Verksamhetsberättelse Regionbibliotek Halland 2010

Transkript

1 RH (12) HANDLÄGGARE, ANETTE ELIASSON Verksamhetsberättelse Regionbibliotek Halland 2010 Region Halland har under 2010 arbetat för att förverkliga målen i Biblioteksstrategi för Halland utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i Halland, som antogs av regionfullmäktige i november Under 2010 tog Region Halland fram Hallands kulturplan Program för utveckling av kulturen i Halland. Regionbiblioteket bidrog i det arbetet och avsnittet kring regional biblioteksverksamhet utgör regionbibliotek Hallands planerade verksamhet Regionbibliotekets uppdrag är att arbeta med regional utveckling, kompletterande medier, information samt kompetens- och verksamhetsutveckling. Målet för den regionala biblioteksverksamheten är att bidra till visionen Halland - Bästa livsplatsen (Regional utvecklingsstrategi , Region Halland). I den halländska biblioteksstrategin är uppdraget alltså vidare än i förordningen om statsbidrag till regional kulturverksamhet (1996:1598) som anger att: 5 Statsbidraget till länsbibliotek syftar till att ge varje medborgare en god tillgång till böcker och information genom att länsbiblioteken bistår folkbiblioteken med kompletterande medieförsörjning, rådgivning, information, fortbildning samt specialtjänster. Förordning (1997:1207). Biblioteken i Halland bildar en regional helhet och bidrar i samverkan till att göra Halland till bästa livsplatsen. De utvecklingsområden som biblioteksstrategin identifierar är: God biblioteksservice, profilerade mötesplatser, deltagande och skapande, livslångt lärande, digitala bibliotek och allas kompetens som resurs. Bibliotekslandskapet i Halland och samverkan mellan biblioteken I Halland finns sex kommunala huvudbibliotek med filialer, varav ca hälften är integrerade folk- och skolbibliotek, samt sex bokbussar. Grundskolebiblioteken och åtta av gymnasiebiblioteken ansvarar kommunerna för. Region Halland är huvudman för två gymnasiebibliotek (på Munkagård och Plönninge) samt två folkhögskolebibliotek (Löftadalen och Katrineberg) och för två sjukhusbibliotek, i Halmstad och Varberg. Högskolebiblioteket i Halmstad med Campus i Varberg i samarbete med Varbergs folkbibliotek samt ett mindre högskolebibliotek i Halmstad är staten huvudman för. Region Halland är också huvudman för Regionbibliotek Halland. Samverkan mellan biblioteken sker i form av kompletterande medieförsörjning, nätverk och samarbeten i projektform.

2 2(12) Kompletterande medieförsörjning - Regionbibliotek Halland står för hantering och transporter av fjärrlån mellan folkbiblioteken i de olika kommunerna och högskolebiblioteket i Halmstad. Fjärrlånen administreras av personal från Regionbiblioteket och utförs på Halmstad stadsbibliotek, som ansvarar för inköp av medier utifrån övriga kommuners behov, enligt avtal med Region Halland. Biblioteken samarbetar genom avtal också kring inköp av medier på andra språk än svenska. Inköpen görs av Halmstad stadsbibliotek, efter samråd i nätverk med de andra kommunerna. Under 2010 effektuerade regionbiblioteket fjärrlån inom regionen och 269 utanför regionen. Med omlån blir det På andra språk plockades 69 depositioner ihop, 31 för vuxna och 38 för barn, på totalt 850 titlar. Med omlån utgör depositionerna lån, dvs totalt fjärrlån. Nätverk och samverkan - Nätverk som träffas regelbundet är Biblioteksrådet, där bibliotekscheferna för folkbiblioteken och högskolebiblioteket samt Hallands bildningsförbund träffas ca fem gånger per år för omvärldsbevakning, informationsutbyte och för att diskutera gemensamma frågor och ta beslut om regionala projekt osv. Målet för Biblioteksrådet är att tillsammans bidra till att Halland blir bästa livsplatsen när det gäller bibliotekstjänster. Sammankallande är länsbibliotekarien på regionbiblioteket. Övriga nätverk ansvarar utvecklarna på regionbiblioteket för. Nätverket för kommunernas bibliotekspersonal med ansvar för barn och unga träffas och har gemensam utbildning flera gånger per år. Nätverket för nättjänster består av IT-bibliotekarier i kommunerna och på högskolebiblioteket, man träffas ca två