År i 2010 i april månad, närmare bestämt den 13-20:e, gick den Konstvetenskapliga föreningen i Värmlands årliga resa denna gång till Wien.

Transkript

1 Resedagbok från Wienresan den april 2010 av Inger Binette med hjälp av Charlie och Agneta Hultgren bilder av Charlie Hultgren År i 2010 i april månad, närmare bestämt den 13-20:e, gick den Konstvetenskapliga föreningen i Värmlands årliga resa denna gång till Wien. Även denna gång leddes resan av Lars-Gunnar Andersson som var väl förberedd, mycket kunnig och inspirerande guide. Alla frågor vi ställde, besvarade han på sitt eget speciella sätt. Inte endast med fakta utan också med utvikningar till alla möjliga och omöjliga ämnesområden. Sin goda allmänbildning och sitt goda minne bjöd han på, för oss att ta del av. Resan arrangerades som tidigare av Eliza Travel, en resebyrå som denna gång verkligen levde upp till sitt välförtjänt goda rykte. Islands vulkan i Eyjafjallajökull blandade sig nämligen i vår hemresa. Inga flygplan klarade dess askmoln, något som skapade kaos i Europas flygtrafik. Resultatet blev massor av strandsatta resenärer och köer till buss-, tåg- och färjebiljetter. Vi slapp dock lindrigt undan tack var vår resebyrå. Vi fick en extra dag i Wien, nattlig busstur via Tjeckien och Tyskland. I Hamburg mötte buss från Arvika med Eliza Travels ägare i egen hög person för att välkomna oss innan färde gick vidare genom Danmark och hem. En STOR eloge till honom. Wien 13 april Så kom vi då till denna huvudstad i det forna habsburgska kejsardömet, som en gång sträckte sig över östra och södra Europa. med sitt ärofyllda förflutna, sina kejsare och kejsarinnor dess praktfulla slott och med sina majestätiska kyrkor, blandning av byggnader från olika sekler. Den Innere Stadt (gamla staden). Sedan 2001 en del av Unescos världsarvskarta. Smala medeltida gränder kring Stephansdomen Den berömda Burgtheater och Staatsoperan All detta och mer därtill bjöds vi på tillsammans med den så berömda Wienercharmen Gemütlichkeit, deras egna ord för behaglig, gemytlig och trivsam, något som verkligen stämde. De eleganta wienarna har också något som kallas Wiener Lebens art, en kultiverad uppskattning av livets alla njutningar som konst, musik och arkitektur, likaså dess teatrar och kaféer. Detta var något som vi anammade och försökte att leva upp till under den korta tid som stod oss till buds. Dagens Wien har ca 1,5 miljoner invånare. Deras religion är romersk-katolsk. Staden är uppdelad i 23 olika distrikt. Själva bodde vi mycket bra på ett IBIS-hotell med endast några hundra meter till Westbanhof. Där kunde vi köpa veckokort som gällde alla kommunikationer som tunnelbana, buss, spårvagn och snabbtåg.

