April Företagens syn på högre utbildning

Transkript

1 April Patrick Krassén Företagens syn på högre utbildning

2 Förord Den högre utbildningen kostar årligen omkring miljarder kronor; det är lika mycket som försvaret. Men medan debatten om försvaret stundtals är mycket intensiv ventileras kvaliteten och effektiviteten i den högre utbildningen i synnerligen begränsad omfattning i det offentliga rummet. Det är bekymmersamt. Den högre utbildningen har stor betydelse för studenterna, för företagen och för samhället i stort. För studenterna handlar det om en viktig investering för framtida jobb, för företagen om att kunna rekrytera medarbetare med rätt kompetens och för samhället i stort om att Sverige i en allt intensivare global konkurrens ska fortsätta vara en stark kunskapsnation. Det finns tyvärr en hel del tecken som tyder på att den högre utbildningen i Sverige tappar mark. Högskoleverkets utvärderingar har visat att alltför många utbildningar har bristande kvalitet. En alltför stor andel av studenterna får inte ett kvalificerat jobb efter examen. Och företagen misslyckas med sina rekryteringsförsök eftersom det inte finns personer med rätt kompetens att tillgå. Det hämmar expansion, tillväxt och nya jobb. Just företagens attityder till den högre utbildningen är temat för föreliggande rapport, som har tagits fram av Patrick Krassén. Vilka krav bör ställas på den högre utbildningen? Och hur klarar högskolan att leva upp till företagens förväntningar? Patrick Krassén är policyanalytiker vid avdelningen för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv. Stockholm, april Tobias Krantz Chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

3 Sammanfattning Bakgrund Hur företag ser på den högre utbildningens roll i samhället är en viktig kunskap. Dels är det viktigt för rekrytering och matchning, men också eftersom företag i egenskap av skattebetalare, arbetsgivare och avnämare har ett intresse av att den högre utbildningen lever upp till dess samhälleliga uppdrag och att det sker på ett effektivt och transparent sätt. Svenskt Näringsliv har därför låtit Demoskop AB genomföra föreliggande undersökning, om företagens syn på den högre utbildningen, bland ett urval ur Svenskt Näringslivs medlemsregister. Resultat Av undersökningen kan konstateras att företag ser som högskolans viktigaste syfte att förbereda studenter inför arbetsmarknaden. Samtidigt anser en övervägande andel att syften som att stärka grunden för demokratin och att underlätta social rörlighet är av vikt. Dock anser inte företagen att högskolan som institution lever upp till dessa syften inte i något av fallen. Om man jämför den vikt företagen fäster vid högskolans uppdrag att förbereda studenter för arbetsmarknaden ( procent anger att det är av stor betydelse) med hur låg andel som anger att högskolan faktiskt lever upp till det uppdraget (endast 8 procent), ser man tydligt en illustration av den felmatchning mellan utbildning och efterfrågad kompetens som blir alltmer påtaglig på arbetsmarknaden. Undersökningen har också granskat vilken typ av meriter som efterfrågas vid rekrytering, och i vilken mån olika meriter anses ha värde som signalfaktorer respektive bidra till relevant kompetens. Den faktor som anses viktigast är att den sökande har gjort praktik, eller haft annan relevant arbetslivsanknytning, under utbildningen. Det är också den merit som anses indikera faktisk kompetens i högst grad. Vilket ämne studenten har läst anses också viktigare än vid vilket lärosäte studierna skedde. Vid frågan om företagens kontakter med högskolor och universitet framgår att en dryg fjärdedel av företagen har haft någon typ av kontakt med lärosäten. Av dessa är det en stor majoritet som anser att kontakten har varit givande. Den vanligaste formen av samverkanskontakt handlar om att företaget tog emot praktikanter eller projektarbetsstudenter. Slutsatser Utifrån tidigare undersökningar som både Svenskt Näringsliv och andra har gjort är det tydligt att samverkan mellan akademi och arbetsliv är av central vikt för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. I denna undersökning bekräftas att även företagen anser att det är av betydande värde. Därför behövs tydligare ekonomiska drivkrafter för lärosäten att satsa på praktik och annan typ av relevant samverkan med arbetslivet, bl.a. genom reformering av resurstilldelningssystemet.

4 Innehåll Förord... Sammanfattning... Bakgrund... Resultat... Slutsatser.... Bakgrund... Tidigare rapporter och studier... Proffice, oktober.... Teknikföretagen, september... Företagarna, mars... EU/Eurobarometer, november.... TCO m.fl., augusti... Del - Högskolans uppdrag... Del Betydelsen av examen och andra meriter.... Del Signalvärde eller faktisk kompetens.... Del Företagens kontakter med högskolan... Avslutande diskussion... Referenser...

