Alléskolans matsal, Hallsberg, måndagen den 28 april för sammanträde kl Sammanträdet inleds med information i regionfrågan.

Transkript

1 HALLSBERGS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige Plats och tid Alléskolans matsal, Hallsberg, måndagen den 28 april för sammanträde kl Sammanträdet inleds med information i regionfrågan. Ärenden 1 Sammanträdets inledning 2 Allmänhetens frågestund (med anledning av de ärenden som finns på dagordningen) 3 Aktuell information Avsägelser --- Fyllnadsval 4 Val av revisorsersättare efter Kerstin Naeslund (S) i Stiftelsen för gamla och vårdbehövande 5 Val efter Robert Mesic (S) som ersättare i socialnämnden 6 Val efter Maja Anneborg (S) som: - god man enligt fastighetsbildningslagen, tätort - ledamot i Hallbo - ombudsersättare HIBA - ersättare i kommunstyrelsen 7 Årsredovisning för Nerikes Brandkår Årsredovisning för Hallsbergs kommun Resultatöverföring med anledning av bokslut 2013 för Hallsbergs kommun 10 Särredovisning för vatten- och avloppsverksamheten för Motion om fler förskoleplatser och utbyggnad av skolor från Katarina Odell och Joacim Storm, båda (M)

2 12 Motion om genomfartsförbud för tunga fordon gneom Östansjö från Majlis Telemo och Elin Jensen, båda (SD) 13 Motion om matpolicy från Anders Lycketeg (C) 14 Motion om landsbygdssäkring av kommunala beslut från Anders Lycketeg (C) 15 OPF-KL 16 Politisk organisation från och med Kompletterande avtal om pensionskostnadsfördelning med anledning av avtal om ansvar för öyskiskt störda m m samt ansvar för omsorger och särskola i Örebro 18 Bostadsförsörjningsprogram (förslaget till program finns som bilaga i kommunstyrelsens protokoll i ärendet om redovisning av uppdrag) 19 Antagande av detaljplan för ett område norr om Tälleleden 20 Motion från Anders Lycketeg (C), giftfri vardag kräver handling 21 Förslag från kommuninvånare 22. Svar på interpellationer: (Svar skickas ut vid ett senare tillfälle) - Hjortkvarns skola, Ewa Uenvik och Torbjörn Appelquist, båda (M) - Samverkan mellan kommunen och den idéburna Sektorn inom civilsamhället, Tomas Hagenfors (KD) 23 Ej besvarade motioner 24 Meddelanden 25 Ledamöternas frågestund Hallsberg Ulf Ström ordförande Den som är förhindrad att deltaga anmäler detta till kommunkansliet Anette Johansson (inte e-post) eller

3 e-post till:

4 HALLSBERGS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige Plats och tid Alléskolans matsal, Hallsberg, måndagen den 28 april för sammanträde kl Sammanträdet inleds med information i regionfrågan. Ärenden 1 Sammanträdets inledning 2 Allmänhetens frågestund (med anledning av de ärenden som finns på dagordningen) 3 Aktuell information Avsägelser --- Fyllnadsval 4 Val av revisorsersättare efter Kerstin Naeslund (S) i Stiftelsen för gamla och vårdbehövande 5 Val efter Robert Mesic (S) som ersättare i socialnämnden 6 Val efter Maja Anneborg (S) som: - god man enligt fastighetsbildningslagen, tätort - ledamot i Hallbo - ombudsersättare HIBA - ersättare i kommunstyrelsen 7 Årsredovisning för Nerikes Brandkår Årsredovisning för Hallsbergs kommun Resultatöverföring med anledning av bokslut 2013 för Hallsbergs kommun 10 Särredovisning för vatten- och avloppsverksamheten för Motion om fler förskoleplatser och utbyggnad av skolor från Katarina Odell och Joacim Storm, båda (M)

5 12 Motion om genomfartsförbud för tunga fordon gneom Östansjö från Majlis Telemo och Elin Jensen, båda (SD) 13 Motion om matpolicy från Anders Lycketeg (C) 14 Motion om landsbygdssäkring av kommunala beslut från Anders Lycketeg (C) 15 OPF-KL 16 Politisk organisation från och med Kompletterande avtal om pensionskostnadsfördelning med anledning av avtal om ansvar för öyskiskt störda m m samt ansvar för omsorger och särskola i Örebro 18 Bostadsförsörjningsprogram (förslaget till program finns som bilaga i kommunstyrelsens protokoll i ärendet om redovisning av uppdrag) 19 Antagande av detaljplan för ett område norr om Tälleleden 20 Motion från Anders Lycketeg (C), giftfri vardag kräver handling 21 Förslag från kommuninvånare 22 Ej besvarade motioner 23 Meddelanden 24 Ledamöternas frågestund Hallsberg Ulf Ström ordförande Den som är förhindrad att deltaga anmäler detta till kommunkansliet Anette Johansson (inte e-post) eller e-post till: kommun@hallsberg.se

