Samtidsinriktade undersökningar vid Jönköpings läns museum. Eva Londos Jönköpings läns museum. samdok NORDISKA MUSEET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samtidsinriktade undersökningar 1975 2000 vid Jönköpings läns museum. Eva Londos Jönköpings läns museum. samdok NORDISKA MUSEET"

Transkript

1 Samtidsinriktade undersökningar vid Jönköpings läns museum Eva Londos Jönköpings läns museum samdok NORDISKA MUSEET Delrapport SAMTIDEN SOM KULTURARV Stockholm 2001

2 SAMTIDEN SOM KULTURARV De svenska museernas roll i konstruktionen av det industriella samhällets kulturarv Vilken kunskap har museisektorns professionella skapat om det sena 1900-talets industrisamhälle? Vilka grupper, verksamheter och fenomen i samhället har de intresserat sig för? Vad har inneslutits eller marginaliserats? Vad ger en analys utifrån perspektiv som genus, etnisk tillhörighet, geografisk och nationell bakgrund, generation, klass, religion? Vad har valet av metod betytt för urval och resultat? Vilka har museerna samverkat med eller avgränsat sig mot andra kulturarvsinstitutioner, organisationer, amatörer, forskare? Hur har museerna förhållit sig till det större intresset för kulturarvsfrågor under 1990-talet? Vad har samtidsundersökningarna betytt för museernas plats i samhället i skapandet av kulturella självbilder och i de demokratiska processerna? Syfte Projektet Samtiden som kulturarv (SKARV) drivs av Samdok med finansiering från Delegationen för industrisamhällets kulturarv och pågår från mars 2001 mars Målet är att åstadkomma en analys av de svenska museernas samtidsdokumentation under perioden , med avseende på ämnesval, frågeställningar, metoder, verksamhetsformer och resultat. Syftet med projektet är att synliggöra museernas och deras tjänstemäns betydelse för konstruktionen av kulturarv och att återföra dessa kunskaper till de berörda, för att därmed öka den yrkesmässiga självinsikten, förbättra arbetsmetoderna och bredda museernas tolkning av sitt samhällsuppdrag. Perioden representerar det moderna Sveriges höjdpunkt och omstrukturering. Hur har museerna uppmärksammat den ideologiska, politiska, ekonomiska och tekniska omvandlingen, arbetsoch yrkeslivets förändringar, de nya livsstilarna och levnadsmönstren? Perioden representerar också det högmoderna Sveriges kulturpolitik, med aktiva offentliga insatser på olika samhällsnivåer, uppbygget av specialiserade kulturarvsinstitutioner, flera vågor av folkligt engagemang (på 1970-talet Gräv där du står - rörelsen, på 1990-talet arbetslivsmuseerna) och den idag allestädes närvarande musealiseringen. Under samma period har Samdok spelat en viktig roll för museernas undersökningsverksamhet. Hur har Samdoks organisation och riktlinjer påverkat urval och metoder? Projektledning och genomförande Projektet kommer att realiseras genom ett antal delstudier, seminarier och en sammanfattande publikation. Projektledningen utgörs av Eva Silvén, projektansvarig, och Magnus Gudmundsson, projektsamordnare, vid Samdoksekretariatet samt en styrgrupp, bestående av representanter för Delegationen för industrisamhällets kulturarv och Samdok (sekretariatet, Samdokrådet och forskningsrådet). Projektledningen ska driva och samordna projektet, handleda utvärderarna, organisera seminarier och arbetsmöten, låta utföra vissa övergripande analyser samt ansvara för projektets slutrapportering. Huvuddelen av arbetet kommer att utgöras av sex delstudier som genomförs av interna utvärderare, museiintendenter som är aktiva inom Samdok. De representerar olika slags museer över hela landet men också Samdoks pooler/arbetsgrupper, vilket gör att arbetet kan diskuteras vid dessas sammankomster. De interna utvärderarna kommer att genomföra sina studier i samarbete med externa forskare från universitet/högskolor, vilka kommer att engageras för seminarier och möten, bearbetning av undersökningsresultat och manuskript. Återföring Genomförande och resultat kommer fortlöpande att redovisas i Samtid & museer samt via Samdoks poolmöten. Projektet kommer att avslutas med ett större seminarium där de erfarenheter som gjorts kan spridas till alla samdokmuseer. En avslutande publikation kommer att fungera som en sammanfattning av uppnådda resultat och analyser, men också som ett verktyg för metodutveckling inför museernas kommande samtidsundersökningar. 1

3 Sammanfattning Jönköpings läns museum har varit anslutet till Samdok sedan 1977, men deltog redan året dessförinnan i en pilotstudie gällande möbelindustrin i Småland i samarbete med Nordiska museet. JLM har ingått i Offentliga poolen, Metallpoolen samt Trä- och papperspoolen (numera poolerna för Samhälle och politik samt Tillverkning) varvid man inom resp. pool fokuserat främst väckelseoch frikyrkorörelsen, gnosjöandan samt möbeltillverkning. Sedan starten är årligen i museets budget avsatt medel för två månaders Samdokundersökning. Totalt har ett femtiotal nutidsinriktade dokumentationer genomförts under perioden varav cirka hälften är att betrakta som Samdokundersökningar (se nedan). Ungefär hälften av undersökningarna rör sig i varuproduktionens värld. Den andra hälften pendlar mellan konsumtion, religionsutövning, arbetslöshet, folklig estetik och smak. 2

4 Innehållsförteckning A. (Enl. frågemall) Museet Samdok Samtidsdokumentation och forskning Utveckling över tid, perspektivförskjutning...4 B. Fem undersökningar vid Jönköpings läns museum... 5 Metodval och metodmångfald...6 Finansierings- och personalkriterium...6 A. Ohs bruk ett samhälle ur tiden och i tiden och... 7 Delstudie nr I. Ohs bruk ett samhälle ur tiden?...7 Delstudie nr 2. Ohs ett samhälle i tiden?...11 Delstudie nr 3. Vem älskar Ohs bruk?...13 B. En pingstväns bilder...15 C. En fabrikörs karriär...18 D. Pernå ett skåp...20 E. Folklig trädgårdskonst