5 Bakgrund Universitet och högskolor spelar en central roll i samhällsekonomin. Den högre utbildningen ska fördjupa studenters kunskaper och ge kompetenser, stärka humankapitalet och bildningen, lägga grunden till forskning på såväl grundnivå som tilllämpad nivå, samverka med det omgivande samhället. Utöver dessa uppgifter finns en annan central funktion: att förbereda studenter för arbetslivet, och bidra till företags och andra arbetsgivares kompetensförsörjning. 9 procent av studenter som tar examen vid universitet och högskolor går vidare till verksamhet utanför akademin. Att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden är ett viktigt skäl till att välja att gå vidare till högre studier, uppger mellan 8 och 9 procent av studenterna i undersökningar. Det är därför en viktig uppgift för högre lärosätens utbildningar att ge de kompetenser som behövs i arbetslivet. Studenter efterfrågar också att utbildningar ska leda till kvalificerade jobb. I många fall fungerar dock inte denna matchning. I Svenskt Näringslivs undersökning Högskolekvalitet, som har genomförts årligen mellan och, har det framgått varje år att mellan och procent av examinerade studenter saknar kvalificerat jobb ett år efter examen. Samtidigt ser många företag betydande problem med matchningen. I rapporten Mismatch från mars visade Svenskt Näringsliv på en trend där matchningen på arbetsmarknaden försämrats de senaste åren. I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät våren uppgav procent av företag som har haft problem med att rekrytera att det berodde på avsaknad av personer med rätt utbildning, vilket innebar att det var den näst vanligaste anledningen till att företag inte kunde anställa och expandera. Matchningsproblemen har således påtagliga effekter för Sveriges tillväxt och ekonomiska utveckling, vilket är negativt både för företag och nyexaminerade studenter. Dessa effekter har beskrivits i rapporter det senaste året från bland annat Riksbanken, Konjunkturinstitutet och Framtidskommissionen. En förbättrad matchning kräver ett förbättrat utbyte mellan akademi och näringsliv. Det är något som Svenskt Näringsliv har lyft fram i flera rapporter de senaste åren, men det har även framhållits av regeringen, oppositionspartierna, Högskoleverket, Jusek, Riksrevisionen, med flera. I års upplaga av Högskolekvalitet konstaterades också att hälften av studenterna anser att samverkan med arbetslivet var bristande under deras utbildning. Hur företag ser på den högre utbildningens roll i samhället är en viktig kunskap, för rekrytering och matchning, men också eftersom företag i egenskap av skattebetalare, arbetsgivare och avnämare har ett intresse av att den högre utbildningen lever upp till dess samhälleliga uppdrag - och att det sker på ett effektivt och transparent sätt. Svenskt Näringsliv har därför låtit Demoskop AB genomföra föreliggande undersökning, bland ett urval ur Svenskt Näringslivs medlemsregister. Underlaget är intervjuer, genomförda genom webenkäter under juni. Enkäten har skickats till VD på respektive företag och den på företaget som primärt ansvarar för rekrytering av ny personal har ombetts besvarar på frågorna. Olika personer på olika företag har svarat på enkäten; på många företag har personalchef/-ansvarig, vice vd eller i vissa fall CFO svarat. Bland de större företagen är det dock nästan alltid personalchefen som svarat, bland mindre företag är det ofta VD:n själv. Svenskt Näringsliv, Högskolekvalitet : Får studenter jobb efter examen?, april

6 Tidigare rapporter och studier Olika aktörer har gjort undersökningar bland arbetsgivare om deras syn på studenter och kompetens, och relaterade frågor. Här redogörs för några av dessa undersökningar. Proffice, oktober Bemanningsföretaget Proffice genomförde genom TNS SIFO under hösten en undersökning om rekrytering bland offentliga och privata arbetsgivare. 8 procent uppgav att de inte kan få tag på rätt kompetens. Det som saknas främst är personer med rätt utbildning och relevant arbetslivserfarenhet. Hälften av arbetsgivarna i undersökningen uppgav att de inte skulle rekrytera utanför Sverige. Teknikföretagen, september I Teknikföretagens undersökning av storföretags syn på svenska ingenjörsutbildningar framgick att det finns ett uppfattat glapp mellan utbildningar och arbetsliv, samverkan mellan akademin och näringslivet behöver intensifieras och utökas, och att företagens kompetensbehov behöver få större genomslag i planeringen av utbildningar. De företrädare för lärosäten som intervjuats för undersökningen uppger att företagskontakter värderas högt, och de intervjuade företagen är alla nöjda med rekryterade ingenjörers kunskaper och tekniska kompetens. Företagarna, mars Våren genomförde Företagarna en undersökning bland företag om vilka kontakter småföretag ( 9 anställda) har med högskolor och universitet. Åtta procent av företagen hade regelbunden kontakt, procent vid enstaka tillfällen, men 8 procent hade inte haft någon kontakt alls det senaste året. Större företag hade generellt haft mer kontakt än mindre företag. procent av företagen uppger sig vilja öka kontakten. Den vanligaste anledningen till kontakt med lärosäten är praktik och examensarbeten för studenter. Betydande regionala skillnader i graden av kontakt visas på. Proffice, Utbildning arbetsgivarnas eget recept för fler ungdomsjobb, pressmeddelande, oktober TNS SIFO, Frågor till chefer hösten, rapport, oktober Teknikföretagen, Vilka ingenjörer behövs?, rapport, september Företagarna, Småföretagen + högskolan = en outnyttjad potential?, rapport, mars