gånger per år och har informationsutbyte däremellan. Nätverket för tillgänglighet träffas ca två gånger per år och har ibland gemensam utbildning kring t ex nedladdning eller information från TPB. Nätverket för Hallandsbibliografin har funnits sedan Accessprojektet som digitaliserade poster för Halländsk litteratur, där kommunerna ansvarar för det egna materialet, som samlas i en gemensam halländsk databas. Det finns också nätverk för medieplanering och fjärrlån, men dessa träffas inte med lika stor regelbundenhet. Ett nätverk som bildades 2010, sammankallas av Halmstad stadsbibliotek och syftar till att dela kunskaper regionalt kring frågor om litteratur på andra språk än svenska. Gymnasiebibliotekarierna i Halland driver ett nätverk där regionbiblioteket ingår. Mer tillfälliga nätverk utgörs av olika projekt, under till exempel samlade Synliggör-biblioteken-projektet ca 25 personer regelbundet under två år till gemensamma projektträffar för att diskutera frågor kring folkbibliotekets identitet, image och strategier för profilering och marknadsföring. Ett annat nytt nätverk är det som utgörs av projektet Digital delaktighet, där varje projektgrupp på fyra/fem olika bibliotek träffas var för sig, men de utbyter också erfarenheter via en gemensam blogg. Projektet Språk-kedjan arbetade med en referensgrupp med logoped, BVC-sköterska och bibliotekarier, som träffades regelbundet under projektperioden Bibliotekscheferna avgör, vilka som ingår i olika projekt och deltar i aktiviteterna som regionbiblioteket erbjuder, vilket gör att vi kommunicerar mer eller mindre med olika bibliotek och personalgrupper under olika perioder och utifrån bibliotekens behov. En utmaning framöver är att inkludera även de bibliotekstyper som traditionellt inte ingått i regionbibliotekets uppdrag, men som tillkommit i och med antagandet av Biblioteksstrategi för Halland

3 3(12) Regionbibliotekets organisation och verksamhet Innan biblioteksstrategin antogs organiserades regionbibliotekets arbete utifrån tre utvecklingsområden, vilka har fortsatt att utgöra en grundstomme för kontaktarbete och ansvar: Biblioteksverksamhet för barn och unga (ansvarig utvecklare Maria Ehde Andersson), Rum och medier (ansvarig utvecklare Eiler Jansson) samt Digitala biblioteksmiljöer (ansvarig utvecklare Viktor Sarge). Informations- och omvärldsbevakningsfrågor ansvarade utvecklare Linda Tillander för. Fjärrlån hanteras på halvtid av Louise Bengtsson. Utvecklingsledare och regionbibliotekschef med uppgift att samordna regionbibliotekets verksamhet, Anette Eliasson. Regionbibliotekets fasta personal utgörs av 4,5 årsverken. I länet reste regionbibliotekets utvecklare och regionbibliotekschef, 4 personer, totalt 125 dagar till biblioteken/kommunerna, men ungefär lika många dagar utgör resor utanför länet. Under 2010 arrangerades 174 kurser, konferenser, arbetsmöten eller studiedagar, för deltagare. Cirka 71 av dem med tema barn och unga, 15 tema mångfald, 26 tema jämställdhet, 71 tema tillgänglighet, 9 internationellt samarbete/utbyte, 24 teknikutveckling, 39 tema kvalitetsarbete/uppföljning. Det motsvarar ungefär samma volym som Regionbiblioteket arbetar som ett team, med nära kontakter mellan utvecklingsområdena. Olika perspektiv präglar allas områden, t ex användarperspektiv, barn och unga, mångfald, jämställdhet, digital och fysisk tillgänglighet, internationalisering, synliggörande och kvalitetsuppföljning. Erfarenhetsutbytet mellan utvecklarna är stor, för att uppnå goda effekter kring lärande i organisationen. Regionbiblioteket samverkar förutom med biblioteken i regionen också med flera regionala utvecklingsområden på Region Halland, t ex folkhälsa och skola, samt har kontakter nationellt med andra bibliotek och länsbibliotek, samt internationellt, särskilt under 2010 då Sverige var värd för IFLA-konferensen, som förlades i Göteborg. Det nordiska samarbetet manifesterar sig i arrangörskapet av den sedan 20 år, årliga Halmstadkonferensen som förläggs omväxlande i Halmstad, Århus och Bergen. En stor del av regionbibliotekets arbete sker i projektform, ofta med stöd från Kulturrådet och Region