5 A. (Enl. frågemall) 1. Museet Jönköpings läns museum är ett regionalt museum som enligt gällande stadga har att bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet liksom annan därmed förenlig kulturell verksamhet. Enligt målprogrammet från 2001 är stiftelsens huvudsyfte att genom sin verksamhet bereda allmänheten möjlighet att ta aktiv del av sin historia, nutid och framtid samt att tillvarata och levandegöra kunskapen om länets kulturhistoria. Samtidsdokumentation och SAMDOK nämns alltså inte explicit i dokumenten. 2. Samdok Museet har en ansvarig etnolog, Eva Londos, fil.dr i etnologi 1993 på avhandlingen Uppåt väggarna i svenska hem. Hon har under den redovisade tidsperioden ( ) huvudsakligen varit chef för dokumentationsavdelningen som inbegriper arkiv, bibliotek, föremålsenhet, konservering, hembygdsfrågor samt etnologisk dokumentation. Ca 70% av tjänsten har ägnats administration, personal- och budgetfrågor samt handledning. Övrig tid har disponerats för museala uppgifter däribland etnologiska undersökningar. Undersökningarna har genomförts med Eva L. som handledare / projektledare (med undantag för perioder av tjänstledighet) och ibland som fältarbetare. Som regel har dock externa etnologer, undantagsvis interna, anlitats för undersökningarna. Landsantikvarien Gunnar Lindqvist insåg tidigt betydelsen av Samdok och anmälde redan 1977 att museet åtog sig att dokumentera den svenska väckelse- och frikyrkorörelsen. Samtidigt reserverades årligen i museets budget medel för en månads undersökning. Ansvaret för verksamheten överlämnades till Eva L. Dessförinnan, 1976, hade länsmuseet tillsammans med NM och Göran Rosander som initiativtagare, genomfört en pilotundersökning av småländska möbelföretag och möbelförsäljare (bl.a. IKEA) samt en inventering av företagsarkiv i Gnosjö. Efter Cedrenius Nyströms programskrift Fördela museernas dokumentationsansvar, 1981 kom JLM att ingå i Offentliga poolen. I överensstämmelse med näringslivsstatistik för resp. län åtog sig museet också att dokumentera områden inom Trä- och papperspoolen samt Metallpoolen, varvid vi valde möbelproduktion som särskilt studieobjekt inom den förra poolen och gnosjöanda / småföretagsamhet inom den senare. Modellen blev nu att vart tredje år genomföra en undersökning inom resp. pool och det årliga anslaget utökades till två månaders undersökning. Under den tid som Samdok drivits har de tre museicheferna haft sin ämnestillhörighet i konsthistoria resp. arkeologi. Till Eva L. har det därför överlåtits att välja och styra verksamheten samt att upprätta tre långtidsplaner eller program: 2

6 1. för frikyrkodokumentationen 1985 en plan för de följande fem åren med riktlinjer och teman 2. för trä och papperspoolsundersökningarna ett motsvarande program för åren en tioårsplan 1993 för samtliga samdokundersökningar Min uppfattning om vad samdokundersökningar skulle innehålla inom resp. pool har varit vidsträckt med stor frihet i ämnes-, metod- och perspektivval. Samtiden har definierats som den pågående tiden. Den är alltså utgångspunkten, men det förflutna och framtiden har naturligtvis givits plats i undersökningarna, då de haft relevans för det samtida skeendet. Pooltillhörigheten har styrt dokumentationsplanerna och dessa har fullföljts i det stora hela. Därutöver har situationen på arbetsmarknaden och därav följande arbetsmarknadspolitiska åtgärder varit styrande. 3. Samtidsdokumentation och forskning Vilken historia berättar undersökningarna? Här berättas inte en historia utan många. Det kan vara berättelsen om ett föremål (KA 72) eller ett större antal utvalda sådana (Gnosjö ABC); om en enstaka person (En fabrikörs karriär) eller en åldersgeneration (Guds barn och världens barn) eller ett helt samhälle (Ohs bruk); om människors attityder inför ett speciellt fenomen (En pingstväns bilder) eller smak (Uppåt väggarna) eller kvalitetsbegrepp (Pernå). Här är det främst medelklassen och arbetarklassen som kommer till tals, nästan alltid myndiga individer (över 18 år). Frånsett den stora invandrarundersökningen 1976 är få invandrare synliga. När de förekommer har de inte presenterats som representanter för etniska minoriteter eller som invandrare, utan i sina roller som arbetare, gymnasister eller trädgårdsskapare. Stad- och tätortsbefolkning dominerar, dels för att den de facto är i majoritet, dels för att fältarbetena av praktiska skäl oftast varit förlagda till tätorter. Den årslånga studien av Bondens år kompenserar dock försummelsen av landsbygdens folk. Männens röster dominerar som vanligt, främst som ett resultat av att de är i majoritet på de arbetsplatser som det varit vårt uppdrag att undersöka, d v s möbelfabriker, pappers- och metallindustrier. Sammantaget ger våra undersökningar, trots våra planer och pooltillhörighet ett fragmentariskt intryck. Ambitionen har inte heller varit att åstadkomma någon slags totalitetsdokumentation, detta i medvetande om omöjligheten av en sådan. Snarare har strävan varit att med olika metoder, undersökningsobjekt och perspektiv åstadkomma ett fritt komponerat lapptäcke av fragment från samtiden. Cirka hälften av undersökningarna rör sig i varuproduktionens värld. Den andra hälften pendlar mellan konsumtion, religionsutövning, arbetslöshet, folklig konstutövning och smak. 3