2 Utsikt från hotellet Så efter en god och riklig IBIS-frukost var det bara att välja färdsätt för dagens äventyrligheter. All denna bekvämlighet hade vi Lars-Gunnar att tacka för. Han hade varit nere och rekognoserat och klurat ut hur vi skulle få det så bra som möjligt. Det fick vi också! 14 april Vi började vår vecka med at på väg till slottet Hofburg få vara med om hur en överste? Från Bulgarien under militärmusik och pompa lade ned en krans på den okände soldatens grav. Hofburg Efter denna parentes kom vi så till slottet som varit den Habsburgska dynastins residens i över 600 år. Hofburg är ett medeltidsslott som så småningom byggdes ut vartefter kejsarnas makt kom att öka och som inte avslutades förrän Idag är det ett omfattande byggnadskomplex som breder ut sig över ett stort område i stadskärnan. Neue Burg (det nya palatset) som är det yngsta och mest uppseendeväckade byggdes t ex i den stil som då var dominerande. Idag finns på slottet Hofburg bland annat den österrikiska presidentens kontor. Här uppträder i Vinterridskolan de berömda vita lipizzanerhingstarna från Spanska ridskolan. Här finns också officiella och privata bostäder samt flera museer och salonger som är öppna för allmänheten. Själva koncentrerade vi oss huvudsakligen på Kejsarvåningarna, som bevarats i det skick som de var under kejsar Franz Josephs och has hustru Elisabeths (Sisis) dagar. Franz Joseph, som föddes 1830 och kröntes 1848, satt kvar på tronen till sin död Hans hustru var den bayerska prinsessan Elisabeth, som älskades av österrikarna och i folkmun döptes till Sisi och vars sex privata rum fick besökas. Denna så vackra och mytomspunna kejsarinna förskonades dock inte från familjetragedier. Kronprins Rudolf begick självmord 1889 i det så kallade Mayerlingdramat (lever fortfarande kvar i dagens TV-ruta och på bioduken) fick hela Österrike sorg då den så älskade Sisi mördades i Genève.

3 Att slottet genom tid fått uppleva många berömda personer och händelser är självklart. I dess 18 flygelbyggnader och rum uppträdde till exempel Mozart regelbundet. Här hölls Wienkongressen Dessvärre hölls också 1938 ett tal från balkongen på Neue Burg. Då var det Hitler som kungjorde att Österrike hade införlivats med det Tredje riket. Vi fortsatte så till den berömda Silberkammer. Kammaren visade upp det silver och det porslin som användes vid de kejserliga banketterna. Här fick ordet prakt sin rätta plats! Rum efter rum med oskattbara dyrbarheter. Här var det lätt att gå vilse, vilket somliga av oss också gjorde. Det berömda Konditorei Demel som öppnades 1786 och som försåg kejsarinnan Sisi med hennes älskade violsorbet, försåg också oss, då med berömd bakelse och kaffe innan vi beundrade Loos Haus (Adolf Loos ). Loos förenade antiken med framtiden och byggde sin karriär på det nakna formspråket. Han var en av funktionalismens pionjärer. Hans hus som byggdes 1910 i utsökt material är numera bank. Det sägs att Franz Joseph avskydde huset så mycket att han inte använde Hofburgs utgång som vette mot denna plats. Vi såg Michaelerkirche. Här gick medlemmar av det kejserliga hovet i mässan. Interiören dominerades av romanska valvbågar. Högaltaret i vit marmor var dock i barockstil. Skattkammaren med de tyskromerska och österrikiska kejsarkronorna imponerade med all sin prakt. Så gjorde också Kapuzinerkirche med dess Kaisergruft och alla dess gravmonument (där Sisis fortfarande var försett med flera nya blombuketter). Här vilar 12 kejsare och 19 kejsarinnor. Dock inte deras hjärtan! Dessa begravdes separat i silverbehållare och finns nu i Augustinerkirches gravvalv. Denna gotiska kyrka med dess fantastiska kristallkronor blev också vittne till bröllopet mellan Napoleon och Marie Louise år Även Franz Joseph I och Elisabeth (Sisi) vigdes här år Eftermiddagens vilafötter- och tystamagenpaus hade vi i Palmhuset, en imponerande konstruktion i stål och glas där huvudpaviljongen är 28 meter hög och som ritades av Frans Xavier Segenschmind. Det uppfördes Detta stora jugendorangeri i Burggarten (Hofburgs egen park), är numera en välbesökt, välrenommerad och utmärkt restaurang, berömd för sin mat, sina ostar och sina viner. Vi kunde konstatera att restaurangen väl levde upp till sitt goda rykte. Nöjda med den så innehållsrika dagen kunde vi så vända hem till vårt hotell. 15 april Nästa dag begav vi oss i hällande regn till Karlskirche, den viktigaste av stadens barockkyrkor (Johann Fischer von Erlach ). Kyrkan uppfördes i tacksamhet över att Wien befriats från det pestutbrott 1713 som skördade över människoliv. De som så önskade kunde åka hiss upp till toppen av kupolen. Inte endast för att njuta av en fantastisk utsikt, utan också för att beundra kupolmålningarna som visar hur jungfru Maria bönfaller treenigheten att skona befolkningen från pesten. Miljön runt kyrkan är lika imponerande som interiören. Framför kyrka finns till exempel en stenlagd damm med en modern skulptur av Henry Moore i mitten, något som medvetet valts för at kontrastera mot yrkans barockstil.