halland. En del arbete är kontinuerlig uppföljning enligt uppdraget i förordningen för statsbidraget. Annat är punktinsatser utifrån behov, från biblioteken eller andra aktörer. Alltfler möten med andra bibliotek sker i mindre konstellationer, dvs vi arbetar mer utifrån olika önskemål med arbetslag eller personalgrupper än tidigare, då fler aktiviteter utgjorde utbildningsdagar som erbjöds allmänt till bibliotekspersonalen. Sedan några år tillbaka väljer vi ett tema som fokuserar verksamheten under året var temat Biblioteksstrategier är det Digital delaktighet. Finansiering Regionbibliotekets verksamhet finansierades till och med 2010 genom verksamhetsbidrag från Region Halland (enheten för Livsmiljö) kr , samt från Statens Kulturråd, med kr , enligt Författning om statsbidrag till regional kulturverksamhet, SFS1996:1598. Dessutom bedrivs stora delar av regionbibliotekets

4 4(12) verksamhet i projektform, med medel från Region Halland, kr , och från Statens Kulturråd, kr Övriga intäkter utgjorde kr Från och med 2011 utgår medel till regionbiblioteket från Region Halland, enligt Hallands Kulturplan , som dels utgör program för utveckling av kulturen i Halland, dels utgör ansökan om statsbidrag till Statens kulturråd. Projektmedel att söka hos Kulturrådet för regionala projekt utgörs numera av bidrag till läsfrämjande. Utvecklingsbidrag för regional biblioteksutveckling är inte möjligt att söka från och med Kungliga biblioteket, som från och med 2011 fått ansvaret att samordna det offentliga biblioteksväsendet har i uppdrag att ge vissa bidrag, liksom den nya organisationen Kulturbryggan. Verksamhet och omvärld 2010 Tema Biblioteksstrategier Tema för 2010, Biblioteksstrategier valdes för att förankra och implementera den i slutet av 2009, av regionfullmäktige i Region Halland beslutade Biblioteksstrategi för Halland För att förverkliga visionen behövdes ett utökat samarbete mellan fler bibliotekstyper, både genom erfarenhets- och informationsutbyte, samt reellt samarbete över kommungränser och mellan olika bibliotekstyper. Det arbetet är påbörjat genom att regionbiblioteket sett över existerande nätverk när det gäller sammansättning och mål för nätverken samt haft samråd med bibliotekspersonalen i två kommuner, Falkenberg och Laholm. I nätverken träffas personer, ofta med liknande funktioner på biblioteken för att dela gemensamma erfarenheter från praktik och forskning, samt eventuellt lösa olika problem och identifiera framtida kompetensutvecklingsbehov, som sedan regionbiblioteket iscensätter. I flera fall konstaterades dock att nätverken gemensamt behöver ta fram mål för arbetet samt utökas med personal från sjukhusbibliotek, gymnasie- och skolbibliotek samt högskolebibliotek. Det konstaterades också att nätverk ibland med fördel kan utgöras av tillfälliga arbetsgrupper snarare än kontinuerliga nätverk och att man då kan bjuda in personer med olika kompetenser som kompletterar varandra, för att belysa en fråga från flera håll. För att vara effektiva bör nätverken/arbetsgrupperna, utgå från ett problem som ska lösas, eller sätta upp ett mål som ska nås inom en viss tidsram. Grupperna behöver för att det ska ske, dels diskutera både former och mål för träffarna eller samvaron. De senaste åren har följande nätverk träffats ca två gånger per år: Biblioteksrådet (bibliotekschefer och regionbiblioteket träffas för övergripande informationsutbyte och beslut kring gemensamma aktiviteter och projekt), Barn och unga (även med gemensam utbildning), Nättjänster, Tillgänglighetsfrågor (tidigare Socialbibliotekarienätverk), Hallandsbibliografin (mer som arbetsgrupp) Förslag på nytt regionalt nätverk är om Synliggörande, efter det just avslutade tvååriga regionalt projektet. Det passar också ihop med tidigare projekt, Biblioteket som mötesplats. Ett tänkbart mål för ett sådant nätverk skulle kunna vara att höja uppmärksamheten om Hallandsbibliotekens utbud samt öka användning av bibliotekens tjänster. Med ökad kunskap om vad som fungerar och med stöd från bibliotekspersonalens olika erfarenheter tillförsäkras att allas kompetenser används som regional resurs.

