re~~;ori i~f~- ~t3f~ 3! ä'1u f~a~. t~$.?(s ;? tt(7 ~;ata;~~r~~ }i s:tt~r~.sa<3duhlc~; ~i.'j f'ca~rtr~#rkxs f3.~~?(.?~2

Transkript

1 f'ca~rtr~#rkxs f3.~~?(.?~2 ~;ata;~~r~~ }i s:tt~r~.sa<3duhlc~; ~i.'j re~~;ori i~f~- ~t3f~ 3! ä'1u f~a~. t~$.?(s ;? tt(7

2 ~~ INSPEKTIONEN FÖR ~ STRATEGISKA PRODUKTER (ISP) BESLUT Dnr 780/97 ISP;s årsredovisning Härmed fastställs Inspektionen för strategiska produkters, ISP;s årsredovisning per Staffan Sohlman Krigsmaterielinspektör Postadress Gatuadress Telefon Fax Box Klarabergsviadukten 90 OS STOCKHOLM

3 eållsförtec ing Årsredovisning för ISP 1996 Krigsmaterielinspektörens förord Inspektionen för strategiska produkter Verksamhetsgrenarnas redovisning Verksamhetsgren Krigsmateriel, KM Verksamhetsgren Strategiska produkter, SP - Verksamhetsgren Kemvapenkonventionen, CWC Personalekonomisk redovisning Resultaträkning Sidnr Balansräkning 22 Anslagsredovisning 23 Finansieringsanalys 24 Sammanställning över väsentliga uppgifter 25 Redovisningsprinciper och noter till årsredovisningen 26

4 Inspektionen för strategiska produkter presenterar härmed sin första årsredovisning. Med hänsyn till det stora intresse som visas inspektionen i massmedia och på andra sätt har jag och mina medarbetare sökt utforma denna redovisning så att man enkelt skall kunna se vilka regler som styr vår verksamhet och hur vi fullgör våra uppgifter. Inspektionens verksamhet startade den 1 februari Året karakteriserades av separation och nyskapelse. För flertalet av medarbetarna innebar tillkomsten av ISP att man flyttade ut ur en relativt trygg miljö inom UD:s handelsavdelning, till en av Sveriges minsta myndigheter. För många var Hytten långt ifrån självklar. En rad funktioner tillkom. Inom UD fanns vakirnästeri och, inte minst viktigt, kontinuerlig service av datasystemet. Detta är lätt att undervärdera nä.r man inte behöver bekymra sig för det. För en myndighet som hanterar tusentals tillstånd som skall följas löpande är det en nödvändighet att tillgängligheten är säkerställd. Satsningen på datasystemet har under 1996 varit yrvaken. Under 1997 krävs ökade insatser om inte verksamheten skall drabbas. Tillkomsten av den nya myndigheten skulle enligt regeringens uttalade avsikt inte innebära någon förändring av politiken. Detta var en av utgångspunkterna för den nya myndigheten. En annan var att den institutionella reformen inte i sig skulle medföra stockningar i hanteringen av ärenden. En sådan hade varit i sak en faktisk ändring av politiken. Det kan nu konstateras att några mer påtagliga stockningar inte uppkom i samband med ISP:s tillkomst. Detta kan främst tillskrivas lojalt arbete från medarbetarna, för många ett mycket stort antal ävertidstimmar. Den insats som gjorts under 1996 kan inte förväntas under år som skall betraktas som mer normala. ISP kommer i sitt budgetunderlag att förklara vilka krav som rimligen kan ställas på denna myndighet och vad det innebär i termer av resurser. Det torde vara oomtvistat att ISP har att hantera frågor sorn hör till de mer komplexa inom svensk statsförvaltning. Detta gäller såväl frågor om krigsmateriel sozn högteknologiprodukter. För att göra ett bra arbete krävs inte bara erfarenhet från olika grenar av den statliga förvaltningen och teknisk expertis, utan gott omdöme och, ofta, kalla nerver. Internationella förhandlingar ställer också sina speciella krav. En mycket viktig grund för ISP:s verksamhet är diskussionen i inspektionens råd. Det Teknisk-Vetenskapliga Rådet (TVR) ger ISP inte bara högsta vetenskapliga stad i bedömningen av enskilda klassificeringsärenden utan vidare grunder för att fastställa principer för klassificering. Exportkontrollrådet (EKR) är i många avseenden tongivande för ISP:s verksamhet. EKR som har parlamentarisk grund, har full insyn i ISP:s verksamhet. EKR diskuterar alla frågor som är av mer komplex karaktär. Några beslut fattas ej i rådet, men de besked som ISP lämnar, baseras på den diskussion som ägt rum i rådet.

