Samtidsinriktade undersökningar vid Jönköpings läns museum. Eva Londos Jönköpings läns museum. samdok NORDISKA MUSEET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samtidsinriktade undersökningar 1975 2000 vid Jönköpings läns museum. Eva Londos Jönköpings läns museum. samdok NORDISKA MUSEET"

Transkript

1 Samtidsinriktade undersökningar vid Jönköpings läns museum Eva Londos Jönköpings läns museum samdok NORDISKA MUSEET Delrapport SAMTIDEN SOM KULTURARV Stockholm 2001

2 SAMTIDEN SOM KULTURARV De svenska museernas roll i konstruktionen av det industriella samhällets kulturarv Vilken kunskap har museisektorns professionella skapat om det sena 1900-talets industrisamhälle? Vilka grupper, verksamheter och fenomen i samhället har de intresserat sig för? Vad har inneslutits eller marginaliserats? Vad ger en analys utifrån perspektiv som genus, etnisk tillhörighet, geografisk och nationell bakgrund, generation, klass, religion? Vad har valet av metod betytt för urval och resultat? Vilka har museerna samverkat med eller avgränsat sig mot andra kulturarvsinstitutioner, organisationer, amatörer, forskare? Hur har museerna förhållit sig till det större intresset för kulturarvsfrågor under 1990-talet? Vad har samtidsundersökningarna betytt för museernas plats i samhället i skapandet av kulturella självbilder och i de demokratiska processerna? Syfte Projektet Samtiden som kulturarv (SKARV) drivs av Samdok med finansiering från Delegationen för industrisamhällets kulturarv och pågår från mars 2001 mars Målet är att åstadkomma en analys av de svenska museernas samtidsdokumentation under perioden , med avseende på ämnesval, frågeställningar, metoder, verksamhetsformer och resultat. Syftet med projektet är att synliggöra museernas och deras tjänstemäns betydelse för konstruktionen av kulturarv och att återföra dessa kunskaper till de berörda, för att därmed öka den yrkesmässiga självinsikten, förbättra arbetsmetoderna och bredda museernas tolkning av sitt samhällsuppdrag. Perioden representerar det moderna Sveriges höjdpunkt och omstrukturering. Hur har museerna uppmärksammat den ideologiska, politiska, ekonomiska och tekniska omvandlingen, arbetsoch yrkeslivets förändringar, de nya livsstilarna och levnadsmönstren? Perioden representerar också det högmoderna Sveriges kulturpolitik, med aktiva offentliga insatser på olika samhällsnivåer, uppbygget av specialiserade kulturarvsinstitutioner, flera vågor av folkligt engagemang (på 1970-talet Gräv där du står - rörelsen, på 1990-talet arbetslivsmuseerna) och den idag allestädes närvarande musealiseringen. Under samma period har Samdok spelat en viktig roll för museernas undersökningsverksamhet. Hur har Samdoks organisation och riktlinjer påverkat urval och metoder? Projektledning och genomförande Projektet kommer att realiseras genom ett antal delstudier, seminarier och en sammanfattande publikation. Projektledningen utgörs av Eva Silvén, projektansvarig, och Magnus Gudmundsson, projektsamordnare, vid Samdoksekretariatet samt en styrgrupp, bestående av representanter för Delegationen för industrisamhällets kulturarv och Samdok (sekretariatet, Samdokrådet och forskningsrådet). Projektledningen ska driva och samordna projektet, handleda utvärderarna, organisera seminarier och arbetsmöten, låta utföra vissa övergripande analyser samt ansvara för projektets slutrapportering. Huvuddelen av arbetet kommer att utgöras av sex delstudier som genomförs av interna utvärderare, museiintendenter som är aktiva inom Samdok. De representerar olika slags museer över hela landet men också Samdoks pooler/arbetsgrupper, vilket gör att arbetet kan diskuteras vid dessas sammankomster. De interna utvärderarna kommer att genomföra sina studier i samarbete med externa forskare från universitet/högskolor, vilka kommer att engageras för seminarier och möten, bearbetning av undersökningsresultat och manuskript. Återföring Genomförande och resultat kommer fortlöpande att redovisas i Samtid & museer samt via Samdoks poolmöten. Projektet kommer att avslutas med ett större seminarium där de erfarenheter som gjorts kan spridas till alla samdokmuseer. En avslutande publikation kommer att fungera som en sammanfattning av uppnådda resultat och analyser, men också som ett verktyg för metodutveckling inför museernas kommande samtidsundersökningar. 1

3 Sammanfattning Jönköpings läns museum har varit anslutet till Samdok sedan 1977, men deltog redan året dessförinnan i en pilotstudie gällande möbelindustrin i Småland i samarbete med Nordiska museet. JLM har ingått i Offentliga poolen, Metallpoolen samt Trä- och papperspoolen (numera poolerna för Samhälle och politik samt Tillverkning) varvid man inom resp. pool fokuserat främst väckelseoch frikyrkorörelsen, gnosjöandan samt möbeltillverkning. Sedan starten är årligen i museets budget avsatt medel för två månaders Samdokundersökning. Totalt har ett femtiotal nutidsinriktade dokumentationer genomförts under perioden varav cirka hälften är att betrakta som Samdokundersökningar (se nedan). Ungefär hälften av undersökningarna rör sig i varuproduktionens värld. Den andra hälften pendlar mellan konsumtion, religionsutövning, arbetslöshet, folklig estetik och smak. 2

4 Innehållsförteckning A. (Enl. frågemall) Museet Samdok Samtidsdokumentation och forskning Utveckling över tid, perspektivförskjutning...4 B. Fem undersökningar vid Jönköpings läns museum... 5 Metodval och metodmångfald...6 Finansierings- och personalkriterium...6 A. Ohs bruk ett samhälle ur tiden och i tiden och... 7 Delstudie nr I. Ohs bruk ett samhälle ur tiden?...7 Delstudie nr 2. Ohs ett samhälle i tiden?...11 Delstudie nr 3. Vem älskar Ohs bruk?...13 B. En pingstväns bilder...15 C. En fabrikörs karriär...18 D. Pernå ett skåp...20 E. Folklig trädgårdskonst

