REKRYTERINGSKARTLÄGGNING VÄRMLAND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REKRYTERINGSKARTLÄGGNING VÄRMLAND 2011-2012"

Transkript

1 REKRYTERINGSKARTLÄGGNING VÄRMLAND En undersökning genomförd för Region Värmland/projekt Attraktiva Värmland av Attityd i Karlstad AB 2011

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 SYFTE... 4 MÅLGRUPP... 4 GENOMFÖRANDE... 5 RESULTAT FÖRSTUDIE... 5 GENOMFÖRANDE HUVUDSTUDIE - DATAINSAMLING VIA WEBBENKÄT... 9 RESULTAT BAKGRUND REKRYTERINGSBEHOV PER YRKESOMRÅDE REKRYTERINGSBEHOV PER YRKESGRUPP Privat näringsliv Myndigheter Kommuner och landsting REKRYTERINGSBEHOV PER YRKE Privat näringsliv Myndigheter Kommuner och landsting AVSLUTANDE KOMMENTARER REFLEKTIONER KRING TOLKNING AV RESULTATET KOMMENTAR TILL RESULTATET Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Informationsbrev Webbenkät Följebrev Atti tyd i Karl stad AB

3 SAMMANFATTNING Region Värmland har samordningsansvaret för det regionala tillväxtarbetet i Värmland. Under hösten 2011 och under hela 2012 kommer projektet Attraktiva Värmland att genomföra marknadsföringskampanjer utanför länet i syfte att locka fler personer att finna Värmland som en attraktiv plats att bo och verka i. Som ett led i detta arbete behöver Region Värmland och projektet Attraktiva Värmland kartlägga nyrekryteringsbehovet bland värmländska företag och organisationer för den aktuella perioden. Syftet med undersökningen är att kartlägga rekryteringsbehovet i närtid fram till och med En webbenkät är genomförd i medlemsregister hos utvalda medlems- och intresseorganisationer. Undersökningen är därmed inte generaliserbar för hela näringslivet och andra organisationer verksamma i Värmland, utan avgränsar sig till ett strategiskt urval av organisationer. Datainsamlingen påbörjades den 1 juni 2011 och avslutades den 27 augusti Totalt har 230 respondenter besvarat undersökningen. RESULTAT De företag och organisationer som ingår i undersökningen har tillsammans drygt anställda i Värmland. Under perioden augusti 2011 till och med december är det totalt sett knappt pensionsavgångar som är aktuella. 57 procent har behov av att rekrytera under hösten procent har även behov av att rekrytera under procent (56 personer) har svarat att de vill ha kontakt med projektet Attraktiva Värmland i samband med marknadsföringskampanjen. Det är totalt sett bland de ingående företagen och organisationerna planerade nyrekryteringar, fördelat på 570 tjänster under 2011 och tjänster under Störst rekryteringsbehov återfinns i yrkesområde Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens, det vill säga yrken som normalt kräver en längre högskoleutbildning eller motsvarande. Exempel på yrken är dataspecialister, civilingenjörer, läkare och barnsjuksköterskor. Det är även stort behov inom service, omsorgs- och försäljningsarbete, som är yrken som normalt kräver gymnasiekompetens. Exempel på yrken här är kock, barnskötare och försäljare inom dagligvaruhandeln. Sett till enskilda yrkesgrupper är det totalt sett vård- och omsorgspersonal där det största rekryteringsbehovet finns. Det finns även ett stort behov av ingenjörer och tekniker, köks- och restaurangbiträden, lärare på grundskolan, samt maskinoperatörer. Atti tyd i Karl stad AB

4 BAKGRUND Region Värmland har samordningsansvaret för det regionala tillväxtarbetet i Värmland. I detta uppdrag ligger en viktig del bland annat i att verka för en god kompetensförsörjning i regionen utifrån strategierna i det regionala utvecklingsprogrammet. En av dessa strategier är att öka kompetensmatchningen med målet att säkerställa företagens och den offentliga sektorns kompetensbehov, samt öka värmlänningens anställningsbarhet. Under hösten 2011 och under hela 2012 kommer projektet Attraktiva Värmland att genomföra marknadsföringskampanjer utanför länet i syfte att locka fler personer att finna Värmland som en attraktiv plats att bo och verka i. Som ett led i detta arbete behöver Region Värmland och projektet Attraktiva Värmland kartlägga nyrekryteringsbehovet bland värmländska företag och organisationer för den aktuella perioden. SYFTE Syftet med undersökningen är att kartlägga rekryteringsbehovet i närtid fram till och med 2012 inom tolv identifierade branscher eller områden i Värmlands län, för att få ett underlag till att genomföra riktade marknadsföringsinsatser utanför länet. MÅLGRUPP Målgrupp för kartläggningen är de offentliga aktörerna som bedriver verksamhet i länet samt privat näringsliv enligt nedan: Landstinget i Värmland Kommunerna i Värmland Statliga myndigheter Forskning och utveckling (KaU) Byggbranschen Transport Handel (delvis kartlagt) Hotell och restaurang (delvis kartlagt) Besöksnäringen (delvis kartlagt) Stål metallverk (KOM-INN kartlagt) IT-sektorn, datakonsulter (KOM-INN, kartlagt) Pappersindustrin och förpackningsindustrin (KOM-INN, kartlagt) Eftersom klusterorganisationerna Compare, The Paper Province, The Packaging Arena och Stål&Verkstad genomför en egen kartläggning av rekryteringsbehovet i sina respektive branscher i KOM-INN-projektet under samma datainsamlingsperiod, har vi exkluderat dem ur den här kartläggningen. Inom handel, hotell och restaurang, samt besöksnäring har en kvalitativ undersökning genomförts av Servicecollege. Däremot Atti tyd i Karl stad AB