7 EU/Eurobarometer, november Eurobarometer, en undersökning som genomförs av EU-kommissionen, utgav en rapport om arbetsgivares uppfattningar om examinerades anställningsbarhet i EU. Drygt företag från länder intervjuades. Omkring två tredjedelar av respondenterna hade anställt högskoleutbildade personer de senaste åren. 89 procent av dessa angav att de anställda hade de kompetenser som krävdes. Av de svenska respondenterna var andelen allra högst, hela 98 procent. 8 procent av företagen ansåg att arbetserfarenhet var en central merit, medan utlandserfarenhet bedömdes som av mindre vikt generellt i Sverige ansåg färre än vart tionde företag att det var av större betydelse vid rekrytering. Likaså fäste svenska företag i låg utsträckning vikt vid lärosätets internationella rykte. De tre faktorer som företagen i undersökningen ansåg behövde förbättras mest var integrerandet av sektorsrelevanta arbetslivsinslag i utbildningarna ( procent), praktik eller liknande i utbildningsprogram ( procent) och att utbildningarnas innehåll anpassas mer efter arbetsgivarnas kompetensbehov. Vad gäller samverkan angav drygt tio procent av företagen att de hade kontakt med lärosäten för att delta i utformandet av utbildningar, medan andelen som ansåg att sådan samverkan är viktig låg mellan och procent. Hälften av företagen uppgav att den mest givande samverkansformen var deltagande i praktik-/internshipprogram. TCO m.fl., augusti TCO, SFS och Lärarförbundet gav ut en rapport om arbetsgivares syn på studenter och lärosäten. Rapporten bygger på enkätintervjuer med privata och offentliga arbetsgivare, och enkätsvar från studenter. Bland de intervjuade arbetsgivarna uppges samarbetsförmåga, referenser och initiativförmåga vara de tre viktigaste faktorerna (av 8 undersökta) vid rekrytering av högskoleutbildade personer. Studenterna uppger å sin sida att de uppfattar att samarbetsförmåga, förmåga att uttrycka sig i tal och skrift samt arbetslivserfarenhet är de tre viktigaste faktorerna som arbetsgivare värdesätter vid rekrytering. Faktorer där det råder diskrepans mellan arbetsgivarnas och studenternas respektive uppfattning om deras vikt är bl.a. arbetslivserfarenhet, analytisk förmåga och engagemang vid sidan av studierna, ålder och svensk bakgrund (studenterna tror att de två sistnämnda spelar större roll än arbetsgivarna gör). 9 procent av arbetsgivarna anser att de nyanställdas praktiska kunskaper är otillräckliga. procent anser att de nyanställda inte har tillräcklig branschkännedom. Examinerade utan arbetslivserfarenhet behöver i betydligt högre utsträckning vidareutbildning hos arbetsgivaren. Överlag anser arbetsgivarna att breda kunskaper är viktigare än spetskunskaper. Bredd efterfrågas påtagligt mer i offentlig sektor än i privat. Eurobarometer, Employers perception of graduate employability, Flash EB Series #, november TCO, SFS och Lärarförbundet, Jakten på anställningsbarhet, rapport, -8-8

8 Del - Högskolans uppdrag Den högre utbildningen fyller som sagt flera funktioner i samhället. Vissa av dem är instrumentella, som t.ex. att förmedla kunskaper och kompetenser, medan vissa andra funktioner anses ha egenvärden och är ofta svårare att mäta - exempelvis att bidra till studenters bildning och stärka grunderna för demokratin. Det går förstås att formulera ett antal olika uppgifter - i högskolelagen nämns också t.ex. att lärosätena ska arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män, främja hållbar utveckling och öka förståelsen för andra länder - och det är svårt att på förhand säga vilka uppgifter som är de viktigaste. Att bedriva utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället är kärnverksamheter, men inom ramen för detta kan olika målsättningar prioriteras på olika sätt. I undersökningen har frågan ställts om i vilken utsträckning respondenten instämmer i att högre utbildning bör: bidra till företags kompetensförsörjning förbereda studenter för arbetsmarknaden ge studenterna bildning, alltså insikter som inte är direkt kopplade till arbetslivet sprida kunskap till det omgivande samhället stärka grunden för demokratin underlätta social rörlighet öka Sveriges och svenskarnas kontakter med omvärlden Resultatet visar att företag värderar de faktorer som har koppling till arbetslivet högst.