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KF Sammanträdets inledning 1. Öppnande av sammanträdet. 2. Upprop. 3. Utseende av två justerare tillika rösträknare. 4. Kallelse till och kungörande av sammanträdet 5. Fastställande av föredragningslista. Justerare Utdragsbestyrkande

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KF Dnr KS Årsredovisning för Hallsbergs kommun 2013 Förslag till kommunfullmäktige Bokslut och årsredovisning för Hallsbergs kommun för 2013 godkänns. Ärendet Ekonomiavdelningen har arbetat fram förslag till bokslut och årsredovisning för Hallsbergs kommun för Man föreslår i tjänsteutlåtande, bilaga, att bokslut och årsredovisning för Hallsbergs kommun för 2013 godkänns. Kommunstyrelsens förslag (KS ) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar Justerare Utdragsbestyrkande

8 Ekonomiavdelningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 5/2014 Ekonomichef Lizanne Byström Kommunstyrelsen Bokslut och årsredovisning för Hallsbergs kommun och koncernen Ekonomiavdelningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige: att godkänna bokslut och årsredovisning för Hallsbergs kommun för 2013 HALLSBERGS KOMMUN Ekonomiavdelningen Lizanne Byström Ekonomichef

9 Årsredovisning 2013

10

11 Innehållsförteckning Hallsbergskommun - en kommun på spåret 1 Den kommunala årsredovisningen 2 Omvärldsanalys 3 Förutsättningar i kommunen 5 Väsentliga händelser 7 Kommunens verksamhet 8 Visioner och inriktningsmål 12 Måluppföljning 14 Generella beslutspunkter 19 Personalekonomisk redovisning 21 Policies och planer 23 Kommunstyrelsen 25 Teknik- och plannämnden 28 Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden 30 Kultur- och utbildningsnämnden 32 Socialnämnden 34 Taxe- och avgiftsnämnden 36 Sammanställd redovisning 37 God ekonomisk hushållning 40 Resultat och kapacitet 43 Risk och kontroll 48 Framtiden 51 Drift- och investeringsredovisning 52 Resultaträkning 53 Balansräkning 54 Kassaflödesanalys 55 Tilläggsupplysningar 56 Resultaträkning, sammanställd redovisning 59 Balansräkning, sammanställd redovisning 60 Kassaflödesanalys, sammanställd redovisning 61 Tilläggsupplysningar 62 Redovisningsprinciper 65

12

13 Hallsberg en kommun på rätt spår Inledning 2013 var på många sätt ett intensivt och händelserikt år i Hallsbergs kommun. Den fortsatt höga arbetslösheten innebar stora påfrestningar för den arbetslöse, hela familjer, men även för Hallsbergs kommun. Den långvariga lågkonjunkturen har de senaste åren kraftig urholkat kommunens ekonomi vilket i sin tur medfört att resurserna till verksamheterna minskat. Vi gick ur 2012 i ett läge där verksamheterna förbrukat nästan 20 miljoner kronor mer än vad som fanns avsatt i budgeten. För att ta ansvar för framtiden har 2013 präglats av ett ständigt arbete för att minska kostnaderna. Det arbetet har burit frukt och den ekonomiska situationen ser nu ljusare ut. Den stora utmaningen inför fortsättningen är att långsiktigt stabilisera kommunens ekonomi och samtidigt tillhandahålla en skola, omsorg och service av hög kvalité innehöll även många positiva händelser. Under de senaste 20 åren har det endast byggts 20 lägenheter i Hallsbergs kommun. Under 2013 påbörjades byggnation av totalt 66 nya lägenheter i attraktivt och central läge i Hallsberg. Flera större och mindre företag och arbetsplatser etablerades i kommunen. Långsiktigt viktigt är inte minst Postens nya brevterminal med ungefär 300 anställda som startade sin verksamhet under hösten. Etableringen av Posten innebär att Hallsberg/ Örebroregionen numera rankas som landets näst bästa region för logistiketableringar. Andreas Svahn, S, Kommunstyrelsens ordförande Hallsbergs kommun har många utmaningar men också stora möjligheter till en ljus framtid med minskad arbetslöshet, fler kommuninvånare och en välfärd av hög kvalité. För att detta ska bli verklighet krävs ett fortsatt stort ansvarstagande av såväl förtroendevalda som anställda i kommunen. När vi lämnar 2013 bakom oss kan vi konstatera att året som gått var tufft på många sätt men att Hallsbergs kommun nu står starkare och är bättre rustat för att möta framtiden. För det ska framför allt alla duktiga medarbetare ha ett stort tack. ÅRSREDOVISNING

