Tranebergsbron nyinvigd

Transkript

1 PEABJOURNALEN TIDNING FÖR PEABS ANSTÄLLDA, KUNDER OCH AKTIEÄGARE NR 3 OKTOBER 2005 En ny stadsdel där Malmö möter havet Svartjobben måste stoppas Framtidens boende Tranebergsbron nyinvigd

2 ledare Högkunjunktur utan nya jobb? VI HAR UNDER ÅRET fått många förvirrande och motstridiga signaler från vår svenska arbetsmarknad. Företag som går bra och redovisar stabila resultat anställer inte mer personal. Tvärtom varslas anställda och produktion flyttas ut till låglöneländer. Vad som också framstår som ologiskt och svårbegripligt är att antalet arbetslösa ökar samtidigt som antalet lediga jobb blir fler. Det är ett fenomen som förekommer i många länder inom EU. Här i Sverige har beskedet från AMS varit att det finns en gräns för hur mycket företagen kan rationalisera och en gräns för hur mycket övertid man kan ta ut från de anställda. Till sist måste anställningarna komma. Fan trot. Det finns också en gräns för det tålamod som krävs när man är arbetslös. Förutsättningarna inom byggbranschen är lite speciella på så vis att det inte går att skicka ut hantverket utomlands. Här är alternativet istället att utländska aktörer kommer hit. Under de närmaste åren kommer många inom den svenska byggsektorn att gå i pension eller lägga av att jobba av andra skäl. För byggföretagen är den förestående rekryteringsprocessen en av de viktigaste och mest grannlaga uppgifterna att ta itu med. Personer med god byggutbildning kommer att vara mycket efterfrågade de kommande åren. På Peab är frågan högt prioriterad. Vi har ambitionen och målsättningen att fortsätta att vara en attraktiv arbetsgivare. Vi vill erbjuda en arbetsmiljö där våra anställda vill stanna och utvecklas. Det har sagts tidigare och det kan sägas igen. Peabs engagerade och yrkesskickliga personal är vår viktigaste tillgång. Därför gäller det för oss att inte bara rekrytera utan även att rekrytera långsiktigt rätt. GÖSTA SJÖSTRÖM Informationschef, Peab innehåll Där Malmö möter havet Rekord kontrakt i Finland Industriella byggen kräver rationella inköp..7 Svartjobben måste stoppas Ny invigning Tranebergsbron Halv miljard i Peabs okända guldägg Framtidens boende Kamprad Skillcenter Hat-trick i köpcentrum Byggmarknaden pekar uppåt Tre regioner i samverkan Swerock går som på räls Eksjö prisar bevarandet av kasernområde.18 Concordia Drömmen om en ny arena Analys av Anders Haskel Bostadsprojektet Klippan i Göteborg Snabbare vård för sjukskrivna Stark tilltro till fortsatt god utveckling Peab profilen Jan Johansson Ny miljöstandard i Norge Utdrag ur Peabs halvårsrapport Jag en blodgivare PEAB ÄR ETT AV NORDENS LEDANDE FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNING. Koncernen bedriver bygg- och anläggningsverksamhet främst i Sverige men även i Norge och Finland. Dessutom ingår, huvudsakligen i Sverige, kompletterande byggrelaterade industriföretag inom fabriksbetong, betongprodukter och prefab, berg och grus, transporter, tillverkning och beläggning av asfalt samt maskin- och kranuthyrning. Koncernens omsättning överstiger 20 miljarder kronor och har ca anställda. Peabs motto är att vara den lokala entreprenören nära kunden, med den stora koncernens möjligheter. PEABJOURNALEN är en tidning för Peabs anställda, kunder och aktieägare. Utgiven av Peab AB, Information, Förslöv. Tfn Fax E-post info@peab.se Internet: REDAKTION Gösta Sjöström (ansvarig utgivare), Lilian Bringle samt journalister ur RHR/CCs nätverk.tidningen är producerad av RHR/CC, Gustav Adolfs torg 51, Malmö. Tfn Fax REPRO OCH TRYCK Holmbergs, Malmö Förslag på innehåll i PeabJournalen kan lämnas till gosta.sjostrom@peab.se eller lilian.bringle@peab.se Du kan även kontakta informationsavdelningen eller Peabs växel på tfn PEABJOURNALEN 3/2005

3 Dockan; Malmö Där Malmö möter havet FÖR DEN SOM tar en promenad genom Västra hamnen känns det som om den alltid funnits. Men faktum är att fram till talet började Malmös kustlinje redan norr om Malmöhusslott och Norra Vallgatan. Och själva hamnen var i stort sett inte mycket mer än en brygga. Det var inte förrän i slutet av 1700-talet som visionären Frans Suell drog igång det inledande arbetet med att anlägga en hamn i Malmö genom att helt enkelt göra utfyllnader i Sundet. Därmed la han i praktiken grunden till det som nu håller på att förvandlas till ett av Malmös mest populära stadsdelar. Men Västra hamnen är mest känt för sin varvsindustri. Under 1970-talet härskade Kockumsvarvet med oinskränkt makt. Den stora bockkranen blev ett landmärke och Det är inte ofta en stad i ett slag får en ny stadsdel. Och det är kanske än mer sällsynt att denna stadsdel ligger precis vid havet alldeles intill centrum. Men i Malmö är det precis vad som håller på att ske. I Västra hamnen, på den plats där det anrika Kockumsvarvet tidigare låg, byggs det nya bostäder och kontorsfastigheter i en rasande takt. Och att malmöborna uppskattar utvecklingen råder det inget tvivel om. För där det tidigare var tomt efter klockan fem, sjuder det av folkliv och aktiviteter. några av världens då största oljetankers föddes här i den gigantiska torrdockan. Så kom varvskrisen under 80-talet och Kockums krympte allt mer för att till sist läggas ner. Under lång tid låg området nästan i träda. Bara den imponerande bockkranen stod kvar, som en symbol för en svunnen storhetstid. En tid som definitivt gick i graven då kranen 2002 monterades ner och skeppades till Sydkorea. En epok var över. Men långt innan dess togs de första stegen mot en ny storhetstid. PEABJOURNALEN 3/2005 3

4 Dockan; Malmö Idag arbetar det fler personer i Västra hamnen än vad det gjorde under Kockums storhetstid. Och de bostäder som byggs säljs i snabb takt. Torrdockan blev småbåtshamn Allt började med att Peab 1986 köpte den östra delen av hamnen, det så kallade Kranenområdet. Det dröjde dock ända fram till 2001 innan man, tillsammans med JM och Wihlborgs, startade Dockan Exploatering AB som förvärvade markområdet. Tanken var att JM skulle utveckla bostadsdelen och Wihlborgs den kommersiella delen. Peab skulle fungera som entreprenör och byggare. Tillsammans tog de fram en genomtänkt plan för hur industriområdet skulle kunna förvandlas till en fungerande helhet. Därefter har Wihlborgs och JM i rask takt projekterat och uppfört ett antal fastigheter i samarbete med Peab. Den gamla torrdockan har fyllts med vatten och utgör nu en trivsam marina där de boende har tillgång till egna båtplatser. Man har även lagt ner arbete på att skapa en helhet för att förstärka känslan av en sammanhållen stadsdel. Materialvalen är genomtänkta både i gatubeläggningar och gångstråk. Och själva situationsplanen är gjord för att skapa en miljö som väcker nyfikenhet och hemkänsla. Jan Hildingsson, regionchef på Peab. Åt JM har Peab hittills byggt tre av fem planerade fastigheter med bostadsrätter på den östra sidan av dockan, och den fjärde är precis påbörjad. Nästa steg blir att bygga fem fastigheter även på den västra sidan. För Whilborgs räkning har Peab byggt kontorsfastigheter för Sigma och Telia. Under sommaren har man även påbörjat en annan kontorsfastighet, Dockporten, precis vid dockans södra ände. Tidigare har Peab även byggt om den gamla Ubåtshallen som nu bland annat hyser Dunis huvudkontor samt gamla Ingenjörshögskolan där Malmö Högskola idag har utbildningslokaler. Intill ligger en befintlig byggnad där Malmö Opera & Musikteater och Skånes dansteater bedriver sin verksamhet. På ett sätt kan man säga att Västra hamnen nu har återerövrats av både malmöborna och det lokala näringslivet. Faktum är att det idag arbetar fler personer i Västra hamnen än vad det gjorde då Kockums var som störst. Projekt för tio år framåt Ytterligare ett steg mot att vidareutveckla Västra hamnen togs i april i år. Då förvärvade 4 PEABJOURNALEN 3/2005