5 A. (Enl. frågemall) 1. Museet Jönköpings läns museum är ett regionalt museum som enligt gällande stadga har att bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet liksom annan därmed förenlig kulturell verksamhet. Enligt målprogrammet från 2001 är stiftelsens huvudsyfte att genom sin verksamhet bereda allmänheten möjlighet att ta aktiv del av sin historia, nutid och framtid samt att tillvarata och levandegöra kunskapen om länets kulturhistoria. Samtidsdokumentation och SAMDOK nämns alltså inte explicit i dokumenten. 2. Samdok Museet har en ansvarig etnolog, Eva Londos, fil.dr i etnologi 1993 på avhandlingen Uppåt väggarna i svenska hem. Hon har under den redovisade tidsperioden ( ) huvudsakligen varit chef för dokumentationsavdelningen som inbegriper arkiv, bibliotek, föremålsenhet, konservering, hembygdsfrågor samt etnologisk dokumentation. Ca 70% av tjänsten har ägnats administration, personal- och budgetfrågor samt handledning. Övrig tid har disponerats för museala uppgifter däribland etnologiska undersökningar. Undersökningarna har genomförts med Eva L. som handledare / projektledare (med undantag för perioder av tjänstledighet) och ibland som fältarbetare. Som regel har dock externa etnologer, undantagsvis interna, anlitats för undersökningarna. Landsantikvarien Gunnar Lindqvist insåg tidigt betydelsen av Samdok och anmälde redan 1977 att museet åtog sig att dokumentera den svenska väckelse- och frikyrkorörelsen. Samtidigt reserverades årligen i museets budget medel för en månads undersökning. Ansvaret för verksamheten överlämnades till Eva L. Dessförinnan, 1976, hade länsmuseet tillsammans med NM och Göran Rosander som initiativtagare, genomfört en pilotundersökning av småländska möbelföretag och möbelförsäljare (bl.a. IKEA) samt en inventering av företagsarkiv i Gnosjö. Efter Cedrenius Nyströms programskrift Fördela museernas dokumentationsansvar, 1981 kom JLM att ingå i Offentliga poolen. I överensstämmelse med näringslivsstatistik för resp. län åtog sig museet också att dokumentera områden inom Trä- och papperspoolen samt Metallpoolen, varvid vi valde möbelproduktion som särskilt studieobjekt inom den förra poolen och gnosjöanda / småföretagsamhet inom den senare. Modellen blev nu att vart tredje år genomföra en undersökning inom resp. pool och det årliga anslaget utökades till två månaders undersökning. Under den tid som Samdok drivits har de tre museicheferna haft sin ämnestillhörighet i konsthistoria resp. arkeologi. Till Eva L. har det därför överlåtits att välja och styra verksamheten samt att upprätta tre långtidsplaner eller program: 2

6 1. för frikyrkodokumentationen 1985 en plan för de följande fem åren med riktlinjer och teman 2. för trä och papperspoolsundersökningarna ett motsvarande program för åren en tioårsplan 1993 för samtliga samdokundersökningar Min uppfattning om vad samdokundersökningar skulle innehålla inom resp. pool har varit vidsträckt med stor frihet i ämnes-, metod- och perspektivval. Samtiden har definierats som den pågående tiden. Den är alltså utgångspunkten, men det förflutna och framtiden har naturligtvis givits plats i undersökningarna, då de haft relevans för det samtida skeendet. Pooltillhörigheten har styrt dokumentationsplanerna och dessa har fullföljts i det stora hela. Därutöver har situationen på arbetsmarknaden och därav följande arbetsmarknadspolitiska åtgärder varit styrande. 3. Samtidsdokumentation och forskning Vilken historia berättar undersökningarna? Här berättas inte en historia utan många. Det kan vara berättelsen om ett föremål (KA 72) eller ett större antal utvalda sådana (Gnosjö ABC); om en enstaka person (En fabrikörs karriär) eller en åldersgeneration (Guds barn och världens barn) eller ett helt samhälle (Ohs bruk); om människors attityder inför ett speciellt fenomen (En pingstväns bilder) eller smak (Uppåt väggarna) eller kvalitetsbegrepp (Pernå). Här är det främst medelklassen och arbetarklassen som kommer till tals, nästan alltid myndiga individer (över 18 år). Frånsett den stora invandrarundersökningen 1976 är få invandrare synliga. När de förekommer har de inte presenterats som representanter för etniska minoriteter eller som invandrare, utan i sina roller som arbetare, gymnasister eller trädgårdsskapare. Stad- och tätortsbefolkning dominerar, dels för att den de facto är i majoritet, dels för att fältarbetena av praktiska skäl oftast varit förlagda till tätorter. Den årslånga studien av Bondens år kompenserar dock försummelsen av landsbygdens folk. Männens röster dominerar som vanligt, främst som ett resultat av att de är i majoritet på de arbetsplatser som det varit vårt uppdrag att undersöka, d v s möbelfabriker, pappers- och metallindustrier. Sammantaget ger våra undersökningar, trots våra planer och pooltillhörighet ett fragmentariskt intryck. Ambitionen har inte heller varit att åstadkomma någon slags totalitetsdokumentation, detta i medvetande om omöjligheten av en sådan. Snarare har strävan varit att med olika metoder, undersökningsobjekt och perspektiv åstadkomma ett fritt komponerat lapptäcke av fragment från samtiden. Cirka hälften av undersökningarna rör sig i varuproduktionens värld. Den andra hälften pendlar mellan konsumtion, religionsutövning, arbetslöshet, folklig konstutövning och smak. 3