9 Tabell I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden om vilka syften högre utbildning borde fylla i samhället? Högre utbildning bör förbereda studenter för arbetsmarknaden bidra till företags kompetensförsörjning 8 öka Sveriges och svenskarnas kontakter med omvärlden 9 sprida kunskap till det omgivande samhället ge studenterna bildning, alltså insikter som inte är direkt kopplade till arbetslivet 8 underlätta social rörlighet 9 stärka grunden för demokratin 8 % % % % 8% % Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Vet ej/ej svar Bas: Samtliga, intervjuer Större företag ( eller fler anställda) har en tendens att fästa större vikt vid uppdraget att bidra till företagens kompetensförsörjning än genomsnittet men de fäster även större vikt vid att utbildning ska ge studenten bildning. Branschmässigt skiljer sig resultaten inte åt nämnvärt, utöver att företag inom uppdragsverksamhet fäster högre vikt vid bildningsuppdraget än snittet. I nästa fråga fick respondenterna uppge i vilken utsträckning de ansåg att högskolan faktiskt uppfyller de ovan nämnda uppdragen. Tabell I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden om vilka syften högre utbildning lyckas uppfylla i samhället i dag? Högre utbildning bidrar till företags kompetensförsörjning 9 ökar Sveriges och svenskarnas kontakter med omvärlden ger studenterna bildning, alltså insikter som inte är direkt kopplade till arbetslivet 9 underlättar social rörlighet 9 förbereder studenter för arbetsmarknaden 9 9 sprider kunskap till det omgivande samhället stärker grunden för demokratin % % % % 8% % I mycket stor utsträckning Inte alls Vet ej/ej svar Bas: Samtliga, intervjuer 8

10 Som synes anser företagen inte i någon av faktorerna att högskolan faktiskt lever upp till uppdraget sett till förväntningarna. Mest uppseendeväckande är diskrepansen vad gäller att förbereda studenterna för arbetsmarknaden där procent anser i stor eller mycket stor utsträckning att det är högskolans uppgift anser bara 8 procent att högskolan lyckas med det i stor eller mycket stor utsträckning. Större företag anser mer än snittet att högskolan bidrar till företags kompetensförsörjning och till studenternas bildning. Företag inom tillverkningsindustri är överlag mer positiva till högskolans uppfyllelse än genomsnittet. Ändå är det färre än hälften procent av företagen som anser att högskolan lever upp till uppdraget att bidra till kompetensförsörjning. Det är ytterligare ett tecken på matchningsproblemen. I figur illustreras företagens förväntningar på högskolan respektive uppfattning av om målet nås. Att högskolan i inget fall anses leva upp till förväntningarna framgår av att alla prickar ligger till höger om strecket i mitten. Särskilt värt att notera är alltså hur uppdraget att förbereda studenter inför arbetsmarknaden placerar sig. Figur Andel Mycket/ Ganska stor utsträckning % Högre utbildning Bidrar till ge studenterna bildning, alltså insikter som inte är direkt kopplade till arbetslivet underlätta social rörlighet öka Sveriges och svenskarnas kontakter med omvärlden bidra till företags kompetensförsörjning förbereda studenter för arbetsmarknaden stärka grunden för sprida kunskap till det demokratin omgivande samhället Andel som % instämmer (-) Bas: Samtliga, intervjuer Borde bidra till 9