14 Inledning Lagregler Enligt kommunallagen ska årsredovisningen lämnas till fullmäktige och revisorerna senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. Årsredovisningen ska godkännas av fullmäktige, vilket inte bör ske innan fullmäktige beslutat om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. I den Kommunala redovisningslagen regleras innehåll och utformning av den kommunala årsredovisningen. Rådet för kommunal redovisning, som bildades i samband med lagens införande, har genom sin normgivning arbetat med att förtydliga och utveckla god redovisningssed för kommunsektorn. Kommunstyrelsen har ansvaret för att upprätta årsredovisningen. Årsredovisningen ska överlämnas till kommunfullmäktige senast den 15 april året efter redovisningsåret. Upprättande av årsredovisning Årsredovisningen produceras av Kommunstyrelseförvaltningens ekonomiavdelning för kommunstyrelsen. Sammanställning och analyser sker utifrån kommunens redovisning, inlämnade verksamhetsberättelser från nämnderna och årsredovisningar från de ingående enheterna i den kommunala koncernen. Syfte Syftet med årsredovisningen är att ge medborgare, politiker och andra intresserade en bild av hur den kommunala verksamheten och ekonomin utvecklats under året. Årsredovisningen ger också svar på hur det verkliga resultatet blev i förhållande till budgeten. Den beskriver utveckling och händelser under en passerad period och tillståndet vid periodens slut. Årsredovisningen redovisar fakta och ligger till grund för bedömningar av utvecklingen och utkrävande av ansvar. Årsredovisningen är ett viktigt dokument för att säkra insyn i en verksamhet och ta ställning till graden av effektivitet. För att årsredovisningen ska kunna fullgöra uppgiften fordras att den är tillgänglig och att informationen är av hög kvalitet. Den ekonomiska redovisningen ska upprättas i enlighet med god redovisningssed. Verksamhetsredovisningen ska vara relaterad till utfall tidigare år och formulerade mål. Innehåll Den kommunala årsredovisningen Årsredovisningen skall bestå av: förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys (kassaflödesanalys) och sammanställd redovisning som omfattar även kommunal verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen ska redovisa en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet. Här tas viktiga händelser upp som inte redovisas i resultat- eller balansräkning men som är viktiga för bedömningen av kommunens ekonomi. Vidare redovisas i förvaltningsberättelsen väsentliga händelser under året, kommunens förväntade utveckling, samt drift- och investeringsredovisning. Andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den kommunala verksamheten ska också ingå i förvaltningsberättelsen. Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys Det ekonomiska utfallet av kommunens verksamhet redovisas i resultaträkningen. Den ekonomiska ställningen vid årets slut redovisas i balansräkningen. Verksamhetens finansiering redovisas i kassaflödesanalysen. Noter som ger ytterligare förklaringar till posterna återfinns i anslutning till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys. Målgrupper Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till externa intressenter i form av medborgare, kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter. Revision Enligt kommunallagen ska revisorerna granska om räkenskaperna är rättvisande. Enligt god revisionssed i kommunal verksamhet ska revisorerna bedöma om bokföringen och årsredovisningen, inklusive den sammanställda redovisningen, upprättats i enlighet med lagen om kommunal redovisning samt god redovisningssed. Räkenskaperna skall ge en rättvisande bild av resultat och ställning. ÅRSREDOVISNING