5 Brf Fyren Beställare JM Omfattning 94 lägenheter om 1 6 rok Prisexempel kr Inflyttning Skedde hösten/vintern 2004 Fyren byggdes med omsorg för att passa in i den unika miljön. Fasader gjordes i tegel och lägenheternas generösa ytor gör umgängeslivet bekvämt då man enkelt rör sig mellan kök, matplats, vardagsrum och de stora balkongerna, som i de flesta av lägenheterna finns i två olika väderstreck. Till badrum och kök valdes en inredning av björk och genomgående har bara beprövade och hållbara material används. 2. Brf Piren Beställare JM Omfattning 74 lägenheter om 2 4 rok Prisexempel kr Prel. inflyttning Sommaren 2005 Inspirationen till Pirens fasad är hämtad från de centrala delarna av Malmö, närmare bestämt Rörsjöstaden och vid S:t Knuts torg. Genom att kombinera arkitektur från 40-talet med modern nordisk arkitektur, formgivning och design blev slutresultatet hus med kvaliteter som markerar boende utöver det vanliga. 3. Brf Kajmästaren Beställare JM Omfattning 74 lägenheter om 2 4 rok Prisexempel kr Prel. inflyttning Våren 2006 Med ledord som Gaudí och romantik formas fasader och innergård till en oas, som kontrasterar den strama och stilrena tegelfasaden. De böjande balkongerna, gårdsmarken, uteplatserna och cykelförråden som omsorgsfullt inbäddats i gårdens upphöjning ramar in och skyddar mot promenadstråket. 4. Brf Kaj 33 Beställare JM mfattning75 lägenheter Prel. inflyttning Våren 2007 Den fjärde etappen på Dockan, Kaj 33, har precis börjat att ta form. Utseendemässigt ligger även denna fastighet i linje med de tidigare etapperna. Dock får Kaj 33 en något annorlunda yttre form med unika etagelägenheter på det översta våningsplanet. Kaj 33 har ritats av arkitekten Lasse Wretblad på ArkitektMagasinet AB. Han har gjort sig känd bland annat genom att rita uppmärksammade byggnader som Globen i Stockholm och ambassadörsresidenset i Berlin. 5. Brf Havsfrun Beställare JM Den femte och sista etappen på den östra sidan av Dockan. Sigma-huset Beställare Utvecklingsbolaget Kranen AB Omfattning ca kvm uthyrningsbar yta Byggtid Sigmahuset började byggas i november 1998 och inflyttningen skedde i september Det är ett kontorshus med sju våningar över mark och med en yta om kvm. Hela huset utnyttjas av ITföretaget Sigma som där samlat ca 15 av Sigmabolagen. Huset är byggt i U-form med ett högt atrium mellan U-skänklarna och en 30 m hög glasvägg ut mot hamnen. Teliahuset Beställare Wihlborgs Fastigheter AB Omfattning Kontorsyta kvm. Garage kvm Byggtid Sep 2002 Apr 2004 Tillsammans med Wihlborgs Fastigheter och Telia skapades ett modernt kontor med stor flexibilitet med avseende på arbetsplatsernas utformning. Källaren, bestående av kvm, innehåller förutom parkeringsplatser, även vissa installationsutrymmen. Den u-formade byggnaden består av sex våningar där den översta är indragen och fastigheten är totalt på kvm. Stommen består av pelare, samverkansbalkar och plattbärlag. Fasaderna består av puts och tegel. Dockporten Beställare Wihlborgs Fastigheter AB Omfattning Ca kvm Byggtid Dockporten är det senaste tillskottet bland kontorsfastigheterna i Dockanområdet. Huset uppförs intill Dockplatsen, strax framför småbåtshamnen. Dockplatsen blir en given samlingsplats med marin miljö och med en levande stadsdel med uteserveringar och butiker. I Dockportens sex våningar inryms cirka kvm, restaurang och butik. I källarplanet finns plats för ett 60-tal bilar och översta planet utgörs av ett exklusivt penthouse på kvm. På baksidan av huset, i riktning mot Teliahuset, etableras ett parkområde. Peab det ursprungliga inre Kockumsområdet från Saab genom köp av aktierna i Celsius Fastighets AB. Området ligger i vinkel mot det nuvarande Dockan-området och har en areal på ca 20 hektar. Det är i huvudsak bebyggt med äldre verkstadshallar, maskinverkstäder och kontor på totalt kvm. De flesta av lokalerna är uthyrda, berättar Jan Hildingsson på Peab. Det troliga är att vi kommer att börja planera för det området om tidigast fem år. Första steget blir att Peab tillsammans med Malmö kommun och övriga berörda parter ska påbörja ett miljö- och planarbete för att i ett senare skede successivt exploatera området med bostäder, kommersiella lokaler och offentliga byggnader. Att Västra hamnen är populärt bland malmöborna märks inte minst på intresset för bostäderna som byggs. De fastigheter som är uppförda har snabbt sålts slut och intresseanmälningarna för de återstående växer ständigt. Vi räknar med att det finns projekt här för oss i tio år till, säger Jan Hildingsson. När allt är klart räknar man med att drygt människor kommer att bo och verka i Västra hamnen. text JOHAN BERGQUIST PEABJOURNALEN 3/2005 5

6 I Turku Science Park, Åbo, pågår just nu det största bygget någonsin i Peab Seicons historia. Om mindre än ett år slår portarna upp till ett nytt forskningscentrum inom ICT ( Information and Communication Technology ). Entreprenadsumman är över 190 Mkr. Rekordkontrakt för Peab i Finland TURKU SCIENCE PARK är ett kompetenscentrum som genom sin verksamhet driver på den högteknologiska tillväxten i sydvästra Finland. Det nya ICT-huset blir med sina kvm en unik knutpunkt för forskning och utbildning inom informationsoch kommunikationsteknologi samt digital innehållsproduktion. Rekordkontrakt Byggnadskomplexet kommer att rymma studerande och över 700 lärare och forskare. Entreprenaden uppgår till mer än 190 Mkr och är den största någonsin för Peab Seicon. Erfarenhet är a och o vid uppförandet av avancerade högteknologiska byggnader. Peab har gott om det, vilket var en avgörande faktor i kundens val av entreprenör, säger Antti Peltoniemi, VD för Peab Seicon Oy. Storleken på jobbet är naturligtvis betydelsefull för Peab Seicons verksamhet i Åbo. Det kommer att bidra till att ge oss nya projekt samtidigt som det ökar vårt knowhow ytterligare, säger han. Den grandiosa invigningen är planerad till juli Därefter kommer lokalerna att delas av i första hand Åbo Universitet, Åbo Akademi, Åbo Yrkeshögskola, Turku Polytechnic samt Turku Center for Computer Science. Kari Toivonen, VD för Turku Science Park, ser positiva effekter av att samla all forskning och högre utbildning inom ICT under ett och samma tak. Det kommer helt klart att skapa unika möjligheter till samarbete och samverkan. Samtidigt är det ett skyltfönster för ICTexpertisen i Åbo, säger han. Antti Peltoniemi, VD för Peab Seicon Oy. 6 PEABJOURNALEN 3/2005