11 Del Betydelsen av examen och andra meriter Ett mått på genomströmning och effektivitet i den högre utbildningen som brukar användas är examensfrekvens, vilket mäts som andelen studenter som har utexaminerats från en utbildning ett antal år efter att utbildningen påbörjats. Överlag har program som leder till yrkesexamina inriktade på legitimationsyrken högre examensfrekvens än andra program. 8 Ett annat mått är prestationsgrad den andel av poäng som studenterna registrerat sig på som de avklarar. Prestationsgraden är högst på yrkesexamensprogram och konstnärliga program, lägre på generella program och lägst på fristående kurser. 9 Att en student färdigställer sin utbildning kan bedömas på olika sätt. En student som har läst fristående kurser och plockat ihop t.ex. en kandidat- eller magisterexamen har studerat på ett annat sätt än en student som har läst ett program med fastställd kursordning, även om den leder till samma typ av examen. Ytterligare en aspekt är huruvida studenten, efter att ha avklarat alla kurser och poäng som krävs för examen i fråga, faktiskt också hämtar ut det faktiska examensbeviset. Om arbetsgivare vid rekrytering i låg utsträckning efterfrågar att se jobbsökandes examensbevis, utan nöjer sig med uppgifter som anges t.ex. i ansökandes CV, så kommer sannolikt allt färre studenter med tiden se värdet av att beställa det fysiska examensbeviset. En bidragande faktor kan vara om processen att få ut examensbeviset är krånglig och tidsödande, vilket det finns uppfattningar på många lärosäten att den är. Högskoleverket visade i en rapport att tio procent av de undersökta studenterna som inte hade avlagt examen hade fullföljt utbildningen men inte tagit ut examensbeviset. Detta kan ha olika förklaringar. På exv. tekniska utbildningar respektive arkitektutbildningar hade en fjärdedel respektive en tredjedel avbrutit studierna på grund av att de fått jobb som i flertalet eller nästan alla fall matchade utbildningen (i hela gruppen var andelen procent). Bland specialistsjuksköterskor hade nästan procent av dem som inte avlagt examen fullföljt utbildningen. Det faktum att det är först när examensbevis tagits ut som uppgiften om examen registreras i universitets- och högskoleregistret, gör att statistiken om examina och genomströmning kanske särskilt i förhållande till statistik om arbetsmarknadsetablering inte är helt rättvisande. Detta är ett problem, för såväl utvärdering av resursanvändning som för möjligheten till jämförelser mellan olika lärosäten och informationen till blivande studenter. 8 Se t.ex. SCB/HSV, Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 9/, december. 9 Sonnerby, Per, Lärda för livet?, rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) :, s. 8- HSV, Orsaker till studieavbrott, rapport : R

12 I rapportens slutsatser konstateras att nästan procent av dem som avbrutit studierna gjorde det för att de övergått till arbete med en termin eller mindre kvar av utbildningen. Detta anses indikera att varken ett examensbevis eller en helt avslutad utbildning tycks vara särskilt betydelsefull för arbetsgivarna. Detta är dock endast en spekulation. Överlag har få faktiska undersökningar bland arbetsgivare genomförts, eller ens citerats, i studier av examensfrekvens och etablering. Av detta skäl ställdes i vår undersökning ett antal frågor till företagen om hur de ser på betydelsen av examen, liksom av andra meriter, hos sökande vid en rekryteringssituation. Tabell Hur viktigt är det att dina blivande medarbetare har gjort följande? Gjort praktik/annat arbetslivsanknutet moment under utbildningen 8 Arbetat extra under studietiden 8 Slutfört högre studier 9 Tagit ut examensbevis 9 Har höga betyg Åtminstone påbörjat högre studier 8 8 Haft aktiviteter vid sidan av studierna, t.ex. föreningsuppdrag 8 Studerat eller praktiserat utomlands 8 % % % % 8% % Mycket viktigt Inte alls viktigt Vet ej/ej svar Bas: Samtliga, intervjuer Som tabellen visar är den med råge högst värderade meriten att ha gjort praktik, eller haft något motsvarande arbetslivsanknutet moment under utbildningen. Att praktik hamnar högre än t.ex. extraarbete illustrerar att det viktiga inte är att man bara har arbetslivserfarenhet från studietiden, utan att erfarenheten var relevant för arbetsgivaren och/eller jobbet i fråga. Att ha slutfört studierna och att ha tagit ut examensbevis anses vara av lika relativ vikt, men som undersökningen visar anser omkring hälften av arbetsgivarna att dessa faktorer inte spelar särskilt stor roll vid rekrytering. Detta behöver förstås inte betyda att det är negativt att ha tagit ut examensbeviset men det tycks alltså inte vara en så betydelsefull faktor vid jobbsökande och rekrytering som ibland framhålls. Ibid., s. 9

13 Tittar man på olika typer av företag framträder dock vissa skillnader. Större företag ( eller fler anställda) anser i högre utsträckning än andra företag att slutförda högre studier och att ha tagit ut examensbevis är av vikt omkring hälften av de större företagen anser det vara ganska eller mycket viktigt. Bryts resultaten ned på bransch framgår att examensbevis och slutförda studier är viktigare inom branscherna tillverkning respektive uppdragsverksamhet än i övriga. Geografiskt sett är examensbevis och slutförda studier viktigare för företag i Stockholm, och till viss del i Västra Götaland, än i resten av landet.