5 i 2 Många frågor som direkt berör ISP har diskuterats i tidningar eller TV. En årsrapport är inte rätt plats att redovisa denna debatt eller att kommentera denna. Men det är tillrådligt att tänka på den press som personalen är utsatt för när man laser de sidor sam Täljer. ISP verkställer den politik som regering och riksdag fastställer. Frågornas karaktär gör det lätt att ifrågasätta. de bedömningar som görs. Detta. har inte ändrats av att statsmakterna tillskapat en ny myndighet för att handha verkställigheten. Staffan Sohlman

6 Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är den myndighet som kontrollerar export ifrån Sverige av krigsmateriel och andra s.k. strategiska produkter (civila produkter och teknologier som även kan ha militär användning). ISP bildades den första febnzari 1996 efter ett riksdagsbeslut som sammanförde dåvarande Krigsmaterielinspektionen (KMI) och den strategiska exportkontrollverksamheten vid UD till en självständig myndighet. Därmed skapades en sammanhållen organisation för den säkerhetspolitiskt motiverade exportkontrollen. ISP fattar beslut i frågor som rör tillstånd, förbud och undantag i enskilda fall enligt dagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1991:341) am strategiska produkter, samt enligt rådets förordning (EG) nr 3381/94 om upprättandet av en gemenskapsordning för kontroll av export av strategiska produkter. Om ett enskilt ärende bedöms vara av principiell betydelse eller annars av särskild vikt skall inspektionen överlämna det till regeringen för beslut. Inspektionen är vidare nationell myndighet med ansvar för FN:s konvention om kemiska vapen. ISP är ett s.k. enrådighetsverk. Ansvaret för besluten vid myndigheten åvilar dess chef, krigsmaterielinspektören. Myndigheten har ingen styrelse men till siöd för verksamheten har inspektören Exportkontrollrådet, ett partipolitiskt sammansatt råd för exportkontrollfrågor med högst tio, av regeringen utsedda, ledamöter. Vidare har myndigheten ett Tekniskvetenskapligt råd bestående av sex, av regeringen utsedda, ledamöter, som skall ge råd i frågor som rör gränsdragningen mellan krigsmateriel och civzl materiel eller mellan olika typer av krigsmateriel. Exportkontrollrådet, EKR EKR:s uppgift är att främja Långsiktighet och stabilitet i beslutsfattandet angående exportärenden av större vikt. ISP inhämtar genom EKR de politiska partiernas syn på sådana ärenden samt lämnar information till EKR om ISP:s verksamhet inom exportkontrollområdet. EKR satnlnanträder normalt månadsvis, men kan då så erfordras sammankallas oftare. Någon gång under året genomförs mötet i kombination med ett företagsbesök. Exportkontrolirådet har under året, efter ett konstituerande möte, sammanträtt vid tolv tillfällen. Sammanlagt har S3 samrådsärenden behandlats. Löpande har Rådet även erhållit information ozn samtliga utfärdade utförseltillstånd för försäljning av krigsmateriel, samt om viktigare anbudsunderrättelser. Vidare har Rådet erhållit information i en rad frågor av intresse inom krigsmaterielområdet för dess verksamhet, dels frågor av principiellt intresse, dels information rörande ISP:s löpande axbete. Information har även lämnats avseende frågor som faller under Lagen om strategiska produkter eller som har anknytning till det internationella samarbetet inom kontrollområdet. Kostnaden för EKR var för kr.

7 4 Ledamöterna i EKR : f. riksdagsledamoten Ylva Annerstedt (fp) riksdagsledamoten Anders Björck (m) riksdagsledamoten Dan Ericsson (kd) riksdagsledamoten Karin Falketer (m) riksdagsledamoten Birgitta Johansson (s) riksdagsledamoten Birger Schiaug (rnp) riksdagsledamoten Nils T. Svensson (s) riksdagsledamoten Anders Svärd {c) riksdagsledamoten Irene Vestlund (s) riksdagsledamoten Eva Zetterberg (v) 'Teknisk- Vetenskapliga Rådet, TVR TVR:s uppgift är att ge ISP råd i frågor som rör gränsdragning mellan krigsmateriel och civil materiel samt vid klassificering av krigsmateriel och uttolkning av regelverket härför. TVR sammanträder normalt kvartalsvis, men kan då så erfordras sammankallas oftare. TVR har under åxet genomfört tre sammanträden. Kostnaden för TVR var för 1996, 4000 kr. Dock kommer arvodesersättningen för 1996 års sa.innlanträden att utbetalas Ledamöterna i TVR : Generaldirektör Bengt Anderberg Professor Hans Forsberg Professor Kerstin Fredga Direktör Christer Heinegård FOA IVA Rymdstyrelsen NUTEK f. Generaldirektören Lars Bertil Persson FFA Professor Peter Weissglas Accretia AB

