under olika konjunkturskeden? I en blomstrande ekonomi med hög BNP tillväxt där aktiekurser ändå faller, är det då värderingarna av vinsterna som trycker ned aktiepriserna eller är det en tro om konjunkturavmattning där en negativ framtida BNPtillväxt sänker aktierna genom lägre vinstprognoser? 1986 fick den svenska finanstidningen Affärsvärlden upp ögonen för P/E talets betydelse och har sedan dess i varje upplaga presenterat historiska likväl som prognostiserade framtida P/E tal för respektive bolag och bransch. Framförallt inom multipelvärdering, en metod som försöker fastställa om en aktie är över eller undervärderad, har P/E talet blivit populärt. Utifrån ett teoretiskt korrekt perspektiv skall bolag med liknande risk, tillväxt och kassaflöde jämföras med varandra, där ett högt P/E tal kan indikera på en övervärdering i termer av årets vinst per aktie. (Damodaran, 2002) I Sverige har det historiska genomsnittliga P/E talet legat på en nivå strax under 15 (Finansportalen, 2001). Beroende på marknad, industri samt även över tid tenderar P/E tal att variera. Ett bolag med högre P/E tal än branschsnittet kan indikera på en högre vinsttillväxt, lägre risk i form av avkastningskrav alternativt ett större kassaflöde än sina konkurrenter. (Damodaran, 2002) I raden av undersökningar inom värderingsområdet belyses P/E talets vikt allt som oftast, dock i andra sammanhang än detta. En del studier som genomförts har påvisat att bolag som handlas till låga P/E tal i genomsnitt genererar högre avkastning än företag med höga P/E tal, medan andra utforskat vad som förklarar P/E talet med utgångspunkt i multipelvärdering. Frågan kring var i aktiemarknadens avkastningsutveckling bidraget från multipelexpansionen eller kontraktionen ligger utreds inte vidare. Vårt intresse ligger därför i att studera hur vinstvärderingar i form av P/E tal, bolagsvinster samt prognoser av dessa påverkar avkastningen under en konjunkturcykel. Hur korrelerar dessa faktorer mot konjunkturen och framförallt, hur väl förklarar bolagsvinster och vinstmarginaler aktievärderingar på Stockholmsbörsen? Hur ser eventuella samband ut? 4

13 Inledningskapitel 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats, på uppdrag av Melker Schörling AB, är att studera avkastningsutveckling, bolagsvinster och P/E multiplar över en konjunkturcykel för att analysera till vilken grad multipelexpansion/kontraktion kontra vinsttillväxt drivit avkastningen för olika branscher på Stockholmsbörsen. I ett andra skede utreds huruvida prognoser för P/E tal och branschvinster på Stockholmsbörsen korrelerat med konjunkturen samt även hur EBITDA och vinstmarginaler inverkat på aktievärderingar under tidsperioden. Utifrån studiens resultat kommer eventuella lärdomar kopplas till dagens konjunkturella situation. 1.4 Frågeställningar Frågor som genomsyrar uppsatsen är: Vad hände med de pengar som investerades i toppen av högkonjunkturen 1990 sett till IRR? Vilken skillnad skulle det varit om man väntat till botten av lågkonjunkturen 1993 att investera alternativt i börstoppen 1989? Klarade sig någon bransch bättre än andra och framförallt, tenderar konjunkturen att spela roll för avkastningen? Hur mycket påverkades branscher på Stockholmsbörsen totalt sett av en vinstnedgång/minskning i tillväxttakt och hur mycket berodde egentligen på en värderingsförändring? Hur har prognoser för branschvinster och P/E tal förändrats och kan något mönster skönjas för hur dessa beter sig i relation till varandra? Hur har EBITDA marginaler, vinstmarginaler samt omsättningstillväxt relaterat till aktievärderingarna under tidsperioden? 1.5 Avgränsningar Vi kommer endast att behandla företag som varit listade på Stockholmsbörsen mellan åren , det vill säga företag som vid något tillfälle under perioden fanns på Stockholmsbörsen. Valet av tidsperiod, , gör att endast en konjunkturcykel omfattas med start i en högkonjunktur och slut i en högkonjunktur. 5

14 Inledningskapitel Affärsvärldens branschindelning används som utgångspunkt i uppsatsen för indelning av företag och definitioner av branscher. 1.6 Outline Uppsatsen är uppbyggd av sex olika kapitelavsnitt vilka presenteras nedan. Reformernas decennium: Kapitlet ger en beskrivning av den konjunkturella bilden av Sverige mellan åren , för att på bästa sätt skapa en förståelse för vad som präglade aktievärderingarna under perioden. Detta görs genom tillbakablickar över svenska reformer, kommentarer, definitioner samt grafer för konjunkturparametrar. Värderingsteori: Kapitlet motsvarar i akademiska termer referensramen, med teorier om värdering i allmänhet samt P/E talet och dess komponenter i synnerhet. Tidigare studier återfinns även i detta kapitel. Genomförandefasen: I detta kapitel presenteras de metodmässiga val vi gjort och vad detta inneburit för uppsatsen. Resultatsammanställning: Kapitlet redogör för vår empiriskt insamlade data i form av diagram, tabeller samt statistiska uträkningar. Analys: I kapitlet presenteras våra analyser av den empiriska sammanställningen där problemfrågorna besvaras med koppling till finansiell teori. Slutsats: Här presenteras uppsatsens slutsatser. 6

