PLANBESKRIVNING. Allmänningsskogen s:1 Stor-Mattaure DETALJPLAN. Samrådshandling MBR 2012/512. Arjeplogs kommun

Transkript

1 Arjeplogs kommun Samrådshandling MBR 2012/512 PLANBESKRIVNING Allmänningsskogen s:1 Stor-Mattaure DETALJPLAN Arjeplogs kommun, Norrbottens län Upprättat av GG-arkitekter

2 Förslag till detaljplan för del av fastigheten Allmänningsskogen s:1 i Arjeplogs kommun, Norrbottens län. HANDLINGAR Följande handlingar utgör planförslaget: - plankarta med planbestämmelser - planbeskrivning Följande handlingar tillhör planförslaget: - fastighetsförteckning - grundkarta SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanen syftar till att ge planmässiga förutsättningar för bostadsändamål inom kvartersmark samt i övrigt reglera allmän platsmark för utfartsväg. Inom planområdet föreslås avstyckning av sex bostadsfastigheter. Största sammanlagda byggnadsarea inom bostadsfastighet är 150 kvadratmeter, varav enskild byggnad inte får överstiga 100 kvadratmeter byggnadsarea. Högsta byggnadshöjd är 3,5 meter för huvudbyggnad och 2,8 meter för komplementbyggnad. Byggnader ska uppföras friliggande. För delar av planområdet som omfattas av strandskydd regleras upphävande av strandskyddet. PLANDATA Planområdet, vars areal uppgår till cirka 1 hektar, är beläget öster om Stor-Mattaure längs väg 629, cirka 40 kilometer norr om Arjeplogs centrum. Planområdet omfattar del av fastigheten Allmänningsskogen s:1 som förvaltas av Arjeplogs Allmänning. Röd markering redovisar planområdets läge inom Allmänningsskogen s:1. 2

3 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen Inom planområdet föreligger riksintresse rennäring enligt 3 kap. 5 miljöbalken (JB ). Översiktsplan Planområdet omfattas av Översiktsplan för Arjeplogs kommun antagen I översiktsplanen anges att fritidsbebyggelse i Arjeplogs kommun i allmänhet är spridd och i hög utsträckning lokaliserad till strandområden. Ny fritidsbebyggelse bedöms kunna medföra positiva effekter för bibehållen och utökad service för fastboende. Tillkomst av bebyggelsegrupper med fler än 3-5 bostäder ska föregås av en planutredning. Detaljplan Planområdet är inte detaljplanelagt sedan tidigare. Behovsbedömning En behovsbedömning enligt plan- och bygglagen (2010:900) och MKB-förordningen har gjorts av Arjeplogs kommun den 28 januari Kommunen bedömer att planerad markanvändning inte innebär betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken (1998:808) 6 kap. 11, 12 har därför inte upprättats i samband med detaljplanen. Länsstyrelsen har den 6 februari 2015 tagit del av beslutet och delar kommunens uppfattning att genomförande av planen inte torde medföra en betydande miljöpåverkan. En särskild miljökonsekvensbeskrivning är därmed inte nödvändig. Länsstyrelsen anser dock att kommunen i planprocessen tydligt bör beskriva konsekvenser för rennäringens intressen. Kommunala beslut i övrigt Beslut att bevilja positivt planbesked samt godkänna upprättande av samrådshandlingar gällande detaljplan för del av Allmänningsskogen s:1, Stor-Mattaure, för fritidsbebyggelse, meddelades den 22 januari 2015 av miljö-, bygg- och räddningsnämnden. Strandskydd Stor-Mattaure omfattas av strandskydd enligt 7 kap miljöbalken. 3