4 Karlskirche På Karlsplatsen finns också de berömda Otto Wagnerska paviljongerna, två paviljonger som ritades 1897 som stationer för Wiens stadståg. De är uppförda i stål och marmorplattor och taket över den välvda ingången pryds av ornament i guld. Otto Wanger ( ) var en av Wiens mest framstående arkitekter, en förkämpe för funktionell arkitektur med dess estetik och konstruktioner i stål. Ingen annan arkitekt har lämnat så tydliga avtryck i staden. I dag används paviljongerna som utställningslokaler och kafé. Vi passerade Befrielsemonumentet, som är Röda arméns monument över befrielsen av staden som efter 2:a världskriget ockuperades av de allierade och var delad i fyra zoner. Monumentet invigdes 1945 och i slutet av ockupationen 1955 lovade republiken att behålla monumentet. Också Secessionsbyggnaden passerades på vår vidare vandring genom staden. Dess kupol som består av förgyllda lagerblad (som symboliserar seger, värdighet och renhet) är det mest iögonfallande av den i övriga rena formen. Secessionsbyggnaden Byggnaden är ritad av arkitekten Joseph Maria Olbrich 1897 som en utställningshall och den invigdes I dag är det här ett av de mest hyllade exemplen på den konstperiod som går under namnet wiensk jugend. Secessionen eller det österrikiska konstnärsförbundet grundades 1897 av Gustav Klimt. Det var en rörelse som ville bryta med traditionerna. Nu kom starka färger, böljande organiska former och stiliserade blommor. Idén var att skapa en holistisk konst som samlade alla aspekter av livet i ett enda uttryck, en rörelse som också anammades av Otto Wagner och Adolf Loos. Detta ledde vidare till grundandet av Wiener Werkstätte Oskar Kokoschka ( ), Egon Schiele ( ) och Friedensreich Hundertwasser ( ) är exempel på efterföljare i secessionens anda.

5 Naschmarkt, denna marknadsplats från 1500-talet blev vår pausplats. Ett eldorado av frukt, grönsaker, kläder och restauranger med dofter från världens alla hör i en salig och stimmig blandning. En njutning för alla sinnen. Styrkta till kropp och själ stannade vi till för att beundra Otto Wagners Majolikahaus som är ett av de finaste exemplen på jugendhus i glaserat kakel med färggranna blommönster. Intill ligger Wagnerhaus, ett annat av hans hus, nu med vit fasad och stuckarbeten i guld. Båda är helt fantastiska byggnader. Otto Wagners Majolikahaus och Wagnerhaus Så kom vi till dagens huvudattraktion, Belvederepalatsen, det finaste exemplet i sitt slag på barockarkitektur i Wien. Här möttes 1955 de fyra segermakterna från 2:a världskriget för att underteckna Österrikes neutralitetsavtal. Här finns också österrikisk konst från och 1900-talen, till exempel Gustav Klimts så berömda kyss (som för övrigt var avbildad på allt tänkbart och otänkbart sätt och i alla former, i så gott som alla affärer). Kokoshka, Schiele var rikt representerade, men också Monet, Renoir, Cézanne, Van Gogh, Rodin, Degas för att ämna några. Även en liten Munch fanns att beskåda. Belvedere Övre och Nedre Belvedere var prins Eugen av Savojens sommarpalats som fullbordades De ritades av Lukas von Hildebrandt och är ett fint exempel på barockstil. Prins Eugen var den mest berömda av de habsburgska fältherrarna tack vare segern över turkarna Men det var belöningspengar för segrar under det spanska tronföljdskriget som finansierade palatsen. En minnesutställning över prinsen pågick vid vårt besök och några av oss passade på att se den. Det blev en dat fullmatad med olika intryck. Se det var trötta föreningsmedlemmar som tog tunnelbanan hem för en god natts sömn innan morgondagens utflykt till Melk.