15 Reformernas decennium 2. Reformernas decennium Kapitlet beskriver den konjunkturella bilden i Sverige mellan åren , för att på bästa sätt skapa en förståelse för vad som präglade aktievärderingar och vinstprognoser under denna period. Detta görs genom tillbakablickar över svenska reformer, kommentarer, definitioner samt grafer för konjunkturparametrar. 2.1 Valet av tidsperiod Vad fallet Fermenta visade på i inledningen av uppsatsen är att det torde vara mer viktigt än något annat att ha värderingar av börsbolagen någorlunda verklighetsförankrade. Inte minst är det viktigt att förankra sina aktievärderingar till den rådande konjunkturen och 1982 uppgick det samlade börsvärdet på Stockholmsbörsen till 96 miljarder kronor. Detta kan ställas i relation till 1985 och 1986 då det samlade börsvärdet uppgick till 286 miljarder respektive 405 miljarder kronor. Den svenska framfarten under 1980 talets glada dagar mötte dock, som tidigare nämnts, motstånd i början på 1990 talet. Det var då Sverige gick in i den djupaste lågkonjunkturen sedan 1930 talet, med negativ BNP tillväxt tre år i följd Detta är just vad som gör valet av tidsperiod för undersökningen så intressant. Åren är en era med Stockholmsbörsen där svängningar samtidigt präglades av en djup svensk lågkonjunktur. För svensk del är börsnedgångarna i stort sett de enda nedgångarna som infallit i samband med en svensk lågkonjunktur. Att inte år 2000 omfattas och åren därefter, beror dels på att tidsperioden för Stockholmsbörsen är väldokumenterad utifrån värderingssynpunkt och dels för att tidsepoken inte kännetecknas som en svensk lågkonjunktur. 2.2 Definitionen av en konjunktur I folkmun definieras en konjunktur i termer av bruttonationalproduktsutveckling. Tidsserier över olika länders bruttonationalprodukt tenderar att uppvisa två tendenser, att BNP ökar långsiktigt samt att BNP fluktuerar kortsiktigt. En utjämning av BNP variationen i ett diagram, likt en trendlinje, visar på den långsiktiga variationen och kallas därför just BNP trenden. Den skillnad som uppstår mellan faktisk BNP och BNP trenden benämns konjunkturcykel. En 7

16 Reformernas decennium period där faktisk BNP överstiger BNP trenden kallas för högkonjunktur och där faktisk BNP understiger BNP trenden benämns lågkonjunktur. (Fregert & Jonung, 2003) För att tydliggöra beräkningar av bruttonationalproduktsutveckling förklaras nedan även hur cyklisk BNP och BNP gapet fastställs. Utifrån BNP trenden kan cyklisk BNP erhållas genom att beräkna faktisk BNP minus BNP trend. (Fregert & Jonung, 2003) Mest intressant är sedan att fastställa det så kallade BNP gapet för att i relativa termer kunna jämföra storleken på cykler över tiden och mellan länder. BNP gapet erhålls genom att dividera cyklisk BNP med BNP trenden. (Fregert & Jonung, 2003) Med ovanstående resonemang i bakhuvudet har vi i uppsatsen valt en definition av en lågkonjunktur som en tidsperiod med negativ BNP tillväxt. Flera år i följd med negativ BNPtillväxt ses som en recession, medan enstaka år med negativ BNP tillväxt snarare tolkas som kortvarig lågkonjunktur. Detta förklaras genom att toppen på en konjunktur i reala absoluta termer vänder ned till en lågkonjunktur till följd av att tillväxten blir negativ. Botten är således det sista året med negativ tillväxt. Perioden mellan topp och botten som vi endast kan fastställa i efterhand utgör därmed en lågkonjunktur eller recession beroende på tidsaspekten. Hur tillväxten ligger i förhållande till trenden är enligt oss inte det viktigaste då trenden helt beror på vilken tidsperiod den utgör och således kan en trend skapas efter smak, tycke eller konjunkturell åsikt. Uppsatsen definition av en lågkonjunktur innebär alltså att fokus främst riktas mot respektive branschs utveckling för perioden , då Sverige tre år i följd hade en negativ BNP tillväxt. 8

17 Reformernas decennium 2.3 BNP tillväxt vs Stockholmsbörs vs Ränte och inflationsutveckling Mätt i termer av BNP tillväxt kan i nedanstående diagram utläsas hur den svenska BNPtillväxten varierat under tidsperioden Diagram 1: BNP tillväxt, fasta priser (årlig förändring) 5% 4% 3% 2% 1% 0% 1% % 3% Källa: Reuters EcoWin Om den svenska konjunkturutvecklingen från mitten av 80 talet fram till 1997 sätts i relation till Stockholmsbörsens utveckling för perioden, visar detta att börsen reagerade året före lågkonjunkturen inträffade sett till uppsatsens definition av en lågkonjunktur. Efter Stockholmsbörsens kraftiga nedgång 1990 utgjorde två mellanår där börsen i princip stod still, handfallen efter raset. Den riktiga vändningen som för Stockholmsbörsen inträffade 1993 kom även den att ske ett år tidigare än konjunkturåterhämtningen som tog fart först I diagrammet nedan presenteras integrerat Stockholmsbörsens och den svenska BNP tillväxtens årliga förändringar mellan åren Diagram 2: Affärsvärldens Generalindex vs BNP tillväxt BNP 5% 4% 3% 40% 2% 20% 1% 0% 0% 1% % 2% 3% AFVXG BNP 40% Källa: Reuters EcoWin 9 Index 60%