4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Bebyggelseområden Planområdet omfattar skogsmark med främsta inslag av tall. Planläggning innebär att markanvändningen regleras i form av allmän platsmark för utfartsväg [GATA] och kvartersmark för bostäder [B] för cirka 6 bostadsfastigheter. Inom respektive bostadsfastighet får en huvudbyggnad samt högst två komplementbyggnader uppföras. Huvudbyggnad får inte placeras närmare fastighetsgräns än 4,5 meter medan komplementbyggnad inte får uppföras närmare än 3,0 meter från fastighetsgräns. Största sammanlagda byggnadsarea inom bostadsfastighet är 150 kvadratmeter, varav enskild byggnad inte får överstiga 100 kvadratmeter byggnadsarea [e 1 ]. Högsta byggnadshöjd är 3,5 meter för huvudbyggnad och 2,8 meter för komplementbyggnad. Byggnader ska uppföras friliggande. För delar av planområdet som omfattas av strandskydd regleras upphävande av strandskyddet, se utförligare under rubriken Strandskydd. Offentlig och kommersiell service Offentlig och kommersiell service finns i Arjeplog tätort cirka 40 kilometer från planområdet. Natur Marken är förhållandevis plan med viss blockighet. Växtligheten domineras av tallskog med inslag av sly och undervegetationen består huvudsakligen av bärris och mossor. Geotekniska förhållanden Geoteknisk undersökning har inte genomförts i samband med detaljplaneläggning. Radon Byggnader ska uppföras radonsäkra enligt Boverkets byggregler (BBR). Vid nybyggnation eller ändring av byggnad får radonhalter inte överstiga fastställt gränsvärde för radon i Boverkets byggregler. Det går inte att utesluta att höga uranhalter kan förekomma i underliggande berg, vilket kan innebära risk för påverkan av mellan till höga markradonhalter. Vid uppförande av bostadshus rekommenderas markradonundersökning för klargörande av förekommande markradonhalter. Risk för skred/höga vattenstånd Risk för skred eller höga vattenstånd bedöms inte föreligga inom planområdet. Fornlämningar Inga fornlämningar finns registrerade inom planområdet enligt uppgift från Riksantikvarieämbetet. Silvermuseet har år 2008 och 2012 genomfört en fornminnesinventering för del av Allmänningsskogen s:1 som berörs av detaljplaneläggning. Inom planområdet har en stubbe med en delvis bevarad barktäkt identifierats, sannolikt inom planlagd allmän platsmark för utfartsväg (koord / ±4 Sweref 99 TM). Silvermuseet bedömer att barktäkten utgör en s.k. övrig kulturlämning som omfattas av 30 skogsvårdslagen (1979:429). 4

5 Rennäring Planområdet ligger inom det överlappande området mellan Ståkke sameby och Luokta- Mávas sameby inom s.k. åretruntmark, d.v.s. mark där renskötsel får bedrivas hela året. Inom planområdet föreligger riksintresse för rennäringen enligt 3 kap. 5 miljöbalken. Utförligare beskrivning av rennäringens förutsättningar och konsekvenser till följd av av detaljplanens genomförande ges på sida 7 under rubriken Konsekvenser av planens genomförande i avsnittet Rennäring. Strandskydd För del av planområdet som omfattas av strandskydd föreslås strandskyddet upphävas genom administrativ planbestämmelse [a 1 ]. Som särskilt skäl för upphävande av strandskyddet åberopas 7 kap. 18 c 2 p. miljöbalken, d.v.s. att området genom väg är väl avskilt från området närmast strandlinjen. Vägar och trafik Planområdet angörs via utfartsväg [GATA] med en bredd av meter som ansluter till allmän väg (väg 629). Utfartsvägen inrättas lämpligen som en gemensamhetsanläggning [g] som förvaltas av en vägsamfällighetsförening. Utfart mot allmän väg ska godkännas av väghållningsmyndighet innan detaljplanen kan antas. Ansökan om anslutning av ny utfartsväg upprättas parallellt med detaljplaneprocessen. Parkering Erforderlig parkering anordnas inom respektive bostadsfastighet. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet omfattas inte av kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. För tillkommande bostadsfastigheter ska anslutning ske till enskilda anläggningar som lämpligen inrättas gemensamt för tillkommande fastigheter. Värme Uppvärmningssystemet ska anslutas till ur miljösynpunkt godtagbara energiformer. En energiförbrukning för värme och ventilation som är lägre än gällande föreskrifter enligt Boverkets byggregler (BBR) bör eftersträvas. El Bebyggelse inom planområdet kan anslutas till befintligt elnät. Ett femledarsystem för el rekommenderas. Tillämpning av försiktighetsprincipen för magnetfält har skett genom beaktande av säkerhetsavstånd till befintlig elledning öster om planområdet. Avstånd mellan planlagd byggrätt till yttersta fasledare på befintlig elledning utanför planområdet överstiger 18 meter. Avfall Avfall ska omhändertas enligt gällande renhållningsföreskrifter i Arjeplogs kommun. Där så är möjligt rekommenderas att avfall ska kunna tas omhand via källsortering och kompostering av köks- och trädgårdsavfall. 5