7 Fakta ICT-huset Kund Turku Science Park Oy Invigning 2006 Ägare Åbo stad (44,5 %) och Senatsfastigheter (55,5 %) Entreprenadsumma 190 Mkr Arkitekt Lahdelma & Mahlamäki Oy Kari Toivonen, VD för Turku Science Park. Smälter in Arkitektfirman Lahdelma & Mahlamäki från Helsingfors har lagt ned mycket jobb på att få den sju våningar höga byggnaden att smälta in i dess omgivning, såväl utseendemässigt som funktionsmässigt. Exempelvis planeras ett gådäck som förbinder teknologikvarterets olika hus. Detta kommer inte bara att fungera som ett passagestråk, utan också som en naturlig mötesplats. Turku Science Park består av flera moderna byggnader men hittills har det inte funnits någon tydlig centralpunkt. Det nya ICT-huset förändrar situationen. Byggnaden sammanbinder husen runt omkring och bildar samtidigt en huvudingång till Science Park. Av dessa skäl är ICT-huset så mycket mer än enbart en ny modern byggnad, säger Kari Toivonen. text JESPER CARLSON Industriella byggen kräver rationella inköp PEAB HAR GÅTT I SPETSEN för en ökad industrialisering av byggandet, något som kräver modultänkande och en genomtänkt standardisering av komponenter och andra insatsvaror. Med detta på gång kan ytterligare stödfunktioner börja arbeta för att sänka kostnaderna. I sommar börjar Peabs inköps- och avropssystem, PIA, att rullas ut i organisationen. Det industriella byggandet ställer nya krav på materialförsörjning och även på upphandlingen. För att få ett rationellt flöde så krävs leverantörsavtal med priser och andra villkor klart för avrop. Att minska eller helst eliminera upphandlingar för varje objekt kommer innebära en mycket stor besparing, säger inköpschef Göran Terning, Göran Terning och hans team har gått metodiskt till väga när det nya systemet har tagit form. Det gäller att titta på varje moment ända från producenten till det att varan hamnar på plats i det blivande huset. Uppstår kostnader på vägen som inte tillför något värde och som därför slutkunden inte vill betala för är det vår uppgift att eliminera den. Exempel är när en vara tar vägen runt en lokal återförsäljare när den lika gärna kunnat gå direkt till byggplatsen. Avropsavtal först ut I första hand har man strävat efter att hitta produkter som passar för avrop i systemet. Exempelvis levereras dörrar av svenska Dooria medan olika standardtyper av fönster kommer från Polen. Precis som i ett äppelträd är vissa mer mogna och hänger längre ner. Dem plockar vi först. Äpplena uppe i toppen är också värda att ta vara på men kräver lite mer arbete, illustrerar Göran Terning. De stora kostnaderna för PIA-systemet är nu tagna. I takt med att rutinerna börjar användas ute på fältet och systemet fylls på med allt fler inköpsavtal räknar Göran Terning med en handelsvolym på i första hand 2 miljarder kronor. Den direkta vinsten beräknas bli 80 Mkr i form av bättre priser och lägre kostnader. På sikt finns det möjligheter att ytterligare en miljard i handelsvolym kan hanteras i systemet, men där är man ännu inte. De äpplena sitter längre upp i trädet. När hela organisationen fått arbeta en tid med PIA är jag övertygad om att det är möjligt att hämta hem ytterligare vinster. Leverantörsavtal ska utvärderas, sortimentet bantas till färre varianter och så vidare. Det finns en väldig kraft när en hel organisation börjar arbeta mot ett bestämt mål. Och att spara kostnader för att kunna producera billigare bostäder utan att tumma på kvaliteten är en självklar ambition, säger Göran Terning. En klar förbättring blir att avrop från utländska leverantörer blir lika enkelt som från svenska, något som öppnar för ytterligare prispressande inköp. Lätt motivera en bra affär För de anställda i Peab innebär det nya inköpssystemet att gamla rutiner måste förändras. Tricket blir att informera och motivera varför det nya är bättre. Problemen med det ska inte överdrivas. För som Göran Terning säger: Ingen vill ju medvetet göra en sämre affär. Hur stora vinsterna med PIA blir är det ingen som vet med exakthet idag. Systemet kommer successivt att utvecklas i storlek och erfarenheterna kommer säkerligen även leda till förändringar i olika leverantörsavtal. Kanske också så att inköpssystemet blir pådrivande när det gäller en ökad standardisering, något som i sin tur är en förutsättning för ökad kvalitet i inköpsavtalen. text ANDERS KJÄLL PEABJOURNALEN 3/2005 7

8 ? Svartjobben måste stoppas Det förekommer en hel del svart arbetskraft i byggbranschen. En kombination av stora förtjänster och svårigheter att komma åt fusket gör att problemet stadigt tilltar. Enligt en beräkning som tidningen Byggindustrin gjort omsätter svartjobben mer än 10 miljarder kronor årligen. Pengar som går staten och de seriösa byggföretagens näsa förbi. RIKSREVISIONSVERKET uppskattade 1998 svartjobbens omfattning till fem procent av allt arbete som utförs i Sverige. Det motsvarar ett skattebortfall på ca 40 miljarder kronor per år. Ingenting tyder på att problemet minskat sedan dess. En kontroll, som Skatteverket nyligen genomförde bland byggföretag i västeråsregionen, resulterade i att ett tiotal svartjobbshärvor upptäcktes. Den mest omfattande inkluderade 60 personer som undanhöll sammanlagt 20 Mkr. I samband med kontrollen genomfördes ca 600 revisioner. Vid 500 av dem upptäcktes oegentligheter. För att råda bot på problemet med svartjobb i byggbranschen har en rad åtgärder föreslagits. Statliga byggkommissionen vill bland annat se ett så kallat entreprenadavdrag. Förslaget innebär att huvudentreprenören behåller en del av betalningen till sina underentreprenörer som sedan betalas in på ett särskilt skattekonto. Ett annat förslag är att tillämpa omvänd momsskyldighet. Det innebär att uppdragsgivaren får betala in moms när ett bygguppdrag ges eller arbetskraft hyrs ut. Dessutom finns det förslag på ett nytt ROT-avdrag, en översyn av bemanningsbranschen, bättre kontroll av F-skattsedlarna och oanmälda besök av tillsynsmyndigheter på arbetsplatserna. För de stora byggföretagen innebär svart arbetskraft enbart problem. PeabJournalen har pratat med Peabs vice VD med operativt ansvar, Göte Brännvall som menar att något måste göras. Hur allvarligt anser ni att problemet med svart arbetskraft är? Det är ett stort problem som riskerar att växa till ett allvarligt hot mot seriösa företag. Ett resultat av svartjobben är bland annat att privatmarknaden till stor del är stängd för oss. Den privata delen av byggmarknaden beräknas stå för en väsentlig del av den totala marknaden så det handlar om stora summor. Det är väldigt svårt att konkurrera mot någon som inte behöver ta hänsyn till skatter och avgifter och dessutom inte bryr sig om arbetsmiljö, säkerhet och hälsovård. Kan något göras för att förbättra situationen? De som använder sig av svart arbetskraft tjänar för mycket på det. Det bästa sättet att komma tillrätta med problemet är därför att göra det billigare att bygga vitt. Jag tror att det nya ROT-avdraget kommer att ge mer jobb åt seriösa företagare. Det så kallade entreprenadavdraget, som väntas införas under 2005, är också i grunden ett bra förslag. En förutsättning för att det ska fungera är emellertid att det administreras på ett smidigt och kostnadseffektivt sätt från myndigheternas sida. Byggföretagen ska ju i princip inte behöva ta på sig statens uppgifter. Vad gör Peab för att undvika svartjobbare? Vi försöker i första hand att använda oss av egen personal så mycket som möjligt. I den ambitionen skiljer vi oss från andra byggföretag och det ställer stora krav på organisationens kompetens och flexibilitet. I de fall våra egna resurser inte räcker till samarbetar vi med underentreprenörer och bemanningsföretag. Då värjer vi oss mot svartjobbare genom noggranna inköpsruti- 8 PEABJOURNALEN 3/2005