18 Reformernas decennium Det kan även vara intressant att relatera den svenska konjunkturutvecklingen till det aktuella ränteläget och inflationen för perioden. Ränteläget som beror på inflationen har en direkt effekt på investeringsviljan i landet där inflationsnivån också äter upp en del av såväl bolagssom branschvinster. Detta kan naturligtvis ha haft viss inverkan på börsvärderingarna under tidsperioden. I nedanstående diagram illustreras hur den svenska räntenivån och inflationen varierat mellan åren Diagram 3: Ränta vs Inflation (%) STIBOR (3 mån) Inflation (KPI) Källa: Reuters EcoWin Som synes i diagrammet ovan ökade den i dagens mått redan höga inflationen, mätt som årlig förändring i konsumentpriser (KPI), från 1986 till Därefter minskade inflationen mycket under två år för att sedan gå upp igen Efter 1993 gick inflationen ned samtliga år, om än i liten grad. Den korta interbankräntan har haft ungefär samma utveckling som inflationen till skillnad från några år under 90 talet då räntan gick upp samtidigt som inflationen minskade. 2.4 Ett Sverige fyllt av reformer Med ryggen vänd mot 70 talskrisen stod Sverige efter de inledande kraftiga devalveringarna 1981 och 1982 välrustade inför framtiden. En försvagad svensk krona tillsammans med en stark internationell konjunktur gjorde att efterfrågan steg bland svenska företag. Dessa kortsiktiga injektioner som för ögat upplevdes som positiva kom dock längre fram att innebära större bekymmer i form av ett ökat kostnadstryck. (Bäckström, 2006) 10

19 Reformernas decennium Med begreppet reformer avses förändringar i olika regelsystem som påverkar den ekonomiska politiken och utvecklingen i landet. För svensk del presenteras nedan ett antal av de viktigaste reformerna under perioden , vilka alla kom att få en betydande effekt för den svenska konjunkturutvecklingen under samma period. Diagram 4: Affärsvärldens Generalindex (årlig förändring) & svenska reformer 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% % 30% 40% 1985 Kredit och valutaavregleringen 1991 Avvecklingen av löntagarfonderna 1988 En svensk skattereform 1991 Kopplingen till ECU 1992 Rörlig växelkurs Affärsvärldens Generalindex Sanering av statsfinanser 1999 En självständig Riksbank 1993 Inflationsmål 1994 EU medlemskap Källa: Reuters EcoWin samt Bäckström (2006) Kredit och valutaavregleringen Den 21 november 1985 avskaffades den svenska kredit och valutaavregleringen. Beslutet togs först efter påtryckningar från Riksbanken, vilken bör uppfattas som den främsta aktören bakom avregleringen. Framförallt hade Socialdemokraterna flyttat sin politiska fokusering till de svenska företagens lönsamhet, vilket kredit och valutaavregleringen minst sagt var ett bevis på. Resultatet av avregleringen visade sig omedelbart genom en kraftigt ökad kreditutgivning. Bankerna gick från att strikt följa politiska riktlinjer till att bli rena privata försäljningsorganisationer. Effekten på den svenska ekonomin yttrade sig i ökad privat konsumtion och efterfrågan. (Bäckström, 2006) En svensk skattereform, var det verkligen sant? Många stod häpna den 23 november 1988 då förslaget om sänkt inkomstskatt, kapitalskatt och bolagsskatt presenterades av den dåvarande socialdemokratiska regeringen med Ingvar Carlsson i spetsen. Den nya lägre skattenivån på 30 procent för inkomst av tjänst, kapital och 11

20 Reformernas decennium bolagsvinst innebar mer pengar i fickan för inkomsttagare och ett extra klirr i kassan för svenska företag. (Bäckström, 2006) Att tala om skattereformen i andra termer än gynnsamma var svårt vid inledningen av Reformen innebar att individer fortsättningsvis högst behövde erlägga en marginalskattesats om 50 procent, vilken åren dessförinnan legat på en nivå så hög som 85 procent. Bolagskatten sjönk från 60 procent till 30 procent. Aktieägare vars utdelningar till största delen gått till skatteverket fick nu sju kronor över för varje utdelad tiokrona. Företag började i samband med skattereformen att tänka om och placera mogna bolag med högt kassaflöde som dotterbolag med hög utdelningsandel. Reformen kom att få stor genomslagskraft i Sverige där framförallt synen på aktier som sparalternativ fick ökat fokus. Att reaförluster endast blev värda 70 procent kunde de flesta leva med. (Affärsvärlden nr. 6, 1990) Avvecklingen av löntagarfonderna När tiden för det ljuva 80 talet var över kom baksmällan blixtsnabbt. Det talades om en ny start för Sverige under hösten 1990 och nog behövdes det då Sverige var mitt uppe i krisernas tid med bankkris, valutakris och rejäla problem med att få statsfinanserna att gå ihop. De största åtgärderna som den borgerliga regeringen kom att genomföra var avvecklandet av löntagarfonderna, saneringen av statsfinanserna samt den penningpolitiska ombildningen. (Bäckström, 2006) På 1970 talet myntade statsminister Tage Erlanders uttrycket: De svenska löntagarfonderna kommer inte flytta till Liechtenstein. Motivet var att låta övervinster i företag gå till kollektivet, det vill säga fonder, istället för att betala ut dessa i höga löner. Detta innebar att löntagarna skulle få ökat inflytande över svenska storbolag. Fram till 1990 vinstdelningstaxerades 28 miljarder kronor från svenska företag där cirka 17 miljarder kom i händerna på löntagarfonder. På Stockholmsbörsen ökade likviditeten med 13 miljarder som ett resultat av löntagarfonderna. Det ökade inflytandet över svenska storbolag visade sig exempelvis i den fjärde AP fondens ägande av 10 procent av rösterna i Volvo samt 11 procent av rösterna i Astra under denna period. När kravet på utlandsinvesteringar växte, 12