7 4. Utveckling över tid, perspektivförskjutning Under 70-talet besjälades mången etnolog av att komma ut i verkligheten genom att studera livet på verkstadsgolvet. Denna iver har dämpats dels genom svårigheterna i att tekniskt dokumentera de allt mer komplexa produktionsprocesserna det har med rätta ifrågasatts om etnologer är de rätta att göra sådana dels genom den envist upprepade tesen att arbetarklassen är i utdöende eller i varje fall under stark tillbakagång. Under 80-talet försköts etnologernas intresse mot konsumtion och den aktivt skapande, eller i varje fall väljande, människan samt smak- och värderingsfrågor. Man såg mera individen än kollektivet parallellt med att de fackliga organisationerna började vittra och individuell lönesättning infördes. Regelrätta samdokundersökningar betraktas vid JLM sådana vara som ingår i poolprogrammet, planeras i projektform och har uttalade frågeställningar (utmärks med* i sammanställningen). De ska också resultera i en skriftlig rapport eller redovisning av annat slag. En Samdokundersökning innebär alltså en konsekvent genomförd datainsamling och ett ordentligt redovisat material, som registreras under Etnologiska undersökningar, varvid varje intervju får ett nummer och är sökbar i vår EU-databas. Dokumentationer som inte sorterar under Samdok är t ex fotodokumentationer som visserligen utförts av professionella fotografer men som saknar kontext och uppgifter. Brandkårsutryckningar och andra mindre dokumentationer som syftar till deskription av en verksamhet eller en företeelse hänföres inte heller till Samdok. Detsamma gäller bebyggelsehistoriska inventeringar, som är beställningsarbeten från kommunernas byggnads- och stadsarkitektkontor och utförs under stor tids- och prispress. Som regel önskar beställarna bara byggnadsfysiska data. Byggnadsantikvarierna är ambitiösa och levererar som regel kulturhistoria kring husen därtill, men regelrätta etnologiska undersökningar gives det inget utrymme för. Endast i ett fall undersökningen av stadsdelen Torpa har beställaren anslagit extramedel därtill. Samarbetspartner har inte haft något avgörande inflytande varken som beställare eller medverkande. Etnologiska institutionen och Folklivsarkivet i Lund är dock undantag. Tillsammans med dem har vi båda fältarbetat och sänt ut frågelistor. Fältarbeten med Nordiska museet och SPCF har oftast för JLM:s del gett magert utbyte, då vi bara sporadiskt erhållit material. Värnamo kn har varit flitig beställare och delfinansiär till ett antal undersökningar (Ohs, Åminne, Rydaholm). Statens kulturråd och AMS har indirekt påverkat genom att ge direktiv om att ansöka om pengar som finns momentant till förfogande. Störst stadga har skapats genom de årliga anslagen i museets ordinarie budget. Det rikaste och mest användbara materialet har genererats genom de dokumentationsprojekt som haft relativt mycket personal och resurser till förfogande. (Ohs, Trädgårdar). 4

8 B. Fem undersökningar vid Jönköpings läns museum Av det femtiotal samtidsdokumentationer från åren som presenterats i det föregående har följande fem valts för närmre analys: A. Ohs bruk (tre delstudier från , 1989, 1999) B. En pingstväns bilder (1982) C. En fabrikörs karriär (1990) D. Pernå ett skåp (1992) E. Folklig trädgårdskonst ( ) Kriterierna för dessa val är: Poolrepresentativitet JLM har deltagit i tre pooler nämligen Offentliga (nu Samhälle och politik), Trä- och papper samt Metall. (De två sistnämnda numera sammanslagna i poolen för Tillverkning). Inom dessa poolers ansvarsområden fokuserades vad som var karaktäristiskt för länet nämligen frikyrkoväckelserörelsen resp. möbeltillverkning resp. Gnosjöandan och småföretagsamhet. Studien av en pingstväns bilder representerar sålunda engagemanget i frikyrkodokumentation, en fabrikörs karriär är en undersökning av Gnosjöandan och faller inom metallpoolens ramar. Inte oväntat var huvudpersonen aktiv pingstvän och undersökningen platsar därför i viss mån även inom frikyrkosamdok. Pernå ett skåp var en möbeldokumentation. Ohs bruk-undersökningen fokuserade egentligen inte pappersmassetillverkning utan brukssamhället som sådant, men kom genom den tekniska beskrivningen i alla fall att falla inom träoch papperspoolen. - Trädgårdsundersökningen faller helt utanför de pooler museet medverkar i och kanske också utanför pool-organisationen överhuvudtaget? Tidsrepresentativitet De fem undersökningarna har utförts under 1970-, 80- och 90-talen. A är en s.k. återvändarstudie utförd under tre decennier. C + D är korta tvåmånadersundersökningar enligt vårt Samdokprogram och E en massiv studie som sträckte sig över nästan fem år (sommarhalvåren). Variation av studieobjekten A. Ett samhälle som inbegriper ca 200 individer och försöker greppa dess struktur och organisation. B. 25 utvalda individers reaktioner på en anonym persons expressiva hemmiljö C. En enda individ, som står i det samhälleliga strålkastarljuset. 5

9 D. Ett skåp. E. 250 trädgårdar och deras ägare / skapare. Metodval och metodmångfald Det har genomgående varit en strävan att pröva olik metodiska angreppssätt, ibland betingat av små ekonomiska resurser (B + D), ibland av en överväldigande tillgång på dylika (A + E). A. var en s.k. community-study och industrisamhällesundersökning, som var aktuell i tiden. Den har också givit oss tillfälle att göra återkommande, uppföljande undersökningar. B. var något så ovanligt inom etnologin som en laborativ hypotesgenererande studie av attityder. (Egentligen en delstudie inom det större projektet Svenskarnas religiösa bilder, som dock hade ett djupare historiskt perspektiv). C. En fabrikörs karriär är en individcentrerad studie som leder in på olika samhällsarenor. Inom den akademiska forskningen var livshistoria vid tidpunkten ett aktuellt och populärt tema. D. Pernå var avsedd som en föremålsstudie (något som ständigt efterlystes inom SAMDOK), som skulle ske genom en processuppföljning enligt från ax till limpa - modellen. Metoden hade tidigare prövats med KA 72-undersökningen (se: Tumme med tingen) och avsikten var också att genomföra en jämförande studie mellan dessa två undersökningar. Detta fullföljdes emellertid inte. Pernåundersökningen kan därför representera en misslyckad studie eller en undersökning som ledde till att något helt annat än det åsyftade fokuserades, nämligen problematisering av kvalitetsbegreppet. E. Trädgårdsundersökningen kombinerade flera metoder i stor skala med intervjuer, uppmätningar, föremålsförvärv, foto och frågelista via LUF samt presentation genom utställning, artiklar och föredrag samt medverkan i radio / teve. Finansierings- och personalkriterium De utvalda undersökningarna representerar olika typer av finansiering, dels de ordinarie korta tvåmånadersstudierna med en anställd etnolog med anslag i budget, dels större med flera anvisade personer avlönade med arbetsmarknadsmedel. En undersökning, En pingstväns bilder, skedde inom ramen för min tjänst samt tjänstledighet för studier. 6