6 DETALJPLANENS GENOMFÖRANDE Genomförandetid Planens genomförandetid utgår efter 5 år från och med det datum detaljplanen vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kommunen är inte huvudman för allmän platsmark. Skäl för enskilt huvudmannaskap grundar sig i att planområdet åsyftar fritidshusbebyggelse, i likhet med den bebyggelsekaraktär och upplåtelseform som råder i närmast anslutning till planområdet. Fastighetsägare/exploatör svarar för samtliga åtgärder inom planområdet. Ledningsägare ansvarar för ansökan om ledningsförrättning för säkerställande av eventuell ledningsrätt. Strandskydd Strandskydd föreslås upphävas för del av planområdet inom 100 meter från strandlinjen genom administrativ bestämmelse [a 1 ] i plankartan. Avtal Vid försäljning av mark/bostadsfastighet ska köpeavtal upprättas mellan nuvarande markägare och blivande fastighetsägare. Fastighetsrättsliga frågor Detaljplanen gör det möjligt att avstycka en eller flera fastigheter från Allmänningsskogen s:1 för planlagt bostadsändamål i detaljplanen. Planlagd [GATA] avser enskild väg tillika en för flera fastigheter gemensam utfartsväg. I samband med exploatering av planområdet bör gemensamhetsanläggning [g] inrättas för utfartsvägen i enlighet med anläggningslagen (1973:1149). Gemensamhetsanläggningar som behövs för att tillgodose flera fastigheters behov av teknisk försörjning bör lämpligen inrättas. Beslut om bildande av gemensamhetsanläggning kan ske efter eller i samband med fastighetsbildning. Vid anläggande av underjordiska ledningar förläggs de lämpligen inom allmän platsmark alternativt på kvartersmark inom s.k. prickmark, d.v.s. mark som inte får förses med byggnad. Ledningsrätt bör tillskapas vid anläggande av ledning inom fastighet som inte ägs av ledningsägaren. Luokta-Mávas sameby och Ståkke sameby innehar renbetesrätt inom Allmänningsskogen s:1. Ekonomiska frågor Exploatören/fastighetsägaren ansvarar för samtliga åtgärder på kvartersmark. Exploatören/fastighetsägaren svarar för alla planläggnings- och exploateringskostnader samt ansvarar för genomförandefrågor angående ansökan om fastighetsbildning och anläggningsförrättning. Vid utbyggnad eller kvalitetshöjning av t.ex. tillfartsväg som nyttjas av tillhörande fastigheter, åvilar kostnaderna för åtgärder fastighetsägarna. Eventuell flytt av ledningar bekostas av exploatören om sådan sker på exploatörens initiativ. 6

7 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Strandskydd Del av detaljplaneförslaget som ligger inom strandskyddat område bedöms inte att stå i konflikt med strandskyddets syfte enligt 7 kap. 13 miljöbalken. Planområdet är som helhet väl avskilt från strandlinjen genom befintlig allmän väg. Inom strandområde väster om Norra Bergnäsvägen råder fri passage liksom fortsatt goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Rennäring Förutsättningar Rennäring som enskilt och allmänt intresse Rennäringen är både ett enskilt intresse (renskötselrätten) och ett allmänt intresse (riksintresse). Renskötselrätten är en särskild rätt till fastighet som avviker från andra nyttjanderätter och ger renskötande samer en särställning i svensk lagstiftning. Den gäller på obegränsad tid men får bara utövas inom ett renskötselområde, vilket utgörs av åretruntmarker och vinterbetesmarker. I planeringsprocessen ska samebyn ses som innehavare av särskild rätt vilket innebär att samebyn som sakägare och särskilt berörd har rätt att överklaga beslut. Rennäringen som allmänt intresse grundar sig bland annat på Sveriges internationella åtaganden och har av staten bedömts vara en förutsättning för den samiska kulturen. Således måste det finnas grundläggande förutsättningar för bedrivande av renskötsel, vilket innebär att det måste finnas säker tillgång till betesmarker. I Sverige finns ett flertal av myndighet utpekade riksintressanta områden för rennäringen. Riksintressanta mark- och vattenområden av betydelse för rennäringen ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar rennäringens bedrivande. Områdena karaktäriseras som flyttvägar, svåra passager, kalvningsområden och rastbeten. Rennäringens markanspråk Renskötsel får bedrivas på såväl enskild som statlig mark inom de områden det är tillåtet att bedriva renskötsel. Det betyder att även privata fastighetsägares mark får tas i anspråk för renbete. Till samebyarnas marker räknas åretruntmarker och vinterbetesmarker. Planområdet ligger inom det överlappande området mellan Ståkke sameby och Luokta-Mávas sameby inom s.k. åretruntmark, d.v.s. mark där renskötsel får bedrivas hela året. Berörda samebyar. 7