21 Reformernas decennium växte även incitamenten för avvecklingen av löntagarfonderna. För Stockholmsbörsen gav löntagarfonderna ett positivt bidrag till avkastningsutvecklingen. (Affärsvärlden nr. 14, 1990) Mot slutet av börsåret 1990 stod Sverige inför en ny anpassningsprocess. För regeringen var inte längre devalvering ett alternativ. Företagens vinster minskade och någon konjunkturuppgång fanns bland analytikerna tidigast i sikte om två år. Att luta sig tillbaka på högre direktavkastningsprognoser till följd av skattereformen var i princip det enda som gladde aktieägare i slutet av året. (Affärsvärlden nr. 45, 1990) Inflationsmål Under 70 och 80 talet låg den genomsnittliga inflationstakten i Sverige på åtta procent. En nivå som inte var konkurrensmässigt uthållig och inte heller gynnsam för den ekonomiska tillväxten i landet. I samband med den kraftiga konjunkturnedgången vid inledningen av 1990 talet sjönk inflationen. När den svenska ekonomin sedan tog fart igen gjorde den det med ett helt nytt förhållningssätt till inflation. Tecken antydde på att den trendmässiga BNPtillväxten var högre på vägen ur 90 talskrisen än någonsin tidigare. Låginflationsmålet tog därmed sin början. Den 15 januari 1993 beslutade Riksbanken om låginflationsmålet på två procent, med en felmarginal om plus minus en procent. Riksbanken kom att få det övergripande ansvaret att se till att inflationsmålet uppfylldes. (Bäckström, 2006) Kopplingen till ECU, rörlig växelkurs samt EU medlemskap Åren innan låginflationsmålet blev ett faktum var ett steg i processen att nå medlemskapet i Europaunionen att Sverige knöt den svenska kronan mot den dåvarande europeiska valutan ECU den 17 maj Ett beslut som dock visade sig bli kortvarigt då Sverige redan 1992 tvingades övergå från fast till rörlig växelkurs i samband med det valutakaos som utbröt, med räntechocker som försvar av kronan. Klockan 14:28 den 19 november 1992 togs alltså beslutet som gjorde att Sverige under många år framåt kom att få en mer stabil BNP tillväxt i kombination med låg inflation. (Bäckström, 2006) Politiskt innebar beslutet att Sverige övergick från finanspolitik till penningpolitik med flytande växelkurs, räntevapen och penningmängd i fokus (Fregert & Jonung, 2003) talets kraftigt stigande pris och lönestegringar kunde nu Sverige bekämpa på ett helt annat sätt genom sitt nya räntevapen, 13

22 Reformernas decennium vilket regeringen under överhettningen och bubblan i slutet av 80 talet bevisligen misslyckats med blev sedan Sverige medlem i EU. (Bäckström, 2006) Sanering av statsfinanser och en självständig Riksbank Under den värsta krisen uppgick underskottet i statsfinanserna som mest till 12 procent av BNP. Trots klarare riktlinjer med nya politiska mål och reformer om låginflationspolitik hade regeringen i slutet av 1994 fortfarande inte lyckats ta itu med statsfinanserna. Halvårsvisa avstämningar och utgiftstak fick tillslut statsfinanserna på fötter igen där räntan 1996 sänktes till rekordlåga nivåer likt 60 talet. Den 1 januari 1999 lagstadgades Riksbankens självständighet och dess ansvar för tillämpningen av valutapolitiken. (Bäckström, 2006) 14

23 Värderingsteori 3. Värderingsteori För att på ett bra sätt kunna svara på de frågeställningar som genomsyrar uppsatsen redogörs nedan för teorier om värdering i allmänhet samt P/E talet och dess komponenter i synnerhet. Kopplingen mellan värdering och konjunktur samt tidigare studier återfinns även i detta kapital. 3.1 Multipelvärdering När aktievärdering diskuteras är det oftast kassaflödesmodellen som får störst gehör. Kassaflödesmodellen nuvärdesberäknar ett bolags prognostiserade framtida flöden givet en, utifrån risk och kapitalstruktur, vald diskonteringsränta. Trots att kassaflödesmodellen är uppskattad både bland professionella analytiker och privata investerare är det dock relativvärdering som används mest i dagens finansiella värld. (Damodaran, 2002) För att förstå och kunna använda relativvärdering som redskap vid en analys är det viktigt att grunderna och fundamenten är väl införstådda. Dessa fundament finner vi i kassaflödesmodellen vilka till stor del ligger till grund för förståelsen till relativvärderingens framfart. Att relativvärdering är så utbrett beror på att det är en enklare och mindre tidskrävande metod. Eftersom aktievärdering inte är någon vetenskap, och ens egna framtida prognoser är avhängigt slutresultatet, används ofta relativvärdering som komplement till kassaflödesmodellen för att bidra med en ytterligare dimension. (Arzac, 2005) Vid relativvärdering används finansiella multiplar med utgångspunkt i tillgångens värde. Bolagens multiplar främst inom, men också utanför, samma bransch sätts i relation till varandra för att ge svar på vilka tillgångar som är under eller övervärderade. Vanligt förekommande multiplar är P/E, P/S, EV/EBITDA, P/Book Value, P/Cash Flow och P/Dividend där P/E talet i särklass är det mest använda. (Damodaran, 2002) 15