14 Del Signalvärde eller faktisk kompetens Utbildning har traditionellt setts som en investering i en individs humankapital, och att det höjer dennes produktivitet. Det ger ett direkt värde för samhällsekonomin när individers produktivitet höjs. Men utöver dess direkta värde kan man också se på utbildning utifrån dess signalvärde. Detta är ett vanligt perspektiv inom nationalekonomin. Grundtanken om utbildning som signalmekanism på arbetsmarknaden lades fram av den amerikanske ekonomen och Nobelpristagaren Michael Spence i början av - talet. Modellen som Spence använde visade hur den osäkerhet som föreligger vid en anställningssituation kan avhjälpas. Utgångspunkten är att arbetsgivare inte på förhand vet en sökandes produktivitet det går att observera först efter att den anställde arbetat ett tag på arbetsplatsen. Arbetsgivaren har ett intresse av att om möjligt få indikationer om produktivitet innan anställning sker, för att minska sin risk. (Ju svårare och mer kostsamt det är att säga upp en anställd, desto viktigare blir sannolikt de indikatorer som arbetsgivaren kan se innan personen har anställts.) För en högproduktiv sökande som skulle ha möjlighet att få en högre lön är det samtidigt av intresse att utmärka sig gentemot andra sökande till anställningen att förmedla en signal om att man är mer produktiv än andra. Denna signal åstadkoms bl.a. genom att man utbildar sig, och därmed kan signalera till en presumtiv arbetsgivare att man har påfört sig själv en kostnad (tid, ansträngning och pengar som utbildningen tar i anspråk) för att öka sitt värde på arbetsmarknaden, vilket tyder på att man är en högproduktiv och därför för arbetsgivaren attraktiv person att anställa. Signalen skickas genom att man anger utbildningsnivå i sin CV/ansökan, och ens utbildning får sitt signalvärde givet dels ens övriga påvisbara egenskaper, dels övriga sökandes utbildningar och egenskaper. Det finns inga tillgängliga undersökningar om svenska företags syn på signalvärde jämfört med faktisk kompetens. Över huvud taget finns det väldigt få empiriska studier i Sverige om signalteorin. Vi har därför i denna undersökning frågat de medverkande företagen hur de ser på signalvärdesfaktorn för olika meriter. Frågan som ställdes var formulerad: Utbildning kan vara viktig för att den ger relevanta kunskaper och kompetens som behövs i yrkeslivet. Men den kan även vara viktig genom att utgöra ett signalvärde till blivande arbetsgivare om personen ifråga. Är följande faktorer främst viktiga som ett signalvärde eller en faktisk kompetens när man rekryterar? Spence, A. M., Job Market Signaling, Quarterly Journal of Economics (The MIT Press),, 8 ():. Se även Spence, A.M., Market Signaling: Informational Transfer in Hiring and Related Screening Processes, Harvard University Press, och Arrow, K.J., Higher education as a filter, Journal of Public Economics,, :-.

15 Tabell Utbildning kan vara viktig för att den ger relevanta kunskaper och kompetens som behövs i yrkeslivet. Men den kan även vara viktig genom att utgöra ett signalvärde till blivande arbetsgivare om personen ifråga. Är följande faktorer främst viktiga som ett signalvärde eller en faktisk kompetens när man rekryterar? =Framför allt signalvärde och =Framför allt faktisk kompetens. Gjort praktik/annat arbetslivsanknutet moment under utbildningen 9 Slutfört högre studier 8 9 Tagit ut examensbevis 8 Arbetat extra under studierna 9 Åtminstone påbörjat högre studier Har höga betyg 9 Haft aktiviteter vid sidan av studierna, t.ex. föreningsuppdrag Studerat eller praktiserat utomlands 8 Bas: Fäster åtminstone någon vikt vid respektive faktor % % % % 8% % Framför allt faktisk kompetens Framför allt signalvärde Vet ej/ej svar Som tabell visar ses praktik och liknande arbetslivsanknuten erfarenhet under utbildningen som en kompetensrelaterad merit. Examensbevis och slutförda studier ses också till övervägande del som kompetensmeriter. Vad som kan framstå som förvånande är att utlandserfarenhet i så stor grad ses som en signalmerit. Detta finns det dock vissa belägg för sedan tidigare. Liksom vad gäller betydelsen av de olika meriterna finns det skillnader mellan olika företag. Större företag (+ anställda) anser alla meriterna utöver extraarbete vara mer kompetensrelaterade än vad mindre företag anser. Påbörjande och avslutande av högre studier anses ha kompetensvärde mer av företag inom uppdragsverksamhet än i andra branscher, och i företag i Stockholm än i övriga landet. I en undersökning som Svenskt Näringsliv och Internationella Programkontoret genomförde (Almerud & Jonsson, ) framgick att arbetsgivare, både privata och offentliga, anser att de tre viktigaste faktorerna (av sex alternativ) hos en sökande vid rekrytering är bra referenser, passande studier och arbetslivserfarenhet med relevans för tjänsten. Undersökningen tittade också på vilka personliga egenskaper hos sökande som arbetsgivare efterfrågade. Det fanns en viss överlappning mellan efterfrågade egenskaper och sådana egenskaper som arbetsgivarna ansåg att utlandserfarenhet bidrog till att utveckla, men dessa egenskaper ansågs inte vara sådana som var ämnesrelevanta, utan snarare generiska. Det antyder att utlandserfarenhet värderas primärt som en signalfaktor, inte en kompetensfaktor. I SOU :, Studiemedel för gränslös kunskap, konstateras (s. -) utifrån en enkät bland studenter som läst utomlands, SCB-data och den nyss nämnda undersökningen bland arbetsgivare, att det finns mycket som talar för att utlandserfarenhet fungerar som en i utredningens ord sorteringsmekanism för att skilja ut olika sökande vid en rekryteringssituation.