9 Illustration: Anneli Idnert Branschen ser goda effekter med ROT-avdraget När svarta jobb blev vita som en följd av ROTavdraget fick staten in en miljard kronor extra i skatter. Detta till en kostnad av 600 Mkr i beviljade avdrag ansökningar om ROT-avdrag kom in till Skatteverket före den 1 mars. Den som utfört en renovering under perioden 15 april 2004 till 30 juni 2005 har haft möjligheten att dra av 30 procent av arbetskostnaden, maximalt kronor. Även denna gång verkar det som om det blivit ett bra plus för statskassan och att svarta jobb blivit vita, säger Lars Jagrén, chefekonom på Sveriges Byggindustrier. Arbetsgivarna och fackförbunden i branschen gjorde en gemensam uppvaktning hos finansminister Pär Nuder under våren för att få regeringen att förlänga ROT-avdraget. Men det finns inte med i vårbudgeten och det är inte troligt att ner. Vi kontrollerar bland annat att företagen är momsregistrerade, har F-skattesedel och har tecknat kollektivavtal. Dessutom kräver vi att alla på byggarbetsplatsen kan legitimera sig. Varför är det Peabs ansvar att se till så att underentreprenörerna inte använder svartjobbare? Vi har aldrig råd att anlita oseriösa underentreprenörer eftersom det skulle ge oss problem gentemot våra kunder på sikt. Det är ju vi som tar hela ansvaret gentemot kunden. Om vi har underentreprenörer som anlitar svart arbetskraft framstår vi som oseriösa vilket skadar vårt varumärke och vårt rykte. Dessutom innebär det stora ekonomiska risker. Om någon av våra samarbetspartners har slarvat och sedan går i konkurs får vi betala hela garantikostnaden vid en reklamation. Det är viktigt att vi kan stå för de produkter vi levererar och det kan vi bara göra om våra underentreprenörer är hederliga. Det handlar om att säkerställa en god arbetsmiljö, en god kvalité på jobben och att kunna ge kunden hållbara garantier. de finns med i höstbudgeten. En anledning är att ROT-avdraget infördes av konjunkturpolitiska skäl och därför är det inte motiverat med riktade åtgärder till en bransch på väg in i en högkonjunktur. Vi var emot att det infördes med den motiveringen och hade hellre sett att man införde det för att komma till rätta med svartjobben. Det går inte att driva konjunkturpolitik med bidrag och det bör införas av strukturskäl, säger Lars Jagrén. Socialdemokratiska ledamoten i finansutskottet Agneta Gille lämnade inga klara besked men stängde inte heller dörren för en comeback. Det är oerhört positivt med den respons vi fått på avdraget. Det infördes som en konunkturstimulans men att vi satte ett stoppdatum innebär inte att vi inte tar till åtgärden igen. Källa: Byggindustrin Därför ska vi se till att hålla oseriösa företag utanför Peabs grindar. Har beställaren något ansvar anser du? Alla måste hjälpas åt om vi ska komma tillrätta med det här problemet. Beställaren har en utmärkt möjlighet att upptäcka och stoppa oseriösa entreprenörer redan vid budgivningen och bör naturligtvis utnyttja den. text HANS RAMEL Göte Brännvall, Peabs vice VD med operativt ansvar. Gemensam kamp mot svartjobben För första gången är beställare, byggbranschen, facket och Skattemyndigheten enig om vad som krävs för att stoppa svartbyggandet. Det finns en rapport framtagen tillsammans med en detaljerad åtgärdslista som mottagits väl av alla parter i byggsektorn. Det har funnits ett starkt behov om krafttag mot svartjobben som ett överlevnadsvillkor för de seriösa små och medelstora byggföretagen. Förslagen i korthet: 1) Beställarna kräver redan i sina avtal med entreprenörerna att samtliga underentreprenörer ska arbeta vitt. Rättighet för beställaren att följa upp detta avtal med kontroller på arbetsplatsen, även tillsammans med Skatteverket. Offentliga byggherrar omfattas av kravet i första hand men övriga byggherrar rekommenderas motsvarande i sina upphandlingsrutiner. 2) Alla på arbetsplatsen, även uthyrningsföretagens personal, ska bära ID-brickor med namn, foto och namn på arbetsgivare. 3) Förteckning över samtliga på arbetsplatsen med namn, personnummer och arbetsgivare som sparas under hela projekttiden. Den ska vid anfordran visas för Skatteverket. 4) Skatteverket åläggs hålla ett register med offentliga uppgifter tillgängliga via internet för beställare. 5) Skatteverket ska ges rätt till oanmälda arbetsplatsbesök för kontroll av svarta arbeten. Detta kommer att kräva en mindre lagändring. 6) Fortsatt förebyggande arbete av Skatteverket på lokalplanet där verket satsar regionala resurser att ge byggbranschen information. 7) Förläng och utöka ROT-avdraget för att markera att det omfattande svartarbetet på privatmarknaden inte längre accepteras. Avdraget bör höjas till 50 procent och anpassas till rådande konjunktur. 8) Inför omvänd skattskyldighet för moms. Mervärdesskatten bör redovisas i skattedeklaration månadsvis eller kvartalsvis vid låg omsättning. 9) Skärp de personliga kraven för F-skatt. 10) Vidta åtgärder mot målvakter i fåmansbolag. 11) Se över lagen om uthyrning av arbetskraft. Källa: Byggindustrin PEABJOURNALEN 3/2005 9

10 Tranebergsbron; Stockholm Kronprinsessan Victoria återinvigde Tranebergsbron, den 31 augusti, med att avtäcka en sten till minne av brobygget. Till höger Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö. Bro med kungliga anor Peabs Kjell Skoog (ombud), Roger Linnér (projektchef), Stig Hedberg (blockchef betong och Björn Pålhammar (blockchef mark) är nöjda med arbetet kring Tranebergsbron. ATT BYGGA BRO över Tranebergs sund i Stockholm är något man gjort i flera hundra år. Det började med att Gustaf III behövde en snabbare resväg till Drottningholms slott. Kungens önskan var lag och en flottbro anlades mellan Kungsholmen och Brommalandet. Även i relativt modern tid fanns en flottbro kvar, dock kompletterad med räls för den tidens nymodighet spårvagn invigdes dock den riktiga Tranebergsbron, byggd i betong och under en tid världens längsta bro med ett spann. Kompletterad under 1950-talet med spår för tunnelbanans gröna linje (den första i Stockholm) tjänade den huvudstadens befolkning väl, men till följd av bristande underhåll var den efter 60-talet år i akut behov av renovering. Det är ett känt faktum att miljön successivt har blivit mycket mer aggressiv, säger Peabs Stig Hedberg, produktionsansvarig för betongarbetena på bron. Den betong som användes på 1930-talet klarar inte dagens vägsalter eller koncentration av avgaser. Den nuvarande konstruktionen ska hålla dubbelt så länge, 120 år. Det har varit ett minst sagt utmanande uppdrag för Peab som startade projektet Totalt handlar det om ett tiotal broar på en vägsträcka om 1,8 km. Beställare var Vägverket men antalet intressenter har varit många. Storstockholms Lokaltrafik är en eftersom ett av brospannen helt disponeras för tunnelbanan. Stockholm Vatten transporterar hälften av Stockholms färskvatten från Lovön och åt andra hållet via bron går stadsgas från Värtaverket till Västerort. Trafik utan avbrott Det har alltså funnits gott om engagerade parter att jämka ihop synpunkter från, krävande i sig men ingenting jämfört med att såväl biltrafik som tunnelbanetrafik skulle fungera utan avbrott under hela ombyggnadstiden. Det är lätt att förstå problemet med att riva och bygga broar men ändå se till att trafiken flyter. Det fanns en del brister i Vägverkets förutsättningar vad gällde trafiken men tillsammans har vi löst upp knutarna under projektets gång, berättar Roger Linnér som varit Peabs projektledare. Riktigt speciellt var att flytta tunnelbanespåren till vägbron och sedan tillbaka. SL:s egna spårbyggare var underentreprenörer för detta jobb. Både Roger Linnér och Stig Hedberg konstaterar att projektet varit framgångsrikt, mycket tack vare ett bra och prestigelöst samarbete med Vägverket. Men det var inte alltid så bra i början stod bygget stilla i närmare ett år till följd av olika uppfattningar om grundförhållandena. Våra experter sa att förstärkning krävdes och Vägverkets motsatsen. Många hårda ord 10 PEABJOURNALEN 3/2005