5 5(12) Det kontinuerliga arbetet med att omvärldsbevaka biblioteksvärlden lokalt, nationellt och internationellt, söka samarbeten och nätverka inom och utanför regionen med både bibliotek och andra aktörer kan kategoriseras i följande frågor under Därefter anges hur vi arbetat med biblioteksstrategins sex utvecklingsområden. Hallands kulturplan Regionbiblioteket deltog i arbetet att ta fram den halländska kulturplanen för och tog särskilt fram ett avsnitt för regional biblioteksverksamhet. Målen utgår ifrån Biblioteksstrategin och Hallands kulturplan och handlar i korthet om att genom samspel mellan olika aktörer inom bibliotek, bildning, utbildning, kultur, barnhälsovård, äldreomsorg, folkhälsa och näringsliv skapa möjligheter för utveckling inom följande områden: - Möta nya medievanor genom att främja utveckling av digitala tjänster, nya medieformat och teknik samt metoder för tillgängliggörande. - Främja barns och vuxnas digitala delaktighet, för ökad informationskompetens i vid mening. Därmed främjas känslan av sammanhang, vilket bidrar till en god folkhälsa. - Stimulera halländskt författarskap. - Prioritera barns och ungas språkutveckling, skapande och tillgång till information, litteratur och medier. - Kartlägga regionala behov av information, kultur, medier och mötesplatser, kopplat till tillgång till bibliotek och andra förmedlare. Regionbildningen Från och med 2011 är Region Halland regionkommun, bildat av kommunförbundet Region Halland och Landstinget Halland präglades vårt arbete mycket av förberedelser kring sammanslagning och nya direktiv för arbetet. Intern organisationsförändring Från hösten 2010 ändrades regionbibliotekets tillhörighet från att ingå i Livsmiljöenheten till att tillsammans med andra kulturområden bilda programområde Kultur, med ny chef, Eva Nyhammar. Detta var en konsekvens av Region Hallands ambitioner att utveckla kulturen i Halland. Det nya samarbetet med övriga regionala kulturinstitutioner ger nya samverkansmöjligheter. Nationell samordnande myndighet Under 2010 har frågorna från Kulturutredningen och propositionen Tid för kultur gett KB ett nationellt ansvar för att samordna det offentliga biblioteksväsendet. Bland annat ska KB tillsammans med länsbiblioteken följa upp bibliotekslagen. Former för det behöver utvecklas av länsbiblioteken och KB i samarbete. Att KB fått i uppdrag att bland annat skapa en nationell katalog som samlar alla offentliga biblioteks innehåll, innebär för Hallands del att vi behöver börja se över hur biblioteken i Halland kan bidra till det gemensamma innehållet. Halmstad stadsbibliotek är redan idag ett Libris-bibliotek. Förändrad statlig finansiering - Från och med 2011 söker Regionbibliotek Halland verksamhetsbidrag genom samverkansmodellen och Hallands kulturplan från Statens kulturråd. Bidrag för läsfrämjande verksamhet kan sökas via Statens kulturråd, dock ej utvecklingsbidrag för regional verksamhet. Från KB kan vissa projektmedel sökas, samt från Kulturbryggan och Stiftelsen.se, etc. Revidering av bibliotekslagen 2009 gjordes en översyn av bibliotekslagen. Ett förslag lämnades till Kulturdepartementet, som aviserat att förslaget till reviderad bibliotekslag

6 6(12) kommer på remiss våren Vi avvaktar förändringar, som delvis kan ge regionbiblioteken förändrade uppdrag och roll. Ny skollag och ny gymnasiereform Under 2011 implementeras dels ny skollag, som anger att alla skolor ska ha skolbibliotek, dels ny gymnasiereform, GY11. Gymnasiereformen innebär bland annat att de studerande förväntas söka information mer självständigt, samt lära sig att förhålla sig till informationen. Skolbiblioteken behöver stödja lärare och elever i detta. Förändringen i skollagen innebär också att skolbibliotek behöver utvecklas i många av grundskolorna. Frågan är vilken roll regionbiblioteket kan spela i denna fråga? Regionbiblioteket träffar regelbundet Region Hallands utvecklare för utbildningsfrågor, för att finna vägar att stödja utvecklingen av informationskompetens i skolorna. Fjärrlåneutredning Lätt att hitta Lätt att låna som genomfördes på uppdrag av KB och Statens Kulturråd i samverkan, Sverigebiblioteket, presenterades i januari 2010 och remissbehandlades under våren Vi avvaktar eventuella förändringar i den innan vi ser över den regionala kompletterande medieförsörjningen. Digital delaktighet Nationellt har projektet IKT-lyftet drivit frågan om digital delaktighet. Under våren arbetade Regionbiblioteket tillsammans med Hallands bildningsförbund med frågan, bland annat genom att delta i ett webbsänt seminarium och genom att ta upp frågan med studieförbunden och biblioteken i Halland. Ett av resultaten är att 2011 startar projektet Sociala medier nåt för alla?, i syfte att öka digital delaktighet i Halland. IFLA Göteborg 2010 Hösten 2009 och våren 2010 deltog Regionbibliotek Halland i planeringen av den internationella IFLA-konferensen i augusti i Göteborg. Vi deltog i mässan med en monter, deltog i planering av studiebesök på bibliotek i Halland samt att de halländska bokbussarna kom till mässan i Göteborg och visades upp vid entrén. Mässan besöktes av deltagare från hela världen. I montern berättade vi om bland annat projektet Språk-kedjan för personer från nästan hundra olika länder. Vi presenterade också projektet Synliggör biblioteken och Språk-kedjan i seminarier. Halmstadkonferensen Frihet, jämlikhet, Facebook Framtid för folkbibliotek, gick av stapeln för tjugonde året, denna gång på Tylösand i Halmstad, april Konferensen arrangerades av Regionbibliotek Halland i samarbete med Hordaland fylkesbibliotek, Århus bibliotek, regionbiblioteken i Skåne och Västra Götaland, samt BTJ. Konferensen fokuserade frågor om nya medievanor, sociala medier, upphovsrätt, utmaningar för biblioteken i en ny digital tid, om demokrati och serendipitet. Samråd - För att påbörja förverkligandet av den halländska biblioteksstrategins förverkligande, genomfördes två samråd, ett i Laholm och ett i Falkenberg. Tillsammans med personalen gick vi igenom vilka frågor som är viktiga att samarbeta kring för att nå målen. Behov av ökad samverkan konstaterades kring medieförsörjning, e-böcker, utbildning om bemötande, nätverk etc. Regional samverkan Under 2010 deltog regionbiblioteket i planeringsmöten med regional utveckling av skolan, Kultur i skolan, folkhälsa samt med regional barnhälsovård.