16 Figur nedan illustrerar förhållandet mellan hur viktiga företag anser olika meriter vara å ena sidan, och hur mycket de anser att meriterna har signalvärde respektive faktiskt kompetensinnehåll. Figur Hur viktigt är det att dina blivande medarbetare har gjort följande? Är följande faktorer främst viktiga som ett signalvärde eller en faktisk kompetens när man rekryterar?,, Viktigt,, Arbetat extra under studietiden Har höga betyg Tagit ut examensbevis Haft aktiviteter vid sidan av studierna, t.ex. föreningsuppdrag Studerat eller praktiserat utomlands Åtminstone påbörjat högre studier Gjort praktik/annan arbetslivsanknutet moment under utbildningen Slutfört högre studier (tagit examen), Signalvärde Faktisk kompetens Bas: Samtliga, Fäster åtminstone någon vikt vid respektive faktor Som framgår anses praktik och andra relevanta arbetslivsanknutna inslag i utbildningen vara viktigt och ge faktisk kompetens. I andra änden av skalan återfinns utlandserfarenhet och fritidsaktiviteter, vilka ses som mindre viktiga vid rekrytering och i högre grad utgör signaler. I undersökningen ställdes också frågan om betydelsen av vilket lärosäte den sökande studerat vid, och om lärosätet är viktigare än ämnet för studierna. Tabell och visar att sex av tio företag fäster någon vikt vid lärosätet för studierna hos en sökande, men bara drygt procent fäster större betydelse vid det. Lärosätet har större betydelse i större företag, i Stockholm jämfört med övriga landet, och i branscher som tillverkning och uppdragsverksamhet. En tydlig majoritet av företagen fäster större vikt vid vad den sökande har studerat/tagit examen i, än vid vilket lärosäte studierna skedde.

17 Tabell Hur stor betydelse fäster du vid vilket lärosäte den sökande har studerat vid? Samtliga -9 anställda -9 anställda 9-9 anställda 8 - anställda Anställt personal med högskoleutbildning 8 Endast anställt personal utan högskoleutbildning Byggnad/Fastigheter 8 8 Skog/Papper Tillverkning 9 Kommunikation/Transport Uppdragsverksamhet Andra tjänster Övrigt Stockholm Västra Götaland Skåne Norrland Övriga landet % % % % 8% % Mycket stor betydelse Ganska stor betydelse Inte särskilt stor betydelse I princip ingen betydelse Vet ej/ej svar Bas: Samtliga, intervjuer Tabell Vilken betydelse har lärosätet jämfört med vilket ämne den sökande har studerat? Samtliga -9 anställda -9 anställda -9 anställda - anställda Anställt personal med högskoleutbildning Endast anställt personal utan högskoleutbildning Byggnad/Fastigheter Skog/Papper Tillverkning Kommunikation/Transport Uppdragsverksamhet Andra tjänster Övrigt Stockholm Västra Götaland Skåne Norrland Övriga landet Bas: Samtliga, intervjuer % % % % 8% % Större betydelse Lika stor betydelse Mindre betydelse Vet ej/ej svar