8 Rennäringens anläggningar. Väster om Norra Bergnäsvägen finns ett spärrstängsel uppfört i nord-sydlig riktning som nyttjas som byaavskiljande stängsel. I fastighetsgräns i norr, väster om Norra Bergnäsvägen, finns ett rengärde som används av Luokta-Mávas sameby. Över fastigheten sträcker sig genomgående flyttleder bl.a. från Stor-Mattaure i östvästlig riktning. Enligt Luokta-Mávas sameby förekommer flyttning av renar söderut längs Norra Bergnäsvägen för sträckan norr om aktuellt planområde till renstängslets avslut och vidare söder om planområdet innan flyttleden viker av västerut. Flytt längs vägen sker till följd av utbredda stenskravel på ömse sidor om Norra Bergnäsvägen, vilket hindrar renarna att ta sig fram i skogsområdet. Ströskockar samlas på Gallajaure och flyttas även längs Norra Bergnäsvägen söderut. Planområdet ligger inom del av Allmänningsskogen s:1 som utgör riksintresse för rennäringen i form av kärnområde och flyttled. Befintliga terrängförhållanden invid planområdet och flyttleden längs Norra Bergnäsvägen. 8

9 Riksintresse rennäring - kärnområde. Riksintresse rennäring - flyttled. Riksintresse Planområdet ligger inom utpekat riksintresse för rennäringen enligt 3 kap. 5 miljöbalken. Området utgör kärnområde och flyttled av riksintresse, se kartbilder ovan. Kärnområden är områden som bildar kraftcentrum inom samebyn. Sådana bör skyddas därför att de har en totalkvalitet som har avgörande betydelse för möjligheterna att varaktigt bedriva renskötsel inom samebyn. För Luokta-Mávas sameby beskrivs riksintresset Gallajaure som ett kärnområde inom åretruntmarkerna som används som höst- och vinterbetesland. Beteslandet är viktigt tack vare sammanhängande lavrika barrskogar. En arbetshage för skiljning, slakt och övernattning vid flytten finns vid Gallajaure. Kärnområdet används även av Ståkke sameby under sommarhalvåret. 9

10 Flyttleder beskrivs som strategiska platser, vilka skyddas för att renskötseln ska klara av nödvändiga förflyttningar mellan olika kärnområden eller från kärnområden till andra betesområden. Riksintressanta flyttleder inom berörd del av Allmänningsskogen s:1 nyttjas av Luokta-Mávas sameby. Viktiga områden och strategiska platser Inom samebyarna finns förutom riksintresse även identifierade viktiga områden inom beteslandet och strategiska platser. Underlagsmaterial i form av kartor över rennäringens markanvändning under ett normalt renskötselår, däribland viktiga områden inom beteslandet och strategiska platser, tillhandahålls av Sametinget. Det aktuella planområdet ligger inom s.k. trivselland för Luokta-Mávas sameby och inom både trivselland och kalvningsland för Ståkke sameby. För båda samebyarna ligger planområdet också inom s.k. uppsamlingsområde. Uppsamlingsområden ska motsvara de krav som ställs för att en renskötare ska kunna samla ihop en renhjord. Uppsamlingsområden är marker dit renarna beger sig vid viss vindriktning och väderlek och där de sedan har benägenhet att stanna upp. Sommartid samlas renarna till kalvmärkning eller flyttning till andra betesmarker. Samling äger rum under hösten/vintern inför slakt, skiljning och flyttning till vinterlanden och under våren sker samling inför skiljning och flyttning till vår- och kalvningslanden. Trivsellanden utgör områden inom årstidslanden som är viktiga för renen. Dit söker sig renarna naturligt för bete och vila under en längre period. Dessa har betingelser i topografin och betet som gör att renarna trivs där. Trivsellanden är ofta mer vidsträckta än uppsamlingsområdena. Samråd Samråd angående detaljplaneläggning av befintliga arrendetomter samt nytillkommande bostadsfastigheter inom del av Allmänningsskogen s:1 har hållits med representanter från Arjeplogs kommun, plankonsult, Arjeplogs Allmänning (fastighetsägare) samt Ståkke och Luokta-Mávas sameby vid följande tillfällen: (Ståkke sameby, Arjeplogs Allmänning) (Ståkke sameby, Arjeplogs Allmänning) (Ståkke sameby, Arjeplogs Allmänning, Arjeplogs kommun, plankonsult) (Luokta-Mávas sameby, Arjeplogs Allmänning, Arjeplogs kommun, plankonsult) (Luokta-Mávas sameby, Arjeplogs Allmänning, Arjeplogs kommun) (Luokta-Mávas sameby, Arjeplogs Allmänning, Arjeplogs kommun, plankonsult) Samråden har ägt rum i Arjeplogs Allmännings lokal i centrala Arjeplog med undantag för samråd och kompletterande samråd som hölls i Arvidsjaur mellan Arjeplogs Allmänning och Ståkke sameby. Vid samråden har tre utbyggnadsområden inom Allmänningsskogen s:1 varit föremål för dialog. Aktuell planläggning omfattar område norr om Ledsjikvägen (delområde 2). 10

