Rapport statistik biblioteket KFN/2016:54

Transkript

1 Rapport statistik biblioteket KFN/2016:54 Sammanfattning och analys Bibliotekets har gjort ett stort arbete med att titta på hur besökarna använder biblioteket och vad som lånas. De utmärkande anledningarna till den minskade utlåningen är: - För hög ljudnivå/för stökigt - Färre bussavgångar - Förändrat användande av biblioteket - Sämre möjligheter att exponera media - Livspusslet - Förändrat medielandskap - Tydligare prioriteringar för prioriterade grupper Medborgarna i stort är nöjda med biblioteket men upplever att det är svårt att ta sig hit och att hitta tid att ta sig hit. När de väl tar sig hit upplever de att stöket har ökat och att lokalerna är för små. Mediebeståndet ökar utan att lokalerna ökar, vilket leder till att det är svårare att hitta både det man söker och att hitta till de spontana lånen. Den totala utlåningen ser ut att öka något under 2016 men långt ifrån 2014 år nivåer och långt ifrån kultur- och fritidsnämndens uppsatta mål. På kortsikt måste det bli ordning och reda i Messingen och på lång sikt kommer det behövas utökade eller nya lokaler för biblioteket. Boken kommer KFN/2015:48 som kultur-och fritidsnämnden beslutade om skulle kunna öka tillgången till bibliotek för delar av den befolkningen som upplever det svåre att ta sig till Messingen och som uttrycker en stor önskan att låna på biblioteket. Bakgrund Med anledning av de kraftigt minskade utlåningssiffrorna 2015 uppdrog Kultur- och fritidsnämnden åt bibliotek att göra en analys av utlåningsstatistiken och rapportera tillbaka till KFN. I kommunens biblioteksplan KS/2015:61 står det att biblioteket ska ta fram en ny Medieplan. Medieplanen är ett komplement till biblioteksplanen och beskriver hur biblioteket ska jobba med medier (Böcker, tidskrifter, ljudböcker, film, mm). Medieplanen är ett stort projekt, som pågår under 2015, och involverar samtliga anställda på biblioteket. Arbetet med statistikanalysen och medieplanen har pågått parallellt. För att förstå varför utlåningen minskar mer än snittet i både länet och landet har vi tittat på framför allt frisvaren från vårens kundundersökning NKI, Fritidsvaneundersökningen och synpunkter som kommit in till biblioteket under 2015.

2 Statistiken Per enhet och totalt Förändring 2 år (prognos) Huvudbiblioteket, vuxen ,12 Huvudbiblioteket, barn o ungdom ,00 Bokbussen ,14 E-böcker ,16 Legimus ,86 Total ,06 Siffrorna för 2016 är en prognos som bygger på utfallet fram till sista oktober 2016, och resultatet november och december under tidigare år. Här syns att det är vuxenavdelningen som står för den anmärkningsvärda minskningen. Per åldersklassning media Förändring 2 år (prognos) Barnmedia ,04 Vuxenmedia ,11 Tittar vi på utlåningen utifrån hur medierna är åldersklassade ser det ungefär likadant ut. Trots bokbussens stora minskning så står barnböcker för den största delen av utlåningen. Per litterär kategori och åldersklassning media Förändring 2 år (prognos) Barnmedia skönlitteratur ,02 Barnmedia facklitteratur ,14 Vuxenmedia skönlitteratur ,10 Vuxenmedia facklitteratur ,12 Det procentuellt största tappet är faktaböcker för barn. Den största enskilda anledningen till det är att biblioteket skärpte reglerna för lärarkort, det vill säga de regler som gäller när lärare lånar böcker till skolan. Det har länge inte varit tillåtet för lärare att låna faktaböcker till skolan (Då det är skolans/skolbibliotekets ansvar). Naturligtvis är det tillåtet för eleverna själva att låna fakta böcker till skolarbeten eller av annat intresse. Anledningen till att vi stramade upp reglerna var att biblioteket hade väldigt svårt att få tillbaka böcker från flera skolor och när man tittade på vem som hade lånat var det i flera fall lärare som inte hade arbetat på skolan på flera år, man hade helt enkelt använt ett personligt lärarkort som klassens eller lärarlagets gemmensamma. Per låntagares kön Förändring 2 år (prognos) Kvinna ,10 Man ,10