8 Fia~ansåering av SP: För att täcka statens kostnader för inspektionen skall den som har tillstånd att tillverka krigsmateriel eller den som tillverkar strategiska produkter som är föremål för kontroll årligen betala en avgift, om det fakturerade värdet av tillverkarens sålda produkter av dessa slag under året överstiger kr. Inspektionen bestämmer avgiften efter ett för samtliga avgiftsskyldiga lika färhållande till det fakturerade värdet. ~ ' t 1 ' '~` ISP:s verksamhet redovisas i tre verksamhetsgrenar, krigsmateriel (KM), strategiska produkter (SP) samt kemvapenkonventionen (CWC). ISP:s kostnadsutfall för 1996 fördelar sig på dessa verksamhetsgrenar enligt följande (Mkr): Verksamhetsgrenarnas må1 och delmål är hämtade ur ISP:s verksamhetsplan för Med hänsyn till myndighetens tillskapande under löpande verksamhetsår är därför målformuleringarna övergripande och av generell karaktär med endast ett fåtal uppföljbara verksamhets- och kvalitetsmål. Under 1996 har dessa må1 diskuterats och kommer efterhand att formuleras %r all tillämpbar verksamhet. Kvaliteten på ISP:s verksamhet under 1996 är i denna redovisning främst beskriven i generella termer under respektive verksamhets och rutins resultatavsnitt. Vea-ksaraletsgren a-igsateriel, ~er~salaetsåiå Målet inom verksamhetsgren krigsmateriel (KM) för Inspektionen för strategiska produkter, ISP, år prövning av förvaltningsärenden om kontroll av krigsmateriel. Vägledande principer för exporten skall vara att främja svenska försvars- och säkerhetspolitiska intressen och att den inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Sveriges alliansfria säkerhetspolitik har förutsatt ett starkt svenskt försvar. För att undvika ett beroende av försvarsmateriel från utlandet har en kvalificerad inhemsk försvarsindustri byggts

9 upp. Särskilt i kris eller krig är det viktigt att så långt som möjligt tillgodose försvarsmaktens behov av materiel utan att behöva förlita sig på leveranser från utlandet, Industrin kan emellertid inte verka enbart på grundval av beställningar från det svenska försvaret. Beställningarna är för få och läggs med för långa tidsmellannun. Riksdagen har därför bestämt att försvarsindustrin även får bedriva utlandssamverkan. Samtidigt står det klart att restriktivitet bör prägla sådan verksamhet för att Sverige inte skall dras in i andra länders inre eller yttre konflikter. Regelverket Den svenska krigsmaieriellagstiftningen är konstruerad som en förbudslagstiftning, från vilken undantag kan medges. Tilistånå får endast lämnas från fall till fall om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Särskilda riktlinjer har upprättats för bedömningen av dessa ärenden. Frågor om tillstånd prövas av ISP. Ärenden av principiell betydelse eller annars av särskild vikt skall dock prövas av regeringen. Lagen (1992:1300) om krigsmateriel reglerar den tillståndspliktiga verksamheten som omfattar tillverkning, tillhandahållande, utförsel, avtal om tillverkningsrätt, avtal om samarbete och militärt inriktad utbildning. Till denna är knuten en underrättelse- och uppgiftsskyldighet. Denna skyldighet omfattar bl.a. marknadsföringsredovisning, anbudsunderrättelse, deklaration om fakturerad och levererad krigsmateriel och uppgiftsskyldighet om ägande i utländska rättssubjekt. I Lagen finns också straffbestämmelser. Marknadsföring i utlandet är dock inte tillståndspliktig. Förordningen (1992:1303) om krigsmateriel kompletterar lagen med detaljföreskrifter om de olika tillståndsförfarandena och iru~ehåller också en förteckning äver tillståndspliktig materiel. I förordningen finns också en förteckning över produkter/ämnen för vilka det föreligger deklarationsskyldighet på grund av FN:s kemvapenkonvention. ISP bör medverka till precis formulering från regeringens sida av politiken för exportkontroll samt att verkställa denna politik med stöd av Exportkontrollrådet, EKR. ISP skall inom den givna exportpolitikens ramar tillse att prövningen av tillståndsgivningen sker exakt och snabbt. ~erksarnheten inom krigsmaterielområdet sker genom ett antal rutiner och beslut i kronologisk följd, från klassificering av materiel till faktisk leverans (export}. Övergripande resultat Verksamheten har under 1996 präglats av viss turbulens beroende på bildandet av den nya myndigheten ISP samt byte av befattningshavare på vissa nyckelposter. Vissa planerade åtgärder har av denna anledning framflyttats till 1997, bl.a. att Lämna underlag till regeringskansliet inför översyn av krigsmaterielförordningen och därmed sammanhängande översyn av KMI Handbok och utgivning av ersättaren ISP Handbok