11 Aktuella utbyggnadsområden inom Allmänningsskogen s:1. Delområde 1: Området vid Flyggsund samt vägen till sjön Ledsjik Delområde 2: Område norr om Ledsjikvägen Delområde 3: Område vid Gallaströmmen Synpunkter vid samråd Vid samrådet framförde Ståkke sameby synpunkter på delområde 1 och delområde 3 medan samebyn motsatte sig all bebyggelse inom delområde 2, både öster och väster om Norra Bergnäsvägen, utifrån motivet att det stör flyttleden för Luokta-Mávas sameby. Vid senare samrådstillfälle, , framförde samebyn att befintliga och tillkommande fritidshus inom delområdena inte utgör problem för renskötseln i området. Vid första samrådsmötet med Luokta-Mávas sameby framförde samebyn synpunkter på delområde 2 och menade att området väster om Norra Bergnäsvägen mot Stor-Mattaure inte får bebyggas eller att fasta bryggor får anläggas. Vid senare samrådstillfälle, , framförde samebyn synpunkter på samtliga delområden. För delområde 2 uttryckte samebyn att hela bebyggelseområdet utgör hinder vid flyttning söderut längs Norra Bergnäsvägen. För samebyn vore det lämpligt om bebyggelseområdet kunde förläggas väster om Norra Bergnäsvägen på udden mittemot aktuellt planområde och helst efter en enskild väg, vilket i sin tur kräver en lösning för passering genom renstängslet. Vid det senast genomförda samrådet med Luokta-Mávas sameby, , framförde samebyn att exploatering av delområde 2 innebär störning för samebyn i samband med flyttning söderut längs Norra Bergnäsvägen. Samebyn vidhöll att planläggning lämpligen kan ske väster om Norra Bergnäsvägen på udden mittemot aktuellt planområde. Yttrande i tidigare planprocess Luokta-Mávas sameby har i tidigare planprocess framfört skriftliga synpunkter på detaljplaneläggning av del av Allmänningsskogen s:1 och påverkan på rennäringen. I yttrande från (Dnr: MBR 2012/ ) framför samebyn invändningar mot att planerad bebyggelse inom planområdet (delområde 2) ligger för nära flyttleden som går in/ut från viken. Leden är naturligt en trång passage och befintlig bebyggelse finns sedan tidigare söder/sydost om passagen. 11