10 A. Ohs bruk ett samhälle ur tiden och i tiden och. Tre undersökningar med tio års mellanrum har genomförts. Upptakten var följande: Hösten 1977 for jag en söndagseftermiddag igenom Ohs bruk. Samhället med Sveriges minsta sulfitfabrik verkade ha legat i dvala i åtminstone ett halvsekel, för här fanns i koncentrat och lätt avläsbart som i en ABC-bok, ett litet klassamhälle. Där låg exponenter för samhällets bas och överbyggnad pedagogiskt uppradade, dvs fabriken och arbetarbostäderna å ena sidan, herrgården, kyrkan och banken å andra sidan. Dock var denna miljö inget lagskyddat fornminne, samhället fungerade fortfarande... Men vid planket utanför brukslokalen stod tre pensionerade bruksarbetare och talade med bitterhet om den väntade nedläggningen och sin misstro gentemot bruksägarna. (Förord av Eva Londos till rapporten Ohs bruk ett samhälle ur tiden?) Studieobjekt samhället Ohs bruk i Värnamo kn Tid ; 1989; Första undersökningstillfället var under våren 1978 med fältarbete under någon vecka i samarbete med Nordiska museet (Eva Fägerborg) och Lärarhögskolan i Kalmar (Lars Oredsson). Dokumentationen från detta tillfälle sammanställdes av den sistnämnde till en utställningen Spelet om Ohs, som presenterades under våren i en utställning på länsmuseet och i Ohs. Under 1979 var två fältarbetande etnologer (Ann Lindholm och Kerstin Arvidsson) bosatta i Ohs bruk. Från NM deltog Eva Fägerborg och även projektledaren Eva Londos deltog i fält- och forskningsarbetet samt Monika Lönn från JLM. Rapport publicerades 1980 och samtidigt producerade fältarbetarna en basutställning om samhället, som visades i Stenmagasinet, det blivande lokala museet. Undersökning nummer två genomfördes med en månads fältarbete av etnologen Ann Lindholm Rapport kom Tredje undersökningen gjordes hösten 1999 och våren 2000 under några veckor av Ann Lindholm och Eva Londos. Ej slutförd. Delstudie nr I. Ohs bruk ett samhälle ur tiden? Materialet Intervjuer: 100 st. (83 informanter) Deltagarobservationer: 11 samt fältarbetarnas närmre ett års närvaro och boende i samhället 7

11 Minnesnedteckningar: 30 st. av Karl Johansson, bruksarbetare Arkivmaterial från JLM, Ohs bruk, de fackliga organisationerna, de kyrkliga och ideella, Tekniska museet, Sthlm. m. fl. Foto: några tusen (nytagna och reprofotograferade) Föremål: 3 st. med anknytning till frikyrkan Personer FK / FD Ann Lindholm, etnolog från Göteborgs univ. Disputerade 1995 på avhandlingen Vägarnas folk. Projektanställd FK Kerstin Arvidsson, etnolog från Göteborgs univ. Projektanställd FK Eva Fägerborg, intendent från NM. Sedermera disputerad på avh. Miljoner och my FK / FD Eva Londos, projektledare, chef för dokumentationsavd., JLM FK Monika Lönn, intendent JLM Partners Den första undersökningen genomfördes på uppdrag av Värnamo kommun (kommunalrådet Ingvar Andersson var initiativtagare) och länsstyrelsens kulturmiljövårdsavd. som anvisade AMSmedel. Utställningen genomfördes i samarbete med Samhällsföreningen i Ohs bruk och finansierades av Värnamo kulturnämnd. Initiativet var sålunda inte ursprungligen länsmuseets, vilket däremot de två återvändarprojekten har varit. Finansiering AMS-medel till fältarbetarna i den första undersökningen, ordinarie budget för de övriga från resp. museum. Utställningsarbetet finansierat av kommunen liksom tryckning av rapport. Syfte, frågeställningar och perspektiv Kommunalrådet Andersson (s) i Värnamo värnade om tillvaratagandet av historien i de två brukssamhällen Ohs och Åminne (där undersökning genomfördes parallellt under samma tid). AMS-medel fanns tillgängliga via länsstyrelsen för dylika projekt och arbetslösheten bland färdigutbildade akademiker var för handen. Inom den etnologiska forskarvärlden var studier av arbetarkultur, speciellt i kombination med community-studies, synnerligen aktuella. För oss på museet, med begränsade ekonomiska resurser, var därvid de små brukssamhällena hanterbara och lämpliga undersökningsobjekt. 8

12 Syftet var - att genom en kulturhistorisk och etnologisk undersökning som inbegrep nutiden skapa underlag för ett planerat museum över brukets historia - dokumentera arbetslivet och det sociala livet i ett brukssamhälle Grundläggande frågeställning var om det inom en viss geografiskt eller socialt avgränsad enhet finns delade erfarenheter och värderingar, som kan förklara likheter i livsmönstret? Existerar det någon slags lokal kultur? Finns bruksandan? Perspektiv Ambitionen var, eftersom två av fältarbetarna bodde i närmre ett år i samhället och levde under ett ständigt deltagande i det lilla samhällets liv, att inbegripa så många sidor som möjligt av det kulturella livet. Man utgick från Ohs som ett samhälle med det typiska brukssamhällets sociala struktur och byggde sedan upp mera specifika problemställningar. Med sulfitfabriken och arbetet där i centrum närmade man sig samhället under jämförande studier av andra brukssamhällen i Åminne. (Parallellt genomfördes av två andra etnologer en motsvarande undersökning av brukssamhället Åminne i Värnamo kn.) Tidsperspektivet var relativt kort sett i relation till att bruket grundades på 1600-talet. Tonvikten förlades till 1900-talet med koncentration på 1920 och 70-talet. Socialt låg tyngdpunkten på det arbetande folket olika manliga yrkeskategorier som bruksarbetare, sågverksarbetare, skogsarbetare, jordbruksarbetare samt deras kvinnor och barn. Man var mycket noga med att motivera valet av underklassperspektiv med att arbetarna utgjorde majoriteten i samhället. För att få en helhetsbild kommenterade man bruksledning och tjänstemän, men betonade att dessa inte var av primärt intresse. Metoder Intervjuer, deltagarobservation, arkivstudier. Även fotodokumentation av den fysiska miljön (byggnader exteriört och interiört). Vad det gällde urvalet av personer berördes så gott som varje hushåll i Ohs bruk. Museet ingick i trä- och papperspoolen vilket föranledde att vi gjorde en grundlig undersökning av arbetsprocessen i fabriken innan den slutligen avstannade (utfördes av Eva Fägerborg från NM). Dessutom motiverade museets deltagande i den offentliga poolen med speciell inriktning på frikyrkorörelsen att speciellt frikyrkofolket i Ohs bruk fokuserades liksom de olika frikyrkosamlingarnas framväxt och avtynande. (Utfördes av Eva Londos.) Utan denna pooltillhörighet hade troligtvis inte dessa teman specialstuderats. 9