7 4. Utveckling över tid, perspektivförskjutning Under 70-talet besjälades mången etnolog av att komma ut i verkligheten genom att studera livet på verkstadsgolvet. Denna iver har dämpats dels genom svårigheterna i att tekniskt dokumentera de allt mer komplexa produktionsprocesserna det har med rätta ifrågasatts om etnologer är de rätta att göra sådana dels genom den envist upprepade tesen att arbetarklassen är i utdöende eller i varje fall under stark tillbakagång. Under 80-talet försköts etnologernas intresse mot konsumtion och den aktivt skapande, eller i varje fall väljande, människan samt smak- och värderingsfrågor. Man såg mera individen än kollektivet parallellt med att de fackliga organisationerna började vittra och individuell lönesättning infördes. Regelrätta samdokundersökningar betraktas vid JLM sådana vara som ingår i poolprogrammet, planeras i projektform och har uttalade frågeställningar (utmärks med* i sammanställningen). De ska också resultera i en skriftlig rapport eller redovisning av annat slag. En Samdokundersökning innebär alltså en konsekvent genomförd datainsamling och ett ordentligt redovisat material, som registreras under Etnologiska undersökningar, varvid varje intervju får ett nummer och är sökbar i vår EU-databas. Dokumentationer som inte sorterar under Samdok är t ex fotodokumentationer som visserligen utförts av professionella fotografer men som saknar kontext och uppgifter. Brandkårsutryckningar och andra mindre dokumentationer som syftar till deskription av en verksamhet eller en företeelse hänföres inte heller till Samdok. Detsamma gäller bebyggelsehistoriska inventeringar, som är beställningsarbeten från kommunernas byggnads- och stadsarkitektkontor och utförs under stor tids- och prispress. Som regel önskar beställarna bara byggnadsfysiska data. Byggnadsantikvarierna är ambitiösa och levererar som regel kulturhistoria kring husen därtill, men regelrätta etnologiska undersökningar gives det inget utrymme för. Endast i ett fall undersökningen av stadsdelen Torpa har beställaren anslagit extramedel därtill. Samarbetspartner har inte haft något avgörande inflytande varken som beställare eller medverkande. Etnologiska institutionen och Folklivsarkivet i Lund är dock undantag. Tillsammans med dem har vi båda fältarbetat och sänt ut frågelistor. Fältarbeten med Nordiska museet och SPCF har oftast för JLM:s del gett magert utbyte, då vi bara sporadiskt erhållit material. Värnamo kn har varit flitig beställare och delfinansiär till ett antal undersökningar (Ohs, Åminne, Rydaholm). Statens kulturråd och AMS har indirekt påverkat genom att ge direktiv om att ansöka om pengar som finns momentant till förfogande. Störst stadga har skapats genom de årliga anslagen i museets ordinarie budget. Det rikaste och mest användbara materialet har genererats genom de dokumentationsprojekt som haft relativt mycket personal och resurser till förfogande. (Ohs, Trädgårdar). 4

8 B. Fem undersökningar vid Jönköpings läns museum Av det femtiotal samtidsdokumentationer från åren som presenterats i det föregående har följande fem valts för närmre analys: A. Ohs bruk (tre delstudier från , 1989, 1999) B. En pingstväns bilder (1982) C. En fabrikörs karriär (1990) D. Pernå ett skåp (1992) E. Folklig trädgårdskonst ( ) Kriterierna för dessa val är: Poolrepresentativitet JLM har deltagit i tre pooler nämligen Offentliga (nu Samhälle och politik), Trä- och papper samt Metall. (De två sistnämnda numera sammanslagna i poolen för Tillverkning). Inom dessa poolers ansvarsområden fokuserades vad som var karaktäristiskt för länet nämligen frikyrkoväckelserörelsen resp. möbeltillverkning resp. Gnosjöandan och småföretagsamhet. Studien av en pingstväns bilder representerar sålunda engagemanget i frikyrkodokumentation, en fabrikörs karriär är en undersökning av Gnosjöandan och faller inom metallpoolens ramar. Inte oväntat var huvudpersonen aktiv pingstvän och undersökningen platsar därför i viss mån även inom frikyrkosamdok. Pernå ett skåp var en möbeldokumentation. Ohs bruk-undersökningen fokuserade egentligen inte pappersmassetillverkning utan brukssamhället som sådant, men kom genom den tekniska beskrivningen i alla fall att falla inom träoch papperspoolen. - Trädgårdsundersökningen faller helt utanför de pooler museet medverkar i och kanske också utanför pool-organisationen överhuvudtaget? Tidsrepresentativitet De fem undersökningarna har utförts under 1970-, 80- och 90-talen. A är en s.k. återvändarstudie utförd under tre decennier. C + D är korta tvåmånadersundersökningar enligt vårt Samdokprogram och E en massiv studie som sträckte sig över nästan fem år (sommarhalvåren). Variation av studieobjekten A. Ett samhälle som inbegriper ca 200 individer och försöker greppa dess struktur och organisation. B. 25 utvalda individers reaktioner på en anonym persons expressiva hemmiljö C. En enda individ, som står i det samhälleliga strålkastarljuset. 5

9 D. Ett skåp. E. 250 trädgårdar och deras ägare / skapare. Metodval och metodmångfald Det har genomgående varit en strävan att pröva olik metodiska angreppssätt, ibland betingat av små ekonomiska resurser (B + D), ibland av en överväldigande tillgång på dylika (A + E). A. var en s.k. community-study och industrisamhällesundersökning, som var aktuell i tiden. Den har också givit oss tillfälle att göra återkommande, uppföljande undersökningar. B. var något så ovanligt inom etnologin som en laborativ hypotesgenererande studie av attityder. (Egentligen en delstudie inom det större projektet Svenskarnas religiösa bilder, som dock hade ett djupare historiskt perspektiv). C. En fabrikörs karriär är en individcentrerad studie som leder in på olika samhällsarenor. Inom den akademiska forskningen var livshistoria vid tidpunkten ett aktuellt och populärt tema. D. Pernå var avsedd som en föremålsstudie (något som ständigt efterlystes inom SAMDOK), som skulle ske genom en processuppföljning enligt från ax till limpa - modellen. Metoden hade tidigare prövats med KA 72-undersökningen (se: Tumme med tingen) och avsikten var också att genomföra en jämförande studie mellan dessa två undersökningar. Detta fullföljdes emellertid inte. Pernåundersökningen kan därför representera en misslyckad studie eller en undersökning som ledde till att något helt annat än det åsyftade fokuserades, nämligen problematisering av kvalitetsbegreppet. E. Trädgårdsundersökningen kombinerade flera metoder i stor skala med intervjuer, uppmätningar, föremålsförvärv, foto och frågelista via LUF samt presentation genom utställning, artiklar och föredrag samt medverkan i radio / teve. Finansierings- och personalkriterium De utvalda undersökningarna representerar olika typer av finansiering, dels de ordinarie korta tvåmånadersstudierna med en anställd etnolog med anslag i budget, dels större med flera anvisade personer avlönade med arbetsmarknadsmedel. En undersökning, En pingstväns bilder, skedde inom ramen för min tjänst samt tjänstledighet för studier. 6