11 DN:s Stockholmskännare Martin Stugart (tv), Vägverkets generaldirektör Ingmar Skogö (mitten) och infrastrukturminister Ulrika Messing (th). fälldes både från politiker och trafikanter. Först när det blev en arbetsmiljöfråga kunde vi enas om förstärkning, säger Roger Linnér. Det var förstås ingen händelse var den gamla bron hade sina fästen. Dåtidens brobyggare i Stockholm kunde sina saker och hade valt ut de bästa platserna. Jag tror alla är tillfreds med att vi stod på oss i denna fråga, menar Stig Hedberg. Båda två är självklart mycket nöjda med säkerhetsarbetet i stort. Trots att arbetet har pågått på stor höjd och med ständig biltrafik har ingen allvarlig olycka inträffat under byggtiden. Peab tog hem ordern med ett anbud på 460 miljoner kronor men med olika tillläggsarbeten hamnade entreprenadsumman på ca 700 Mkr. Då ingick inte minst de utökade grundläggningsarbetena men även en mängd andra förbättringar som bullerdämpning och andra miljöåtgärder. Totalt handlar det om över 800 ändringar. Lång erfarenhet Stockholmarna har genom bygget fått en pålitlig förbindelse mellan Västerort och Kungsholmen, Essingeleden och City. Före ombyggnationen passerade fordon om dygnet och den siffran kommer definitivt inte bli lägre framöver. Väsentligt bredare vägbanor, vägrenar så att fordon med problem kan stanna utan att stoppa upp trafiken och utökad plats för gång- och cykeltrafik gör att den tidigare proppen i rusningstrafik blott är ett minne. Det har varit ett roligt projekt att arbeta med, säger Roger Linnér. Optimalt var när allt flöt på; längst fram rivning, i mitten grundläggning och längst bak arbete med farbanan. Då var arbetet en ren njutning. Och så har det blivit en vacker bro också, fyller Stig Hedberg på. Det ser inte ut som en ny- eller ombyggd bro utan den är trogen sitt ursprung. Visst hade det gått att bygga enklare och ändå lika hållbart, men beställaren har satsat på de ursprungliga kvaliteterna. Det ska stockholmarna vara glada för. text ANDERS KJÄLL PEABJOURNALEN 3/

12 Framtidens boen visioner om det goda samhället eller trendiga INNAN MAN BÖRJAR prata om lägenheternas kvadratmetrar och funktioner är det viktigt att ha en vision om det goda samhälle som vi önskar oss för framtiden, säger Björn Åström från Scheiwiller Svensson Arkitektkontor i Stockholm. För bostaden är inte alls bara vad som ryms innanför de fyra väggarna. Det handlar om områdets trygghet, identitet, hemkänsla och inte minst om ett allt om ett allt större och viktigare socialt liv utanför bostaden. Han greppar pennan och börjar visa på en skiss hur ett bostadsområde kan struktureras. De gamla medelhavsstäderna hade en enkel plan; en ringmur med portar varifrån gator ledde till torget mitt i samhället. Men däremellan fanns också ett myller med gator. Den som ville kunde gå andra vägar det fanns ett val, det var ingen som hade tänkt ut i förväg hur människor skulle förflytta sig för att det skulle bli så rationellt som möjligt. Spontanitet viktig för trivsel Björn Åström menar att ambitionerna att bygga rationellt spillde över på viljan att rationalisera människors beteenden för mycket. Miljonprogramområdena är exempel på bomiljöer som lämnar väldigt lite utrymme för spontanitet. Det handlar om att vi ska planera och bygga områden som ger valmöjligheter, träffpunkter och ibland inbjuder till irrationellt beteende för sådan är människan. Men framtidens byggnation kommer sällan att handla om helt nya stadsområden utan snarare om projekt som kompletterar redan befintlig bebyggelse. Frågan blir då vad som saknas i ett område, vad kan bidra till helheten. En viktig sak är också att skapa möjligheter till en boendekarriär. Varför ska det vara nödvändigt att flytta från ett inbott område för att man vill eller behöver förändra sin bostadskonsumtion? När det gäller de framtida lägenheterna är flexibilitet idealet. 12 PEABJOURNALEN 3/2005

13 de detaljer? Boendet har utvecklats från att ha varit en släkthistoria till en familjesak och vidare till dagens individaffär. Det är inte ovanligt att en person förändrar familjesituation flera gånger under livet och även under veckans dagar, kanske från noll barn vissa dagar till storfamilj med fyra-fem ungar över veckosluten. Lägenheter som dragspel Det ställer krav på bostadens sociala ytor. När alla är hemma vill man umgås och vara nära. Dagens mode med vardagsrum och integrerade kök kommer säkert att finnas kvar även framöver och kanske utvecklas vidare. Det verkliga idealet vore lägenheten Björn Åström (th) och Mats Egelius (tv) är båda erkända arkitekter med känsla för framtidens boende. som kan expandera allt efter hur behoven förändras. Men frågan är om dagens upplåtelseformer, hyresrätt eller bostadsrätt, klarar detta. Kanske måste det till andra typer av kontrakt och säkert också andra typer av byggnader om lägenhetens yttermått på ett enkelt sätt ska kunna anpassas till önskemålen. Mats Egelius, arkitekt och delägare i White arkitekter menar lite kritiskt att vi kommer att få det boende som vi ber om när visionerna om det goda samhället hotar att få stryka på foten. Vad är möjligt att sälja? En viktig förändring under de senaste tio-femton åren är att långsiktigheten i bostadsproduktionen har ersatts av bedömningar av vad som är möjligt att sälja, säger han. Gamla tiders stadsarkitekter har försvunnit eller fått sin makt reducerad, statliga normer är borta liksom viktiga delar av den kommunala bygglovsgranskningen. Ansvaret har i stället flyttats till byggherren som till stor del styr med hjälp av marknadsundersökningar: Vad vill våra kunder ha och vad är möjligt att sälja? har blivit den fråga de stora bostadsbyggarna ställer sig. Trenden med en förskjutning av rollfördelningen, att privata företag tar över ansvar från offentliga institutioner, är förstås både på gott och ont, fortsätter han. Gott är att konsumenternas prioriteringar bättre kan komma till uttryck med ett direktinflytande exempelvis via marknadsundersökningar, negativt är att det nyskapande hamnar i skymundan. I en enkät tycker man till om det nuvarande och välkända, inte om det okända. Mats Egelius menar att en stor del av dagens bostadsbyggande tillfredsställer kortsiktiga behov och trender. Exempelvis blev det efter den ekonomiska nedgången för ett par år sedan svårt att sälja stora lägenheter varför en mängd projekt idag huvudsakligen innehåller tvåor och små treor. En annan trend är att tillföra lägenheterna attraktiva mervärden som braskaminer och stora balkonger relativt billiga komplement som ökar konsumenternas betalningsvilja rejält. Kollektivhus för pensionärerna En viktig konsumentgrupp är och kommer att vara 40-talisterna; både stor och köpstark, säger Mats Egelius. Idag byggs en mängd vårdboenden med ganska påvra bostäder. Frågan är om 40-talisterna kommer acceptera denna standard när det blir deras tur. En möjlig utveckling kan bli en relansering av kollektivboendet där man kan hjälpa och stötta varandra på äldre dar. Byggkostnaderna kommer att fortsätta prägla debatten om det framtida boendet. En rundvandring i ett nybyggt område visar att en hel del av inredningen förändrats bara efter något eller några år. Garderober och skåp har tagits bort, tapeter målats över och mellanväggar försvunnit eller lagts till. Kanske går vi mot ett europeiskt skaltänkande där bostadsköparen själv står för en stor del av inredningen. Mot detta talar att kostnaden för att inreda skalet är relativt låg men av konsumenten upplevs som en stor del av hans investering. text ANDERS KJÄLL PEABJOURNALEN 3/

