SKELLEFTEÅ KRAFT. Delårsrapport 1 januari-31augusti 2013 KONCERNEN I SAMMANDRAG

Transkript

1 DELÅRSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2013

2 SKELLEFTEÅ KRAFT Delårsrapport 1 januari-31augusti 2013 KONCERNEN I SAMMANDRAG Nettoomsättning (2 907) MSEK Rörelseresultat 403 (412) MSEK Rörelsemarginal 14,6 % (10,7%) Räntabilitet på eget kapital 12,2 % (9,1 %) Resultatet efter finansnetto 347 (366) MSEK Periodens resultat 293 (336) MSEK Prognosen för helåret 2013 pekar på ett resultat efter finansnetto understigande fjolårets 599 MSEK. 2

3 Allmänt Den totala elproduktionen i koncernens anläggningar i Sverige (inklusive delägda kraftverk) uppgick andra tertialet till 2,4 TWh (2,7 TWh). Den hydrologiska balansen fortsätter trots klara försämringar att visa ett visst överskott. Ingångsmagasinen uppgick till en fyllnadsgrad på 75 procent mot normalnivå 62 procent. Medeltillrinningen är just nu något lägre än det normala. Noteras bör dock att tillrinningen denna tid på året handlar om små volymer. Sammantaget medför detta ett magasinsläge på 29 procent mot normala 22 procent vilket kan jämföras med ett magasinsläge på 49 procent för samma tid föregående år. Totalt uppgick energiförsäljningen för perioden till MSEK (2 699). Trots att årets omläggning av nättaxan inneburit ökade intäkter så har energiförsäljningen totalt sett minskat något jämfört med samma period föregående år, framför allt pga. lägre egen produktion. Pelletsförsäljningen har gått ner på grund av de låga pelletspriserna. Investeringar i anläggningar under rapportperioden uppgick till 599 MSEK (371). Expansionsinvesteringar förekommer främst inom affärsområde Produktion och Elnät. I augusti startade arbetet med att anlägga nya stamnätsstationen i Högnäs. I övrigt rör det sig i huvudsak om reinvesteringar i befintliga anläggningar. Genom fortsatt tillväxt ska Skellefteå Kraft fortsätta att vara ett av de ledande energiföretagen i Sverige. Som bas finns mycket nöjda kunder och en produktionssammansättning med låga rörliga kostnader som gör att koncernen är konkurrenskraftig även på en pressad elmarknad och kan därför långsiktigt erbjuda trygga och säkra energileveranser. Blaiken vindkraftpark etapp 1 med 30 vindkraftverk invigdes i juni, som en del av de framåtsyftande satsningar som Skellefteå Kraft gör inom förnybar energi. Affärsområde Marknad Elhandel är en affär där vi riktar oss mot konsumenter och företag i hela Sverige. Vi har under året haft en strategi att öka våra marginaler för att få till en hållbar affär. En satsning görs nu för att nå ut till fler privatkunder och göra varumärket mer känt, vilket i sig bidrar till möjligheten att ta bättre betalt för våra produkter och tjänster. Hittills under året har vi haft ett tapp av privatkunder, dock hoppas vi att en ökning under hösten ska landa på ett nollresultat för helåret. På företagssidan ser vi en svag ökning av antal kunder. Elförsäljningen uppgår ackumulerat till GWh (4 800). Skillnaden i volym beror främst på att vi valt att avsluta våra mellanhavanden med större olönsamma kunder. Pelletsaffären i Norrland är starkt konkurrensutsatt där flera aktörer slåss om en begränsad volym. Det låga elpriset tillsammans med det varma vädret och det låga marknadspriset påverkar försäljningsmarginalen negativt. 3