18 Del Företagens kontakter med högskolan Som nämnts ovan framhåller många aktörer företag, fackförbund, studenter, myndigheter, partier m.fl. värdet av en väl fungerande samverkan mellan akademi och arbets- och näringsliv. I den föreliggande undersökningen har frågan ställts bredare till företag. procent av samtliga företag har haft någon typ av kontakt med universitet eller högskolor. Det är betydligt vanligare bland större företag och inom branscherna tillverkning och uppdragsverksamhet. Tabell % Har ditt företag haft kontakt med universitet eller högskolor? Samtliga Anställt Endast Byggnad/ Skog/ Tillverkning Kom- Uppdragsverksamhet tjänster Götaland Andra Övrigt Stockholm Västra Skåne Norrland anställda anställda anställda anställda personal anställt Fastighetekation/ Papper muni- med hög- personal skoleut- bildning skoleut- utan hög- Transport bildning Övriga landet Bas: Samtliga, intervjuer Av de företag som inte har haft kontakter med universitet och högskolor skulle vart femte vilja ha sådan kontakt. Även i detta skiljer större företag ut sig bland dessa är andelen procent. Större företag brukar också ta initiativ till kontakter i större utsträckning än mindre företag. Av samtliga företag som har haft kontakt/samverkan med lärosäten är det i procent av fallen företaget som tog initiativet, i procent lärosätet, men bland större företag var det i 9 procent av fallen företaget. Sett utifrån bransch är det vanligast för företag inom uppdragsverksamhet att initiera kontakten; i 8 procent av fallen, jämfört med - procent i övriga branscher. Nästan två tredjedelar av företagen som har haft samverkanskontakt anger att den var givande; bland större företag (+ anställda) är det hela åtta av tio. Företag i Stockholm anser i något högre utsträckning att kontakten var givande än i övriga landet.

19 I de fall där det var företaget som tog kontakten med lärosätet ansåg 8 procent av företagen att det var lätt att få kontakt. Av företag som ansåg att kontakten hade varit givande angav 8 procent att det hade varit lätt att få kontakt, medan bara procent angav det bland företag som inte ansåg att kontakten hade varit givande. Sannolikt påverkar lättheten i att få kontakt med lärosätet hur givande företaget uppfattar att kontakten var. Ett liknande samband kan ses vad gäller hur lätt företaget anser att det var att samarbeta med lärosätet: 8 procent av samtliga anser att det var mycket eller ganska lätt; 9 procent av dem som angett att samarbetet var givande, procent av dem som inte såg det som givande. Nästan åtta av tio företag som har haft kontakt anser att lärosätet visade stort intresse för samverkan. Det är förstås ett mycket positivt resultat. Tabell 8 Hur uppfattade ni lärosätets intresse för samverkan med er? Samtliga -9 anställda -9 anställda -9 anställda - anställda Praktik/Projektarbete Utveckling av företagets verksamhet Annan kontakt 8 Byggnad/Fastigheter 8 Skog/Papper Tillverkning Kommunikation/Transport Uppdragsverksamhet 8 Andra tjänster Övrigt 8 8 Givande samarbete 9 Inte givande samarbete 9 8 Stockholm Västra Götaland Skåne 8 Norrland Övriga landet % % % % 8% % Mycket stort intresse Ganska stort intresse Inte särskilt stort intresse Inte alls intresserad Vet ej/ej svar Bas: Haft kontakt, intervjuer Kontakt för samverkan togs oftast på institutions- eller fakultetsnivå ( procent av fallen), och i mindre utsträckning på lärosätesnivå ( procent) eller med enskilda lärare ( procent). Det vanligaste är att kontakten varar kortare än ett år. Ett intressant samband som kan observeras i tabell 9 nedan är att företag som ansåg att kontakten var givande i högre utsträckning hade kontakt under längre tid. Sannolikt avslutar företag som inte anser samverkanskontakten vara givande kontakten snabbare. 8

20 Tabell 9 I samband med samverkan, hur länge varade den senaste kontakten/har den senaste kontakten varat? Samtliga -9 anställda -9 anställda -9 anställda - anställda Praktik/Projektarbete Utveckling av företagets verksamhet Annan kontakt Byggnad/Fastigheter Skog/Papper Tillverkning Kommunikation/Transport Uppdragsverksamhet Andra tjänster Övrigt Givande samarbete Inte givande samarbete Stockholm Västra Götaland Skåne Norrland Övriga landet Bas: Haft kontakt, intervjuer % % % % 8% % Mer än år - år - år Mindre än ett år Vet ej/ej svar I hälften av fallen handlade kontakten om att företaget tog emot praktikanter eller projektarbetsstudenter. Andra samverkansformer (utveckling av företagets verksamhet, uppdragsutbildning/-forskning, gästföreläsningar, fördjupning i lärosätets forskning, deltagande vid arbetsmarknadsdagar, studiebesök m.m.) är alla mindre vanligt förekommande. Läget ser ungefär likadant ut oavsett företagens storlek, geografiska läge och bransch. Av företag som har angett att samverkanskontakten var givande ansåg störst andel att det viktigaste med kontakten var att få kontakt med potentiella nya medarbetare. Detta torde också hänga ihop med att praktik är den vanligaste samverkansformen. Särskilt bland större företag är kontakten med potentiella medarbetare viktigt, och bland företag i Stockholm. Andra aspekter av samverkan som har ansetts vara givande för företagets verksamhet är att kunna ta del av aktuell forskning, få insyn i och påverkan på utbildningars innehåll och möjlighet att utveckla vidare gemensamma projekt.