14 Kampradhus samlar cancerforskning och färdighetsträning Det så kallade Kampradhuset på Universitetssjukhuset i Lund kommer att samla en stor del av den pågående cancerforskningen i regionen. I källaren finns dessutom en 18 ton tung cyklotron som tillverkar radioaktiva isotoper vilka används vid cancerbehandling. Och högst upp i huset inrättas ett unikt SkillCenter där kirurger kan öva komplicerade operationer på avancerade datorstyrda dockor. Det är många inblandade, vilket har ställt höga krav på byggnadens kvalitet och utformning, säger Arne Nilsson på RegionFastigheter. ÅR 2001 GICK RegionFastigheter ut med ett anbud på en ny byggnad vid infarten till Universitetssjukhuset i Lund. Anledningen var att Berta Kamprads stiftelse hade donerat pengar till ett nytt onkologiskt forskningslaboratorium. Dessutom hade Universitetssjukhuset tidigare fått en cyklotron som tillverkar radioaktiva isotoper vilka används vid cancerbehandling. Därmed fanns det även ett behov av en byggnad för att hysa den. Peab var en av anbudsgivarna och fick även entreprenaden. I april 2002 påbörjades arbetet med den nya byggnaden. Den befintliga enplansbyggnaden som tidigare inrymt barninfektionen revs och grundläggningsarbetet påbörjades. I källarplanet och en bit ut under jord byggdes en strålningssäker bunker för cyklotronen. Eftersom tillverkningen av isotoperna innebär att radioaktivt material måste hanteras, var kraven på byggnadens säkerhet mycket höga. Enbart dörren in i bunkern vägde 10 ton. De två meter tjocka väggarna göts i betong på plats och så även de 1,5 meter tjocka bjälklagren. Bunkern försågs med separat ventilation och ett antal avancerade säkerhetsanordningar. I och med att tillverkningen av de radioaktiva isotoperna klassas som läkemedelstillverkning var även kraven på en steril miljö mycket höga. De två första våningarna byggdes för att fungera som laboratorium för onkologisk forskning. Syftet med donationen från Berta Kamprads stiftelse var nämligen att kunna samla alla forskare som arbetade med de projekt som stiftelsen redan tidigare givit sitt stöd. Den tredje våningen byggdes för undervisning. Den används av Lunds Universitet för att utbilda sjukhusfysiker som bland annat arbetar med att tillverka radioaktiva isotoper. Tre våningar blev fem Den ursprungliga planen var att bygga ett trevåningshus, men två ytterligare våningar var redan från början inritade. Tanken var att dessa skulle byggas i ett senare skede. Men när huset stod färdigt i september 2003 var behovet av ytterligare våningsplan redan stort. Berta Kamprads stiftelse, Öresundskommittén, Rigshospitalet i Köpenhamn samt Universitetssjukhuset i Lund hade beslutat att satsa pengar på att bygga upp ett SkillCenter, där kirurger skulle kunna träna komplicerade moment på avancerade dockor. Och Gunnar Nilssons Cancerstiftelse hade beslutat att donera 6,5 Mkr för att bygga ett forskningslaboratorium för den pågående forskning som stiftelsen stöder, samt ytterligare 2,5 Mkr till utrustning och inredning. Eftersom Peab menade att det var enklare och billigare att bygga de två återstående våningsplanen samtidigt som de ändå var igång med att färdigställa resten, togs beslutet att låta dem fortsätta, berättar Arne Nilsson. Den nya etappen blev därmed ett tilläggsarbete på den pågående entreprenaden. 14 PEABJOURNALEN 3/2005

15 et Samtidigt beslutade Peab att donera 3 Mkr för att bekosta byggandet av den femte våningen. Där kommer det nya SkillCenter att tar plats. Det är ett centrum för färdighetsträning där specialistkirurger från hela norra Europa kommer att kunna öva avancerade operationer i svåra sjukdomstillstånd på simulatorer och datorer. Med multifunktionella dockor och avancerad simuleringsapparatur ökas kvaliteten i utbildningen och säkerheten för patienterna höjs. Förutom simulerade operationer finns här även möjlighet att via videolänk kunna studera pågående operationer inne på Blocket samt även vid andra sjukhus runt om i världen. Trångt och komplicerat I och med Kampradhusets placering, precis invid gamla huvudentrén till sjukhuset och vid en gata där utryckningsfordon passerar, har det funnits en hel del restriktioner. Vi har varit tvungna att avisera alla leveranser till sjukhusvakten en vecka i förväg, berättar Sven-Arne Greiff på Peab. Dessutom har alla transporter lastats om från släp till bilar för att vi inte skulle blockera vägen. En annan delikat uppgift blev att få in en kranbil som kunde lyfta den 18,3 ton tunga cyklotronen på plats. Hela projektet har avlöpt mycket bra, säger Arne Nilsson. Det har varit ett komplicerat och mycket installationstätt bygge. Samtidigt som det har varit trångt vilket har krävt en strukturerad planering. Men tack vare Peabs duktiga arbetsledare och kunniga hantverkare har det fungerat väl. Under sommaren har de nya våningsplanen färdigställts och invigningen är planerad till den nionde september för SkillCenter och den 30 september för Gunnar Nilssons forskningslaboratorium. text JOHAN BERGQUIST PEABJOURNALEN 3/

16 Den rekordstarka norska kronan får den norska mångmiljardären Olav Thon att storsatsa på gränshandeln med Sverige. På kort tid har hans snabbväxande koncern beställt två stora köpcentrum i värmländska Töcksfors och Charlottenberg. Tillsammans med en ny galleria i Karlstad gör Peab därmed hat-trick i köpcentrum. Sammanlagd kontraktssumma: över 800 Mkr. Hat-trick i köpcentrum RÄKNA MED ATT SVERIGE kommer att invaderas av köpstarka norrmän i november. Då slår kung Carl XVI Gustaf upp portarna till ett kvm stort köpcentrum i gränssamhället Töcksfors. Bakom storsatsningen står Peab i samarbete med den norske mångmiljardären och finansiären Olav Thon. Hans företagsgrupp är Norges största aktör inom drift och utveckling av köpcentrum. Bolaget driver, helt eller delvis, ett 15-tal köpcentrum i Sverige och Norge. Bland annat är man storägare i nya Norby Shopping Center, nära gränssamhället Svinesund. Vi har haft en mycket bra utveckling sedan invigningen i fjol, säger Ole-Christian Hallerud, fastighetsdirektör i Olav Thon Gruppen. Det var i februari 2004 som Thon fick nys om planerna på ett köpcentrum i Töcksfors, strax intill gränsen till Norge. Därefter skedde allt mycket snabbt och bara fyra månader senare var projektet redan i full gång. Peab hade redan kunskapen och kraften att bygga stora köpcentrum och med Thon Gruppen har allt gått mycket snabbt och effektivt. Man kan kalla det en verklig rivstart, säger Nils Staffansson, regionchef för Peab. Samarbetet har lett till att Peab nu fått förtroendet att uppföra ett lika stort köpcentrum i Charlottenberg, sex mil norr om Töcksfors, på vägen mellan Arvika och Kongsvinger. Invigningen är planerad till hösten Det är en otrolig förmån för Peab att få bygga ett så stort köpcentrum som i Töcksfors. Och att sedan få ett exakt likadant projekt igen det är verkligen unikt, konstaterar Nils Staffansson. Stark gränshandel Töcksfors har 35 planerade butiker och en total köpcentrumyta på kvm. Handelsplatsen är strategiskt placerad intill E18 i Årjäng kommun mitt emellan Oslo och Karlstad. Inom en radie på 10 mil uppgår befolkningen till 1,5 miljoner ( i Sverige och 1,2 miljoner i Norge). Gränsövergången vid Töcksfors är en av de mest trafikerade med 1,4 miljoner bilar per år. E18 har byggts ut fortlöpande i området och det kommer att finnas en direktavfart till köpcentret från motorvägen parkeringsplatser ska inrättas, varav merparten under tak. Det finns också långt gångna planer på att bygga bostäder i området. Siffror från norska Handels- och Servicenäringens Huvudorganisation visar att normännen handlade för omkring 32 miljarder kronor år Enligt en svensk undersökning har gränshandeln hittills skapat så mycket som arbetsplatser. Köpcentrat i Töcksfors ger exempelvis ca 400 arbetstillfällen till orten. Den starka norska kronan gör att många handlar i Sverige, säger Ole-Christian Hallerud. Dessutom är prisnivåerna generellt sett lägre i Sverige, speciellt på matvaror. Det faktum att kunderna får mer för pengarna kombinerat med ett modernt och annorlunda center gör oss optimistiska inför öppningen. Vid sidan av de två norsk-svenska köpcentrumen pågår även uppförandet av en helt ny stadsdel i centrala Karlstad, Mitticity, som rymmer allt från bostäder till köpcentrum. Handelsdelen kommer att innehålla butiker, restauranger, caféer och barer (bland annat en skybar med utsikt över Klarälven). Totalt rör det sig om ca PEABJOURNALEN 3/2005

17 Tre regioner i samverkan Aldrig tidigare har det investerats och byggts så mycket i Åre som nu. Peab är en huvudaktör och kraftsamlar sina resurser från tre regioner för att klara anstormningen av nya kontrakt. Tolv timmar om dagen sju dagar i veckan. Så har det sett ut för de drygt 100 Peab-anställda som sedan i januari arbetat i skift för att bygga den 135 meter långa vägtunneln vid Olympialiften. Enligt Vägverkets länsplan för Jämtland skulle bygget komma till stånd först år Med tanke på de alpina VM-tävlingarna 2007 och dess stora generalrepetition, världscupstävlingen i mars 2006, är projektet kraftigt tidigarelagt. Trafiken i tunneln släpps på redan i slutet av september i år. Detta har gjorts möjligt genom ett förskott på sammanlagt 70 Mkr från Åre kommun och byggherren VM-bolaget. E14 får en ny dragning under störtloppsbacken. Detta är nödvändigt för att skapa utrymme för det nya målområdet, som också det byggs av Peab. Den totala kontraktssumman för tävlingsområdet, inklusive tunneln, uppgår till 130 Mkr. Entreprenaden är ett samarbete mellan tre regioner inom Peab. Samarbetet har fungerat perfekt, säger Thomas Andersson, arbetschef från Peab, som tidigare byggt tunnlar vid bland annat Öresundspåfarten i Skåne. Regionerna har definitivt kommit närmare varandra i och med detta. Utan denna kraftansamling hade vi haft svårt att genomföra projektet så snabbt, säger han. Samtidigt har Peab inlett bygget av det nya stationshuset i Åre. Det första spadtaget togs den 27 juni av regionchef Bertil Jacobsson och Åres kommunalråd Elsa Danielsson. Byggnaden har invigning säsongen 2006 och kommer bland annat att innehålla väntsal, butiker, museum, bibliotek, resecentrum och p-anläggning. Beställare är Åre Centrum AB och projektkostnaden uppgår till 143 Mkr, varav Peabs del utgör ca 113 Mkr. text JESPER CARLSON kvm där Peab står som totalentreprenör. Fastighetsbildningen i Karlstads nya handels- och mötesplats är tredimensionell, det vill säga att samma byggnad rymmer tre olika fastigheter: 1) garage i två plan med sammanlagt 385 p-platser, 2) två handelsplan med totalt 50 butiker och 3) fyra våningar med sammanlagt 72 bostäder. Lagstiftningen om tredimensionell fastighetsbildning har gett Mitticity möjligheter till okonventionella lösningar. Konkret innebär det att handelsdelen ägs av konsortiet Mitticity, bostäderna ägs av Peab och Karlstads kommun äger parkeringsgaraget, skriver Mitticity på sin webbsida ( Peabs kontraktssumma för projektet i Karlstad uppgår till ca 400 Mkr. Invigningen är planerad till hösten Hat-trick i köpcentrum De tre projekten Töcksfors, Charlottenberg och Karlstad innebär en rejäl omsättningsökning för Peab i Värmland. Inom en radie av endast några mil uppför Peab just nu tre helt nya köpcentrum, med en sammanlagd kontraktssumma på över 800 Mkr. Vi utnyttjar resurserna maximalt just nu och har nyanställt elva tjänstemän för att möta en ökad efterfrågan, berättar Nils Staffansson. Tillväxten för Peab i Värmland det senaste året ligger på omkring 40 procent. Regionchefen avslöjar att det finns planer på ytterligare rekryteringar. Peab har blivit ett starkt namn på byggkartan i Värmland. Det ser ljust ut inför framtiden, säger Nils Staffansson. text JESPER CARLSON PEABJOURNALEN 3/

18 Eksjö kommun prisar bevarandet av kasernområde KOMMUNSTYRELSEN I EKSJÖ beslutade den 24 maj att, utifrån juryns förslag, tilldela Eksjö kommuns byggnadsvårdspris 2005 till bolaget ITOLV AB som till två tredjedelar ägs av privata intressen: Peab och Leif Sundsvik fastighetskonsult. Eksjö kommun är den tredje delägaren. Juryns motiveringen lyder: För ett föredömligt förvaltande och utvecklingsarbete av Kasernområdets bebyggelsemiljö utifrån en kulturhistorisk och estetisk helhetssyn. Området ingår i sin helhet i riksintresset för kulturmiljövården för Eksjö stad. Eksjö stad är mest känt som militärstad och för sin välbevarade trähusbebyggelse i Gamla stans senmedeltida stadsplan. Eksjö fick sina stadsrättigheter redan år 1403 och Eksjös militära traditioner daterar sig till slutet av 1400-talet. För tusentals unga män har I12-miljön under värnpliktstiden utgjort en port till vuxenvärlden. När I12 marscherade ut från sitt kasernområde 1994 i Eksjö lämnades det kvar en unik miljö från 1920-talet i anslutning till Eksjö stadskärna, intilliggande villabebyggelse och sjön Hunsnäsen. ITOLV AB, förvärvade I12:s nedlagda regementsområde 1995 för att utveckla och förvalta det. Sedan dess har kasernområdet innehållsmässigt utvecklats till ett varierat verksamhetsområde med bland annat lättare industri, kontor, hantverk, skola och kommersiell service. Arbetet med att vidareutveckla Itolv, denna nya stadsdel i Eksjö, pågår kontinuerligt. Kasernområdet ritades av arkitekt Magnus Dahlander och ingår i en serie kasernetablissemang från tidigt 1900-tal, med bland annat Växjö och Strängnäs. Bebyggelsemiljön är en sammanhängande enhet som präglas av symmetri, enhetlighet och en storslagenhet med öppna gräsytor och hårdgjorda ytor. Byggnaderna har en sparsmakad utformning, detaljerna är få men omsorgsfullt utformade. Fakta Eksjö kommuns byggnadsvårdspris: Byggnadsvårdspriset är inrättat för att uppmärksamma förtjänstfulla insatser som gjorts för att bevara och utveckla Eksjö kommuns traditioner inom byggnadsvård och kulturmiljövård. Byggnadsvårdspriset en prissumma om kronor och diplom delades ut den 6 juni i samband med firandet av den svenska nationaldagen. Swerock går som på räls Peabs dotterföretag Swerock har många järn i elden. Bland annat levererar man spårballast till det största svenska järnvägsprojektet i modern tid Botniabanan. Swerock är ett helägt dotterföretag till Peab med inriktning på tre verksamhetsområden: Fabriksbetong, Grus & Berg och Transport & Maskin. Företaget har 45 betongfabriker i Sverige, varav sex ligger i Norrland. Enbart dessa sex fabriker tillverkar kubikmeter fabriksbetong om året. Hela Swerock säljer sju miljoner ton grus och berg varje år. Det är i detta verksamhetsområde som spårballasten ingår. Spårballasten för Botniabanan är idag den största entreprenaden för Swerock i Norrland. Ordern är värd omkring 70 Mkr, säger Lennart Sundström, regionchef för Swerock Nord. Spårballasten ska ligga från Rundvik till Umeå på en sträcka av cirka sex mil. Totalt ska Swerock leverera ungefär 500 ton spårballast. Spårballasten har som uppgift att stabilisera spåret något som kan behövas eftersom Botniabanan kommer att trafikeras av både tunga godståg och snabbtåg. Spårballasten tillverkas av högklassigt berg med kulkvarnvärde mindre än 10 som krossas i fraktionen mm. Materialet läggs ut med lastmaskiner och justeras sedan med spårbunden maskin. Leveransen av spårballast ska pågå från hösten 2006 till hösten Vilka projekt har Swerock på gång förutom spårballast till Botniabanan? I Umeå byggs mycket bostäder just nu, och där har vi stora leveranser av fabriksbetong. I Sundsvall levererar vi betong till SCAs nya sodapanna. I Gällivare har vi till dags dato levererat kubikmeter betong till LKABs projekt MK3, avslutar Lennart Sundström. text JACOB HÄRNQVIST Fakta Swerock Ägare Peab AB Omsättning 1,7 miljarder kronor Antal anställda 550 personer Verksamhetsområden Fabriksbetong, Grus & Berg, Transport & Maskin VD Nils Clausén 18 PEABJOURNALEN 3/2005