10 A. Ohs bruk ett samhälle ur tiden och i tiden och. Tre undersökningar med tio års mellanrum har genomförts. Upptakten var följande: Hösten 1977 for jag en söndagseftermiddag igenom Ohs bruk. Samhället med Sveriges minsta sulfitfabrik verkade ha legat i dvala i åtminstone ett halvsekel, för här fanns i koncentrat och lätt avläsbart som i en ABC-bok, ett litet klassamhälle. Där låg exponenter för samhällets bas och överbyggnad pedagogiskt uppradade, dvs fabriken och arbetarbostäderna å ena sidan, herrgården, kyrkan och banken å andra sidan. Dock var denna miljö inget lagskyddat fornminne, samhället fungerade fortfarande... Men vid planket utanför brukslokalen stod tre pensionerade bruksarbetare och talade med bitterhet om den väntade nedläggningen och sin misstro gentemot bruksägarna. (Förord av Eva Londos till rapporten Ohs bruk ett samhälle ur tiden?) Studieobjekt samhället Ohs bruk i Värnamo kn Tid ; 1989; Första undersökningstillfället var under våren 1978 med fältarbete under någon vecka i samarbete med Nordiska museet (Eva Fägerborg) och Lärarhögskolan i Kalmar (Lars Oredsson). Dokumentationen från detta tillfälle sammanställdes av den sistnämnde till en utställningen Spelet om Ohs, som presenterades under våren i en utställning på länsmuseet och i Ohs. Under 1979 var två fältarbetande etnologer (Ann Lindholm och Kerstin Arvidsson) bosatta i Ohs bruk. Från NM deltog Eva Fägerborg och även projektledaren Eva Londos deltog i fält- och forskningsarbetet samt Monika Lönn från JLM. Rapport publicerades 1980 och samtidigt producerade fältarbetarna en basutställning om samhället, som visades i Stenmagasinet, det blivande lokala museet. Undersökning nummer två genomfördes med en månads fältarbete av etnologen Ann Lindholm Rapport kom Tredje undersökningen gjordes hösten 1999 och våren 2000 under några veckor av Ann Lindholm och Eva Londos. Ej slutförd. Delstudie nr I. Ohs bruk ett samhälle ur tiden? Materialet Intervjuer: 100 st. (83 informanter) Deltagarobservationer: 11 samt fältarbetarnas närmre ett års närvaro och boende i samhället 7

11 Minnesnedteckningar: 30 st. av Karl Johansson, bruksarbetare Arkivmaterial från JLM, Ohs bruk, de fackliga organisationerna, de kyrkliga och ideella, Tekniska museet, Sthlm. m. fl. Foto: några tusen (nytagna och reprofotograferade) Föremål: 3 st. med anknytning till frikyrkan Personer FK / FD Ann Lindholm, etnolog från Göteborgs univ. Disputerade 1995 på avhandlingen Vägarnas folk. Projektanställd FK Kerstin Arvidsson, etnolog från Göteborgs univ. Projektanställd FK Eva Fägerborg, intendent från NM. Sedermera disputerad på avh. Miljoner och my FK / FD Eva Londos, projektledare, chef för dokumentationsavd., JLM FK Monika Lönn, intendent JLM Partners Den första undersökningen genomfördes på uppdrag av Värnamo kommun (kommunalrådet Ingvar Andersson var initiativtagare) och länsstyrelsens kulturmiljövårdsavd. som anvisade AMSmedel. Utställningen genomfördes i samarbete med Samhällsföreningen i Ohs bruk och finansierades av Värnamo kulturnämnd. Initiativet var sålunda inte ursprungligen länsmuseets, vilket däremot de två återvändarprojekten har varit. Finansiering AMS-medel till fältarbetarna i den första undersökningen, ordinarie budget för de övriga från resp. museum. Utställningsarbetet finansierat av kommunen liksom tryckning av rapport. Syfte, frågeställningar och perspektiv Kommunalrådet Andersson (s) i Värnamo värnade om tillvaratagandet av historien i de två brukssamhällen Ohs och Åminne (där undersökning genomfördes parallellt under samma tid). AMS-medel fanns tillgängliga via länsstyrelsen för dylika projekt och arbetslösheten bland färdigutbildade akademiker var för handen. Inom den etnologiska forskarvärlden var studier av arbetarkultur, speciellt i kombination med community-studies, synnerligen aktuella. För oss på museet, med begränsade ekonomiska resurser, var därvid de små brukssamhällena hanterbara och lämpliga undersökningsobjekt. 8