3 Odefinierat ,05 Förändringen är jämnt fördelad mellan könen. Odefinierat i det här fallet handlar oftast om olika typer av institutionskort. Per låntagarkategori (urval) Förändring 2 år (prognos) Förskola ,13 Lärarkort ,37 Privatperson, ej personal , ,07 Bibliotek ,18 Här syns vidare att skolan inte lånar färre böcker utan väger upp den minskade inlåningen av faktaböcker med en ökad inlåning av skönlitteratur. Per låntagares ålder Förändring 2 år (prognos) , , , , , , , , , , , ,05 Okänd ålder ,02 Glädjande utveckling i åldrarna som beror på särskilda satsningar vi kunnat göra för den målgruppen med stöd av kulturrådet. Över de flesta åldersgrupper ser 2016 ut att bli en ökning med några tydliga undantag. I åldrarna fortsätter minskningen, en del av den minskningen kan förklarars med att det nu finns funktionella kommersiella lösningar för strömmande ljudböcker, e- böcker, film och musik. Detta finns ju tillgängligt för alla åldersgrupper men åringar är generellt teknikpositiva och föredrar bekväma tillgängliga lösningar i en stressig vardag. En annan stor grupp där utlåningen fortsätter minska enligt prognoserna är och Det är också dessa grupper som oftast nämner en otrygg miljö i Messingen samt indragen kollektiv trafik som anledningar till att de lånar mindre. Biblioteket har också styrt om resurser till prioriterade målgrupper, vilket lämnar mindre resurser kvar till alla andra. Per objektkod Förändring 2 år (prognos)

4 Musik-CD ,39 CD-ROM, DVD-ROM ,13 Kombinerat material ,06 Ljudböcker ,26 Noter ,34 Talböcker ,27 Böcker och tidskrifter ,04 DVD-film ,05 Per språk Förändring 2 år (prognos) Afrikaans 6 Albanska ,99 Arabiska ,78 Armeniska 14 Bengali 7 2-0,67 Bosniska 1 1 Bulgariska ,33 Danska ,61 Engelska ,11 Esperanto 2 Estniska 2-1,00 Etiopiska språk ,64 Finska ,21 Franska ,35 Georgiska 9 Grekiska ,26 Hebreiska 4 Isländska 1 Italienska ,16 Japanska 7 Kinesiska ,17 Koreanska 31 Kroatiska 1 Kurdiska ,20 Latin 1 Lettiska 1 3 2,49 Litauiska ,52 Mongoliska språk ,87 Nederländska 2 37 Norska ,42 Panjabi 2 Pashto 6 15 Persiska ,41 Polska ,35 Portugisiska ,67

5 Romani 1 Rumänska ,32 Ryska ,91 Serbokroatiska ,54 Singalesiska 1 2-1,00 Slovenska 3 Somali ,39 Spanska ,19 Svenska ,05 Swahili 2 Syriska ,85 Tagalog ,65 Thailändska ,46 Tigrinja ,63 Tornedalsfinska 1 Turkiska ,26 Tyska ,15 Ukrainska 8 9 Ungerska 7 1-1,00 Urdu ,70 Vietnamesiska 16 2 Per språk, grupperat Förändring 2 år (prognos) Svenska ,05 Engelska ,11 Övriga språk ,05