6 16 april Utflykten till Melk som ligger cirka 8 mil från Wien gick med regionaltåg och i strålande sol. Så fick vi också en liten förorts- och landskapsbild med oss hem. Stift Melk Melk (Stift Melk) vid Donaudalen och dess Benediktinerkloster, som ligger högt upp på en utskjutande klippa med hänförande utsikt över en flodkrök, har varit en försvarspunkt sedan romarnas tid, för att sedan användas av Babenburgarnas (Habsburgarnas föregångare) under 900-talet som ett befäst palats. Detta överlämnades 1106 till munkarna och Jakob Prandtaur byggde 1702 om klostret i barockstil. Mest utmärkande är dess två torn och åttkantiga kupol, ett nedre bibliotek och en marmorsal. Kyrkans interiör är dekorerad med rött och guld i överflöd samt underbara takmålningar. Med en utsökt skulpterad predikstol, likaså kor och biktstolar, var klostret väl värt ett besök. Men framförallt var den hänförande utsikten från klostret värt besöket. Så var också den lilla platsen Melk. När vi var där pågick någon slags festival på huvudgatan, där barn var prydda med blomhattar och någon var utklädd till en slags färgglad insekt på styltor. Det bakades knödel till allmän beskådan i skyltfönster etc, etc. Solen strålade. Vi kunde sitta ute och äta och provsmaka den österrikiska glasstruten som dessert innan vi tog tåget tillbaka till Wien efter ännu en lyckad dag. 17 april Utvilade efter den underbara dagen i Melk gav vi oss i kast med slottet Schönbrunn, Det byggdes för Leopold I som sommarresidens, men som från 1740 kom att bli Maria Teresias bostad. Maria Teresia ( ) kom att bli den första kvinnliga regenten. Hon regerade mellan åren Änka blev hon 1765 då hennes make Frans Stefan avled. Schönbrunn