12 Syftet var - att genom en kulturhistorisk och etnologisk undersökning som inbegrep nutiden skapa underlag för ett planerat museum över brukets historia - dokumentera arbetslivet och det sociala livet i ett brukssamhälle Grundläggande frågeställning var om det inom en viss geografiskt eller socialt avgränsad enhet finns delade erfarenheter och värderingar, som kan förklara likheter i livsmönstret? Existerar det någon slags lokal kultur? Finns bruksandan? Perspektiv Ambitionen var, eftersom två av fältarbetarna bodde i närmre ett år i samhället och levde under ett ständigt deltagande i det lilla samhällets liv, att inbegripa så många sidor som möjligt av det kulturella livet. Man utgick från Ohs som ett samhälle med det typiska brukssamhällets sociala struktur och byggde sedan upp mera specifika problemställningar. Med sulfitfabriken och arbetet där i centrum närmade man sig samhället under jämförande studier av andra brukssamhällen i Åminne. (Parallellt genomfördes av två andra etnologer en motsvarande undersökning av brukssamhället Åminne i Värnamo kn.) Tidsperspektivet var relativt kort sett i relation till att bruket grundades på 1600-talet. Tonvikten förlades till 1900-talet med koncentration på 1920 och 70-talet. Socialt låg tyngdpunkten på det arbetande folket olika manliga yrkeskategorier som bruksarbetare, sågverksarbetare, skogsarbetare, jordbruksarbetare samt deras kvinnor och barn. Man var mycket noga med att motivera valet av underklassperspektiv med att arbetarna utgjorde majoriteten i samhället. För att få en helhetsbild kommenterade man bruksledning och tjänstemän, men betonade att dessa inte var av primärt intresse. Metoder Intervjuer, deltagarobservation, arkivstudier. Även fotodokumentation av den fysiska miljön (byggnader exteriört och interiört). Vad det gällde urvalet av personer berördes så gott som varje hushåll i Ohs bruk. Museet ingick i trä- och papperspoolen vilket föranledde att vi gjorde en grundlig undersökning av arbetsprocessen i fabriken innan den slutligen avstannade (utfördes av Eva Fägerborg från NM). Dessutom motiverade museets deltagande i den offentliga poolen med speciell inriktning på frikyrkorörelsen att speciellt frikyrkofolket i Ohs bruk fokuserades liksom de olika frikyrkosamlingarnas framväxt och avtynande. (Utfördes av Eva Londos.) Utan denna pooltillhörighet hade troligtvis inte dessa teman specialstuderats. 9

13 Som ovan påpekats utgick man från det producerande / kroppsarbetande folket. Brukets historia skildrades ur deras perspektiv och motsättningarna mellan överhet och anställda redogjordes nogsamt. Man kan nog påstå att det i vissa delar var en studie av klasskamp men också en studie av bruksanda med undfallenhet, tillit och ödmjukhet inför patron och ledningen. Herrskapet skildrades främst genom arbetarnas utsago och ögon. (Vilket sedermera orsakade harmsna protester från tjänstemannahåll). Rubrikerna i rapporten speglar väl de olika perspektiven: Metoddiskussion Historik (över tre århundrades järnbruk samt sulfitfabrikens ) Miljö och bebyggelse Sulfitfabriken (den tekniska processen och människa i arbetet) Övriga näringar (jordbruk, skogsbruk, sågverk, mejeri, syfabrik, ersättningsindustrin) Från lek till arbete (socialiseringen in i vuxenvärlden, generationsaspekter)) Facklig organisering (kampen för rättigheter, repressalier) Leva i brukssamhälle då och nu (bruksandan, det patriarkaliska samhället, bostadsfrågan, social omsorg, nedläggningen och jämförelse med Edsbruk) Samhällsservice Föreningsliv (fritid, livsstil) Sociala relationer (jämförelse då nu) Perspektivet etnicitet behandlades över huvudtaget inte, om man med det avser människor från utländska kulturer, av den anledningen att de 14 invandrare som anställdes under 70-talet flyttade i samband med nedläggningen. Däremot diskuterades kvinnors yrkesarbete och attityderna gentemot dem i industrin liksom det traditionella hemmafrumönstret. Ideologi, religiösa föreställningar, livsåskådning skymtar naturligtvis i det rikhaltiga intervjumaterialet liksom i redogörelsen av materialet under de olika rubrikerna ovan men är inte något som explicit analyseras i rapporten. Tidsandan Undersökningen präglades i hög grad av tidsandan under 70-talet som utmärktes av ett intresse för arbetar- och arbetsplatsstudier i ett historie-materialistiskt underifrån -perspektiv. Även kvinnorörelsen och arbetsmiljödebatten satte sin spår i undersökningen (Flera av de i undersökningen anställda etnologerna var aktiva inom vänstern och kvinnorörelsen och med arbetsmiljöfrågor). Inom etnologin, som aldrig var särskilt progressiv när det gällde samhälleliga ställningstagande, 10

14 sträckte man sig dock så långt som till att, efter amerikansk förebild, genomföra s. k. "community-studies, där små, hanterliga samhällen ofta var idealet. Användning av materialet Ohs bruk ett samhälle ur tiden? Jönköpings läns museum Rapport nr 1. (1981) av Kerstin Arvidsson, Eva Fägerborg, Ann Lindholm, Eva Londos. Spelet om Ohs. Utställning i Jönköping och Ohs 1979 producerad av Lärarhögskolan i Kalmar I brukets tid. Utställning (foto, text, föremål) sammanställd 1980 av Ann Lindholm och Kerstin Arvidsson och länsmuseet på uppdrag av Värnamo kulturnämnd. Utgör basutställning i bruksmuseet (i Stenmagasinet från 1855). Om den framtida användningen av rapporten kan sägas att den efter publiceringen 1979 trycktes i ännu en upplaga, som såldes slut och som nu 2001 återigen efterfrågas för nytryck. Den togs alltså mycket väl emot av flertalet ohsabor och engagerade i järnvägsföreningen därstädes och den användes bl. a. för studiecirklar i ohsabornas egna fortsatta utforskandet av brukets historia under och 90-talet. Betydelse Kring utställningen I brukets tid växte ett regelrätt lokalmuseum fram som nu upptar hela Stenmagasinets båda våningar och har, jämsides med den smalspåriga järnvägen, blivit en attraktion i marknadsföringen av Ohs som turistmål. Studiecirklarna som byggde på rapporten kom att väcka ohsabornas intresse för sin historia och kan förmodas ha gett näring åt en viss lokal identitetskänsla och medvetenhet om en bevaransvärd miljö. Delstudie nr 2. Ohs ett samhälle i tiden? Tid hösten 1989, våren 1990, 2 mån. Materialet Intervjuer och samtal: 28 st. Deltagarobservationer Fotografier Protokoll Publikation: Ohs ett samhälle i tiden av Ann Lindholm. Jönköpings läns museum. Rapport nr 27 (1990) 11