5 ingår Servicecollege i den nu genomförda undersökningen då den bygger på en kvantitativ metodik. GENOMFÖRANDE Undersökningen har genomförts enligt följande upplägg: Förstudie Datainsamling via webbenkät Resultat och analys FÖRSTUDIE Frågeställningen och målgruppen är komplex på flera plan, bland annat på det sätt att det inte är tydligt var och på vilken nivå inom organisationerna vi kan hämta informationen om respektive bransch/områdes rekryteringsbehov. I förstudien ingick att identifiera vilka kontaktpersoner som besitter den aktuella informationen. Förstudiens syfte var också att ge svar på vilken insamlingsmetod som var mest lämplig per bransch/område och hur omfattande undersökningen skulle komma att bli. Målet med förstudien var därmed att: identifiera nyckelpersoner i målgruppen och bestämma vilka som skulle undersökas, kontakta dessa, informera och tillfråga om deltagande i kartläggningen. slutgiltigt välja undersökningsmetod och teknik. identifiera och formulera relevanta frågeområden och frågor för att erhålla korrekt och tillräcklig information. slutgiltigt bestämma omfattningen av uppdraget sett till antal frågor och antal respondenter. besluta hur resultatet skulle återkopplas samt hur kopplingen till klustrens och övriga redan genomförda kartläggningar skulle göras. Resultatet av förstudien låg till grund för det fortsatta arbetet. RESULTAT FÖRSTUDIE Arbetet med förstudien har genomförts i dialog mellan Attityd och projektgruppen på Attraktiva Värmland, det vill säga Pernilla Åberg, projektledare på Attityd, Madeleine Norum, projektledare på Attraktiva Värmland, Jenny Höög, mottagarkoordinator på Attraktiva Värmland och Britta Zetterlund-Johansson, strateg utbildning och kompetensförsörjning på Region Värmland. I anbudsförfrågan fanns det identifierat tolv områden/branscher som skulle ingå i undersökningen. Redan tidigt i förstudien identifierade vi problem med att få en heltäckande bild av nyrekryteringsbehovet i Värmland. För att eftersträva en Atti tyd i Karl stad AB

6 generaliserbarhet i undersökningen förde vi i arbetsgruppen därför diskussioner om undersökningen skulle genomföras med en kvantitativ metod som en totalundersökning eller en urvalsundersökning där urvalet skulle göras som ett obundet slumpmässigt urval. Vi undersökte möjligheten att genomföra undersökningen i inköpta register vari urval kunde göras. Resultatet av detta visade att det totalt finns företag registrerade i Värmland Storleksmässigt per antal anställda fördelar sig företagen enligt nedan: Antal anställda Antal företag Över Källa: SCB Utifrån detta arbetade vi vidare utifrån möjligheten att kunna göra ett slumpmässigt urval bland näringsliv och organisationer verksamma i Värmland med fler än fem anställda. För detta värderade vi metodalternativen telefonenkät, postenkät och webbenkät. Val av metod är avhängigt frågeområdenas art, underlättandet för respondenten att svara, samt tillgänglighet till register och kontaktuppgifter. Sett till de frågeområden som vi ville ha belysta var det inte respondentvänligt att genomföra en telefonenkät, då det för flera respondenter var aktuellt att hämta in uppgifter från flera håll i sin egen organisation för att kunna svara på kommande rekryteringsbehov. Fördelen med telefon hade varit att vi lättare hade kunnat telefonnummersätta ett sådant register. Fördelen med postenkät hade varit god tillgång till adressuppgifter, men eftersom rekryteringsbehovet varierar mycket mellan olika verksamheter hade enkäten blivit mycket omfattande och svårtillgänglig. När det gäller webbenkät är fördelen att den kunde utformas dynamiskt, utifrån respektive verksamhets omfattning av rekryteringsbehov. Ytterligare en fördel var att respondenten kunde ta paus i ifyllandet av enkäten för att inhämta mer uppgifter och fortsätta vid ett senare tillfälle. Utifrån detta resonemang fann vi att genomförandet skulle bli mest effektivt för respondenten med datainsamling via en webbenkät. Nackdelen med en urvalsundersökning med hjälp av en webbenkät var att vid kontroller av kvaliteten i tillgängliga register fann vi att kvaliteten när det gäller kontaktuppgifter inte var tillfredsställande. Uppskattningsvis fanns det cirka 30 procent e-postadresser (icke Atti tyd i Karl stad AB