13 Som ovan påpekats utgick man från det producerande / kroppsarbetande folket. Brukets historia skildrades ur deras perspektiv och motsättningarna mellan överhet och anställda redogjordes nogsamt. Man kan nog påstå att det i vissa delar var en studie av klasskamp men också en studie av bruksanda med undfallenhet, tillit och ödmjukhet inför patron och ledningen. Herrskapet skildrades främst genom arbetarnas utsago och ögon. (Vilket sedermera orsakade harmsna protester från tjänstemannahåll). Rubrikerna i rapporten speglar väl de olika perspektiven: Metoddiskussion Historik (över tre århundrades järnbruk samt sulfitfabrikens ) Miljö och bebyggelse Sulfitfabriken (den tekniska processen och människa i arbetet) Övriga näringar (jordbruk, skogsbruk, sågverk, mejeri, syfabrik, ersättningsindustrin) Från lek till arbete (socialiseringen in i vuxenvärlden, generationsaspekter)) Facklig organisering (kampen för rättigheter, repressalier) Leva i brukssamhälle då och nu (bruksandan, det patriarkaliska samhället, bostadsfrågan, social omsorg, nedläggningen och jämförelse med Edsbruk) Samhällsservice Föreningsliv (fritid, livsstil) Sociala relationer (jämförelse då nu) Perspektivet etnicitet behandlades över huvudtaget inte, om man med det avser människor från utländska kulturer, av den anledningen att de 14 invandrare som anställdes under 70-talet flyttade i samband med nedläggningen. Däremot diskuterades kvinnors yrkesarbete och attityderna gentemot dem i industrin liksom det traditionella hemmafrumönstret. Ideologi, religiösa föreställningar, livsåskådning skymtar naturligtvis i det rikhaltiga intervjumaterialet liksom i redogörelsen av materialet under de olika rubrikerna ovan men är inte något som explicit analyseras i rapporten. Tidsandan Undersökningen präglades i hög grad av tidsandan under 70-talet som utmärktes av ett intresse för arbetar- och arbetsplatsstudier i ett historie-materialistiskt underifrån -perspektiv. Även kvinnorörelsen och arbetsmiljödebatten satte sin spår i undersökningen (Flera av de i undersökningen anställda etnologerna var aktiva inom vänstern och kvinnorörelsen och med arbetsmiljöfrågor). Inom etnologin, som aldrig var särskilt progressiv när det gällde samhälleliga ställningstagande, 10

14 sträckte man sig dock så långt som till att, efter amerikansk förebild, genomföra s. k. "community-studies, där små, hanterliga samhällen ofta var idealet. Användning av materialet Ohs bruk ett samhälle ur tiden? Jönköpings läns museum Rapport nr 1. (1981) av Kerstin Arvidsson, Eva Fägerborg, Ann Lindholm, Eva Londos. Spelet om Ohs. Utställning i Jönköping och Ohs 1979 producerad av Lärarhögskolan i Kalmar I brukets tid. Utställning (foto, text, föremål) sammanställd 1980 av Ann Lindholm och Kerstin Arvidsson och länsmuseet på uppdrag av Värnamo kulturnämnd. Utgör basutställning i bruksmuseet (i Stenmagasinet från 1855). Om den framtida användningen av rapporten kan sägas att den efter publiceringen 1979 trycktes i ännu en upplaga, som såldes slut och som nu 2001 återigen efterfrågas för nytryck. Den togs alltså mycket väl emot av flertalet ohsabor och engagerade i järnvägsföreningen därstädes och den användes bl. a. för studiecirklar i ohsabornas egna fortsatta utforskandet av brukets historia under och 90-talet. Betydelse Kring utställningen I brukets tid växte ett regelrätt lokalmuseum fram som nu upptar hela Stenmagasinets båda våningar och har, jämsides med den smalspåriga järnvägen, blivit en attraktion i marknadsföringen av Ohs som turistmål. Studiecirklarna som byggde på rapporten kom att väcka ohsabornas intresse för sin historia och kan förmodas ha gett näring åt en viss lokal identitetskänsla och medvetenhet om en bevaransvärd miljö. Delstudie nr 2. Ohs ett samhälle i tiden? Tid hösten 1989, våren 1990, 2 mån. Materialet Intervjuer och samtal: 28 st. Deltagarobservationer Fotografier Protokoll Publikation: Ohs ett samhälle i tiden av Ann Lindholm. Jönköpings läns museum. Rapport nr 27 (1990) 11