12 Ståkke sameby har i tidigare planprocess även framfört skriftliga synpunkter på detaljplaneläggning av del av Allmänningsskogen s:1 och påverkan på rennäringen. I yttrande från (Dnr: MBR 2012/ ) framför samebyn att de godtar en utvidgad fritidshusbebyggelse på östra sidan om Norra Bergnäsvägen (delområde 2) men motsätter sig utökad fritidshusbebyggelse på västra sidan om Norra Bergnäsvägen. Yttrandet hänvisar till protokoll från kompletterande samråd mellan Ståkke sameby och Arjeplogs Allmänning Konsekvensbeskrivning De direkta konsekvenserna av planläggning för bostadsändamål, det vill säga att mark tas i anspråk och bortfaller som betesmark, bedöms inte innebära betydande negativ påverkan på möjligheten att bedriva rennäring. Planområdet ligger norr, öster och söder om ett stenskravel som gör området otillgängligt som betesmark. Enligt Luokta-Mávas sameby medför stenskravlets utbredning en kanalisering av renflyttningen till Norra Bergnäsvägen. Planområdets lokalisering hindrar därmed inte flyttleden då det inte är möjligt att flytta renarna i öst-västlig riktning över planområdet och skogsmarken omkring då renarna inte kan ta sig fram över den steniga terrängen. Indirekt uppstår konsekvenser för samebyn till följd av planläggning för bostadsändamål. Till indirekta konsekvenser räknas den mänskliga aktivitet i området som planerad bebyggelse antas medföra och som i sin tur kan innebära negativ påverkan på bedrivandet av rennäring i samband med renflytt. Luokta-Mávas sameby menar, enligt protokoll från samrådet , att det är aktiviteter såsom tillkommande bilar, hundar och människor som utgör hinder i samband med flyttning och inte bebyggelsens fysiska struktur. Åtgärdsbeskrivning För att undvika, minska eller avhjälpa negativ påverkan som påtagligt kan försvåra möjligheten att bedriva rennäring till följd av förslagen detaljplan beskrivs nedan förslag på åtgärder inom och utanför planområdet. Inom planområdet: Ändrad lokalisering av planområdet Undvika etablering av bostadsfastigheter i direkt anslutning till Norra Bergnäsvägen. Placering av planområdet med utökat avstånd från Norra Bergnäsvägen kan innebära lägre grad av störning i samband med renflytt. Enskild utfartsväg Anlägga enskild utfartsväg jämte Norra Bergnäsvägen. Åtgärden förhindrar anslutning av flera utfarter mot Norra Bergnäsvägen samtidigt som det kan möjliggöra flyttning av renar längs den enskilda vägen. Utanför planområdet: Ny lokalisering av planområdet Lokalisera planområdet väster om Norra Bergnäsvägen och befintligt renstängsel för att avhjälpa negativ påverkan på rennäringen i samband med renflytt. Röjning av flyttled Vidta åtgärd inom annan del av fastigheten Allmänningsskogen s:1, exempelvis röjning av flyttled för bättre framkomlighet. 12

13 Vidtagande av föreslagna åtgärder Ändrad lokalisering av planområdet Etablering av bostadsbebyggelse i området har tidigare varit föremål för detaljplaneläggning, dock har någon detaljplan inte verkställts. I samband med återupptagande av detaljplanearbete för aktuellt område har planerade bostadsfastigheter placerats mellan 15,5 18 meter österut, jämfört med tidigare förslag till detaljplan (Detaljplan för del av Allmänningsskogen s:1, Stor-Mattaure, Flyggsundet, MBR: 2012/ ) i syfte att minska störningar från mänsklig aktivitet i flyttledens direkta närhet. Enskild utfartsväg I detaljplanen föreslås en enskild utfartsväg [GATA] jämte Norra Bergnäsvägen. Utfartsvägen reglerar en samlad utfart mot allmän väg och medför att bostadsbebyggelse förskjuts ytterligare österut från Norra Bergnäsvägen. Åtgärden avser att förbättra framkomligheten längs flyttleden. Vid samråd med Luokta-Mávas sameby avstyrkte samebyn åtgärden med hänvisning till att aktuell störning härstammar från mänsklig aktivitet i det föreslagna bebyggelseområdet. Ny lokalisering av planområdet Luokta-Mávas sameby framförde vid samrådet att det ur rennäringssynpunkt vore lämpligt att flytta exploateringsområdet till västra sidan om Norra Bergnäsvägen, lämpligen på udden mittemot det tidigare föreslagna bostadsområdet. Ett motsvarande förslag till bostadsområde på västra sidan om Norra Bergnäsvägen har tagits fram av Arjeplogs kommun i enlighet med samebyns synpunkt. En behovsbedömning har upprättats för det nya förslaget och samråd har hållits med länsstyrelsen angående behovsbedömningen. Länsstyrelsen finner att skäl saknas för att upphäva strandskyddet inom planområdet, varför udden inte är möjlig att exploatera för bostadsbebyggelse. Röjning av flyttled Vid samråd med Luokta-Mávas sameby framförde Arjeplogs Allmänning möjligheten att röja ny led för bättre framkomlighet vid flyttning inom fastigheten Allmänningsskogen s:1. Samebyn avstyrkte åtgärden med hänvisning till att aktuell störning härstammar från mänsklig aktivitet i det föreslagna bebyggelseområdet. Kvarstående konsekvenser Kvarstående konsekvenser som inte kan undvikas genom åtgärder inom eller utanför planområdet rör den negativa påverkan på bedrivandet av rennäring i samband med renflytt längs Norra Bergnäsvägen som mänsklig aktivitet knuten till planområdet kan medföra. Ställningstagande Mänskliga aktiviteter på betesmarker som nyttjas för renskötsel är negativa för rennäringen, då det inom ett kort- eller långsiktigt perspektiv vanligen innebär förlust av betesland. Risker med stora förluster är att ett område får nedsatt bärkraft, vilket i sig kan ge negativa effekter på renarna och sedermera på rennäringen och ekonomin hos de enskilda företagen. I det aktuella fallet har förlust av betesmark inom riksintressant kärnområde för rennäring inte bedömts utgöra den främsta negativa konsekvensen för berörda samebyar. Den huvudsakliga konsekvensen har, utifrån samråd med samebyarna, bedömts utgöra den mänskliga aktivitet som antas förekomma i och omkring det föreslagna bebyggelseområdet. 13