7 namngivna) att tillgå. Efter diskussioner i arbetsgruppen beslutade vi därför att en total- /urvalsundersökning inte var ett tillfredsställande alternativ. Ovanstående resonemang gjorde att vi istället valde att undersöka möjligheterna med att genomföra webbenkäten i medlemsregister hos medlems- och intresseorganisationer som har mer uppdaterade e-postadresser till medlemmarna i sina register. Undersökningen skulle därmed inte ha ambitionen att vara generaliserbar för hela näringslivet och andra organisationer verksamma i Värmland, utan skulle i så fall avgränsa sig till ett strategiskt urval av organisationer. Ett önskat antal organisationer listades gemensamt av arbetsgruppen (se nedan). Följande organisationer, föreningar och sammanslutningar av företag fick en förfrågan av Attityd att delta i undersökningen. Handelskammaren Värmland Bergvik Köpcenter VVS-företagen Mitt i City Köpcenter Sveriges byggindustrier Charlottenbergs köpcenter Transportgruppen Töcksfors köpcenter Servicecollege Plåtslageriernas Riksförbund Attendo Care Målarmästarna Legevisitten Elektriska installatörsorg., EIO Norrlandia Care Äldreomsorg Företagarna Carema Svenskt näringsliv Praktikertjänst Även offentlig sektor var målgrupp för undersökningen. Samtliga kommuner och Landstinget i Värmland fick förfrågan av att delta i kartläggningen samt andra offentliga aktörer, vilka listas nedan. Arbetsförmedlingen Region Värmland Elsäkerhetsverket Rekryteringsmyndigheten Försäkringskassan Riksrevisionen Polismyndigheten i Värmland SADEV Karlstads universitet Sjöfartsverket/Sjöfartsinspektionen Konsumentverket Skatteverket Kronofogdemyndigheten Skogsstyrelsen Länsstyrelsen Svenska kyrkan, Karlstads stift MSB Trafikverket Atti tyd i Karl stad AB

8 Arbetet med att få register var omfattande och i flera fall har det varit en kedja av kontakter för att få tillgång till registeruppgifter. Arbetsgruppen bedömde att vi fick tillräckligt bra respons för deltagande i kartläggningen från de tillfrågade företagen och verksamheterna i förstudien att vi valde att gå vidare med detta register till huvudstudien. Sammanfattningsvis har vi följande resultat från förstudien: identifiera målgruppen. 54 nyckelpersoner i målgruppen är identifierade som kontaktpersoner och har i förstudien blivit kontaktade om deltagande. Kontakten har skett med ett informationsbrev (se bilaga 1) därefter ett telefonsamtal. I vissa fall har kontaktpersonen reviderats efter telefonkontakt. Det är endast en organisation som har avböjt deltagande med hänvisning till att de inte har några planerade rekryteringsbehov, därtill är det tre organisationer där det inte gått att få fram uppgifter på regional nivå (se vidare Svarsfrekvensredovisning.). välja undersökningsmetod. Undersökningen genomförs med en kvantitativ metod som en webbenkät. frågeområden och frågor. Frågor till en webbenkät har arbetats fram i arbetsgruppen. Enkäten är designad med ett avsnitt med bakgrundsinformation om branschtillhörighet, antal anställda, pensionsavgångar och om rekryteringsbehov finns. Det andra avsnittet berör själva rekryteringsbehovet per yrke. (se bilaga 2). omfattningen av uppdraget. Enkäten består av nio bakgrundsfrågor. De som har rekryteringsbehov får sedan svara på antal rekryteringar per yrke uppdelat på hösten 2011 och Det sker genom ett fliksystem där yrkesområde, yrkesgrupp och specifikt yrke anges per rekryteringsbehov. Det gör att antalet frågor i enkäten varierat utifrån antalet rekryteringsregistreringar hos respektive respondent. Enkäten har gått ut till 31 kontaktpersoner för offentliga verksamheter, 743 personer (mestadels VD/Personal/HRchef) i medlemsregister inom privat näringsliv, samt till fem organisationer som distribuerat enkäten i egna register. Resultatredovisning. Resultatet kommer att återkopplas i en skriftlig rapport där resultatet från kartläggningen presenteras på en övergripande nivå. Resultatet i rapporten kommer inte att kunna kopplas samman med enskilda företag eller verksamheter. I avtalet för uppdraget framgår att Attityd äger databasen med all information från kartläggningen där rekryteringsbehov per företag/organisation framgår. Region Värmland har genom Projektet Attraktiva Värmland möjlighet att använda denna databas i samband med marknadsföringsaktiviteter. Atti tyd i Karl stad AB