15 Personer Etnolog Ann Lindholm, Etnologiska institutionen, Göteborg, anställd av länsmuseet för undersökningen. Projektledare: Eva Londos, JLM Partner Värnamo kn, som tryckte rapporten Finansiering JLM:s ord., årliga anslag för SAMDOK-undersökning Syfte, problemställningar, perspektiv Att följa upp utvecklingen i det f d brukssamhället under de tio åren som gått sen förra undersökningen och bruket lades ner och fick en mindre ersättningsindustri, Horda gummifabrik. Vem flyttade, vem stannade kvar, vilka är de nya ohsaborna? Vilka val har bestämt agerandet? Vad har förändrats i den fysiska miljön? Har de sociala relationerna och mötesplatserna förändrats? Försvann bruksmentaliteten med brukets försvinnande? Vilken betydelse har det haft att samhället varit objekt för upprepade undersökningar? Perspektivet har varit att på mikronivå belysa utvecklingsprocessen i Ohs under ett decennium. Ohsabornas aktivitetsfält har fokuserats och därmed kom ett större område än själva Ohs att ingå. Alla utom sju personer var boende i Ohs och tidigare knutna till bruket. Etnocentrismen och synen på de andra inflyttade var något som särskilt beaktades. Tidsandan och diskussionen Undersökningen av Ohs kom att bli berättelsen om ett brukssamhälle som drabbats av nedläggelse och passivitet och på tio år blomstrade upp till en idyll full av gemenskap och aktivitet. (Inflyttning, föreningsliv, studiecirklar, naturupplevelser etc.) Detta var något som stod i bjärt kontrast till situationen på motsvarande orter i Bergslagen såsom den presenterades i pressen. Vi fann att ohsabornas identitet förstärkts genom den uppmärksamhet som samhället rönt genom vår tidigare undersökning, genom länsstyrelsens och kulturnämndens bevarandeplan och genom att man fått ett eget museum etc. samt en enad front mot den gemensamma fienden, när man ställde krav på kommunen. Den positiva utvecklingen förklarades med att i Ohs fanns en fungerande arbetsplats och att Värnamo med arbetsmöjligheter låg inom pendelavstånd. 12

16 Stämningarna växlade emellertid snabbt. Vid uppföljningen under våren var stora delar av optimismen förbytt mot oro orsakad av förändringar i den yttre strukturen, främst på grund av att butiken, centrum i samhället och dess hjärta, nedlades. Vidare indragning av bussturer, den allmänna nedgången i industriproduktionen m.m. Tidsandan Den i etnologivärlden pågående diskussionen om etnicitet och identitet styrde troligen undersökningen till att fokusera även dessa förmodade företeelser. Användning av materialet Sammanställning till en rapport med bilder som såldes i Ohs, på Järnvägsföreningen och JLM. Den väckte emellertid inte alls samma uppmärksamhet och efterfrågan som den föregående utförliga och historiskt inriktade skriften. Publikation: Ann Lindholm: Ohs ett samhälle i tiden. Jönköpings läns museum rapport nr 27 (1990). Betydelse Undersökningen ska ses som ytterligare en milstolpe eller byggsten i ett pågående trettioårigt projekt vars slutredovisning sker omkring Att Ohs bruk uppmärksammats resulterade också i att kulturnämnden och landarkivet i Vadstena ingrep i räddningen av det möglande bruksarkivet med handlingar tillbaka i 1700-talet och ett nästan komplett material från talets järnbruk. F d bruksägaren förmåddes överlämna det värdefulla arkivet för vård och uppordning i samhällsföreningens regi samt överflyttning till säkra arkivlokaler i Stenmagasinet. Där har det nyttjats av forskare från bl. a. Högskolan i Jönköping. Delstudie nr 3. Vem älskar Ohs bruk? Tid Sammanlagt 2 mån. under hösten 1999 och sommaren Ännu ej avslutad p g a av oförutsedda händelser. Se nedan under Tidsandan och diskussionen. Material Ca 30 intervjuer och samtal, några deltagarobservationer. Foton. 13

17 Personer Etnolog Ann Lindholm, liksom tidigare samt deltagande i fältarbetet av projekledaren Eva Londos Partner Värnamo kulturnämnd som beviljade medel till resor och tryckning av rapport. Finansiering Anslag ur museets SAMDOK-budget för två mån. fältarbetande etnolog, projektanställning Bidrag från Värnamo kommun (se ovan) Syfte, frågeställningar och perspektiv Syftet enl. ansökan om bidrag från Värnamo kn: "att genomföra den tredje jämförande studien av livet i Ohs bruk och därvid undersöka invånarnas syn på boende, arbete, livskvalité och tankar om framtiden." Det inom-etnologiska teoretiska syftet var att pröva Anthony Giddens resonemang om man i det senmoderna samhället med dess förändringar av traditioner, nya livsstilar och påverkan av tidigare kulturmönster kan hitta människor som definieras som vinnare och förlorare. Det övergripande syftet var alltså att se om ohsaborna rent generellt kan betraktas som vinnare eller förlorare. Ett perspektiv som särskilt beaktades var det s k könskontraktets kvarblivande / överlevande i samhället, alltså ett genusperspektiv. Etnicitet berördes, då det under det senaste decenniet anställts invandrare i industrin samt tyska och danska medborgare börjat inköpa husen i Ohs för sommarvistelse. Tidsandan och diskussionen Ann Lindholm och Eva Londos formulerade 1997 och 1998 forskningsprojektet Vinnare och förlorare i det senmoderna samhället som syftade till att studera mentalitet och handlingsberedskap i ett genuint brukssamhälle och se hur dess invånare agerat i det senmoderna samhället. Bidrag söktes från Riksbankens Jubileumsfond (varvid ansökan tillstyrktes av den historiesakkunnige men avstyrktes av den etnologiske dito). Detta tänkta projekt, som skulle knyta samman och jämföra undersökningar om gnosjöandan (småföretagarmentalitet) och bruksanda byggde teoretiskt i hög grad på Ulrich Becks och Anthony Giddens tankar om människors agerande i det senindustriella / senmoderna samhället. Dessa frågeställningar finns med i den senaste Ohsundersökningen, som alltså ännu inte slutförts av följande skäl: Under fältarbetet på hösten inträffade att Eva Londos ofrivilligt och av en slump tvingades överge sin iakttagande, analyserande etnologställning och istället inta kulturmiljövårdarens roll 14