6 Medieplan Bibliotekets medier är skattefinansierade och till för alla som bor i kommunen. Mediebeståndet ska motsvara kommuninvånarnas behov och fungera i enlighet med kommunala och statliga mål för verksamheten. Medieplanen är ett instrument för att åstadkomma detta. Den ska ligga till grund för ett medvetet och kontinuerligt arbete med mediebeståndet både med beaktande av dagsläget och på sikt. I medieplansarbetet undersöks och analyserars bibliotekets bestånd ner minsta avdelningsnivå. Hela medieplanen kommer bli över hundra sidor men för att förmedla en bild följer här ansnittet om mångspråk. Medieplan för mångspråk Beståndet av mångspråk riktar sig till de som talar andra språk än svenska, hit inkluderas grupperna invandrare och nationella minoriteter, både barn och vuxna. Mångspråk sammanställning (alla språk förutom svenska och engelska) Barn och ungdom Vuxna Total Depositioner Fjärrlån Barn och ungdom Vuxna Total Depositioner Fjärrlån Barn och ungdom 1,4 54% 16% 5% Vuxna 0,8 31% 8% 12% Total 1,1 43% 12% 9% Depositioner 2,2 144% - - Prioriterade språkgrupper Biblioteket följer kontinuerligt upp statistik kring vilka länder kommunens invånare är födda i. De största grupperna är invånare födda i Finland (3198 personer 2015), följt av invånare födda i Iran. Antalet invånare födda i Finland har minskat de senaste tre åren med cirka 130 personer, däremot har antalet iranskfödda ökat med ett hundratal personer.

7 Medier på finska och persiska har högre utlåningsgrad än det andra sammanställda för mångspråk. Vi strävar efter att erbjuda ett mångsidigt och aktuellt bestånd på finska och persiska. Inköp på dessa språk prioriteras. Inköp och omvärldsbevakning Bibliotekspersonalen har språkkompetens på finska och persiska. Vi bevakar utgivningen på finska via finska medier och beställer medierna på AdLibris. Författare som skriver på finska prioriteras framför översatt litteratur. Litteratur på persiska köper vi främst på plats hos bokhandlarna Ferdosi och Kitab-i-Arzan, vilket förkortar i vissa fall leveranstiden samt ökar utbudet. Bevakningen görs via BTJ. Författare som skriver på persiska prioriteras framför översatt litteratur. På barnavdelningen köps de mest populära böckerna i finsk och persisk översättning, exempelvis böcker av Jeff Kinney och Martin Widmark, samt barnboksklassiker av Astrid Lindgren. Barnböcker översatta från svenska används som språkträning och köps därför in till barnavdelningen. De 15 största nationaliteterna i kommunen framgår av tabellen nedan Asylsökande I kommunen bor vid årsskiftet 2015/ personer som är asylsökande. Detta är en ökning från årsskiftet 2014/2015 när det bodde 168 asylsökande i kommunen. I tabellen nedan kan du se de 15 nationaliteter som ökat mest i antalet personer från 2014 till I denna tabell syns dock inte de som inte har svenskt personnummer. En hel del nyanlända som rör sig i kommunen syns inte i statistiken. Ökningen märks i biblioteket i och med att medier efterfrågas på de aktuella flyktingspråken arabiska, dari, persiska, somali, tigrinska och urdu. Medier på avdelningen F lånas märkbart mer än resten av mångspråksbeståndet. Därför köper vi in fler exemplar av samma titel till avdelningen F på de största flyktingspråken.

8 Tabellen läses så att nationaliteten längst till vänster har ökat mest. Mål på kort sikt När det gäller finska efterfrågas nyutkomna medier av låntagarna medan böcker i magasinet förblir nästan orörda. Bibliotekets mål är att öka aktivitetsgraden genom gallring. Biblioteket har haft 96% aktivitetsgrad på depositioner på mongoliska och fortsätter att bygga upp ett eget bestånd. Övriga språk som ska förstärkas inom ett halvår är dari, polska, spanska och urdu för barn och dari, polska och spanska för vuxna. Detta följer låntagarnas önskemål som kom fram i undersökningen Nöjd kund index (NKI) I den framfördes enstaka önskemål om fler inköp på finska (4 personer), franska (1 person), polska (1 person), spanska (1 person) och urdu (1 person). Mål på lång sikt På lång sikt planerar vi på vuxenavdelningen att flytta mångspråk ihop med språkkurser och lexikon på avdelningen F med förhoppningen att utlåningsgraden per språk ökar. Mångspråk behöver också en synligare plats i rummet eftersom målgruppen inte alltid frågar personalen på grund av språkbarriären. Önskvärt vore även att placera tidskrifterna på mångspråk i böckernas omedelbara närhet. På barnavdelningen finns det en långsiktig plan att genom ökad verksamhet öka utlåningen. Språk med särställning Inom mångspråksbeståndet har vi språk med särställning. Dessa språk har fler än 50 olika medier sammanlagt på både barn- och vuxenavdelningen. Språken det gäller är arabiska, finska, franska, kurdiska, persiska, polska, ryska, serbokroatiska (bosniska, kroatiska och serbiska), somaliska, spanska, thailändska, tigrinska, turkiska, tyska och urdu. Av dessa språk anses 11 stycken (arabiska, bosniska, kroatiska, persiska, polska, ryska, serbiska, somaliska, spanska, thai och turkiska) av Internationella biblioteket vara så pass stora och etablerade på den svenska marknaden att Internationella biblioteket endast kompletterar med enstaka lån och ämnesbeställningar. Här nedan kommer kommentarer om det som är specifikt för språken. De lång- och kortsiktiga målen som nämns tidigare i dokumentet är våra huvudmål. Arabiska *Hsg

9 Barn och ungdom Vuxna Total Fjärrlån Barn och ungdom Vuxna Total Fjärrlån Barn och ungdom 1,7 66% 19% 6% Vuxna 0,7 28% 11% 15% Total 1,3 49% 15% 10% Depositioner Den arabisktalande gruppen i kommunen är stor men inte särskilt frekventa låntagare. Det som främst köps in på barnavdelningen är parallellspråkiga bilderböcker och roligare enklare kapitelböcker. De ungdomsböcker som köpts in rör inte alls på sig och detta kan bero på deras stora omfång samt en kulturell skillnad. Det vi har köpt in är flera populära västerländska ungdomsböcker medan det har uppdagats att det i de arabisktalande länderna är vanligare med poesi som nöjesläsning. De poesiböckerna vi har på vuxenavdelningen rör dock inte alls på sig. Finska *Hub Barn och ungdom Bilderböcker ufhub kapitelböcker Barn-CD och CD-bok ughub uhub Fakta barn Vuxna Vuxna magasin Vuxna skönlitt. tryckt Vuxna facklitt. tryckt

10 Vuxna facklitt. F Vuxna ljudböcker Total Fjärrlån Barn och ungdom Bilderböcker ufhub kapitelböcker Barn-CD & Cd-bok ughub uhub Fakta - barn Vuxna Vuxna magasin Vuxna skönlitt.tryckt Vuxna facklitt. tryckt Vuxna facklitt. F Vuxna ljudböcker Total Fjärrlån Barn och ungdom 2,0 63% 5% 10% Bilderböcker 3,3 87% 3% 9% ufhub kapitelböcker 1,7 66% 2% 13% Barn-CD & CD-bok 1,2 66% 4% 2% ughub 1,3 48% 18% 12% uhub 0,7 31% 2% 14% Fakta - barn 0,5 19% 3% 1% Vuxna 0,6 30% 6% 8% Vuxna magasin 0,0 3% 1% 1% Vuxna skönlitt. tryckt 0,7 31% 4% 9% Vuxna facklitt. tryckt 0,5 16% 13% 7% Vuxna facklitt. F 1,4 38% 21% 17% Vuxna ljudböcker 0,7 44% 22% 0% Total 1,4 49% 5% 18%

11 Depositioner Finska är det absolut största språket vi har inom mångspråk. Som tidigare går att läsa är det vår största grupp invandrare och vi har även flera som aktivt nyttjar beståndet som är andra och tredje generationens finsktalande. Även den finskspråkiga skolan och förskolan hjälper till med att få upp siffrorna i statistiken. På barnavdelningen har vi tack vare ett stort bidrag uppdaterat och förnyat beståndet avsevärt 2014 till Framöver håller vi utkik efter nya böcker av populära författare och ämnen, och kompletterar med enstaka titlar på inköpsförslag. Franska *Hj Barn och ungdom Vuxna Total Fjärrlån Barn och ungdom Vuxna Total Fjärrlån Barn och ungdom 0,9 45% 39% 1% Vuxna 0,6 26% 3% 17% Total 0,8 36% 21% 9% Depositioner Barnavdelningen satsade sommaren 2015 på enklare kapitelböcker, en satsning som gått hem. Under våren 2016 fick vi en stor gåva med bilderböcker på franska som även de uppskattas av låntagarna. Ett stort problem för de franska bilderböckerna är att de är hopträngda med tyska och engelska och därmed försvinner in i en viss oreda som är svåröverskådlig. Mer plats har inte kunnat skapas genom gallring i och med att alla bilderböcker har nyttjats de senaste två åren alternativt är nytt i beståndet. Kurdiska *Hqcc

12 Barn och ungdom Vuxna Total Barn och ungdom Vuxna Total Barn och ungdom 1,2 49% 13% 2% Vuxna 0,3 14% 4% 1% Total 0,8 35% 9% 2% Depositioner Den kurdiskspråkiga befolkningen är svår att kartlägga och få grepp om. Detta beroende på att befolkningen kommer från flera olika länder där även andra språk talas. Samt för att vårt bestånd består av flera olika skriftspråk som vi i statistiken inte kan särskilja. Det som oftast frågas efter är barnböcker på sorani medan den som kommer ut på marknaden oftast är på kurmandji. En idé som kanske blir verklighet i ett långt perspektiv är att dela upp kurdiska med olika signum som finns på avdelning F. Persiska *Hqca Barn och ungdom Vuxna inkl F F Total Fjärrlån Barn och ungdom Vuxna inkl F F Total

13 Fjärrlån Barn och ungdom 1,6 64% 13% 3% Vuxna inkl F 1,1 43% 13% 33% F 5,2 81% 25% 19% Total 1,6 54% 14% 19% Depositioner Persiska är som tidigare nämnts ett av våra större språk. På barnavdelningen är det framförallt bilderböckerna som lånas mycket. Bilderböckernas aktivitetsgrad är 82 % och nyttjandegraden är 2,2 detta beror till stor del på de många nyanlända som lånar våra parallellspråkiga böcker samt tvillingpaketen. Polska *Hmc Barn och ungdom Vuxna Total Barn och ungdom Vuxna Total Barn och ungdom 1,3 62% 13% 3% Vuxna 0,8 36% 9% 2% Total 1,2 53% 11% 3% Depositioner Den polska befolkningen är stor i förhållande till vad vi har i medier. Här behövs det både långsiktigt och kortsiktigt köpas in böcker för att fylla behoven.

14 Ryska *Hma Barn och ungdom Vuxna Total Depositioner Barn och ungdom Vuxna Total Depositioner Barn och ungdom 2,0 63% 14% 1% Vuxna 1,4 49% 7% 18% Total 1,6 55% 10% 11% Depositioner Det ryska beståndet behöver fyllas på långsiktigt, beståndet nyttjas väl av idoga låntagare. Serbokroatiska *Hmf Barn och ungdom Vuxna Total Barn och ungdom Vuxna Total

15 Barn och ungdom 0,8 42% 20% 4% Vuxna 0,2 15% 8% 10% Total 0,6 32% 16% 6% Depositioner De serbokroatiska böckerna är sedan sommaren 2016 uppdelade på bosniska, kroatiska och serbiska på både barn- och vuxenavdelningen. Uppdelningen är gjort i hopp om att det ska bli enklare för låntagarna framöver. På vuxenavdelningen står böckerna i signumordning medan de på barn står i alfabetiskordning och därmed vitt skilda från varandra. Uppdelningen har gjort att vi kan få en överblick över vad vi har på vilka språk. På barnavdelningen har vi främst böcker på kroatiska medan befolkningen främst är bosnisktalande. Långsiktigt behöver detta bestånd anpassas till låntagarna. Somali *Htca Barn och ungdom Vuxna Total Barn och ungdom Vuxna Total Barn och ungdom 0,3 19% 30% 5% Vuxna 1,2 48% 16% 0% Total 0,7 31% 24% 3% Depositioner Det somaliska beståndet sticker ut genom att ha fler medier och utlån på vuxenavdelningen jämfört med barnavdelningen. Detta beror troligtvis på att den somaliska befolkningen ökat de senaste åren och då framförallt med ungdomar och unga vuxna. Spanska *Hk

16 Barn och ungdom Vuxna Total Fjärrlån Barn och ungdom Vuxna Total Fjärrlån Barn och ungdom 1,5 57% 11% 1% Vuxna 0,8 40% 4% 11% Total 1,1 49% 7% 6% Depositioner Den spansktalande befolkningen i Upplands Väsby är främst från Syd- och Latinamerika, något som inte syns i vårt bestånd. Både lång- och kortsiktigt behövs en bredd på våra inköpskanaler för att täcka detta behov. Flera olika låntagare har kommenterat behovet av spansklitteratur som inte är europeisk. Thai *Hvba Barn och ungdom Vuxna Total Depositioner Barn och ungdom Vuxna Total Depositioner

17 Barn och ungdom 1,2 51% 23% 1% Vuxna 2,5 50% 33% 0% Total 1,3 51% 25% 1% Depositioner Den thailändska språkgruppen i kommunen består till stor del av kvinnor i åldrarna år. Utökad kontakt med thailändska kulturföreningen skulle kunna öka kännedom om målgruppens biblioteksbehov. Tigrinja/Tigrinska *Hsic Barn och ungdom Vuxna Vuxna avd. F Total Depositioner Fjärrlån Barn och ungdom Vuxna Vuxna avd. F Total Depositioner Fjärrlån Barn och ungdom 0,2 16% 37% 0% Vuxna 2,2 68% 74% 0% Vuxna avd. F 4,1 111% 56% 0% Total 0,8 32% 48% 0% Depositioner 1,7 133% 0% - Den tigrinsktalande gruppen består främst av ungdomar och unga vuxna. Det finns därmed inte stort utvecklingsbehov på barnavdelningen men desto större på vuxenavdelningen. Turkiska *Hutt

18 Barn och ungdom Vuxna Total Fjärrlån Barn och ungdom Vuxna Total Depositioner Fjärrlån Barn och ungdom 1,0 48% 14% 5% Vuxna 0,2 15% 4% 24% Total 0,7 36% 11% 12% Depositioner 0,0 0% 0% 0% På barnavdelningen är det främst bilderböcker och enklare kapitelböcker som lånas. På vuxenavdelningen fjärrlånar vi in speciella önskemål till låntagare. Tyska *Hf Barn och ungdom Vuxna Total Fjärrlån Barn och ungdom Vuxna Total Fjärrlån Barn och ungdom 1,2 57% 14% 3%

19 Vuxna 0,3 13% 0% 4% Total 0,7 35% 7% 4% Depositioner Det som har frågats efter på tyska är småbarnsböcker, något vi inte har mycket av. Det är svårt att få plats med fler böcker i bilderbokstrågen. Urdu *Hpdb Barn och ungdom Vuxna Total Depositioner Fjärrlån Barn och ungdom Vuxna Total Depositioner Fjärrlån Barn och ungdom 0,5 32% 11% 0% Vuxna 0,0 0% 100% 0% Total 0,4 30% 16% 0% Depositioner 2,9 257% - - Den urdutalande befolkningen består mest av småbarnsfamiljer. De nationella minoritetsspråken Barn och ungdom Vuxna Total

20 Barn och ungdom Vuxna Total Barn och ungdom 0,0 0% 2% 0% Vuxna 0,1 13% 7% 0% Total 0,0 3% 3% 0% Depositioner Av de nationella minoritetsspråken har finskan lyfts ur denna sammanställning för att få en tydligare bild på vad vi har på de andra minoritetsspråken. De språk som inkluderas i denna sammanställning är jiddisch, meänkieli, romani samt samiska. Ytterst lite lånas på den fyra minoritetsspråken. Nya böcker kommer nästintill endast via Kulturrådets distributionsstöd, enstaka inköp har gjorts tidigare år. En kartläggning av intresseorganisationer skulle behövas för eventuellt vidare samarbete. Mindre språk På de mindre språken har vi ett bestånd på färre än 50 böcker per språk. De mindre språken är albanska, amhariska/amarinja, armeniska, bengali, danska, dari, estniska, kinesiska, italienska, lettiska, litauiska, mongoliska, norska, panjabi, pashto, rumänska, singalesiska, slovenska, syriska språk, tagalog, tjeckiska, ungerska. En del av dessa språk, främst på barnavdelningen, har tillkommit genom gåvor. Dessa språk ses framförallt som marknadsföring. Lån från Internationella biblioteket har ökat tack vare dessa gåvor. Under 2015 och 2016 har vi lånat in böcker från Internationella biblioteket på följande språk som vi inte har i vårt bestånd: azerbadjanska, baluchi, bulgariska, georgiska, koreanska, lao, nederländska, portugisiska, twi, ukrainska och vietnamesiska. På grund av den stora efterfrågan har vi valt att börja på eget bestånd på grekiska (barnavd.) samt mongoliska (både barn- och vuxenavd.) Barn och ungdom Vuxna Total

21 Depositioner Fjärrlån Barn och ungdom Vuxna Total Depositioner Fjärrlån Barn och ungdom 0,8 31% 37% 2% Vuxna 0,8 33% 12% 2% Total 0,8 32% 28% 2% Depositioner 2,3 140% - - Antalet böcker på de mindre språken framgår av tabellen nedan. Hit inkluderas även avdelning F som höjer det totala antalet. Språk Barnavdelningen Vuxenavdelningen Totalt Depositioner/Fjärrlån Albanska Amhariska Armeniska Bengali Danska Dari Estniska Italienska Kinesiska Lettiska Litauiska Mongoliska Norska

22 Panjabi Pashto Rumänska Singalesiska Slovenska Syriska språk Tagalog Tjeckiska Ungerska

23 Nöjd kundindex Biblioteket gör årligen en kundundersökning NKI där utvecklingen går att följa i flera frågor som berör utlåningen. Fråga 4: Vad är ditt ärende på biblioteket idag?

24 2015 var ett historiskt dåligt år för ärendet låna skönlitteratur. Träffa vänner som 2014 var noll procents ärende till biblioteket är i 2015 och % respektive 4 % ärende. Kopiera (där utskrifter och skanning också ingår) har dubblats från 2014 till Studera/arbeta har gått från 10% 2014 till 21% och 20% de följande åren. När det gäller Annat så fortsätter lämna tillbaka vara det största svaret men har gått från att stå för cirka 25% av Annat till 9% av annat. Plats 2 (föredrag/evenemang) och 3 (Fördriva tiden) inom Annat ser också lika ut genom åren, men ökar båda på bekostnad av lämna tillbaka. Besökarnas ärende håller på och ändras. Personalens upplevelse av vilka frågor de får i informationsdisken bekräftar denna ändring. Det är fler frågor av medborgarkontorskaraktär och fler personer som besöker biblioteket utan att låna något. Detta kan delvis förklaras med den satsning som gjort på bland annat evenemang för att göra biblioteket till en attraktiv mötesplats. Det största klagomålen har alltid varit För litet bibliotek/för litet utbud och För hög ljudnivå/för stökigt. Den sistnämnda har ökat från 5 för två år sen till 14 i fjol för att i år visa topp (eller kanske skulle man säga botten) noteringen i år med 23. Det är tydligt att vi har en stor utmaning tillsammans med övriga verksamheter i Messingen att arbeta med här. Det är också tydligt att besökarna har fortsatt nöjda med biblioteket och framförallt personalen: NKI total 2016: 80,3 NKI total 2015: 83,3 NKI total 2014: 84,0 NKI total 2013: 81,7 NKI total 2012: 77,1

25 Fritidsvaneundersökningen Vintern 2016 genomfördes en kultur- och fritidsvaneundersökning i Upplands Väsby kommun via enkäter till ett representativt urval av invånare i åldern år. Kultur- och fritidsvaneundersökningen ska ses som ett kommunalt planerings- och utvärderingsinstrument och ingå som en del i de strategiska uppföljnings- och utvärderingsverktyg som kontinuerligt används. Inom kultur- och fritidssektorn är alla innevånare tänkbara kunder, medan endast en del är det. Den intressantaste frågan för biblioteket framåt är vad de svarande inte gjort men själva uppger att de har ett mycket stort intresse för. Här svarar 18% av alla Låna på biblioteket. I det åldersspann där vi ser de största minskningar av utlån är siffran 17% för åldern och i åldersspannet uppger 25% att de inte lånat på biblioteket trots mycket stort intresse.