4 Fjärrvärmeförsäljningen är fortsatt stabil där klimatet är den faktor som påverkar försäljningsvolymerna mest. Det låga elpriset påverkar pellets och fjärrvärmekonverteringarna negativt. Affärsområde Produktion Den omfattande renoveringen av bland annat maskineri och byggnad i Grytfors närmar sig slutförande. Trots försening från en av våra leverantörer förväntas budgeten för projektet att hålla. Det är fortsatt fokus på dammsäkerhet som innebär kontinuerlig övervakning och åtgärder på Skellefteå Krafts dammanläggningar. Under våren genomfördes den stora övningen Vildälv tillsammans med andra aktörer i branschen. Några av våra vattenkraftanläggningar har börjat nå sin tekniska livslängd. Det innebär att upprustning kommer att ske vid flera av våra anläggningar under de närmaste åren. Genom förnyelse ges också förutsättningar för produktionseffektivisering. Tillgängligheten i våra befintliga vindkraftparker förbättras ständigt genom bland annat förbättrade drift- och underhållsrutiner. Projektet på Blaiken fortlöper bra och fortsätter genom färdigställande av etapp 2 under Vid inledningen av nästa år väntas produktion från totalt 60 vindkraftverk varav Skellefteå Kraft äger 48 stycken och Fortum resterande. Elcertifikaten har upphört för Hedensbyn och Malå, då blir långsiktigt säkrade volymer med lägre biobränslepriser än mer betydelsefulla. Som en del i detta utreds rökgaskondensering vid kraftvärmeverken i Skellefteå och Malå, men även i Lycksele där elcertifikaten upphör from Under sommaren har revision skett i bioenergikombinatet i Hedensbyn. Torvskörd har bedrivits på samtliga tre egna täkter. Årets produktion kan betraktas som normal. Fortsatt arbete pågår för att säkra och ge möjlighet att öka framtida skördevolymer. Detta sker både genom expansion av befintliga täkter och genom prospektering av nya. Beslutet om viloläget för pelletsproduktion vid Biostor i Storuman kvarstår. Pelletsmarknaden är fortfarande i obalans och flera pelletsfabriker har negativa resultat. En 5 MW pelletspanna är installerad på nätet som sommar- och spetslastpanna. Säsongen kommer pannan på Biostor att nyttjas, i väntan på slutgiltigt val av värmelösning. Omställningsarbete och utredning av produktionsalternativ pågår. Sågkonjunkturen är fortfarande låg och många sågar kämpar med dåliga resultat. Med lägre sågade volymer minskar utbudet av sågverksbiprodukter såsom bark och sågspån. Priserna för bränslen har dock sjunkit något. Den totala elproduktionen i koncernens anläggningar i Sverige (inklusive delägda kraftverk) uppgick andra tertialet till 2,4 TWh (2,7 TWh), varav kärnkraftproduktionen uppgick till 308 GWh (315 GWh), vattenkraftproduktionen GWh (2 182 GWH), el producerad i värmeanläggningar 96 GWh (108 GWH) och vindkraftproduktionen till 207 GWh (95 GWh). Erhållen el från Alholmen i Finland var 143 GWh (131 GWh). Produktion och försäljning av värme har under 2013 uppgått till 444 GWh (448 GWh). Totalt har leveranserna minskat med 4 GWh. 4

5 Affärsområde Elnät Elkonsumtionen inom Skellefteå Kraft elnäts elnätområde uppgår så här långt in på året till GWh (1 330) och har således minskat något i jämförelse med föregående år. Elproduktionen uppgår till GWh (2 050). Det är en fortsatt hög produktion, men det är vindkraften som ökar. Vindkraftparken i Rentjärn, Malå, togs i bruk i slutet av förra året. Vattenkraftproduktionen har minskat något och kraftvärmen ligger på ungefär samma nivå som tidigare. Vattenkraften svarar för 79 procent (85,8), kraftvärme för 5,1 procent (5,2) och vindkraften för 15,9 procent (9,1) av totala elproduktionen. Antalet störningar under perioden ligger på en nivå i närheten av genomsnittet från de senaste fem åren. Den vanligaste felorsaken är fortfarande väderstörningar. Ett omfattande avbrott inträffade i juli då ett åskoväder drog över nätområdets nordöstra delar. Totalt kunder drabbades. Dock varade inte elavbrottet längre än 45 minuter för merparten av våra kunder och det inträffade under en tidig morgontimma. Antalet förfrågningar för anslutning av vindkraftparker är fortfarande stort. Det första grävskopstaget för att anlägga den nya stamnätsstationen Högnäs togs i slutet av augusti. Anläggningen kommer att stå klar under senare delen av 2015 med en kapacitet om MW. Vi har idag vindkraftentreprenörer som beställt konstruktionsarbete och koncessionsansökningar på linjer som är avsedda att ansluta till stamnätsstationen. Det finns en strävan bland myndigheten att få elnätsbolagen att utforma sina tariffer så att de i så stor grad som möjligt debiterar utifrån kundens effektutnyttjande. Detta för att få kunderna mer medvetna om att spara el, särskilt vid tidpunkter då elnätet är som mest belastat. Vi har tagit fast på detta och har under året jobbat med att förändra våra tariffer. Vid kommande årsskifte beräknas nya tariffer att träda i kraft. Anläggningsverksamheten inom Elnät har, typiskt för säsongen, arbetat med att åtgärda fel som upptäckts vid den årliga linjebesiktningen. Ofta är det fråga om byte av defekta komponenter som exempelvis isolatorer. Ombyggnation av ledningsnätet är en annan stor aktivitet. Det är främst fråga om att byta ut gammal oisolerad ledning mot antingen ny luftledning med plastbelagd lina eller mot kabel som förläggs i marken. Ett antal större transformatorstationsprojekt pågår. Det är stationerna i Djuptjärn och Ursviken som moderniseras och ny och mer energieffektiv apparatur ersätter den gamla. Intäkterna ligger totalt sett högre i år jämfört med samma tid förra året. Resultatprognosen för helåret pekar på 115 MSEK. Fjolårets resultat uppgick till 109 MSEK. 5