19 Per Persson, platschef på Concordia är nöjd med att tidsplanen hålls, trots semestertider. Philip Nord övervakar utfackningsväggarna, de levereras monteringsfärdiga med fönster och isolering och lyfts på plats med hjälp av byggkranen. Concordia fulländas tack vare omfattande kvalitetstänkande Kvarteret Concordia i Malmö börjar anta sin slutgiltiga form. Med betongstomme och tak på plats har man påbörjat arbetet med att montera utfackningsväggar och gipsplattor. Att kvalitén på den färdiga produkten blir den allra bästa säkerställs kontinuerligt med hjälp av planering, egenkontroller och besiktningar. HOS OSS ÄR DET alltid full fart, säger platschef Per Persson, med ett leende. Byggandet av Concordia stora L-formade gatuhus och punkthuset på gården fortgår utan avbrott trots semestertider och tryckande sommarvärme. Tidsplanen ska hållas och den säger att de första bostadsrättsinnehavarna ska kunna flytta in lagom till jul. Riksbyggen, som är byggherre, har redan sålt 90 av 120 lägenheter. Omfattande kvalitetskontroll Byggandets kvalitet kontrolleras fortlöpande med hjälp av egenkontroller och kontrollbesiktning. Varje gång ett mer omfattande arbetsmoment tar sin början säkerställs först att tillvägagångssättet är det rätta med hjälp av en arbetsberedning och normerande besiktning. Vid arbetsberedningen deltar alla som kommer att vara inblandade i arbetsmomentet. Där går man igenom krav och kriterier enligt HusAMA*. Dessutom kommer man överens om hur montaget ska ske och vilket material och vilka maskiner som kommer att behövas. Sedan färdigställer man en liten del, till exempel börjar man med ett badrum av de sammanlagt 129, och kontrollerar det vid en så kallad normerande besiktning. Sedan arbetsledaren, tillsammans med en oberoende besiktningsman, fastställt att arbetet utförts rätt används denna första del som norm vid färdigställandet av resten. 129 lägenheter är ett antal som för respekt med sig, säger Per Persson. Det är väldigt synd om det skulle bli fel överallt. Därför är det bra att tidigt sätta en hög standard som vi lever upp till överallt. Därmed är inte sagt att vi inte är flexibla nog att ändra oss om någon kommer på en bättre lösning efter hand. Det viktigaste är naturligtvis att slutresultatet blir det allra bästa, menar Per. Gathusets tak är redan klart och gårdshuset ligger inte långt efter, berättar Per Persson. Dessutom är källaren i stort sett klar, alla rör och kanaler är redan dragna. Det känns på något sätt väldigt bra att vara helt färdig i åtminstone en del av huset. Just nu monteras prefabricerade utfackningsväggar. Detta kommer att fortgå, med reducerad arbetsstyrka, fram till dess att alla har haft sin semester. En utfackningsvägg är helt enkelt en yttervägg som monteras mellan de bärande betongväggarna. Utfackningsväggarna levereras monteringsfärdiga med fönster och isolering och lyfts på plats med hjälp av byggkranen. Monteringen av väggar utgör på sätt och vis ett intressant skede eftersom lägenhetsinnehavarna nu för första gången gör sig påminda. Väggarnas placering beror nämligen till viss del på de tillval och ändringar som Concordias framtida boende gjort. Om bara några månader kommer de att kunna se det konkreta resultatet av sina idéer. text HANS RAMEL Fakta Bostadsrättsföreningen Concordia: Byggherre Riksbyggen Byggstart april 2004 Färdigt mars 2006 Arkitekt Bertil Öhrström, Sweco FFNS Arkitekterna AB 129 lägenheter, kvm Två butikslokaler om 97 kvm och 116 kvm 102 parkeringsplatser Kontraktssumma 170 Mkr Medelinsats kr/kvm Medelhyra (årsavg) 610 kr/kvm Första inflyttning Årsskiftet 2005 / 2006 Hemsida * HusAMA står för Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggen. Det är ett referensdokument som används vid upprättande av beskrivningar och vid utförande av avtalade husbyggnadsarbeten. HusAMA ges ut av Svensk Byggtjänst. PEABJOURNALEN 3/

20 Nykomlingarna Assyriska stod för en lyckad inledning av årets Allsvenska. Nu kan den engagerade Södertäljeklubben se fram emot en ny fotbollsarena som kommunen har beställt av Peab lagom till säsongsavslutningen. Drömmenomenny SÖNDAGEN DEN 17 APRIL 2005 kommer att gå till historien som en stor dag för fotbollsklubben Assyriska från Södertälje. Inför elva tusen häpna åskådare spelade nykomlingarna i sin andra match någonsin i Allsvenskan ut storlaget IFK Göteborg på Gamla Ullevi. Då slutsignalen ljöd visade anslagstavlan 0 3 och succén som skakade Fotbollssverige var ett faktum. Klubbordföranden i Assyriska, Ferit Varli, berättar med stolthet i rösten om de många positiva reaktionerna som strömmat in till kansliet. Uppmärksamheten i media har varit enorm. Ingen trodde på oss, säger han. Med detta lyckades vi bevisa att vi visst kan slå ett topplag och även om man inte ska dra för stora slutsatser av en enstaka match, innebär den lyckade säsongsupptakten ökat självförtroende bland spelare och ledare. Dan Botold, platschef Peab, har bråda dagar för att få arenan klar till invigningen i oktober. Södertäljes kommunalråd Anders Lago vill skapa ett idrottscentrum för hela regionen. Ny arena en storsatsning Det är svårt att inte ryckas med av spelglädjen och engagemanget i Assyriska Föreningen. Trots minst sagt enkla förhållanden har laget lyckats med konststycket att ta sig hela vägen upp i högsta divisionen. För att möta de växande kraven från Svenska Fotbollförbundet, spelare, fans och sponsorer har Södertälje kommun bestämt sig för att sjösätta en rejäl satsning. Lagom till säsongsavslutningen ska en ny, Peabbyggd konstgräsarena stå klar med strategisk placering invid E20 vägg i vägg med stadens välkända ishockeytempel Scaniarinken. Arenan ska inledningsvis rymma åskådare med möjlighet till framtida utbyggnad. Den anläggs med en uppvärmd konstgräsplan vilket möjliggör användning året runt, något som lockar allt fler klubbar i Allsvenskan. Det känns fantastiskt bra, säger Assyriskas ordförande Ferit Varli. Dagens arena Bårsta IP kallar han för Sveriges sämsta. Vill man spela på de här nivåerna måste man ha en arena som motsvarar förväntningar och krav. I och med nya stadion kan vi få mer publik till matcherna och öka exponeringsmöjligheterna för våra sponsorer. Allt detta betyder mycket för den ekonomiska utvecklingen i klubben. Peab står för totalentreprenaden och bygget kommer att kosta omkring 90 Mkr. Beställare är Södertälje kommun som går in med 40 Mkr i grundfinansiering. För resten av pengarna står klubbarna och sponsorer. Vi är mycket glada att Peab bygger den här arenan, säger kommunalrådet och kommunstyrelsens ordförande Anders Lago (s). Södertälje ligger redan idag i topp i flera lagidrotter och nu får äntligen fotbollen en arena som uppfyller dagens krav både för spelare och publik. Tillsammans med Scaniarinken och två golfbanor i området tror vi att det här kommer att skapa ett idrottscentrum för hela regionen. Invigningen är planerad till den 23 oktober i år, då Assyriska möter Gefle IF i säsongens sista hemmamatch i grundserien. Platschefen vid arenabygget i Södertälje, 20 PEABJOURNALEN 3/2005