10 Utförselgruppen på tre personer arbetar med ärenden angående tillverknings- och tilihandahållandetillstånd, anbudsunderrättelser med nedsatt tidsfrist, utförseltillstånd (inkl. transiterings- och vapenhandlartillstånd) och leveransdeklarationer. Denna grupp har, trots delvis ny personal och hög arbetsbelastning, fungerat mycket bra och ingenting har framkommit som inte tyder på att även företrädarna för berörda industrier är mycket nöjda med resultatet av deras arbete. Verksamhetsområdet redovisas rutinvis i kronologisk ordning med inlagda delmål enligt verksamhetsplanen för K]assificering av ynateriei Delmål: '', Att avgöra huvuddelen av ärendena inom en månad efter att ärendet inkommit till ISP samt vid behov hänskjuta svårare klassificeringar till Teknisk- Vetenskapliga Rådet, TVR. Att med stöd av TVR uttolka och utveckla regelverket för klassificering, så att enskilda ärenden kan avgöras precist och konsistent. Det nya och bredare krigsmaterielbegrepp som infördes med den nya lagen om krigsmateriel från och med 1993, och som innebar en anpassning till ett internationellt synsätt, bygger på gnu~.dregeln att för klassificering som krigsmateriel skall materielen vara utvecklad för militärt bruk. Produkterna indelas i två klasser -krigsmateriel för strid (KS) respektive övrig krigsmateriel (ÖK). Gränsdragningen de två kategorierna emellan görs rned utgångspunkt ifrån om materielen har "förstörelsebringande verkan" eller ej. En kanon klassificeras t.ex. sozn KS medan en spaningsradar klassificeras som ÖK. Kategorin ÖK rymmer ett stort antal produkter som före 1993 betraktades som ej krigsmateriel. Det åligger företag och andra som tillverkar, handlar med eller exporterar militära produkter att med hjälp av krigsmaterielförteckningen, iförordningen am krigsmateriel, kontrollera om en produkt utgör krigsmateriel eller ej. I tveksarruna fail görs framställning till ISP. ISP beslutar härvid om produkten är att hänföra till Krigsmateriel för strid (KS), Övrig krigsmateriel (ÖK) eller ej krigsmateriel. Ett stort antal enkla ärenden avgörs direkt per telefon.genomfördaklassificeringar redovisas regelmässigt för TVR sam även är ISP:s stöd för svårare klassificeringar. Nedan redovisade antal ärenden avser formella skriftliga beslut, vissa avgjorda efter samråd med Teknisk-Vetenskapliga Rådet. Resultat Antal handlagda klassificeringsärenden: ca 140 Ett relativt stort antal ärenden avgjordes ej inom en månad men prioriterade och brådskande ärenden avgjordes i för respektive företag tillfredsställande tid enligt direkt överenskommelse med företagen. Verksamheten bedöms i sin helhet ha fungerat tillfredsställande.under året genomfördes tre möten med Teknisk- Vetenskapliga Rådet.

11 2.'i'iliv~rka~i~gs- och tilihandahå~lanetillstånd Delmål: Att avgöra huvuddelen av ärendena inom en månad, på sikt två veckor efter det att ärendet inkommit till ISP. I det fall handläggningstiden bedöms bli längre skall sökanden underrättas härom. Ett företag som vill tillverka alternativt tillhandahålla (köpa och sälja) krigsmateriel måste hos ISP ansöka om ett s.k. tillverknings- alternativt tillhandahållandetillstånd för den typ av materiel man önskar tillverkaltillhandahålla. ISP kontrollerar lämnade uppgifter bl.a. genom kontakter med Försvarets materielverk och berörd handelskammare och i vissa fall polismyndigheter. Undantag från denna regel är företag som antingen enbart levererar materiel till statliga myndigheter i Sverige eller som enbart är underleverantör till något annat företag som i sin tur redan har tillstånd. Antal handlagda ärenden: 53 Denna typ av tillstånd innefattar remittering aviprincip samtliga ärenden till Försvarets materielverk, berörd handelskarrvnare och i vissa fall polismyndigheter. Praktisk erfarenhet har visat att detta förfarande omöjliggör uppsatt delmål angående handläggningstid. Målet är reviderat i nu gällande verksamhetsplan. 3. Företagsmöten Delmål: -Att ge industrin underlag för tidiga beslut ozn marknadsföring m.m. samt skapa förståelse för den förda exportpolitiken. Möten skall genomföras med alla berörda industrier minst en gång per år. Med de större exportindustrierna skall genomgång ske fyra gånger per år eller oftare vid behov. - Att öka ISP:s kunskaper om företagets förutsättningar och produkter samt läxa känna Företagsmöten genomförs enligt en speciell plan omfattande ett 30-tal företag som tillverkar och/eller tillhandahåller krigsmateriel. Dessa möten är en viktig del i den informella diskussion som ständigt pågår mellan industrin och ISP avseende potentiella möjligheter till export av krigsmateriel. Under dessa möten lämnar ISP rekommendationer angående möjligheten till export samt vilken formell handlingsväg som bör användas i den fortsatta processen. Ett fåtal möten per år genomförs i form av besök vid ett %retag för att ISP skall fa en ökad praktisk kunskap om företaget och dess produkter.

12 D Resultat Antal företagsmöten: 49 Varav antal möten som kombinerats med företagsbesök: 5 Det har under året av resursskäl ej varit möjligt att leva upp till målsättningen som innebär ca 130 mötenfår. Verksamheten har därför inriktats mot de största företagen samt mot vissa företag med speciella problem inom exportområdet. 4. Förhandsbesked Inom ramen för dialogen med %Tetagen om pågående marknadsföring identifierar ISP ett antal affärer där företagen vid sittande bard avråds från fortsatt marknadsföring. Ett antal fall ryms självklart inom riktlinjernas ram, vilket också omedelbart meddelas företagen. Om bedömningen är att den tänkta affären är tveksam men inte omöjlig råds företagen att komma in med en %rhandsförfrågan, om de fortsatta kontakterna med mottagarlandet leder till bedömningen att en konkret affärsmöjlighet föreligger. Förhandsförfrågningar tas upp till behandling i Exportkontrollrådet. På basis av rådets rekommendation och ev andra överväganden lämnar krigsmaterielinspektören ett förhandsbesked, positivt eller negativt, till företaget. Resultat Under året har 53 ärenden angående förhandsförfrågan behandlats i EKR. Den genomsnittliga behandlingstiden för en förhandsförfrågan. kan variera avsevärt, dels beroende på att de inkommer oregelbundet och anhopningar ibland uppstår, dels beroende på ärendets svårighetsgrad. En normal behandlingstid på 1-2 månader kan sägas råda. 5. Anbudsunderrättelser/ Anbadsnnd~rrättelser med nedsatt tidsfråst Delmål: Att avgöra huvuddelen av ärendena inom en månad, på sikt två veckor efter det att ärendet inkommit till ISP. I det fall handläggningstiden bedöms bli längre skall sökanden underrättas härom. I normalfallet skall ett företag lämna underrättelse om att det har för avsikt att lämna ett bindande anbud till någon i utlandet senast fyra veckor innan man har för avsikt alt lämna anbudet. I de fall företaget måste lämna anbud med kortare varsel än dessa fyra veckor kan företaget ansöka om s.k. nedsatt tidsfrist. Ett företag kan även ansöka orn en s.k. generell total befrielse från underrättelseskyldigheten, alternativt ansöka om en generell nedsatt tidsfrist.