7 Slottet som var mycket imponerande utifrån visade sig ha en förvånansvärt varm och intim insida i dekorativ rokoko. Men så kallades också hennes regeringsperiod det idylliska enväldet. Själv verkade hon också nöjd med sina 16 barn varav 10 nådde vuxen ålder och som det skvallrades, alla sina älskare. Men hon var också känd för sin starka tro och för att hon reformerade kejsardömet genom en rad reformer, bland annat genom att införa obligatorisk skolgång. Detta makalöst vackra slott ritades av arkitekten Johann Fischer von Erlach och byggdes mellan åren 1695 och Fasaden gjordes om Den fick då sin karaktäristiska Schönbrunnsgula färg. De berömda barockträdgårdarna var tyvärr under omplantering när vi var där, men det är lätt att förstå att slottet årligen besöks av ca personer och att det behövs nio kaféer och restauranger på området. Blad de vackra rummen i slottet är kanske Spegelsalen den mest kända, inte endast för att Mozart spelat där, utan kanske mest för att Nyårskonserten från Wien brukar bjuda upp till vals här. Också Napoleon har bott på slottet när hans styrkor ockuperade Wien , därav namnet Napoleonrummet. I den Blå Kinasalongen fick den österrikiska monarkin sitt slut 1918 när den siste kejsaren Karl I tvingades avstå från tronen. Till tonerna av den stora orkester som spelade på yttergården vandrade vi vidare till Museumsquartier. Med sina 12 ingångar och sin stora innergård, flankerad av det vita Leopoldmuséet till vänster och det antracitgrå Moderna museet till höger, blev det en fantastisk och spännande kontrast. Ett stort torg med lekfulla statyer och kiosker, omgivet av restauranger och massor av människor gavs oss ett oförglömligt minne. Det gjorde också den utställning som hängde i Leopoldmuséet Schiele & Klimt. Detta var ett eldorado för oss som älskar Schiele, men som också bjöd på en annan sida av Klimt. Många fina målningar med trädgårdsmotiv av hans hand fanns till beskådande. Museumsquartier Som avslutning på dagen tog vi tåget en bit utanför staden, för att besöka St. Marx begravningsplats och kanske där finna Mozarts grav. Snopet nog visade det sig at vi kom 5 minuter efter stängningsdags. Nåväl, vi hade haft en så bra dag ändå så några sura miner blev det inte. 18 april Så var det dags för ett besök på det stora Konsthistoriska museet i italiensk renässansstil, ritat av Karl von Hasenaur och Gottfried Semper, invigt Habsburgarna som hade gott om pengar och var hängivna samlare fick här plats för sina samlingar under ett och samma tak. Dessa samlingar och då framför allt verk av de gamla mästarna är bland de främsta och mest imponerande i hela världen. Här finns en egyptisk samling och föremål från det antika

8 Grekland och Rom, skulptur och dekorativ konst. Men det är i porträttgalleriet som de mest berömda målningarna finns. Här är Italien representerat av namn som Tizian, Veronese, Canalette och Tintoretto. Holland med Rembrandt, Pieter Bruegel d ä, Pieter de Hooch och Gerard Terborch. Det flamlänska av Rubens och Jan van Eyk. Tyskland med Albrecht Dürer, Lucas Granach d ä och Hans Holbein d y. Det spanska och franska av Velázquez. Även om man koncentrerade sig på endast denna våning blev det allt för mycket att ta in på en dag. Detta museum kräver absolut återbesök. Så många mästerverk under ett och samma tak! Jan Vermeers målning Konstnärens ateljé Efter detta kändes det skönt att komma till Pratern, det stora grönområdet som är Wienarnas mest omtyckta park, öppnad för allmänheten 1766 efter att ha varit kejserliga jaktmarker. Här finns också det ursprungliga Pariserhjulet (Riesenrad), byggt 1897 och 65 meter högt (bekant för alla som sett filmen Den tredje mannen med Orson Welles). Att utsikten över Wien var formidabel kunde de som åkte upp intyga. Pariserhjulet (Riesenrad) En i gruppen kom sedan med den goda idén att vi skulle använda spårvagnen för att göra en rundtur i staden. Det visade sig vara en strålande sådan. En god överblick fick vi och ytterligare användning för vårt veckokort. 19 april Så har vi kommit till den som i trodde var vår resas sista dag i Wien. Vi började med det som anses vara stadens höjdpunkt och då inte endast bokstavligt Stefansdomen, den gotiska katedral som dominerar stadskärnan. Stefel, som wienarna kärleksfullt kallar den, skadades