7 7(12) Bibliotekssamverkan i Halland I biblioteksstrategin anges att biblioteken i Halland ska samverka för att nå målet Halland som bästa livsplats. Ovan konstaterades i vilka former det sker idag. Fortsatta samråd, även med andra bibliotek än de kommunala folkbiblioteken kan vara ett sätt att öka samverkan. Andra sätt kan vara att samla olika bibliotekstyper kring olika frågor, till exempel i projektform, exempelvis kring att skapa innehåll till nationell katalog, RFID, regionala boktips etc. Ett projekt Hallandsbibliotek i samverkan, planeras starta under Representation i nationella och regionala nätverk - Regionbiblioteket är representanter i styrelsen för Hallands bildningsförbund, i Svensk biblioteksförenings styrelse samt i biblioteksföreningens verksamhetsgrupp Barn och Unga, i redaktionsrådet för Biblioteksbladet samt deltar i referensgruppen för TPB. Arbetet beskrivet utifrån Biblioteksstrategins utvecklingsområden Biblioteksservice till alla Fjärrlånen som regionbiblioteket hanterar genom avtal med Halmstad stadsbibliotek är det tydligaste exemplet på hur man kan arbeta för att alla ska ha tillgång till likvärdig biblioteksservice, oavsett var i regionen man bor. Att fjärrlåna inom regionen kostar mindre än att fjärrlåna över regiongränserna, eftersom vi har avtal med transportör som förenklar hanteringen. Regionbiblioteket hanterar också samordning av prenumeration och delfinansiering av vissa databaser regionalt. Ett ökat databasutbud kan bli aktuellt, särskilt via skolbiblioteken, i samband med GY var året då enkelt avhjälpta hinder skulle vara undanröjda. Tillgänglighetsfrågor har kommit in som en naturlig del då regionbiblioteket handlett biblioteken i utveckling av biblioteksrummet. Tillgänglighets- och talbokssatsning inför 2010 startades 2009 för att tillgängliggöra talböcker för fler genom kompetens- och tekniklyft och för att öka erfarenhetsutbytet mellan barn- och vuxenbibliotekarier. Bakgrunden är Tal- och punktskriftsbibliotekets utredning om att TPB och biblioteken inte når avsedda målgrupper. Detta följdes upp med ett gemensamt nätverksmöte och arbetet fortsätter under En effekt av denna korsbefruktning blev att minst två av kommunerna har förändrat arbetssättet så att barn får bättre tillgång till talböcker än tidigare. Alla behöver få tillgång till litteratur och medier på det egna språket. I början av 2010 arrangerades en regional workshop kring dessa frågor och ett regionalt nätverk bildades för att sprida kunskapen om användare, om litteratur på andra språk samt om hur man får tag på sådan litteratur. Regionbiblioteket förmedlar depositioner till regionens bibliotek på efterfrågan, Halmstad stadsbibliotek köper in litteraturen och kommunerna bidrar till inköpen, för maximal användning. Hallandslitteratur produceras som talböcker genom inläsning av vissa titlar. 10 titlar lästes in 2010.