13 Antal handlagda ärenden: Anbudsunderrättelser med normal tidsfrist: 243 Anbudsunderrättelser med kort tidsfrist: 107 I så gatt sorn samtliga ärenden med kort tidsfrist fattades beslut inom en vecka. Dessutom inkom 10 st ansökningar om s.k. total befrielsejgenerell nedsatt tidsfrist. Samtliga dessa ärenden är av~j orda. 6. Utförseltillstånd (inkl. transiterings- och at%rseltillstånd fös vapenhandlare) Delmål: Att avgöra huvuddelen av ärendena inom en månad, på sikt två veckor efter det att ärendet inkommit till ISP. I det fall handläggningstiden bedöms bli längre skall sökanden underrättas härom. Ansökan om utförseltillstånd måste alltid inlämnas till ISP då ett företag önskar sända krigsmaterielklassificerad materiel utomlands (detta gäller även handeldvapen från t.ex. vapenhandlare samt s.k. transiteringar). Är utförselanledningen "försäljning" skall alltid någon specifik form av slutanvändarintyg bifogas ansökan. I Antal handlagda ärenden: Under 1996 inkom st ansökningar om utförseltillstånd. Av dessa var 142 st överförda från tidigare år. 549 st utgjorde s.k. "dual-use"-ärenden, 131 st kom från vapenhandlare och 49 st var s.k. transiteringar. Den genomsnittliga handläggningstiden varierar väsentligt beroende på ärendenas mycket alika karaktär och att vissa företag ställer krav på mycket kort handläggningstid av enskilda prioriterade ärenden. Verksamheten har fungerai väl. Månadsstatistik: Efter varje avslutad månad tas statistik fram över beviljade utförseltillstånd. Denna statistik delges ledamöterna i Exportkontrollrådei. 7. Leveransdeklaratåoner Företag som innehar tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd är skyldiga att efter varje avslutat kvartal, alternativt senast under januari månad påföljande år insända deklarationer över levererad och fakturerad krigsmateriel. Dessa uppgifter ligger till grund bl.a. för den årliga Regeringsskrivelsen, som är en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten.

14 11 Denna verksamhet är mycket omfattande och kräver en noggrann handläggning för att uppnå en rättvisande statistik. Ett stort antal påminnelser angående deklarationsinlämning sänds regelbundet ut till företagen. Licens- ocla samarbetsavtal Licens- och samarbetsavtal som ett"företag ingår med utländsk part, liksom förändringar eller förlängningar av redan ingångna avtal, är tiliståndspliktiga. Medan det är tämligen okomplicerat att avgöra om ett avtal innebär en licensupplåtelse, är gränserna för vilka avtal som är att beteckna som samarbetsavtal mer flytande. ISP granskar ett antal avtalskoncept varje år vilka efter granskning förklaras utgöra icke tillståndspliktiga avtal. Andra mer komplicerade samarbetsavtal kan föranleda stora arbetsinsatser från ISP inklusive deltagande i mellanstatliga förhandlingar..antal ärenden som resulterat i beslut om tillstånd: 12 Sekretessärenden Enligt tryckfrihetsförordningen har varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar. De uppgifter som förekommer i ärenden som ISP har att handlägga innehåller ofta uppgifter för vilka det föreligger sekretess enligt sekretesslagen. De sekretessgrunder som är vanligast förekommande är utrikessekretess och företagssekretess.framställningar om att få ta del av allmän handling skall behandlas skyndsamt. ISP avslagsbeslut, dvs. vägran att lämna ut en handling helt eller delvis, kan överklagas till kammarrätten. C)verklaganden sker i stor omfattning. Resultat Antal handlagda ärenden: ca 5 Q ISP har under året fått ett påpekande av JK om att fatta beslut om utlämnande av handlingar inom en vecka efter erhållen förfrågan. Detta i kombination med det stora antalet, delvis omfattande, förfrågningar har i många fall inneburit att andra prioriterade arbetsuppgifter fått vänta. Deltagande i ella~xstatliga kmmitteer angående försvarsaterielsaarbete Delmål: Att tidigt förstå samarbetets omfattning och förutsättningar samt informera om svensk exportkontroll, särskilt vad gäller reexportproblematiken.