14 Aktiviter kan vara skoterkörning, hundar, bilar etc., vilka i sin tur kan antas medföra störning som påtagligt försvårar flytt av renar längs del av Norra Bergnäsvägen som nyjttas som flyttled av Luokta-Mávas sameby. För området råder således en intressekonflikt av att exploatera del av Allmänningsskogen s:1 för bostadsbebyggelse kontra det allmänna intresset som riksintresseanspråket för rennäringen utgör, vilket miljöbalken reglerar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra rennäringens bedrivande. I bedömningen om planläggning för bostadsbebyggelse är möjlig ligger dels att avväga förenligheten av motstående intressen samt bedöma graden av påtaglig skada som konsekvenserna kan medföra på rennäringens bedrivande. I det aktuella fallet föreslås planläggning utifrån nedanstående ställningstaganden. Strax norr om föreslaget område för bostadsbebyggelse utbreder sig ett stenskravel på ömse sidor om Norra Bergnäsvägen. Terrängförhållandena innebär, enligt Luokta-Mávas sameby, att flyttning inte kan ske i öst-västlig riktning utan måste ske längs den allmänna vägen. Söder om planområdet råder likartade förhållanden vilket också styr flyttleden till den allmänna vägen. Topografin i området och befintligt spärrstängsel i väster sätter därav gränser för flyttledens utbredning i landskapet. För att lindra indirekta konsekvenser på rennäringens bedrivande som en följd av etablering av bostadsbebyggelse har åtgärder vidtagits i samband med upprättandet av föreslagen detaljplan. Åtgärderna avser att utöka avståndet mellan bostadsbebyggelse och flyttled. En enskild utfartsväg har planlagts utmed Norra Bergnäsvägen och är möjlig för samebyn att nyttja i samband med renflytt. Kvartersmark för bostäder har även förflyttats österut i syfte att utöka avståndet mot Norra Bergnäsvägen för att bostadsfastigheter inte ska ansluta direkt mot vägområdet. Direkta konsekvenser, det vill säga att mark tas i anspråk och därmed helt bortfaller som betesmark inom kärnområdet, bedöms inte påtagligt försvåra rennäringens bedrivande med anledning av befintliga terrängförhållanden som gör planområdet otillgängligt för renbete. Sammanfattningsvis medför föreslaget område för bostadsbebyggelse att ingrepp inte sker i attraktiv betesmark eller att befintlig flyttled skärs av. I samband med planläggning har åtgärder vidtagits för att lindra antagna negativa effekter på bedrivandet av rennäring. Ovanstående ger tillsammans anledning att bedöma att berörda allmänna och enskilda intressen kan förenas under de år och vid de tidpunkter Luokta-Mávas nyttjar Norra Bergnäsvägen som flyttled. MEDVERKANDE Gunnar Grönlund, arkitekt SAR/MSA, GG-arkitekter Linnea Isaksson, planeringsarkitekt FPR/MSA, Arkitekthuset Monarken AB Mats Abrahamsson, samhällsutvecklingsförvaltningen, Arjeplogs kommun GG-arkitekter Gunnar Grönlund arkitekt SAR/MSA 14