15 Omvärldsanalys Inledning En kommun påverkas av yttre omständigheter, mer eller mindre utanför dess egen kontroll. Omvärldsanalysen har till uppgift att visa vilka faktorer som kan påverka Hallsbergs kommun. Samhällsekonomi 1 Kostnadstrycket är kommunernas och landstingens stora utmaning, tillsammans med demografiutvecklingen. Behoven som följer av en ökande befolkning och förändringar mellan åldersgrupper tar allt mer resurser i anspråk. Omfattande investeringar i kommuner och landsting leder till ökade avskrivningar och finansiella kostnader som kräver mer utrymme i driftbudgetarna. Under de senaste åren har behoven från demografiska förändringar inneburit kostnadsökningar på ungefär en halv procent i kommunerna och en procent i landstingen. Från 2013 ökar dessa behov kraftigt i kommunerna och närmar sig även där kostnadsökningar på en procent per år. För att klara ökade behov inom till exempel grundskolan till följd av fler barn i grundskoleålder krävs att kommunerna klarar av att anpassa kostnaderna inom de verksamheter där behoven minskar. Volymförändringar inom olika kommunala verksamheter i riket. Procentuell förändring, index 2012 = 100 Kommunerna består till stor del av personalintensiva verksamheter. Lönekostnadsökningar är därför en viktig förklaring till varför kommunernas kostnader ökar. Löneökningarna är även den viktigaste förklaringen även till skatteintäkternas utveckling, tillsammans med sysselsättningen. Sysselsättningen fortsätter att öka, vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. På ett års sikt blir dock nedgången i arbetslösheten begränsad. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Därmed blev inflationen ,1 procent. Målet för Sveriges penningpolitik är två procent årligen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt för kommunerna. Under 2013 växte skatteunderlaget långsammare än den historiska trenden för kommunsektorn. Däremot ser det ut som att det blir starkare skatteunderlagstillväxt framöver då Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, prognostiserar ökning av arbetade timmar och lite högre löneökningar än innevarande år, vilket betyder att lönesummans bidrag till skatteunderlaget tilltar. Det mesta tyder på att tillväxten i världsekonomin blir väsentligt starkare 2014 jämfört med Rader av konjunkturindikatorer pekar uppåt och läget på de finansiella marknaderna har stabiliserats. I Euroområdet har utvecklingen vänt upp och BNP har under de tre senaste kvartalen vuxit i storlek. Tillväxten har visserligen varit svag, men i och med att utvecklingen går åt rätt håll har de måttliga tillväxttalen ändå haft stor psykologisk betydelse. Överlag har stämningsläget i Euroområdet förbättrats påtagligt. Skillnaderna i förutsättningar mellan olika Euroländer är dock fortfarande stora. I USA har konjunkturförbättringen kommit väsentligt längre. Tillväxten i BNP har under den andra halvan av 2013 legat mellan 3 och 4 procent i årstakt. Arbetslösheten har gradvis sjunkit och nivån på 6,5 procent som tidigare angavs som gräns för de penningpolitiska stimulanserna har redan i stort sett nåtts. Ett annat land som under senare tid överraskat positivt är Storbritannien. Tillväxten har tagit rejäl fart och det brittiska pundet har parallellt härmed förstärkts. Liksom Storbritannien är våra nordiska grannländer av stor betydelse som mottagare av svensk export. I våra grannländer har utvecklingen inte varit lika positiv som i Storbritannien. I Norge har tillväxten bromsat in och i Finland har BNP backat två år i rad. I Danmark har BNP samtidigt varit i stort sett oförändrad. 1Sveriges Kommuner och Landsting ÅRSREDOVISNING

16 Inledning De svaga tillväxttalen 2012 och 2013 för svensk del har till mycket stor del varit en följd av en ungefär lika svag utveckling i de länder dit vår export går. Sverige är en starkt exportberoende ekonomi vilket bidrar till att störningar i omvärlden får extra stort genomslag i vår ekonomi. Konjunktursvängningarna förstärks ytterligare av att svensk export i mycket hög grad består av konjunkturkänsliga insats- och investeringsvaror. Därför drabbas Sverige extra hårt när den internationella konjunkturen viker och världshandeln dämpas. Myntets andra sida är att när väl den internationella konjunkturen vänder upp brukar tillväxten i Sverige överträffa den i andra länder. Positivt är också att en rad förtroendeindikatorer fortsatt att förstärkas. Konjunkturinstitutets Barometerundersökning visar allt högre värden för samtliga delar av ekonomin. Den så kallade barometerindikatorn som är en sammanvägning av synen på nuläget och förväntningarna om framtiden har stigit med 20 enheter sedan bottenläget i november 2012 och visade i januari sitt högsta värde sedan juni Kommunernas ekonomiska läge 1 Under 2013 förstärktes kommunernas intäkter med 7,6 miljarder kronor av tillfälliga återbetalningar från AFA Försäkring (tidigare inbetalda premier för avtalsförsäkringar för år 2005 och 2006). Enligt preliminära uppgifter från SCB i mars 2014 redovisar kommunsektorn sammantaget ett överskott på 15,7 miljarder för Det motsvarar 3,4 procent av skatteintäkter och statsbidrag. 91 procent av Sveriges kommuner redovisar positiva resultat 2013, att jämföra med 94 procent med positiva resultat För både kommuner och landsting gäller att det inte finns några beslut om återbetalningar av premier från AFA Försäkring 2014 och att det inte blir nya statliga tillskott av betydelse BNP-utvecklingen kvartalsvis, i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader. Procentuell förändring För svensk del är det framförallt utvecklingen i Europa och då inte minst i våra nordiska grannländer som är av intresse. Efter en svag sommar och en svag höst blev det bättre fart i den svenska ekonomin under slutet av Exporten och importen av varor var förhållandevis stark i december. Även omsättningen i detaljhandeln fick bättre fart under årets sista del. Exporttillväxt är i sig inte tillräcklig för att lyfta den svenska ekonomin ur lågkonjunkturen. För att resursutnyttjandet ska normaliseras och sysselsättningen stiga i en sådan grad att arbetslösheten pressas tillbaka ner till 6,5% krävs att den inhemska efterfrågan ger ett starkt stöd till tillväxten. En sådan utveckling är fullt möjlig. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som företagens investeringar har stora möjligheter att växa snabbt under förutsättning att utvecklingen i omvärlden går i rätt riktning. 1Sveriges Kommuner och Landsting ÅRSREDOVISNING

17 Förutsättningar i kommunen Inledning Befolkningen 1 Hallsbergs kommun hade vid utgången av 2013 en folkmängd på invånare. Det är en minskning med 16 personer jämfört med föregående år. Födelsenettot var negativt, minus 23 personer. Flyttningsnettot var positivt, 869 personer flyttade till kommunen medan 862 flyttade härifrån. Det är framförallt mellan kommunen och kommunerna i länet som den största in- och utflyttningen sker. Här tappade kommunen 56 personer till övriga länet i jämförelse med de som flyttade in från länet. Flyttningsnettot från övriga Sverige och från utlandet var positivt med 30 respektive 33 personer Befolkningsutveckling i Hallsbergs kommun år Under 2000-talet har kommunen tappat befolkning, undantaget 2002, 2010 och 2012 då befolkningsutvecklingen var positiv. Dessförinnan får man gå tillbaka till början av 1990-talet för att hitta några år med befolkningstillväxt. Av länets 12 kommuner var det två kommuner, förutom Hallsberg, som tappade invånare under Förutom Hallsberg var det Hällefors och Lekeberg. Totalt ökade länets befolkning med personer, en ökning med 741 personer i jämförelse med år Arbetsmarknad Under 2013 var i genomsnitt 3,6 procent av befolkningen i Hallsbergs kommun öppet arbetslösa. Det var en minskning jämfört med föregående år med 0,4 procentenheter. Motsvarande siffra för Örebro län uppgick till 3,7 procent och för riket totalt 3,6 procent. Utöver de personer som redovisas som öppet arbetslösa finns ett antal personer som är sysselsatta i arbetsmarknadsprogram. 1SCB Folkökning Födelsenetto Flyttnetto ÅRSREDOVISNING I Hallsbergs kommun är den siffran för ,4 procent. Den öppna arbetslösheten bland ungdomar, år, var under 2013 i genomsnitt 5,0 procent. Det är en minskning jämfört med 2012, 11,6 procent av ungdomarna är sysselsatta i arbetsmarknadsprogram, total arbetslöshet för ungdomarna var 17,5 procent. Inpendlingen till kommunen var vid senaste mätningen större än utpendlingen till andra kommuner personer arbetade i Hallsberg men bodde på annan ort och av Hallsbergs invånare arbetade i en annan kommun. Bostadsmarknaden Den kommunala bostadsstiftelsen HALLBO äger ca lägenheter och finns i fem av kommunens tätorter. I kommunen finns också ett antal privata hyresvärdar och flera bostadsrättsföreningar. Under året påbörjades byggnationen av 48 lägenheter i kvarteret Kronan i centrala Hallsberg. Ett kvarter som kommer att inrymma 72 nyproducerade lägenheter när byggnationen är färdig. Ett privat fastighetsföretag bygger 18 radhusliknande lägenheter i kvarteret Mejeriet i Hallsberg. Mellan år 1991 och 2011 byggdes inga flerfamiljshus i Hallsberg. Det finns närmare 100 tomter för villabebyggelse i kommunen, både kommunala och privata tomter. Under 2013 sålde kommunen sju villatomter och påbörjade iordningsställande av 12 nya villatomter i Vibytorp i Hallsberg. Skattesatsen Den totala skattesatsen för invånarna i Hallsberg är 32,10. Det är samma nivå som föregående år. Den kommunala skattesatsen är 21,08. Kommunen har den tredje lägsta utdebiteringen i länet. Näringsliv Året har kännetecknats av optimism hos ett flertal företag med god orderingång, nyanställningar och investeringsvilja. Näringslivskontoret har svarat på många förfrågningar om lokaler och etableringslägen. Butikskedjan Dollarstore och hamburgerrestaurangen Enelly's har öppnat i nybyggda fräscha lokaler. Restaurangerna Coco Thai och Systrarna & jag har öppnat i nyrenoverade lokaler. Green Cargo, ITS och Go'Glass i Hjortkvarn har byggt ut. Postterminalen startade verksamheten skarpt i slutet av september, postförsändelser hanteras för 55 kom-

18 Inledning muner i regionen, ungefär 300 personer har anställts. Arbetet med BRO, Buisness Region Orebro, fortskrider. Under året har en hemsida byggts upp, objektvision en marknadsplats för lediga lokaler och mark har lanserats. Samarbetet med Logistikregionen har fortsatt på ett lyckosamt sätt. Logistikregionen har marknadsfört sig på mässor och börjat bearbeta den norska marknaden. NA Bygg och NA Fastigheter utsågs till Årets Företag. Kommunen har satsat på aktiviteter som personliga besök, frukostbesök, studiebesök och företagsträffar. Två nummer av Näringslivsnytt har utgivits. I SKL:s undersökning Insikt en servicemätning av kommunens myndighetsutövning gentemot företag klättrade Hallsbergs kommun, Hallsberg placerade sig på 49e plats. Det var med stor glädje Hallsbergs kommun och Företagarna utsåg NA Bygg / NA Fastighet till Årets företag ÅRSREDOVISNING

19 Väsentliga händelser Inledning Här lämnas en kortfattad beskrivning av händelser under 2013 som har betydelse för kommunen. Äntligen nu kan jobbet börja! Detaljplanen för Rala III är fastställd där det planeras för ett stort nationellt centrum för service och underhåll av järnvägsfordon, motorvagnar för persontrafik, lok och vagnar för godstrafik. Servicecentret i Hallsberg ska helt utbyggt bestå av 13 separata anläggningar och bygget ska starta omgående av två anläggningar för Train Alliance. Hallsberg är unikt, ett naturligt läge för nationellt centrum för service- och underhåll av järnvägsfordon. Även för persontrafik. säger Otto Persson, VD för Train Alliance. Nya bostäder till sommaren Centralt i Hallsberg byggs nu 66 lägenheter. Till sommaren 2014 kommer husen äntligen vara inflyttningsklara. I kommunal regi byggs 48 lägenheter i två sexvåningshus i kvarteret Kronan. I kvarteret Mejeriet en bit bort byggs 18 nya bostäder i en- och tvåplanshus av K-fastigheter. viktigaste terminaler och Hallsberg är ett av norra Europas viktigaste logistiknav. Med sin kompetens och ledande position inom logistikfastigheter är Brinova en mycket stark aktör som vi välkomnar hit som stärker Hallsberg som logistiknav ytterligare. säger Andreas Svahn, kommunstyrelsens ordförande i Hallsberg. Sveriges hetaste logistiklägen Post Nords nya brevterminal, belägen i Hallsberg, öppnade i oktober. Den nya brevterminalen i Hallsberg ska hantera 1,3 miljoner postförsändelser till 55 kommuner i Mellansverige per dygn. Hallsberg är ett logistiknav för Mellansverige. Det känns naturligt att Posten etablerar sig just här. säger Magnus Larsson, projektledare för den nya brevterminalen. Ny hemsida, hallsberg.se Skiss från K-fastigheter över de nya lägenheterna i kvarteret Mejeriet. Ny ägare till Hallsbergsterminalen Hallsbergsterminalen har tidigare ägts av Hallsbergs kommun och Green Cargo. Brinova övertog verksamheten och fastigheten Hallsberg Terminalen 1 den 30 augusti 2013, tilll ett fastighetsvärde om 140 Mkr. I början av mars lanserades kommunens nya webbplats som har en helt ny navigationsstruktur som bygger på användartester. Strukturen utgår från hur besökaren förväntar sig att hitta information på webbplatsen och inte från hur kommunen är organiserad. Det ska vara lättare för invånare, besökare och företag att hitta eftersökt information på nya hallsberg.se. Det är med glädje som vi från Hallsbergs kommuns sida ser Brinova som nya ägare av Hallsbergsterminalen. Terminalen är en av Sveriges ÅRSREDOVISNING