18 som representant för länsmuseet. Orsaken var att de fem sulfitkokarna, varav två riksunika ur teknik-historiskt perspektiv, skulle demonteras av de nuvarande ägarna Trelleborgs gummi. Från nedläggningen 1978 fanns en överenskommelse att de skulle bevaras som industriminnesmärken. Ärendet hade emellertid glidit mellan fingrarna hos alla berörda parter. Fältarbetet avbröts för min del och övergick till brevväxling, samtal och möten med stadsbyggnadskontor, Pappersindustrins historiska utskott, RAÄ, KTH, Tekniska museet, NM, kulturnämnd, länsstyrelse, samhällsföreningen etc. och ledde till en delvis hetsig debatt i Ohs och lokalpressen. Den utmynnade i att en kokare räddades över till kommunal mark, om än i demolerat skick genom nonchalant hantering. Den tidigare välvilliga inställningen till länsmuseet övergick i ett argt avståndstagande till personen som kom 7 mil norrifrån och lade sig i Ohs interna angelägenheter. Detta intermezzo föranleddes av det sena 1900-talets värnande om det industrihistoriska kulturarvet, som initierats av RAÄ, Tekniska museet och statliga myndigheter. Det sätter också i blixtbelysning det dilemma en museitjänsteman hamnar i när hon / han slits mellan den iakttagande / registrerande etnologrollen och den ingripande / aktiva kulturarvsskaparens och vårdarens uppdrag. Ärendet väntar fortfarande på sin lösning länsstyrelse, kulturnämnd utreder ansvar och kostnadsfördelning Användning av materialet Den sistnämnda delstudien är ej redovisad, men av vad som framgår av ovan innebar redan fältarbetsfasen en del uppmärksamhet i offentligheten. B. En pingstväns bilder Studieobjekt Människors möte och attityder inför en (rekonstruerad) pingstväns hemmiljö. Tid 1982 Material intervju och dokumentation samt foton av fr. f. a. väggbilderna hemma hos en pingstvän. Rekonstruktion av hennes rum som utställning på museet. Intervjuer med 25 personer angående deras attityder, reaktioner och tankar inför miljön. Föremålsförvärv i form av tänkespråksalbum förfärdigat av nyckelinformanten, inköp av repliker av vissa väggbilder. 15

19 Publikationer Eva Londos (1983): Religiös huskonst. Svenskarnas religiösa bilder. Jönköpings läns museum Eva Londos (1984): En pingstväns bilder. Attityder till en frikyrklig miljö. Jönköpings läns museum. (även som D1-uppsats (80 p) vid Etnologiska institutionen, Lund) Eva Londos (1985): A Pentecostalist s Pictures. Attitudes toward a Free Church environment. Ethnologia Scandinavica (även Nils-Arvid Bringéus, red, Man and Picture. Stockholm 1985). Utställning En pingstväns bilder på Jönköpings läns museum Prod. Eva Londos. Personer Eva Londos, museilektor vid Jönköpings läns museum, chef för studieavdelningen och doktorand i etnologi, Lund. SAMDOK-ansvarig vid länsmuseet. Partner I viss mån Etnologiska institutionen, Lund Finansiering Museets ord. budget samt egenfinansiering genom tjänstledighet. Syfte, frågeställningar och perspektiv Övergripande syftet med frikyrkoundersökningarna var att formulera och fastställa begreppen frikyrklig livsstil och kulturmiljö. Spec. för denna studie: att studera attityder och värderingar hos människor (med olika kön, utbildning, religiös och socio-kulturell bakgrund) i en miljö med expressivt religiösa uttryck. Vidare att därvid pröva olika förklaringsmodeller samt att göra det i en laborativ form som kunde generera nya hypoteser för vidare undersökningar. Bakgrunden fanns i museets pågående samdokundersökningar och inventeringen av religiösa bilder i hem i Sverige, som började med ett upprop i tidningen Land och resulterade i att flera hundra bilder visades vid den stora sommarutställningen 1983 på Jönköpings läns museum. En av brevskrivarna, en yngre kvinnlig pingstvän specialstuderades i föräldrahemmethemmet och hennes flickrum rekonstruerades på museet redan De häftiga publikreaktionerna väckte frågor om bilders kommunikativa funktion och estetiska innebörd. Utställningen fick därför utgöra basen för en laborativ studie, där 25 personer konfronterades med miljön och bilderna. De intervjuades därefter av Eva Londos efter ett fastställt frågeformulär. 16