9 svårt vid bombningarna under andra världskriget. Återuppbyggnaden kom också att få personifiera hoppet när landet reste sig ur askan efter kriget. Stefansdomen På muren alldeles innanför huvudentrén finns tecknet 05 målat. Detta var en hemlig kod för den österrikiska motståndsrörelsen mot nazisterna som inleddes Tolkningen (med reservation) är, att 5 står för alfabetets 5:e bokstav = E och 0. Det blir OE = (Ö) som bildar den första vokalen i Österrike. Alla skolklasser på studiebesök i katedralen och alla fiaker (hästdroskor) utanför i väntan på turister, visar att Stefansdomen fortfarande är Wiens mest älskade landmärke. Domens historia kan bli hur lång som helst, men några fakta och några händelser i dess historia måste nämnas. Grunden till den ursprungliga romanska kyrkan är från 1147, men de äldsta bevarade delarna (1200-tal) är Riesentor (jätteportalen) och Heidentürme (hedatornen) på västra fasaden. Flera av de habsburgska regenterna har sedan lämnat avtryck på olika sätt under och 1400-talen. Till exempel taket av ca färggranna kakelplattor formar habsburgska släktvapen. 343 trappsteg måste man ta om man vill komma till besöksdäcket i södra tornet. Men då får man också en strålande utsikt över Wien. Ett av tornen rymmer Pummerinklockan som väger nära 20 ton och som gjöts av de 100 kanonkulor som togs av turkarna vid deras misslyckade belägring av Wien I katakomberna finns Hertingens krypta där kvarlevorna efter habsburgarna vilar. Förutom dessa har också ca människor fått sitt sista vilorum här under katedralens golv. I domen har t ex Mozart både gift sig 1782 och fått sin begravning Ett mäktigt besök som krävde kaffepaus. Detta intogs på Café Hawelka, ett gammalt kafé med original jugendinredning, då tillsammans med Buchtein, en annan österrikisk specialitet av bakverk. Styrkta vandrade vi vidare till Hundertwasserhaus ( ) av Friedensreich Hundertwasser, en av Österrikes mest hyllade konstnärer, med byggnader, mynt frimärken och målningar i klara färger i kontrast mot svart och guld. Hans signatur blev spiralen som symboliserar livets början och slut. Hans mål var att hitta harmoni mellan människan och naturen. Hur skall nu detta bisarra bostadskomplex med 52 lägenheter beskrivas? Denna orgie

10 i glada färger pryda med kakel, keramik och lökkupoler. En fantasins mästare har på sitt sätt protesterat mot de raka linjernas tyranni i den rigida betongskolan. Resans absolut mest glädjerika och färgglada höjdpunkt. Lyckliga är de som bor i detta märkliga hus med buskar och träd på balkonger och tak. Hundertwasserhaus och Kunsthaus Wienna På hemvägen passerade vi också hans Kunsthaus Wienna i samma stil och Postsparkasse (Otto Wagner). Där har Wagner genomfört alla sina arkitektoniska principer, funktionalism med tilltalande formspråk, byggt i etapper mellan 1904 och Stenplattorna i marmor och granit är fästade på ytterväggarna med metallnitar och naturligtvis döpte folkhumorn huset till Spiklådan. Inom parentes kan nämnas att detta hus plus kebabståndet vid Westbanhof och den sedvanliga hårklippningen var LG:s höjdare på vår resa. En 50-talsutställning pågick i sparkassan, så vi blev riktigt nostalgiska. Dagen och resans program avslutades på det mest turistiska sätt. Drink på American Bar How about that!!!!!!!! 20 april Så fick vi då en extra dag i Wien. En dag att strosa runt på, hitta nya små gator, fönstershoppa och framförallt sitta på kafé i många timmar, skriva, läsa och fundera. Alltså göra det som wienarna själva gjort i alla tider och som de är kända för. Detta med kaffe och kaffehus och dess historia har funnits sedan 1600-talet och då i två variationer. Antingen en polsk spion vid namn Kulczycki eller en ungersk affärsman som hette Theodat erövrade ett lager kaffebönor från turkarna och öppnade det första kaféet. På Maria Teresias tid var staden full av kaffehus i alla variationer. Många var också sätten att dricka det på, liksom utbudet av bakelser och tidskrifter. Så också idag. Sex olika variationer är det vanliga, varav en, kallan Einspänner, som är kaffe med grädde i högt glas och avsedd att drickas av gamla damer om söndag! Alla de sorter vi prövade smakade starkt och gott och alltid serverat med ett glas kallt och gott vatten därtill. Att bakelselistan var hur lång som helst gjorde det besvärligt när vi skulle välja. Naturligtvis prövades Sacher, Apfelstrudel och Kaiserschmarrn, men vid räkningen i guidebokens tips fanns ytterligare 17 sorter att smaka på!