9 GENOMFÖRANDE HUVUDSTUDIE - DATAINSAMLING VIA WEBBENKÄT Undersökningen har genomförts i de intresse-, bransch- och samverkansorganisationer som i förstudien valt att delta i undersökningen, samt hos de i förstudien identifierade nyckelpersoner som valt att delta. Ett krav för deltagande har varit att vi fått tillgång till e-postadresser och telefonnummer till HR-chef, personal-chef alternativt VD. Undersökningen har i huvudsak haft en avgränsning där företag och organisationer med fler än fem anställda ingår i undersökningen. De register som vi har använt har matchats mot varandra för att i så stor utsträckning som möjligt undvika dubbletter. Webbenkäten har distribueras till identifierade nyckelpersoner eller namngiven HR-chef /personalchef/vd inom de register vi fått tillgång till. Därtill har den spridits som en öppen länk inom angivna organisationer som själva distribuerat enkäten. Med länken till webbenkäten har ett brev med en syftesbeskrivning följt (se bilaga 3). Ambitionen var att respondenter tillhörande någon av klusterorganisationerna Compare, The Paper Province, The Packaging Arena eller Stål&Verkstad skulle ha slussats ut ur undersökningen genom en filterfråga. Denna fråga föll dock bort. Informationen från de företag som tillhör en klusterorganisation har vi överlämnat till KOM-INN- projektet och den informationen kommer att sammanställas inom ramen för det projektet. Resultatet från KOM-INNprojektets undersökning kommer i sin tur i analysen att adderas till resultatet i den här undersökningen. Frågorna i enkäten är framarbetade och fastställda i dialog mellan Region Värmland/projektet Attraktiva Värmland och Attityd. Webbenkäten har utformats utifrån två huvudmålgrupper, kommuner och landstinget i den ena målgruppen och resterande i den andra målgruppen. Enkäten riktad till kommuner och landsting har byggts upp genom att specifika yrken har benämnts utifrån AID-kodning (kodsystem som används av Sveriges kommuner och landsting, SKL) medan enkäten till övriga har byggt på SSYK-kodning av yrkestitlar (koder som SCB använder i sin yrkesklassificering). Kodsystemen har valts utifrån att respektive målgrupp i någon grad är kända med systemen sedan tidigare, samt för att få en enhetlig benämning av samma yrken. Respondenterna har fått ange rekryteringsbehov för hösten 2011 samt för året 2012, samt ange om de har intresse av att delta i det marknadsföringsarbete som Attraktiva Värmland planerar under tidsperioden. Datainsamlingsperioden var planerad till tre veckor. Datainsamlingen påbörjades den 1 juni 2011 och på grund av önskemål från respondenter valde vi att förlänga insamlingsperioden över sommaren I de register som vi förfogat över har tre e- Atti tyd i Karl stad AB

10 postpåminnelser gått ut. Samtidigt som dessa påminnelser har gått ut har vi kontaktat ansvariga för de öppna länkarna med en uppmaning att även de skulle göra en påminnelse i sina register. Datainsamlingen avslutades den 27 augusti Därefter har vi genomfört en telefonpåminnelse i huvudsak till de kommuner som ännu inte hade besvarat enkäten med ambitionen av att få samtliga kommuner att delta i undersökningen. SVARSFREKVENSREDOVISNING Totalt har 1019 personer ingått i undersökningen. Efter att dubbletter sorterats bort, samt att vi avlägsnat företag tillhörande någon av Klusterorganisationerna återstår 764 namngivna respondenter som har deltagit i undersökningen. Nedan redovisas svarsfrekvenser per organisation. Organisation Utskick Antal svar Handelskammaren Värmland Attendo Care 5 2 VVS-företagen 33 5 Servicecollege Transportgruppen 85 5 Övriga Kommuner och Landsting Utskick Antal svar Kommuner Landsting 1 1 Följande har deltagit i undersökningen genom egna utskick. I målgruppen är det cirka 245 personer som har kunnat besvara enkäten. I denna grupp kan vi inte redogöra för någon svarsfrekvens då svaren inkommit anonyma. Charlottenbergs köpcenter Elektriska installatörsorganisationen, EIO Praktikertjänst Sveriges byggindustrier Töcksfors köpcenter Atti tyd i Karl stad AB

11 RESULTAT Nedan presenteras resultatet i undersökningen. Resultatet behandlar dels bakgrund om de verksamheter och organisationer som svarat på enkäten, dels deras rekryteringsbehov hösten 2011 och under BAKGRUND Totalt har vi fått in 230 svar på rekryteringsenkäten. Bransch Procent Handel och övrig besöksnäring 19 Bygg/fastigheter, samt el och VA 18 Tillverkningsindustri 14 Offentlig sektor 12 Tjänster 10 Vård och omsorg 4 IT 4 Logistik/transport och magasinering 4 Information och kommunikation 3 Kompetensutveckling, forskning, utveckling och 2 utbildning Jord-, skogsbruk och fiske 0 Annan bransch 10 Summa procent 100 Summa antal 230 Frekvens av frågan Vilken bransch är du verksam inom? Bland de organisationer som svarat på undersökningen är det 19 procent som är verksamma inom handel och övrig besöksnäring och 18 procent inom bygg och fastigheter, samt el och VA. Det är även många, 14 procent som är verksamma inom tillverkningsindustri. Tio procent är verksamma inom någon annan bransch än de som är uppräknade i enkäten. Atti tyd i Karl stad AB

12 Organisationer de tillhör Procent Handelskammaren Värmland 64 Företagarna 24 VVS-företagen 6 Sveriges Byggindustrier 6 Elektriska installatörsorganisationen, EIO 3 Charlottenbergs köpcenter 2 Maskinentreprenörerna 1 Bergvik köpcenter 1 Mitt i City 1 Töcksfors shoppingcenter 1 Inget av ovanstående 20 Summa procent 129 Summa antal 227 Frekvens av frågan Vilken eller vilka organisationer tillhör du? Knappt två tredjedelar är medlemmar i Handelskammaren Värmland och det är också många, 24 procent, som är med i Företagarna. 20 procent av de som svarat på enkäten är inte med i någon av de organisationer som nämns i enkäten. Befattning Procent VD, chef (platschef, regionchef, butikschef) 77 verksamhetsledare, ägare, ordförande Personalchef, HR-chef, personalansvar 15 Ekonomichef, ekonomiansvar 3 Administratör, sekreterare, kontorist 2 Övrig (säljare, transportledare) 3 Summa procent 100 Summa antal 221 Frekvens av frågan Vilken befattning har du? Tre fjärdedelar av de som svarat på enkäten är VD eller någon typ av chef, såsom platschef, regionchef, butikschef eller verksamhetsledare. Här ingår även ägare och styrelseordförande. Ytterligare 15 procent som svarat är personalchef, HR-chef eller har personalansvar. Atti tyd i Karl stad AB

13 Statistik kring antal anställda och pensionsavgångar Summa Min Max Medel Median Anställda totalt i Värmland Pensionsavgångar aug 2011 tom dec Pensionsavgångar som ersätts via intern rekrytering Summa, min, max, medelvärde, samt median för de frågor som rör företagen/organisationernas anställda och pensionsavgångar. De företag och organisationer som ingår i undersökningen har tillsammans drygt anställda i Värmland, där den största organisationen har anställda och den minsta inte har några anställda alls. Genomsnittsnittsorganisationen sett till median har 25 anställda. När det gäller pensionsavgångar under perioden augusti 2011 till och med december är det totalt sett knappt pensionsavgångar som är aktuella. Knappt 500 av dessa planeras att ersättas med intern rekrytering. För 56 procent av respondenterna är inga pensionsavgångar aktuella under perioden och för ytterligare 25 procent är det en till två personer som beräknas gå i pension under perioden. Procent Nyrekryteringsbehov Behov ht 2011 Behov 2012 Frekvens av procentandelen som svarat ja på frågorna Har ni behov av att rekrytera hösten 2011? och Har ni behov av att rekrytera 2012?. 57 procent har behov av att rekrytera under hösten procent har även behov av att rekrytera under Bland de som har behov av att rekrytera under 2011 är det 84 procent som även har ett rekryteringsbehov under Bland respondenterna är det 67 procent som inte har något rekryteringsbehov under vare sig 2011 eller Atti tyd i Karl stad AB

14 Procent Kontakt med projektet Attraktiva Värmland Ja 74 Nej Frekvens av frågan Vill du ha kontakt med projektet Attraktiva Värmland i samband med marknadsföringskampanjen?. 26 procent (56 personer) har svarat att de vill ha kontakt med projektet Attraktiva Värmland i samband med marknadsföringskampanjen som kommer genomföras under hösten 2011 och under Det är 38 procent bland dem som har rekryteringsbehov under hösten 2011 som vill ha kontakt och 35 procent bland dem som har behov under Atti tyd i Karl stad AB

15 REKRYTERINGSBEHOV PER YRKESOMRÅDE Nedan redovisas inplanerade nyrekryteringar hos respondenternas organisationer under hösten 2011 och under helåret Yrkesområden totalt sett enligt SSYK Antal hösten 2011 Antal 2012 Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildn eller motsvarande kunskaper Totalt Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete mm Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Summa antal Summa per yrkesområde enligt SSYK uppdelat för hösten 2011 och 2012, där AID är omkodat enligt kodningsnyckel till SSYK. Samtliga verksamheter och organisationer ingår. Totalt bland de i undersökningen ingående företagen/organisationerna är det planerade nyrekryteringar, fördelat på 570 tjänster under 2011 och tjänster under Störst rekryteringsbehov återfinns i yrkesområde Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens, det vill säga yrken som normalt kräver en längre högskoleutbildning eller motsvarande. Exempel på yrken är dataspecialister, civilingenjörer, läkare och barnsjuksköterskor. Det är även stort behov inom service, omsorgs- och försäljningsarbete, som är yrken som normalt kräver gymnasiekompetens. Exempel på yrken här är kock, barnskötare och försäljare inom dagligvaruhandeln. Atti tyd i Karl stad AB

16 Yrkesområden (SSYK) bland privata Antal hösten Antal 2012 Totalt företag 2011 Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildn eller motsvarande kunskaper Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete mm. Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Summa antal Summa per yrkesområde enligt SSYK uppdelat för hösten 2011 och 2012, för privata företag. I enkäten fick respondenter inom det privata näringslivet besvara sitt rekryteringsbehov utifrån SSYK som SCB använder i sin statistik. Inom det privata näringslivet är det störst rekryteringsbehov inom yrkesområdet med arbete utan krav på särskild yrkesutbildning, som inte kräver någon eller liten erfarenhet eller utbildning utöver grundskola. Exempel på yrken är köks- och restaurangbiträden, hotell- och kontorsstädare, samt medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske. Det är även ett stort behov inom processoch maskinoperatörsarbete, transportarbete med mera och arbete som kräver teoretisk specialistkompetens. Atti tyd i Karl stad AB

17 Yrkesområden (SSYK) bland Antal hösten Antal 2012 Totalt myndigheter 2011 Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildn eller motsvarande kunskaper Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete mm. Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Summa antal Summa per yrkesområde enligt SSYK uppdelat för hösten 2011 och 2012, för privata företag. Även myndigheter besvarade sina rekryteringsbehov utifrån SSYK-kodningen. Det stora behovet återfinns inom arbeten som kräver teoretisk specialistkompetens och det är främst under 2012 som behovet finns. Yrkesområden (AID) bland kommunerna och Landstinget i Värmland Antal hösten 2011 Antal 2012 Ledningsarbete Handläggar- och administratörsarbete Totalt Vård- och omsorgsarbete mm Tandvårdsarbete Rehabilitering och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkarbete mm Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Summa antal Summa per yrkesområde enligt AID uppdelat för hösten 2011 och 2012, för de värmländska kommunerna och Landstinget i Värmland. I enkäten fick respondenter inom kommunerna och landstinget besvara sitt rekryteringsbehov utifrån AID som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) använder Atti tyd i Karl stad AB

18 för sin statistik. I denna grupp är det två områden som står för det stora rekryteringsbehovet vård- och omsorgsarbete, samt skol- och barnomsorgsarbete. För båda dessa grupper gäller att det stora behovet finns för REKRYTERINGSBEHOV PER YRKESGRUPP Ordmoln av yrkesgrupper. För att statistiken ska bli användbar för projektet är det också intressant att se hur rekryteringsbehovet ser ut per yrkesgrupp. Här är allt registrerat enligt SSYK. Nedan följer därför en tabell där det framgår vilka yrken som det finns behov av och vi har sorterat listan fallande utifrån det totala rekryteringsbehovet under perioden. Därefter följer tabeller uppdelat för privata näringslivet, myndigheter, samt kommuner och landstinget. Yrkesgrupp totalt sett enligt SSYK Antal ht 2011 Antal 2012 Vård- och omsorgspersonal Ingenjörer och tekniker Köks- och restaurangbiträden Lärare grundskolan Maskinoperatör Förskollärare Andra specialiteter inom hälso- och sjukvård Ledning, vd, chef Sjuksköterska Byggnads- och anläggningsarbetare Administratörer Läkare Psykolog, socialsekreterare Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Civilingenjörer Städare Dataspecialister Totalt antal Atti tyd i Karl stad AB

19 Lärare gymnasiet Byggnadshantverkare Övriga servicearbetare Trädgårdsanläggare Restaurangpersonal Fordons- och maskinförare Jurister Kulturarbete, annat Säljare Säkerhetspersonal Försäljare Kassapersonal Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Bibliotekarie Kontorssekreterare, bokföringsassistent Inspektörer inom bygg, miljö- och hälsoskydd Redovisningsekonomer Journalist Sjukgymnaster, tandhygienister m fl Badpersonal Präst Maskin- och motorreparatörer Biståndsbedömare Renhållnings- och återvinningsarbetare Svetsare Godshanterare och expressbud Speciallärare Elmontörer Grafiker Total Summa per yrkesgrupp enligt SSYK uppdelat för hösten 2011 och 2012, totalt sett Totalt sett i undersökningen är det vård- och omsorgspersonal där det största rekryteringsbehovet finns. Det finns även ett stort behov av ingenjörer och tekniker, köks- och restaurangbiträden, lärare på grundskolan, samt maskinoperatörer. Atti tyd i Karl stad AB

20 Privat näringsliv Yrkesgrupp inom privat näringsliv Antal ht 2011 Antal 2012 Köks- och restaurangbiträden Maskinoperatör Byggnads- och anläggningsarbetare Ingenjörer och tekniker Civilingenjörer Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Dataspecialister Ledning, vd, chef Övriga servicearbetare Fordon- och maskinförare Byggnadshantverkare Säljare Försäljare Kassapersonal Städare Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Restaurangpersonal Jurister Präst Redovisningsekonomer Vård- och omsorgspersonal Maskin- och motorreparatörer Läkare Kontorssekreterare, bokföringsassistent Svetsare Godshanterare och expressbud Elmontörer Grafiker Total Summa per yrkesgrupp enligt SSYK uppdelat för hösten 2011 och 2012, för det privata näringslivet Totalt antal I det privata näringslivet är det främst köks- och restaurangbiträden och maskinoperatörer som det finns behov av. Atti tyd i Karl stad AB

Preliminära löner november 2013, kommuner 2014-01-23 Källa: SKL novemberstatistik 2013 Filversion: Totalfil 140121

Preliminära löner november 2013, kommuner 2014-01-23 Källa: SKL novemberstatistik 2013 Filversion: Totalfil 140121 Preliminära löner november 2013, kommuner 2014-01-23 Källa: SKL novemberstatistik 2013 Filversion: Totalfil 140121 Aktualitet, bortfall, borttag Vi uppskattar att cirka 98% av posterna har 2013 års löner.

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer

Läs mer

Malmö stads lönestatistik 2014

Malmö stads lönestatistik 2014 Malmö stads lönestatistik 2014 Lönestatistik indelad efter AID (arbetsidentifikation) och kön för månadsavlönade. Vissa benämningar på yrkesgrupper är anpassade utifrån specifika förhållanden i Malmö stad.

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Lönestatistik tillsvidareanställda 2010 års löneläge

Lönestatistik tillsvidareanställda 2010 års löneläge 101010 Ledning, administration Max 60000 92700 70000 62100 62500 63000 55000 56375 41500 92700 Medel 46800 56520 60800 54088 62500 50188 55000 51792 41000 52598 Min 31000 27500 51600 48250 62500 33000

Läs mer

Lönestatistik,Stockholms stad, intranätet med anställda med en månadslön större än 10 000 kr. Månad

Lönestatistik,Stockholms stad, intranätet med anställda med en månadslön större än 10 000 kr. Månad Kvinnor 79 13 500 27 899 22 2 600 27 00 31 800 7 200 26.28 Män 103 18 700 27 279 7 800 21 500 27 500 31 688 10 188 37.05 Administratör, annan 152090 Totalt 582 13 500 27 789 7 800 2 000 27 00 31 700 7

Läs mer

ENKÖPINGS KOMMUN Lönestatistik 2012. Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser

ENKÖPINGS KOMMUN Lönestatistik 2012. Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser 2012 1 Enköpings kommun Lönestatistik 2012 Innehåll Sida Urval, beräkningssätt etc 3 Medianlöner Enköpings kommun

Läs mer

ENKÖPINGS KOMMUN Lönestatistik 2013. Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser

ENKÖPINGS KOMMUN Lönestatistik 2013. Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser 2013 1 Enköpings kommun Lönestatistik 2013 Innehåll Sida Urval, beräkningssätt etc. 3 Medianlöner Enköpings

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Yrkesområde Beteckning Antal öppet arbetslösa Antal öppet arbetslösa Andel av alla arbetslösa akademiker akademiker Andel

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Bristindex inom datayrken

Bristindex inom datayrken Bild 1 inom datayrken IT-strateg, IT-analytiker Systemerare, systemdesigner, systemar Programmerare Datatekniker (nätverkstekniker) PC-tekniker Bild 2 Maskiningenjörer, maskintekniker, VVS Byggnadsingenjörer

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet

Läs mer

ALMEGA Tjänsteförbunden STD

ALMEGA Tjänsteförbunden STD Näringslivets yrkesklassificering 2010 - NYK 2010-85 Statistik Apr, 2012 ALMEGA Tjänsteförbunden STD Konsult-, arkitekt- och projektledningsföretag Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system

Läs mer

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Del1: Arbetsmarknaden för kvalificerad arbetskraft 2011-09-12 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting

Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting Marianne Leckström marianne.leckstrom@skl.se www.skl.se/gis Först ett tips Sektionschefstjänst för Infrastruktur och fastighet på SKL är ledig. - Geodata,

Läs mer

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.

Läs mer

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Kronobergs vårprognos 2015 Prognos för 2015-2016 Stigande efterfrågebedömningar och starka förväntningar på konjunkturen under 2015 Arbetsgivarnas positiva bedömningar

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB Arbetsmarknadsbarometern 2010 Richard Palmer, ÅSUB Arbetslösheten 4,0 Öppen arbetslöshet januari 2008-maj 2010 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2010 2009 2008 0,5 0,0 2 Negativ tillväxt på arbetsmarknaden för andra

Läs mer

Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck

Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov 14 december 2011 Lena Liljebäck Svagare utveckling på arbetsmarknaden kommande år Drygt 170 000 jobb har tillkommit på 2 år Sysselsättningens ökning stannar upp 2012

Läs mer

Redovisning av löner Kalmar kommun 2012

Redovisning av löner Kalmar kommun 2012 Redovisning av löner Kalmar kommun 2012 Personalenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Östra Sjögatan 16 Tel 0480-45 00 00 vx Innehåll Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förhandlingsutrymme

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västmanlands län 2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västmanlands län 2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västmanlands län 2014 1 Bättre arbetsmarknad 2014 Den utdragna lågkonjunkturen ser ut att ha nått sin botten. Under 2014 fortsätter ekonomin att förstärkas vilket påverkar

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Arbetsmarknadsbarometern 2011 På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Katarina Fellman 17.6.2011 Arbetslöshetsgrader och nettoinflyttning 1990-2011 % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Personer 275 250 225 200

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014 1 Rekryteringsbehov trots en svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län men arbetsgivare

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Uppsala län 2014 2015 1 Goda jobbchanser 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Uppsala län under 2014 2015. Arbetsmarknaden väntas ha en positiv

Läs mer

The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register AM 33 SM 1401 Yrkesstrukturen i Sverige 2012 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag

Läs mer

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30 Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar som äger rum av arbetskraftens kompetensmässiga

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Örebro län 2014 2015 1 Enklare att hitta ett jobb Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver information och vägledning om var du har störst chans att få jobb under 2014 och 2015.

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Stockholms län 2014 2015 1 Fler jobb i ett växande Stockholm Den här broschyren vänder sig till dig som behöver information om jobbmöjligheterna i Stockholms län under 2015. Under året

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 FLYTTNINGSBIDRAG 2013-09-30 Tertial 2, 1 maj-31 augusti 2013 Sida: 2 av 26 Sida: 3 av 26 Dnr: Af-2013/445712 Datum: 2013-09-30 Flyttningsbidrag Arbetsförmedlingen

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Kronobergs län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Kronobergs län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Kronobergs län 2014 2015 1 Jobben blir fler 2014 och 2015 Arbetsmarknaden ser ljusare ut under det närmaste året. Sysselsättningen beräknas öka och arbetslösheten minska. Företagen i

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register AM 33 SM 1201 Yrkesstrukturen i Sverige 2010 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Örebro län 2014. Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Örebro län 2014. Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Örebro län 2014 1 Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42 Ökade chanser att få jobb Arbetsmarknaden i länet förbättras och fler jobb förväntas tillkomma.