6 Affärsområde Energiunderhåll Debiteringsgraden har stadigt ökat under året för att ackumulerat nå 81,5 procent per 31 juli. Orderläget under resten av året är bra, till stor del beroende av att många inspektioner och översyner av produktionsanläggningarna planerats med tyngdpunkten förlagd till hösten. På vindkraftsidan ökar behoven av personal i takt med utbyggnaderna. Vi har även levererat mellanspänningsmontaget som upphandlats av Nordex, samt arbeten inom ramen för underhållsavtalet med BlaikenVind. Ett par intressanta förfrågningar från nya vindkraftutbyggnader, ställverk, mellanspänningsmontage och sitemanager räknar vi på för närvarande. Övrig verksamhet De verksamhetsområden som inte är direkt energirelaterade är samlade inom affärsområde utveckling. Verksamheten består av affärsenheterna Bredband och Fastigheter samt intressebolagen Ackra Invest AB och GreenExergy AB. Utöver det har affärsområdet ansvar för att säkerställa en strukturerad process för förvärv och avyttringar samt genomför på uppdrag koncernövergripande utvecklingsprojekt. Bredbandsverksamhetens resultat efter avskrivningar för tertial två uppgår till 13,1 MSEK, vilket ska jämföras med 5,7 MSEK motsvarande period Resultatökningen förklaras av att avskrivningarna av aktiv utrustning minskat samtidigt som försäljningen ökat och verksamheten effektiviserats. Kundtillväxten har till och med tertial två utvecklats bättre än förväntat samtidigt som allt fler kunder väljer internettjänster med 100 Mbps bandbredd, vilket tillsammans bidragit till ökade intäkter. Totalt antal anslutningar i det öppna nätet uppgår nu till stycken, varav stycken har en aktiv internettjänst. Även försäljningen av transporttjänster, bland annat till offentlig sektor, har utvecklats positivt under årets första åtta månader. En större reinvestering (25 MSEK) genomförs i det aktiva bredbandnätet för att bland annat kunna erbjuda tjänster med en bandbredd överstigande 100 Mbps i det öppna stadsnätet. För affärsenhet Fastigheter har efterfrågan på lokaler fortsatt varit god under året. Målet att uppnå en uthyrningsgrad på 97 procent är redan uppfyllt. Uthyrningsgraden ligger för närvarande på 98,5 procent. En grundstabilitet finns i in- och utflyttning av mindre företag dessutom pågår diskussioner med befintlig hyresgäst om utökningar av lokaler. En fastighet har köpts i Norsjö för att tillhandahålla lokaler till SEU (Skellefteå Energi Underhåll). Resultatet t o m augusti månad uppgår till 10,7 MSEK (12,7) efter avskrivningar. Periodens resultat överstiger budget med 1,6 MSEK. I posten Andelar i intresseföretags resultat har NEKAB/SEKAB bidragit med ett negativt rörelseresultat på 38,6 MSEK. 6

7 Ekonomi Omsättning och resultat Omsättningen under årets två tertial uppgick till MSEK mot MSEK motsvarande period föregående år, en minskning med 118 MSEK eller 4 procent. Totalt uppgick energiförsäljningen för perioden till MSEK (2 699). Trots att årets omläggning av nättaxan inneburit ökade intäkter så har energiförsäljningen totalt sett minskat något jämfört med samma period föregående år, framför allt pga. lägre egen produktion. Pelletsförsäljningen har gått ner, helt i linje med budgeten på grund av de låga pelletspriserna. Bredband fortsätter att leverera stabilt resultat. Resultatet har förbättrats med drygt 3 MSEK. Inköpt kraft har minskat från MSEK till MSEK. Övriga rörelsekostnader har minskat från MSEK till MSEK. I kostnadsmassan ingår avskrivningar med 260 MSEK (245) och resultatandelar på -40 MSEK (6). Rörelseresultatet har försämrats från 412MSEK till 403 MSEK. Den senaste tolvmånadersperiodens rörelsemarginal blev 14,6 procent, vilket är en förbättring jämfört med motsvarande värde föregående år som var 10,7 procent. Finansnettot har försämrats med 12 MSEK från -45 MSEK till -57 MSEK. Koncernens effektiva årsränta har minskat från 3,39 procent till 2,98 procent Resultatet efter finansnetto har försämrats från 366 MSEK till 347 MSEK, en minskning med 5 procent. Investeringar Investeringar i anläggningar under rapportperioden uppgick till 599 MSEK (371). Expansionsinvesteringar förekommer främst inom affärsområde Produktion och Elnät. I övrigt rör det sig i huvudsak om reinvesteringar i befintliga anläggningar. Finansiering och likviditet Under rapportperioden har totala låneskulden fram till och med augusti ökat marginellt. Låneskulden uppgick den 31 augusti till MSEK. Vid årsskiftet var motsvarande skuld MSEK. Behovet av likvida medel tillgodoses i första hand via koncernkontot. Vid rapportperiodens slut uppgick likvida medel till 565 MSEK mot 379 MSEK vid årsskiftet. Soliditeten den sista augusti var 50,1 procent mot 47,5 procent den sista december 2012 Personal Antalet årsanställda var den sista augusti 641 st (634 vid årsskiftet). 7