24 Värderingsteori 3.2 P/E talets fundament och brister P/E talet visar på hur många vinster (mätt i vinst/aktie) en investerare betalar för det aktuella aktiepriset, ju fler vinster desto högre värdering och vice versa. Då P/E talet kan beräknas på flera olika sätt är det viktigt att vara konsekvent vid jämförelser. Vinst per aktie kan utifrån senaste bokslut (current PE), kvartalsrapport, senaste 12 månadersperiod (trailing PE) eller framtida bokslut (forward PE) till exempel vara beräknad med eller utan skatt, innan eller efter finansiella poster samt med eller utan avskrivningar. En positiv analytiker relaterar gärna till forward PE då det oftast är lägre än current PE som en negativ analytiker hellre pekar på för att visa upp en hög multipel. (Damodaran, 2002) Huruvida en hög eller låg multipel sedan tjänar som aktierekommendation eller risknivå återkommer vi till. P/E talet kan med andra ord förklaras som värderingen av ett bolags vinst. Genom att multiplicera vinstvärderingen (P/E) med vinsten per aktie (E) ges aktiekursen. För att prognostisera en potentiell framtida kurs multipliceras istället det aktuella P/E talet med prognostiserad framtida vinst. Givet konstant P/E tal, det vill säga vinstvärdering, kommer en ökad vinst leda till en kursökning. Om utfallet är bibehållen kursnivå trots att vinsten faktiskt ökat, har P/E talet sjunkit. ( Hansson et al., 2001) En kritik mot relativvärdering med P/E talet är att det kan variera kraftigt mellan bolag enbart på grund av att bolagen har olika redovisningsprinciper. Exempelvis beror storleken på ett bolags avskrivningar och nedskrivningar av marknadsvärdering och regler. En annan faktor som också spelar in är hur stor nettoskulden för bolaget är eftersom det påverkar räntekostnaderna och därmed resultatet. Att justera för dessa problem kan vara mycket svårt och leda till felaktigheter. Problemen relaterade till detta blir värre ju mer det skiljer i de redovisningsregler som bolagen följer, vilket blir mer påtagligt vid jämförelser mellan bolag i olika länder. Problemet går dock att lösa genom att exempelvis utgå från rörelseresultatet före avskrivningar och nedskrivningar (EBITDA) istället för årets vinst när EPS beräknas. Standard är dock att P/E talet beräknas utifrån årets vinst. (Arzac, 2005) 16

25 Värderingsteori Att P/E talet i sin standardform inte är en optimal indikator för värdet på en aktie, fastslår även Wilcox (2007) som trycker hårt på vikten av att justera vinstberäkningarna. En annan invändning mot P/E talet är att det under tider av hög inflation tenderar att sjunka till följd av att marknaden enbart ser vinsterna som uppblåsta siffror och därför värderar ned dem (Investopedia.com, 2006). Enligt Moosa (1986) råder det hög negativ korrelation mellan inflation och reala vinstförväntningar, vilket styrker teorin om att P/E talet sjunker under tider med hög inflation. 3.3 Kopplingen P/E talet och kassaflödesmodellsynsättet Enligt Gordon Growth Model fås en akties pris vid tidpunkt noll (P 0 ) fram genom formeln nedan (Brealey et al., 2006): P DIV r g där DIV 1 är nästa års förväntade utdelning per aktie, r är avkastningskravet för eget kapital, g är den långsiktiga tillväxten (förutsatt going concern). Formeln kan endast användas när den långsiktiga tillväxten understiger avkastningskravet. Förutsatt att all vinst delas ut kan nästa års utdelning per aktie ersättas med nästa års prognostiserade vinst per aktie (EPS 1 ) multiplicerat med utdelningsandelen (Payout ratio) enligt nedan: P Payout ratio EPS r g Genom att dividera båda sidor med nästa års prognostiserade vinst per aktie ges forward PE (P 0 /EPS 1 ) det vill säga prognostiserat P/E tal. P EPS Payout ratio r g 17

26 Värderingsteori För att få fram det faktiska P/E talet skriver vi om nästa års förväntade utdelning (DIV 1 ) med hjälp av förväntad vinst per aktie (EPS 1 ) och vidare av senaste vinst per aktie (EPS 0 ) och vinsttillväxt (1+g). Detta förfarande härleds enligt följande. P DIV r g P Payout ratio EPS r g P Payout ratio EPS 1 g r g Genom att sedan dividera båda sidor med senaste vinst per aktie ges current PE (P 0 /EPS 0 ) det vill säga faktiskt P/E tal. P EPS Payout ratio 1 g r g Efter att ha härlett både prognostiserat och faktiskt P/E tal syns tydligt att P/E talet beror av tre variabler; tillväxt (g), utdelningsandel (Payout ratio) och risk vilken hänsyn tas till via avkastningskravet (r). Av just den här anledningen bör man vid relativvärdering med P/E tal jämföra bolag med liknande tillväxt, risk och kassaflöden (Payout ratio). (Damodaran, 2002) 3.4 Tidigare studier De flesta studier avseende P/E tal har gjorts i syfte att studera om man genom att investera i aktier med låga P/E tal och eller blanka aktier med höga P/E tal kan skapa riskjusterad överavkastning gentemot diverse index, även kallat P/E talseffekt. Slutsatserna är dock inte alltid detsamma. En av de första studierna gjordes i USA av Basu (1977). Under tidsperioden 1957 till 1971 visar hans studie på att aktier med låga P/E tal ger absolut och riskjusterad överavkastning gentemot aktier med höga P/E tal. Agerman et al. (2002) studerade bland annat om en portfölj sammansatt av aktier med låga P/E tal under perioden 1998 till