15 12 Personer från verksamhetsgren KM ingår som permanenta medlemmar i ett antal av dessa mellanstatliga s.k. MoU-kommitteer ledda av Försvarsdepartementet och har under året deltagit i ett flertal mellanstatliga möten samt förberedelsemöten inför dessa. Deltagande i samordnings- och arbetsgrupper inoz~ %rsvarsmaterielo rådet Delmål: Att säkerställa att svensk exportkontrollpolitik tillämpas korrekt i enskilda affärer samt skapa förutsättningar för en smidig tillståndsgivning. ~2esultat ISP är aktiv deltagare i ett antal grupper inom rubricerat område. Exempel inom flygområdet är KRG (samråd mellan departement, myndigheter och företag angående export av JAS Gripen), DEWC (samråd med amerikanska myndigheter angående export av JAS Gripen) samt samrådsgrupp med Storbritannien i samma ärende. Verksamhetsmål: Målet inom verksamhetsgrenen Strategiska produkter (SP} vid Inspektionen för strategiska produkter, ISP, är prövning av förvaltningsärenden om exportkontroll av strategiskt känsliga produkter. Vägledande principer för exporten skall vara att främja svenska försvars- och säkerhetspolitiska intressen och att den inte strider mot Sveriges utrikespolitik. I likhet med de flesta andra industriländer utövar Sverige kontroll inte bara över utförsel av krigsmateriel utan även över utförseln av andra strategiskt känsliga produkter med både civil och militär användning, s.k. "dual use"-produkter. Dessa produkter kan, förutom sin etablerade civila användning, också används för framställning eller användning av massförstörelsevapen och annan krigsmateriel eller för andra militära syften. Att bidra till att förhindra spridningen av massfärstörelsevapen hax varit en väsentlig utrikespolitisk strävan under efterkrigstiden. Sverige har under lång tid varit en aktiv deltagare i det internationella axbetet för fred, avspänning och rustningskontroll. Exportkontrollen avsåg för svensk del till en början främst kärnvapenområdet. Det internationella samarbetet för att begränsa spridningen av kärnvapen grundas på icke-spridningsavtalet (Non Proliferation Treaty, NPT) som trädde i kraft år Som ett komplement till NPT-samarbetet har sedan 1970-talet en grupp stater, däribland Sverige, i den s.k. Nuclear Suppliers Group, NSG, den kärntekniska leverantörsgruppen, arbetat för att förhindra att sådana länder, som försöker bygga upp en kärnvapenarsenal, får tillgång till kärnteknisk utrustning eller utrustning som kan få tillämpning inom detta område.

16 13 För att få kontroll över exporten av missiler och rnissilteknoiogi som kan bidra till att utveckla bärare av massförstörelsevapen har samarbete etablerats i den s.k. Missile Technology Control Regime, MICR. Detta samarbete inleddes mot slutet av 1980-talet och Sverige deltar sedan Redan år 1985 inleddes ett samarbete mellan ett antal länder för samordning av sin nationella kontroll över exporten av kemiska produkter i den s.k. Australiengruppen (AG). Sverige deltar sedan Länderna har åtagit sig att kontrollera exporten av ett antal kemiska utgångsämnen (s.k. kemiska prekursorer) och biologiska agens som kan användas sam stridsmedel samt viss kemisk och biologisk tillverkningsutrustning. De av Australiengruppen täckta kemikalierna avses också i huvudsak kontrolleras i FN:s konvention orn förbud mot kemiska vapen. Sedan slutet av 40-talet har det funnits en kontroll av högteknologiexport till de dåvarande statshandelsländema inom ramen för det s.k. COCOM-samarbetet. Sverige deltog inte i detta samarbete. COCOM avvecklades emellertid år En ny exportkontraliregim, inriktad mot att förhindra utförsel av produkter som kan misstänkas bidra till destabiliserande militär upprustning i olika delar av världen, började istället förhandlas fram med svensk medverkan. I avvaktan på den nya regimen behölls COCC?M:s kontrollasta dock med det nya syftet. Den nya regimen är nu färdigförhandlad och trädde i kraft 13 juli 1996 med namnet The Wassenaar Arrangement (WA). Regimen ger utrymme för ett vidgat internationellt informationsutbyte kring handeln med krigsmateriel och andra strategiska produkter. Samarbetet omfattar 33 länder iväst- och Östeuropa inklusive Ryssland samt i övriga världsdelar. Regelverket Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU) styrs den nationella exportkontrollen av strategiska produkter av EG:s regelverk. Denna sker genom rådets förordning (EG) nr /94 av den 19 december 1994 om upprättandet av en gemenskapsordning för kontroll av export av strategiska produkter, som trädde i kraft den 1 juli Förordningen innehåller regler för exporten av strategiska produkter till tredje land och etablerar, med vissa undantag, fri rörlighet för dessa produkter inom EU. Dessutom finns vissa övergångsregler rörande handeln mellan medlemsländerna. Parallellt med EG-förordningen har ministerrådet fattat beslut GUSP om en gemensam åtgärd för kontroll av strategiska produkter. I detta beslut åtar sig medlemsländerna att tillämpa reglerna i rådsförordningen på en gemensam förteckning över kontrollerade produkter. Denna produktförteckning återfinns i förordningen (1994:2060) om strategiska produkter. Som komplement till rådsförordningen finns lagen {1991:341) om strategiska produkter och förordningen om strategiska produkter. I lagen finns bestämmelser om avtal om tillverkningsrätt, om tillhandahållande och om deklarationsplikt för kemiska prekursarer och biologiska agens och därjämte finns straffbestämmelser. Förordningen innehåller, förutom produktförteckning, detaljerade regler om olika typer av tillstånd, om anmälan om utförsel och om deklarationsplikt.