15 Personer Etnolog Ann Lindholm, Etnologiska institutionen, Göteborg, anställd av länsmuseet för undersökningen. Projektledare: Eva Londos, JLM Partner Värnamo kn, som tryckte rapporten Finansiering JLM:s ord., årliga anslag för SAMDOK-undersökning Syfte, problemställningar, perspektiv Att följa upp utvecklingen i det f d brukssamhället under de tio åren som gått sen förra undersökningen och bruket lades ner och fick en mindre ersättningsindustri, Horda gummifabrik. Vem flyttade, vem stannade kvar, vilka är de nya ohsaborna? Vilka val har bestämt agerandet? Vad har förändrats i den fysiska miljön? Har de sociala relationerna och mötesplatserna förändrats? Försvann bruksmentaliteten med brukets försvinnande? Vilken betydelse har det haft att samhället varit objekt för upprepade undersökningar? Perspektivet har varit att på mikronivå belysa utvecklingsprocessen i Ohs under ett decennium. Ohsabornas aktivitetsfält har fokuserats och därmed kom ett större område än själva Ohs att ingå. Alla utom sju personer var boende i Ohs och tidigare knutna till bruket. Etnocentrismen och synen på de andra inflyttade var något som särskilt beaktades. Tidsandan och diskussionen Undersökningen av Ohs kom att bli berättelsen om ett brukssamhälle som drabbats av nedläggelse och passivitet och på tio år blomstrade upp till en idyll full av gemenskap och aktivitet. (Inflyttning, föreningsliv, studiecirklar, naturupplevelser etc.) Detta var något som stod i bjärt kontrast till situationen på motsvarande orter i Bergslagen såsom den presenterades i pressen. Vi fann att ohsabornas identitet förstärkts genom den uppmärksamhet som samhället rönt genom vår tidigare undersökning, genom länsstyrelsens och kulturnämndens bevarandeplan och genom att man fått ett eget museum etc. samt en enad front mot den gemensamma fienden, när man ställde krav på kommunen. Den positiva utvecklingen förklarades med att i Ohs fanns en fungerande arbetsplats och att Värnamo med arbetsmöjligheter låg inom pendelavstånd. 12

16 Stämningarna växlade emellertid snabbt. Vid uppföljningen under våren var stora delar av optimismen förbytt mot oro orsakad av förändringar i den yttre strukturen, främst på grund av att butiken, centrum i samhället och dess hjärta, nedlades. Vidare indragning av bussturer, den allmänna nedgången i industriproduktionen m.m. Tidsandan Den i etnologivärlden pågående diskussionen om etnicitet och identitet styrde troligen undersökningen till att fokusera även dessa förmodade företeelser. Användning av materialet Sammanställning till en rapport med bilder som såldes i Ohs, på Järnvägsföreningen och JLM. Den väckte emellertid inte alls samma uppmärksamhet och efterfrågan som den föregående utförliga och historiskt inriktade skriften. Publikation: Ann Lindholm: Ohs ett samhälle i tiden. Jönköpings läns museum rapport nr 27 (1990). Betydelse Undersökningen ska ses som ytterligare en milstolpe eller byggsten i ett pågående trettioårigt projekt vars slutredovisning sker omkring Att Ohs bruk uppmärksammats resulterade också i att kulturnämnden och landarkivet i Vadstena ingrep i räddningen av det möglande bruksarkivet med handlingar tillbaka i 1700-talet och ett nästan komplett material från talets järnbruk. F d bruksägaren förmåddes överlämna det värdefulla arkivet för vård och uppordning i samhällsföreningens regi samt överflyttning till säkra arkivlokaler i Stenmagasinet. Där har det nyttjats av forskare från bl. a. Högskolan i Jönköping. Delstudie nr 3. Vem älskar Ohs bruk? Tid Sammanlagt 2 mån. under hösten 1999 och sommaren Ännu ej avslutad p g a av oförutsedda händelser. Se nedan under Tidsandan och diskussionen. Material Ca 30 intervjuer och samtal, några deltagarobservationer. Foton. 13

17 Personer Etnolog Ann Lindholm, liksom tidigare samt deltagande i fältarbetet av projekledaren Eva Londos Partner Värnamo kulturnämnd som beviljade medel till resor och tryckning av rapport. Finansiering Anslag ur museets SAMDOK-budget för två mån. fältarbetande etnolog, projektanställning Bidrag från Värnamo kommun (se ovan) Syfte, frågeställningar och perspektiv Syftet enl. ansökan om bidrag från Värnamo kn: "att genomföra den tredje jämförande studien av livet i Ohs bruk och därvid undersöka invånarnas syn på boende, arbete, livskvalité och tankar om framtiden." Det inom-etnologiska teoretiska syftet var att pröva Anthony Giddens resonemang om man i det senmoderna samhället med dess förändringar av traditioner, nya livsstilar och påverkan av tidigare kulturmönster kan hitta människor som definieras som vinnare och förlorare. Det övergripande syftet var alltså att se om ohsaborna rent generellt kan betraktas som vinnare eller förlorare. Ett perspektiv som särskilt beaktades var det s k könskontraktets kvarblivande / överlevande i samhället, alltså ett genusperspektiv. Etnicitet berördes, då det under det senaste decenniet anställts invandrare i industrin samt tyska och danska medborgare börjat inköpa husen i Ohs för sommarvistelse. Tidsandan och diskussionen Ann Lindholm och Eva Londos formulerade 1997 och 1998 forskningsprojektet Vinnare och förlorare i det senmoderna samhället som syftade till att studera mentalitet och handlingsberedskap i ett genuint brukssamhälle och se hur dess invånare agerat i det senmoderna samhället. Bidrag söktes från Riksbankens Jubileumsfond (varvid ansökan tillstyrktes av den historiesakkunnige men avstyrktes av den etnologiske dito). Detta tänkta projekt, som skulle knyta samman och jämföra undersökningar om gnosjöandan (småföretagarmentalitet) och bruksanda byggde teoretiskt i hög grad på Ulrich Becks och Anthony Giddens tankar om människors agerande i det senindustriella / senmoderna samhället. Dessa frågeställningar finns med i den senaste Ohsundersökningen, som alltså ännu inte slutförts av följande skäl: Under fältarbetet på hösten inträffade att Eva Londos ofrivilligt och av en slump tvingades överge sin iakttagande, analyserande etnologställning och istället inta kulturmiljövårdarens roll 14

18 som representant för länsmuseet. Orsaken var att de fem sulfitkokarna, varav två riksunika ur teknik-historiskt perspektiv, skulle demonteras av de nuvarande ägarna Trelleborgs gummi. Från nedläggningen 1978 fanns en överenskommelse att de skulle bevaras som industriminnesmärken. Ärendet hade emellertid glidit mellan fingrarna hos alla berörda parter. Fältarbetet avbröts för min del och övergick till brevväxling, samtal och möten med stadsbyggnadskontor, Pappersindustrins historiska utskott, RAÄ, KTH, Tekniska museet, NM, kulturnämnd, länsstyrelse, samhällsföreningen etc. och ledde till en delvis hetsig debatt i Ohs och lokalpressen. Den utmynnade i att en kokare räddades över till kommunal mark, om än i demolerat skick genom nonchalant hantering. Den tidigare välvilliga inställningen till länsmuseet övergick i ett argt avståndstagande till personen som kom 7 mil norrifrån och lade sig i Ohs interna angelägenheter. Detta intermezzo föranleddes av det sena 1900-talets värnande om det industrihistoriska kulturarvet, som initierats av RAÄ, Tekniska museet och statliga myndigheter. Det sätter också i blixtbelysning det dilemma en museitjänsteman hamnar i när hon / han slits mellan den iakttagande / registrerande etnologrollen och den ingripande / aktiva kulturarvsskaparens och vårdarens uppdrag. Ärendet väntar fortfarande på sin lösning länsstyrelse, kulturnämnd utreder ansvar och kostnadsfördelning Användning av materialet Den sistnämnda delstudien är ej redovisad, men av vad som framgår av ovan innebar redan fältarbetsfasen en del uppmärksamhet i offentligheten. B. En pingstväns bilder Studieobjekt Människors möte och attityder inför en (rekonstruerad) pingstväns hemmiljö. Tid 1982 Material intervju och dokumentation samt foton av fr. f. a. väggbilderna hemma hos en pingstvän. Rekonstruktion av hennes rum som utställning på museet. Intervjuer med 25 personer angående deras attityder, reaktioner och tankar inför miljön. Föremålsförvärv i form av tänkespråksalbum förfärdigat av nyckelinformanten, inköp av repliker av vissa väggbilder. 15

19 Publikationer Eva Londos (1983): Religiös huskonst. Svenskarnas religiösa bilder. Jönköpings läns museum Eva Londos (1984): En pingstväns bilder. Attityder till en frikyrklig miljö. Jönköpings läns museum. (även som D1-uppsats (80 p) vid Etnologiska institutionen, Lund) Eva Londos (1985): A Pentecostalist s Pictures. Attitudes toward a Free Church environment. Ethnologia Scandinavica (även Nils-Arvid Bringéus, red, Man and Picture. Stockholm 1985). Utställning En pingstväns bilder på Jönköpings läns museum Prod. Eva Londos. Personer Eva Londos, museilektor vid Jönköpings läns museum, chef för studieavdelningen och doktorand i etnologi, Lund. SAMDOK-ansvarig vid länsmuseet. Partner I viss mån Etnologiska institutionen, Lund Finansiering Museets ord. budget samt egenfinansiering genom tjänstledighet. Syfte, frågeställningar och perspektiv Övergripande syftet med frikyrkoundersökningarna var att formulera och fastställa begreppen frikyrklig livsstil och kulturmiljö. Spec. för denna studie: att studera attityder och värderingar hos människor (med olika kön, utbildning, religiös och socio-kulturell bakgrund) i en miljö med expressivt religiösa uttryck. Vidare att därvid pröva olika förklaringsmodeller samt att göra det i en laborativ form som kunde generera nya hypoteser för vidare undersökningar. Bakgrunden fanns i museets pågående samdokundersökningar och inventeringen av religiösa bilder i hem i Sverige, som började med ett upprop i tidningen Land och resulterade i att flera hundra bilder visades vid den stora sommarutställningen 1983 på Jönköpings läns museum. En av brevskrivarna, en yngre kvinnlig pingstvän specialstuderades i föräldrahemmethemmet och hennes flickrum rekonstruerades på museet redan De häftiga publikreaktionerna väckte frågor om bilders kommunikativa funktion och estetiska innebörd. Utställningen fick därför utgöra basen för en laborativ studie, där 25 personer konfronterades med miljön och bilderna. De intervjuades därefter av Eva Londos efter ett fastställt frågeformulär. 16

20 Förutom huvudpersonen, den 21-åriga folkhögskolestuderande pingstvännen från landsbygden, eftersträvades för undersökningen så bred representation som möjligt vad gäller utbildning, yrke samt protestantiska trosbekännare av olika kategorier respektive icke-troende. (10 kvinnor, 15 män; ålder år; soc. gr. I 9 st.; II 10 st.; III 6 st.) Etnicitet var inte aktuellt. (Dock ingick en österrikisk invandrare samt barnbarnet till en grek och en danska. Detta var inte något man reflekterade över och som regel efterfrågas inte föräldrarnas födelseort). Eftersom det var en laborativ undersökning var urvalet medvetet riktat mot personer med olika ideologier och bakgrund. Undersökningen var uttalat en probleminventerande och hypotesgenererande undersökning och ett förstadium till kommande deskriptiva och hypotesprövande undersökningar (som bl a ledde till min avhandling Uppåt väggarna i svenska hem 1993). De kulturella objekten d v s bilderna, tjänade som utgångspunkt, men målet var att fastställa människors värderingar och attityder. I rapporten/uppsatsen diskuterades kommunikationsteorins användar- och injektionsmodeller liksom arkitekturpsykologins approprieringsteori och den tyska bildforskningens olika funktionsstudier. Nostalgi, estetik och identitet var andra begrepp som problematiserades i analysen. Studien utmynnade i minst 20 hypoteser för kommande undersökningar. Tidsandan och diskussionen Angreppssättet, att undersöka upplevelse av bilden, inte att som konsthistoriker studera bilden i sig, var inspirerat av det vid Etnologiska institutionen i Lund skisserade projektet Människors möte med bilden och de i Nils-Arvid Bringéus bok Bildlore utvecklade tankegångarna kring studier av folkliga bildbudskap. Angreppssättet var också efterdyningar av den radikala bildanalytiska pedagogiken som utvecklats under 70-talet vid Teckningslärarinstitutet, Stockholm, under Gert Z Nordströms ledning och introduktion av semiotiken. Den tyska bildforskningens socialhistoriska och historie-materialistiska inriktning med Wolfgang Brückner i Frankfurt och Herman Bausinger i Tubingen som portalfigurer, inspirerade till att med vetenskapliga redskap analysera även småfolkets bildvärld, ett fullständigt ignorerat fält inom konstvetenskapen. Användning av materialet Utställning på länsmuseet Se ovan. Uppskattningsvis några tusen besökare. Reportage i veckopress, samt Jönköpings-Posten och Smålands Folkblad. Undersökningen presenterades av Eva Londos vid det internationella bildsymposiet Man and Picture 1984 i Lund. Föreläsningen publicerades i en skrift med samma titel. (se ovan). 17