27 Värderingsteori kunde överavkasta indexet SIXRX, vilket inte kunde fastställas vid fem procents signifikansnivå. En annan studie genomfördes av Gustafsson och Palm (2006) som testade hur två portföljer skapade av de 15 lägsta respektive högsta P/E talen gick gentemot AFVGX och SIXRX under perioden Studien visade med 95% sannolikhet att det inte gick att överavkasta vare sig index eller en portfölj innehållandes aktier med höga P/E tal genom att investera i aktier med låga P/E tal. Dock visade sig perioden efter IT kraschen ge positiv överavkastning med portföljen innehållandes aktier med låga P/E tal men då var antalet observationer för få för att få statistisk tillförlitlighet. Person & Ståhlberg (2006) satte samman en fiktiv portfölj med Stockholmsbörsens lägst värderade bolag sett till P/E tal. Sett till femårsperioden överavkastade portföljen både OMXS30 och AFVGX, vilket indikerar att P/E talseffekt finns. Med en annan synvinkel studerade Scott Bauman & Dowen (1994) huruvida oväntade resultat (diskrepans med konsensus) driver aktiekurser och om vinstförväntningar (EPS) tenderar att skilja sig åt beroende på värdering. Deras studie över den amerikanska aktiemarknaden bekräftade att aktiekurser påverkas av oväntade resultat men det viktigaste, att vinstförväntningar för aktier med lägre Earnings yield (höga P/E tal) tenderar att överskattas gentemot aktier med högre Earnings yield (låga P/E tal). Ken Fisher (2007) har studerat P/E tal och är minst sagt av en mycket bestämd åsikt. Han berättar i sin bok The Only Three Questions That Count att ett högt P/E tal i sin enklaste betydelse talar om att en aktie, eller marknad, är hög eller rent av mycket hög i förhållande till vinsten. Vidare tror och anser många att ett högt P/E tal innebär att aktien eller marknaden är övervärderad och att den därmed bör falla. Fisher menar att om du motsätter dig denna teori så riskerar du att uppfattas som dum. Efter att ha studerat P/E tal på den amerikanska marknaden 134 år tillbaka i tiden hävdar han nu, med statistisk signifikans, att P/E talet (det faktiska) inte säger någonting om vare sig avkastning eller risk. År när P/E talet i januari varit lågt, under 15, har aktiemarknaden både gett hög och låg genomsnittlig årlig avkastning. Samma oregelbundna utfall gäller år då P/E talet i januari varit högt. Faktum är att de många tvåsiffriga årliga börsnedgångarna inte har föregåtts av höga P/E tal i början av samma år. Fisher menar att man bör ta fördel av denna myt, som han kallar det, och betta mot teorin för att vinna mer än man förlorar. 19

28 Värderingsteori Fisher (2007) påpekar ytterligare att människor alltför ofta glömmer bort eller ignorerar det fundamentala utbud och efterfrågesamband som gäller för samtliga aktier. På kort sikt är det efterfrågan som driver aktiepriserna medan prissättning på lång sikt i stort sett är en funktion av utbudet. Investerares efterfrågan på aktier påverkas enligt Fisher av tre faktorer, ekonomiska, politiska samt känslomässiga. BNP tillväxt, teknisk utveckling, budgetunderskott, penningpolitiskt klimat och dylikt är alla ekonomiska faktorer, men de påverkar inte direkt ett företags hälsa eller värdering. Ett land kan genomgå en period av stark BNP tillväxt utan att alla företags tillväxt eller värde ökar eller minskar. Ett företags resultat kan ligga på normala cykliska nivåer, men där nya produktinnovationer tillkommer eller ny management tillsätts vilket kan få värdet på företag att öka trots oförändrad vinst. När ett lands ekonomi blomstrar och BNP tillväxten är hög samtidigt som företagsvinster slår förväntningar ökar människors vilja till att placera i aktier, förutsatt att de inte tror att framtiden bara kan bli sämre, vilket ibland händer. Politiska faktorer innefattar lagregleringar och andra samhällsstrukturella åtgärder alternativt förändringar som t.ex. rör skatter, upphovsrätt, monopol samt miljö. Vanligtvis skapar tider med stora politiska förändringar osäkerhet och orolighet på aktiemarknaderna. Fisher menar också, till skillnad från många andra, att en expansiv finanspolitik (t.ex. sänkta skatter) och ett påföljande budgetunderskott inte är dåligt för ett lands framtida ekonomi. Enligt hans undersökning har underskott ofta följts av stabil BNP tillväxt och hög avkastning på aktiemarknaden. Känslomässiga faktorer behandlar människor och i synnerhet hur investerare mår och känner. En persons känsla förändras ofta vilket vi inte kan påverka. Att investerare fruktar nedgångar mer än vad de uppskattar uppgångar är bland annat orsaken till att det lätt blir baisse av vad som från början bara var en smärre börsnedgång. Behavioral finance omfattar alla irrationella moment som påverkar investerare i deras beslut. Ett exempel på detta är att många investerare likställer ett bra företag med en bra aktieinvestering. Problemet är att ett bra bolag förknippas med hög tillväxt, stark vinst och en kompetent ledning. Dessa mått som kännetecknar ett stabilt och lönsamt bolag är tillbakablickande och för att ett bolag även ska tjäna som bra investering krävs att tillväxten och vinsten fortsätter 20

Att investera i toppen av en högkonjunktur

Att investera i toppen av en högkonjunktur ISRN: LIU IEI FIL A 08/00000 SE Att investera i toppen av en högkonjunktur Ett fenomen i svensk börshistoria To invest at the top of an economic boom A phenomenon in the Swedish stock market history Dennis

Läs mer

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,

Läs mer

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Aktiespararnas Summer Campus 2009 22-24 juni i Tällberg, Dalarna 1 Utkommer den 19 augusti 2009 Ekerlids Förlag 2 Turbulenta

Läs mer

Analytiker Simon Johansson Gustav Nordkvist

Analytiker Simon Johansson Gustav Nordkvist Concentric Rekommendation: Behåll Riktkurs DCF: 115 Den goda vinsttillväxten - Bolaget har sedan sin notering genererat en god vinsttillväxt trots en mer eller mindre oförändrad omsättning. Detta tyder

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 71 mnkr. Det är en minskning med 139 mnkr sedan förra månaden, och 6% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Swedbank Investeringsstrategi

Swedbank Investeringsstrategi Swedbank Investeringsstrategi Oktober 2014 1 Vilken skillnad gör strategisk och taktisk allokering för portföljen? Strategisk allokering (fördelning) Strategisk allokering är det portföljutseende som passar

Läs mer

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Danske Fonder Sverige Fokus

Danske Fonder Sverige Fokus Danske Fonder Sverige Fokus Anders Hemström Placeringsspecialist Danske Bank, Sverige Danske Analyse kommenterar aktiemarknaden idag Den internationella ekonomin har otvivelaktigt tappat lite fart under

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Index, kort om index samt uppdatering om aktuellt läge. Uppdragsanalys och Börsanalys med hjälp av Analysguiden

Index, kort om index samt uppdatering om aktuellt läge. Uppdragsanalys och Börsanalys med hjälp av Analysguiden Allmänt om hemsidan Upplägg Index, kort om index samt uppdatering om aktuellt läge Genomsnittlig recession Kriser Räntor Uppdragsanalys och Börsanalys med hjälp av Analysguiden 1 Kort om index Marknadsviktade

Läs mer

0,2% Startdatum Jämförelseindex. Rådgivare 52,8%

0,2% Startdatum Jämförelseindex. Rådgivare 52,8% US Balanserad 2 1 1 visas med återinvesterad utdelning. ens avkastning visas exklusive avgifter. World föll under april med 1 procent medan de europeiska börserna (STOXX Europe 0) föll med 1,6 procent.

Läs mer

Catella. Avkastningspotential 7 Trygg Placering 5 Lönsamhet 4. Redovisade förbättrar resultat med drygt 100 % jämfört med samma period föregående

Catella. Avkastningspotential 7 Trygg Placering 5 Lönsamhet 4. Redovisade förbättrar resultat med drygt 100 % jämfört med samma period föregående Independent Analysis Catella Redovisade förbättrar resultat med drygt 100 % jämfört med samma period föregående år Ambitionerna för framtiden är dock högre vad gäller lönsamhet då Catella vill uppnå en

Läs mer

Makrokommentar. Februari 2017

Makrokommentar. Februari 2017 Makrokommentar Februari 2017 Positiva marknader i februari Aktier utvecklades över lag bra under den gångna månaden med en uppgång för både utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier. Oslobörsen utgjorde

Läs mer

Så får du pengar att växa

Så får du pengar att växa Så får du pengar att växa Sammanfattning Genom att spara regelbundet, vara långsiktig och ta hänsyn till avgifter kan även ett blygsamt men regelbundet sparande med tiden växa till ett betydande belopp.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 739 mnkr. Det är en minskning med 903 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 917 mnkr. Det är en ökning med 85 mnkr sedan förra månaden, och 87% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) november 2008

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) november 2008 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) november 2008 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 13 721 mnkr. Det är en ökning med 497 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2017 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden. www.pwc.se/riskpremiestudien

Läs mer

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie

Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie Exekutiv sammanfattning: Boliden är ett välskött bolag med bra operationell effektivtet. Bolaget verkar på en måttligt attraktiv marknad men har dock en stabil position

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019 Statsupplåning prognos och analys 2019:1 20 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar

Läs mer

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Utvärdering av Handelsbankens aktieindexobligationer 1994-2007 Sammanfattning Avkastning jämförbar med aktier Handelsbankens aktieindexobligationer har

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar

Läs mer

Strukturakademin Strukturinvest Fondkommission FIGUR 1. Utdelning. Återinvesterade utdelningar Ej återinvesterade utdelningar

Strukturakademin Strukturinvest Fondkommission FIGUR 1. Utdelning. Återinvesterade utdelningar Ej återinvesterade utdelningar Del 3 Utdelningar Innehåll Implicita tillgångar... 3 Vad är utdelningar?... 3 Hur påverkar utdelningar optioner?... 3 Utdelningar och forwards... 3 Prognostisera utdelningar... 4 Implicita utdelningar...

Läs mer

Direktavkastning = Analytiker Leo Johansson Lara 20/11-16 Axel Leth

Direktavkastning = Analytiker Leo Johansson Lara 20/11-16 Axel Leth Denna analys behandlar direktavkastning och består av 3 delar. Den första delen är en förklaring till varför direktavkastning är intressant just nu samt en förklaring till vad direktavkastning är. Den

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Castellumaktien. Substansvärde. Föreslagen utdelning

Castellumaktien. Substansvärde. Föreslagen utdelning Castellum skall verka för att bolagets aktie får en konkurrenskraftig totalavkastning i förhållande till risken samt en hög likviditet. Allt agerande skall utgå från ett långsiktigt perspektiv och bolaget

Läs mer

Startdatum Jämförelseindex -3,1% Rådgivare 52,8%

Startdatum Jämförelseindex -3,1% Rådgivare 52,8% US Balanserad Index 2 Index visas med återinvesterad utdelning. ens avkastning visas exklusive avgifter. fallet under årets två inledande månader. Amerikanska S&P500 klättrade till sin högsta nivå sedan

Läs mer

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2013. I korthet: I korthet:

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2013. I korthet: I korthet: Strategi under maj Ny all time high Midas kom att utvecklas mycket starkt under maj och avkastningen uppgick till 4,57%, vilket innebar en ny all time high. Som jämförelse steg STOXX Europé 600 med 1,40%

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 102 mnkr och stadens borgensåtagande var 146 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 639 mnkr. Totalt är det är en ökning med 62 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016 Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden

Läs mer

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017 Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef öppenhet Ratio augusti 17 Dagens presentation Den aktuella penningpolitiken Julibeslutet Kort om händelserna

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Analys av Skatteverkets förslag om utflyttningsbeskattning

Analys av Skatteverkets förslag om utflyttningsbeskattning Analys av Skatteverkets förslag om utflyttningsbeskattning 19 januari 2018 PwC, 113 97 Stockholm, Besöksadress: Torsgatan 21, Telefon 010-213 30 00, www.pwc.com/se Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, Säte

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Penningpolitik när räntan är nära noll

Penningpolitik när räntan är nära noll Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt

Läs mer

SEB House View Marknadssyn 07 mars

SEB House View Marknadssyn 07 mars SEB House View Marknadssyn 07 mars Hur ser vi på marknadsläget just nu? Global tillväxt är stark Högre räntor oroar marknaderna Goda vinstprognoser 75% Låga räntor och god likviditet ett tag till Försiktig

Läs mer

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave Analystidpunkt: november 2003 Anmärkning: Det här är ett exempel på hur du kan använda programmet Hitta kursvinnare för att analysera om en aktie

Läs mer

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av

Läs mer

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av Hennes & Mauritz

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av Hennes & Mauritz Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av Hennes & Mauritz Analystidpunkt: november 2003 Anmärkning: Det här är ett exempel på hur du kan använda programmet Hitta kursvinnare för att analysera

Läs mer

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. Börsbolag på bräcklig grund tillväxt men fortsatt svag lönsamhet Unionens Bolagsindikator september 2014 2 Börsbolagen som helhet har en rad svaga år i ryggen. Omsättningen har legat still 2012-2013 medan

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 215 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 281 mnkr. Totalt är det är en minskning med 41 mnkr sedan förra månaden, 81% av ramen

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december Stark svensk export trots konjunkturavmattning

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december Stark svensk export trots konjunkturavmattning AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december 2018 Stark svensk export trots konjunkturavmattning SEK:s Exportkreditbarometer December 2018 SEK:s tolfte Exportkreditbarometer med resultat från

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

ÖverUnder När du tror aktien ska sluta över eller under en viss kurs

ÖverUnder När du tror aktien ska sluta över eller under en viss kurs UnderÖver ÖverUnder När du tror aktien ska sluta över eller under en viss kurs Med ÖVER och UNDER kan du på ett nytt och enkelt sätt agera på vad du tror kommer att hända på börsen. När du köper en ÖVER

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 633 mnkr. Totalt är det är en ökning med 53 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER 2014 HUVUDPUNKTER Aktiekursen

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA

BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Historisk utveckling utgör

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2012

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2012 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2012 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 5 339 mnkr. Det är en ökning med 124 mnkr sedan förra månaden, och 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder december 2012

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder december 2012 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder december 2012 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 445 mnkr. Det är en minskning med 1 193 mnkr sedan förra månaden, och 54% av ramen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2017

Makrokommentar. Januari 2017 Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska

Läs mer

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5% Löneekvationen Produktivitet 1,5% Löneinflation 2% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5% Inflation 3,5% Real löner 0% Ökad vinstandel och/eller importpriser Löneandelen föll mellan 1975-1995 75,0 Löneandel

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden 1 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra komponenter som krävs för att kunna uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden. 2019 2 Innehåll

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 9 795 mnkr. Det är en minskning med 10 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 791 mnkr. Det är en ökning med 20 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 216 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 365 mnkr. Totalt är det är en ökning med 9 mnkr sedan förra månaden, 77% av ramen är utnyttjad.

Läs mer