17 14 Riktlinjer för export av strategiska produkter: På liknande sätt som för krigsmateriel tillämpas vissa kriterier även vid export av strategiska produkter. 1. Robot- och raketsystem De kriterier som ligger till grund för prövningen är mottagarlandets må1 för sitt missil- och rymdprogram och den aktuella exportens betydelse för utveckling eller framställning av obemannade bärare av massförstörelsevapen imottagarlandet. Vidare beaktas risken för vidareexport, varvid förekomsten av kontrollregim i mottagarlandet ä.r av betydelse. 2. Biologiska och kemiska stridsmedel och kemiska prekursorer De kriterier som ligger till grund för prövningen äx om det finuns anledning anta att dessa produkter kan komma att användas för framställning av biologiska eller kemzska stridsmedel eller vid forskning, utveckling, utprovning eller liknande åtgärd för att främja framställning av sådana vapen. Vidare beaktas risken för vidareexport till tredje land, varvid förekomsten av en kontrollregim i mottagarlandet är av betydelse. 3. Kärnvapenrelaterade produkter m.m. De faktorer som vägs in i bedömningen är om mottagarstaten är part i något internationellt bindande icke-spridningsavtal eller inte och i så fall är underkastad IAEA:s (International Atomic Energy Agency) kontroll genom ett särskilt avtal med IAEA som täcker all kärnteknikverksamhet ilandet. Vidare vägs in om produktens uppgivna användning är trovärdig och rimlig, om ansökan avser något som har samband med forskning, utveckling, utfornuung, konstruktion, användning eller underhåll av en anrikningsanläggning, en upparbetsanläggning eller en anläggning för framställning av tungt vatten, samt om staten agerar i enlighet med sina internationella åtaganden inom det nukleära området. 4. Högteknologiprodukter Tiliståndsgivningen grundas på utrikes- och säkerhetspolitiska överväganden och syftar till att förhindra spridning som kan antas ha en destabiliserande verkan och hota internationell fred och säkerhet. Verksamhetsområdet innefattar medverkan i EU-arbetet rörande tillämpningen av "dual-use"- förordningen, att förbereda underlag för ach delta i multilaterala fora inom exportkontrollområdet samt att fälja upp resultaten härav och vid behov lämna underlag till regeringen för implementering för svenskt bruk. Verksamhetsområdet redovisas nedbrutet i aktuella internationella fora där ISP deltar samt i verksamhet angående "dual-use"-förordningen.

18 15 vergripam le resultat "Dual-use"-området är förhållandevis nytt både för att svenska företag och ISP:s personal och detta har medfört att mycket resurser har gått åt till att vägleda företagen i huruvida de berörs av lagen och hur de i så fa11 skall gå vidare. Efterfrågan på ISP:s tjänster har varit mycket hög. För att informera och sprida kunskap om lagar, förordningar m.m. har ISP deltagit i de exportkontrollseminarium och utbildningsprogram som hållits vid olika företag samt inom ramen för dels Stockholms handelskammare och dels exportkontrollföreningen. Ett tiotal större utredningar har utförts där produkter och kunder har studerats mer ingående. Huvuddelen av dessa utredningar har varit kopplade till massförstörelseregimerna. Samarbete sker med övriga berörda myndigheter framförallt SKI, FOA, GTS, FRA, och R.PS. Detta operativa samarbete sker genom möten en gång per månad för att informera, koordinera och samordna de olika myndigheterns insatser på ickespridningsområdet. Samarbetet inom de fyra internationella exportkontroliregimerna har utvecklats allt mera i form av att flera möten inom respektive regim arrangeras (arbetsgrupper etc.) och att allt finmaskigare nätverk utvecklats mellan medlemsländerna. Information och samarbete är basen för ett vä1 fungerande exportkontrollsystem. ISP har under det gågna året deltagit i och bidragit till detta samarbete. ISP har haft såväl regelbundna möten som återkommande informella kontakter med de nordiska grannländerna och har också utvecklat ett gott samarbete med länderna inom den europeiska gemenskapen. Vidare kan nämnas att samarbetet med de stora exportföretagen inom "dual-use"-sornrådet har utvecklats mycket positivt. Det har tydligt visat sig att samarbete är nödvändigt för såväl företagen som ISP. Exportkontrollen begränsas ju inte enbart till kontrollerade produkter utan kan också omfatta. andra icke kontrollerade produkter beroende på slutanvändning och destination. De företag som har en stor internationell marknad behöver därför alltmer rådgivning om leveranser till områden i världen som betecknas som känsliga och instabila regioner. Belastningen inom licenshanteringen har varit mycket hög men den påbörjade rationaliseringen förväntas förenkla såväl utskrifts-, arkiverings- som uppföljningsarbetet. Under året har något mer än 400 individuella utförseltillstånd utfärdats varav 90% hänförs till WA och 10% till massförstörelseregimerna. Vid årets slut fanns nedanstående antal allmänna tillstånd giltiga: generella tillstånd (regimlandstillstånd) ca: 100 st globala tillstånd {företagsspecifica tillstånd) ca; 50 st 1. The Wassenaar Arrangement Delmål: Bistå i etablerandet av den nya regimen