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM JÖNKÖPINGS JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM LÄNS MUSEUM BYGGNADSVÅRD Jönköpings läns museum har i över hundra år arbetat med kulturmiljövård i vid bemärkelse. Ett av museets samhällsuppdrag är att föra det byggda

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Utlåtande 2011: RIV (Dnr 322-2360/2010) Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Upplandsmuseets samtidsdokumentation 1975 2000. Louise Brännström Mikael Hammelev-Jörgensen Helena Pennlöv Petter Smedberg Magnus Åhrgren

Upplandsmuseets samtidsdokumentation 1975 2000. Louise Brännström Mikael Hammelev-Jörgensen Helena Pennlöv Petter Smedberg Magnus Åhrgren Upplandsmuseets samtidsdokumentation 1975 2000 Louise Brännström Mikael Hammelev-Jörgensen Helena Pennlöv Petter Smedberg Magnus Åhrgren Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier Uppsala Universitet

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

Skogens industriella kulturarv. Berättelse, bevarande, identitet och prioritet sammanfattning av ett seminarium

Skogens industriella kulturarv. Berättelse, bevarande, identitet och prioritet sammanfattning av ett seminarium Skogens industriella kulturarv. Berättelse, bevarande, identitet och prioritet sammanfattning av ett seminarium Inledning Arbete med fornlämningar i skog som utförts av Riksantikvarieämbetet i t ex regeringsuppdraget

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla?

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Kulturmiljövård och kulturminnesvård Kulturmiljöer utgör av människan påverkade miljöer. I kulturlandskapet ser vi detta som spår av

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar? 5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Regionala beredningen

Regionala beredningen Regionala beredningen Delrapport 2004 Roller och uppdrag Beredningarnas roll I Landstingsplanen 2004 står att fullmäktiges beredningar är en länk mellan medborgarna och fullmäktige och ett komplement till

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet FOKUS NÄTVERK EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM M A R I E E R L A N D S S O N, F R I D A T I V E R M A N & M A T T I A S T R A N B E R G

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Detta_ tycker_vi.doc

Detta_ tycker_vi.doc Detta_ tycker_vi.doc En åsiktsprofil för tydlighet, enighet och engagemang Förbundet Unga Forskare Förbundsstyrelsen Anders Lundberg, Guncha Welsapar 2010-01-18 1 Sammanfattning Förbundet Unga Forskare

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Gillska stugan Rapport om ett skolprojekt

Gillska stugan Rapport om ett skolprojekt Gillska stugan Rapport om ett skolprojekt Norra Bergets Kulturhistoriska verksamhet i samarbete med Föreningen Svartviksdagarna och Svartviks skola Innehållsförteckning Inledning sid 3 Syfte och målsättning

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Missa inte utdelningen av Länsförsäkringars Byggnadsvårdspris och utställningen Energismart, -om varsam energieffektivisering.

Missa inte utdelningen av Länsförsäkringars Byggnadsvårdspris och utställningen Energismart, -om varsam energieffektivisering. Årets seminarium ägnas åt Plan- och bygglagen. Kan man förena utveckling, användning och bevarande? Vilka krav ställer lagen på att kulturvärden ska tas tillvara och hur kan lagen användas för att värna

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 2011-05-30 Sid 1 (16) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus KOMMUNAL LÄRARFÖRBUNDET 2009-03-18 Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus Bakgrund Samarbetet mellan Lärarförbundet och Kommunal inleddes 2003 med en gemensam skrivelse med anledning av

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Rapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet. Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm

Rapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet. Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm Rapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm Fyrdagen Dagen arrangerades av Vänermuseet i Lidköping, med stöd av Vänersamarbetet (Västra Götalands-Regionen).

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Dr Wera Grahn, Senior researcher, NIKU, Oslo

Dr Wera Grahn, Senior researcher, NIKU, Oslo Intersektionalitet och konstruktionen av norskhet i samtida kulturminnesförvaltning Situering Etnolog, journalist Fil. Dr. i Genusvetenskap, Linköpings universitet Nordiska museet, Sjöhistoriska museet,

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA

TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA 1 TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA Ett nationellt projekt som eftersträvar att utveckla samlingssamarbetet i Finland Målgruppen är de kulturhistoriska museerna

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Sammanställning av remissvar

Sammanställning av remissvar 2010-07-19 Sammanställning av remissvar Förslag om ett Centrum för utmarksbruk Ljusdalsbygdens museum har under vintern 2009-2010 genomfört en förstudie om möjligheten att skapa ett nationellt centrum

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Riktlinjer för bidrag till lokala föreningar och frivilligorganisationer. inom Kungsholmens stadsdelsområde

Riktlinjer för bidrag till lokala föreningar och frivilligorganisationer. inom Kungsholmens stadsdelsområde KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) 2008-02-04 Riktlinjer för bidrag till lokala föreningar och frivilligorganisationer som riktar sig till invånarna inom Kungsholmens stadsdelsområde Villkor för

Läs mer

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. K V A L I T E T S G A R A N T I 1 (7) Årsta 2 förskolor Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. Pedagogisk verksamhet, omvårdnad och

Läs mer

Frivillighet på modet!

Frivillighet på modet! Frivillighet på modet! Maj 2008 Inledning Forum för Frivilligt Socialt Arbete har gått igenom alla kommunernas hemsidor för att få en bild av hur kommunerna arbetar med frivilligarbete knutet till välfärdens

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Waldorfförskolan Lilla Ellen Keys plan mot diskriminering och kränkande behandling

Waldorfförskolan Lilla Ellen Keys plan mot diskriminering och kränkande behandling Waldorfförskolan Lilla Ellen Keys plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Waldorfförskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Waldorfförskola

Läs mer

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut

Läs mer

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken SAMMANFATTNING Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken Seminariedagen innehöll information

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

BILAGA. Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte

BILAGA. Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte Kulturnämnden BILAGA 1 (3) Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte Region Skånes inträde i samverkansmodellen innebar ett större ansvar för övergripande kulturarvsfrågor. Samråd med de regionala

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer