INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN VARBERGS KLASSIKER VARMA KÄNSLOR I KALLA VATTEN VENI, VIDI, BICI INTE UTAN MIN CYKEL

Transkript

1 VARBERGS KLASSIKER VARMA KÄNSLOR I KALLA VATTEN VENI, VIDI, BICI INTE UTAN MIN CYKEL

2 Till Vision Varberg 2025 hör två förhållningssätt: Delaktighet och Hållbarhet. Båda är i högsta grad aktuella just nu. VI GÅR VIDARE MOT VÄSTKUSTENS KREATIVA MITTPUNKT. DELAKTIGHET: Vårt första steg i visionsarbetet var att titta på den egna organisationen. Hur kan vi i kommunkoncernen anpassa och förändra vårt arbetssätt så att vi kan nå målet att bli Västkustens kreativa mittpunkt? För att få svar på denna fråga har samtliga medarbetare arbetat med en visionsarbetsbok och brainstormat om hur visionens verksamhetsidé kan bli verklighet i just deras arbetslag. Under våren har alla arbetsböcker samlats in och sammanställts. I böckerna kommer medarbetarnas kreativitet fram på många olika sätt, det är en inspirerande läsning! Innehållet ska under hösten presenteras i en visionsguide, så att alla medarbetare kan bli delaktiga i varandras tankar och idéer. Under den här processen har ryktet om visionsarbetsboken spridit sig och vi har fått många förfrågningar från externa aktörer - företag, organisationer och föreningar - som undrat om inte de kan vara med. Svaret är: Självklart! Visionen är till för alla som älskar Varberg och som vill engagera sig i kommunens utveckling. Goda idéer uppstår ofta i mötet mellan olika människors perspektiv. Att initiativ kommer utifrån känns också som ett gott tecken på att visionen landat väl och att den kan inspirera människor. Därför har vi under våren tagit fram en visionsarbetsbok version 2.0: ett inspirationsdokument för alla externa aktörer som vill arbeta för Varbergs utveckling med Vision 2025 som utgångspunkt. När intresserade företag, föreningar och organisationer arbetat färdigt med dessa böcker kommer också de att samlas in av oss på kommunen, och idéerna i dem att användas på bästa sätt. Att sprida visionsarbetsboken är ett av många sätt att få ta del av all den kreativitet som finns i Varberg. Vill ni veta mer så mejla till utvecklingsledare Kristina Hylander (kristina.hylander@ varberg.se) för information och för att beställa böcker. HÅLLBARHET: Den 21 mars 2013 fattade regeringen tillåtlighetsbeslut för Varbergstunneln. Beslutet innebär fantastiska möjligheter för Varberg att utvecklas inom flera olika områden. Med större pendlingsmöjligheter och en station i centrum kan bilberoendet minska och vi får bättre förutsättningar för ett hållbart samhälle - samtidigt som Varberg blir mer attraktivt. När hamnen flyttas åt nordost och det gamla spåret försvinner kommer stora ytor att frigöras. Kommunen får en helt ny havsnära och central stadsdel som innefattar en ny strandpromenad och nya utrymmen för mötesplatser, flanörstråk, bostäder och verksamheter. Få städer har sådana unika förutsättningar som Varberg just nu! Även om de stora dragen för spårets sträckning och hamnflytten är klara, återstår en mängd beslut när det gäller utformningen av Varbergs stadsutveckling. Också här ska delaktigheten spela en central och viktig roll. För att fånga in så mycket som möjligt av idéer och synpunkter kommer vi att använda flera olika kommunikationskanaler. Vision Varberg 2025 klubbades i november Visionen sätter fokus på, och definierar, vår gemensamma värdegrund och hjälper oss att leva efter verksamhetsidén om att Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. För att lyckas med detta krävs kunskap, nytänkande, mod och framåtanda och det är detta som ska genomsyra allt vi gör. Nu fortsätter vi framåt! Vänliga hälsningar Jörgen Warborn kommunstyrelsens ordförande Annbritt Ulfgren kommundirektör 70-åriga kvinnor köper carbonracer. Allt fler människor kör Vätternrundan. Lycra är det nya svarta och i storstäder väljer miljömedvetna familjer bort bilen till förmån för en snabb stadscykel. Det har hänt något sen en cykel bara var en cykel! Vi behöver dina synpunkter och idéer! Kontakt: E-post: kreativa@varberg.se Webbplats: UTVECKLINGSLEDARe: Kristina Hylander, tel LÄS MER 2 3

3 - VARBERG - VENI VIDI BICI Cyklar för alla Det är en timme kvar till öppningsdags men dörren på Cykelverkstaden Number One fladdrar som fjärilsvingar. Kunderna kommer och går. Här hänger man gärna kvar en stund, pratar och tar kanske en avstickare till verkstaden som ligger fullt synlig i all sin oljighet. Verkstaden är butikens själ. I södra Europa är det jätteviktigt att verkstaden syns ordentligt eftersom den signalerar att här kan vi cykel. Här kan man hjälpa kunden även efter själva köpet, säger ägare Henrik Eliasson. Hos Number One säljs de tre stora kategorierna av cykel: racer, mountainbike och pendlarcykel. Att i detta utbud hitta rätt tvåhjuling till rätt kund hör till cykelförsäljningens utmaningar. Kunder idag är medvetna och kan mycket. Och man ska inte tro att man vet vad en kund behöver bara genom att titta på honom eller henne. Vi har till exempel en kvinna på strax under 70 år som precis köpt en carbonracer. En sådan cykel väger nästan ingenting och det passar henne, berättar Henrik. Att något hänt i cykelbranschen skriver både Henrik och kollegan Robert Johansson under på. Medvetenheten är en sak. Öppenhet inför nyheter en annan. Men den största förändringen är att en cykel idag är så mycket mer än bara ett transportmedel: allt från viktigaste träningsredskapet till personlig modeaccessoar. Många av våra kunder har en cykel till träning och en annan för att cykla till jobbet, säger Robert och går för att låsa upp dörren. Snart öppnar butiken på riktigt. Någon kilometer från cykelverkstaden ligger Cycleurope, tidigare Monark. Företaget har varit med ända sedan cykeln revolutionerade Sverige i början av 1900-talet, då vanliga människor fick en helt ny frihet på två hjul. Idag tillverkas här mellan och cyklar om året. Flera av dessa har börjat som ett streck från Ulrik Bengtssons penna. Som produktchef är det Ulriks jobb att bestämma hur framtidens cyklar ska se ut. Industridesignern Lisa- Stina, konstruktören Christer, kollegan Roger och Ulrik bildar ett kreativt team som jobbar tätt ihop. Utseendet på en cykel väger i dag lika tungt som dess kvalitet och funktion, framför allt för den kvinnliga kundkretsen. Till exempel är färgsättning grymt viktigt. Där är det en spännande balansgång att känna av trender och samtidigt våga ta ut svängarna lite mer! Flera av våra största succéer har dömts ut på förhand av männen här på företaget. De kommer aldrig att gå sa man när Lisa-Stina fick full frihet och färgsatte den första nygamla Karinmodellen i djärvt rött och blått. Idag står cykelhandlarna på kö för att få ta in färgglada Karincyklar, konstaterar Ulrik och visar den senaste som ligger på vänt: Karin Indie som kommer i höst. Varumärket Crescent rymmer allt från tolvtums barncyklar till carbonracer-cyklar för kronor. Gemensamt för alla modeller är att man som designer eftersträvar rena linjer och en harmonisk form i ramen. Då ramen på en cykel är fast både bildligt och bokstavligt handlar det om att arbeta mycket med små detaljer. Ett fäste där, en extra djärv böj där, för att uppnå den eftersträvade profilen. Inspirationen kan komma från olika håll, bilindustrin till exempel. En snyggt formad bilkaross eller en fräckt designad fälg kan få hjärnan att gå igång. Idén till en av våra ramprofiler fick jag genom att titta på de gamla armaturerna som sitter i taket här på fabriken, berättar Ulrik och erkänner att han inte kan gå förbi ett cykelställ utan att spana lite extra efter färger och detaljer. Träningsredskap och försäljningsrekord i all ära. I cykelvärlden finns också subkulturer, arenor för de nördiga fantasterna där lycran får ge vika för kepsar från 60-talet. I början av november samlas hundratals av dessa cykelfantaster i Göteborg för att medverka i loppet Svart Katt. Ett lopp som körs på natten, där anmälan kan ske på en hemlig plats i en skog och ett manifest (en slags karta) leder cyklisterna från kyrkogårdar till industriområden och mörka skogspartier. Loppet körs för femte gången 2013 och lockar hit både tyskar och japaner som vill uppleva cykling, mörker och skumma miljöer i skön förening. Skaparen av Svart Katt heter Kristian Hallberg och kommer ursprungligen från Varberg. Svart Katt är bland annat en hyllning till de så kallade alleycatloppen i USA, berättar Kristian som sedan elva år bor i Göteborg och arbetar som art director och designer. Alleycats är en slags illegala ultrasnabba stadstävlingar som cykelbuden i USA började anordna. Man samlades i en gränd, satsade en tiodollarsedel var och vinnaren fick allt. Det var också de amerikanska cykelbuden som skapade hela trenden med velodromcyklar, som i folkmun numera kallas fixies, det vill säga cyklar med ett fixerat nav och utan fotbroms. Det var praktiskt för cykelbuden, för de här cyklarna gick sällan sönder och dessutom blev de inte stulna Men företeelsen ledde också till att det skapades ett intresse för äldre cyklar, och för det goda hantverk som äldre cykelmodeller ofta är ett exempel på, berättar Kristian. Två andra svenska lopp i samma fantast-anda som Svart Katt är Ronde van Retaard: tio mil på grusväg med enväxlad cykel och en blinkning åt cykelns ungdomstid på 1920-talet samt Un Giro de Sporco Sud: 10 mil i Skåne för fastnavscyklar med referenser till den italienska cykelkulturen på 1960-talet. För Kristian själv blev cykel ett naturligt alternativ till skateboard och surfing, som han ägnat sig åt sedan 12-årsåldern. Det finns en viss likhet i de bägge kulturerna och det finns en gemensam värdegrund. Det handlar inte om att jaga nya, fräcka saker. Mer om en kärlek och ett engagemang till företeelsen. Många som rör sig i de här subkulturerna jobbar med kreativa yrken vilket gör det lätt att driva projekt och få saker gjorda, säger Kristian. Som storstadsbo ser Kristian Hallberg tydligt hur cykelns ställning stärkts och att den blir ett allt viktigare inslag i stadsbilden. Miljömedvetenheten är helt klart större idag än för bara fem år sedan. Många vill äta och leva sundare: tänka på att lämna så få spår som möjligt efter sig på jorden. Många familjer väljer bort bil det kan till och med i vissa kretsar anses suspekt att ha bil och bo i innerstan. Medan det i samma kretsar anses helt normalt att lägga på en bra cykel! EN CYKEL ÄR INTE BARA EN CYKEL Mountainbike BMX Singlespeed Fixie Pendlarcykel Touringcykel Christianiacykel Velodromcykel Trialcykel Beachcruiser Cykelbil Enhjuling Höghjuling Liggcykel Paketcykel Quadricykel Tandemcykel 4 5

4 FJÄRRVÄRME HÅLLBARHET Vi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt. EN REN PROCESS På torra land utmed Östra hamnvägen reser sig silhuetten av ett skepp. Det är Varberg Energis nybyggda fjärrvärmeverk. I bruk sedan årsskiftet, och enligt beräkning helt klart i höst då det är dags för officiell invigning. Värmeverket är byggt för att klara fjärrvärmeleveranserna under vinterhalvåret när restvärmen från Södra Cell Värö inte räcker till, men också som backup när Södra Cell har planerade, eller får oplanerade, stopp. Varberg är en av Sveriges ekokommuner och Varberg Energi har prisats av både Greenpeace och Villaägarna för sitt arbete för en hållbar utveckling. Vi kommer att producera miljövänlig fjärrvärme som förbättrar miljön ytterligare, samtidigt som vi fasar ut den dyra och fossila naturgasen, säger Carl Arne Pedersen som är vd på Varberg Energi AB. Fjärrvärmeproduktionen kommer till drygt 80 procent att täckas med spillvärme från Södra Cell Värö och därutöver av miljövänlig flis. Flisen kommer från Södra Skogsenergi och eldas i två ugnar som vardera levererar 10 MW värme. Dessutom ska två reservpannor flyttas till värmeverket, en gaseldad och en biooljeeldad panna på vardera 10 MW. Anläggningen rymmer också en gigantisk termos, en ackumulatortank på kubikmeter som jämnar ut värmelasten över dygnet, både spillvärmen från Södra Cell Värö och den värme som produceras i anläggningen. Det finns många fördelar med att elda med flis, berättar Carl Arne. Framförallt kan vi reducera koldioxidutsläppen radikalt, men vi sänker också bränslekostnaderna. Målet är att vi ska minska utsläppen av växthusgas med 50 procent före år 2016, det kommer vi sannolikt att uppnå redan nästa år. Carl Arne fortsätter: Flis är biomassa, det är ett förnybart bränsle. I askan efter förbränningen finns mineraler och salter kvar, därför kommer vi att återföra den till naturen igen. Askan ska först kvalitetscertifieras av Skogsstyrelsen, och sedan köras tillbaka ut i skogen. På så sätt tillför vi flisens näringsämnen tillbaka till kretsloppet. Tomas Hago på Liljewalls arkitektbyrå har ritat den nya fjärrvärmeanläggningen i form av en båt för att knyta an till Varbergs havsnära läge. Formen på fönster och fasad symboliserar dynamik och rörelse, medan energisnåla LED-lampor på fasaden ska ge ett vackert sken kvällstid. Snart kommer också solcellspaneler som genererar miljövänlig el att placeras längs hela den sydvästra sidan av byggnaden, den som vetter mot Östra Hamnvägen. Carl Arne Pedersen läste miljövetenskap redan 1971, och det går inte att ta miste på hans miljöfokus när han med stor entusiasm berättar om värmeverket. Totalt kommer anläggningen att producera MWh fjärrvärme, vilket i praktiken motsvarar årsanvändningen av värme och varmvatten för ungefär villor. Solcellerna på fasaden kommer att ha en effekt på 60 kw. Satt i perspektiv är det kanske inte jättemycket, men det är ett steg vidare och det medverkar till ett mer hållbart samhälle. Vi har byggt för framtiden! FÖRENINGAR MED FÖRGRENINGAR Varberg Energi bygger ut sitt fibernät, men inte bara i Varbergs stad. Förgreningar av stadsnätet breder ut sig på landsbygden i större delen av kommunen. Dessutom i snabb takt. Varberg har cirka tre gånger större utbredning av bredbandsnätet på landsbygden än riksgenomsnittet av våra kommuner. En av orsakerna är de så kallade fiberföreningarna, där exempelvis ett antal grannar går samman och startar en ekonomisk förening för att kunna få möjlighet att söka bidrag till anslutningen. Vi tycker det är roligt att det är så många fiberföreningar som har hakat på, säger Madeleine Dragstedt, marknadschef på Varberg Energi. Ofta sköter man grävningen själva i fiberföreningen och så ansluter vi mot en punkt, säger Lars Wessman, affärsområdeschef IT på Varberg Energi. Föreningarna kan se väldigt olika ut och ha allt från 23 medlemmar upp till 450, som den största har. Regeringens bredbandsstrategi säger att 90 procent av Sveriges hushåll och företag år 2020 ska ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s, men redan 2015 ska 40 procent av målet vara uppnått. Lokalt ser det ut att vara på god väg, med nu anslutna kunder. Efterfrågan i hela kommunen är fortfarande väldigt stor. Ett angenämt problem just nu är att hinna med att bygga ut nätet, säger Lars Wessman. Jag tror efterfrågan beror på att många har insett att man behöver en stabil kommunikation och att bredbandet även hjälper till att skapa en levande landsbygd. 6 7

5 Med Nordic Surfers Mag har jag total kreativ frihet jag kan göra precis hur jag vill. Och det vill jag! säger Mathieu Turries, mannen bakom Skandinaviens största surftidning som 2013 fyller fem år. På ryggen av magasinet efter titeln finns ett tillägg: no palmtrees. För att verkligen förtydliga att här hittar man inga reportage om blå hawaiivågor. Nordic Surfers Mag (NSM) handlar om surf i kalla vatten vid de skandinaviska kusterna, där halvvissen strandtrift och vindpinade tallar är den grönska som möjligen ges. Det började med ett tomrum. Mathieu Turries, som är en passionerad vågsurfare, bodde i Varberg sen några år tillbaka. I pressbyrån fanns tidning efter tidning om surf på varma breddgrader men ingen HAV ELLER BERG! Jag måste leva vid antingen det ena eller andra, säger Mathieu Turries som googlade sig fram till Varberg som bostadsort. NSM. INGA PALMER. Nordic Surfers Mag har undertiteln No palmtrees. Här handlar det om surfing i kalla vatten och karga trakter. vatten& VARMA Om kalla KÄNSLOR om surfing i Skandinavien. Så han startade en. Det är inte så svårt, att göra en tidning är möjligt för vem som helst, menar Mathieu som flyttade till Sverige från Frankrike år Eftersom jag är fotograf hade jag ju fotodelen klar. Layoutprogrammet InDesign lärde jag mig samtidigt som jag gjorde det första numret, så just den tidningen är väl ärligt talat inte den bästa när det kommer till formgivningen Nordic Surfers Mag finns på Twitter, Instagram, Facebook och har en naturligtvis en egen webbplats. Men kärleken i Mathieus ögon när han håller det senaste, rykande färska, magasinet i handen går inte att ta miste på. Jag älskar sociala medier och de digitala verktygen är fantastiska. Men de kan aldrig ersätta den här känslan, säger han och bläddrar i det tjocka pappret. Första numret av NSM kom ut samtidigt som finanskrisen Det var tufft. Jag var redan från början tvingad att hitta lösningar för att få det att gå runt. Tidningsvärlden ändras hela tiden och för att hålla sig kvar måste man vara kreativ. Jag lägger ner mycket tid på formgivning och artiklar och bilder ska alltid vara de bästa. Varje nummer är speciellt och har sin egen särart. NSM har hittat sin publik och är idag den största surftidningen i Skandinavien. Det är något visst med en tidning som handlar om ens egen miljö. Ser man en snygg bild på den perfekta surfvågen utanför Maui kan man känna Wow! Men inför en bild på någon som surfar på en hyfsad våg i ens närmiljö väcks något helt annat och starkare. Den är åtkomlig! 90 procent av innehållet i NSM handlar om vågsurf, resten om skate och longboard. Det är oftast samma grupp av människor som håller på med de här tre sporterna. När det inte blåser, ja då tar man den andra brädan! NSM går runt, men det är inte tidningen Mathieu lever av. Den är enbart lustdriven: en spelplan för hans egen kreativitet. Jag samarbetar med duktiga skribenter och gör själv all formgivning och redigering. Eftersom jag inte behöver maxa vinsten kan jag trycka tidningen i Sverige på fint papper. Jag gör på mitt eget sätt utan regler för hur en tidning ska se ut och utan att behöva ta hänsyn till någon. NSM är en ventil som jag älskar och jag är stolt över vad den blivit. Sen har den Skandinaviska surfscenen otroligt många väldigt kreativa människor och det är superkul att kunna samarbeta och hjälpa varandra! Som till exempel Blueberry Visuals i Stockholm och hela Gotlandsgänget där det också finns folk som jobbar med oss i redaktionen för NSM. Till sist: Hur hamnade mannen från Montpellier i Varberg? När jag flyttade till Sverige för 13 år sedan bodde jag i Växjö. I sex månader tyckte jag det var underbart, cyklade runt i skogarna och fotade Sen gick det inte längre, jag måste leva vid antingen berg eller hav! Min fru Catarina sa att eftersom jag gått med på att bo i Sverige, fick jag välja plats. Så jag googlade och fick fram två alternativ: Åre. Och Varberg. Idag har han inga planer på att flytta någonstans. Han bor med Catarina och döttrarna Elin och Elsa i Träslöv, jobbar 60 procent som fransklärare och fotograferar åt olika uppdragsgivare. Och ger ut en tidning. Varberg är fantastiskt. Om man surfar finns det en speciell stämning här. Säger väderrapporten att det ska blåsa kuling senare i veckan blir det en förväntan i luften, liksom goda vibbar. Man ser det när man möter en annan surfare på stan, en glimt i ögat och ett litet leende i mungipan Alla väntar på vinden. 8 9

6 ...Vi ska inspirera dem att uppnå sina drömmar Välkomna hit! Konstpedagogen Mija Renström uppmanar nyfikna lärare att ta kontakt. FETT KONSTIGT! Konst. En verkstad. Och en konstpedagog. Allt finns tillgängligt för barn och unga från förskola till högskola i Varbergs kommun. Komedianten har blivit vårt andra hem, konstaterar lärare Gunnel Karlsson. Barnen tassar fram till Lea Porsagers konstverk The Annata Experiment. Det ser ut som ett golv säger någon. Eller ett spel, ett kubbspel! fyller en annan i. Associationerna fortsätter medan barnen tittar och känner och går på den stora träformationen. Vad tycker ni de där stålsakerna ser ut som? frågar konstpedagog Mija Renström. Jag vet, såna där man har i bowling käglor! Barnen i gruppen går i klass F-1 på Varbergs Montessoriskola. De rör sig hemtamt i konsthallen. Vi är här regelbundet, med alla våra klasser. Barnen blir lika uppslukade varje gång, berättar deras lärare Gunnel Karlsson. Är vi inte i Konstverkstan så är vi i biblioteket och lånar böcker. Komedianten har blivit vårt andra hem. Ett besök med en skolklass på Kulturhuset Komedianten på Engelbrektsgatan 7 kan se ut på många sätt. En variant är att klassen får en guidad visning av pågående utställning och därefter själva går loss och skapar i verkstaden med utställningsverken som inspiration. Eftersom Varbergs Konsthall ställer ut samtidskonst finns det alltid en koppling till just samtidsfrågor, och därmed ofta en tacksam ingång till undervisningen. Ett besök här handlar inte bara om att gå och titta på tavlor utan om så mycket mer, berättar Mija Lättast är det givetvis för de skolor som ligger på gång- eller cykelavstånd från Komedianten. För att även barn utanför centralorten ska få tillgång till konsthallen har man det senaste året arbetat med Konstambulansen då pedagogerna på Komedianten har åkt ut till skolor för att träffa elever och hålla lektioner på plats. I konsthallen på Komedianten råder inga åldersgränser, här arbetar man med barn från bebis och uppåt. Vi hade treåringar här för ett tag sedan. De var mest intresserade av luckorna med eluttag i golvet Så då gick vi igenom dem, en efter en. För så små barn handlar ett besök om att bli van vid lokalen. Bli hemtam med att det här är något som finns för mig, säger Mija. Nu har dagens skolgrupp tagit plats i verkstaden. Det klipps och limmas och diskuteras. En sak är säker, det kommer inte bli vad vi vuxna tänkt oss, konstaterar både konstpedagogen och läraren. Barns tankebanor kan ta helt oväntade språng. Vad som helst kan hända och det är det som är fantastiskt! Ofta är det detta man syftar på när man pratar om barns kreativitet. Att barn inte är så hämmade av erfarenheter eller låsta av vad som är rätt och fel, vilket gör att de kan blomma ut i de mest kreativa associationer. Det sägs att det går en linje i mellanstadieåldern och det märker också Mija tydligt. Plötsligt blir gruppens godkännande viktigare än allt annat. Så med äldre barn måste jag förhålla mig på ett annat sätt, jobba mycket med dialog och helst med mindre grupper. Fett konstigt!!! sa en åttondeklassare till mig häromdagen efter att jag presenterat ett konstverk. Det tycker jag är en bra kommentar! Jag försöker förmedla att konst får vara fett konstigt. Att det inte finns några rätt och fel, inte fint och fult vare sig i konsten eller i åsikterna hos den som tittar, säger Mija. Gunnel Karlsson och hennes kollega Anna Eklund har märkt en positiv bieffekt av studiebesök i konsthallen. Vi blir också stimulerade och får igång vår kreativitet! Det har vi stor glädje av som pedagoger. Mija jobbar gärna med långsiktiga relationer som med Varbergs Montessoriskola. Men skolklasser är precis lika välkomna på enstaka besök. För pedagoger som vill komma till konsthallen med elever på egen hand, finns förslag på lektioner, litteraturtips och mycket mer på Komediantens webbplats under fliken Pedagogik. Men jag vill verkligen uppmuntra alla lärare att ta kontakt om de är nyfikna och intresserade De kan komma och prova på workshops för pedagoger i september; titta på webbplatsen under rubriken Konsthall och planera in ett besök med sina elever. Temat i höst är en utställning med koppling till data- och tv-spel. Men konstverkstan är också öppen i sommar: varje tisdag till söndag eftermiddag finns här öppen sommarverkstad för skaparsugna

7 Det sägs att VILL MAN vara kreativ, får man inte vara rädd för att göra fel. Många uppfinningar genom tiderna har kommit till just på grund av misstag. Misstagen har dock landat på människor som haft stora förkunskaper i ämnet. Som den franske vetenskapsmannen Louis Pasteur sa: När det gäller observationer kan bara den som är väl förberedd dra nytta av slumpen. HOPPSAN! Den rena skon Patsy Sherman var en av få kvinnliga kemister på 1950-talet i USA arbetade hon med att få fram en ny sorts gummi för flygplansindustrin. En dag tappade en av hennes assistenter en glasflaska med syntetiskt latex som Patsy tillverkat. En del av innehållet skvätte på assistentens tygsko. Patsy märkte något underligt: latexet gick inte att tvätta av skon, inte ens med lösningsmedel. Och området på skon där materialet hamnat var rent. Inte minsta lilla smutsflaga fastnade just där. Patsy Sherman isolerade ämnet som var smutsavvisande och Scotchgard var uppfunnet ett sedan dess marknadsledande impregneringsmedel för textil och möbler. Redan på dagens webbplats finns ett fyrtiotal e-tjänster klara att använda. En möjlighet för dig som vill spara tid. VI SKA FÖRENKLA MÄNNISKORS VARDAG USA:s nationalkaka Ruth Wakefield och hennes man Tom drev ett värdshus i Massachusetts på 1930-talet. Ruth lagade maten och hennes egna chokladkakor var enormt populära. En dag stod hon utan kakao och gästerna förväntade sig Ruths kakor till fikat. Som nödlösning tog hon en Nestlé chokladkaka och bröt i bitar med tanken att de skulle smälta in i smeten. Men chokladen behöll sin form och blev kvar som små bitar i kakan The Chocolate Chip Cookie var född. När Boston News publicerade Ruths recept slog försäljningen av Nestlés chokladkaka alla rekord. Nestlé fick till sist trycka receptet på förpackningen mot att Ruth fick gratis choklad i resten av sitt liv. (En ganska mager ersättning med våra mått mätt, men minns att det var 1930-tal ) Möglet som räddar liv Det kanske mest kända misstaget i uppfinningarnas historia gjorde den skotske bakteriologen Alexander Fleming åkte han iväg på semester i två veckor med familjen och lämnade av en slump kvar några odlingsplattor med stafylokocker i laboratoriet. När Fleming kom tillbaka hade det bildats mögel på plattorna. Och runt möglet hade det skapats en cirkel som var helt fri från stafylokocker. Välkommen penicillinet! MÖGEL MÖGEL MÖGEL Ett taskigt lim tog över världen Kemisten Spencer Silver arbetade på 70-talet med att få fram ett superlim. Han lyckades så där: limmet blev istället supersvagt Men det hade några intressanta egenskaper: det gick att få bort utan att några rester fastnade på ytan där det suttit och det gick att återanvända. Några år senare sjöng Spencers kollega Arthur Fry i kör. Han irriterades över att lapparna han använde som bokmärken i sin notpärm hela tiden trillade ut. Han kom då att tänka på Spencers lim och tada! Post-it-lapparna såg dagens ljus. När företaget beskrev sin nya produkt för återförsäljare var det nästan ingen som var intresserad. Då tog man beslutet att skicka ut varuprover istället, sen dröjde det inte länge förrän världen var post-it-beroende! Inom vetenskap händer det ofta att forskare säger: Vet du, det där är ett riktigt bra argument du har; det är min ståndpunkt som är felaktig. Därefter ändrar de sig faktiskt och du hör dem aldrig nämna sina gamla teorier igen. De gör verkligen så. Det händer inte så ofta som det borde, eftersom forskarna är mänskliga och förändring ibland är smärtsamt. Men det händer varje dag. Jag kan inte minnas när något sådant hände i politik eller religion. Carl Sagan ( ) Amerikansk astrofysiker Malaria & mode William Perkin var bara 18 år 1856 när han arbetade som kemiassistent i London. Ett av hans uppdrag var att försöka hitta en konstgjord variant av kinin dåtidens malariamedicin. Hans mixtur botade inte malaria, däremot märkte han att den färgade siden lila, i en klar och jämn ton som inte bleknade efter tvätt. Perkin hade hittat det första syntetiska färgämnet som han döpte till mauvenin. Lila var sedan gammalt en överklassfärg, fruktansvärt dyr att framställa eftersom man använde sig av delar av växter och djur. Textilindustrin tog emot Perkins syntetiska färg med öppna armar och mauve blev modefärgen nummer ett i Paris och London. (Och ja, William Perkin blev en mycket rik ung man.) Kommunens nya webbplats ENKLARE, BÄTTRE OCH MER I slutet av 2013 lanseras Varbergs kommuns nya webbplats. En sajt som på flera sätt kan göra livet lite enklare för besökaren, bland annat genom att erbjuda lättillgängliga e-tjänster. När den nya webbplatsen lanseras kommer den att erbjuda en mängd praktiska tjänster som besökaren kan ha nytta av. Du ska självklart hitta all viktig information om Varberg på sajten, men du ska också, via e-tjänster, kunna fixa enkla ärenden av olika slag. Det finns redan idag flera olika e- tjänster tillgängliga på kommunens webbplats. Vi sparar inte på godiset till november, utan lägger kontinuerligt ut nya tjänster på dagens sajt, säger Elisabet Röjgren, kommunens projektledare inom e-tjänster. Skillnaden på nya varberg.se blir både att det kommer att finnas fler tjänster och att de blir mycket lättare att hitta, tack vare den nya tekniken. E-tjänsterna ska frigöra resurser både för invånare och kommunanställda. Ärenden som man tidigare behövde ha en blankett för, eller behövde ringa om på vissa telefontider, kan man nu göra själv, när det passar. Och det är just lättillgänglighet och besökarens behov som står i fokus när den nya webbplatsen tas fram, berättar Linda Svensson, kanslichef på Varbergs kommun. Besökaren ska känna sig välkommen och enkelt hitta det man söker, oavsett om det är information eller en tjänst. Webben ska underlätta, slår Linda fast. En viktig nyhet för att öka tillgängligheten är också att sajten kommer att vara mobilanpassad. Linda avslutar med att konstatera att arbetet med den nya webbplatsen kommer att fortsätta även efter lanseringen: En webbplats blir förstås aldrig klar, tanken är ju att den ständigt ska utvecklas och bli bättre! Visste du att du redan idag kan: Anmäla dig till kommunens tomt- och/eller bostadsrättskö Anmäla dig till båtplatskö Låna E-böcker och ljudböcker på biblioteket Reservera eller göra omlån på böcker Boka tider i idrottsanläggningar Göra anmälan till simskolan idéer Boka tid med Företagslotsen VAD BEHÖVER DU på HÖR AV DIG MED IDÉER och önskemål! mejla till nyawebben@varberg.se ELLER BESÖK