19 I Wassenaar -arrangemanget samarbetar 33 länder från Väst- och Östeuropa, Amerika och Asien. Dess syfte är att motverka destabiliserande uppbyggnad av militär kapacitet genom ömsesidig information om handeln med vapen och högteknolagiska produkter ach om bekymmersam utveckling i olika regioner, 12esultat Sverige och ISP har bidragit till etablerandet av WA b1.a.genom att chefen för ISP valdes till regimens förste ordförande, tillika temporär chef för dess sekretariat, sommaren Med stöd av svenska ambassaden har ett sekretariat upprättats med anskaffning av nya lokaler i Wien. Detta har naturligtvis varit mycket intressant men också inneburit en extraordinär arbetsbörda på ISP. Under året har genomförts två plenarmöten, två arbetsgruppmöten samt två möten med "friends of the chair". Den lista som reglerar vilka produkter, produktionsutrustningar, material, programvaror och vilken teknologi som är exportkontrolierad enligt WA har skrivits om och anpassats till det. format. som används inom EU och i Sveriges egen förordning. Den nya kontrollistan trädde i kraft 27 decemberl996. B. lylissile Technology Control Regime, M'I'CR. Delmål: Bedriva verksamheten i linje med svenska åtaganden som fyller regimens krav och riktlinjer MTCR är ett exportkontrollarrangemang som omfattar de flesta västländer och numera även länder som Ryssland, Brasilien och Sydafrika. Syftet är att hindra export av teknologi och produkter som kan användas för utveckling och produktion av missiler ämnade fär massförstörelsevapen. Resultat Arrangemangets möten - en plenar, ett seminarium och ett antal expertmöten har förberetts genom kontakter med berörda myndigheter och företag. Förfrågningar från andra länder om svensk export har föranlett särskilda möten med företag. Under året har härigenom skapats ett kontaktnät av betydelse för framtida verkställighet av MTCR:s policy och syften. ISP representerade Sverige vid expertmötet i Berlin ISP representerade också Sverige vid expertmötet och informationsutbytet lanslutning till plenarmötet i Edinburgh hösten 1996 samt bistod UD inför och vid detta plenarmöte. De förändringar i kontrollistan som antogs vid plenarmötet har införts i den svenska färordningen och trädde i kraft 27 december Nuclear Suppliers Group, NSG och Zanggerkomitten Delmål: Bedriva verksamheten i linje med svenska åtaganden som fyller regimens krav och riktlinjer

20 ~~ Det internationella samarbetet för att begränsa spridningen av kärnvapen grundas på ickespridningsavtalet NPT. Riktlinjer för tolkning och tillämpning av avtalet utarbetas i den s.k. Zanggerkommitten. Som ett komplement till NPT bildades 1974 NSG, som kontrollerar exporten av kärnteknikrelaterade "dual-use"- produkter och teknologi. Under verksamhetsåret har samrådsgrupper inrättats med SKI, FOA, RPS och GTS. Möten har ägt rum med svenska exportföretag. Med anledning av bl.a. frågor från utlandet har ett antal utredningar av produkter och handelsrutiner genomförts, främst i samarbete med tullen. Nordiska samarbetsrnöten har ägt rum och kontakter har tagits med länder inom den europeiska gemenskapen för att utreda speciella ärenden. ISP har således under året byggt upp och konsoliderat en rad kontaktytor. ISP har bistått UD vid förberedelserna till och deltagandet i NSG:s årliga plenarrnöte ach informationsmöte som 1996 hölls i Argentina. ISP har också bidragit med synpunkter ti11 och deltagit vid intersessionella möten. 4. Australiengruppen, AG. Delmål: Bedriva verksamheten i linje med svenska åtaganden som fyller regimens krav och riktlinjer Exportkontrollen av kemiska utgångsämnen, biologiska agens och tillverkningsutrustning som kan få användning vid framställning av kemiska och biologiska stridsmedel samordnas inom den s.k. Australiengruppen. Resultat ISP har deltagit och bistått UD i årets plenarmöte, informationsmöte och implementeringsmöte (alltid i Paris). ISP har vidare medverkat vid ett seminarium i Bukarest och redovisat samarbetet mellan myndigheter i Sverige inom exportkontrollområdet. ISP har bidragit med underlag till bl. a. ovannämda möten. Frågan om sambandet mellan exportkontroll enligt Australiengruppen och den kontroll av utrikeshandeln m.m. som färutsätts enligt FN:s kemvapenkonvention har under året medfört en omfattande verksamhet.