8 8(12) Barns och ungas tillgång till läsning har undersökts av Svensk biblioteksförening. Utvecklaren på Region Halland, Maria Ehde Andersson deltog i planeringsgruppen för undersökningen och genomförde och skrev rent gruppintervjuer med 30 barn, om deras syn på läsning och bibliotekens roll för att skapa läslust. De sammanlagt 100 intervjuerna analyserades av en forskare vid Uppsala universitet och har resulterat i rapporten Barn berättar. Projektet Språk-kedjan som syftade till att barn tidigt ska få stöd för språkutveckling, avslutades under Inom projektet arrangerades nio föreläsningar, en två-dagars konferens, marknadsföring och presentation på fem olika mässor och mötesplatser och vi har tagit emot två studiebesök från andra län. På den internationella bibliotekskonferensen IFLA i Göteborg i augusti 2010 där materialet från språkväskorna presenterades i regionbibliotekets monter, mötte vi 85 olika nationaliteter som visade stort intresse för projektet. Den särskilda webbplatsen för projektet har visat sig ha haft mycket större spridning än man kunde förutse. Det kommer många förfrågningar om att sprida både metoder och material, vilket visar att projektet upplevs relevant och värdefullt för andra. Framförallt är det samarbetet i projektet som skapat ett så bra material och metodutveckling. Se bifogad rapport från projektet. Projektet kommer att följas upp Synliggör-biblioteken-projektet pågick under med stöd från Kulturrådet. Hela bibliotekslandskapet har bjudits in till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyten, men fyra bibliotek har deltagit mer aktivt och bildat en projektgrupp. Målet är att allmänheten i Halland bättre ska känna till bibliotekens utbud, samt i högre grad använda bibliotekens utbud och tjänster. Projektet följs och utvärderas av forskare på Bibliotekshögskolan i Borås. Se bifogad dokumentation som utgörs av rapporten Konsten att synliggöra bibliotek ett halländskt projekt , Utvärdering av Synliggör biblioteken - projektprocessen, samt En icke-användarstudie från Halland. Ett tydligt resultat av projektet är en ökad kunskap regionalt om folkbibliotekens identitet och omvärldens syn på bibliotek, om användning och marknadsföring av bibliotek. Det är ännu för tidigt att utläsa ökning av användning av bibliotekens tjänster generellt, men vi kan lokalt se att de områden som särskilt uppmärksammats, där ökar också utlån eller besök. Kompetensutvecklingen är förstås särskilt stor i de fyra projektbiblioteken, men kunskaperna har också spridits regionalt och nationellt genom en Ning, via bloggen Bibliotek i Halland, nyhetsbrev, artiklar, seminarier och utbildningsdagar. Tema för det tjugonde årets Halmstadkonferens var Frihet, jämlikhet, Facebook Framtid för folkbibliotek. Konferensen hölls på Tylösand i Halmstad och samlade 318 deltagare från Norden. Föreläsningarna samlades kring frågor om bilder av folkbibliotek och dess roll i samhället, historiskt, samtida och i en tänkt framtid. Människors nya medievanor samt de utmaningar som finns i nya medieformat och plattformar är viktiga för folkbiblioteken att förhålla sig till. Regionbiblioteket samarbetade med Falkenbergs bibliotek om att se till att de mobila biblioteken visade upp sig på IFLA-konferensen i Göteborg. Hundratals konferensdeltagare besökte de mobila biblioteken.

9 9(12) Profilerade mötesplatser Utveckling av bibliotekslokalerna som mötesplatser har fortsatt under Både projekten Biblioteket som mötesplats och Synliggör biblioteken, har betytt mycket för de bibliotek som arbetat med dessa frågor, t ex Vallås, Onsala, Hylte, Laholm och Söndrum. En effekt av projektet Biblioteket som mötesplats, som avslutades 2009, var litteraturstudien Rum för möten, som visat sig vara mycket efterfrågad av biblioteken. Under 2010 har föredrag hållits på temat för många, både inom och utanför regionen. Livslångt lärande Människor lär hela livet och har behov av stöd i lärandet. Biblioteken erbjuder utifrån sina olika huvudmän och uppdrag, litteratur och andra medier, information, hjälp att hitta relevant material, studieplatser etc. Alla bibliotekstyper stödjer den röda tråden i människors lärande, från små barns lärande av språk och möte med litteratur, information och medier, under ungdomstiden eller som vuxen, studerande, för fortbildning i yrkeslivet eller som bildning i största allmänhet. Utveckling av skolbiblioteken lyfts fram i den nya skollagen Frågan har bevakats och diskuterats med utvecklaren för skolfrågor på Region Halland. Gymnasiebibliotekarienätverket har träffats och diskuterat ny skollag och gymnasiereform. Vi diskuterade också hur biblioteksstrategins mål kan nås. Satsningen på Skapande skola fortsätter och en grupp regionala kulturkonsulenter har träffats under året för att skapa ett gemensamt regionalt utbud för skolan. Regionbiblioteket har följt projektet Folkbibliotekets roll för vuxnas lärande, genom att delta i styrgruppen. Projektet ägs av Regionbiblioteket i Kalmar. Projektet arbetar med att ta fram erfarenheter och rekommendationer för bibliotekens framtida roller för vuxna i lärande, särskilt i ljuset av en framtida kraftigt förändrad vuxenutbildning. Det nationella projektet IKT-lyftet, vars syfte var att öka möjligheten att ta del av information och kommunicera via Internet har under 2010 utvecklats till ett nationellt samarbetsprojekt genom ett upprop om att stödja Digital delaktighet. Regionbiblioteket har lyft denna fråga med biblioteken och Hallands bildningsförbund under året, deltagit i en webbaserad konferens i april 2010, samt planerat för att under 2011 starta ett projekt för att öka den digitala delaktigheten i Halland. Se även regionbibliotekets projekt Digital Delaktighet nedan. Digitala bibliotek Under 2010 präglades området främst av processen att skapa och planera projektet Digital delaktighet, med sina fyra delprojekt, samt projektet Driftssättning av biblioteksdatasystemet Koha, som fortsatte Koha-projektet under Nätverket för nättjänster har letat efter nya sätt att nå ut med kompetensutveckling om digitala tjänster, t ex genom webbaserade workshops om databaser. Metadata, upphovsrätt, biblioteksdatasystem och e-medier och teknikutveckling för medieplattformar har varit stora frågor för omvärldsbevakning och kommunikation. En del ägnades också åt att skapa den nya webbplatsen för regionkommunen, samt den server för bloggar, forum och wikis som är kopplad till arbetet.