20 Förutom huvudpersonen, den 21-åriga folkhögskolestuderande pingstvännen från landsbygden, eftersträvades för undersökningen så bred representation som möjligt vad gäller utbildning, yrke samt protestantiska trosbekännare av olika kategorier respektive icke-troende. (10 kvinnor, 15 män; ålder år; soc. gr. I 9 st.; II 10 st.; III 6 st.) Etnicitet var inte aktuellt. (Dock ingick en österrikisk invandrare samt barnbarnet till en grek och en danska. Detta var inte något man reflekterade över och som regel efterfrågas inte föräldrarnas födelseort). Eftersom det var en laborativ undersökning var urvalet medvetet riktat mot personer med olika ideologier och bakgrund. Undersökningen var uttalat en probleminventerande och hypotesgenererande undersökning och ett förstadium till kommande deskriptiva och hypotesprövande undersökningar (som bl a ledde till min avhandling Uppåt väggarna i svenska hem 1993). De kulturella objekten d v s bilderna, tjänade som utgångspunkt, men målet var att fastställa människors värderingar och attityder. I rapporten/uppsatsen diskuterades kommunikationsteorins användar- och injektionsmodeller liksom arkitekturpsykologins approprieringsteori och den tyska bildforskningens olika funktionsstudier. Nostalgi, estetik och identitet var andra begrepp som problematiserades i analysen. Studien utmynnade i minst 20 hypoteser för kommande undersökningar. Tidsandan och diskussionen Angreppssättet, att undersöka upplevelse av bilden, inte att som konsthistoriker studera bilden i sig, var inspirerat av det vid Etnologiska institutionen i Lund skisserade projektet Människors möte med bilden och de i Nils-Arvid Bringéus bok Bildlore utvecklade tankegångarna kring studier av folkliga bildbudskap. Angreppssättet var också efterdyningar av den radikala bildanalytiska pedagogiken som utvecklats under 70-talet vid Teckningslärarinstitutet, Stockholm, under Gert Z Nordströms ledning och introduktion av semiotiken. Den tyska bildforskningens socialhistoriska och historie-materialistiska inriktning med Wolfgang Brückner i Frankfurt och Herman Bausinger i Tubingen som portalfigurer, inspirerade till att med vetenskapliga redskap analysera även småfolkets bildvärld, ett fullständigt ignorerat fält inom konstvetenskapen. Användning av materialet Utställning på länsmuseet Se ovan. Uppskattningsvis några tusen besökare. Reportage i veckopress, samt Jönköpings-Posten och Smålands Folkblad. Undersökningen presenterades av Eva Londos vid det internationella bildsymposiet Man and Picture 1984 i Lund. Föreläsningen publicerades i en skrift med samma titel. (se ovan). 17

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Eskilstuna museers samtidsundersökningar 1987 2000. Carin Andersson Eskilstuna museer. samdok NORDISKA MUSEET

Eskilstuna museers samtidsundersökningar 1987 2000. Carin Andersson Eskilstuna museer. samdok NORDISKA MUSEET Eskilstuna museers samtidsundersökningar 1987 2000 Carin Andersson Eskilstuna museer samdok NORDISKA MUSEET Delrapport SAMTIDEN SOM KULTURARV Stockholm 2001 SAMTIDEN SOM KULTURARV De svenska museernas

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Först var skog och vatten

Först var skog och vatten Först var skog och vatten Värnamobygden är vacker, med gröna skogar, stilla sjöar och livliga vattendrag. De milsvida åkrarna är dock få, magra och karga jordar har lagt sten på bondens bördor. Skogen

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 År 2006 har av regeringen utsetts till Mångkulturåret. Man menar att det offentliga kulturlivet måste bli bättre på att spegla och ta tillvara medborgarnas

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Varför en manusförfattare?

Varför en manusförfattare? Varför en manusförfattare? Tove Frambäcks föredrag vid Centrum för dramatiks seminarium Att skapa en berättelse på Sjöhistoriska den 2 april 2012. på Naturhistoriska riksmuseet. Bakgrunden till valet att

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Introduktion till Nationalmusems forskningsverksamhet

Introduktion till Nationalmusems forskningsverksamhet Introduktion till Nationalmusems forskningsverksamhet áååéü ää Nationalmuseums forskningsuppdrag Nationalmuseums samlingar som forskningsresurs Forskningssamverkan med andra museer, universitet och högskolor

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Hem DFU 289 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Vi använder oss av

Läs mer

Stiftelsen Köpmannaförbundet

Stiftelsen Köpmannaförbundet Stiftelsen Köpmannaförbundet Information om stiftelsen och ansökningsblanketter Handelns organisation har en lång historik där Sveriges Köpmannaförbund efter mer än ett århundrade blivit en del av Svensk

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT »En klar majoritet tycker också att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen och de är också beredda att betala mer för

Läs mer

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357. Stockholm Jazz Festival 2014

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357. Stockholm Jazz Festival 2014 KUN 2014-04-24, p 8 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357 Handläggare: Margareta Wennerberg Kulturstöd till tillfällig verksamhet april 2014 1 Förslag

Läs mer

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Under 2015 inleder Alströmerhemmet och Nationalmuseum ett skede i sitt samarbete för att tillsammans hitta arbetsformer som

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Angelägna berättelser INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR HANDLINGSPROGRAM INOM UPPDRAGSARKEOLOGIN

Angelägna berättelser INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR HANDLINGSPROGRAM INOM UPPDRAGSARKEOLOGIN Angelägna berättelser INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR HANDLINGSPROGRAM INOM UPPDRAGSARKEOLOGIN Foto: Eva Skyllberg (1, 13, 18), Pål-Nils Nilsson (4), Bengt A Lundberg (7, 15, 16, 20), Carolina Andersson (8, 11),

Läs mer

Kulturarvsturism och regional utveckling

Kulturarvsturism och regional utveckling 2013-03-14 Maria Agestam Den vetenskapliga definitionen: Kulturarv avser såväl materiella som immateriella uttryck. Kulturarv omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkiv-

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Resan till 1895 Presentation av projektet som boken bygger på

Resan till 1895 Presentation av projektet som boken bygger på 11 Resan till 1895 Presentation av projektet som boken bygger på När vi skulle bestämma projekt till den här boken var det viktigt för oss att hitta ett innehåll som skulle kunna intressera såväl oss själva

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Hantverksrundan 13-14/10, Tranemo-Svenljunga kl. 10-16 Datum:20121205 Journalnummer: 2008-008 BX Projekttid: 20120906-20121231 Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD Framtidskompis är Stiftelsen Framtidsgenerationens ömsesidiga mentorsprogram en konkret möjlighet för dig, ditt företag och era medarbetare att vara med och bygga framtidens samhälle. VILL DU VARA MED?

Läs mer

Med blicken i spegeln. Mija Renström

Med blicken i spegeln. Mija Renström Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer