EXAMENSARBETE. Barnets bästa. Vad är meningen bakom orden, och kan rätt svar nås i det enskilda fallet innan. beslut? Lotta Smedetun 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Barnets bästa. Vad är meningen bakom orden, och kan rätt svar nås i det enskilda fallet innan. beslut? Lotta Smedetun 2014"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Barnets bästa Vad är meningen bakom orden, och kan rätt svar nås i det enskilda fallet innan beslut? Lotta Smedetun 2014 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 SAMMANFATTNING Syftet har varit att utreda begreppet barnets bästa och förklara vilken svårighet dessa ord har i vår lagstiftning. Analysen har till största del inriktats på barnets bästa vid föräldrars tvister, och efterföljande beslut om vårdnad, boende och umgänge. Arbetet har följt traditionell juridisk metod genom att relevant rättsinformation har tagits fram och sedan tillämpas på frågeställningarna genom en ingående tolkning för att komma till en slutsats. Tolkningen av olika skrivningar i lagtext och andra styrande dokument sker olika hos myndigheter vilket har belysts och visar på svårigheten att nå rätt svar i det enskilda fallet. Exemplen från de olika rättsfallen har visat på att de olika instanserna ofta tar olika beslut, vilket drabbar både barn och föräldrar. Det kan konstateras att Sverige har en bra syn på barnets bästa och vi gör vårt bästa för att leva upp till barnkonventionen och lagtexterna. Men det krävs utbildning av myndigheternas personal för att stärka synen ännu mer.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR METOD OCH DISPOSITION... 3 FÖRKORTNINGAR BAKGRUND BARNETS BÄSTA INOM BARNKONVENTIONEN Barnets bästa och barnets rättigheter Begränsningen av fria tolkningar på barnets bästa VID AVGÖRANDET OM BARNETS BÄSTA BARNETS BÄSTA SOM EN TOLKNINGSPRINCIP EN ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSE TAR FORM ATT BARNET ELLER NÅGON ANNAN FAR ILLA NJA 2003 s BEHOVET AV NÄRA OCH GOD KONTAKT MED BÅDA FÖRÄLDRARNA NJA 1999 s HÄNSYN TILL BARNETS VILJA, MED BEAKTANDE AV ÅLDER OCH MOGNADSGRAD NJA 1988 s FÖRÄLDRARNAS SAMARBETSFÖRMÅGA NJA 2007 s NJA 2006 s DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING... 27

4 1. INLEDNING Tidigare var de svenska lagarna inte uppbyggda efter principen att barnet hade rättigheter. Istället hade vissa personer, främst föräldrar, och även myndigheter förpliktelser till barnet. Detta ändrades 1983 då barnet i lagen fick vissa rättigheter. 1 Svensk rätt rörande barn och ungdomar utgår idag från principen om barnets bästa. Denna princip är förankrad i vår grundlag genom bestämmelserna i RF 1:2 som säger att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Det grundläggande målet är med andra ord den enskildes välfärd i olika avseenden, vilket därmed gäller även barnen. 2 Orden barnets bästa the best interest of the child har anammats av FN i 1989 års antagna konvention om barnets rättigheter, där det i artikel 3 står att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. I Sverige har vi infört regler i flera av våra lagar om barnets bästa för att uppfylla barnkonventionens krav. Detta har gjorts främst i föräldrabalken och även i flera andra lagar och förordningar som berör ämnet. Genom arbete inom förskola under sex år hinner man se många barn som gått igenom en vårdnadstvist. De bor oftast i två olika hem veckovis, eller bor endast med den ena föräldern av olika anledningar. Allt från att den andra föräldern blir en umgängesförälder, till att den inte längre är en del av barnets liv genom frivillighet eller besöksförbud. Skillnaderna hos barnet visar sig tydligt vid många tillfällen, även för oss som träffar dem utanför hemmaplan. De som har växelvis boende kan börja bete sig olika beroende på vilken vecka det är. De kan plötsligt ha ett omoget, aggressivt eller inåtvänt beteende som de normalt inte brukar ha. De visar ofta genom agerande på att en förändring inom familjen skett, och därför är det viktigt att myndigheternas beslut inom detta område hamnar så nära inpå barnets bästa som möjligt. När man avgör frågor rörande barn är det en viktig avgörande faktor vad som är bäst för barnet, eftersom de mer än ofta kommer i kläm mellan de vuxna som räknas som parter i mål och kan föra sin egen talan. Men vem är det som avgör vad som är bäst för det enskilda barnet? Enligt svensk lag är det många faktorer som måste vägas in. Däribland enligt föräldrabalkens bestämmelser eventuellt att någon inom familjen far illa, behovet av nära och god kontakt med båda föräldrarna, att föräldrarna har en god samarbetsförmåga och barnets egen vilja. Men även omständigheter som man inte hittar i lagreglerna utan inom praxis, en generell uppfattning om vad som är bäst för barn i just den aktuella situationen genom beprövad erfarenhet och kunskap. Hur mycket ska barnets bästa väga i denna blandade vågskål? Olika tolkningar av barnets bästa tas upp i olika författningar, eftersom förståelsen av barnets bästa varierar beroende på vilket rättsområde man rör sig inom. Det finns både ett objektivt synsätt som man tagit fram om barn genom forskning och erfarenhet, samt ett subjektivt synsätt som man närmar sig genom att i det enskilda fallet lyssna på barnet och inkludera barnets synpunkter i beslutsfattandet. Det objektiva och det subjektiva synsättet väcker frågor som inte tas upp i förarbeten angående hur barnets bästa 1 Ewerlöf G, Sverne T, Barnets bästa, s Sjösten M, Vårdnad, boende, och umgänge bestämmelserna i föräldrabalken och närliggande regler, s

5 ska tolkas. Vilka professionella grupper skall tillgodose behovet av vetenskap, och vilken kunskap skall beslutsfattarna ha för att bedöma forskningsresultatet? Hur ska man vidare förvänta sig att barn ska bilda sig sina egna uppfattningar, och vilken vikt läggs vid att barn ofta påverkas av enskilda vuxna? I dessa fall gäller det att se med barnets ögon för att förstå hur barnet uppfattar sin situation och eventuella förändringar. Beslutsfattarnas uppgift blir att se barnet som en egen individ med egna uppfattningar, och samtidigt analysera vilka följder olika beslutsalternativ kan få för barnet. Det är i sista hand den vuxne som måste fatta beslutet som ska vara förenat med barnets bästa. 3 Barn utgör en stor del av vårt samhälle, men är dessvärre i en underlägsen maktposition. Just därför är det viktigt att de lyfts fram i lagen och i vår kunskap, speciellt hos de som ska avgöra vad som är det bästa för barnet. Samhället förändras, lagen förändras och vad som anses som barnets bästa är föränderligt från barn till barn och från situation till situation. Det är med andra ord en evig fråga över tid hur detta ska tolkas. Det bör alltid ligga i samhällets intresse och blir aldrig gammalt enligt detta synsätt. Barn är en av de viktigaste tillgångar vi har och sätter till världen, och området om barnets bästa berör de allra flesta människor mer eller mindre SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR Syftet är att utreda begreppet barnets bästa mer ingående så som det används vid avgöranden/beslut och att ta reda på vilka svårigheter dessa ord ger vid beslut i Sverige genom våra författningar och praxis som utvecklats. Detta för att få en bild av svårigheten med begreppet, och hur man ska tolka den kortfattade lagtexten, förarbeten och vissa rättsfallsavgöranden på bästa sätt för att nå fram till svaret. Förhoppningen är att få en bakgrund och genom det en bättre förståelse till svårigheterna beslutsfattarna står inför dagligen gällande våra barn. Barnets bästa kan innefatta och betyda väldigt mycket inom skola, inom familj, vid rättsliga beslut osv. Bland dessa områden rör sig arbetet inom beslutsfattarnas, alltså myndighetsutövarnas svårigheter med att komma fram till en tolkning av begreppet. Analysen riktas till största del in på barnets bästa vid föräldrars tvister, och efterföljande myndighetsbeslut om vårdnad, boende och umgänge utifrån reglerna i barnkonventionen, föräldrabalken och socialtjänstlagen. Hänsyn tas till i huvudsak fyra olika omständigheter; att någon inom familjen far illa, kontakten med båda föräldrarna, barnets egen vilja samt föräldrarnas samarbetsförmåga. - Vad tar lagstiftningarna upp angående barnets bästa när det kommer till om någon far illa, kontakt med båda föräldrarna, barnets egen vilja samt föräldrarnas samarbetsförmåga? - Vad säger förarbetena om barnets bästa, och består det av låsta presumtioner eller är det mer öppet för tolkning vid användandet i praktiken vid domstolarnas avgöranden? - Hur har beslutsfattarna använt lagtexten i praktiken, och hur har de resonerat angående barnets bästa i olika situationer gällande de fyra omständigheter arbetet 3 Schiratzki J, Barnrättens grunder, s. 30f. 2

6 riktar in sig på? Framgår det av rättskällorna hur de omständigheterna ska vägas mot varandra? 1.2. METOD OCH DISPOSITION Arbetet är utfört enligt en traditionell juridisk metod. Relevant rättsinformation har tagits fram genom att granska olika källor, och därefter har denna information tillämpats på frågeställningarna genom en ingående tolkning för att komma fram till en slutsats. För att finna relevant rättsinformation används lagtext, förarbeten, domstolspraxis, uttalanden från SOU och barnombudsmannen samt doktrin. I föräldrabalken står det väldigt kortfattat hur barnets bästa ska tolkas under några generella punkter. De återfinns mer utförligt förklarade i doktrin, i förarbetena, och i domstolarnas avgöranden. I rättsfallen framgår det vad som varit avgörande för bedömningen samt hur de tänkt utifrån lagtextens olika kriterier. Arbetet är inriktat på FB kap. 6 som tar upp några omständigheter domstol ska ta hänsyn till vid bedömning om vårdnad, boende och umgänge. Man kan även hitta andra bidragande faktorer som spelar in vid avgörandet om barnets bästa, som utgörs mer av tolkningar i praxis än explicita lagregler. Arbetet inleds med en bakgrund till ämnet, för att sedan gå in på de olika faktorerna som är avgörande för barnets bästa som förklaras mer utförligt utifrån rättsfall och doktrin. För att komplettera den kortfattade lagtexten gällande barnets bästa har förarbetena/propositionerna använts, som mer utförligt förklarar vad lagstiftaren hade i åtanke när lagtexten togs fram. För att ytterligare komma närmare betydelsen av barnets bästa har doktrin av olika slag använts. I dessa får man fram en mer undersökande och förklarande bild av betydelsen bakom orden från experter. Barnkonventionen kan man se som grundstommen till barnets bästa. Därför finns en bakgrund till varför den är viktig att ta med i vår lagstiftning, och kortfattat om varför man valt att ta med de artiklar i konventionen som man gjort. Barnombudsmannens uppgift är att företräda barn och unga, men också bevaka hur man efterlever barnkonventionen såväl i lagstiftning som i tillämpningen av den. Barnombudsmannens rapport finns med för att få med deras inblick och slutsatser gällande ämnet, och för att få en bredare kunskap för att komma till slutsatserna. Slutligen ges i arbetet en beskrivning av hur beslutsfattarna plockar från lagtexten och från sina kunskaper för att använda i rättsfallen. Det visar på hur man kan resonera i praktiken kring de olika omständigheterna lagen räknar upp för att komma fram till vad som är för barnets bästa. De rättsfall jag valt att använda mig av till varje omständighet tycker jag tydligt visar på resonemanget kring detta, och hur det är tänkt att komma fram till ett bra avgörande trots att några rättsfall är innan lagändringen Jag tar även med ett rättsfall jag anser felaktigt, och som visar på svårigheten med hur man ska väga omständigheterna mot varandra. 3

7 FÖRKORTNINGAR RF: Regeringsformen FB: Föräldrabalken SoL: Socialtjänstlagen FN: Förenta Nationerna Prop: Regeringens proposition till riksdagen SOU: Statens offentliga utredningar NJA: Nytt juridiskt arkiv 4

8 2. BAKGRUND I slutet av 1900-talet uppkom barnrätten som ett självständigt rättsområde. Centralt för den rättsliga bedömningen ska vara barnet och dess egna legala relationer till samhället. Några av svårigheterna som uppstått för redan etablerade rättsliga begrepp och frågeställningar, såsom förutsebarhet och likhet inför lagen, är att hitta ett samspel med det nya flexibla begreppet barnets bästa. Man kan även fråga sig om det är rimligt att eftersträva en generell bild över barnets bästa som ska vara gällande för alla världens barn, eller om det ska vara knutet till kulturer och traditioner där principen ska tillämpas. Barnrätten har här fyllt några viktiga funktioner genom att ge regler för hur vi ska bete oss i olika situationer, och att ge skydd åt de svagaste BARNETS BÄSTA INOM BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnens rättigheter, även kallad barnkonventionen, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Den utgörs av 4 grundprinciper; förbud mot diskriminering, barnets bästa i främsta rummet, rätten till liv och utveckling, samt rätten att uttrycka sina åsikter. 5 Den antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och trädde i kraft som internationell lag den 2 september Då hade 20 länder skrivit under den, och Sverige var ett av dessa. Initiativet till konventionen togs av Polen, men Sverige, Norge och Finland var bland de mest aktiva under arbetet med att utforma konventionen. Idag har alla länder i världen förutom USA och Somalia skrivit på barnkonventionen som utgörs av 54 artiklar. Vissa länder har reserverat sig mot vissa av artiklarna. I Sverige har vi antagit alla 54 artiklar och tagit på oss en internationell folkrättslig förpliktelse att följa dessa, vilket visar på vilken alltmer framskjuten plats den fått både i vår lagstiftning och i den allmänna debatten. Den utgör inte endast en rad uttalade idéer, utan är ett lagligt bindande dokument, utan att utgöra svensk lag i sig. Med andra ord är domstolar och förvaltningsmyndigheter som utövar sin makt under lagarna inte direkt bundna av konventionen. Däremot är de bundna till de svenska författningarna i barnkonventionens anda. Anledningen till att Sverige inte valt att förvandla FN:s barnkonvention till svensk lag, som man exempelvis gjort med europakonventionen, är för att man ansett att kunskapen om barns behov och vår syn på vad som är barnets bästa inte är statiskt utan förändras med tiden. 7 I konventionen tar de upp vad som avses med barn, vilket är varje människa under 18 år, så länge inte barnet blir myndigt enligt lagen som gäller barnet. 8 Barnkonventionen anger med andra ord endast en övre gräns för när en människa ska anses som underårig. Det hindrar inte länder från att välja att en högre åldersgräns ska gälla, vilket vi satt vid påföljder vid brott i Sverige. Detta framgår av följande artikel i konventionen: 9 4 Schiratzki J, Barnrättens grunder, s. 9f. 5 Ewerlöf G, Sverne T, Barnets bästa, s unicef.se/barnkonventionen/ 7 Hobohm S, Barnets rätt, s. 15f. 8 unicef.se/barnkonventionen/ (artikel 1). 9 Ewerlöf G, Sverne T, Barnets bästa, s

9 Ingenting i denna konvention skall inverka på bestämmelser som går längre vad gäller att förverkliga barnets rättigheter och som kan finnas i (a) en konventionsstats lagstiftning; eller (b) för den staten gällande internationell rätt. 10 Barnkonventionen trycker under några punkter på hur viktigt barnets bästa är vid avgöranden: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 11 Tillämpningen av denna princip kallad principen om barnets bästa är en lagstiftningsfråga. Det handlar om åtgärder vidtagna av det offentliga inom det rättsliga området, men i hög grad även en fråga om användning av lagstiftningen. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet enligt regeln, även om det i vissa fall kan finnas intressen som väger tyngre. 12 Barnkonventionen menar med denna artikel att en avvägning mellan barnets bästa och andra intressen skall göras, vilket kan vara svårtolkat genom den svenska översättningen av den engelska originaltexten. Läser man originaltexten ska barnets bästa vara a primary consideration inte the primary consideration. 13 Konventionsstaterna skall säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig överprövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden, finner att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa. 14 För att punkt 1 i artikel 9 ska uppfyllas så bra som möjligt ska alla berörda parter få möjligheten att delta och få chansen att lägga fram sina synpunkter. 15 Har ett barn blivit skiljt från sina föräldrar, vare sig det är från den ena eller båda föräldrarna har barnet rätt att upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom när det skulle strida mot barnets bästa. 16 Att sära på barn och förälder kan vara nödvändigt i vissa särskilda fall, exempelvis om någon av föräldrarna begår övergrepp eller vanvård mot barnet eller då föräldrarna lever på skilda håll och man måste fatta ett beslut gällande barnets bostad. 17 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 18 Artikel 12 är en väldigt viktig markering, men gäller endast det enskilda barnets rätt att komma till tals i en personlig situation. 19 För att punkt 1 i artikel 12 ska uppfyllas ska man förbereda möjlighet för barnet eller dess företrädare att höras i alla domstols- och administrativa förfaringssätt som rör barnet. Konventionsstaterna ska garantera barn rätten 10 unicef.se/barnkonventionen/(artikel 41). 11 unicef.se/barnkonventionen/(artikel 3, p. 1). 12 SOU 1997:116 s Schiratzki J, Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige, s unicef.se/barnkonventionen/(artikel 9, p. 1). 15 unicef.se/barnkonventionen/ (artikel 9, p..2). 16 Sjösten M, Vårdnad, boende, och umgänge bestämmelserna i föräldrabalken och närliggande regler, s Barnombudsmannens rapport 2005:02, s unicef.se/barnkonventionen/(artikel 12, p. 1) 19 SOU 1997:116 s

10 att fritt ge uttryck för sina åsikter, när barnet själv kan bilda dessa. 20 Barnkonventionens barnperspektiv är utmanande för vuxna i allmänhet, och främst för beslutsfattarna. Att lyssna till barns eget perspektiv och utifrån det utforma vad som är barnets bästa innebär att man måste ta ställning i intressekonflikter och ibland komma till både ovana och besvärliga slutsatser. 21 Konventionsstaterna skall göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Föräldrar eller, i förekommande fall, vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa skall för dem komma i främsta rummet. 22 I denna artikel vill konventionen säkerställa principen om att föräldrarna har gemensamt ansvar för barnet, och som utgångspunkt är det i regel bäst för barnet att föräldrarna kan enas i frågorna om ansvaret. En utgångspunkt till varför barnkonventionen kom till var att barns självbestämmanderätt är begränsad och har genom det en rätt att få särskilt skydd. De barn som däremot har förmåga att bilda egna åsikter ska enligt artikel 12 få rätten att uttrycka dessa i frågor som rör dem. 23 Hur vi i svensk lagstiftning valt att behandla dessa artiklar finns i kap i detta arbete Barnets bästa och barnets rättigheter Barnkonventionen delar inte upp sina regler i barnets bästa och barnets rättigheter. Man kan möjligen tolka texten så att de rättigheter som barnkonventionen sätter ut är en ram för hur man ska komma fram till det bästa för barnen. Barnens rättigheter är inte heltäckande, och barnets bästa kan begränsas av barnets rättigheter, vilket leder till att man omöjligen kan säga att barnets bästa är desamma som barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Det finns ingen närmare tolkning av barnets bästa bakom utarbetandet av barnkonventionen, och detta har getts två skäl som skulle kunna ses som motsägelsefulla. Man tog för givet vad barnets bästa är, samtidigt som man ansåg att det fanns ett egenvärde i att inte närmare definiera barnets bästa. Istället skulle detta göras med hänsyn till kultur och lokala sedvänjor och kritiken mot detta blev tydlig. Det skulle med andra ord vara lagligt att barn i en viss kultur får en behandling som anses som direkt stridande mot barns bästa i en annan kultur. Det här visar samtidigt på tanken att barnkonventionen har ett nästintill världsomspännande stöd och ska kunna tillämpas på ett stort antal länder med skiftande sociala, kulturella, religiösa, och ekonomiska förhållanden. En stor fråga som uppkommer blir hur stora variationer i tolkningen av barnets bästa som kan godtas, eftersom konventionen i hög grad tar hänsyn till samhällens skilda traditioner unicef.se/barnkonventionen/ (artikel 12, p. 2). 21 SOU 1997:116 s unicef.se/barnkonventionen/(artikel 18, p. 1). 23 Schiratzki J, Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige, s Schiratzki J, Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige, s. 54f. 7

11 Begränsningen av fria tolkningar på barnets bästa Efter tillkomsten av barnkonventionen har FN:s barnkommitté strävat efter att begränsa möjligheterna till fria tolkningar av barnets bästa. Enligt den ska den tolkningen ett land valt att göra av barnets bästa stå i överrensstämmelse med barnkonventionens avsikt, att barnet skall beaktas som en individ med egna känslor och åsikter. Inte alla länder har åtagit sig att följa samtliga av konventionens artiklar, och de kan välja att reservera sig mot dessa begränsningar. FN:s barnkommitté kan uppmana ett land att dra tillbaka dessa reservationer, men har däremot inte mandat att föreskriva en bundenhet av artiklar som länderna tidigare reserverat sig mot. Reservationerna mot de artiklar som tar upp utgångspunkterna om barnets bästa visar på den skiftande innebörd världens länder lägger i detta svårtolkade begrepp. Det världsomspännande bandet som barnkonventionen knyter ger med andra ord inte ett världsomspännande barnets bästa. Sverige är ett av de länder som däremot inte gjort några reservationer mot barnkonventionen, och kan därigenom inte tolka barnets bästa på ett sådant sätt att ett barn nekas de rättigheter som det tillerkänns enligt barnkonventionen Schiratzki J, Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige, s. 56f. 8

12 3. VID AVGÖRANDET OM BARNETS BÄSTA Under 1996 bemyndigade regeringen statsrådet Anna Hedborg att tillkalla en parlamentarisk kommitté, som bland annat fick i uppdrag att skapa en större klarhet angående innebörden av begreppet barnets bästa. Kommittén lämnade bland annat följande betänkanden angående barnets bästa i främsta rummet, och barnets bästa som en tolkningsprincip: BARNETS BÄSTA SOM EN TOLKNINGSPRINCIP När man talar om barnets bästa bygger det mer eller mindre på osagda antaganden om vad ett barn är och vilka behov barn har. Kanske det bästa för barn är att man som vuxen granskande tänker igenom över sin syn på barn och deras behov, att man kan ifrågasätta de olika riktningarna och förändringarna över barnperspektivet och vad som anses som normalt. Man måste hitta en bra medelväg mellan det specifika och det allmänna för att nå svaret på barnets bästa. 27 Barnkonventionen betonar att samhälleliga beslut ska vara till barnets bästa. Det är en självklart påstående för oss att alla barn är olika. Men lika mycket som det är en självklarhet är det lätt att glömma bort olikheterna när vi ska tala om vad som är bäst för barn, vilket leder till en omöjlighet för bästa bedömning. Många faktorer spelar in i bedömningen av ett barn såsom ålder, utveckling, mognad, begåvning, graden av sårbarhet av vilka påfrestningar ett barn klarar av med tanke på både biologiska och ärftliga drag samt omständigheter i livet. 28 Barnets bästa är med andra ord inte en norm, utan en tolkningsprincip och skiljer sig därigenom från många andra rättsregler. Olika omständigheter ges i vanliga fall olika tyngd och relevans när man ska tolka en rättsregel, men inte när man ska komma fram till vad barnets bästa är. Man använder sig av antaganden om vad som anses vara det bästa utifrån lagtext, förarbeten och tidigare avgöranden av överrätten. Ett exempel som visar detta är att det anses vara bättre för barnet med delad vårdnad som ger god kontakt med båda föräldrarna, än vårdnad av en förälder ensam. Den tydliga tolkningsprincipen barnets bästa visar att man kan frångå detta antagande om att delad vårdnad är bättre, om det inte är i samstämmighet med barnets bästa. 29 Går man ifrån dessa tydliga antaganden om vad barnets bästa innebär generellt får man ett helt annat sätt att bedöma på. Man har i den rättsliga bedömningen blivit mer uppmärksam på barns förhållanden och man tar in allt fler aspekter av barnens liv i lag, förarbeten och prejudikat. Fler och fler omständigheter får ta plats i bedömningen, vilket gör att den omtalade tolkningen av barnets bästa kan ses som styrd av en mängd låsta presumtioner om vad som generellt antas vara det bästa. Ju starkare dessa antaganden är, desto svårare är det att på laglig väg få igenom ett undantag för de barn vars förhållanden inte stämmer överens med det generella antagandet. Ambitionsnivån för den rättsliga standarden 26 Ewerlöf G, Sverne T, Barnets bästa, s SOU 1997:116 s. 75f. 28 SOU 1997:116 s. 77ff. 29 Schiratzki J, Barnrättens grunder, s. 36f. 9

13 begränsas dock till att barnens grundläggande behov och barnets bästa i inskränkt bemärkelse skall tillgodoses EN ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSE TAR FORM 1997 överlämnades en proposition från regeringen till riksdagen rörande FB:s bestämmelser om vårdnad, boende och umgänge. Man ville markera principen och barnets bästa genom att föreslå en övergripande bestämmelse om att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid avgörandet av alla frågor angående vårdnad, boende och umgänge. I propositionen föreslog man att införa en jämförlig bestämmelse i det kap. i FB som handlar om verkställighet av domstols beslut om vårdnad m.m. 31 Att domstolen skall besluta efter vad som är bäst för barnet markerades redan i flera bestämmelser i 6 kap. FB om vårdnad och umgänge. Det fanns ännu inte någon regel som på ett övergripande sätt beskrev vad barnets bästa var. Vårdnadstvistutredningen menade på att principen om barnets bästa borde markeras ytterligare genom att det redan i inledningen till 6 kap. FB beskrivs att barnets bästa skall vara avgörande för alla rättens ställningstaganden. Denna grundläggande bestämmelse ska gälla vid sidan om alla särskilda bestämmelser, så att den fungerar som en portalparagraf för FB. 32 Under kap. 8 i propositionen tar man vidare upp vad barnets bästa närmare bestämt är. Dessa uttalanden kommer att hänvisas till när de olika kriterierna för barnets bästa tas upp i nedan följande avsnitt. När man ska ta hänsyn till barnets bästa i den aktuella lagstiftningen, vilket tas upp i punktform under FB 6:2a, är det till hjälp att ha uppräkningen av de grundläggande rättigheterna i FB 6:1 i åtanke. Där står det att barnen har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. De ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Det är däremot en omöjlighet att i lagtexten utförligt och preciserat ange vad som skulle vara det bästa för barnet utan att riskera flexibiliteten i det enskilda fallet. Den faktor man ska se till om man anar att barnet kan fara illa är just risken. Det behöver med andra ord inte ställas utom allt tvivel att det skulle inträffa för att få en inverkan på beslutet. 33 Under lagkommentaren till FB 6:1 står det mer utförligt vad man har menat med den kortfattade lagtexten, så att myndighetsutövare lättare ska kunna komma fram till ett korrekt beslut. Där står det att rätten till omvårdnad inte endast innebär att barnets fysiska behov ska tillgodoses, utan det innebär även ett krav på att se till barnets psykiska behov. De menar vidare att det är nödvändigt att föräldrarna måste ges viss möjlighet att övervinna fysiskt motstånd för att kunna utöva sin tillsyn över barnet. Kroppslig bestraffning motsvarar en handling mot någon annan som skulle betraktas som misshandel och anses vara ett brott. Ingripanden ska vägas mot barnets ålder och mognadsgrad. 34 I FB 6:2a står det att barnets bästa ska vara avgörande vid alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Det finns saker man ska ta hänsyn till vid avgörandet angående vad som är 30 Schiratzki J, Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige, s. 179f. 31 Prop. 1997/98:7 s Prop. 1997/98:7 s Sjösten M, Vårdnad, boende, och umgänge bestämmelserna i föräldrabalken och närliggande regler, s. 40f. 34 Lagen.nu, lagkommentaren till FB 6:1. 10

14 barnets bästa, och dessa tas upp i stycke 2 i samma paragraf. Vilka dessa är och hur man ska tolka dem går jag in närmare på under varje kategori som omfattas av barnets bästa. Under lagkommentaren till FB 6:2a står det att principen om barnets bästa är en av grundpelarna i FN:s barnkonvention, och att den har en stor betydelse. Barnets bästa ska man ta hänsyn till i första hand, men samtidigt ska även andra intressen vägas in. Inget fall är likt det andra, vilket leder till att man inte kan avgöra genom en förvald mall, utan man måste se till omständigheterna från fall till fall. Med andra ord ska man inte tolka bestämmelsen så att andra intressen än barnets bästa kan gå före, utan kan endast vara faktorer som påverkar. 35 Här ser man det tydliga bandet mellan föräldrabalken och FN:s barnkonvention artikel 3, som säger att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. 36 Trots vissa försök att anpassa föräldrabalkens regler efter barnkonventionens perspektiv anser barnombudsmannen att föräldrabalken inte är tillräckligt tydlig med att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut som fattas med stöd av denna lag. Dessutom anser barnombudsmannen att barnets bästa ofta tolkas på ett sätt som i själva verket sätter föräldrarnas och inte barnets intressen först. Barnombudsmannen diskuterar vidare att domstolen kan uttrycka sig felaktigt i sina avgöranden genom att skriva att en förälder har rätt till visst umgänge med sitt barn, när det egentligen är barnet som har rätt till umgänget med sin förälder. Barnets bästa är det som tydligt ska styra tillämpningen av föräldrabalken, inte föräldrarnas önskemål och behov. Insikten om barnets bästa är enligt barnombudsmannen inte tillräcklig när det gäller tjänstemän inom socialtjänsten och domare för att kunna fatta ett beräknat beslut om vårdnad, boende och umgänge. Det leder till att barns bästa inte alltid sätts först som det ska enligt lagen. Därför är det viktigt att dessa personer får ständig utbildning om barn och barns behov enligt barnombudsmannen. 37 I en annan lagstiftning, SoL 1:2, står det att vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas, och att vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. När domstolen ska utreda frågor om vårdnad, boende och umgänge finns det en utredningsskyldighet enligt FB 6:19. Här tar man upp att socialnämnden ska ges tillfälle att lämna upplysningar de har tillgång till om en utredning genomförts som kan vara av betydelse för frågans bedömning. Denna funktion fungerar som ett skydd för barnet, och pekar mot att göra det bästa för barnet Lagen.nu, lagkommentaren till FB 6:2a. 36 Sjösten M, Vårdnad, boende, och umgänge bestämmelserna i föräldrabalken och närliggande regler, s. 39f. 37 Barnombudsmannens rapport 2005:06, s Sjösten M, Vårdnad, boende, och umgänge bestämmelserna i föräldrabalken och närliggande regler, s. 156f. 11

15 3.3. ATT BARNET ELLER NÅGON ANNAN FAR ILLA Den första omständigheten som ska beaktas vid bedömningen om barnets bästa tas upp i FB 6:2a st. 2 p. 1. Där hänvisas till risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnet olovligen förs bort, hålls kvar eller annars far illa. Det finns få uttalanden i förarbeten och doktrin om hur riskbedömningen ska göras och vilka kriterier som ska utgöra bedömningen. Viss ledning ges i ett mindre antal uttalanden i förarbetena. Redan i de förarbeten till lagändringar som vidtogs 1991 och 1993 kan man läsa om vikten av att umgängesbeslut inte får baseras på förvalda mallar, utan på omständigheterna i det enskilda fallet. Bestämmelsen talar om att det är risken för att barnet far illa som skall beaktas. Det behöver alltså inte vara helt bevisat att förhållanden kommer att inträffa som kan leda till att barnet far illa för att förhållandet skall få påverka beslutet. Det räcker med att det föreligger faktiska omständigheter som talar för att det finns en risk för att barnet kommer att fara illa. Därför kände man inte att en lagändring behövdes i den nya propositionen. 39 Riskbedömningen ska fungera som ett skydd för barnet från en förälder som barnet av någon anledning inte bör eller kan ha en nära kontakt med. Det finns flera skäl som kan öka på risken, exempelvis om föräldern är dömd för övergrepp mot barnet eller någon annan familjemedlem och misstanke om att barnet senare kan komma att fara illa. Där kan man hamna i ett avgörande om vad som ska anses väga tyngst, misstanken om risken att barnet eller någon annan kan fara illa eller presumtionen om att barnet har ett behov av nära och god kontakt med båda föräldrarna. Genom propositionen gjorde man klart att gemensam vårdnad inte skulle vara helt utesluten i de fall där våld förekommit inom familjen, utan man skulle utgå från barnets bästa 40 Som tidigare påpekats är det inte alltid till barnets bästa med gemensam vårdnad. De farhågor som framförts måste tas på allvar och en lagändring får inte medföra att det mer eller mindre schablonmässigt beslutas om gemensam vårdnad även mot den ena förälderns önskemål. Om den som motsätter sig gemensam vårdnad anför vägande skäl för sin ståndpunkt, är det ofta lämpligast att inte gå emot den personens vilja. Har motståndet sin grund i sådana förhållanden som misshandel eller trakasserier eller andra former av övergrepp från den andra förälderns sida, kan det vara bäst för barnet att den ena föräldern får ensam vårdnad. Det skall betonas att avgörandet alltid skall ske utifrån vad som är bäst för barnet. 41 Lagutskottet gjorde ett tydliggörande av sitt tidigare uttalande och menade på att det finns ett undantag vid våld inom familjen från huvudregeln om att gemensam vårdnad är det bästa för barnet. Övergrepp inom familjen behöver inte alltid utesluta gemensam vårdnad, men en prövning ska alltid göras i det enskilda fallet. Man bör inte heller gå emot en förälders motvilja angående gemensam vårdnad, om föräldern blir utsatt för våld, förföljelser eller annan kränkande behandling. Barnombudsmannen tyckte sig genom detta uttalande hitta ett undantag från huvudregeln om vad som ska anses som bäst för barnet. När det förekommit våld inom familjen är det i allmänhet bäst för barnet att en förälder ensam får vårdnaden om denne motsätter sig gemensam vårdnad Prop. 1992/93:139 s. 28 f. och Barnombudsmannens rapport 2005:02, s Prop. 1997/98:7 s. 50f. 42 Barnombudsmannens rapport 2005:02, s

16 En svårighet med att göra riskbedömningar är att avgöra om uppgifterna om våld är korrekta. Barnombudsmannen genomförde en studie av domstolarnas avgöranden för att försöka hitta mönster som kunde beskriva vilka omständigheter som bör föreligga för att domstolen skulle tvingas göra en riskbedömning. Det är viktigt att se vilka faktorer som kan få betydelse utifrån risken att barnet far illa. En faktor vid riskbedömningen kan exempelvis vara hur en förälders inställning till våld ser ut. Materialet barnombudsmannen fick fram visar på några omständigheter som vissa domstolar anser visa på att det finns en risk att barnet far illa tillsammans med en förälder. Det var exempelvis när barnets själv berättar om övergrepp, när en förälder har besöksförbud mot någon i familjen, eller när skyddade personuppgifter förekommer hos någon eller några i familjen. Studien visade däremot att generella slutsatser om mönster som kunde beskriva omständigheter som bör föreligga för en riskbedömning inte kunde dras. Det var inte ens i alla mål som en riskbedömning togs upp, trots att det fanns en fällande brottmålsdom mot ena föräldern som visar på våld inom familjen. Barnombudsmannen menar att en riskbedömning alltid bör göras i dessa fall. Det är en mycket svår uppgift domstolarna står inför, men denna blir betydligt enklare om man får in en fullständig utredning som grund. 43 Finns det bevisade skador, ögonvittnen eller annan utredning är det lättare att slå fast om övergrepp skett vid en sannolikhetsvärdering. Svårigheten uppkommer när ord står mot ord, och man får gå på trovärdigheten hos parterna. Det kan hända att en part använder sig av påhitt angående övergrepp för att smutskasta den andra för egen fördel. Även om domstolen inte finner påståendena om övergrepp tillräckligt bevisade för en fällande dom i ett brottmål, kan de genom en sannolikhetsvärdering komma fram till att det föreligger konkret fara för att barnet kan utsättas för våld. Det räcker alltså med sannolikheten i dessa fall. Det är svårt att närmare ange vilka krav som skall ställas på bevisningen, eftersom fallen kan se så olika ut. Men som regel bör någon form av stödbevisning för påståendena finnas för att de skall beaktas. Det måste vara mer sannolikt att övergrepp eller andra kränkningar skett än att det inte är det. Hur ska då riskbedömningen göras? Främst blir det en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet, och arten och allvarligheten blir störst om det är barnet som utsatts för övergrepp. Har det skett mot den andre föräldern kommer andra faktorer in vid allvarligheten, exempelvis om det skett systematiskt under lång tid, varit allvarliga eller skett mot flera personer. Ett sådant beteende hos en förälder är svårföränderligt och innebär allmänt sett en större risk för att barnet skall fara illa. 44 När det gäller frågan om misstankar om övergrepp mot barnet, eller om att barnet i övrigt far illa, är det extra viktigt som redan sagts att man inte utgår från förvalda mallar. Regeringen startade en proposition där regeringen föreslog ändringar i SoL för att stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Detta barnperspektiv stärks genom att barnets bästa ska vara avgörande vid myndigheternas beslut. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Inom SoL föreslogs även regler om omgående skyddsbedömning med tidsbegränsning när en anmälan kommit in till socialtjänsten, allt för att skydda barnet på bästa sätt. 45 En kritik som riktats mot socialtjänstens utredningar som rör barn är utredningstiden. Man har många gånger tagit allt för lång tid på sig, låtit utredningar blivit liggande utan åtgärder eller låtit utredningar stå öppna i flera år utan att bli avslutade. Rör utredningen barn ska den ha 43 Barnombudsmannens rapport 2005:02, s. 48f. 44 SOU 2005:43, s. 197ff. 45 Prop. 2012/13:10 s.1. 13

17 förtur och inledas utan förseningar, och det finns en regel i SoL 11:2 st. 2 angående handläggningstid som ska följas. Denna markerar att utredningen ska bedrivas utan dröjsmål och vara avslutad inom fyra månader. Det får inte förekomma något tills vidare, men tiden kan förlängas vid särskilda skäl NJA 2003 s. 372 Fråga huruvida umgänge skall vägras med hänsyn till risk för att barnet far illa. 6 kap. 2 a 2 st. FB. Föräldrarna har en dotter tillsammans född 2000, de har inte bott tillsammans och modern har sedan födseln varit ensam vårdnadshavare. I tingsrätten yrkade mannen på gemensam vårdnad, medan kvinnan yrkade på umgängesrätt för mannen tillsammans med kontaktperson. Utgångspunkten för reglerna om umgänge i FB är att det är viktigt att barnet har kontakt med båda föräldrarna även om dessa inte bor tillsammans. Det är i första hand barnets intresse och behov till umgänge som ska vara avgörande. Det utgörs av en individuell prövning med utgångspunkt för vad som är bäst för barnet. Enligt den kontaktperson som medverkat vid umgängestillfällena mellan mannen och dottern har han ibland varit samlad och koncentrerad, och vid andra tillfällen uppträtt forcerat och aggressivt och omöjlig att föra en dialog med. Samma beteende framgick det att mannen har visat vid kontakten med familjerättssekreterarna enligt dessas uttalanden. I en umgängesutredning konstateras att mannens förhållningssätt och uppträdande får anses vara ett starkt vägande skäl till att det inte kan anses vara till dotterns bästa med en umgängeskontakt, att dottern på grund av sin låga ålder helt och hållet är beroende av den vuxnes förmåga att ge skydd, omvårdnad och förutsägbarhet och att det är oerhört angeläget att dessa behov sätts i förgrunden när det gäller att ta ställning till ett eventuellt umgänge. Slutsatsen visar tveksamheter till att umgänge är till barnets bästa i det här fallet. Tingsrätten följer utredningens linje och anser att dottern måste nå en mer mogen ålder, samt ett krav att mannen genomgår någon form av undersökning för att umgängesrätt eventuellt ska godkännas. Mannen överklagade i hovrätten och yrkade på umgängesrätten. Hovrätten kan dock inte rikta några allvarligare anmärkningar mot honom och det råder inte något tvivel om att han är mycket fäst vid sin dotter och vill hennes bästa. Med hänsyn till att umgänget mellan far och dotter varit avbrutet i mer än ett år är det nu i tiden att försöka återskapa en naturlig relation med ytterst försiktighet mellan dem tillsammans med en kontaktperson för att inte äventyra ett för dottern så viktigt förhållande för framtiden. Kvinnan överklagade i högsta domstolen och yrkade på att tingsrättens dom skulle fastställas. Högsta domstolen kom fram till att med utgångspunkt i barnets bästa skall i det enskilda fallet barnets behov av umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med vägas mot de risker för barnet som ett sådant umgänge kan vara förenat med. De anser vidare att det är utrett att mannen under utredningstiden visat hastigt uppträdande personlighetsförändringar. Detta talar visserligen om att det för närvarande finns en konkret 46 Fahlberg G, Socialtjänstlagarna, s

18 risk för att dottern skulle kunna fara illa psykiskt vid ett umgänge med mannen. Risken kan emellertid motverkas genom att umgänget sker i begränsad omfattning under medverkan av en kontaktperson. Med hänsyn till dotterns intresse av kontakt med mannen får det anses vara till hennes bästa att hon får umgås med mannen som hovrätten har bestämt. I detta rättsfall är utgångarna i de olika domstolarna olika baserade på samma tankar. De resonerar däremot olika i vilken omständighet som i detta fall ska väga tyngst, och i slutdomen hos högsta domstolen är det kontakten med båda föräldrarna som överväger risken för att någon ska fara illa BEHOVET AV NÄRA OCH GOD KONTAKT MED BÅDA FÖRÄLDRARNA Den andra omständigheten att ta hänsyn till vid bedömningen om barnets bästa finns i FB 6:2a st. 2 p. 2, där står det om barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Den omständigheten att föräldrabalken utgår från att det är viktigt för ett barn att ha kontakt med båda sina föräldrar, även om dessa bor isär innebär givetvis inte att det alltid är bäst för barnet att ett umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med kommer till stånd. Det är barnets bästa och inte förälderns intresse som skall vara avgörande. 47 En förälder har inte någon absolut rätt till umgänge med sitt barn och barnet har i princip ingen plikt att umgås med en förälder. Hänsyn måste tas till barnets ålder och mognad, barnets anknytning till umgängesföräldern och föräldrarnas förhållande till varandra. Barnets egen önskan skall även under denna fråga tillmätas betydelse i förhållande till dess ålder och mognad. 48 Regeringen lämnade in en ny proposition som framför allt syftade till att förstärka barnperspektivet genom att betydelsen av barnets bästa ska få ett klarare uttryck i lagen. Regeringen konstaterar att gemensam vårdnad i de allra flesta fall är en bra vårdnadsform sett ur barnets synvinkel. Det kan till och med sträcka sig så långt att domstolen ska kunna besluta om gemensam vårdnad mot en förälders vilja. Domstolen ska samtidigt se allvarsamt på en förälders motstånd till gemensam vårdnad om det skulle utgöra en risk eller leda till att någon utsätts för övergrepp. 49 Trots att gemensam vårdnad i de flesta fall är en mycket bra vårdnadsform som man kan läsa om under lagkommentaren till FB 6:2a, kan man inte utgå från att det alltid är det bästa för barnet. Det kan sluta med att ett umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med inte blir godtaget. 50 Barnombudsmannen har rett ut många frågor angående hur ett växelvis boende och barnets bästa hänger samman. Samtidigt som det är bra med god kontakt till båda föräldrarna, kan 47 Prop 1997/98:7 s SOU 2005:43, s Prop. 2005/06:99 s Sjösten M, Vårdnad, boende, och umgänge bestämmelserna i föräldrabalken och närliggande regler, s

19 det vara slitsamt att flytta varje vecka. Utgångspunkten är att växelvis boende kan vara en fungerande boendeform, så länge alla parter är ense om det, vilket även innefattar barnet. Det är nödvändigt att vårdnadshavarna har förmåga att samarbeta om barnet för att skapa den trygghet och den flexibilitet som krävs för att barnet ska trivas med ett växelvis boende. En annan förutsättning för att växelvis boende ska vara en bra boendeform är att föräldrarna ska bo relativt nära varandra. Att byta skola, fritidsaktiviteter och vänner varje vecka gör att det är svårt för barn att vara närvarande på de två olika platserna. Det vanligaste sättet att dela upp det på är varannan vecka hos ena föräldern och varannan hos den andre. 51 Den förälder barnet bor hos ska enligt lag se till att det finns möjlighet för barnet att träffa den ande föräldern. Detta framgår av FB 6:15 st. 1 och 2. Lagarna är skrivna på så sätt att man utgår från att det är till skada för barnet om ett umgänge med den andre föräldern inte blir av. Om föräldern barnet bor hos försvårar ett umgänge kallar man det umgängessabotage. I de fall det bedöms att sabotage förekommer från en förälder kan denne anses vara mindre passande som vårdnadshavare och domstol kan flytta över vårdnaden till den andre föräldern om detta inte strider mot barnets bästa på annat sätt som går före NJA 1999 s. 451 Gemensam vårdnad har ansetts vara till barnets bästa när inte särskilda skäl talar emot. 6 kap 2 a och 5 FB dömdes det till äktenskapsskillnad mellan makarna G.P.R. och C.V.P. i Nyköpings tingsrätt. De hade därefter gemensam vårdnad om sina tre barn som då var 8, 4 och 2 år. Kvinnan väckte 1997 vid Nyköpings tingsrätt talan mot mannen och yrkade att hon ensam skulle få vårdnaden om barnen. Mannen bestred detta och yrkade i första hand på att de skulle tillerkänna honom vårdnaden om alla tre barnen, och i andra hand vårdnaden om den äldste. I det fall tingsrätten skulle tillerkänna henne vårdnaden yrkade han på umgängesrätt några dagar varannan vecka, vilket beslutades interimistiskt av tingsrätten. Skälet till att gemensam vårdnad inte skulle fungera är enligt kvinnan att mannens attityd gentemot kvinnor är dominerande. Han talar förnedrande om henne i det äldsta barnets närvaro, de har testat samarbetssamtal som spårat ur. Hon har haft hand om barnen största delen av barnens liv. Under en period har det äldsta barnet bott hos mannen efter ett gemensamt beslut från föräldrarna. Syftet var att det äldsta barnet skulle ges mer tydliga regler för vardagslivet genom att bo hos fadern under en period. Enligt kvinnan vill barnet flytta tillbaka till mamman men fadern har inte fått sådan information av barnet. Här är uppfattningarna olika och föräldrarna har svårt att skapa en gemensam beskrivning av situationen. Socialtjänsten verkställde följande utredning i vårdnadsfrågan: föräldrarna representerar två olika uppfostringsstilar. Kvinnan är mer tillåtande och nära barnen, medan mannen står för ett mer uppfostrande och gränssättande förhållningssätt. Utredaren föreslår att barnen skall ha sitt huvudsakliga boende hos kvinnan. Hon verkar ta väl hand om barnen och en omflyttning till mannen förefaller inte motiverad ur barnens perspektiv. Kvinnan har dock ett 51 Barnombudsmannens rapport 2005:16, s 16f. 52 Barnombudsmannens rapport 2005:16, s 18f. 16

20 särskilt ansvar för att underlätta möjligheterna för mannens engagemang att finnas med i barnens vardag. Tingsrätten finner det vid en samlad bedömning vara bäst för barnen att kvinnan anförtros vårdnaden om alla tre och att mannen får den yrkade umgängesrätten. Hovrätten gick efter samma linje som tingsrätten angående den gemensamma vårdnaden. Parternas konflikter har sedan länge pågått öppet framför barnen. Alla tre barnen verkar må bra hos kvinnan, och hovrätten finner sålunda med hänsyn till barnens bästa att vårdnaden om dem skall anförtros modern ensam. Vad tingsrätten beslutat interimistiskt om vårdnad och umgänge skall stå fast. Efter en ändring i FB 6:5, som trädde i kraft den 1 okt 1998, kan rätten besluta om gemensam vårdnad även om det bara är en av föräldrarna som vill det. En förutsättning är att gemensam vårdnad är bäst för barnet. Vad som förekommit vid 1998 års ändringar i 6 kap. FB måste anses innebära, att lagstiftningen numera förutsätter att gemensam vårdnad normalt är till barnets bästa. Endast vid särskilda omständigheter som talar mot gemensam vårdnad, skall vårdnaden anförtros en av föräldrarna ensam. Högsta domstolen finner, till skillnad från tingsrätten och hovrätten ingen anledning till att föräldrarna inte ska få gemensam vårdnad. Båda föräldrarna är lämpliga vårdnadshavare, trots att meningsskiljaktigheter förekommer dem emellan. Dessa är dock långtifrån av sådant slag som enligt förarbetena skulle medföra att domstolen inte bör besluta om gemensam vårdnad mot den ena förälderns vilja. I detta rättsfall visar domstolarna delade meningar i vad som ska anses vara det bästa för barnen när det kommer till behovet av nära och god kontakt till båda föräldrarna. De två första instanserna menar att föräldrarnas olika uppfostringsuppfattningar, meningsskiljaktigheter och bråk inför barnen inte medger gemensam vårdnad. Det bästa för barnen är att kvinnan, som haft mest kontakt med dem under deras uppväxt lämpar sig bäst för att få hela vårdnaden. Men hon ska låta barnen träffa mannen i vardagen. Högsta domstolen däremot anser att kontakten med båda föräldrarna väger så pass tungt i detta fall, att delad vårdnad är det bästa för barnen HÄNSYN TILL BARNETS VILJA, MED BEAKTANDE AV ÅLDER OCH MOGNADSGRAD Den tredje omständigheten att ta särskild hänsyn till vid bedömningen om barnets bästa finns i FB 6:1 st. 3. Där trycker man på att hänsyn till barnets vilja ska tas, men med beaktande av barnets ålder och mognad. I propositionen angående de 1996 års gällande bestämmelser om att domstolen vid sina bedömningar ska ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av ålder och mognad, är frågan om de bör blandas i den förslagna nya inledande paragrafen eller om de skall ges en avskild placering. Vidare tas frågan upp om man ska definiera en bestämd åldersgräns för när barnets vilja ska beaktas. Denna fråga har diskuterats i förarbetena till bestämmelserna om 17

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2003 T 2176-03 KLAGANDE A. W. Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten P. F. MOTPART R. H. Ombud, tillika

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2017-05-23 Dnr R 10-2017 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Sid 1 (5) Yttrande

Läs mer

STÄMNINGSANSÖKAN. Omständigheter. Till: Lunds Tingsrätt Datum: Kärande Anna Nilsson

STÄMNINGSANSÖKAN. Omständigheter. Till: Lunds Tingsrätt Datum: Kärande Anna Nilsson STÄMNINGSANSÖKAN Till: Lunds Tingsrätt Datum: 2017-04-19 Kärande Anna Nilsson Ombud för kärande Gustav Björklund, Astrid Bendixen Kettis, Sofia Wedin, Gustav Persson Grupp 2a1 Svarande Johan Persson Ombud

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen Foto: mostphotos voy KSF 2019-04-24 Haninge kommun intensifierar arbetet med barnkonventionen Haninge kommun och dess verksamheter har sedan lång

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Ansökan om stämning. 3B1, Azar Akbarian, Fanny Zakariasson, Gustaf Åleskog och Moa Granholm

Ansökan om stämning. 3B1, Azar Akbarian, Fanny Zakariasson, Gustaf Åleskog och Moa Granholm Ansökan om stämning Kärande Ombud Svarande Ombud Saken Anna Nilsson 3B1, Azar Akbarian, Fanny Zakariasson, Gustaf Åleskog och Moa Granholm Johan Persson 3B3 Vårdnadstvist, sabotage av umgänge m.m. 1. Yrkande

Läs mer

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt?

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt? Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a Är det möjligt? Anna Kaldal Docent, Juridiska institutionen, Stockholms universitet Föräldrabalken och den sociala barnavården

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens

Läs mer

Vårdnad och umgänge hur den nya vårdnadsutredningens förslag kan påverka gällande rätt

Vårdnad och umgänge hur den nya vårdnadsutredningens förslag kan påverka gällande rätt JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Magnus Nilsson Vårdnad och umgänge hur den nya vårdnadsutredningens förslag kan påverka gällande rätt Examensarbete 20 poäng Handledare Eva Ryrstedt Ämnesområde

Läs mer

Örebro Universitet Institutionen för beteende, social och rättsvetenskap Rättsvetenskap C, Uppsats 15p Examinator: Annina H Persson Vårterminen 2008

Örebro Universitet Institutionen för beteende, social och rättsvetenskap Rättsvetenskap C, Uppsats 15p Examinator: Annina H Persson Vårterminen 2008 Örebro Universitet Institutionen för beteende, social och rättsvetenskap Rättsvetenskap C, Uppsats 15p Examinator: Annina H Persson Vårterminen 2008 Barnets bästa En jämförande rättsfallsstudie utifrån

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Luljeta Abazaj

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Luljeta Abazaj JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Luljeta Abazaj Barnets rätt att komma till tals i LVU-mål JUAN01 Förvaltningsprocessrätt Antal ord: 3273 Termin: VT 2018 Innehållsförteckning FÖRKORTNINGAR 2

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 februari 2006 T 308-05 KLAGANDE LS Ombud: Advokat GH MOTPART MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat YB SAKEN Vårdnad ÖVERKLAGADE

Läs mer

Remissvar gällande Betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Sammanfattning

Remissvar gällande Betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Sammanfattning 2017-04-11 2017/891 1(5) Vår adress Arbetsmarknads- och socialnämnden Borlänge kommun Adress Regeringskansliet Justitiedepartementet Dnr Ju2017/01226/L2 Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon,

Läs mer

Samarbetssvårigheter i vårdnadstvister

Samarbetssvårigheter i vårdnadstvister Samarbetssvårigheter i vårdnadstvister Står samarbetssvårigheter mellan föräldrar i vägen för barnets bästa? Kathryn Jonsson HT 2015 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet, 270 hp Handledare: Anna Wärme

Läs mer

Fråga om umgänge mellan en förälder och barn som har omhändertagits för en s.k. uppväxtplacering.

Fråga om umgänge mellan en förälder och barn som har omhändertagits för en s.k. uppväxtplacering. HFD 2017 ref. 40 Fråga om umgänge mellan en förälder och barn som har omhändertagits för en s.k. uppväxtplacering. 14 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Högsta förvaltningsdomstolen

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Meddelandeblad. Modernare adoptionsregler. Nytt kapitel 4 i föräldrabalken. Adoption av ett barn. Barnets bästa. Nr 4/2018 September 2018

Meddelandeblad. Modernare adoptionsregler. Nytt kapitel 4 i föräldrabalken. Adoption av ett barn. Barnets bästa. Nr 4/2018 September 2018 Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, handläggare och socialchefer inom socialtjänsten Nr 4/2018 September 2018 Modernare adoptionsregler Den 1 september 2018 trädde nya och modernare adoptionsregler

Läs mer

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (Ju2017/01226/L2) Inledning Linköpings tingsrätt har ombetts yttra sig över rubricerade betänkande.

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (Ju2017/01226/L2) Inledning Linköpings tingsrätt har ombetts yttra sig över rubricerade betänkande. REMISSYTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (Ju2017/01226/L2) Inledning Linköpings

Läs mer

Stockholm den 29 maj 2017

Stockholm den 29 maj 2017 R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-09-06 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Olle Stenman samt justitierådet Svante O. Johansson. Inkorporering av FN:s konvention om

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Gemensam vårdnad en allt för stark huvudregel i svensk rätt?

Gemensam vårdnad en allt för stark huvudregel i svensk rätt? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Cecilia Brattberg Gemensam vårdnad en allt för stark huvudregel i svensk rätt? Examensarbete 20 poäng Handledare Eva Ryrstedt Ämne Familjerätt Höstterminen 2005

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om vårdnad m.m.

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om vårdnad m.m. Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 juni 2011 Ö 5958-10 KLAGANDE A B Ombud: Advokat B H MOTPART J S Ombud: Advokat B S SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt

Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Katarina Eriksson Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt Examensarbete 20 poäng Handledare: Eva Ryrstedt Ämnesområde: Familjerätt HT 2003 Innehåll

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6)

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) REMISSYTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementets diarienr: Ju2017/01226/L2 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU

Läs mer

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92 Kommittédirektiv Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter Dir. 2018:92 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 19 juni 2017 KLAGANDE AA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat Peter Lindahl Lewis & Partners Advokatbyrå AB Box 2104 103 13

Läs mer

FSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd Järfälla

FSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd Järfälla FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd 40 175 55 Järfälla Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän Förmögenshetsrätt 103 33 STOCKHOLM Betänkandet

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barnets bästa i vårdnadstvister. - och vid lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Evelina Hansson

EXAMENSARBETE. Barnets bästa i vårdnadstvister. - och vid lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Evelina Hansson EXAMENSARBETE Barnets bästa i vårdnadstvister - och vid lag med särskilda bestämmelser om vård av unga Evelina Hansson Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Kommittédirektiv En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform Dir. 2014:84 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera 2006 års vårdnadsreform. Utredaren

Läs mer

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs R-2005/1014 Stockholm den 5 september 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/5191/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 juni 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Vårdnad,

Läs mer

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Goran Ewerlof och Tor Sverne Barnets basta Om foraldrars och samhallets ansvar Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Fran aldre tider till vara dagar 13 Inledning 13 1734 ars lag 15 Barnlagstiftningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

EXAMENSARBETE. Begreppet barnets bästa. Amela Dzamalija 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Begreppet barnets bästa. Amela Dzamalija 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Begreppet barnets bästa Amela Dzamalija 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhäle Sammanfattning Uppsatsens syfte

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge En studie av hur ett påstående om att ett barn far illa tas till vara och bedöms i domar från tingsrätten. Maria Hamberg Maria Hamberg

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY

Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY Vad handlar det här seminariet om? Den rättighetsbaserade samhällsvården utgår från att varje person

Läs mer

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6)

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) YTTRANDE 1 (6) Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (dnr Ju2017/01226/L2) Inledning

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Remissvar på "Remiss av Se barnet! (SOU 2017:6)" - KS dnr: /2017

Remissvar på Remiss av Se barnet! (SOU 2017:6) - KS dnr: /2017 Bromma stadsdelsförvaltning Socialtjänst och fritid Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2017-03-13 Handläggare Staffan Wallier Telefon: 08-50806126 Till Bromma stadsdelsnämnd (SOU 2017:6)" - KS dnr: 110-365/2017

Läs mer

RÄDDA BARNEN. Ombud och talerätt för barn i vårdnadstvister

RÄDDA BARNEN. Ombud och talerätt för barn i vårdnadstvister RÄDDA BARNEN Ombud och talerätt för barn i vårdnadstvister Författare: docent Anna Kaldal Den officiella hållningen i svensk lagstiftning och samhällsdebatt är att barn ska vara delaktiga och ha inflytande

Läs mer

Ansökan om stämning. Yrkande. Bakgrund. Datum: Till: Lunds tingsrätt

Ansökan om stämning. Yrkande. Bakgrund. Datum: Till: Lunds tingsrätt Ansökan om stämning Datum: 2017-04-19 Till: Lunds tingsrätt Kärande Namn: Anna Nilsson, 750611-1234 Adress: Hittepågatan 5,123 45 Lund Ombud: Advokatbyrån 3a1. Jonatan Blomqvist, Felicia Miller, Nada Dukleska

Läs mer

Barnets rättsliga ställning - särskilt vid vårdnadsfrågor

Barnets rättsliga ställning - särskilt vid vårdnadsfrågor Barnets rättsliga ställning - särskilt vid vårdnadsfrågor Filosofie magisteruppsats inom familjerätt Författare: Andreas Paulie Handledare: Lars-Göran Sund Framläggningsdatum 2009-12-15 Jönköping December

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112)

Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112) YTTRANDE Justitieombudsmannen Thomas Norling Datum 2018-05-15 Regeringskansliet, Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 18-2018 Sid 1 (5) Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt

Läs mer

Uppdrag om förutsättningar för omedelbart omhändertagande av barn och unga som saknar hemvist i Sverige

Uppdrag om förutsättningar för omedelbart omhändertagande av barn och unga som saknar hemvist i Sverige 2017-04-05 S2017/02154/FST Bilaga till protokoll 2017-04-05 206 Socialdepartementet Uppdrag om förutsättningar för omedelbart omhändertagande av barn och unga som saknar hemvist i Sverige Behov av utredning

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Förslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remissyttrande

Förslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remissyttrande HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-11-15 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Ansökan om stämning. Kärande. Ombud. Svarande. Ombud. Yrkande. Bakgrund. Anna Nilsson Lillgatan Lund

Ansökan om stämning. Kärande. Ombud. Svarande. Ombud. Yrkande. Bakgrund. Anna Nilsson Lillgatan Lund Lunds Tingsrätt Ansökan om stämning Grupp 1B1: Julia Rangemo, Dalia Masri, Joel Birkaskog och Daniel Mathus 2017-04-18 Kärande Anna Nilsson Lillgatan 32 233 45 Lund Ombud Grupp 1B1 Juridikbyrån AB Bryggaregatan

Läs mer

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn ÅSA EKMAN www.asaekman.com jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn 1 Åsa Ekman_barnets rätt att göra sin röst hörd - 20 september

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 april 2005 B 3808-04 KLAGANDE LB Offentlig försvarare och ombud: advokaten MS MOTPART Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM SAKEN

Läs mer

JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet

JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet FÖRHÅLLANDET MELLAN PRINCIPERNA BARNETS BÄSTA OCH BARNETS RÄTT ATT KOMMA TILL TALS - en jämförelse mellan familjerättslig och socialrättslig lagstiftning

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

#FÖR VARJE BARNS RÄTT #FÖR VARJE BARNS RÄTT Ett diskussionsmaterial om FN:s konvention om barnets rättigheter Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff

Läs mer

Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remiss från kommunstyrelsen

Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING KANSLIET TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-11-28 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 508 09 015 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Allvarlig kritik mot Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd för att domstols beslut om umgängesstöd inte verkställts

Allvarlig kritik mot Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd för att domstols beslut om umgängesstöd inte verkställts BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2013-03-21 Dnr 3946-2011 Sid 1 (6) Allvarlig kritik mot Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd för att domstols beslut om umgängesstöd inte verkställts Beslutet

Läs mer

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics Barns med- och självbestämmanderätt i psykiatrisk vård Jur. dr Moa Kindström Dahlin 1 Patienter har rättigheter - självbestämmande och integritet Rättighetsdokument (av olika dignitet) Regeringsformen

Läs mer

Kommittédirektiv. Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Dir. 2018:20

Kommittédirektiv. Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Dir. 2018:20 Kommittédirektiv Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen Dir. 2018:20 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2018 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Välkommen till Barnrätt i praktiken

Välkommen till Barnrätt i praktiken Välkommen till Barnrätt i praktiken Barnrätt i praktiken, Barnrättsdagarna 24-25 april 2018 Tisdag 24 april, Pass 1 13.15-15.30, Med barnkonventionen som karta och kompass Onsdag 25 april, Pass 2 10.00-12.15,

Läs mer

Principen om barnets bästa och dess innebörd i vårdnadstvister enligt FB samt i mål där barn bereds vård enligt SoL och LVU.

Principen om barnets bästa och dess innebörd i vårdnadstvister enligt FB samt i mål där barn bereds vård enligt SoL och LVU. Elena Stridsberg och Johanna Norbäck Principen om barnets bästa och dess innebörd i vårdnadstvister enligt FB samt i mål där barn bereds vård enligt SoL och LVU. The meaning of the principle of the childs

Läs mer

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister Familjerätten och barnet i vårdnadstvister uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete Susanna Dellans Gunilla Cederström Eva Elfver-Lindström Dagens presentation

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta om du vill veta mer.

Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta om du vill veta mer. Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta emma@barnrattskonsulterna.se om du vill veta mer. www.barnrattskonsulterna.se/ Det handlar om rättigheter 9 oktober 2018 emma@barnrattskonsulterna.se

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19)

Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19) Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2016-06-15 Handläggare Anahitta Shaghoie Telefon: 0850833664 Till Utbildningsnämnden 2016-08-18 Barnkonventionen blir svensk lag

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 december 2013 Ö 4071-13 KLAGANDE HU Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IA MOTPART SS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Barnets rätt i familjetvister

Barnets rätt i familjetvister JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Hanna Gustafson Barnets rätt i familjetvister Examensarbete 20 poäng Eva Ryrstedt Familjerätt VT 2006 Innehåll INNEHÅLL 2 SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 3 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Barnrätt. Professor Anna Singer Uppsala universitet. Torsdag den 5 mars 2015

Barnrätt. Professor Anna Singer Uppsala universitet. Torsdag den 5 mars 2015 Barnrätt Professor Anna Singer Uppsala universitet Torsdag den 5 mars 2015 Den ojuridiska familjerätten Nära koppling till livet Starkt individualiserade avgöranden Inga strikta prejudikatlinjer Internationaliserad

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm YTTRANDE 2017-05-29 Dnr SOU 2017:6 Ju2017/01226/L2 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2017:6 Se barnet! Sammanfattning GAPF (Glöm Aldrig Pela och Fadime) utgår ifrån att alla barns

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

R 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002

R 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002 R 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 augusti 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Barnperspektivet

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund

BESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2013-06-19 Dnr 1510-2012 Sid 1 (6) Myndighetsnämnden i Färgelanda kommun får viss kritik för handläggningen av en s.k. barnavårdsutredning. Även fråga om

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Vårdnad, boende och umgänge ur ett barnrättsperspektiv

Vårdnad, boende och umgänge ur ett barnrättsperspektiv JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anita Ipsen Vårdnad, boende och umgänge ur ett barnrättsperspektiv Examensarbete 20 poäng Handledare Universitetslektor Eva Ryrstedt Ämnesområde Familjerätt/Barnrätt

Läs mer