10 10(1 2) Under våren 2010 erbjöds regionens bibliotekspersonal en utbildning, kallad Vilse på webben. Den tog upp viktiga frågor om barns användning av webben och vilka platser barn är intresserade av. Både teori och hands-on-stöd erbjöds. Den årliga Bokpratstafetten tog 2010 upp temat om bloggen som ett sätt att framgångsrikt arbeta med läsfrämjande. Elin Nord, då från Högsbo bibliotek, nu Göteborgs stadsbibliotek, berättade för barnbibliotekarierna om Elin och Siskas blogg. Ett webinarium planerades och genomfördes i samarbete med Ebsco för personalen i Halland. Regionbiblioteket deltog också i arrangerandet av och i paneldebatten på konferensen Digital turist, i samarbete med Halmstad stadsbibliotek och Medierådet. Delaktighet och skapande: Skrivarlägret Skrivkramp 2010 erbjöd unga möjligheter till skapande och delaktighet, både i skrivande och drama. Lägret planerades och genomfördes i samarbete mellan kommunerna, med stöd av Region Halland. Skrivandet och dramatiserandet resulterade i digitala. Området barn och unga var medarrangörer till Kungsbacka kommuns utställning Kan själv, för barn mellan 0-3 år. Allas kompetenser som resurs Detta område är basen för regionbibliotekets arbete, dvs att samordna och se till att kompetenser och erfarenheter möts och används på ett effektivt sätt inom regionen. Nätverksarbetet, utbildningsdagar, konferenser, etc är en viktig aspekt i detta, se ovan under respektive område. Under 2010 har en översyn gjorts av existerande nätverk, vilket resulterade i att mål för nätverksarbetet behöver formuleras och att sammansättningen behöver ses över för att nå Biblioteksstrategins mål. Personalen på regionbiblioteket agerar också nationellt för att främja regionens bibliotek. Vi samarbetar t ex med andra läns- och regionbibliotek i föreningen SLB Sveriges länsbibliotekarier, som representant i Svensk biblioteksförenings styrelse. Utvecklaren för Barn och unga deltar i en verksamhetsgrupp på Svensk biblioteksförening. Utvecklaren för Rum och medier deltar i en referensgrupp på TPB. Planeringen av IFLA konferensen gav goda internationella utblickar. Samarbetet i Halmstadkonferensgruppen ger viktiga erfarenheter av nordisk biblioteksutveckling. Arbetsgrupper där regionbiblioteket deltar regionalt: Skolutveckling och Skapande skola, organisationstillhörigheten skapar nu möjligheter för breddade kontakter och närmare samarbete med andra kulturformer, vilket bland annat direkt visar sig i planeringen av t ex Skrivarlägret. Varje år träffas assistenter från biblioteken i Halland för skräddarsydd kompetensutveckling års Assistentakademi handlade om verktyg för att möta människor med olika beteenden och i olika situationer på adekvata sätt.