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Västmanlands län 2014 2015 1 Bättre arbetsmarknad 2014 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Västmanlands län under 2014 2015. Arbetsmarknaden väntas

Läs mer

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck 1 (11) Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck Stora yrkesgrupper med omfattande sjukfrånvaro (två kvinnodominerade och två mansdominerade) Vård och omsorgsyrken. skategorin

Läs mer

Tips 1(8) SSYK 2012 2014-03-31. Innehållsförteckning

Tips 1(8) SSYK 2012 2014-03-31. Innehållsförteckning Tips 1(8) SSYK 2012 2014-03-31 Innehållsförteckning Chefer... 2 Arbetsledare... 3 Övriga pedagoger... 4 Revisorer... 5 Informatörer, kommunikatörer och PR-specialister... 5 Idrottsutövare och idrottstränare...

Läs mer

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Rapport från Medlingsinstitutet juni 2006 av Christina Eurén och Maj Nordin Innehållsförteckning

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Stockholms län 2015 2016 1 Fler jobb i ett växande Stockholm Den här broschyren vänder sig till dig som behöver information om jobbmöjligheterna i Stockholms län 2015 2016. Jobbmöjligheterna

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Uppsala län 2015 1 Goda jobbmöjligheter i Uppsala I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Uppsala län under 2015. Arbetsmarknaden i länet väntas fortsätta

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Jobbmöjligheter. i Västernorrlands län 2014 2015

Jobbmöjligheter. i Västernorrlands län 2014 2015 Jobbmöjligheter i Västernorrlands län 2014 2015 1 Rekryteringsbehov trots en svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrland men arbetsgivare har trots detta

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

(Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) Västmanlands, Örebro och Östergötlands län)

(Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) Västmanlands, Örebro och Östergötlands län) Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2010 Av de 355 yrken som registreras i SCB:s databas har uppgifter gått

Läs mer

Mellersta Norrland. Sverige Stockholm Östra Mellansverige. Norra. Sydsverige. Övre Norrland. Småland med Gotland och Öland.

Mellersta Norrland. Sverige Stockholm Östra Mellansverige. Norra. Sydsverige. Övre Norrland. Småland med Gotland och Öland. Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2007 för 323 jobb, för hela landet och för olika regioner där sådan statistik

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN 2014 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN 2 Ständig brist på kompetent arbetskraft Stockholm är en av Västeuropas snabbast växande städer

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Värmlands län 2014 2015 1 Fortsatt förbättring på arbetsmarknaden I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Värmlands län under 2014 och 2015. På Arbetsförmedlingen

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Östergötlands län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Östergötlands län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Östergötlands län 2014 2015 1 Arbetsmarknaden blir bättre under 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Östergötlands län under 2014-2015. Arbetsmarknaden

Läs mer

VISITA Svensk Besöksnäring Tjänstemannaförbundet HTF

VISITA Svensk Besöksnäring Tjänstemannaförbundet HTF Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik JULI, 2012 VISITA Svensk Besöksnäring Tjänstemannaförbundet HTF Tjänstemän och arbetare Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Hela riket Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland med öarna Västsverige

Hela riket Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland med öarna Västsverige Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2008. Av de 355 yrken som registreras i SCB:s databas har uppgifter gått

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Skåne län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Skåne län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Skåne län 2015 1 Fler jobb 2015 I Skåne väntas arbetsmarknaden bli ganska bra under 2015. Jobben blir fler och arbetslösheten minskar. De yrken det är bäst möjlighet att få jobb inom

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Gotlands län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Gotlands län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Gotlands län 2015 2016 1 Fler jobbmöjligheter och färre arbetslösa Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken på Gotland under 2015 och 2016. Jobben blir fler och finns framförallt

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Östergötlands län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Östergötlands län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Östergötlands län 2015 1 Fler jobb under år 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Östergötlands län under 2015. Arbetsmarknaden förbättras i Sverige

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 FLYTTNINGSBIDRAG 2014-01-31 Tertial 3, 1 september-31 december 2013 Sida: 2 av 36 Sida: 3 av 36 Dnr: Af-2013/445712 Datum: 2014-01-31 Flyttningsbidrag Arbetsförmedlingen

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Örebro län 2015 1 Jobbmöjligheterna i länet blir fler Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver information och vägledning om var du har störst möjlighet att få jobb under 2015.

Läs mer

Riktlinje för yrkestitel och AID, arbetsidentifikation

Riktlinje för yrkestitel och AID, arbetsidentifikation 1 (5) Riktlinje för yrkestitel och AID, arbetsidentifikation Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Personal- och organisationsutskottet (2014-09-24 49 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.:

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Anders Axelsson Region Skåne REGLAB Stockholm 19 maj 2014 Upplägg: Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv vad säger matchningsindikatorerna?

Läs mer