11 Otaliga är de historiska personer som mer eller mindre tillbringade all sin tid på kafé där de skrivit sina böcker, diskuterat, fått sin post adresserad dit osv. Kanske funderade Sigmund Freud över sin Drömtydning (som utgavs den 4 november 1899 i 600 exemplar) när han drack sitt morgonkaffe på Café Landtmann, där också Burgtheaterns konstnärlige ledare Max Reinhardt tog kaffepaus. Café Central var annars mötesplatsen för Wiens intellektuella vid det förra sekelskiftet, liksom Café Griensteidl för revolutionärer, poeter och konstnärer. Mat och dryck har i Österrike ett speciellt uttryck. BEISI = Gemytlig restaurang Gott vin Generösa portioner mat Hyfsade priser Allt detta stämde till punkt och pricka. Magen blev full utan att plånboken blev tom vid våra restaurangbesök. Det habsburgska kejsardömet som sträckte sig över östra och södra Europa, bestod också av mat från dess olika delar. Bömiska kroppkakor Ungersk gulasch Polsk fylld kål Serbisk Schaschliken Goda viner är landet också känt för, speciellt det vita. Några i gruppen passade på att nyttja extradagen med en utflykt till Grinzing där vinet serveras under vinrankorna sommaren lång. Frukter som plommon, körsbär eller aprikoser är smaksättare i den snaps som dricks. Den restaurang som låg vid sidan av vårt hotell var både utmärkt och spännande. Den mat vi beställde kunde mycket väl hamna hos någon annan gäst och vice versa. Nåväl, servitören var ny och maten god. Så vad! Musik och framförallt vals är naturligtvis viktig och egentligen ett måste vid ett Wienbesök! Inte alla orkade med att efter dagens program köa för biljetter till opera och kyrkor där förstklassig musik bjöds ut. Men de som orkade fick naturligtvis fantastiska upplevelser. En musikresa till Wien får stå på önskelistan. Inte för inte har Wien ända seda 1500-talet ansetts vara Europas musikhuvudstad. Namn som Mozart, Beethoven, Haydn, Schubert, Brahms, Bruckner, Schönberg, Mahler och Alban Berg borgar för detta. Men kanske är valsen den musik som först förknippas med staden. Då är Wiens valskung Johann Strauss ( ) den vi först tänker på. Han komponerade över 500 dansstycken, bland annat An der schönen blauen Donau (1867), som kom att bli Österrikes inofficiella nationalsång. Valsen börjar som en rustik tysk tretaktsdans kallad Ländler. Denna förvandlades 1819 till hänförande musik av Joseph Lanner som anställde en ung violinist, Johann Strauss! Dessa två kom att tävla i musik som de förnöjde besökarna i Pratern med. Två andra begrepp måste också nämnas i samband med vårt Wienbesök. Biedermeier En dekorativ arkitektur i möbler och heminredning som fick sitt namn efter den satir i tidningen Fliegende Blätter som drev med den tröga tyska medelklassen. Två författare,

12 Ludwig Eichrodt och Adolf Kussman, skrev i denna tidning dikter som gav sig ut för att vara skrivna av den osofistikerade och trist konventionella Biedermeier och hans kompis Bummelmeier. Jugend (1897) Fick sitt namn när avhoppade konstnärer från konstakademien ville gå sin egen väg. Där framför allt Gustav Klimts erotiska, mystiska målningar och teman förkroppsligar jugendstilens funktion och estetik. Veckans extra och sköna strosardag avslutades klockan 18:00 är vi lämnade vårt hotell för bussfärd hem efter en underbar Wienvecka.