11 11(1 2) I mars anordnades en studiedag i Kungsbacka med titeln Bibliotekarier är som tryffelsvin men hur synliggör vi godsakerna? Dagen handlade om litteraturförmedling och byggde på tidigare projekt, MVG och Musa. Ett mål för 2010 var att utveckla omvärldsbevakning och kommunikation via digitala tjänster. Under året har en ny webbplats för hela Region Halland utvecklats, dit bloggverktyg etc har kopplats. En ny webbplats för regional kultur är en del av den nya webbplatsen. Regionbibliotekets personal har bidragit till detta arbete, samt föreläst inom och utanför regionen om sociala medier. Regionbiblioteket kommunicerar med biblioteken i regionen på flera olika sätt. Vanligast är förstås personliga kontakter, men e-post har utvecklats till ett frekvent kommunikationsmedel. Dessutom bidrar vi med innehåll på följande digitala platser för att dela kunskaper med andra i regionen och nationellt. - Webbplatsen via Region Halland - En ning för projektet Synliggör biblioteket - En särskild blogg för projektet Digital delaktighet - En särskild blogg för projektet Koha - En blogg för hela regionbibliotekets olika verksamheter, Bibliotek i Halland - En facebook-grupp - Nyhetsbrevet Relaxen, som utkommer 4-5 gånger per år. Regionbiblioteket deltog också på Region Hallands öppet hus, där vi visade upp delar av verksamheten för alla besökare. En artikel om marknadsföring av bibliotek, skriven av Karen Nowe Hedvall och Anette Eliasson publicerades i SQPL våren Det har också publicerats flera artiklar om Språk-kedjan. Fortsatt måste behov av framtida kompetensutveckling och utveckling av biblioteksverksamheter identifieras för att man ska kunna planera nya relevanta aktiviteter och projekt. Men, det är också viktigt att fördjupa och sprida erfarenheter från avslutade projekt, vilket vi gör kontinuerligt, bland annat genom att delta i konferenser eller berätta om resultat inom regionen. En viktig del av projekterfarenheterna är också att dokumentera arbetet för att skapa kunskapsunderlag för biblioteksutveckling. För att planera 2011 års Halmstadkonferens Next Library, juni i Århus, reste Halmstadkonferensgruppen till New York i oktober Vi gjorde studiebesök på de intressanta bibliotekssystemen NYPL, Queens, Bronx och Brooklyn. Deras arbete med att inkludering av civilsamhället i bibliotekets vardagsverksamhet samt aktiva del i samhället för att upplevas relevanta utanför biblioteken är imponerande. För en fullständig lista över utbildningsdagar och aktiviteter arrangerade av Regionbibliotek Halland, se kalendarium.

12 12(1 2) Tankar om 2011 Regional biblioteksutveckling handlar om att arbeta långsiktigt och plantera eller förvalta frön i form av idéer som över tid ibland växer till sig och blir stora frågor som intresserar många. Vi följer utvecklingen men påverkar den också genom att driva vissa frågor. De regionala kulturpolitiska målen, se Hallands kulturplan skapar möjligheter att fortsätta att utveckla Halland till Bästa livsplats, när det gäller att söka och nå information, möta berättelser och människor i biblioteken eller via bibliotekens digitala tjänster. Bibliotekens möjligheter att ge utrymme för inspiration, lärande, skapande och känsla av delaktighet ökar i samspel med utveckling av nya tjänster och metoder att möta människors nya medievanor och de nya medieformat som förändrar förutsättningarna för bibliotekens verksamhet. I 2011 års verksamhetsplan är temat Digital delaktighet och vi arbetar bland annat med följande områden: - Sociala medier nåt för alla? Tillsammans med Regionbibliotek Stockholm och andra bibliotek och studieförbund. - Uppföljning och fortbildning utifrån projektet Språk-kedjan. - Start av ett projekt som fördjupar förståelse och sprider erfarenheter kring framgångsrikt samarbete mellan bibliotek och barnhälsovård. - Fortsättning av projektet Digital delaktighet, vilket utgörs av fyra delprojekt på fyra arenor. Att synliggöra och tillgängliggöra bibliotekets fysiska utbud digitalt: I biblioteket. På bibliotekets webbplats. I samhället. På webben generellt. - Hallandsbibliotek i samverkan. Ett paraply för olika områden där samverkan kan utvecklas mellan biblioteken i Halland. T ex genom att bidra med gemensamt innehåll till en nationell katalog, att utvinna goda effekter i verksamheten av implementering av RFID, gemensamt lyfta fram och dela innehåll digitalt, t ex boktips, regionalt lånekort, regionalt förbättrat mediesamarbete, etc. - Hitta nya vägar att främja barns och ungas tillgång till litteratur och medier, särskilt barn och unga med läs- och skrivsvårigheter, utifrån relevant forskning. - Stimulera halländskt författarskap (fortsatt 2012 och 2013). - I samarbete med övrig kulturverksamhet kommer regional kultur och kulturvanor att belysas för att skapa bättre underlag för utveckling. - Projektet Driftssättning av Koha avslutas under året. - Egen kompetensutveckling genom att tre utvecklare deltar i kursen Regional utveckling av bibliotek, på Bibliotekshögskolan i Borås. 15 ECTS. Anette Eliasson Regionbibliotekschef Regionbibliotek Halland