8 Redovisningsprinciper Bokföringsnämnden (BFN) avser att ta fram fristående nationella redovisningsregler för olika kategorier av företag. I avvaktan på BFN:s kommande normgivning, har Skellefteå Kraft valt att tills vidare i allt väsentligt tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer, inklusive RR20 Delårsrapportering. I delårsrapporten har samma redovisningsprinciper tillämpats som i senaste årsredovisningen. 8

9 RESULTATRÄKNINGAR (MSEK) Tertial 2 Tertial 2 Budget Helår Nettoomsättning 2 789, , , ,5 Övriga intäkter m.m. 29,8 24,4 43,4 56, , , , ,6 Rörelsens kostnader Energi- och produktionskostnader , , , ,6 Övriga externa kostnader -349,2-330,3-551,8-497,0 Personalkostnader -289,8-277,4-404,9-420,9 Avskrivningar -259,7-245,3-400,3-451,7 Övriga rörelsekostnader -3,4-20,9-0,5-23,5 Andel i intresseföretags resultat -39,8 6,4 0,0 24,7 Summa kostnader , , , ,0 Rörelseresultat 403,4 411,6 657,4 662,6 Resultat från finansiella investeringar Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 17,3 28,2 31,6 46,4 Övriga ränteintäkter och liknande poster 2,5 1,5 9,5 2,1 Räntekostnader och liknande poster -76,6-75,1-128,5-112,3-56,8-45,4-87,4-63,8 Resultat efter finansiella poster 346,6 366,2 570,1 598,8 Beräknad skatt -53,6-30,4-78,8 63,2 Periodens/årets resultat 293,0 335,8 491,3 662,0 9

10 BALANSRÄKNINGAR (MSEK) Tertial 2 Tertial 2 Helår TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 142,9 155,0 148,6 Materiella anläggningstillgångar 8 398, , ,1 Finansiella anläggningstillgångar 835,6 763,4 851,5 Varulager 147,3 185,6 141,7 Kortfristiga fordringar 458,9 598,8 929,8 Likvida medel 565,0 227,2 379,0 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,7 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 5 287, , ,6 Avsättningar 820,7 860,7 767,0 Långfristiga skulder 3 910, , ,4 Kortfristiga skulder 528,9 690,4 852,7 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER , , ,7 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL (MSEK) Tertial 2 Tertial 2 Helår Ingående balans perioden/året 4 993, , ,8 Utdelning till ägaren ,0 Lämnat koncernbidrag - - 0,0 Valutakursdifferens intressebolag mm 1,1-5,8-3,2 Periodens/årets resultat 293,0 335,8 662,0 Utgående balans perioden/året 5 287, , ,6 NYCKELTAL Tertial 2 Tertial 2 Helår Räntabilitet eget kapital, % 12,2 9,1 13,9 Räntabilitet sysselsatt kapital, % 8,0 6,9 8,5 Räntabilitet totalt kapital, % 6,8 5,7 7,0 Rörelsemarginal, % 14,6 10,7 14,4 Soliditet, % 50,1 49,5 47,5 Anm: Kolumnerna för tertial för nyckeltalen ovan avser den senaste tolvmånadersperioden. Kolumnen år 2012 avser kalenderåret. 10

11 KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG (MSEK) Tertial 2 Tertial 2 Helår Resultat efter finansiella poster 346,6 366,2 598,8 Poster som inte ingår i kassaflödet 299,5 229,0 412,4 Förändring rörelsekapital 141,1 99,9-18,4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 787,2 695,1 992,8 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar -598,5-370,7-726,4 Övrig investeringsverksamhet -22,6-142,4-199,4 Kassaflöde från investeringsverksamheten -621,1-513,1-925,8 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upptagna lån ,8 Amortering och lösta lån m.m. 9,7-87,9 - Utdelat till ägaren ,0 Övrig finansieringsverksamhet 10,2 1,0 30,1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 19,9-86,9 179,9 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 186,0 95,1 246,9 11

12 Skellefteå den 19 september 2013 Hans Kreisel Koncernchef Skellefteå Kraft (Denna rapport har ej varit föremål för granskning av Skellefteå Krafts revisorer) 12