20 Förvaltningsberättelse Kommunens verksamhet Revision Kommunfullmäktige Valberedning Ordf. Lars Billström (s) Ordf. Ulf Ström (s) Ordf. Roland Johansson (s) Kommunstyrelse Ordf. Andreas Svahn (s) Kommunstyrelseförvaltning Kommundirektör Torbjörn Dybeck Teknik- och plannämnd Ordf. Inga-Britt Ritzman (s) Teknik- och planförvaltning Förvaltningschef Marianne Christiansen Miljö-, bygg- och myndighetsnämnd Ordf. Anne Carlkvist Fors (s) Miljö-, bygg- och myndighetsförvaltning Förvaltningschef Leif Welander Kultur- och utbildningsnämnd Ordf. Siw Lunander (s) Kultur- och utbildningsförvaltning Förvaltningschef Fredrik Nordvall Socialnämnd Ordf. Magnus Andersson (s) Socialförvaltning Förvaltningschef Lena Dibbern Valnämnd Ordf. Niklas Nilsson (s) Överförmyndarnämnd Ordf. Hans Bengtsson (s) Taxe- och avgiftsnämnd (Gemensam nämnd med Laxå, Lekeberg, Kumla och Askersund) Ordf. Magnus Andersson (s) Under 2013 skedde förändringar på ledande positioner både inom politiken och tjänstemanna organisationen. Sista februari 2013 avgick Thomas Doxryd som kommunstyrelsens ordförande. Han efterträddes av Andreas Svahn. Även ordförande i kommunfullmäktige Hans Karlsson avgick under året och till hans efterträdare valdes Ulf Ström. Kultur- och utbildningsförvaltningen fick ny förvaltningschef under 2013, Anders Öberg efterträddes av Fredrik Nordvall. ÅRSREDOVISNING

21 Förvaltningsberättelse Politisk organisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Antalet ledamöter i kommunfullmäktige är 45. Efter valet i september 2010 fördelades ledamöterna mellan partierna enligt följande. Centerpartiet 3 Folkpartiet Liberalerna 2 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet 2 Moderata samlingspartiet 7 Socialdemokraterna 23 Sverigedemokraterna 3 Vänsterpartiet 3 Fullmäktige sammanträder som regel varje månad med uppehåll under sommaren. Under 2013 hölls 8 sammanträden. Alla sammanträden var och är öppna för allmänheten. Kommunstyrelsen ansvara för kommunens barnomsorgsverksamhet, grundskoleverksamhet och kulturverksamhet som bibliotek och föreningar. Till dess förfogande finns en kultur- och utbildningsförvaltning. Teknik- och plannämnden Teknik- och plannämnden ansvarar för gator, vatten och avlopp, avfall och fysisk planering. Till dess förfogande finns en teknik- och planförvaltning. Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden Ansvarar för myndighetsutövning enligt miljöbalken, livsmedelslagen, plan- och bygglagen, alkohollagen, tobakslagen samt lagen om vissa receptfria läkemedel. Nämnden ansvarar också för energi- och klimatrådgivningen i kommunen. Till dess förfogande finns miljö-, bygg- och myndighetsförvaltningen. Socialnämnden Socialnämnden svarar för kommunens stöd, service och omvårdnad åt personer som inte klarar av sin vardagssituation. Till dess förfogande finns en socialförvaltning. Valnämnden I varje kommun ska det finnas en valnämnd. Valnämnden ansvarar för att allmänna val (val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige) och att val till Europaparlamentet genomförs på ett riktigt sätt. Valberedning Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige och är kommunens "regering". Den har överblick, leder och samordnar kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar för den översiktliga fysiska planeringen samt följer upp den fastställda budgeten. Kommunstyrelsen bereder de ärenden som ska avgöras av kommunfullmäktige och verkställer dess beslut. Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter och 15 ersättare. Vissa av ledamöterna kallas kommunalråd. Till dess förfogande finns kommunstyrelseförvaltningen som leds av kommundirektören. Kultur- och utbildningsnämnden Kultur- och utbildningsnämnden har till uppgift att ÅRSREDOVISNING Dess uppgift är att förbereda kommunfullmäktiges olika valärenden. Överförmyndarnämnden Överförmyndaren är en person som har valts av kommunfullmäktige, och har liksom andra förtroendevalda valts för en mandatperiod. Överförmyndaren står under länsstyrelsens tillsyn. Revisorer Uppgiften för de förtroendevalda revisorerna är att på uppdrag av kommunfullmäktige pröva om verksamheten som kommunstyrelsen och kommunens nämnder ansvarar för tillgodoser kommunmedlemmarnas intresse av effektivitet, kvalitet och säkerhet samt följer de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt.

22 Förvaltningsberättelse Ledning, styrning och uppföljning Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen (6 kap. 1 ) ha uppsikt över övriga nämnder, de kommunala bolagen (både helägda och delägda) samt kommunalförbunden. Uppsiktsplikten innebär att kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen, att nämndernas verksamhet bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, att lagar och förordningar följs och att resurserna används ändamålsenligt. Om kommunstyrelsen vid denna övervakning hittar brister ska kommunstyrelsen lämna råd alternativt föra ärendet till kommunfullmäktige som får fatta beslut. Arbete pågår i kommunen för att dokumentera, utveckla och strukturera upp kommunens styrsystem, beslut kommer att tas under Styrsystemet syftar till att säkerställa att politiska beslut får genomslag, att kommunen har god hushållning och att medborgarna därmed får den service som de förtroendevalda ledamöterna i fullmäktige beslutat om. Målet är att varje enskild medarbetare ska vara väl förtrogen med kommunens mål och strategier, för att kunna föra dessa vidare till medborgarna. Det är till Hallsbergs brukare och medborgare kommunen ska leverera tjänster och det är för dem verksamheten ska uppnå goda resultat. Hallsbergs kommun har tre helägda bolag, Hallsbergs Industribyggnads AB, Hallsbergs Fastigheter 1 AB och Hallsbergs Fastigheter 2 AB. Under året har beslut tagits om ägardirektiv och förändring av bolagsordningarna för dessa företag. Ägardirektivet fungerar som ett komplement till bolagsordningen och beskriver ägarens förväntningar och krav på bolaget. Uppföljning, utvärdering och analys av ekonomi, måluppfyllelse, prestation och kvalitet ger ökad tyngdpunkt i ekonomistyrningen. Uppföljning till Kommunstyrelsen sker från nämnderna via månadsrapporter, innehållande en ekonomisk prognos samt en kort beskrivning av denna. Tertialrapportering införs från och med Därutöver upprättas delårsrapport och årsredovisning som förutom den ekonomiska uppföljningen innehåller information om resultat och måluppfyllelse. I delårsrapport och årsredovisning görs även uppföljning och analys av de enheter som ingår i den kommunala koncernen. Uppföljningarna är ett verktyg när kommunstyrelsen bedriver uppsiktsplikt. De ska ge information så att verksamheten kan kvalitetssäkras och även ge underlag för förbättringsarbete. Nämnderna fastställer därutöver regler för hur och när uppföljningen utöver ovanstående ska sammanfattas och rapporteras till nämnd. Hallsbergs kommun har genom sitt arbete de senaste åren strävat efter att hitta en röd tråd från planering i Gemensamma Planerings Förutsättningar (GPF) till uppföljning i delårsrapport och årsbokslut. Styrningen i Hallsbergs kommun utgår från kommunens vision och inriktningsmål samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Med hjälp av inriktningsmålen i dokumentet Gemensamma planeringsförutsättningar och de ekonomiska ramarna som fastställs i årsbudgeten styrs Hallsbergs kommun. Kommunens bolag styrs via bolagsordning bolagspolicy, gemensamma ägardirektiv och bolagsspecifika ägardirektiv som beslutats av kommunfullmäktige. Arbetet med att utveckla målen och uppföljning av dessa har påbörjats. Kommunen måste ha tålamod, envishet och fortsätta utveckla mål- och uppföljningsstrukturen till det bättre. Under året har kommunen inlett arbetet med att införa ett nytt beslutsstödsystem, för att förbättra och underlätta arbetet med ekonomi och kvalitet för samtliga i organisationen. Med hjälp av systemet ska chefer på alla nivåer få ett arbetsverktyg att jobba i för mål- och uppföljningsarbete. Under 2014 kommer ekonomisystemet Agresso att kompletteras med Infokey. Det är ett visuellt uppföljningsstöd som ser till att rätt information hamnar hos de som behöver den i rätt tid. Infokey kommer att innehålla information om ekonomi och personalkostnader integrerat från det nya personal- och lönesystemet Personec P. ÅRSREDOVISNING